Pumpstocken 10 Stockholms stad, Norrmalm, RAÄ 103

Transkript

1 Pumpstocken 10 Stockholms stad, Norrmalm, RAÄ 103 Arkeologisk förundersökning SR 1463 Stockholms stadsmuseum rapporterar 37

2 Omslagsbild: Stensättning av den nya Birger Jarlsgatan Fotograf okänd. SSM F Stockholms stadsmuseum Box Stockholm Rapportförfattare: Barbro Århem Ritningar: Barbro Århem, Mikael Johansson, John Wändesjö. Renritningar: Aidan Allen Foto: Göran Fredriksson Grafisk form: Cina Stegfors Tryckeri: Edita, 2013 ISBN Stockholms stadsmuseum

3 Innehåll 1. Inledning Administrativa uppgifter Sammanfattning Bakgrund Tidigare undersökningar Utförande/Metod/Syfte Undersökningsresultat och fynd Slutsatser Referenser Bilagor pumpstocken 10 stockholms stadsmuseum 3

4 Figur 1. Undersökningsområdet markerat på registerkartan. 4 stockholms stadsmuseum pumpstocken 10

5 1. Inledning Under åren grundförstärktes byggnaderna i kvarteret Pumpstocken. Kvarteret består av fyra sammanslagna fastigheter (nr 10-13) och utgörs nu av en fastighet, Pumpstocken 10. Kvarteret ligger inom fornlämning 103 i Stockholm stad och på uppdrag av länsstyrelsen utförde personal från Stockholms stadsmuseum, i samband med schaktningarna för grundförstärkningen, en arkeologisk förundersökning i form av en schaktkontroll. 2 Administrativa uppgifter Stadsdel: Norrmalm Kvarter: Pumpstocken 10, (fd 10, 11, 12, 13) Adress: Birger Jarlsgatan, Jakobsbergsgatan, Biblioteksgatan, Mäster Samuelsgatan Typ av undersökning: Arkeologisk förundersökning i form av schaktkontroll Uppdragsgivare: Hufvudstaden AB Länsstyrelsens beslut dnr: , (hus 13), (hus 10, 12), (hus 11) SSM dnr: 2005/ , /2007 Undersökningsperiod: Arkeologisk personal: Mikael Johansson, John Wändesjö, Barbro Århem Dokumentation: 10 planer och 1 sektion i skala 1:20, 3 planer i skala 1:100. Fotodokumentation av A4 och A15, SSMDIG , , SF Dokumentationen förvaras i SSM:s arkiv. Dendroanalyserna har utförts av: Hans Linderson, Nationella laboratoriet för Vedanatomi och Dendrokronologi, Kvartärgeologiska avdelningen, Lunds universitet. 3 Sammanfattning I samband med grundförstärkning av fyra byggnader (tidigare fastigheterna 10-13) inom kvarteret Pumpstocken framkom en mängd träkonstruktioner som förmodligen är rester av kajkanter, broar och bryggor samt möjligen rustbädd till tidigare bebyggelse som funnits längs den dåvarande Nybrovikens inre delar. Dendroanalyser visar att merparten av anläggningarna har tillkommit efter 1600-talets mitt. Det påträffade fyndmaterialet kunde inte bidra till närmare datering. 4 Bakgrund Vid 1600-talets början gick nuvarande Nybroviken, dåvarande Ladugårdslandsviken, nästan ända upp till Stureplan. Viken hade en smal vattenförbindelse, kallad Rännilen till det s.k. Stora Träsket som sträckte sig mellan Jarlaplan och Eriksbergsplan. På kartor från 1640-talet kan man se att platsen för kvarteret fortfarande låg under vatten men genom utfyllnader hade strandlinjen förskjutits till omedelbart norr om kvarteret. Där fanns också, i den nuvarande Jakobsbergsgatans riktning, en bro över viken till den Östra malmen, Ladugårdslandet. Längs med nuvarande Biblioteks gatan fanns en kajkant ned mot det dåvarande Packartorget, nuvarande Norrmalmstorg. I och med att 1640-talets stora gatureglering startade, ökade utfyllnadstakten av området. Marken där kvarteret Pumpstocken är beläget, fylldes först ut längs med den västra kajkanten. Det innebar att det ursprungliga kvarteret blev ett smalt och långt kvarter som i öster gränsade till den krympande viken som nu blivit en förlängning av Rännilen. Mot söder gränsade kvarteret till Packartorget. Den alltmer illaluktande Rännilen fylldes så småningom ut och i dess sträckning tillkom en mindre gränd. En smal fortsättning av Mäster Samuelsgatan kom med tiden att dela det långsmala kvarteret i två delar (Forsberg 2001, Råberg 1987). Kvarterets namn hade sitt ursprung i den pumpmakare Erik Rawaldson som 1661 ahnmodar om een tompt, wedh gamble ladugårdz broen, att förwara sina Pumpeståckar upå (Byggnadskollegii protokoll 11/6 1661). Erik Rawaldson hade i uppgift att laga stadens pumpar. När han förvärvade sina tomter (1668 framgår av Torstenssons tomtbok att han hade två) gränsade de delvis till vattnet och det framgår i Ämbets- och Byggningskollegiums handlingar att han slagit ned ett antal plankor och pålar vid sin sjögård som avgränsning mot vattnet. Först när Birger Jarlsgatan drogs fram i slutet av 1880-talet fick kvarteret sin nuvarande form. pumpstocken 10 stockholms stadsmuseum 5

6 Fig 2. Kvarteret Pumpstocken ligger fortfarande under vatten. Det har rödmarkerats på denna karta från 1640-talets mitt. Detalj. Original Det Kongelige Bibliotek, Köpenhamn. Fig 3. Tillaeus karta från Detalj. Kvarteret Pumpstocken har beteckningen XVIII. Det är långsmalt och sträcker sig ända ned till Norrmalmstorg. Rännilen finns kvar längs kvarterets östra sida. Stockholms stadsarkiv. 6 stockholms stadsmuseum pumpstocken 10

7 Fig 4. Denna detalj ur Lundgrens karta från 1875 visar den kommande Birger Jarlsgatans sträckning och det utseende kvarteret Pumpstocken fick i samband med att gatan drogs fram. Stockholms stadsarkiv. pumpstocken 10 stockholms stadsmuseum 7

8 Fig 5. Ny bebyggelse växer fram längs Birger Jarlsgatan. Foto från Nybroplan Fotograf okänd. SSM Fa I samband därmed bildades fyra fastigheter, nr 10, 11, 12 och 13, som strax därefter bebyggdes. Under åren uppfördes fastigheterna medan nr 13 som ligger i kvarterets nordvästra del hade uppförts Denna fastighet genomgick dock en genomgripande ombyggnad och fick då bland annat nya grundmurar av betong. Fastigheten Pumpstocken 10 består idag av dessa fyra sammanslagna fastigheter. 5 Tidigare undersökningar I närområdet har vid ett flertal tillfällen arkeologiska undersökningar, ett antal arkeologiska iakttagelser och dokumentationer gjorts. I kvarteret Kvasten väster om Pumpstocken har undersökningar gjorts i två av fastigheterna. I kv Kvasten 2 och 3 utfördes en arkeologisk övervakning i samband med nybyggnation. Källare som avvek från 1640-talets rätlinjiga stadsplan, och därför tolkades som äldre än denna, dokumenterades. Dessutom påträffades utfyllnadslager med trärester i botten som låg direkt mot åsgruset och tolkades som strandlinjen under talen (Nelsson 1985, Fredriksson 1986, SR 706) gjordes en undersökning i kv Kvasten 8 i samband med nybyggnation (SR 1426). Då framkom bl a metertjocka, vattenavsatta, mycket fyndrika kulturlager vilka tolkades ha tillkommit under 1600-talet då området använts som avskrädesplats (Carlsson et al. 2008). I kvarteret Skären, sydväst om Pumpstocken, utfördes en arkeologisk undersökning i samband med nybyggnation (SR 788). Lämningar från både före och efter 1640-talets gatureglering påträffades. Bland annat dokumenterades strandnära trähusbebyggelse och broläggning av stockar och plank samt pålrader som utgjort kajskoning. I anslutning till en av pålraderna påträffades två båtvrak (Fredriksson et al s. 62ff ). Lämningar av 8 stockholms stadsmuseum pumpstocken 10

9 båtar har påträffats i hela området vid ett flertal tillfällen, bland annat också i kv Skärens nordöstra del där man 1928 dokumenterade rester av fyra båtar daterade till tal samt bebyggelselämningar (SR 462). I början av 1960-talet påträffades två båtlämningar i kvarteret Rännilen söder om Pumpstocken. Vid samma tillfälle framkom också rester av den pålrad/kajkant som på en karta från 1645 finns markerad längs Biblioteksgatan (SR 430). Enligt uppgifter från 1836 ska rester av en båt även ha anträffats i den södra delen av Stureplan (SR 441). Delar av olika träkonstruktioner har även framkommit i området i samband med mindre schaktningar, bl a 1962 i hörnet av Jakobsbergsgatan/ Riddargatan där ett antal stockar låg 2 m under gatunivå (SR 303). Av beskrivningen kan de tolkas ha tillhört den bro som gick över Rännilen i Jakobsbergsgatans riktning. 6 Utförande/Metod/Syfte Grundförstärkningen har utförts med en metod där stålpålar har slagits ned till fast botten och nya grundplattor av betong har gjutits med konsoler in i de befintliga grundmurarna. Schaktningarna har gjorts ned till ca 1 meter under golv på de platser där betongkonsoler har gjutits för att avlasta väggarnas tyngder. På övriga platser schaktades endast för nya golvbeläggningar. Detta förfaringssätt har medfört att somliga anläggningar har framkommit i flera schakt vid olika tidpunkter och i vissa fall har då schakten kunnat utvidgas så att sammanhang har kunnat ses. Befintliga golvnivåer har legat mellan +0, m ö h. Fig 6. Kartan visar strandlinjen vid 1600-talets början och de båtfynd som gjorts längs stränderna. Kvarteret Pumpstocken är rödmarkerat. Detalj ur M. Hasselmo pumpstocken 10 stockholms stadsmuseum 9

10 Grundförstärkningarna har utförts i tre etapper med separata länsstyrelsebeslut. Den första gällde hus 13, nästa gällde husen 10 och 12 och den sista hus 11. Arbetet har utförts genom löpande schaktövervakning i de skeden av grundförstärkningarna då schaktningsarbeten förekommit. De lämningar som framkommit har dokumenterats som separata planer i skala 1:20 eller 1:100 som sedan sammanförts på planritningar, fastighet för fastighet, se bilaga 3. Mikael Johansson har ansvarat för det arkeologiska fältarbetet i hus nr 13 (f d fastighet 13) och Barbro Århem har haft det arkeologiska ansvaret i hus nr 10, 11 och 12 (f d fastigheterna 10-12) samt för rapportarbetet. John Wändesjö har bidragit med viss dokumentation. Syftet med undersökningen var att dokumentera eventuella bebyggelselämningar och övriga lämningar från den strandnära verksamheten i området i samband med att detta utfylldes under 1600-talet. I första hand för att erhålla ny och utökad kunskap om områdets utfyllnadstakt men också för att dendrologiskt kunna datera eventuella anläggningar mer precist. Dendroanalyser har utförts i tre etapper, se bilaga 2. Alla anläggningar som påträffades vid undersökningen var omgivna av vattenavsatta kulturlager, delvis innehållande mycket organiskt material som pinnar, träflis och bark samt annat avfallsmaterial blandat med påförda utfyllnadsmassor som grus och sand. Fyndmaterialet var inte särskilt omfattande men en hel del keramikskärvor från vardagsvaror i rödgods, glasskärvor och matavfall av ben framkom. Av detta tillvaratogs endast ett fåtal fynd. Fig 7. Kvarterets olika hus 10 stockholms stadsmuseum pumpstocken 10

11 7 Undersökningsresultat och fynd I tre av kvarterets f d fastigheter framkom rikligt med lämningar från de träkonstruktioner som funnits i anslutning till den äldre Nybrovikens inre stränder. Träet var välbevarat och de dendroprov som togs kunde till stor del analyseras och dateras. Av 39 prover daterades 26 vilket utgör 2/3. Analysresultatet visade att merparten av de lämningar som påträffades härrörde från 1600-talets andra hälft. Detta stämmer bra med de antaganden som gjorts utifrån tidigare kunskap kring utfyllnadstakten av Nybrovikens inre del. Några prov kunde dateras till 1860-talets första del. Dessa återfanns till största delen i hus nr 13, i kvarterets nordvästra del som uppfördes men genomgick en ombyggnad och renovering i samband med att de andra husen byggdes på 1890-talet. Fyra av de dendroprov som kunde dateras från detta hus fick en datering till mellan Troligen härrör de från byggnationen av huset. Även om proven är tagna mitt i rummen mot Biblioteksgatan är det mest troliga att de utgjort någon sorts rustbädd eller äldre grundläggning till någon del av huset. De anläggningar som har daterats till 1600-talet tycks alla ha anknytning till utfyllnaderna och utbyggnaderna av vattenrummet i Nybrovikens inre del. Totalt dokumenterades 16 anläggningar i de fyra husen. Anläggningarna beskrivs i det följande hus för hus. Ritningarna till de olika anläggningarna finns i bilaga 3. Hus 10, Inga anläggningar framkom Hus 11, 2008 A1 Träkonstruktion med knutade stockar Anläggningen framkom i den nordvästra delen av hus 11 mot grundmuren till hus 13. Den bestod av en träkonstruktion, ca 3x4 meter stor, av liggande stockar med tre parallella nord-sydliga stockar lagda med en dryg meter emellan och begränsades i söder av en yttre kant av åtminstone fyra öst-västliga stockar, lagda på varandra, varav de två översta (möjligen fler) var fyrkantshuggna. De öst-västliga och nord-sydliga stockarna var knutade i mötespunkterna och fortsatte in under muren mot hus 13 och under en mellanvägg mot öster. Kring de östvästliga ytterstockarna var ett antal pålar nedslagna, troligen som stöd. Strax söder om anläggningen låg fem ca 1,4 m långa stockar intill varandra i östvästlig riktning. Fem dendroprov analyserades och av dessa daterades tre. Två av dem hörde till den knutade anläggningen och fick dateringen 1666/67, 1663/64. Det tredje provet, som var från stockarna i söder, daterades till De var alltså lite äldre och de hade inte heller någon klar koppling till den andra delen av anläggningen. Golvnivå: +0,7 m ö h Anläggningens nivå: ca +-0,0 m ö h Dendroanalyser: 5 prover varav 3 daterade till 1666/67, 1663/64, Ritningar: plan i skala 1:20 (se bilaga 3) A2 Plank- och pålrad i N S riktning Anläggningen framkom i den södra delen av hus 11, mot gränsen till Mäster Samuelsgatan. Den bestod av 10 nedslagna, kraftiga plankor stöttade på östra sidan av fem nedslagna pålar. Plankorna stod på rad i nord-sydlig riktning. Anläggningen var 2,6 m lång och kan ha fortsatt åt båda håll men blivit avbruten av nedschaktning för grundmurar till det nuvarande huset. Två dendroprov analyserades, av vilka ett fick dateringen Golvnivå: +0,7 m ö h Anläggningens nivå: -0,4 m u h (Anläggningens pålar och plankor var avkapade till schaktbottensnivå vid dokumentationstillfället.) Dendroanalyser: 2 prover varav 1 daterat till 1656 Ritningar: plan i skala 1:20 (se bilaga 3) A3 Plank- och pålrad i Ö V riktning Anläggningen framkom i hus 11:s norra del och bestod av en ca 10 m lång, öst-västlig rad med nedslagna kraftiga plankor som stöttades av nedslagna pålar främst på den södra sidan. Anläggningen kan ha fortsatt åt båda håll, men då schakten inte kunde utvidgas mer var det svårt att avgöra var den upphörde. Två dendroprov analyserades och fick date- pumpstocken 10 stockholms stadsmuseum 11

12 ringarna och Golvnivå: +1,0 m ö h Anläggningens nivå: -0,7 m u h. Vid dokumentationstillfället var pålar och plankor kapade till samma nivå som schaktbotten. Dendroanalyser: 2 prover daterade till , Ritningar: plan i skala 1:20 (se bilaga 3) Hus 12, A4 Träkonstruktion med knutade stockar och pålar Anläggningen framkom i hus 12:s centrala del. Den var orienterad i nord-sydlig riktning och bestod av en träkonstruktion av liggande stockar, knutade i räta vinklar med ett antal stockar i östvästlig riktning så att drygt 1 m stora fack bildades. Fig 8. Planritning över hus 11 med anläggningarna stockholms stadsmuseum pumpstocken 10

13 På ett ställe kunde konstateras att det fanns minst tre lager stockar på varandra. Merparten av de liggande stockarna i anläggningen var fyrkantshuggna. De pålar som framkom tycktes stå som stöd framför (öster om) anläggningen. På några ställen fanns stående plank, nedslagna i marken som stöd/skydd framför anläggningens längsgående, nord-sydliga yttre stock. Fyllningen i anläggningens södra fack bestod mestadels av svart pinn-, bark-, grusmassa medan det utanför de yttre stockarna låg renare grus. Anläggningens västra del fortsatte in under schaktkanten. Fig 9. Planritning över hus 12 med anläggningarna pumpstocken 10 stockholms stadsmuseum 13

14 Anläggningen framkom vid två separata schakttillfällen. Den norra delen var borttagen när den södra delen framkom vilket innebar viss svårighet att avläsa sambanden. Fyra dendroprov från den norra delen av anläggningen analyserades. Två av dem daterades till Även delar av A5 kan ha ingått i den södra delen av A4 (se nedan). I områdets nordöstra del framkom ett antal stockar löst lagda i nord-sydlig riktning. De hade ingen synlig anknytning till den övriga delen av A4. Golvnivå: +0,7 m ö h Anläggningens nivå: ca +-0,0 m ö h Dendroanalyser: 4 prover varav 2 daterades till 1662 Ritningar: plan och sektion i skala 1:20 (se bilaga 3) A5 Pålar, som kan vara fortsättning på A4 Anläggningen framkom i ett långsmalt schakt i hus 12:s centrala del. Den bestod av ett antal pålar koncentrerade i två separata delar med 7 pålar i den ena delen och 3 i den andra. Däremellan fanns en enstaka påle. I schaktets södra del påträffades under en mellan vägg två liggande stockar. Anläggningen framkom mer än 7 månader efter dokumentationen av A4 då alla spår av denna anläggning var borttagna varför sambandet emellan dem inte kunde ses i fält. Pålarna framkom dock på ett sätt som antyder att de har tillhört samma anläggning. De liggande stockarna i schaktets södra del tolkades först som rustbädd till den mellanvägg de låg under, men utifrån dendrodatering är det troligare att de tillhör A6 (se nedan). De tre dendroprov som togs på de olika delarna i anläggning daterades till 1660/61, 1668/69 och Dateringarna ligger alla på 1660-talet vilket även dateringarna på anläggningarna 4 och 6 gör. Golvnivå: +0,7 m ö h Anläggningens nivå: +0,5 m ö h Dendroanalyser: 3 prover, daterade till 1660/61, 1668/69, 1668 Ritningar: plan i skala 1:20 (se bilaga 3) Fig 10. Norra delen av anläggning 4. Foto: G. Fredriksson, SSM Dig stockholms stadsmuseum pumpstocken 10

15 A6 Träkonstruktion, stockar och pålar Anläggningen framkom i hus 12:s sydvästra del. Den bestod av pålar och liggande stockar. Två stockar överlagrade en undre stock i nästan rät vinkel och stockarna vilade i sin tur på sju pålar. I nära anslutning till denna anläggning framkom under en mellanvägg, en del av A5 som kan ha samband med A6. Två dendroprov analyserades varav det ena, från en av de översta stockarna, daterades till 1668/69. Denna datering överensstämde med ett av dendroproven i A5:s södra del vilket styrker ett eventuellt samband. Golvnivå: +0,5 m ö h Anläggningens nivå: -0,5 m u h Dendroanalyser: 2 prover, 1 daterat till 1668/69 Ritningar: plan i skala 1:20 (se bilaga 3) A7 Träkonstruktion, stockar och pålar Anläggningen framkom i den sydöstra delen av hus 12, nära Birger Jarlsgatan. Den bestod av ett antal pålar, varav fem kan tolkas stå på rad i östvästlig riktning, delvis överlagrade av vinkellagda stockar och en tjock planka. I den östra delen var pålarna överlagrade av ett antal löst liggande stockar och plank. Tre dendroprov togs och alla daterades. Två av pålarna i raden daterades till 1634/35 och 1738/39. En av stockarna som överlagrade pålarna daterades till 1841/42. Dessa dateringar innebär att anläggningens olika delar knappast hör samman. Golvnivå: +0,6 m ö h Anläggningens nivå: ca +-0,0 m ö h Dendroanalyser: 3 prover daterade till 1634/35, 1738/39, 1841/42 Ritningar: plan i skala 1:20 (se bilaga 3) A8 Träkonstruktion, stockar och pålar Anläggningen framkom i den östra delen av hus 12. Den bestod av två nästan parallella stockar som låg i nord-sydlig riktning och vars norra delar fortsatte in under grundmuren till en mellanvägg. Avståndet mellan stockarna var drygt en meter. Mellan stockarna stod två pålar. En av pålarna dendrodaterades till1647/48. Golvnivå: +0,6 m ö h Anläggningens nivå: ca +-0,0 m ö h Dendroanalyser: 1 prov daterades till 1647/48 Ritningar: plan i skala 1:20 (se bilaga 3) A9a Pålrad i N S riktning Anläggningen framkom i det nordöstra hörnet av hus 12. Den bestod av en 4,2 m lång rad med sammanlagt 11 pålar i nord-sydlig riktning. Ett större mellanrum mellan två av pålarna kan bero på att en av grundförstärkningens stålpålar hade slagits ned där, vilket kan ha förstört någon påle. Ytterligare tre pålar i intilliggande rum bör ha tillhört A9a. Denna del dokumenterades som A9b. Ett dendroprov daterades till Golvnivå: +0,7 m ö h Anläggningens nivå: -0,1 m u h Dendroanalyser: 1 prov daterades till Ritningar: plan i skala 1:20 (se bilaga 3) A9b Pålrad, troligen fortsättning på A9a Tre pålar som stod på rad i nord-sydlig riktning. De utgjorde troligen en fortsättning mot söder på A9a. Golvnivå: + 0,7 m ö h Anläggningens nivå: -0,1 m u h Dendroanalyser: -- Ritningar: plan i skala 1:100 (se fig 9) A10 Pålkonstruktion med tre parallella pålrader i Ö V riktning Anläggningen framkom i den nordvästra delen av hus 12. Den bestod av tre parallella östvästliga pålrader. Den södra raden bestod av fem pålar medan de två övriga bestod av tre pålar var. En grundmur öster om dem kan ha förstört en eventuell fortsättning av dem. Söder om den sammanhängande, regelbundna anläggningen fanns några spridda pålar. Av två dendroprov daterades ett till 1595/96. Golvnivå: +0,6 m ö h Anläggningens nivå: ca +-0,0 m ö h Dendroanalyser: 2 prover varav 1 daterat till 1595/96 Ritningar: plan i skala 1:100 (se fig 9) pumpstocken 10 stockholms stadsmuseum 15

16 Hus 13, 2006 A11 Pålkonstruktion med två parallella pålrader i N S riktning Anläggningen framkom i den nordvästra delen av hus 13 och bestod av två parallella rader med pålar i nord-sydlig riktning. Varje rad innehöll sju pålar och anläggningen var drygt 4 m lång. Fyra dendroprov analyserades och två provresultat daterade anläggningen till 1861/62 och 1860/61. Golvnivå: ca +0,4 m ö h Anläggningens nivå: ca +-0,0 - +0,1 m ö h Dendroanalyser: 4 prover, 2 daterade till 1861/62, 1860/61 Ritningar: plan i skala 1:100 (se fig 11) A12 Pålkonstruktion med två parallella pålrader i Ö V riktning Anläggningen framkom i den nordvästra delen av hus 13. Den bestod av två parallella rader med pålar i öst-västlig riktning. Varje rad innehöll fem pålar och anläggningen var 2,5 m lång. Golvnivå: ca +0,4 m ö h Anläggningens nivå: ca +-0,0 - +0,1 m ö h Dendroanalyser: -- Ritningar: plan i skala 1:100 (se fig 11) A13 Pålrad i N S riktning, troligen fortsättning på A14 Anläggningen framkom i den sydvästra delen av hus 13. Den bestod av en 4 m lång nordsydlig pålrad som innehöll 14 pålar. Golvnivå: ca +0,4 m ö h Anläggningens nivå: ca +-0,0 - +0,1 m ö h Dendroanalyser: -- Ritningar: plan i skala 1:100 (se fig 11) A14 Pålkonstruktion, spridda pålar Anläggningen framkom i det sydvästra hörnet av hus 13. Den bestod av en mängd spridda pålar bland vilka man kunde urskilja ett antal som stod på rad i nordsydlig riktning och tycktes utgöra en fortsättning mot söder av pålraden A13. I den södra delen av anläggningen stod ett antal pålar något oregelbundet men med en antydan till en rad vinkelställd mot den nord-sydliga raden. Av sex dendroprov daterades två till och 1861/62. Golvnivå: ca +0,4 m ö h Anläggningens nivå: ca +-0,0 - +0,1 m ö h Dendroanalyser: 6 prover, 2 daterade till , 1861/62 Ritningar: plan i skala 1:100 (se fig 11) A15 Pålkonstruktion med två parallella pålrader i Ö V riktning Anläggningen framkom i den centrala delen av hus 13. Den bestod av två parallella pålrader i öst-västlig riktning som stod omedelbart norr om en betongbalk. Anläggningen var 2 m lång och varje pålrad bestod av fyra pålar. Golvnivå: ca +0,4 m ö h Anläggningens nivå: ca +-0,0 - +0,1 m ö h Dendroanalyser: -- Ritningar: plan i skala 1:20 och 1:100 (se fig 11) A16 Pålkonstruktion, spridda pålar Anläggningen framkom i den sydöstra delen av hus 13. Den bestod av spridda pålar i ett oregelbundet mönster. Två dendroprov daterades båda till 1667/68. Golvnivå: ca +0,4 m ö h Anläggningens nivå: ca +-0,0 - +0,1 m ö h Dendroanalyser: 2 prover daterade till 1667/68 Ritningar: plan i skala 1:100 (se fig 11) Fynd Hela området hade legat under vatten fram till 1640-talet och anläggningarnas omgivande mark bestod av vattenavsatta kulturlager. De fynd som framkom låg blandade med allmänt avskräde och mer planlagda utfyllnadsmassor. Fyndmaterialet var inte särskilt omfattande men en hel del keramik skärvor från vardagsvaror i rödgods, glasskärvor och matavfall av ben framkom. Inget av fyndmaterialet kunde bidra med närmare datering av anläggningarna. Endast ett fåtal fynd tillvaratogs, se fyndlista, bilaga1. 16 stockholms stadsmuseum pumpstocken 10

17 Fig 11. Planritning över hus 13 med anläggningarna pumpstocken 10 stockholms stadsmuseum 17

18 8 Slutsatser Undersökningen i kv Pumpstocken har förtydligat bilden av hur staden växte och förändrades i detta utkantsområde vid 1600-talets mitt. Även om schaktningarna i samband med en grundförstärkning är relativt begränsade, både till yta och djup, så kan de olika pusselbitarna, framför allt tillsammans med vissa analyser som t ex dendroanalyser, klarlägga en del av händelseförloppet kring stadens utbyggnad. Merparten av anläggningarna i kvarteret daterades till perioden mellan tal. De flesta ligger orienterade i nord-sydlig eller öst-västlig riktning vilket stämmer med hur kartbilden kom att se ut i detta område. De nya gatorna stakades ut i samband med den stora omdaningen av staden på 1640-talet och i detta område fick det nya gatunätet dessa riktningar. Utfyllnaderna följde troligtvis samma principer så att man förlade kajkanter och bryggor i samma riktning som de blivande gatorna. På en karta från 1640-talets mitt kan man se kvarteren väster om Packartorgsgatan, nuvarande Biblioteksgatan, utlagda, se fig 2. På östra sidan om samma gata finns en markerad prickrand som förmodligen ska föreställa kajkant. Den löper ned till Packartorget, nuvarande Norrmalmstorg, där en hamnanläggning är markerad. Enligt kartan ligger det blivande kvarteret Pumpstocken fortfarande under vatten. Kvarteret under pumpmakarens tid Utfyllnaderna skedde fort, pumpmakaren Erik Rawaldson köpte sin tomt 1661 på den utfyllda marken i det blivande kvarteret Pumpstocken och i Torstenssons tomtbok 1668 framgår att han har utökat till två tomter. Mellan hans mark och den kvarvarande inre delen av Nybroviken, som vid den tiden hade smalnat av högst betydligt, fanns 1668 ytterligare en smal tomt (Byggnadskollegiets protokoll 1661 och 1662 samt Torstenssons tomtbok 1668). Dendrodateringar visar att flera av de framkomna anläggningarna har tillkommit på 1660-talet. A4 och A5 bör av måtten att döma ha legat längs Rawaldsons östra tomtgräns. Anläggningarna har dateringar från 1660 till De tolkades först som kajkant men med en ytterligare tomt öster därom måste de omtolkas. Det kan dock konstateras att de måste ha utgjort en kraftfull grund till någon form av anläggning/byggnad vid tomtgränsen. Troligen krävde den nyligen utfyllda marken extra stabilitet i samband med nybyggnader. Det finns också omtalat att pumpmakaren omkring sin sjögård slagit ned över 10 alnar långa plankor i gyttjan och 20 alnar långa bjälkar till pålar och sedan plank ovantill. Detta skulle ha skett i den sydöstra delen av hans tomter (Ämbetsoch Byggningskollegium 1684). Denna beskrivning stämmer förvånansvärt väl överens med anläggningarna A2 och A3 som består av nedslagna plank med stöttande pålar på utsidan mot vattnet (mot öster och söder). Det är möjligt att A2 har fortsatt upp mot A3 och på så sätt skulle de tillsammans ha bildat en rätvinklig anläggning som kan ha utgjort en gräns mot vattnet. Dateringarna av A2 är 1656 och av A och På karta i samma dokument finns Rännilen markerad kantad med pålar, se fig 12. Läget för dessa är detsamma som pålraden A9a och A9b som daterats till Pålkanten kan då ha utgjort gränsen för utfyllnaden av kvarteret (se fig 12). Gamla Ladugårdslandsbron Övriga anläggningar, förutom de med 1800-tals dateringar, kan med stor sannolikhet tolkas ha med utfyllnaderna eller den strandnära bebyggelsen att göra. A10, i kvarterets norra del, har däremot en förvånansvärt tidig datering 1595/96. Vid denna tid låg kvarteret under vatten men ungefär i detta läge vet vi att den Gamla Ladugårdslandsbron låg. På kartor från 1640-talet och framåt finns den markerad i Jakobsbergsgatans förlängning, se fig 2. Även om inga tidigare kartor finns som kan styrka placeringen av en äldre bro till detta läge är det troligt att den har haft en lång tradition på platsen. Anläggningens datering, dess läge och konstruktion, med regelbundet nedslagna pålar, tolkas därför som ett underlag för en brobeläggning till den gamla bron som ledde över till Ladugårdslandet. En ny bro, som gett namnet åt Nybroviken, byggdes omkring 1640 och kompletterade söderifrån överfarten till den snabbt växande östra delen av staden. 18 stockholms stadsmuseum pumpstocken 10

19 Fig 12. Det blivande kvarteret Pumpstocken på en karta från Pumpmakarens tomter har markerats med röda linjer och Rännilen är svagt grönfärgad. Den smala, norra delen av Rännilen tycks vara kantad med pålar. Kartan är vänd med norr mot höger och kvarteret sträcker sig ända ned till Packartorget, Norrmalmstorg. Kartan tycks ha tillkommit i samband med en dispyt kring tillgången till sjögården, som är den kvadratiska delen som gränsar till Rännilen sydöst om tomterna. Ämbets- och Byggningskollegiet. Inkomna handlingar Original i Stockholms stadsarkiv. pumpstocken 10 stockholms stadsmuseum 19

20 9 Referenser Otryckta källor SR = Stadsarkeologiskt register. Finns på Stockholms stadsmuseum. Se även Hasselmo Anders Torstenssons tomtbok Norre Förstadens Östre del. Stockholms stadsarkiv. Byggningskollegiet. Protokoll 1661 och Stockholms stadsarkiv. Ämbets- och Byggningskollegiet. Inkomna handlingar Stockholms stadsarkiv. Råberg, M. 1987b. Visioner och verklighet II. Stockholmskartor från 1600-talet. Stockholmsmonografier utgivna av Stockholms stad 54 II. Stockholm. Litteratur Carlsson, M. et al Kvarteret Kvasten. Ett stadskvarters uppkomst vid 1600-talets mitt. Stockholms stad, Norrmalm, RAÄ 103. Arkeologisk undersökning Stockholms stadsmuseum. Arkeologisk rapport 2008:1. Forsberg, L Stormaktstidens Stockholm tar gestalt. Gaturegleringen i Stockholm Monografier utgivna av Stockholms stad nr 157. Stockholm Fredriksson, M. et al Dold stadsbebyggelse kommer i dagen. Kvarteret Skären på Norrmalm. Stadsvandringar 9. Stockholm. Fredriksson, M Kv Kvasten, Norrmalm i Stockholm. Schaktning för nybyggnad 1985/86. Arkeologisk övervakning. Stockholms stadsmuseum, otryckt rapport. Hasselmo, M Stockholm. Riksantikvarieämbetet och Statens Historiska Museer Rapport, Medeltidsstaden 17. Stockholm. Nelson, P Kv Kvasten, Norrmalm i Stockholm. Schaktning för nybyggnad 1985/86. Arkeologisk övervakning. Stockholms stadsmuseum, otryckt rapport. Råberg, M. 1987a. Visioner och verklighet I. En studie kring Stockholms 1600-talsstadsplan. Stockholmsmonografier utgivna av Stockholms stad 54 I. Stockholm. 20 stockholms stadsmuseum pumpstocken 10

21 Bilaga 1: Fyndlista Fnr Sakord Godstyp Formtyp Del Material Ant.frag 1 Kärl BIIy Trebensgryta Myn Buk Skaft Ben Keramik 9 2 Kärl BIIy Kruka Myn Brätte Buk Keramik 1 3 Kärl BIIy Fat Myn Brätte Keramik 1 4 Kärl BIIy Skål Myn Buk Keramik 1 5 Kärl BIIy Supkopp Myn Hänk Keramik 1 6 Kakel Rumpkakel Blad Keramik 1 7 Kärl Fajans Fat Brätte Buk Keramik 1 8 Kärl CII Krus Hänk Keramik 1 9 Kärl Porslin Kruka Buk Keramik 1 pumpstocken 10 stockholms stadsmuseum 21

22 Bilaga 2: Dendrolista 22 stockholms stadsmuseum pumpstocken 10

23 pumpstocken 10 stockholms stadsmuseum 23

24 24 stockholms stadsmuseum pumpstocken 10

25 pumpstocken 10 stockholms stadsmuseum 25

26 26 stockholms stadsmuseum pumpstocken 10

27 Bilaga 3: Ritningar A1. Anläggningens öst-västliga stockrad består av minst fyra på varandra liggande stockar, varav de två översta är fyrkantshuggna. De nord-sydliga stockarna ligger knutade mellan de östvästliga. Stockarna i ritningens sydvästra hörn består av endast ett lager. pumpstocken 10 stockholms stadsmuseum 27

28 28 stockholms stadsmuseum pumpstocken 10

29 A3. Väster om pålarna, i anläggningens västra del, var marken söder om plankraden mycket svart och sotig. pumpstocken 10 stockholms stadsmuseum 29

30 A4. Knutade stockar i flera lager. Detta kan ses i sektionen A-B. Anläggningens norra och södra del framkom vid olika tillfällen men tycktes höra ihop. Höjdmåtten i sektionen: Golvnivå = +0,7 möh; nivå översta stocken = +-0 möh. 30 stockholms stadsmuseum pumpstocken 10

31 pumpstocken 10 stockholms stadsmuseum 31

32 A5. Anläggningens pålar hör troligen samman med A4. På planritningen av hus 12 (fig 9) kan man se att den dendrodaterade stolpen, från den nordliga stolpgruppen, återfinns i A4:s södra träkista. 32 stockholms stadsmuseum pumpstocken 10

33 pumpstocken 10 stockholms stadsmuseum 33

34 34 stockholms stadsmuseum pumpstocken 10

35 pumpstocken 10 stockholms stadsmuseum 35

36 36 stockholms stadsmuseum pumpstocken 10