INFOBLAD

Transkript

1 INFOBLAD

2 2 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Skolans kontaktuppgifter... 3 Personal... 3 Lärare/tränare... 3 Annan personal... 4 Hälsovårdspersonal... 4 Lektionstider... 5 Periodindelning läsåret Anmälan till tentamen... 5 Anhållan om självstudier... 5 Studentskrivningar... 6 Hösten Våren Specialarrangemang i studentproven... 6 Övrig skolverksamhet... 8 Hälsovård... 8 Studiestöd... 8 Skolskjutsarna... 8 Studier... 8 Vörå samgymnasiums språkprogram... 8 Val av kurser... 9 Villkoren för att en studerande skall få fortsätta studierna i ett ämne... 9 Självstudier... 9 Bedömning Enskilda kurser Läroämne Byte av nivå i matematik Höjning av läroämnesvitsord Tentamen Avgångsbetyg Muntliga förhör Ordningsregler Frånvaro Studieplanering Studerande som studerar första året Studerande som studerar andra året Nyckel Kursbrickan i olika format Distanskursbrickan Timplan Allmänna linjen Idrottslinjen Kursbeskrivningar Alternativa studiemöjligheter 37 Kombistudier Norrvallas kursbeskrivningar Kurser vid medborgarinstitut Vecka-8 kurser Distansstudier vid Aftis Läroböcker Basgruppsindelning Fel! Bokmärket är inte definierat. Matsedel

3 3 Skolans kontaktuppgifter Vörå samgymnasium, Vöråvägen 9, Vörå Inloggning Wilma: wilma.vora.fi; Användarnamn = e-post adress Inloggning Fronter: fronter.com/bilda ; Användarnamn VSG.fornamn.efternamn Fax Rektor Karls-Nygård Nina nina.karls-nygard@vora.fi Kansli Södergård Eva eva.sodergard@vora.fi Lärarrum Köket Lindgren Britta Kvällsbespisning Peth Thomas Internatsföreståndare Häggblom Magnus Söderberg David Fastighetsskötsel Nyman Måns Personal Lärare/tränare Karls-Nygård Nina rektor Andtbacka Asp Tom Thomas tränare friidrott tränare friidrott Blom Åsa religion, filosofi Byggmästar Henrik tränare skidåkning Bäck Mikael kort matematik, tränare orientering Bäck Carlsson Sabina Ann-Sofi lång matematik (tj.ledig period 1) Cederberg Nina hälsokunskap Granlund Grannas Anders Katja Lång matematik (vikarie period 1) finska Gädda Anna specialundervisning, testning Hildén Pia biologi, psykologi, geografi Häggblom Anne bildkonst Häggblom Magnus tränare, friidrott Kurki Esa tränare, fotbollsmålvakt Kärkkäinen Tomi tränare, fotboll Lehtonen Mika fysiologiska tester Lindberg Camilla tyska, engelska, biträdande rektor Långs Margareta historia, samhällskunskap Miemois Susanne gymnastik, hälsokunskap Nordmyr Johan gymnastik, koordinator för idrottslinjen Pensar Joakim gymnastik Sabel Lis-Marie fysik, kemi Strand Anna-Stina musik Strand-Blomström Barbara modersmål och litteratur Uusitalo Marko tränare, fotboll Villför Roland studiehandledning, tränare skidåkning Åbrandt Camilla engelska, franska

4 4 Annan personal Södergård Eva kanslist Lindgren Britta köksbiträde Peth Thomas kock Åstrand Karen städare Nyman Måns gårdskarl Nordmyr Anna internatscoach Nordmyr Johan internatscoach Grupphandledare 1. Katja Grannas 2. Margareta Långs 3. Barbara Strand-Blomström 4. Camilla Lindberg 5. Pia Hildén 6. Camilla Åbrandt Kombi. Roland Villför Handledare Elevkåren: Idrottsföreningen: Susanne Miemois Johan Nordmyr Hälsovårdspersonal Skolhälsovårdare Eva Sparv Skolkurator Susanne Amoako (tjänstledig) Maria Määttä- Sillanpää (vikarie) Skolläkare Malin Pärus Skolpsykolog Ny psykolog, info på Wilma senare Hälsovårdscentralen Öppen mottagning månd-torsd i "Vita huset" vån 2 kl och kl För övrigt tider bokad via SMS eller e-post (eva.sparv@korsholm.fi ) Telefontid Mottagning i Tegengrenskolan måndag och fredag kl Onsdag kl mottagning i gymnasiet i rummet bredvid Auditoriet och på eftermiddag i Tegengrenskolan. Övrigt tider enligt överenskommelse Mottagning 2 ggr/mån. Tidsbeställning via skolhälsovårdaren.klassvisa undersökningar i första hand. Mottagning i "Vita huset" vån 2 fredag kl Efter skolan och övriga tider enligt överenskommelse. Oravais Vörå

5 5 Lektionstider Lektion Tid Lektion Tid Lunch Obs! Bussarna avgår kl Periodindelning läsåret Period Datum Dagar Lovdagar Höstlov Jullov v Sportlov Påsklov Första maj 1.5, Kristi himmelsf.dag Anmälan till tentamen Efter Period Betygsutgivning Anmälan till tentamen före kl Tentdag Kl To Fre To Ti On Ti On To On Ti On To To Fre To Lö Må Fre Tentanmälan sker skriftligt. Blanketter och tentanmälningslåda finns utanför kansliet. Tentanmälningslådan töms sista anmälningsdagen kl Försenade anmälningar beaktas inte. Anhållan om självstudier Anhållan/anmälan till självstudier senast För studier under period Tentdag Kl Fre Ti Fre On Fre To Fre To To Fre Fre H2015

6 6 Studentskrivningar Rätt att delta i studentskrivning har gymnasiestuderande som läst samtliga obligatoriska kurser i ämnet. Den som deltar i prov som saknar obligatoriska kurser bör ha läst två kurser ifall det är fråga om ett realämne och tre kurser för ett främmande språk. Hösten 2014 Ämne Dag Datum Tid Hörförståelseprovet i engelska, lång lärokurs Hörförståelseprovet i franska, lång lärokurs Mån Mån Hörförståelseprovet i finska, lång och medellång lärokurs Tis Hörförståelseprovet i tyska, kort lärokurs Ons Hörförståelseprovet i franska, kort lärokurs Hörförståelseprovet i engelska, kort lärokurs Ons Ons Modersmålet, svenska och finska, textkompetens Fre Religion, livsåskådning, samhällslära, kemi, geografi, hälsokunskap Mån Främmande språk, lång lärokurs Ons Finska, lång och medellång lärokurs Fre Modersmålet, svenska och finska, essäprov Mån Matematik, lång och kort lärokurs Ons Psykologi, filosofi, historia, fysik, biologi Fre Tyska, franska, engelska, kort lärokurs Mån Skriftlig anmälan till skrivningarna våren 2015 bör inlämnas senast 23 november Våren 2015 Ämne Dag Datum Tid Modersmålet, svenska och finska, textkompetens Tors Hörförståelseprovet i finska, lång och medellång lärokurs Mån Hörförståelseprovet i engelska, lång lärokurs Hörförståelseprovet i franska, lång lärokurs Tis Tis Hörförståelseprovet i tyska, kort lärokurs Ons Hörförståelseprovet i franska, kort lärokurs Ons Modersmålet, svenska och finska, essäprovet Mån Psykologi, filosofi, historia, fysik, biologi Ons Främmande språk, lång lärokurs Fre Finska, lång och medellång lärokurs Mån Matematik, lång och kort lärokurs Ons Religion, livsåskådningskunskap, samhällslära, kemi geografi, Fre hälsokunskap Främmande språk, kort lärokurs Mån Skriftlig anmälan till skrivningarna hösten 2015 bör inlämnas senast 5 juni Specialarrangemang i studentproven Anhållan om specialarrangemang i studentproven görs i samband med anmälan. Samtidigt inlämnas också foniaterintyg och andra läs- och skrivsvårighetsintyg, som man vill åberopa.

7 7 Arbetsordning Vecka Period Datum M T O T F L Förklaringar F I x x x I Inledningsdag F Fortbildnings/planeringsdag för lärarna x x x x x P1-P3 Prov ABI, P4-P5 alla,p6-p7 BG Per x x x x x Fotografering P1 x P2 x P3 H Hörförståelseprov HEnFr/P4 HFi HTyFrC/P5 x MoText Real 1 re, lå, sl, ke, ge, hä Real1 P6 En/FrA P7 Fin Real 2 ps, fil, hi, fy, bi 29 arbetsdagar Wasa Teater Mo Essä x MaA/MaB x Real2 FSO-läger, FSS-läger Ty/FrC x x B A L Lovdag 41 Per x x x T1 x Piispala v x x x L L KLL orientering x x P1 x x B Betygsutdelning x P2 x P3 x A Anmälan till tentamen P4 x P5 x P6 T1-T6 Tentamensdagar 33 arbetsdagar Fotbollsturnering pojkar x x x x x SE Sista anmälningsdagen till 47 Per x B A x SE studentskrivningar V x T2 x x x Skidåkarna läger v x x x x P1 P1-P5 Prov alla x P2 x P3 x Dagsverke P4 x P5 x P6 J Cernbesök v arbetsdagar J Julfest JULLOV Rekryteringsläger or-sk-fri L L B A x Rekryteringsläger fotb x x T3 x x Fotbollsturnering flickor 4 Per x x x x x P1,P3-4 Prov ABI P1 x P2 x P3 P2,P5-6 Prov alla P4 x P5 MoText P6 P7-P9 Prov BG HEnFr/P7 HFin HTyFr/P8 x P Penkkis 28 arbetsdagar Hallkamp i friidrott v x x x x x Orienteringsläger/fotbollsläger/temavecka 5 arbetsdagar SPORTLOV x B A x x KLL skidåkning MoEssä x Real2 T4 En/FrA 12 Per Fin x MaA/MaB x Real TyFrC x P1 x P2 FSO-läger P3 x P4 x L L P5 x P6 x L Påsklov 28 arbetsdagar X x x x X V 16 Solvallaläger/ Studie- och kulturresor X x x B A L Första maj 18 Per X x x T5 L V18-19 Utlandsläger friidrott X x x x x Inträdesprov x x P1 L x L Kristi himmelsfärdsdag P2 x P3 x P4 Stafettkarnevalen P5 x P6 x x B 34 arbetsdagar A T6 SE Sista anmälningsdagen till 187 arbetsdagar studentskrivningar H-14

8 8 Övrig skolverksamhet Hälsovård Vid skolan finns ett studerandevårdsteam som träffas regelbundet. Teamet består av rektor, studiehandledare, speciallärare samt en lärare utsedd av lärarkåren. Studerandevårdsteamet planerar, utvärderar och föreslår åtgärder för att förbättra studerandevården. För enskilda ärenden bildas expertgrupper vid behov. Studerande är olycksfallförsäkrad från skolans sida under skoltid samt under restid till och från skolan. Däremot är studerande inte försäkrad under fritid. Samma sak gäller för boende vid internatet, dvs vistelse vid internatet räknas som fritid. Studiestöd Gymnasiestuderande kan söka statligt studiestöd i form av studiepenning som inte behöver återbetalas, och studielån med statsborgen. Studielånet återbetalas först efter att studerande avslutat sina studier och trätt in i arbetslivet. Gymnasiestuderande kan ansöka om studiestöd när de fyllt 17 år. Studiestödets storlek varierar, beroende på föräldrarnas inkomst. Alla kan ansöka om studiestöd. Studiestödet beviljas för 3 år, om gymnasietiden är 4 år måste studerande lämna in en ny ansökan. Ansökan lämnar studerande in till skolan (studiehandledaren), som skickar ansökan, med nödvändiga uppgifter, vidare till Studiestödscentralen. Handläggningstiden är 2-3 månader under den brådaste tiden. Studiestödet beviljas tidigast från den månad när ansökan inlämnats. För boende vid internatet som betalar hyra finns även möjlighet att ansöka om bostadstillägg. Ytterligare information om detta av idrottslinjens koordinator, samt av studiehandledaren. Skolskjutsarna Studerandena bekostar själva sin skolskjuts. Studerande med 5-10 km skolväg kan anhålla om bidrag från Vörå kommun. Studerande med över 10 km skolväg i ena riktningen har rätt till skolresestöd från FPA. Självrisken för skolresorna med stöd från FPA är 43 Є/månad. Av denna summa betalar Vörå kommun 21,50 Є/månad i bidrag till studerande i gymnasiet. Den studerande skall alltså själv betala 21,50 Є/månad, kommunen fakturerar. Studerande med rätt till skolresestöd, som bor hemma och har avvikande lektionstider, och ej kan utnyttja skolskjutsarna 3 eller fler enkelresor/vecka, har rätt till ersättning från FPA för eget färdsätt (ex. bil). Idrottare som bor på internatet har ej rätt till skolresestöd. Anhållan om skolresestöd fylls i första skoldagen och lämnas till studiehandledaren. Du är skyldig att anmäla till FPA om det sker förändringar i din skolresa som inverkar på förmånsrätten. Studier Vörå samgymnasiums språkprogram De språk, som påbörjats i grundskolan som obligatoriska språk kallas A-språk. Finska och engelska läses som A-språk, vardera med 6 obligatoriska kurser. I finska erbjuds 3 och i engelska 2 fördjupade kurser. I finska erbjuds även 6 kurser i modersmålsinriktad finska, FIM. Dessa kurser är ämnade för tvåspråkiga elever.

9 9 I grundskolan påbörjat frivilligt språk betecknas som B2 och i gymnasiet påbörjat språk betecknas som B3 Tyska kan läsas som B2 eller B3 språk. De studerande som läst tyska under 2 år i grundutbildningen läser tyska enligt B2. De studerande, som inte läst tyska, eller som läst endast ett år, börjar studierna med B3 kurs. Franska läses enligt B3-modell med 8-9 kurser. Antalet kurser, som en studerande kan välja i valfria språk, varierar sålunda mellan ett och tio. För att erhålla vitsord krävs minst tre kurser. Om andra främmande språk som eventuellt studeras i annan skola överenskommes skilt. Val av kurser Timplanen består av dels obligatoriska och dels valfria kurser. De valfria kurserna kallas fördjupade och tillämpade kurser. Tillämpade kurser kan, efter överenskommelse, även läsas i annan skola. Totalt bör studerandes studieprogram omfatta minst 75 kurser i olika ämnen. Bland dessa 75 kurser bör minst 10 vara fördjupade och maximalt 11 tillämpade kurser. Studerande är personligen ansvarig för att minimiantalet kurser uppnås. Ämnesvalet görs via timplanen och kursbrickan när studierna inleds. Eventuella ändringar i studieprogrammet görs enligt de anvisningar som ingår i detta infoblad. Samtliga kurser i ett läroämne behöver inte alltid tas i ordningsföljd, se kursbeskrivningarna för de olika ämnena. Avvikelser i ordningsföljden överenskommes med studieplaneraren och respektive ämneslärare. En studerande har avlagt gymnasiets lärokurs när han avlagt kurserna i sina läroämnen och godkänts i de läroämnen som hör till hans studieprogram. Villkoren för att en studerande skall få fortsätta studierna i ett ämne Om två efter varandra genomgångna kurser i ett läroämne blivit underkända, får studerande inte fortsätta med en ny kurs förrän någondera av de underkända kurserna avlagts med godkänt vitsord. Studerande har rätt att försöka höja ett underkänt vitsord genom tentamen eller genom att gå om kursen. Studerande bör genast meddela studiehandledaren om att han fått två på varandra studerade kurser i samma ämne underkända för att en genomgång och eventuell korrigering av studieplanen skall kunna göras. Självstudier Studerande kan under sin studietid avlägga kurser utan att deltaga i undervisningen. Studerande har rätt att en gång på nytt tentera den valda kursen. Av två givna vitsord blir det bättre kursvitsordet gällande. Kurserna tenteras vid normala tenttillfällen efter den period då kursen hållits. Om en kurs bjuds ut enbart i en period ges tillfälle att tentera denna kurs även efter följande period. För en kurs som avlagts enbart genom tentamen krävs alltid godkänt vitsord. Om vitsordet i tentamen blir underkänt, även efter förnyad tentamen, måste studerande delta i kursen. I bedömningen av självstudier ingår även arbetsuppgifter. Anhållan om rätt att tentera en kurs, utan att delta i undervisningen inlämnas en period i förväg. Första årets studerande undantas denna regel under perioderna 1 och 2. Om studerande anmält sig till tentamen, men utan giltig orsak uteblivit, har studerande förverkat sin tentamensrätt för ifrågavarande kurs. Tidtabell för anmälan till tentamen i början av infobladet.

10 10 Bedömning Alla kurser som nämns i timplanen ingår i ett läroämne. Ett läroämne består av ett antal kurser. T.ex. i läroämnet religion ingår tre obligatoriska och två fördjupade kurser. Se timplan! Enskilda kurser För varje kurs görs en bedömning. Varje kurs bedöms med siffervitsord förutom studiehandledning samt kurser avlagda vid andra läroinrättningar. Dessa bedöms med anteckningen avlagd. Terminsbetyg finns inte utan kursvitsorden inskrivs i periodbetyg, som företes vårdnadshavare för namnteckning efter period 1 samt efter avslutat läsår. Gäller inte myndig studerande. Kursvitsorden finns tillgängliga för den studerande och för vårdnadshavare via Enskilda kurser i olika ämnen bedöms när de slutförts. En kurs bedöms i regel utgående från fortlöpande observation av aktiviteter, prov samt eventuella skriftliga uppgifter. Studerande har rätt att få reda på kursens bedömningsgrunder vid kursens början. Studerande som har stor frånvaro från lektionerna i en kurs kan bli obedömd. I ett sådant fall måste den studerande gå om kursen. Abiturienter som väljer kurser som fortsätter även efter PENKKIS, bör delta i dessa lektioner. Studerande har också möjlighet att gå om en godkänd kurs. Om kursvitsordet vid förnyandet av en dylik kurs blir lägre än tidigare kursvitsord för samma kurs, gäller det högre vitsordet. Om studerande genom frånvaro från prov eller på grund av ogjorda arbetsuppgifter inte erhållit vitsord, bör studeranden skriva sitt prov och/eller lämna in ifrågavarande arbetsuppgifter senast den tentamensdag, som följer på kursen ifråga. Läroämne Vitsordet i ett läroämne fastställs som det aritmetiska medeltalet av kurser den studerande läst i ämnet. Av dessa studier får den studerande ha underkända kurser enligt följande: - ämne med 1 2 kurser alla kurser bör vara godkända - ämne med 3 5 kurser högst 1 kurs underkänd - ämne med 6 8 kurser högst 2 kurser underkända - ämne med fler än 9 kurser högst 3 kurser underkända De olika läroämnena kan bedömas antingen med siffervitsord eller anteckningen avlagd. Anteckningen avlagd kan användas, på anhållan av den studerande, i bedömningen av gymnastik, sådana läroämnen där studerande avlagt endast en kurs samt i tyska och franska om den studerande avlagt högst två kurser. Studiehandledning bedöms dock alltid med anteckningen avlagd. Övriga läroämnen bedöms alltid med siffervitsord. Läroämnesvitsordet bestäms på basis av de med siffror bedömda kurserna i ämnet. Läroämnesvitsord i samtliga ämnen ges först när den studerande avslutar sin skolgång. I matematik erhålls läroämnesvitsord endera i lång (MAA) eller kort matematik (MAB). Byte av nivå i matematik Om en studerande har bytt nivå från lång till kort matematik baseras läroämnesvitsordet på kursvitsord från såväl lång som kort matematik. Dessutom bör allt stoff som ingår i de ej studerade obligatoriska kurserna i kort matematik ha inhämtats via kurser i lång matematik. Byte av nivå bör noga övervägas. Man kan läsa några kurser, men byte bör helst ske senast efter kurs 5 i lång matematik. Det kan dock underlätta övergången om bytet sker tidigare, t.ex. efter kurs 2 eller 3.

11 11 Beräkning av totalantalet kurser i matematik, då man bytt nivå En studerande som bytt nivå i matematik får räkna de kurser som lästs före bytet som avlagda kurser. Om innehållet i två kurser, som lästs på olika nivå innehållsmässigt motsvarar varandra, räknas dock dessa kurser som en kurs. Vid byte från kort till lång matematik kan kompletterande studier krävas, eftersom innehållet i kurserna i kort matematik inte är lika omfattande som i lång matematik. Läroämnesvitsord i kort matematik vid nivåbyte I MAB ingår 6 obligatoriska kurser och i MAA ingår 10 obligatoriska kurser. Läroämnesvitsordet baseras på kurserna i både lång och kort matematik. Utan tilläggsprestation (tentamen) överförs vitsordet direkt. Höjning av läroämnesvitsord Önskar studerande höja ett helt läroämnesvitsord måste en skild anmälan göras inom mars månad. Bedömningen i ett sådant höjningsförhör berör samtliga kurser studeranden avlagt inom läroämnet och baseras på såväl muntliga som skriftliga prov, vilka ordnas före utgången av april månad. Motsvarande höjningsförsök på hösten överenskommes skilt med respektive lärare. Tentamen Studerande har rätt att försöka höja ett underkänt vitsord en gång, genom tentamen, eller genom att gå om kursen. Studerande har även möjlighet att en gång genom tentamen förnya en genomgången godkänd kurs, utan att på nytt delta i undervisningen i kursen. En sådan tentamen kan ske endast vid tentamenstillfällena 2, 4 och 6. Vid höjningstentamen av en godkänd kurs är det den bättre kursprestationen som blir gällande. Kursvitsordet baseras på själva tentamensvitsordet samt på den fortlöpande bedömning som gjorts under kursens gång. Studerande har i allmänhet rätt att tentera endast en kurs per tentamenstillfälle. Om studerande genom frånvaro från prov ej erhållit vitsord, bör den studerande skriva prov och lämna in arbetsuppgifter som ingår i kursen, senast den tentamensdag som följer på kursen i fråga. Om studerande anmälts till både prov och höjningsförhör av godkänt vitsord vid samma tentamenstillfälle, bör studerande i första hand skriva provet. Om en studerande har både ett underkänt kursvitsord och ett oskrivet prov, kan han beredas tillfälle att avlägga bägge, vid samma tentamenstillfälle. Förnyande av godkänd kurs genom tentamen kan inte ske, om studerande redan avlagt mer än två av de efterföljande kurserna i ifrågavarande ämne. Tidtabell för anmälan till tentamen och för tentamensdagarna i början av info-bladet. Om studerande anmält sig till tentamen, men utan giltig orsak uteblivit, har studerande förverkat sin tentamensrätt för ifrågavarande kurs. Avgångsbetyg För att erhålla avgångsbetyg och studentbetyg bör studerande ha avlagt samtliga obligatoriska kurser. Dessutom bör studerande ha avlagt minst 75 kurser, varav minst 10 fördjupade och maximalt 11 tillämpade kurser. Studerande är själv ansvarig för att minimiantalet kurser uppnås, och bör även själv hålla koll på antalet kurser under studietidens gång.

12 12 Intyg över kurser studerade vid annan skola bör inlämnas till skolans kansli senast den 7 maj, för att skolan skall kunna meddela studentexamensnämnden vilka som har rätt till studentexamensbetyg. Muntliga förhör Studerande som deltar i frivilliga muntliga förhör inför studentexamen bedöms i förhöret. Studerande måste få prestationen godkänd innan avgångsbetyg ges. Bedömningen påverkar inte ett tidigare avgivet läroämnesvitsord. Anmälan till muntligt förhör måste ske senast första veckan i februari. Ordningsregler Ordningsreglernas uppgift är att trygga studerandes rättskydd, att öka trivseln i skolan och göra att det dagliga arbetet i skolan kan ske i lugn och trygg miljö. När man vistas i skolans utrymmen bör man uppträda så att pågående undervisning inte störs. Skolans utrustning, lokaliteter och material bör hanteras varsamt. Person som gör sig skyldig till skadegörelse blir ersättningsskyldig. Studerande och personal i skolan bör hålla skolområdet snyggt och trivsamt. Personer som deltar i aktivitet som försiggår i skolans utrymmen bör följa skolans ordningsregler. Den som står som arrangör för evenemang ansvarar för den egna tillställningen. Studerande som deltar i av skolan arrangerade aktiviteter utanför skolområdet, ex. exkursioner, idrottsresor, läger etc. bör följa skolans ordningsregler. Användning av tobaksprodukter är förbjuden på skolområdet. Det är förbjudet att uppträda berusad eller under påverkan av droger under skoltid. Valreklam i skolan är förbjudet, såvida reklamen inte ingår som en del i undervisningen. Studerande kan straffas om han bryter mot ordningsreglerna eller i övrigt uppträder olämpligt. Studerande som bryter mot ordningsreglerna kan tillrättavisas med muntlig tillrättavisning utvisning för resten av lektion skriftlig varning av rektor Föräldrarna kan underrättas vid behov. Studerande som trots ovannämnda tillrättavisningar inte följer skolans ordningsregler kan av svenska bildningsnämnden avstängas från gymnasiet för viss tid. Vid planerad frånvaro bör studerande eller vårdnadshavare alltid anhålla om lov från skolan senast en vecka på förhand. Vid plötslig frånvaro bör alltid meddelas till skolan (se nedan) I övrigt tillämpas vad som är bestämt i lag, förordning och instruktion. Frånvaro Om frånvaro anhålls på förhand på blankett som finns i kansliet eller via Wilma. Outredd frånvaro skall utredas senast före periodens vitsordsgivning, i annat fall ges inget kursvitsord. Sjukfrånvaro skall anmälas i första hand via Wilma, i andra hand per telefon före kl 10. Ring lärarrummet eller via växeln (inte sms till lärarna!) rånvaro från skolan beviljas för enskild lektion av respektive ämnesläraren för 1 3 dagar av grupphandledaren för mera än 3 dagar av rektorn Studieplanering REGLER SOM GÄLLER FÖR PLANERING AV STUDIERNA OCH ÄNDRINGAR I STUDIEPLANERINGEN

13 13 När studerande kommer till skolan har de redan vid ansökan gjort sitt första studieval. Detta val är preliminärt. Planeringen uppdateras under studiehandledningen i period 1. Studerande som studerar första året FÖRE UTGÅNGEN AV PERIOD 1: Gör studerande tillsammans med sin studieplanerare upp en plan för sina gymnasiestudier. Det val som då görs är för studerande bindande till och med period 3. Valet signeras på studievalsblanketten. I GOD TID FÖRE UTGÅNGEN AV PERIOD 3: Gör studerande tillsammans med sin studieplanerare en korrigering av sin planering. Det val som då görs är bindande till och med period 6. Valet signeras på studievalsblanketten. FÖRE UTGÅNGEN AV PERIOD 5: Gör studerande tillsammans med sin studieplanerare en korrigering av sin planering. Det val som då görs är bindande till och med period 3 andra studieåret. Valet signeras på studievalsblanketten. Ändringar i detta val kan göras första skolveckan, förutsatt att gruppen inte blir för stor/liten. Studerande som studerar andra året I GOD TID FÖRE UTGÅNGEN AV PERIOD 3: Gör studerande tillsammans med sin studieplanerare en korrigering av sin planering. Det val som då görs är bindande för resten av det andra studieåret. Valet signeras på studievalsblanketten. FÖRE UTGÅNGEN AV PERIOD 5: Gör studerande tillsammans med sin studieplanerare en korrigering av sin planering. Det val som då görs är grund för planering av kursutbudet följande läsår. Studerande som studerar tredje året Under de två första veckorna på höstterminen har studerande tillsammans med sin studieplanerare en genomgång av studievalet för perioderna 2-4. Valet som då görs är bindande för återstoden av studietiden. Studerande som förkortar/förlänger studietiden De studerande som gör en avvikande studieplanering och väljer att avklara sina studier på längre eller kortare tid undantas från ovannämnda bestämmelser. Dessa studerande bör dock så långt det är möjligt planera sina studier så att planeringen följer övriga studerandes tidsbegränsningar. Nyckel Lektion Måndag Tisdag Onsdag Torsdag Fredag (BG1) 1 5 5(ej BG1) 1/2 1/2(3) (ej BG1) LUNCH (BG1) Torsdag (3) sträng 3 udda perioder sträng 2 jämna perioder Små justeringar kan göras. Kontrollera alltid aktuell läsordning i Wilma

14 14 Kursbrickan i olika format

15 15

16 16

17 17

18 18 Antal kurser/år S Ämnen Förklaringar MO modersmål OBLIGATORISKA KURSER MED STORA FINAfinska BOKSTÄVER, övriga kurser med små bokstäver. EN engelska EX: FINA1, fina7 ty tyska fr franska *) = två lektioner / vecka under 2 perioder i följd MAA lång matematik #) = en lektion / vecka under 4 perioder MAB kort matematik BI biologi Kurser som finns på samma rad i kursbrickan går GE geografi samtidigt i läsordningen. FY fysik KE kemi Du kan alltså välja endast en kurs per rad / år. RE religion HI historia Tillämpade kurser i andra skolor finns ej med i FI filosofi kursbrickan. PS psykologi OBS! Du bör alltid anhålla i förväg hos skolans HÄ hälsokunskap rektor om att få en tillämpad kurs, som du avlägger i MU musik ----> någon annan läroinrättning, godkänd som kurs i skolan. KO bildkonst ----> GY gymnastik tyb2 = fortsättning på tyskastudier som inletts i SH studiehandledninggrundutbildningen SI specialidrott adb datakunskap tyb3 = nybörjarkurs i tyska, för studerande som inte bok bokföring tidigare läst tyska eller som vill repetera idr idrottslära tillämpade kurser ANTAL KURSER Goda råd för planeringen av studierna Om du läser kort matematik och endast en kurs fysik, kan det bli problematiskt att komma upp till 75 kurser utan att läsa ett frivilligt språk, tyska eller franska. Vid planeringen av studierna rekommenderas att du planerar åtminstone kurser så är du "på säkra sidan" om du inte ryms med i någon kurs du planerat eller om någon kurs du planerat att avlägga inte arrangeras på grund av att för få valt kursen ifråga. Du erhåller automatiskt vitsord i korta språk om du läst minst 3 kurser. Lämna alltid in din studieplanering i god tid till din studieplanerare/handledare. OBS! Den studerande är själv ansvarig för planeringen av studier OBS! Kurserna i modersmål, finska och engelska bjuds ut 2-3 gånger. Om du väljer t.ex. MO1.2 i period 1, så är tanken den att du under året fortsätter med MO2.2 osv. I finska sker indelning i modersmålsfinska och traditionell finska

19 19 Distanskursbrickan

20 20 Timplan Allmänna linjen Allmänna linjen KURSER LÄROÄMNE OBLIGATORISKA fördjupade skolvis förd. tillämpade MODERSMÅLET (MO) SPRÅK Finska (FI) A , 8 9, 10 Engelska (EN) A Tyska (ty) B2 1 8 Tyska (ty) B3 1 8 Franska (fr) B3 1 8 MATEMATIK (bör välja antingen lång eller kort matematik) Lång (MA) , 14 Kort (NA) 1 6 7, 8 0, 9 NATURVETENSKAPER Biologi (BI) 1, Geografi (GE) 1, 2 3, 4 Fysik (FY) Kemi (KE) HUMANISTISKA ÄMNEN Religion (RE) 1 3 4, 5 Filosofi (FIL) Historia (HI) 1 4 5, 6 7 Samhällslära (SL) 2 3, 4 Psykologi (PS) Hälsokunskap (HÄ) 1 2, 3 KONST- OCH FÄRDIGHETSÄMNEN (MU + TE minst 3 kurser sammanlagt) Musik (MU) Teckning (TE) Gymnastik (GY) 1, , 7 ELEVHANDLEDNING 1 1 KURSER SAMMANLAGT kurser minst kurser Studerande bör ha MINST 75 KURSER för att få avgångsbetyg från gymnasiet

21 21 Idrottslinjen KURSER LÄROÄMNE OBLIGATORISKA fördjupade skolvis förd. tillämpade MODERSMÅLET (MO) Idrottare kan välja bort max. 8 obligatoriska kurser från riksomfattande timplanen från följande ämnen. Inom parentesen antalet obligatoriska kurser i riksomfattande timplanen. SPRÅK Kursantal (ej kursens nummer) Finska (FI) A1 4 (6) 4 2 Engelska (EN) A1 4 (6) 4 Tyska (ty) B2 8 Tyska (ty) B3 8 Franska (fr) B3 8 MATEMATIK (studerande bör välja antingen lång eller kort matematik) Lång (MA) 8 (10) 5 2 Kort (NA) 4 (6) 4 2 NATURVETENSKAPER Biologi (BI) 1 (2) 4 Geografi (GE) 1 (2) 3 Fysik (FY) Kemi (KE) 1 4 HUMANISTISKA ÄMNEN Religion (RE) 2 (3) 3 Filosofi (FIL) 1 2 Historia (HI) 2 (4) 4 1 Samhällslära (SL) 1 (2) 3 Psykologi (PS) 1 4 Hälsokunskap (HÄ) 1 2 KONST- OCH FÄRDIGHETSÄMNEN Musik (MU) 1 (1-2) 4 3 Teckning (TE) 1 (1-2) 4 Gymnastik (GY) 1 (2) 4 2 IDROTT Fotboll 12 9 Friidrott 12 9 Orientering 12 9 Skidåkning 12 9 Övriga grenar 12 9 Träningslära 1 2 ELEVHANDLEDNING (EL) ÖVRIGA ÄMNEN KURSER SAMMANLAGT kurser minst kurser Studerande bör ha MINST 75 KURSER för att få avgångsbetyg från gymnasiet

22 22 Kursbeskrivningar Observera att alla kurser som beskrivs inte erbjuds varje år Modersmålet: MO/mo MO1 En värld av texter Skillnader mellan tal och skriftspråk, olika stilnivåer och textgenrer samt deras historia (speciellt novellen). Textanalys. Grundprinciper för materialbaserat skrivande. MO2 Epik och medietexter Retorikens grundprinciper för att disponera texter. Medietext. Bild- och filmanalys. Källkritik. Recensioner. Språkets struktur. Romanen som litterär genre. MO3 Texter, kultur och identitet Svenska språkets ursprung och nuläge i Finland. Tvåspråkighet, dialekter och slang. Språkvård. Finlandssvensk litteratur. Diskussioner med utgångspunkt i kursinnehållet. MO4 Texter i Norden De nordiska språkens gemensamma bakgrund samt skillnader och likheter. Läsa och förstå texter (främst på norska och danska). Nordisk litteratur. Dramaterminologi, dramatikanalys och teaterbesök (ev filmförevisning). Välläsning. MO5 Moderna texter Lyrikanalys (stilmedel, bildspråk och reception).texttolkning. Litteraturens uppgift under olika tidsperioder och 2000-talens ismer. Litterära diskussioner. MO6 Textens makt Argumentationsanalys. Analys av reklam, bilder och medietexter. Kvinnligt och manligt språk. Tendenslitteratur. Muntlig debatt i teori och praktik. mo7 Muntlig kommunikation Fördjupade kunskaper om muntlig kommunikation. Utveckla säkerhet att uppträda, lyssna och samtala samt analysera olika talsituationer. Praktiska övningar. mo8 Fördjupad skriv och textkompetens Följande teman repeteras och fördjupas: textgenrer, textanalys, uppsatsskrivande och språkriktighet. Studentuppsatser studeras och kommenteras. mo9 Litteratur som glädje och kunskap Kursens mål att utveckla kunskap, fantasi och tänkande kring skönlitteratur samt ge insikter om att litteraturen belyser eviga mänskliga frågor. Analytiska och kreativa uppgifter. I alla kurser läses litterära verk och skrivs uppsatser. I kurserna ingår uppgifter samt prov eller mindre förhör. Närmare uppgifter meddelas vid kursstarten. Finska FINA/fina FINA 1 Människans vardag och fritid I kursen repeteras och fördjupas alldagliga umgänges- och servicesituationer med tonvikt på muntlig språkfärdighet. Studerande skall i tal kunna uttrycka sina behov, önskemål och åsikter samt berätta om sin skol- och arbetsdag, sina matvanor, sitt liv, sin hälsa, sin omgivning, sina fritidsintressen och intressanta händelser. Grammatik: Verbböjning och objekt FINA 2 Natur och miljö

23 23 Under kursen behandlas naturen och olika miljöer i Finland ur närings-, turist kunna presentera sevärdheter på sin hemort, berätt om en resa eller upplevelse i naturen samt kunna ta del av diskussioner om och rekreationssynvinkel. Vid kursens slut skall de studerande miljöfrågor.grammatik: Nomenböjning, subjekt och unipersonella uttryck. FINA 3 Handel, teknik och kommunikation I denna kurs skall de studerande via artiklar, beskrivningar eller bruksanvisningar på finska bekanta sig med handel, teknik och tekniska uppfinningar i människans tjänst, särkilt med fordon och trafikregler, och något om datateknik. Vid kursens slut skall eleverna kunna redogör för olika konsumtionsvanor samt diskutera vardagsteknik och kommunikationsmedel. Grammatik: Particip och participuttryck. FINA 4 Samhället och massmedia Kursen behandlar grundläggande begrepp och drag i politik och samhälle. Vid kursens slut skall de studerande visa att de kan ta del av huvudinnehållet i en finsk dagstidning, redogöra för en aktuell fråga, föra anteckningar och skriva en kort redogörelse för dem även på finska. Grammatik: Infinitiver och de satsmotsvarigheter som bygger på dessa. FINA 5 Utbildning, yrkes- och näringsliv I denna kurs diskuteras på finska olika utbildningsvägar och yrkesval samt näringsliv och tjänster i Finland på olika nivåer. Vid kursens slut skall de studerande både i tal och skrift kunna redogöra för sina studie- och yrkesplaner, per telefon och e-post begära upplysningar på finska samt svara på frågor om sig själv och sina önskemål, till exempel i en antagningseller platsintervju. Grammatik: Fördjupning av objektet och de viktigaste adverbialen. FINA 6 Finsk kultur och litteratur I den sista obligatoriska kursen genomgås utifrån texter, konstnärliga produkter eller studiebesök, viktiga kultur-områden och konstarter i Finland samt behandlas några internationellt kända finska konstnärer och författare. De studerande skall under kursens gång läsa åtminstone ett finskt verk enligt eget val och muntligt eller skriftligt kunna redogöra för och diskutera innehållet i det. Vid kursens slut skall studerandena kunna ange några kända finska konstnärer, kompositörer och författare, berätta litet om dem och nämna något av deras huvudverk. Grammatik: Attribut fina 7 Presentera och diskutera På basis av innehållet i de tidigare kurserna uppövas förmågan att tala finska i olika situationer. Temaområden kan vara studie- och arbetslivet, samhället vi lever i, politik och aktivt medborgarskap, populärt hållen vetenskap och teknik, kultur mänskliga relationer, hållbar utveckling och framtidsutsikter ur ett globalt perspektiv. Övningarna ska omfatta såväl monologer som dialoger och debatter. Som utgångspunkt används aktuella texter och hörförståelsematerial. Bedömningen av den fördjupade kursen i 7 i A-finska baserar sig på vitsordet i det prov i muntlig språkfärdighet som Utbildningsstyrelsen utarbetar och på övrigt under kursen visat kunnande. Kursen bedöms med siffror enligt skalan Också det prov i muntlig språkfärdighet som hör till kursen bedöms enligt skalan Över provet i muntlig språkfärdighet ges ett särskilt intyg som bilaga till avgångsbetyget. fina 8 Världen och vi I denna kurs läses och fördjupas innehållet och ordförrådet i populärvetenskapliga texter om aktuella ämnen på olika områden, särskilt på de allmänna temaområden. Kursen fokuserar även mera djupgående än i kurs 6 på skönlitterära textutdrag. De studerande övar sig att sammanfatta, kommentera och diskutera innehållet i texterna.

24 24 fina 9 Repetitionskurs Kursen rekommenderas för de studerande som behöver repetera innehållet i de 3 första obligatoriska kurserna. I kursen behandlas teman i anslutning till vardag, fritid, hälsaoch omgivning. I grammatiken repeteras innehållet i kurserna 1-3. fina 10 Preparationskurs Kursen är en repetition av de obligatoriska kurserna och samtidigt övning inför studentskrivningarna. Läs- och hörförståelse, skriftlig produktion samt strukturer övas. I alla kurser ingår muntliga och skriftliga övningar, hör- och textförståelseuppgifter samt uppsatsskrivning. Finska: FIM/fim (modersmålsinriktad finska) FIM1. Människans vardag och fritid I den första kursen nyanseras och fördjupas förmågan att uttrycka sig nyanserat och korrekt i olika sammanhang. De studerande görs uppmärksamma på skillnaderna mellan spontant talspråk, slang, dialekter och standardfinska genom studier av språket i närmiljön eller lämplig litteratur. Grammatiska grundbegrepp repeteras och befästs i denna kurs, med särskild uppmärksamhet på sådana drag i finskans verblära och grundläggande syntax där tal- och skriftspråket skiljer sig från varandra. FIM2. Natur och miljö Kursens syfte är att bredda och fördjupa de studerandes ordförråd visavi naturen samt diskutera och göra dem uppmärksamma på natur- och miljöskyddsfrågor. Under kursen läses texter av olika slag om Finlands natur och miljö. De studerande bör ges möjlighet att diskutera textinnehållet och sina iakttagelser både i tal och skrift. Texturvalet breddas med några skönlitterärt hållna texter, till exempel rese- och naturskildringar, och de studerande skall även själva lära sig att skildra naturen och sina upplevelser i den. I grammatiken studeras idiomatiska drag i nomenböjningen och detaljer i ordförrådet på kursens ämnesområden, som är viktiga för att språket skall bli rikare, mera levande och så exakt som möjligt. FIM3. Handel, teknik och kommunikation I kursen fördjupas och diskuteras ämnen som berör konsumtion, teknik och informationsteknik. Som underlag för detta läses lämpliga artiklar och bruksanvisningar på dessa områden samt även reklam och annonser. Eleverna skall till exempel på finska kunna redogöra för något varuslag, någon uppfinning eller olika kommunikationsmedel. Som komplement läses lämpliga fiktiva texter, till exempel ur detektivromaner. I grammatiken fördjupas elevernas insikter i den finska satsbyggnadens särdrag. FIM4 Samhället och massmedia I denna kurs studeras det finländska samhället genom massmedierna samt mediernas roll att förmedla, granska och diskutera aktuella händelser, företeelser och åsikter. Grammatik: Olika texters stil och byggnad. Disposition och styckeindelning, särskilt finskans interpunktion. FIM5 Utbildning, yrkes- och näringsliv I denna kurs skall de studerande bekanta sig med utbildningsterminologi och olika utbildningsvägar i Finland. Olika studievägar och studiesätt, inträdeskrav och sysselsättningsmöjligheter diskuteras. Anställnings- eller arbetsintervjuer tränas. Grammatik: Attribut och adverbial, rektionsfrågor och finskans motsvarighet till svenskans prepositionsattribut. FIM6 Finsk kultur och litteratur I den sista obligatoriska kursen skall de studerande bekanta sig närmare med några av den finska litteraturens klassiker, dikter, folkdiktning och skådespel samt andra konstformer med hänsyn till sina intressen och undervisningen i respektive konstämnen. Varje studerande skall läsa åtminstone ett skönlitterärt verk och recensera eller analysera det i form av en hem- eller

25 25 klassuppsats. Under kursen behandlas gemensamt några kända finska författare. Skönlitteraturen anknyts vid tillfälle till bildkonst, film och musik. I kursen kan även ingå ett teater- eller annat studiebesök. Engelska: EN/en ENA1 De unga och deras värld Kursen anknyter till situationer i det dagliga livet och till människorelationer. Grammatik: tempusformer, konditionalis, frågesatser, ordföljd ENA2 Kommunikation och fritid Centrala teman är fritid och intressen. Grammatik: artiklar, singularis och pluralis, genitiv, indefinita pronomen, villkorssatser ENA3 Studier och arbete Kursen behandlar studier och arbetsliv samt spåkets användning i formella situationer i tal och skrift. Grammatik: indirekt anföring, adjektiv och adverb, passiv ENA4 Samhället och omvärlden Kursen handlar om olika kulturer, samhället och dess institutioner, statsskick, ekologi. Grammatik: nationalitetsord, relativa pronomen, modala hjälpverb, kvantitetsord ENA5 Kultur Kursen ger möjlighet att bekanta sig med bl.a. musik, film konst, teater och litteratur. Grammatik: atriklarnas användning, frasverb, kommatering, räkneord, tidsuttyck ENA6 Massmedia, ekonomi, teknik och vetenskap Grammatik: satsförkortningar, infinitiv och ing-form, pluralis av lånord. ena7 Natur och miljö Texter om miljö, klimat, djur och natur läses. Grammatik: Repetition av verblära och pronomen, ordbildning, prepositionsuttryck, ordföljd. ena8 Tala och förstå bättre I kursen övas olika strategier för att tala och använda språket muntligt i olika situationer i enlighet med målen för språken. Ämnena för de muntliga övningarna är aktuella händelser och de övriga kursernas ämnesområden. Förmågan att tala språket uppövas med hjälp av krävande texter i anslutning till nämnda ämnesområden och material som övar talförståelsen. Bedömningen baserar sig på vitsordet i det prov i muntlig språkfärdighet som Utbildningsstyrelsen utarbetar och under kursen visat kunnande. Kursen bedöms med siffror enligt skalan Också de prov i muntlig språkfärdighet som hör till kursen bedöms enligt skalan Över provet i muntlig färdighet ges ett särskilt intyg som bilaga till avgångsbetyget ena9 Världen vi lever i Sista kursen handlar om världen i stort. Folk och kultur samt internationellt samarbete. Textförståelse- och grammatikövningar Tyska/ty Tyska B2 ty B2/1 Fritid och intressen Vardagssituationer: bl.a. olika typer av samtal, skolan, hobbyer, att shoppa.

26 26 Grammatik: Verbens presens-, och perfektböjning, kasusformerna, personliga och possessiva pronomen, prepositioner som kräver ackusativ och dativ, ordföljden i huvud- och bisats. ty B2/2 Världen och vi Presentation av Finland, Tyskland, Österrike och Schweiz. Personbeskrivningar, kontakter och resor. Grammatik: Reflexiva verb, adjektivets komparation, imperfekt, pluskvamperfekt, ordningstal, imperativ, genitiv. ty B2/3 Förr och nu Landsbygden, staden, boende, hushållsarbete och fritidsnöjen, hälsotillstånd. Grammatik: indirekta frågesatser, relativa pronomen/bisatser, adjektivböjningen ty4 Studier och framtidsplaner Sommarsysselsättningar, gymnasiestudier, personbeskrivningar, yrken, studier, människorelationer, framtiden. Grammatik: repetition, futurum, användningen av infinitiv, konditionalis, imperfekt konjunktiv. ty5 Kultur Musik, television, film, multikultur, litteratur, mode och kläder, mat och måltider, idrott. Grammatik: repetition, pronominaladverb, pluskvamperfekt konjunktiv. ty6 Vår gemensamma jord Känslouttryck, ekonomi och globalisering, politik och stat, armén och civiltjänst, problem, umgänge och sex, religion. Grammatik: repetition, geografiska namn, pronomina, svaga maskuliner, adverb. ty7 Kultur Texter om konst, musik, teater, TV, historia, litteratur. Repetition av grammatiken. ty8 Tyskland och Europa Kursen ger en närmare presentation av det tyska samhället och den tyska geografin. Aktuella händelser behandlas, bl.a. genom läsning av texter och tidningsartiklar. Läsförståelse- och hörförståelseövningar görs. Tyska B3 ty B3/1 God dag, trevligt att träffas Artighetsfraser, att berätta om sig själv, enkla alldagliga språksituationer. Grammatik: grundläggande strukturer, verbböjning, substantivets genus, nominativ, ackusativ, personliga och possessiva pronomen. tyb3/2 Vardagsliv och fritid Fritid och ferier, väder, att resa och gå på restaurang. Grammatik: perfekt, imperativ, dativ. Därefter gemensam grupp med tyb2, se tyb21 osv. (kurserna är identiska). Franska/fr fr 1-3 God dag, trevligt att träffas - Så ska saker och ting skötas - Fritid och intressen fr 4-5

27 27 Världen och vi - Förr och nu fr 6-7 Studier och framtidsplaner - Kultur fr 8 Vår gemensamma jord I alla kurser ingår grammatik, muntliga och skriftliga övningar, hör- och textförståelser samt uppsatser. Lång matematik MAA/maA maa0 Grundkurs Förenkling av uttryck, enkla ekvationer, samband mellan storheter, procenträkning. MAA1 Funktioner och ekvationer Funktionsbegreppet, procenträkning, proportionalitet, kvadratrot, potens. MAA2 Polynomfunktioner Andragradsekvationer och olikheter. Högregradsekvationer och olikheter. MAA3 Geometri Plangeometri och rymdgeometri. Trigonometri för rät- och snedvinkliga trianglar. MAA4 Analytisk geometri Linjens, cirkelns och parabelns ekvation. Ekvationer och olikheter med absolutbelopp. Ekvationssystem. MAA5 Vektorer Grunderna i vektorkalkyl. Vektorer i xy- och xyz-systemet MAA6 Sannolikhet och statistik Grunderna i sannolikhetskalkyl, statistiska mått. Denna kurs är fristående från övriga kurser och kan vid behov avläggas först under det tredje läsåret. Detta rekommenderas för de studerande, som planerar att skriva både matematik, fysik och biologi i studentskrivningen. MAA7 Derivatan Gränsvärden, kontinuitet och derivata. Undersökning av funktioners förlopp. Lösning av rationella ekvationer och olikheter. MAA8 Rot- och logaritmfunktioner Egenskaperna hos rot-, exponential- och logaritmfunktioner. Ekvationslösning och derivering. Inversa funktioner. MAA9 Trigonometriska funktioner och talföljder Trigonometriska funktionernas egenskaper och deras derivata. Ekvationslösning. Talföljder och summor. MAA10 Integralkalkyl Begreppet primitiva funktioner. Primitiva funktioner till elementärafunktioner. Integral. Beräkning av areor och volymer. maa11 Talteori och logik Talteorins grunder. Satslogik. Bevisföringsprinciper och övning i bevisföring. Denna kurs kan vid behov avläggas under det andra läsåret.

28 28 maa12 Numeriska och algebraiska metoder Absoluta och relativa fel. Newtons metod och iterering. Delbarhet hos polynom. Numerisk derivering och integrering. maa13 Matematisk analys Kontinuitet och deriverbarhet. Utvidgning av gränsvärdesbegreppet. Talföljder och serier. Generaliserade integraler. maa14 Repetitionskurs Repetition och fördjupning. Tillämpad kurs, kurs 7 i kort matematik, procenträkning och handels-matematik. Kort matematik MAB/maB mab0 Grundkurs Procenträkning, bråk, uttryck och ekvationer. MAB1 Uttryck och ekvationer Vardagsproblem löses med de enklaste ekvationerna (linjär och andragradsekvation). Olikheter. MAB2 Geometri Area- och volymberäkningar, skala, trigonometriska funktioner (sin, cos och tan) som hjälp i en rätvinklig triangel. MAB3 Matematiska modeller Funktionsbegreppet fördjupas. Linjär- och exponentiell tillväxtmodell. Logaritmer. MAB4 Matematisk analys Derivatabegreppet förklaras. Tillämpningar med derivata. Extremvärdesproblem. MAB5 Statistik och sannolikhet Grunderna i sannoliokhetslära, statistik, normalfördelningen.. MAB6 Matematiska modeller II Ekvationssystem, linjär optimering, talföljder. mab7 Ekonomisk matematik Index, skatter, valutaväxling, räntor. mab8 Matematiska modeller III Trigonometriska funktioner / ekvationer och vektorer mab9 Repetitionskurs Repetition och fördjupning. Biologi: BI/bi BI 1 Organismernas värld Livets egenskaper och grundförutsättningar. Evolution. Ekologins grunder. BI 2 Cellen och ärftligheten Ärftlighet och evolution. Cellen, dess byggnad och funktion. DNA-struktur och funktion och proteinsyntes. Celldelning via mitos och meios. Genetikens grunder. bi 3 Miljöekologi

29 29 Fördjupning i ekologi. Urbanekologi. Miljöproblem, orsak och följder för ekosystemen. Möjligheter att påverka. En hållbar utveckling. Studiebesök.. bi 4 Människans biologi Människokroppens byggnad och funktion. T.ex människans näringsbehov, matsmältning, blodcirklulation, andning, immunförsvar, hormonella reglering, befruktning, graviditet, ärftlighet och hälsa. Denna kurs kan också läsas fristående som komplement till kurserna i hälsolära Bi 5 Bioteknologi Djupare insikter i cellens finstruktur och funktioner. Genens funktioner, genteknologi och dess möjligheter. Mikroberna och deras betydelse (bakterier, virus). Växt och djurförädling. Tillämpningar av biotekniken. Denna kurs kan vid behov läsas redan under det andra året Detta rekommenderas för studerande, som har för avsikt att skriva realprov i både biologi och fysik. Kurserna 3-5 kan vid behov läsas i annan ordningsföljd. Geografi: GE/ge GE 1 Den blå planeten Naturgeografi. Solsystemets inverkan på planeten. Vindar, havsströmmar mm. Endogena och exogena processer. Vulkaner, jordbävningar mm. GE 2 En gemensam värld Kulturgeografi. Befolkning, bosättning, naturtillgångar, primärproduktion, industri, energi, transport, markanvändning och planering. En hållbar utveckling. Studiebesök ge 3 Riskernas värld Geografiska hasarder. Möjligheter att förutsäga, påverka eller förhindra katastrofer. Studiebesök ge 4 Regionstudier Kartografins grunder, geografiska informationssystem. Arbetskurs, där arbete utförs först i grupp och sedan enskilt. De egna arbetena ersätter kursprovet. Kurs 1 och 2 skall läsas först, kurs4 kan vid behov läsas före kurs 3. Fysik FY/fy FY1 Fysiken som naturvetenskap Vi bekantar oss med experimentell fysik och hur fysikalisk kunskap uppkommer. fy2 Värme Tryck, tempertur och värme behandlas. Förkunskaper FY1. fy3 Vågrörelser Principerna för svängnings- och vågrörelse studeras. Ljud- och ljusvågors egenskaper behandlas. Förkunskap FY1 och fy 2. fy4 Rörelselagarna Rörelsemodeller och Newtons lagar, energibegreppet och konservationslagarnas betydelse. Förkunskap FY1 och fy 2. fy5 Rotation och gravitation