Vinterturismens byggnadsverk Åres byggnadshistoria från det första skidhotellet till dagens skidortsindustri
|
|
- Sven Fransson
- för 10 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Byggnadstraditioner i gränstrakter Vinterturismens byggnadsverk Åres byggnadshistoria från det första skidhotellet till dagens skidortsindustri Av Veronica Olofsson Jamtlis hörsal
2 Vinterturismens byggnadsverk Tisdagen den 21 februari höll Byggnadsantikvarie Veronica Olofsson ett föredrag om Åres byggnadshistoria från det första skidhotellet till dagens skidortsindustri. Åre Fritid och turism kan ses som ett resultat av det industriella genombrottet i Sverige under slutet av 1800-talet. Samhället och livsvillkoren förändrades i snabb takt. Under ca 100 år övergick Sverige från att ha varit ett jordbruksland med största delen av befolkningen boende på landsbygden till att bli ett industrialiserat land med största delen av befolkningen boende i städer eller i tätorter. Arbete och fritid delades upp och behovet av att tillbringa ledig tid på annan plats än där man arbetade växte fram. Jämtland kom på många sätt att stå för något annat än det man var van vid, såsom avkoppling, rekreation, ren och frisk luft, nya miljöer. En förutsättning för turismen i Jämtland var fungerande kommunikationer. Under talet fanns ångbåtstrafik på de större sjöarna, men vattenvägarna blev aldrig någon större framgång. Järnvägens framdraganing framhålls ofta som den viktigaste företeelsen för turismen i Jämtland togs beslut om den norrländska/jämtländska tvärbanan som skulle dras från Torpshammar i Medelpad till Norska gränsen kunde tvärbanan invigas. I och med järnvägen kunde människor med tåg ta sig från Stockholm/Sundsvall till Trondheim via Jämtland. Östersunds betydelse ökade kraftigt och jämtlandsfjällen blev tillgängliga på ett helt nytt sätt. Pensionat, hotell och sanatorier uppfördes utmed järnvägen. Landsvägen fick under 1800-talet stå tillbaka för satsningar på järnväg och sjöväg, men blev allt viktigare för turismen i och med ökningen av bilar och bussar. Efter andra världskriget blev vägarna allt viktigare kommunikationsleden för turisterna. Fram till för ungefär 120 år sedan var Åredalen en storslagen jordbruksbygd där man levde på jordbruk. Före järnvägens dragning fanns inget samhälle med namnet Åre, utan byarna Lien, Totten och Mörviken med sammanlagt 7 fjälljordbruk och den gamla kyrkan nedanför Totten. Järnvägsstationen Så kom järnvägen. Det fanns planer på att dra järnvägen norr om Åreskutan, förbi länets största arbetsplats gruvsamhället Huså. Att järnvägen trots allt kom att dras förbi Åre kom att få stor betydelse för turismen. Stationsbyggnaden skilde sig
3 från den omgivande bebyggelsen genom sin ljusa träfasad med mörka listverk. Stationshusen var ofta moderna byggnader och fungerade ofta som arkitekturförebilder på landsbygden. Året efter järnvägens invigning, 1883, fick stationsinspektören i Åre tillstånd att servera mat i 3:e klass-väntsalen. Fem år senare, 1888, uppförde stationsinspektören en fristående restaurangbyggnad intill stationsbyggnaden, Åre jernvägsrestaurant med 70 platser. Restaurangbyggnaden anslöt till järnvägsstationens utseende i panel och listverk. Turisterna lät vänta i Åre. Under de första åren efter järnvägens framdragning var den största tillströmningen av turister främst till det närbelägna Mörsil med sina sanatorier och hälsosamma luft. De första hotellen Först 1895, 13 år efter att järnvägen dragits fram, byggdes det första hotellet i Åre. Hotell Åreskutan var ett trevånings trähus med liggande panel och en arkitektur med inspiration från amerikansk panelarkitektur och schweizerstil. Hotellets exteriör var imponerande i jämförelse med en omgivande bebyggelsen uppfördes en socitetspaviljong intill hotellbyggnaden, en tvåvånings träbyggnad med valmat sadeltak, frontespis och glasveranda. Paviljongen påminde om jaktvillan Medstugan. Möjligen var det samma byggmästare. Både hotell och paviljong byggdes om och Vid den senare ombyggnaden sammanbyggdes paviljongen med hotellet och anläggningen bytte namn till Hotell Åregården, idag Hotell Diplomat Åregården. Paviljong behöll dock sin villakaraktär, men hotellbyggnaden byggdes om helt. Hotellet utskiljer sig idag lite från andra hotell i Åre genom sin strama herrgårdskaraktär med höga spröjsade fönster och mansardtak. Idag är hotellet ett av Åre mest exklusiva. Det ökade turistantalet i Åre bidrog till uppförandet av ännu ett hotell år 1897, Grand hotell, som var en byggnad i tre våningar med träarkitektur präglad av nystilar som nygotik och nyrenässans, men även schweizerstil. Grand hotell var ett 1:a klass-hotell. Jernvägsresturangen fungerade som hotellrestaurang, men denna brann År uppfördes Grand hotells restaurang i två våningar med en putsad nedre våning och mörk träpanel på den övre. Byggnaden utmärks av två
4 breda utskjutande gavlar. Både Grand hotell och restaurangbyggnaden är idag kraftigt förändrade och heter numera Diplomat Ski Lodge. Åreskutan var tidigt en av Jämtlands mest välkända attraktioner och marknadsfördes som landets lättåtkomligaste fjäll. Den första toppstugan uppfördes redan 1892 med Svenska TuristFöreningens medverkan. Åre turistbyrå startade sin verksamhet 1891 och namnet på deras första turistsatsning var Turister och kurgäster i Åre klimatoriska kurort. Under 1890-talet ökade turisttillströmningen i Åre och under 1910-talet hade Åre skaffat sig ett tydligt försprång framför andra turistorter i Västjämtland. Hotellgästerna vid denna tid var främst borgerliga personer, såsom arkitekter, doktorer, kaptener och grosshandlare. Det första Åreprojektet Mellan utarbetade ingenjör Carl Olof Rahm en utredning som fick stor betydelse för den fortsatta utvecklingen av Åre som centrum för vintersportturism i Sverige. Rahm hade tillbringat mycket tid i den fascinerande alpinorten Davos i Schweiz. Syftet med utredningen var att skapa en internationell turistort med vintersport, och Rahm tyckte att Åre hade mycket bra förutsättningar för detta vad gäller kommunikationer, läge, natur och klimat. Åreprojektet, som det kom att kallas, var en storslagen och kostnadskrävande turistsatsning med förslag om bland annat en bergbana längs med Åreskutan. Dessutom innehöll projektet en stadsplan av arkitekt Per Olof Hallman som innebar en total förändring av Åre. Per Olof Hallman ritade under denna tid flera planer för olika stadsdelar i Stockholm, såsom Lärkstan och Gamla Enskede. Hans stadsplaner utmärks av de ofta var terränganpassade med blandade hustyper och slingrande gator. I Hallmans stadsplan för Åre fanns en bred allé upp till bergbanan och ett stadsliknade samhälle med fristående byggnader. Däröver planerades ett villasamhälle med ett större hotell. Vid östra platån planerades ett naturskönt parkområde med ett stort hotell, som skulle utgöra kärnan i området. Ungefär vid trädgränsen var ännu ett villasamhälle planerat, avsett för hurtiga människor som ej frukta det höga och relativt kala läget. Nedanför stationen ner mot Åresjön planerades en sportpaviljong. I stadsplanen fanns även förslag på nya hotell, villor, kraftstation och vägar. Bergbanan var en av de få anläggningar som förverkligades i Åreprojektet. Arbetet med bergbanan slutfördes Bergbanan skulle transportera människor dels till villor uppåt sluttningen och dels till sportanläggningar vid Östra platån, men också vidare till kalfjället och det där planerade villasamhället. Banan
5 sträcker sig från torget till Östra platån, den tänkta förlängningen blev aldrig av, men banan fick stor betydelse för Åres fortsatta utveckling. Bergbanans stationsbyggnader ritades av arkitekt Sigge Cronstedt och är brunfärgade träbyggnader i nationalromantisk stil i två våningar och vagnhall. Stationsbyggnaderna har moderniserats och byggt om ett flertal gånger. Intill banan på Östra platån uppfördes restaurang Fjällstugan, som 1915 kompletterades med en hotelldel, och bytte namn till Åre Fjällgård. Samma år som bergbanan invigdes, var även tre pensionat färdiga. Pensionaten bestod av stora trävillor. Fresks pensionat, brann De övriga var Villa Solbränna, fungerar idag privatbostad. Pensionat Granen, utbyggt och idag Hotell Granen. Intill bergbanan ligger en villa i typ med de villor som var tänkta i den planerade villastaden, Villa Jamtbol. Villan som är byggnadsminne har en mycket tidstypisk nationalromantisk arkitektur. Av det högt belägna villaområdet blev inte mycket, men redan innan Hallmans plan hade några mycket högt belägna villor/jaktvillor uppförts. En av dem står nu nere i samhället och fungerar som restaurang, Villa Tottebo. Ett annat exempel är sommarvillan Monte Totto, som var den första egentliga sutterängvillan i Åre. Åre blir vintersportort Förändringen av Åre från bondby till turistort skedde under en relativt kort tidsperiod. Fjälljordbruken och turistanläggningarna bedrevs sida vid sida. Traditionella jordbruksbyggnader blandades med byggnader av stadskaraktär. Till en början var det främst sommarturism i Åre, men med bergbanan utvecklades Åre till en vintersportort. Under första årtiondena av 1900-talet var de vanligaste vintersporterna inte som idag utförsåkning, utan bob, kälkåkning, slädåkning och curling. Åre hade en prägel av lyx och modernitet. År 1912 byggdes Nya Grand hotell, senare Sporthemmet och idag Sporthotellet. Hotellet ritades av arkitekt Per Benson och gavs en central placering nära bergbanans dalstation. Hotellet har en lätt svängd byggnadskropp i två våningar och vitmålad panel. Det höga mittpartiet i fyra våningar med brutet tak dominerar byggnaden. Hotellet var mycket större än tidigare hotell och kom att locka många utländska gäster. Byggnaden skilde sig från den omgivande bebyggelsen genom sin placering, storlek,
6 arkitektur och färgsättning och kom att dominera intrycket av Åre. Synligt på översiktbilder över Åre från tidigt 1920-tal. Tiden kring första världskriget innebar en nedgång för turismen. Under mellankrigstiden ökade igen möjligheterna till rekreation i fjällvärlden. Kommunikationerna förbättrades och satsningarna på vintersporter och vinterturism fortsatte. Semester blev allt vanligare förekommande och första semesterlagen kom En naturlig och hälsosam livsstil med friluftsliv var de nya idealen. Det började anordnas skolresor till fjällvärlden och kunde på så sätt nå ut till bredare samhällsgrupper. Under andra världskriget avstannade turismutvecklingen på nytt. Under talet genomfördes nya semesterreformer och turism/resor blev något för alla. Flygplatsen på Frösön öppnades 1958 och därmed ökade tillgängligheten till Jämtland och fjällen ytterligare. Under 1960-talet anlades en tvåfilig europaväg genom Jämtland. I Åre bryter vägen samhället något högre än den tidigare landsvägen och delar samhället mitt itu. Första skidliften Vintersporten i Åre utvecklades och år 1935 bildades Åre slalomklubb. Fem år senare, 1940 invigdes den första skidliften i Åre, Lundsgårdsliften. Liftkuren finns fortfarande kvar nedanför E stod en linbana färdig mellan Östra platån och Mörvikshummeln. Linbanan var en förutsättning för anordnandet av VM 1954, som kom att bli en milstolpe för utförsåkningen i Sverige. En ny byggnadsplan för Åre samhälle upprättades 1937 och kom att ligga som grund för en kraftig utbyggnad av service och bostäder i Åre. Skolan byggdes ut, en domushall öppnades, en ny brandstation uppfördes och flera tidstypiska en- och flerfamiljshus byggdes. Jordbruket lades till stor del ner. Åres betydelse som samhälle ökade. I Åre, liksom på andra rekreationsområden, uppfördes under mellankrigstiden sportstugor som en del av friluftstanken. I Åre kom de första stugorna att ges en ganska traditionell utformning och förläggas högt och lite avsides. Under talet gavs många fritidshus en mer modern och bungalowliknande utformning. Åre saknar dock några större områden med privata fritidshus. Ur turistisk synpunkt blev det ett glapp mellan 1910-talets hotellbyggande och 1960-talet. År 1969 byggdes Hotell Årevidden som var ett av de första handikappsanpassade anläggningarna. Hotellet ligger på höger sida vid infarten till Åre och heter idag Åre Continental Inn.
7 Det andra Åreprojektet Under 1960-talet genomfördes två statliga utredningar om fritid och turism. I dessa fastslogs att behovet av fritidsanläggningar var stort och att stat och kommun hade ansvar för att detta togs med i samhällsplaneringen. Åre blev en pilotstudie för att visa hur en stor statlig turistsatsning kunde genomföras i fjällvärlden. Det andra Åreprojektet inleddes 1971 och dess syfte var att förbättra svenska folkets möjligheter att semestra i fjällvärlden och ge friluftsliv åt alla, samt att samtidigt bidra till utveckling av turistnäringen. Liksom det första Åreprojektet var planerna storslagna, men resultatet blev relativt magert. Åre kabinbana blev det viktigaste resultatet och den stod klar Bygget av banan blev både tekniskt svårare och dyrare än vad man tänkt. Arkitekt till stationsbyggnaderna var Hans Jäderberg. Stationsbyggnaderna har en mycket medveten brutal betongarkitektur, en helt ny stil för Åre. Med kabinbanan blev Åreskutan en stor attraktion för sommarturismen samtidigt som hela fjället öppnades för utförsåkning. Åreprojektet sammanföll med Stenmarksepoken, vilket ökade intresset för utförsåkning. Under 1970-talet ökade antalet bäddar i Åredalen från 5000 till 13000! Ändå blev projektet kritiserat. Åreprojektet sågs av vissa som miljöförstöring och ett enormt slöseri med statens resurser. Stuganläggningar uppfördes. Stugorna gavs en för Åre ny arkitektur, med gavelförlagda joddlar balkonger, vilken bröt helt mot omgivande byggnaders utformning. Korta och breda byggnader i timmerimitation, med ingången på baksidan, ståltrappor, skidförråd och balkonger, blev en vanlig byggnadstyp i Åre. Ofta två lägenheter i samma byggnad, men med separata ingångar. Byggboom Under 1980-talet blev det en byggboom i Åre. Hög levnadsstandard och bilismens totala genomslag bidrog till ett omvälvande årtionde för Åre. Det byggdes stora, höga bostadsrättshus, andelshotell och lägenhetshotell, restauranger etc. Dock inga nya traditionella hotell, utan mest andelsboende. Åre fick en mycket exklusiv prägel. Närheten till backen och nöjeslivet var viktiga lokaliseringsfaktorer. De nya anläggningarna som uppfördes under 1980-talet, såsom Nya
8 Lundsgården, för storleksmässigt tankarna till större skidorter i Alperna. Även centralt byggdes det nytt turistiskt boende. Man enades om att nybyggnader i centrala delen skulle präglas av nationalromantik, såsom de tidiga hotellbyggnaderna. Detta kan te sig på olika vis, Bysshuset i betong. Liengården är ett annat exempel på en byggnad som tagit inspiration från sekelskiftets stil. Men inte allt byggdes i en sekelskiftesstil. Bostadsrättsföreningen Torpet höga byggnader uppfördes under början av 1990-talet och har getts en tidstypisk, postmodernistisk arkitektur. Dessa enorma nybyggnader med placeringar utanför Åres centrala delar, förändrade landskapet i Åre. Närheten till lift var nu viktigare än närheten till tåg. Även torget i Åre byggdes det under talet, butikshus och bostadsrättshus, i ett försök att visa torget som Åres verkliga centrum talet präglades av ekonomisk nedgång, vilket blev tydligt i Åre. Men sedan några år tillbaka byggs det åter i Åre. Bostadsrätterna ligger prismässigt ofta högre än nyproduktion i Stockholms innerstad. Lägenheterna har ofta någon slags eldstad. Det ska även finnas förvaringsutrymmen och så ska bostäderna ligga nära liften och helst i backen. Dagens byggande En del av de byggnader som uppförs idag är sobra, enkla men mycket exklusiva hus som smälter in väl i landskapet, exempelvis Skyline. Skyline är ritade med nationalromantiken som inspirationskälla, men med ett modernt uttryck och i naturliga material som trä, puts, glas och torv. Alla lägenheter har eldstad och bastu, vissa även relaxavdelning. Nu inför det stundande VM 2007 byggs det särskilt mycket. Arbetet med ett nytt målområde har nyligen slutförts, där trafiken leds genom en ny vägtunnel under skidbackens nederdel. Ett nytt stationsområde håller på att skapas. Nedanför Hotell Åregården och intill den gamla järnvägsstationen uppförs just nu ett nytt och mycket större resecentrum, en byggnad med rundat tak. Stationshuset beräknas
9 vara klart till hösten En bro byggs över järnvägsspåren så att resecentrum knyts samman med Holiday Club, som öppnade Holiday Club har både andelslägenheter och hotellrum. Hotellet marknadsför sig som ett upplevelsehotell. Här erbjuds minigolf, bowling, SPA, upplevelsebad. Till hotellet hör även Mix Megapol Arena där olika evenemang anordnas. Nu finns planer på att bygga om Åres centrala delar, stationsområdet, parken och torget. En förtätning av området och större stadsmässighet är tanken, och det är talsbebyggelsen som försvinner för den nya. Konsum planeras att rivas för att ge plats åt ett nytt och högt centrumhus vid torget med affärer och restauranger. Enbostadshus planeras att rivas för att ge plats åt rullband från nya stationsområdet och möjliggöra en förtätning av bebyggelsen vid parken. Samhällsutvecklingen i Åre kan läsas som årsringar i bebyggelsen. I bebyggelsen är låg- och högkonjunktur tydlig, våra shopping- och fritidsintressen, hur vi transporterat oss, arkitekturstilar och stadsplaneringsideal. Åre är också ett samhälle som präglas av en rad olika byggnadsstilar, nationalromantik, alpstil och vardagligt förortsarkitektur. Det finns få platser där man på ett så koncentrerat område kan studera hotellbyggnader från turismens tidiga år. Åre är idag en utpräglad turistort med få året-runt-boende. Under högsäsong präglas Åre av skidåkning, krogliv och turister, men under lågsäsong är det en ganska stillsam by. Under de senaste 120 åren har Åre gått från att ha varit en mindre bondby till en storskalig skidort. Det som var tänkt som fjällparadis för arbetare och medelsvensson har paradoxalt blivit en av de dyraste platserna i hela fjällvärlden. /Veronica Olofsson
Befintlig bebyggelse. Befintlig bebyggelse
2 Allmänt Gondolbyn exploateras vid Hemavan Gondol, som blir ett nytt område med bebyggelse i syfte att tillgodose det ökande antalet turister i Hemavan, sommar som vinter. Det ska vara ett attraktivt
Befintlig bebyggelse. Befintlig bebyggelse
2 Allmänt Gondolbyn exploateras vid Hemavan Gondol, som blir ett nytt område med bebyggelse i syfte att tillgodose det ökande antalet turister i Hemavan, sommar som vinter. Det ska vara ett attraktivt
ÅRE ÅRET RUNT Therese Sjölundh, VD Åre Destination FJÄLLLKONFERENSEN, SÄLEN 27-28 JAN 2015
ÅRE ÅRET RUNT Therese Sjölundh, VD Åre Destination FJÄLLLKONFERENSEN, SÄLEN 27-28 JAN 2015 Adrenalin. Äventyr. Frihet. Natur. Utmaning. Syre. Härproducerat. Upplevelse. Njutning. Puls. Upplevelse. Nöje.
5. TRÖINGEBERG. Stadens yttre årsringar 5. Tröingeberg
5. TRÖINGEBERG Tröingeberg införlivades med Falkenbergs stad 1971. Stadsdelen har ett avskilt läge och avgränsades mellan åren 1960 och 1996 från resten av staden av gamla E6:an. Tröingeberg genomkorsas
ALLMÄNT MÖTE OM STORLIENS FRAMTID
1 ALLMÄNT MÖTE OM STORLIENS FRAMTID 13 MARS 2008 2 STORLIENS FRAMTID ÖVERSIKTLIG UTREDNING OM STORLIENS FORTSATTA UTVECKLING 3 3 FYSISK PLANERING: Utveckling och användning av mark och vatten. Hur och
historien om jaktvillans resa nedför berget
historien om jaktvillans resa nedför berget Det var en gång... Runt förra sekelskiftet var jakt och friluftsliv mycket populärt bland överklassen. På den tiden var Åre en kurort. Högsäsong var sommartid
Syftet med detta planprogram är att utgöra startpunkt för det planarbete som en förtätning och gestaltning av en central del av Åre by innebär.
1 PLANPROGRAMMETS SYFTE Syftet med detta planprogram är att utgöra startpunkt för det planarbete som en förtätning och gestaltning av en central del av Åre by innebär. Avsikten är även att samla in erfarenheter
ANTIKVARISK UTREDNING KULTURMILJÖ
LILJESTRAND FASTIGHETER AB UPPDRAGSNUMMER 3211120000 STOCKHOLM ANDERS STJERNBERG Sweco Architects AB Marknadsområde Kulturmiljö repo001.docx 2012-03-2914 Sammanfattning Upphovet till uppdraget utgörs av
Butik 328 kvm Lokalen är ledig per omgående - tillträde enligt överenskommelse
Stationsgatan 8, Centrum NYBRO Typ av ledig lokal Storlek Tillträde Butik 328 kvm Lokalen är ledig per omgående - tillträde enligt överenskommelse Beskrivning av lokalen I Nybro mitt emellan torget och
PLANPROGRAM FÖR OMRÅDE ÖSTER OCH VÄSTER OM KABINBANAN, HANDEL OCH BOSTÄDER
PLANPROGRAM FÖR OMRÅDE ÖSTER OCH VÄSTER OM KABINBANAN, HANDEL OCH BOSTÄDER Del av Mörviken 1:75 Åre kommun, Jämtlands län Figur 1. Illustration över planområdet med plangräns i rött. Ljusbrun yta för tillkommande
Förändringarnas Åre. Kulturhistorisk landskapsanalys av riksintresset Åredalen
Förändringarnas Åre Kulturhistorisk landskapsanalys av riksintresset Åredalen Omslagsbilder: Turister vid bergbanan i Åre omkring 1925 respektive 2007. Foto: Nils Thomasson (privat ägo) resp. Johan Loock.
Storgatan 12 / Stationsgatan 2, Centrum NYBRO
Storgatan 12 / Stationsgatan 2, Centrum NYBRO Typ av ledig lokal Storlek Tillträde 90 kvm Lokalen är ledig per omgående - tillträde enligt överenskommelse Beskrivning av lokalen Alldeles intill torget
Kontor kvm Lokalen är ledig per omgående - tillträde enligt överenskommelse
Storgatan 12, Centrum NYBRO Typ av ledig lokal Storlek Tillträde Kontor 38-76 kvm Lokalen är ledig per omgående - tillträde enligt överenskommelse Beskrivning av lokalen Kontor med centralt läge i Nybro
http://www.solna.se/sv/stadsbyggnad-trafik/arkitektur-kulturmiljoer/kulturmiljoer-i-s...
Kvarvarande bebyggelse Solna stad http://www.solna.se/sv/stadsbyggnad-trafik/arkitektur-kulturmiljoer/kulturmiljoer-i-s... Sida 1 av 2 2012-09-06 Du är här: Start \ Stadsbyggnad & trafik \ Arkitektur &
Råsundas taklandskap Antikvariska aspekter vid vindsinredning
Råsundas taklandskap Antikvariska aspekter vid vindsinredning Fastighetsbeteckning: Namn: Del av stadsdelen Råsunda Kommun: Solna 2008-09-15 Råsundas taklandskap, råd och riktlinjer vid vindsinredning
Upprättad av: Norconsult AB
Dnr. 2019-01-25 PB 2018-571 Version Plannr. 1 D 2105 Tillägg till Ändring av Detaljplan för del av Piteå Kv Lönnen Piteå kommun, Norrbottens län Upprättad av: Norconsult AB Postadress 941 85 PITEÅ Besöksadress
ANTAGANDEHANDLING EXPLOATERINGSUTREDNING, UTFORMNINGSRÅD,
ANTAGANDEHANDLING EXPLOATERINGSUTREDNING, UTFORMNINGSRÅD, DETALJPLAN FÖR NYTT TURISTISKT BOENDE M.M. VID FJÄLLGÅRDEN SAMT UPPHÄVANDE AV DEL AV DETALJPLAN FÖR FJÄLLGÅRDEN FRÅN 1994 MED TILLHÖRANDE OMRÅDESBESTÄMMELSER
PLANBESKRIVNING DETALJPLAN FÖR SOLKULLEN, KASTANJEN 2 SAMRÅDS- OCH UNDERRÄTTELSEHANDLING. Samråds- och underrättelsehandling 1 (6) tillhörande
Samråds- och underrättelsehandling 1 (6) PLANBESKRIVNING tillhörande DETALJPLAN FÖR SOLKULLEN, KASTANJEN 2 SAMRÅDS- OCH UNDERRÄTTELSEHANDLING Katrineholms kommun, Södermanlands län Upprättad på Stadsarkitektkontoret
LÄTTLÄST UTSTÄLLNINGSTEXT ARKITEKTUR I SVERIGE. funktion, konstruktion och estetik
LÄTTLÄST UTSTÄLLNINGSTEXT ARKITEKTUR I SVERIGE funktion, konstruktion och estetik Bord 1 Skydd mot vind, fukt och kyla Vi som bor långt norrut på jordklotet har alltid behövt skydda oss mot kyla. För länge
ÅRETS BYGGEN 2003 CLARION HOTEL
72 HUS STOCKHOLM Jurymotivering: Via en spännande, komplicerad och logostiskt krävande överdäckning har Stockholm fått sitt största hotell i en smackfull modernistisk retroversion. FOTO: HOLGER STAFFANSSON
Viksjö gård (35) Beskrivning. Motiv för bevarande. Gällande bestämmelser och rekommendationer. Förslag till åtgärder. Kulturmiljöplan för Järfälla 65
Viksjö gård (35) Namnet Viksjö, skrivet Vikhusum, finns omnämnt på en av runstenarna vid Jakobsbergs folkhögskola, som dateras till 1000-talet. Att gården är av förhistoriskt ursprung visas också av de
Klövsjö 2.0. Från skidanläggning till skidort
Klövsjö 2.0 Från skidanläggning till skidort 2015-2018 Katrinagården Strandgården Skidåkarnas skidort tar Klövsjö Fjällhotell Solviken steget till riktig skidort Hotell Klövsjöfjäll 2014 Nya Klövsjö Fjällhotell
Tottbringen riktar sig till människor som vill skapa en aktiv och meningsfylld fritid i Åre, som vill uppleva pulsen vid nyår och sportlov, men som
Tottbringen riktar sig till människor som vill skapa en aktiv och meningsfylld fritid i Åre, som vill uppleva pulsen vid nyår och sportlov, men som också vill cykla på sommaren och vandra på skutan under
SKUREBO Förslag Klass 3
Emmaboda kommun Kulturmiljöprogram D Särskilt värdefull kulturhistorisk byggnad/ bebyggelseområde Utdrag ur Riksantikvarieämbetets FMIS (fornsök): ^` Huvudområde Kärnområde Kulturlämning Fast fornlämning
Länsstyrelsen Jämtlands län Kulturmiljö Johan Loock Delgivningskvitto
Johan Loock Delgivningskvitto 063-14 60 47 BESLUT Datum Dnr (anges vid skriftväxling) 2008-08-20 432-6367-89 Enligt sändlista Byggnadsminnesförklaring av Åre bergbana, parken och Grottan inom fastigheterna
ÅRE BERGBANA. I hjärtat av Sveriges mest älskade frilufts- och äventyrsområde BRF ÅRE BERGBANA
ÅRE BERGBANA I hjärtat av Sveriges mest älskade frilufts- och äventyrsområde VÄLKOMMEN VÄLKOMMEN TILL Vackert beläget med utsikt över Åresjön byggs nu Brf Åre Bergbana. De 0 exklusiva bostadsrätterna
Årsta slott! Jag tog bort bilden då källa saknades
Vårt Haninge Den som vill släcka och glömma det förflutna är i färd med att förstöra både nutid och framtid. Endast den som förstår det förflutna kan leva lycklig i det nuvarande och medverka till att
DOKUMENTATIONSRAPPORT
DOKUMENTATIONSRAPPORT KV. SEGLET 1992 HÄRNÖSANDS STAD HÄRNÖSANDSKO~UN LÄNSMUSEET MURBERGET AVD. FÖR KULTURMILJÖVÅRD SETH JANSSON INLEDNING I ändringen av den gällande detaljplanen för kv Seglet har man
5.2 H2 Gamla vägen med omnejd - Kvarnberget
5.2 H2 Gamla vägen med omnejd - Kvarnberget Namnet på vägen syftar på att detta helt enkelt var den gamla vägen från Kville ner till sundet. Vägen går längs med Kvarnbergets norra sida. Byggnaderna följer
17 Järnvägsområdet. Miljöbeskrivningar. 17 Järnvägsområdet 17 a Lokstallarna med överliggningshuset (ovan) 17 b Lokalgodsmagasinet (ovan)
17 Järnvägsområdet Omfattning Bangårdsområdet från Älbergsvägens viadukt till stationsområdet söder om järnvägen samt till Brunnskullsövergången på den norra sidan. Den stora bangården fick sin nuvarande
Boende Åre By 2015/16
Åldersgäns för att boka är 18 år N o r d A l p i n Boende Åre By 2015/16 Mitt i Åre 1 Lgh 42-56 kvm, 4-6 bäddar, 2 sovrum. 1 WC/DU, BU, T, DM, micro (vissa), skidförråd, balkong el. uteplats. Konf.lokal
KVALITETSPROGRAM KV. BERGÅSEN FINNTORP CENTRUM NACKA KOMMUN PLANÄNDRING: KVALITETSPROGRAM 2006 02 08
KV. BERGÅSEN FINNTORP CENTRUM NACKA KOMMUN, KÖPMANGATAN 11, 111 31 STOCKHOLM T: 08-10 18 00, F: 08-21 30 21, M: 0707 48 18 00, e-post: jonas.glock@glockgruppen.se Delägare i Praktiserande Arkitekter i
FÖRSLAG GESTALTNINGPROGRAM MALMFÄLTETS FOLKHÖGSKOLA UPPFÖRANDE AV 4 ST NYA HOTELL- BYGGNADER
FÖRSLAG GESTALTNINGPROGRAM MALMFÄLTETS FOLKHÖGSKOLA UPPFÖRANDE AV 4 ST NYA HOTELL- BYGGNADER OMRÅDETS BEFINTLIGA ARKITEKTUR Malmfältets folkhögskola invigdes1960, arkitekturen är väl förankrad på platsen.
Ovanpå. Inledning. 60 talshuset. Ett examensarbete av Jens Enflo. Arkitekturskolan KTH 2013
Ovanpå Ett examensarbete av Jens Enflo Arkitekturskolan KTH 2013 Inledning Att bygga på tak är ett allt vanligare sätt att förtäta befintliga bostadsområden i både inner och ytterstaden. Bristen på mark
ORTSANALYS KUNGSBERGET
Utsikt från Kungsberget. ORTSANALYS KUNGSBERGET Ortsanalys Kungsberget 73 Kungsberget är en av Sveriges snabbast växande fritidsanläggningar. Kungsbergets Fritidsanläggningar AB ägs av Branäs-gruppen,
Boende Åre By 2014/15
Boende Åre By 2014/15 Mitt i Åre 1 Lgh 42-56 kvm, 4-6 bäddar, 2 sovrum. 1 WC/DU, BU, T, DM, micro (vissa), skidförråd, balkong el. uteplats. Konf.lokal för ca 20 personer i huset. Åre torg 25m. Kabinbanan
GRÖNKLITT DEL 2 - PLANFÖRSLAG. Geografiskt läge: Kännetecken:
Geografiskt läge: 14 km nordväst om Orsa, mellan Överberg, Mellanberget och Hornbergaberget. Kännetecken: Skidort med både längd- och utförsåkning, samt vandring på sommarhalvåret. Många aktiviteter för
Färingsö fd ålderdomshem och kommunhus
Färingsö fd ålderdomshem och kommunhus Dokumentation av Färingsö fd ålderdomshem och kommunhus, Svartsjö 1:4, Sånga socken, Ekerö kommun, Uppland Albin Uller Rapport 2011:19 2 Färingsö fd ålderdomshem
DISA 1 A från O. DISA 1 A från S. K = 1, M = 1. Även historiskt värdefull. värdering kulturhistoriskt (K) miljömässigt (M): DISA 1 A från S GAVEL
fastighet: DISA 1, hus A. adress: Stortorget 1. ålder: 1700-tal. Ombyggt 1891, 1929, 1934, 1961, 1987. arkitekt / byggm: Peter Boisen (1891), Karl Eriksson (1934), Rune Welin (1961), Ulf Söderman (1987).
Grand Hotel Salsjöbaden. Rösunda 27:2. L ustgården AB. Arrhov Frick Arkitektkontor
Grand Hotel Salsjöbaden. Rösunda 27:2 L ustgården AB Arrhov Frick Arkitektkontor - - Innehållsförteckning 1 - Platsen idag 2 - Utveckling, beskrivning; Hotell, bostadsbebyggelse. 3 - Materialpalett, utkast
Ursvikens kyrka, Skellefteå kommun, Västerbottens län
Kulturhistoriska värdebeskrivningar över kyrkomiljöerna i Västerbottens län Ursvikens kyrka, Skellefteå kommun, Västerbottens län Kyrkomiljön Samhället Ursviken ligger vid Skellefteälvens utlopp ca 13
Kvibergs terrasser - Göteborg. Med naturen och centrum som granne
Kvibergs terrasser - Göteborg Med naturen och centrum som granne Ny bostad, nytt liv Kvibergs terrasser kommer att bli en av göteborgs modernaste stadsdelar, med fantastiska förutsättningar för nuvarande
H3 - Strandbacken. Bild nr 7. Del av vykort från sekelskiftet 1900. Fotopunkt A.
5.3 H3 - Strandbacken På fastlandssidan vid sundets norra del är tomterna mindre på grund av att berget ligger närmare inpå strandlinjen. Husen klättrar upp efter bergskanten. Av den äldre bebyggelsen
Kumla växer. Aktuella projekt och planer
Kumla växer Aktuella projekt och planer Kumla växer! Kumla var en gång i tiden centralorten för Sveriges skotillverkning. Ett talesätt från förr lyder Skomakare, bliv vid din läst. I Kumla har vi fortfarande
skutan hike - ta liften till vandringen
skutan hike - ta liften till vandringen Toppsemester i sommar Ta liften upp och njut av sommarfjället! Dingla med benen i sittliften, sväva uppför berget i Kabinbanan eller åk med den hundraåriga Bergbanan.
Tolkning av ursprunglig färgsättning Färgprover i NCS kulörer. Obs! Tryckta färgprover kan avvika från angiven kulör.
Sadeltak: bruna alt röda betongpannor. Platta tak: svart takpapp Fasader, tegel och trä S 2030-Y S 4040-Y90R S 8505-Y20R, trä S 8505-Y20R Den tidsenliga utformningen och färgsättningen är karaktärsfull.
Antikvariskt utlåtande angående vindsinredning med mera i fastigheten Fåran 1, Solna
Fastighetsbeteckning: Fåran 1 Namn/Gatuadress: Hagavägen 14, 16 Kommun, Stadsdel: Solna, Norra Hagalund Ärendenr: 2015-05-25 Brf Fåran 1 Sarah Philipson Hagavägen 14 Solna Antikvariskt utlåtande angående
DEL AV UTTERBYN 1:193 (SAHLSTRÖMSGÅRDEN) PLANBESKRIVNING DETALJPLAN FÖR TORSBY KOMMUN VÄRMLANDS LÄN
Uppdragsnr: 10109847 1 (7) DETALJPLAN FÖR DEL AV UTTERBYN 1:193 (SAHLSTRÖMSGÅRDEN) TORSBY KOMMUN VÄRMLANDS LÄN PLANBESKRIVNING HANDLINGAR Planen består av plankarta med bestämmelser, denna beskrivning
press release Förstklassig semester: Fröjel Resort på Gotland Visby, 20. juni 2012
Visby, 20. juni 2012 Förstklassig semester: Fröjel Resort på Gotland Fröjel Resort har ett fantastiskt läge utmed Visbys södra kustremsa och bjuder på en härlig känsla av välbefinnande och lyx i till synes
Planbeskrivning. Södertull 13:8, kv Samariten (del av) Detaljplan för centrum och utbildningslokal Gävle kommun, Gävleborgs län
SAMHÄLLSBYGGNAD GÄVLE ANTAGANDEHANDLING 2014-03-05, REV. 2014-05-05 HANDLÄGGARE: EMMA OLOFSSON Planbeskrivning Södertull 13:8, kv Samariten (del av) Detaljplan för centrum och utbildningslokal Gävle kommun,
Stationshuset i Orsa Orsa kommun, Dalarnas län
Dnr: BNO 2011/7 215 Godkänd av BN 2012-09-26 120 Antagen av KF 2012-11-26 60 LAGA KRAFT 2012-12-21 Dp 122 Ersättning, del av detaljplan 58 för fastigheten Järnvägen 3 och del av Orsa Kyrkby 4:4 för Stationshuset
Stadsvillorna i kvarteret Udden 5, 6 och 7
Sandgrundsgatan, kvarteret Udden 5, 6 och 7 Stadsvillorna i kvarteret Udden 5, 6 och 7 Sandgrundsgatan tillkom sedan Garvareådran fyllts ut 1912 1913 och Sandgrund på så sätt förenats med Tingvallaön.
BESLUT. Fråga om byggnadsminnesförklaring av Åre kabinbana, Åre Mörviken 1:112, Åre Mörviken 1:75, Åre Lien 1:15 och Åre Åre-Berge S:1, Åre kommun
1 / 8 Samhällsenheten 010-225 34 34 BESLUT Datum 2017-05-12 432-9460-2016 Albin Lindmark albinlindmark@hotmail.com Dnr (anges vid skriftväxling) Fråga om byggnadsminnesförklaring av Åre kabinbana, Åre
Startpromemoria för planläggning av Drakenberg 14 i stadsdelen Södermalm
STADSBYGGNADSKONTORET TJÄNSTEUTLÅTANDE PLANAVDELNINGEN SID 1 (5) 2011-09-05 Handläggare: Susanna Stenfelt Tfn 08-50826142 Till Stadsbyggnadsnämnden Startpromemoria för planläggning av Drakenberg 14 i stadsdelen
C-UPPSATS ÅRE. Utveckling, konsekvens & framtid. Karl Dumky. Luleå tekniska universitet
C-UPPSATS 2006:038 ÅRE Utveckling, konsekvens & framtid Karl Dumky Luleå tekniska universitet C-uppsats Historia Institutionen för Industriell ekonomi och samhällsvetenskap Avdelningen för Samhällsvetenskap
ANGÅENDE NY DETALJPLAN FÖR DEL AV KV. LIBAU, FASTIGHETEN 24:9, GÄVLE
Gävle kommun Samhällsbyggnadsavdelningen Att: Lena Boox 801 84 Gävle ANGÅENDE NY DETALJPLAN FÖR DEL AV KV. LIBAU, FASTIGHETEN 24:9, GÄVLE Undertecknad har anlitats som antikvarisk sakkunnig i samband med
Villasamhällen vid järnvägen. Nationalromantisk villa i Storängen och Grand Hotel i Saltsjöbaden.
Nationalromantisk villa i Storängen och Grand Hotel i Saltsjöbaden. 176 Saltsjöbanan anlades av Knut A Wallenberg och hörde ihop med etableringen av den nya villastaden och societetsbadorten Saltsjöbaden.
Start-PM. 2012-02-09 Dnr MSN/2011:1439. Kommunstyrelsen
2012-02-09 Dnr MSN/2011:1439 Kommunstyrelsen Start-PM Fråga om detaljplaneändring Nyckelviksskolan, fastigheterna Björkskogen 10 och Frigga 1, stadsdelen Hersby Ärendet Nyckelviksskolan, som bedriver utbildningar
Kulturmiljövård. Riktlinjer Kulturhistoriskt värdefulla miljöer skall skyddas mot åtgärder som påtagligt kan skada kulturvärdena.
Kulturmiljövård 8 Övergripande mål De kulturhistoriska värden som har betydelse för Danderyds identitet och karaktär ska beaktas när nya byggnader uppförs i den befintliga bebyggelsemiljön. Estetiska och
KONSEKVENSBESKRIVNING GÅNG- OCH CYKELBRO. Östersunds centralstation, Fastigheten Söder 1:16, Östersund. Datum
KONSEKVENSBESKRIVNING GÅNG- OCH CYKELBRO Objekt Östersunds centralstation, Fastigheten Söder 1:16, Östersund Datum 2017-06-20 1 Bakgrund Östersunds kommun arbetar via konsultföretaget Ramböll med att ta
KLASATORPET Förslag Klass 1
Emmaboda kommun Kulturmiljöprogram D Särskilt värdefull kulturhistorisk byggnad/ bebyggelseområde Utdrag ur Riksantikvarieämbetets FMIS (fornsök): ^` Huvudområde Kärnområde Kulturlämning Fast fornlämning
Laxholmen Edefors Byggnadsminne 2001
Laxholmen Edefors Byggnadsminne 2001 Alldeles nedanför Edefors kraftstation ligger det gamla fiskeläget Laxholmen på en holme i älven. Etablerat redan på 1300-talet är det ett av de äldsta laxfiskena man
fastighet: BOFINKEN 2, hus A. adress: Körlings väg 12. ålder: 1942. arkitekt / byggm: Åke Pettersson. användning: Bostad.
fastighet: BOFINKEN 2, hus A. adress: Körlings väg 12. ålder: 1942. arkitekt / byggm: Åke Pettersson. Gråmålad puts. Gult tegel. Sadeltak, rött 1-kupigt tegel. Vita hela, 2-lufts och 3-lufts fönster. Grå
OMRÅDESBESTÄMMELSER FÖR TIBBLE
OMRÅDESBESTÄMMELSER FÖR TIBBLE Leksands kommun, Dalarnas län Antagen av KF 2002-11-20, 27 Laga kraft 2002-12-27-1 - BAKGRUND I och med att Plan- och bygglagen (PBL) trädde i kraft den 1 juli 1987 infördes
DEL AV ÖSTER-SKÄSTRA 24:5 M.FL. JÄRNVÄGSSTATIONEN I JÄRVSÖ
Datum 2009-05-26 Dnr SN 66/08 Samhällsbyggnadsförvaltningen SAMRÅD ANTAGANDE LAGA KRAFT DETALJPLAN FÖR DEL AV ÖSTER-SKÄSTRA 24:5 M.FL. JÄRNVÄGSSTATIONEN I JÄRVSÖ LJUSDALS KOMMUN GÄVLEBORGS LÄN Järnvägsstationen
Medborgardialog ÖP-boden
Medborgardialog ÖP-boden Sammanfattning av svar från alla orter 2016-07-26 Nordanstig Naturligtvis Här förverkligar du dina livsdrömmar Den viktigaste frågan när det gäller kommunikationer är att Satsa
Välkommen till Åregårdarna 438 ULRIKA ANDERSSON KORTFAKTA
ULRIKA ANDERSSON Ansvarig fastighetsmäklare Tel: 0647-50501 Mobil: 070-6770438 ulrika.andersson@maklarhuset.se Välkommen till Åregårdarna 438 Centralt belägen lägenhet i Åre! Helrenoverad och med utsikt
FÖRSTUDIE ÅRE KABINBANEOMRÅDET, ÖSTRA DELEN
FÖRSTUDIE 05--7 DENNA PRESENTATION REDOVISAR EN FÖRSTUDIE SOM UNDERLAG TILL FRAMTAGANDET AV EN DETALJPLAN. MATERIALET ÄR UNDER BEARBETNING. Från huvudentrén i Kabinbanehuset leds man genom en utvändig,
930-talet STADSPLANEIDEAL OCH ARKITEKTUR I VÄSTMANLAND UNDER MODERNISMEN
STADSPLANEIDEAL OCH ARKITEKTUR I VÄSTMANLAND UNDER MODERNISMEN 930-talet Temaberättelsen gör nedslag i vår moderna historia med exempel från länets olika kommuner. Tematiskt följer vi intressanta företeelser,
950-talet STADSPLANEIDEAL OCH ARKITEKTUR I VÄSTMANLAND UNDER MODERNISMEN
STADSPLANEIDEAL OCH ARKITEKTUR I VÄSTMANLAND UNDER MODERNISMEN 950-talet Temaberättelsen gör nedslag i vår moderna historia med exempel från länets olika kommuner. Tematiskt följer vi intressanta företeelser,
1873 Stationshuset byggs efter ritningar av arkitekt Kumlin. 1874 Den 8 augusti invigs järnvägen Kalmar Emmaboda.
HISTORIA 11 Nybro stads utveckling Agneta Ericsson och Lotta Lamke på Kalmar läns museum skrev i februari 2006 en byggnadsantikvarisk rapport över Nybros stadsdelar som heter Nybro stadsdelar, Kulturhistoriska
Nu bygger vi Nya Slottsholmen
Nu bygger vi Nya Slottsholmen En unik målpunkt Nu byggstartar Björn Ulvaeus och ALM Equity projektet Slottsholmen med restaurang och konferens i kombination med exklusiva bostadslägenheter, marina och
Topphemligt Boende. Text Cecilia Öfverholm Foto Frederik Vercruysse
Topphemligt Boende Från övergivet hus till lyxbostad, galleri, restaurang och boutique. Graanmarkt 13 i Antwerpen blev Ilse Cornelissens och Tim Van Gelovens drömprojekt. Text Cecilia Öfverholm Foto Frederik
Storegårdens symmetriska entréfasad sett från nordväst. Idag inrymmer den gamla disponentvillan från år 1918 fritidsgård.
12:b Storegårdsparken 194 Storegårdens symmetriska entréfasad sett från nordväst. Idag inrymmer den gamla disponentvillan från år 1918 fritidsgård. 3:3 Storegårdsparken SANDHEM grönytor och en fotbollsplan.
Fördjupad översiktsplan avseende 9. KULTSJÖDALEN. Kultsjödalgången är stor och innehåller viktiga kulturella- och naturresursvärden.
Fördjupad översiktsplan avseende 9. KULTSJÖDALEN 9.1 Bakgrund I samband med upprättandet av översiktsplan för Vilhelmina kommun har det ansetts nödvändigt att fördjupa översiktsplanen för vissa områden.
8 balkonger med vit korrugerad plåt åt söder. Liten uteplats till en lägenhet i sydväst.
fastighet: OLOF 21, hus A. adress: Sankt Knuts torg 1. ålder: 1960. arkitekt / byggm: HSB. användning: Bostäder, affär och kontor i bottenvåning. antal våningar: 4 Grå puts. Bottenvåning mot torget klädd
Kapitel 3. Från Kråset till Damsängen
Kapitel 3 Från Kråset till Damsängen Kråset mot Åsvallehult Efter Vriggebodammen kommer vi fram till Hjälmarydsbron i Sveagatans förlängning, norr om den finns Kråset som under en lång tid varit en omtyckt
Tolkning av ursprunglig färgsättning Färgprover i NCS kulörer. Obs! Tryckta färgprover kan avvika från angiven kulör
Gråbruna betongpannor på sadeltak, papptäckta plana tak Fasader, tegel Panel, vindskivor, fönster och dörrar S 5040-Y90R S 4030-Y S 8505-Y80R Färgändringar kan godtas dock inte med för stor spridning,
Lillhamra Kv. Vänskapen
Lillhamra Kv. Vänskapen Arosekens område Den nya trädgårdsstaden vid Hamre/Talltorp Lillhamra I östra delen av Västerås, norr om Hamre och öster om villakvarteren på Talltorp, uppförs nu Västerås nya bostadsområde
Svartmålad puts. Rosa puts, mot gård ljusgrå puts. Mansardtak, svart papp i skiffermönster, på gårdsflygel. BERGMAN N. 2 A från NO
fastighet: BERGMAN NORRA 2, hus A. adress: Regementsgatan 12. ålder: Ombyggt 1918, 1928 (tillbyggnad av gårdsflygel m.m.), 1943, 1946, 1971, 1994. arkitekt / byggm: Henrik Nilsson (1918 och 1928), Berndt
Esplanaden 1. Sundbyberg 670 kvm. Kontaktperson: Andreas Wallebom andreas.wallebom@diligentia.se 08-573 657 55
Esplanaden 1 Sundbyberg 670 kvm Kontaktperson: Andreas Wallebom andreas.wallebom@diligentia.se 08-573 657 55 Välkommen till Diligentia Esplanaden 1 Esplanaden 1 är i huvudsak en kontorsfastighet, med Kronofogden
Den nya trädgårdsstaden vid Hamre/Talltorp Lillhamra
Lillhamra Arosekens område Den nya trädgårdsstaden vid Hamre/Talltorp Lillhamra I östra delen av Västerås, norr om Hamre och öster om villakvarteren på Talltorp, uppförs nu Västerås nya bostadsområde Lillhamra.
Välkommen till Brf Tomteberget, Lerum
Välkommen till Brf Tomteberget, Lerum Nyproduktion bostadsrätter På populära Tomteberget i Lerum kommer att uppföras ett nytt bostadsprojekt. Totalt byggs tre stadsvillor med 33 bostadsrättslägenheter
Känn dig som. hemma. på Östra Lugnet
Känn dig som hemma på Östra Lugnet Välplanerade bostäder och Gott om gång- och cykelstråk genom området. lummig småstadskänsla Härliga lek- och mötesplatser för hela familjen. Nu finns drömboendet inom
Kapitel 4. Från Damsängen till Stadshusbron
Kapitel 4 Från Damsängen till Stadshusbron Damsängen. Här promenerade man förbi torpet Dämsängen när man gick stora eller lilla jorden runt. Östanåbron, Så här såg den gamla bron ut som gick över till
VACKRA CHAMONIX-MONT-BLANC ENASTÅENDE SKIDÅKNING
RESA CHAMONX VACKRA CHAMONIX-MONT-BLANC Chamonix, egentligen Chamonix-Mont-Blanc, är en ort belägen i regionen Rhône-Alpes i östra Frankrike, vid foten av Alpernas högsta berg Mont Blanc. Chamonix är till
Att värna om de gamla
Att värna om de gamla en historik om Skuttunge 5:10 av Karolina Wiell Skuttunge 5:10, Gamla ålderdomshemmet I det förindustriella Sverige var det vanlig att de äldre bodde tillsammans med sina barn, eftersom
Änggårdens sluttning
vy från torg Änggårdens sluttning sektion igenom området A-A 1.1000 vision I I I området En bred boulevard ersätter bilmotet där en ny spårvagnslinje blir det centrala stråk från vilket området breder
Bostadsrättslägenhet - Störtloppet/VM 8:an - Pris: från 2 485 000:-
Bostadsrättslägenhet - Störtloppet/VM 8:an - Pris: från 2 485 000:- Kommun: Åre Adress: Årevägen /Draklanda Byggår: 2013 Avgift: från 2 450 kr/mån Ski in - ski out vid Åres bästa lift - VM 8:an Högkvalitativa
Datum. Besiktningsdatum Fotodokumentation
Datum Rådgivningsprotokoll 2016-06-03 Dnr 2490 /310 Byggnadsantikvarie Ulrika Olsson 026-65 56 34 ulrika.olsson@xlm.se Besiktningsdatum 2016-06-01 Fotodokumentation 2016-06-01 Forsbacka 20:9 Forsbacka
PM Antikvariskt utlåtande DP Furuvägen Anna Carver, byggnadsantikvarie, Sweco.
2016-03-01 PM Antikvariskt utlåtande DP Furuvägen Anna Carver, byggnadsantikvarie, Sweco. Förslag till planbestämmelser som syftar till att skydda befintlig bebyggelse i kv Sicklaön 125:3, Nacka kommun.
fastighet: WENDT 1, hus A. adress: Körlings väg 9. ålder: 1951. arkitekt / byggm: Tage Billgren. användning: Bostäder.
fastighet: WENDT 1, hus A. adress: Körlings väg 9. ålder: 1951. arkitekt / byggm: Tage Billgren. användning: Bostäder. antal våningar: 2 Grågrön sprutputs. Valmat lågt sadeltak, rött 1-kupigt tegel. Ljusgröna
2 Karaktärisering av kyrkoanläggningen
1 2 Karaktärisering av kyrkoanläggningen 2.1 Kyrkomiljön Valsta kyrka ligger i Valsta bostadsområde ca 2 km sydväst om Märsta centrum i Sigtuna kommun. Husen i området är byggda på 1960-, 70- och 80-talen.
Miljö- och byggförvaltningen 2010
Miljö- och byggförvaltningen 2010 Till dig som har hus i Stjärnsund Denna broschyr vänder sig till dig som har hus i Stjärnsund. Eftersom Stjärnsund är en unik kulturmiljö tog kommunen 1994 fram områdesbestämmelser,
GESTALTNINGSPROGRAM FÖR NYA BÖSTÄDER VID UTTRANS SJUKHUS. Detaljplan för Sandstugan 60-35 SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN MARS 2014
GESTALTNINGSPROGRAM FÖR NYA BÖSTÄDER VID UTTRANS SJUKHUS Detaljplan för Sandstugan 60-35 SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN MARS 2014 SAMMANFATTNING Vision Gestaltning Natur Platsen har stor potential genom
KLASATORPET Förslag Klass 1
Skala 1:2 000 KLASATORPET Förslag Klass 1 Skogslandets jordbruk: Torpmiljö med koppling till prästgården, idag med ålderdomliga byggnader och bevarad linugn (stensatt grop) Berättelserna: Kopplingen till
Viktiga bebyggelseområden och villor utanför Bevarandeplanen på Vaxön Vaxholms stad
Viktiga bebyggelseområden och villor utanför Bevarandeplanen på Vaxön Vaxholms stad Vaxholms stad Stadsbyggnadsförvaltningen Albin Uller, Byggnadsantikvarie 2010-05-04 Omfattning och innehåll En genomgång
Studentbostäder på KTH Campus
Studentbostäder på KTH Campus karta över planerade studentbostäder DROTTNING KRISTINAS VÄG NORRA Byggherre: ByggVesta Arkitekt: Utopia Arkitekter TEKNIKRINGEN (RÖDA KORSET-PARKEN) Landskapsarkitekt: Urbio
Årets almanacka. Varma hälsningar från oss på Stadshem
Almanacka 2016 Årets almanacka Under året som gått har vi använt oss av arkitektens fasadskiss, från när huset ritades, i vår marknadsföring av de bostäder vi förmedlar. Ett samarbete med bebyggelseantikvarier
:1000 Mätningsavdelningen
2 1:26 1 1 1 2 8 6 5 10 7 5 4 2 3 6 5 7 4 6 3 7 2 1 4 5 3 6 3 1:105 Roskarlsvägen Lomgränd Svanvägen Svärtesgränd Labbgränd 9 12 18 15 0 25 m 19 17.01.2011 1:1000 Mätningsavdelningen Nr 920 SMÅHUSOMRÅDE