BRUNSTKONTROLL + MANAGEMENT för SUNDA DJUR + HUR BEDÖMA HULLET

Transkript

1 BRUNSTKONTROLL + MANAGEMENT för SUNDA DJUR + HUR BEDÖMA HULLET Brunstkontroll hos mjölkkor Jodie A. Pennington Professor - Dairy Mjölkkor ska kalva om regelbundet för att maximera vinst. Kort kalvnings intervall på 12 till 13 månader leder till fler kalvar under kons livstid och ger en större genomsnittlig mjölkavkastning per dag. Kor med långt kalvningsintervall har en lägre produktion under en längre period och har i allmänhet Längre sintidsperioder. Många kor gallras ut varje år eftersom de inte är dräktiga eller för att de blev gravida för sent. Två primära faktorer påverkar kalvnings intervallet, nämligen - brunstkontroll och dräktighet. Denna publikation kommer att diskutera faktorer som påverkar brunsten. Problem med brunstkontroll kan orsakas av hög produktion, dåliga fötter och ben, hala ytor, näringsmässiga bristfälligheter, sjukdomar, miljö och ärvda egenskaper. Den mest vanliga orsaken till dålig brunst upptäckt är att man inte tittar efter brunst tillräckligt ofta eller tillräckligt länge. En av de mest frustrerande jobben för mjölkbönder är att upptäcka kor i brunst. Även i mjölkkobesättningar är det upp till 50 procent av kornas brunst som inte rapporteras. Förmodligen fungerar 80 procent eller mer av alla reproduktiva kor normalt och visar brunst. Brunstkontroll är ännu svårare om mjölkbonden sysslar med plantering, skörd eller andra arbeten på gården. Skapa ett schema För att förbättra brunstkontrollen, inrätta ett särskilt schema och gör en person ansvarig för kontrollen. Andra personer kan vara inblandade i att upptäcka brunster, men de bör rapportera sina observationer på en särskild blankett eller till den person som är ansvarig. Utveckla för vana att kolla kor vid bestämda tider varje dag. Kor bör övervakas i minst tre gånger dagligen. Bästa observationerna på brunst görs; : före morgon mjölkningen påbörjas. i början av eftermiddagen. efter sysslorna är klara på kvällen. Figur 1. De mest framgångsrika brunstkontroll programmen omfattar en rutin av visuella observationer för heat. Tabell 1. Effektivitet i brunstkontroll med total observationstid per dag! Antal gånger/dag 10 minuter 20 minuter 30 minuter 60 minuter 1 22% 31% 36% 39% 2 33% 43% 55% 61% 3 45% 55% 65% 71% 4 49% 61% 71% 78% Om bara två iakttagelser kan göras dagligen, titta på korna innan verksamheten startar på morgonen och efter att kvälls sysslorna är klara. En annan möjlig är att titta under soluppgång och solnedgång om att schemat är mer praktiskt genomförbar. Varje observations period bör pågå i minst 20 till 30 minuter (tabell 1). Det kommer att finnas en betydande variation i tid mellan visad upphopp för varje enskilt djur. Några kor kommer att vara mycket aktiv med flera upphopp i 15 till 20 minuter, medan andra kor får ett upphopp under denna tidsperiod. Kor som inte är särskilt aktiva kan ha mer än 20 till 30 minuter mellan upphoppen. 1

2 Kom ihåg att kor visar fler tecken på brunst när annan verksamhet är minimal - inte under mjölkning eller utfodring tid (tabell 2 och figur 2). På grund av detta är bästa tiden att titta efter tecken på brunst varierande från gård till gård. De olika perioderna av observationer ska vara så långt ifrån varandra som möjligt, eftersom en del kor kommer att vara i brunst i sex till åtta timmar eller mindre. Vilken tid på dagen att kor visar tecken på brunst kan flyttas på grund av extrema miljöer. I kallt väder, kan fler upphopp inträffa under den varma delen av dagen, medan det omvända gäller i varmt sommarväder (se figur 2). Det är också viktigt att observera för brunst i ett område där kor har de bästa förutsättningar för att inte halka när hon rider. Figur 2. Effekter av mjölkning på upphopps aktivitet. I en studie, undersökte vi var upphopp och andra sexuella aktiviteter för kor skedde. Över 89 % av upphoppen och 86 % av sexuell aktivitet inträffade i utfodrings området. Endast en liten mängd verksamhet ägde rum i gångarna och praktiskt taget inget i mjölkningsstallet. Tabell 2. Effekt av Management Vet vilka kor som ska Kollas Föra register så den reproduktiva status för varje ko är känd. I större besättningar, färgkodas djur för att ange sin reproduktiva status. Använd hals taggar, hals kedjor, band ben och/eller krita. För exempel ko som bör semineras kan ha en rött hals märke, medan en ko som har seminerats men inte bekräftats dräktig kan ha grönt hals märke. För besättningar med mer än en grupp, att kor att betäckas ska vara i en grupp Gör en lista över kor som skall semineras 0ch en över kor som har seminerats men ännu inte bekräftats dräktiga. Titta på dessa kor noggrant, särskilt de som är 18 till 24 dagar från sista heatet period och de seminerade intill 48 dagar efter seminationen. 2

3 Veta vad man ska titta efter Läs om hur brunstiga kor beter sig. I allmänhet en ko som står stadigt under upphopp i brunst, om inte det finns någon anledning att misstänka något annat. Bortsett från stående kan kor i brunst bete sig helt annorlunda. Vissa kor är aggressiva i upphopp och står för en dag, medan andra kor står för att köras runt en till två timmar. En liten andel av kor får inte stå för alla. Observera dina kor noggrant eftersom ett typiskt upphopp kan pågå endast 5 till 10 sekunder. En ruggig tailhead, lera på ryggen eller sidorna, en svullen vulva eller en tydlig slem på vulva region kan tyda på en ko i brunst. Förändringar i kons beteende, såsom nervositet, att vara utanför foder liksom söker en annan ko, är ytterligare indicier att ett djur kan vara i tidig brunst. Även om dessa andra tecken kan bekräfta upptäckt brunst, kan det leda till fel om inte det åtföljs av det bästa tecknet - kon fast stående ordentligt för att köras. Använd brunstkontroll hjälpmedel Om Efter att ha provat ovanstående, brunst upptäckten inte är tillfredsställande, överväg att använda annat hjälpmedel för brunstupptäckt. Kombinationer av brunstkontroll stöd kan också förbättra noggrannheten för upptäckt. De vanligaste brunstkontroll-hjälpmedel omfattar: (1) Märkning kritor som används på rumpan av kon och sedan är utsmetad om kon är Riden. (2) Tryckkänsligt kuddar som limmas på gumpen av kon och avger en röd vätska när plattan är belastad av ridande ko. (3) Stegräkning som finns möjlighet att installera i moderna mjölkgropar kan erhållas. Hos vissa märken läses dessa av vid mjölkning alternativt i foder stationer och uppdaterar då datorn som varnar om kon varit mer aktiv än normal. Westfalia visar brunst på dataskärmen i en brunst-kalender vilket ger dig en fantastisk överblick över dina kor. SAC visar aktuella djur på listor. Alfa tar över uppgifterna fortlöpande över radio länk och visar aktuella kor på varningslistor. Heat Time är ett fristående system och har bland annat varningslampa som blinkar om det varit aktivitet. Båda dessa senare hängs en särskild stegräknare på kons hals. (4) Ytterligare hjälpmedel är TV övervakning. Progesteronprov. Med en kombination av säkra brunsttecken och olika hjälpmedel kan du förbättra brunstkontrollen och få bättre dräktighet. Brunstsynkronisering Olika hormonbehandling av kvigor finns att tillgå och är ett gott hjälpmedel för embryo inläggning liksom under sommaren för att få kvigorna seminerade vid rätt tidpunkt och ålder. Om kvigorna undersöks för gulkropp alternativt 8 dagar efter observerad brunst räcker en hormonspruta. Alternativet är 2 sprutor med 11 dagars mellanrum. Sammanfattning Brunst upptäckt kan vara ett mycket frustrerande och kostsamt problem. Med att upprätta tidsplaner för att upptäcka brunst, iaktta korna när andra aktiviteter är minimal. Att observera störningar i kornas rutin under utfodring och mjölkning än förekomsten av brunst under nattens timmar. (1) Viktigt är att veta vilka kor som förväntas komma i brunst. (2) Vilka kor som skall semineras inom närmaste tiden och vilka som kan komma igen. (3) Att undersöka dräktighet så att dessa kor kan avkopplas från all brunst övervakning. (4) Att kontrollera kor som ej visat brunst. Nya Management Program som fås med nyare mjölkstall är ett formidabelt hjälpmedel. Men dessa fungerar inte om du inte ger in alla uppgifter om kalvningar, brunster, semineringar samt dräktighet. Nu får du även lämplig sintidsläggning därmed är ingenting glömt. Alla uppgifter skall alltid göras omedelbart efter händelsen eller kan dom glömmas bort! Genomsnittligt går det åt 2 semineringar för att få en ko dräktig alltså 50%. Även om hon kommer om är chansen densamma. Kvigorna behöver i genomsnitt 1,5 semineringar per dräktighet alltså ca 70 % säkerhet. Detta tillsammans ger antalet medel semineringar 1.8 för dräktighet vilket är medelvärde för Sverige. 3

4 Har du bättre än 1,8 semineringar per dräktighet liksom runt 13 månader kalvningsintervall undantaget är 1:a kalvare. Dessa kan gärna ha upp till 18 månaders intervall för att hinna utvecklas och få tillräcklig sintidsperiod. Denna bör alltid vara minst 8 veckor för alla kor. Kan du sedan föda upp kvigorna utan att bli feta till 170 cm (HO) och 163 cm (SRB) vid 14 månaders ålder och få medel inkalvning vid 24 månader så är även ekonomin i topp. GRATTIS, du tillhör eliten vad gäller fertilitet! JANNES tips Juli Sperma leverantörer låter berätta att både Tyskland o Holland visar betydligt bättre hållbarhet än Sverige o andra länder. Det poängteras att dessa länder har i genomsnitt nästan mer än 1 laktation (3,2) än Sverige (2,4)! Man poängterar därför att deras tjurar ger bättre livslängd? Vi får naturligtvis också frågan hur många laktationer Canada har? När USA spärrade gränsen med motivering galna kosjukan ökade rekryteringen automatiskt men man ökade under den tiden besättningsstorleken. Idag har Canada liksom Tyskland o Holland ca 3,2 laktationer i genomsnitt, alltså under 30% rekrytering. Orsaken är inte att dessa djur är bättre eller hållbarare än andra. Svaret på frågan är att i dessa länder, ca 30% av alla kvigor går på export! Sverige skulle säkert kunna exportera fler djur med vår hälsostatus men vi har för få kreaturshandlare som vill jobba med detta. Ett jättejobb som kräver mycket kontakter och kunskap. Dom som håller på är bara att gratulera och hoppas dom jobbar vidare och ökar försäljningen. Hur ändra situationen? När ni har 10 kvigor som skall kalva behöver 10 kor tas bort! Ni hittar alltid 7 kor att slakta men varför dem sista 3, ofta 3 spenta men i övrigt friska kor. Hade ni sålt 30% av kvigorna på export alternativt till utbyggare får ni en betydligt bättre ekonomi. Du bör dock ha eller mer för att detta alternativt skall vara lönsamt. Alla kalkyler säger att en ko behöver mjölka ca 3,3 laktationer för att generera pengar till sin egen rekrytering. En bättre strategi för att lyckas är att seminera med 30 % biffsperma på korna vilket minskar rekrytering till 30 %. Använd biffsperma på alla 1:a kalvare som har anmärkningar på juver eller ben, detsamma gäller 2:a kalvare o.s.v. Nu avlar du både på tjurar och dina bästa kor.nu får Du TURBO i avelsarbetet! Du får även billigare genomsnittligt sperma pris, då BIFF hos oss endast kostar 50 :-. Till detta skapar våra tjurar bästa förutsättningar att skapa kor som gör mjölkaren glad! 4

5 Management för sunda djur Här följer anvisningar vad man kan göra för att förhindra smittspridning. BIOSÄKERHET Inledning: Biosäkerhet innebär att skapa en miljö där infektionssjukdomar tas bort och förhindras från att spridas. Ett misslyckande eller "break" i biosäkerhet kan leda till sjukdom, minskad produktion, död, och slutligen vinst förlust. I allmänhet kan tillräcklig biosäkerhet ske när två huvudkategorier förstås och sedan behandlas. Dessa kategorier, tillsammans med lämpliga underkategorier är listade nedan: A. Ta bort källan eller potentiell värd för den smittsamma sjukdomen genom: 1. Att upprätthålla en sluten besättning eller noggrann övervakning av nyinköp till besättningen. 2. Att upprätthålla ett väl genomtänkt program för kalv skötsel. 3. Att konsekvent genomföra ringorms vaccinering, vaccinering, avmaskning och ett parasitkontroll program. Detta kan förhindra att någon okänd smittkälla kommer in i besättningen. 4. Kontrollera att man utsätter djuren för minsta möjliga stress. 5. Tillhandahålla tillräckligt med näring och vatten för de olika stegen i tillväxt och produktion. B. Förhindra spridning av smittsamma sjukdomar genom: 1. Att använda korrekta desinfektionsmedel och teknik vid hantering av potentiellt smittsamma områden som utrustning eller skadedjur. 2. Att begränsa smittspridning genom människor, fordon, gnagare och andra djur till besättningen. 3. Separera djur i olika grupper. 4. Använda artificiell insemination (AI) i stället för naturlig betäckning. Vart och ett av ovanstående områden ges ytterligare detaljer i följande information och bör ändras under ledning av den lokala veterinären för att passa varje kunds behov och mål. Ta bort källan till infektionskliniken A. Upprätthålla en stängd besättning: 1. För att förhindra att nya sjukdomar kommer in i besättningen, är det starkt rekommenderat att upprätthålla en sluten besättning. Alla djur är födda på gården och inga inköp gärs från andra besättningar. 2. Om det inte är möjligt att upprätthålla en sluten besättning är försiktighetsåtgärder viktiga : a. Ersättning kvigor och tjurar måste köpas innan de når könsmognad. b. Alla nya djur bör undersökas av veterinär för eventuella tecken på smittsamma sjukdomar. Tester bör köras för att säkerställa att kon är fri från bovin virusdiarré (BVD), bovin leukos, Staph. aureus,och klövsvamp (mycoplasma., Brucellos, paratuberkulos är sjukdomar som inte finns i mjölkbesättningar i Sverige). c. Alla nya djur bör placeras i ett isolerat stall i 3-4 veckor. Under denna tid bör djuret undersökas för tecken på sjukdom. Detta kan innebära att ta temperatur, lyssna på lungorna, ta blodprov för testning och observera det allmänna tillståndet. Om inga tecken på sjukdom har inträffat inom 3-4 veckor av isolering, kan djuret placeras med de andra djuren i besättningen. 5

6 Nyfödda kalvar och kalv skötsel: 1. Alla dräktiga djur bör flyttas till en torr box eller en rengjord kalvningsbox före kalvning. Denna box bör vara tillräckligt stor och bör användas enbart för detta ändamål. Den ska vara ren och torr och ha god ventilation. Lämpligen läggs torv i botten och mycket halm ovanpå. Man hinner sällan rengöra denna box mellan kalvningarna men all synbar och blöt gödsel skall alltid tas bort liksom alla efterbörder vilket annars kan ge stora juverhälsoproblem. 2. Beroende på förhållande finns det två sätt att hantera kalvar efter födseln. En metod säger att kalvarna omedelbart bör tas bort från mamman. Detta är viktigt i situationer där mamman har dålig råmjölk (en kviga) eller har en smittsam sjukdom som kan spridas genom mjölken. Separation är också viktig när djuren är födda i en smutsig miljö där moderns spenar är förorenade med gödsel. Dessa kalvar kommer att kräva råmjölk som är stark. En annan metod för kalven kräver att kalven är kvar med mamman tillräckligt länge för att få råmjölk från modern. Glöm inte att kontrollera att kalven verkligen dricker. Om så sker skall mammans juver, ben, svans och omgivande miljö vara rengjorda. 3. Alla kalvar bör få 2 liter råmjölk under de första 6 timmarna i livet. För ytterligare förslag se sidan. 4. Varje kalv bör få naveln desinficerad omedelbart efter födseln. Utspädd jod rekommenderas och kan ges på följande sätt: Endera doppa hela navelsträngen och buköppning i jod, alternativt kan jod sprayas på navelsträngen och omgivande område. 5. Glöm inte att klippa bort extraspenar samtidigt med sax. 6. Varje kalv bör därefter ha en ensambox minst 1-2 veckor och detta inte i kostallet utan helst ute i hydda i det fria. Det här ämnet ges större uppmärksamhet under "separera djur beroende på ålder". 7. Ett vaccinationsprogram bör finnas på plats för hela besättningen. C. Vaccination, avmaskning och parasitkontroll program liksom avhorning: 1. Dessa program bör inriktas på sjukdomar och parasiter som är vanligt förekommande i området eller på gården. 2. Dessa program bör utarbetas under ledning av en lokal veterinär och bör ändras var 6;te månad. 3. Varje program bör ha särskilda protokoll för varje ålder och typ av djur. Denna information som ska skrivas ned och följas exakt. Programmen bör identifiera vilka produkter som används, hur de ges och hur ofta den ges. Minska stress - Stress finns i många olika former för en ko eller kalv. Stress hos ett djur kan komma från en intern källa (sjukdom, dålig kost, etc.) eller en extern källa (buller, trängsel, jäktad mjölkning etc.). Någon stress gör att kons interna sjukdomsförsvar (immunsystemet) inte fungerar. Detta gör att kon blir mer mottagliga för sjukdomar och infektioner. Många av de inre orsakerna till stress har eller kommer att tas upp i andra delar av denna diskussion. Följande kommer att identifiera de viktigaste orsakerna till stress från en extern källa och identifiera några rekommendationer. 1. Undvik värme stress genom att: a. Tillhandahålla dricksvatten i kar eller koppar där kon kan dricka stora mängder snabbt. Ett enkelt sätt att beräkna den mängd vatten en mjölkande ko kommer att kräva är genom att ta kg mjölk hon producerar per dag och multiplicera detta antal med 150 %. Vid varmt väder mera och mindre vid kallt. b. Placera gärna fläktar över foder bordet och detta kommer att öka konsumtionen under varmare tider på dagen. Ge gott djuren möjlighet till skugga när dem går ute. c. Ha tillräcklig ventilation att man kan hålla temperaturen inomhus om möjligt under 13 grader. d. Skapa tillräckliga yta för att undvika trängsel i anläggningen och utfodringsplatser. Överbeläggning ger alltid ökad stress. e. Om sprinklersystem används skall detta inte ge en blöt ko eller skapa våta, leriga områden. Målet för bevattning av kor är att väta ytan av huden och möjliggöra god ventilation och luftväxling för att förånga vattnet, med värme från kroppen. 2. Undvik kall stress genom att: a. Att bästa möjliga vinter temperatur inomhus är under 13 C. b. Kalvar kräver väl strödda och därför torra boxar att ligga i och på. 6

7 c. Ge tillräckligt vindskydd och tak över huvudet som byggnormen minst dikterar. d. Några viktiga områden att beakta omfattar isolering, ventilation, koncentration av djur, och värmekällor. 3. Minimera stressande händelser genom att: a. Inte utföra flera stressande saker (flyttar boxar, vaccinera, avhorning, mm etc.) på samma gång. b. Hantering av djur skall ske på ett lugnt och tyst sätt. Överdrivet skrik, sparkar och petande bara ökar mängden stress på djuret och ökar risken för olycksfall. 4. Lindra stress i allmänhet av: a. Undvika trängsel. b. Att tillåta tillräckligt med utrymme och tid att flytta djuren. 5. Ge rätt kost och rikligt med rent friskt vatten: 1. Använd en foderrådgivare som beräknar foderåtgången till olika djurgrupper. För mycket eller för lite liksom fel sammansättning är katastrof. 2. Kontrollera att tillräckligt med vatten finns på alla ställen och att det är rengjorda vattenhoar o koppar. Förhindra spridning av infektionssjukdomar A. Desinfektionsmedel, Vattenrening och korrekt hantering av potentiellt smittsamma områden, utrustning och djur: 1. Några av de vanliga desinfektionsmedlen innehåller klorhexidin, jod eller klor. Alla dessa lösningar bör spädas före användning. Utrustning som kalv utdragare, kedjor, rör matare, etc. bör läggas i blöt i en av dessa produkter under minst tio minuter före användning. 2. När du använder någon utrustning på flera djur, måste man alltid saneras mellan varje djur. Detta är särskilt viktigt vid behandling av djur med en smittsam sjukdom. Överdragskläder, stövlar, handskar och all utrustning ska rengöras omedelbart efter användning. Minsta förorening (gödsel, saliv, etc.) på någon punkt kan sprida sjukdomar till ett annat djur. För rengöring av mindre utrustning är klorhexidin produkten oftast att rekommendera. 3. Vid hantering av något djur med diarré eller lunginflammation, är användningen av latexhandskar att rekommendera starkt. 4. Alla boxar, hyddor, bås, mattor etc. bör hållas rena från gödsel och hållas så torra som möjligt. Finns det möjlighet att tvätta och desinficera bör detta göras men allt måste hinna bli torrt innan återanvändning bör ske. Det viktigaste är att all blöt gödsel liksom efterbörd tas bort och ny ren halm läggs in. När det gäller kalvarnas ensam boxar alternativt hyddorna måste dem strös dagligen så att kalvarna alltid ligger torrt. Har en kalv lunginflammation eller diarré måste dennes box rengöras och torka innan ny kalv sätts in! 7

8 Begränsa allmänhetens tillgång till besättningen - Fordon, människor, gnagare och andra djurarter kan tillföra många infektionssjukdomar på en gård. 1. Det är avgörande att besökande till besättningen är begränsat till de personer och fordon som är väsentliga. Det är inte ovanligt att ha extra skor och överdragskläder till veterinär och foderrådgivare när dessa besöker ladugården. 2. Gnagare och fågelpopulationer bör hållas under kontroll. 3. Hundar, rådjur och andra djurarter bör inte tillåtas att mingla med besättningen. C. Separera djur i olika grupper - Detta är oftast gjort under växande etapper. Tabell 1: Kalv boxar Ålder Kalv (månader) Antal kalvar per box Rekommenderad kvadratmeter per djur Halmbädd liggbås ,4 halmbädd ,0 + halmbädd ,5 + Halmbädd ,0 + liggbås 1. I 0-2 månads åldersgrupp bör kalvarna skiljas på ett sådant sätt att dem inte slickar varandra. 2. Alla enskilda kalv hyddor bör flyttas till nya platser på en regelbunden basis. Detta möjliggör tillräcklig rengöring och exponerar sjukdom som orsakar organismer för solljus och desinfektionsmedel. 3. En separat kalvningsbox bör också finnas. Denna box ska: vara rengjord och torr och helst vara strödd med torv i botten samt alltid rikligt med halm. ha god ventilation med bra belysning. ha fångstgrindar för hantering av djur med problem. 4. Dessa kalvningsboxar ska bara innehålla kor som är redo att kalva. När kon har kalvat, flyttas båda till lämpliga platser till andra platser. Helst till en gemensam box där alla nykalvade senaste månaden går med speciell utfodring till exempel hö som extra giva! 5. Upprätthålla en sträng rutin för sjuka eller behandlad kor genom att mjölka dessa om möjligt sist. Detta kommer att minska spridningen av infektionen till andra kor i besättningen. Dålig byggnation med trånga gångar och hala golv skapar stress och olycksfall och tillsammans med dåligt foder och vatten hygien skapar detta alltför hög rekrytering och många djur till kadaver bilen. D. Ytan för KOR. Från att använda sig av minsta möjliga rekommenderade yta har man nu förstått att korna påverkas mycket negativt av stress på grund av trängsel och får därmed allt för stora skaderisker. Gångar mellan sängar byggs idag mellan 2.8 till 3,4 meter avstånd mellan foderbord och sängar görs nu mellan 4 till 5 meter beroende om sängar finns. Samma sak gäller yta framför robotar att detta inte är för lite tilltaget. Sängarnas bredd o längd är också justerade till dagens krav. Nackbommen bör vara så långt framme att korna kan stå med alla fyra fötter i sängen. Detta är ett problem i blandbesättningar där mycket stora skillnader finns i storlek. E. AI. avel kommer att minska risken för spridning av de flesta sjukdomar om korrekt insemination teknik följs. 8

9 F. Utställningar. När stora grupper av djur och människor samlas på en plats, ökar risken för spridning av sjukdomar drastiskt. Det är viktigt att förstå att människor kan sprida smittsamma sjukdomar från djur till djur genom kontaminerade skor, händer, borstar, grimmor etc. Följande är förslag till arrangörerna och de som deltar i utställningar och mässor där ett stort antal djur och människor finns: Genomför och tillämpa effektiva åtgärder för biosäkerhet på platsen för evenemanget med veterinära prov på alla djur som deltar eller visas bör krävas. 1. Alla internationella resenärer som har återvänt under de senaste 5 dagar bör undvika att besöka djurutställningar och andra interaktion med djur vid evenemanget. 2. Avskärma besökare (med hjälp av staket, skyltar och monitorer) från beröring eller att klappa ut djur, utom vid utsedda petting områden. 3. Förbjud allmänheten från att äta och dricka i områden där djur uppvisas. 4. Förbjuda och förhindra allmänheten från utfodring av livsmedel till djur. 5. Under hela utställningen bör en veterinär rutinmässigt övervaka djuren för kliniska tecken på sjukdom. 6. Många utställningsdjur kommer hem med smittsam diarré! Ägarna bör om möjligt därför isolera sina djur under minst 5 dagar efter utställningen. Rådgör gärna med sin veterinär om lämpliga sätt att återinföra djur till besättningen. I följande tabell visas några av de vanliga desinfektionsmedel som kan användas för att döda de flesta bakterier och virus : Produkt Blandning Instruktioner Slutliga spädningar Klorhexidin ( Nolvasan ) Ättiksyra ( vinäger) Blekmedel Virkon -S ( Antec ) Följ etikett riktningar Lägg 4,6 dl (138 MLS eller 1 / 2 kopp ) ättiksyra till 1 liter vatten - blanda omsorgsfullt Tillsätt 3 uns av blekmedel till 2 liter vatten - blanda sedan grundligt Varierar 4% 3% Följ etikett riktningar 1% VI ARBETAR BÅDE med MANAGEMENT liksom AVEL för SUNDA och HÅLLBARA KOR. 9

10 Den viktigaste tiden för en kos vidare liv. Att sinas 1. Planera för en sintid på 60 dagar dagar före beräknad sintid, tag bort allt kraftfoder. Fullfoder har här problem. 3. Paddla kon 5 dagar före sinläggning, om reaktion behandla med penicillin och sintidsbehandla efter karenstidens slut. Om ingen reaktion vid paddling är det inte absolut nödvändigt att sintidsbehandla. 4. Använd stopp tuber som pluggar igen spenspetsen. Var mycket noga med renligheten om spenspetsen. 5. Tvär sina! Vilket betyder, att kon byter miljö helst utan att höra mjölkmaskin. Utfodra huvudsakligen med halm samt ytterst lite ensilage i nödfall lägg en sten i vattenkoppen. Vilotid Efter ca 5-8 dagar byt plats till t.ex. gärna ute under snedtak och halmbädd för att få full semester och vila. Ge nu begränsad ensilage giva samt mkt halm sintids mineraler och salt. Kontrollera hullet, inte för magra och absolut inte för feta. Glöm inte att ofta kolla juvret för infektion. Förberedelse Ca 14 dagar före beräknad kalvning släpp in kon till de mjölkande men ge inte mer än 1 kg kraftfoder. Under denna tid växer kalven som mest och driver vi för hårt kommer juverödem samt risk för svår kalvning. Vid fullfoder bör det finnas en grupp för nykalvade där dessa får om möjligt hö samt mer halm och här kan sinkorna passa in. Håll koll på hullet. Att kalva 1. När kon är färdig att kalva tag in henne i väl rengjord kalvningsbox med mycket strö. Klipp juver, bakben, svans samt en rand längs hela ryggen. Därefter tvätta juvret med kloramin vatten och dra ut mjölk från alla spenar. Först kommer en klump om du använt spenstopp sedan skall det vara råmjölk utan klumpar. 2. Låt henne helst kalva själv om du behöver hjälpa till ha kalvutdragare samt kalvlivräddare på plats. 3. Alla kor som kalvar har kalkbrist och på gränsen till kalvförlamning. Därför stoppa alltid 1 kalkstav i andra kalvande, stoppa 2 kalkstavar i 3dje kalvarna och 3 i äldre kor. Detta hjälper dom att komma igång efter sin kalvning. 4. Kolla att kalven verkligen diar samt efterbörden gått. Glöm inte att ta bort densamma så att den inte hinner skapa bakterier. 5. Utfodra enbart med hö detta första dygn. Kraftfoder efter kalvning Öka med 2 hg första 5 dagar därefter med 3 hg. Det är framförallt viktigt att nykalvade kor får fri tillgång till hö och att ensilaget är halminblandad allt för vommen och idisslingen kommer igång på rätt sätt samt att hindra löpmagsomvridning. Högsta avkastning bör inte inträffa före 60 dagar in i laktationen. Omställningen från sinko att kalva till att börja mjölka tar död på allt för många djur. Följer Du ovanstående rekommendationer är kon frisk och får en bra laktation. LYCKA TILL! LYCKAD KALV O UNGDJURSUPPFÖDNING 10

11 Hur bedöma kornas hull, samt varför! Body condition (BCS) refererar till den relativa mängden underhudsfett (kroppsfett) eller energi reserv i kon. Wildman har utvecklat en 5- punkt (1 till 5) poängsystem för att mäta den relativa mängden av denna underhudsfett (kroppsfett). BCS av mjölkkor är ett viktigt styrverktyg för att maximera mjölkproduktionen genom att tillsammans med lätta kalvningar liksom bättre dräktighetsresultat och samtidigt minska förekomsten av metabola och andra kalvningsrelaterade sjukdomar. Över- konditionering vid kalvning (BCS > 4,0) resulterar ofta i minskat foderintag och ökade problem under kalvningsperioden. Under- konditionering vid kalvningen (BCS < 3,0) resulterar ofta i lägre högsta mjölkavkastning och därmed mindre mjölk för hela laktationen. Även kor ska inte förlora mer än 1,0 kropp poäng under tidig laktation. Kraftig förlust av kroppsvätska under tidig laktation har visat sig minska dräktigheten. Dr James Ferguson och medarbetare vid University of Pennsylvania har utvecklat ett system för att bedöma BCS mjölkkor. Detta system använder en metod som riktar sig på att kunna se vissa anatomiska ställen i bäcken och länd -området. Användning av detta system bidrar till att få nytta av BCS. Detta system koncentrerar sin noggrannhet mot mitten betyg (2,5 till 4,0) vilket inkluderar de flesta korna. Mellanregistret BCS är även den mest avgörande för beslutsfattande. Poäng över eller under detta intervall indikerar betydande problem. Exakt poängsättning av ytterligheter i BCS är mindre viktigt. Medan majoriteten av kor överensstämmer med de beskrivna kriterierna medan på några kor passar den inte exakt. Den slutliga BCS kan behöva justeras på grund av samtliga bedömda områden. Man kan förstå att med hjälp av 0,25 poängsystem kommer många kor att falla mellan två betyg (t.ex. 2,75 och 3,0). Under dessa omständigheter kommer man att behöva göra sig en uppfattning om den närmaste poäng. 0,25 som poängskillnader i betyget är inte betydande i de flesta sammanhang. Det första steget som beskrivs i systemet är att fastställa om linjen från höftknylan, till lårleden, till bärbenet (pinset) är kantigt V-formad eller runt U-formad. Detta steg är ofta det svåraste att poängsätta, särskilt om kon är nära 3,0 eller 3,25 poäng. Om du är osäker på en V eller U gå då vidare till nästa steg. Se på kon bakifrån. Observera mängden stoppning över höftknylan och bärbenen och svansfästets utseende liksom sakrala ligamenten (mellan höftknylan och ryggraden). Från denna punkt kan man oftast bestämma lämpligt poäng. När en BCS har fastställts bör man fortsätta utvärderingsprocessen åtminstone ytterligare ett steg för att bekräfta slutresultatet. Anatomiska områden som används i detta system anges nedan: 11

12 Först se bäckenområdet från sidan. Kontrollera linje från höftknylan, till lårleden till bärbenen. Om linjen bildar en tillplattad V, sedan överväga en BCS är mindre än eller lika med 3,0 Om linjen bildar en halvmåne eller tillplattad U, överväga en BCS är större än eller lika med 3,25. Om linjen bildar en tillplattad V, överväg en BCS som är mindre än eller lika med 3,0. 12

13 Figur # 1: Om höftknölarna är rundade, tilldela en BCS på 3,0. Figur # 2: Om höftknölarna är kantiga, har kon ett BCS på mindre än eller lika med 2,75. Om bärbenen är vadderade, tilldela en BCS på 2,75 Figur # 3: Om bärbenen är kantiga, då har kon en BCS på mindre än 2,75. Om det finns en påtaglig fett mängd på den punkten av bärbenen, tilldela en BCS på 2,50. 13

14 Figur # 4: Om det inte finns något fett lager på stiften har kon ett BCS på mindre än 2,50. Leta efter korrugeringar längst upp på de korta revbenen som fettlagret täcker försvinner. Om profilering är synliga 1/2 av vägen från toppen av den korta revbenen till ryggen, sedan tilldela en BCS på 2,25. Om profilering syns 3/4 av vägen från toppen av den korta revbenen till ryggen, sedan tilldela en BCS på 2,0. Om lårleden är framträdande och kon har en såg - tandad rygg, tilldela en BCS på mindre än 2,0. Om linjen bildar en halvmåne eller tillplattad U, överväga en BCS som är större än eller lika med 3,25. 14

15 Figur # 5: Om det sakrala och svansfästets ligament är synliga, tilldela en BCS på 3,25. Figur # 6: Om den sakrala ligament är synlig och tailhead ligament är knappt synlig, tilldela en BCS på 3,50. Figur # 7: Om den sakrala ligament är knappt synlig och svansfästets ligament inte är synlig, tilldela en BCS på 3,75. Om det sakrala och svansfästets ligament inte är synliga, har kon ett BCS som är större än eller lika med 4,00. 15

16 Figur # 8: Om höftknylan är platt, har kon ett BCS är större än 4,00. Om de korta revbenen knappt är synliga, tilldela en BCS på 4,25. Om höftknylan är platt och korta revbenen begravda, tilldela en BCS på 4,5. Om lårleden är knappt synlig, tilldela en BCS på 4,75. Om alla delar är väl rundade, tilldela en BCS på 5,0. CHAMPION i ST;HYACINTH hösten