EN SKRIFT OM PRODUKTUTVECKLINGSPROGRAMMET. Produktutveckling en lönsam historia som skapar tillväxt

Transkript

1 EN SKRIFT OM PRODUKTUTVECKLINGSPROGRAMMET Produktutveckling en lönsam historia som skapar tillväxt 1

2 Produktutveckling en lönsam historia som skapar tillväxt En skrift om Produktutvecklingsprogrammet Tillväxtverket Koncept och texter: Lotta Sandberg/Grayling Produktion: Ordförrådet Omslagsfoto: Ebba-Maria Olsson, vd på Mossagårdens Eko. Läs mer om företaget på sidan 17. Foto: Inger Valeur Tryckt i exemplar i mars Därefter tryck vid behov. Info 0238 ISBN Vid frågor om skriftens innehåll, kontakta Sandra Linde Telefon växel:

3 förord Produktutveckling skapar tillväxt Detta är en skrift om Produktutvecklingsprogrammet ett program med syfte att stärka möjligheterna för småföretag att utveckla nya varor och tjänster. I skriften får du möta människor med olika roller i programmet, framför allt företagare som har förverkligat en idé. En idé som hade kommit en bit på väg, men som kanske inte hade vidareutvecklats och introducerats på marknaden utan extern hjälp. Bidraget från Tillväxtverket har gått just till detta köp av externa tjänster av olika slag. Våra uppföljningar visar att programmet har gjort stor nytta för många. Företagen har nått nya marknader och nya kundgrupper, ökat sin försäljning och förbättrat såväl omsättning som lönsamhet. En stor del av småföretagen har också nyrekryterat. I programmet har Tillväxtverket arbetat tillsammans med lokala partnerskap. Partnerskapen har med sin närhet och kunskap om företagen, och deras lokala och regionala förutsättningar, varit avgörande för det positiva programresultatet. Produktutvecklingsprogrammet fortsätter. År 2011 avsätter Tillväxtverket 63 miljoner kronor till små företag med tillväxtpotential som vill utveckla en vara eller en tjänst till gagn för företagare och för svensk tillväxt. Christina Lugnet Generaldirektör Tillväxtverket

4 Innehåll 1 Förord: Produktutveckling en lönsam historia 2 Goda idéer som förverkligats 5 Tre typer av vinster Företag berättar 6 Säters Snickerifabrik: Trä kan bli lika hårt som stål 8 Hedemora Anpassning: Nya produkter övervinner hinder 10 Bergo Flooring: Nya efterfrågade golv 12 Ljusdesign i Gävle: Led-teknik ger nya kunder 14 Mossagårdens Eko: Teknik för bättre service ökar försäljningen 16 Erco: Solskydd behåller kylan i ishallar 18 Lokala partnerskap en vinnande strategi 21 Resultaten i siffror: Ökad omsättning och lönsamhet 2

5 Innehåll 1 Förord: Produktutveckling skapar tillväxt 2 Goda idéer som förverkligats 5 Tre typer av vinster Företag berättar 6 Säters Snickerifabrik: Trä kan bli lika hårt som stål 8 Hedemora Anpassning: Nya produkter övervinner hinder 10 Bergo Flooring: Nya efterfrågade golv 12 Ljusdesign i Gävle: Led-teknik ger nya kunder 14 Mossagårdens Eko: Teknik för bättre service ökar försäljningen 16 Erco: Solskydd behåller kylan i ishallar 18 Lokala partnerskap en vinnande strategi 21 Resultaten i siffror: Ökad omsättning och lönsamhet 3

6 produktutvecklingsprogrammet Goda idéer som förverkligats Sedan 2005 har cirka svenska småföretag fått drygt 370 miljoner kronor i bidrag till produktutveckling från Tillväxtverket. Stödet har bidragit till att projekt som lämnat idéstadiet har kommit vidare till utvecklingsfasen. På det sättet har goda idéer förverkligats, säger Björn Sandström, programledare på Tillväxtverket. Programmet är anpassat till små företags behov och den administrativa hanteringen är enkel, vilket är mycket uppskattat. Lennart Sandberg Tillväxtverket Björn Sandström har varit programledare för Produktutvecklingsprogrammet sedan Lennart Sandberg, handläggare på Tillväxtverket, har varit engagerad i programmet sedan starten De är helt eniga om att programmet har varit mycket lyckat. Efterfrågan har varit mycket större än det bidragsutrymmet som har funnits, men med förhållandevis små medel har effekterna ändå blivit avsevärda, menar Björn. Programmet är anpassat till små företags behov och den administrativa hanteringen är enkel, vilket är mycket uppskattat, berättar Lennart. De uppföljningar som Tillväxtverket har gjort visar att företagen som deltagit i programmet har nått nya marknader och nya kundgrupper med sina nya eller vidareutvecklade produkter. Företagens försäljning har också ökat, vilket stärkt konkurrenskraften och medverkat till att omsättning och lönsamhet förbättrats. En stor del av småföretagen har också nyrekryterat. Även företagens underleverantörer har gynnats, vilket har skapat en positiv utveckling och nya arbetstillfällen även i det ledet, tillägger Björn. Kickstart för utvecklingen Företagen har använt bidraget till att köpa in tjänster, till exempel extern expertkunskap, till sina utvecklingsprojekt. Minst hälften av utvecklingskostnaden har företagen själva fått stå för. Tillväxtverket har genomfört intervjuer med småföretagen där många vittnar om att bidraget har varit helt avgörande för att deras utvecklingsprojekt skulle genomföras. Små företag kämpar ofta med kapacitetsproblem eftersom den löpande verksamheten måste fortgå som vanligt, samtidigt som resurser behöver avsättas till att utveckla verksamheten. Idéer finns det gott om, men att förverkliga idéerna är inte alltid så lätt, förklarar Björn. Därför har bidraget gjort att utvecklingsprojekten i många småföretag har kommit igång och snabbats upp, tillägger Lennart. Många företagare menar också att kvaliteten i utvecklingsprocessen förbättrats på grund av bidraget. En anledning till detta är just att de har kunnat 4

7 Björn Sandström (till vänster) och Lennart Sandberg, båda handläggare på Tillväxtverket, är nöjda med Produktutvecklingsprogrammet. Här intervjuas de av Lotta Sandberg. Foto: Michael McLain köpa in extern expertis. Utvecklingsarbetet har även inspirerat till andra, nya utvecklingsidéer. Lokala partners avgörande för framgång Tillväxtverket har samarbetat med lokala partners i produktutvecklingsprogrammet. Ofta har flera lokala aktörer deltagit och bildat partnerskap, som exempelvis ALMI, Industriella Utvecklingscentra (IUC) och branschorganisationer. Totalt har Tillväxtverket 16 lokala partnerskap i programmet. Partnerskapen har med sina lokala nätverk och goda kännedom om företagen och deras förutsättningar varit avgörande för att programmet skulle få önskad effekt. De har skött all marknadsföring av programmet och hållit i kontakterna med företagen. Detta har varit helt avgörande för programmets framgång, menar Björn. Kontakterna med partnerskapen har även vidgat företagens lokala nätverk, vilket kan bli värdefullt på sikt, tillägger Lennart. Den övervägande delen av bidraget har gått till traditionell produktutveckling inom tillverkningsindustrin men ambitionen är att satsa mer medel på tjänsteutveckling. Tjänstesektorns betydelse ökar år för år och därför vore det önskvärt att vi bidrog mer till utvecklingen där, säger Björn. Det är en utmaning för alla involverade. 5

8 produktutvecklingsprogrammet När ett utvecklingsprojekt får produktutvecklingsbidrag och stöd från partnerskapen innebär det ofta att företagaren snabbare och säkrare kan förverkliga sina idéer. Det beror dels på bidraget i sig, men också, som många företagare vittnat om, det psykologiska stöd det innebär att ALMI med flera trott och satsat på deras projekt. Christer Löfqvist, ansvarig för partnerskapet i Västra Götaland Programmet uppskattat av företagen Produktutvecklingsprogrammet lever vidare. Under 2011 satsar Tillväxtverket 63 miljoner kronor på programmet. Jättekul, säger Lennart, eftersom uppföljningarna visar att effekterna har varit mycket positiva. Programmet har varit mycket uppskattat av företagen. Det är ett fantastisk roligt program att arbeta med, tillägger Björn. Vi har ett mycket gott och nära samarbete med våra partnerskap. Vi vet att företagen har stor nytta av bidraget. Målgruppen är företag som vill utvecklas Produktutvecklingsprogrammet riktar sig till livskraftiga småföretag som vill utvecklas och som har kapacitet och förmåga att driva utvecklingsinsatsen ända fram till kommersialisering. Företagen ska ha mellan två och 50 anställda. Omsättningen ska vara minst en miljon kronor för att få bidrag för utveckling av en tjänst och minst två miljoner kronor för att få bidrag till utveckling av varor. Företagets produktutveckling ska ha kommit en bit på väg. Den ska ha passerat idéstadiet och gått in i en utvecklingsfas. Företagen ska själva finansiera minst halva utvecklingskostnaden. Bidraget kan i varje enskilt projekt uppgå till kronor. För tjänsteutveckling är lägsta nivån kronor. Produktutvecklingsbidraget ska användas för inköp av externa tjänster som till exempel konsulttjänster, projektanställningar, utbildningsinsatser, investeringar i prototyper, provmätningar och kvalitets- eller marknadsundersökningar. Företagen bestämmer själva från vem eller vilka tjänsterna ska köpas. Programmet i siffror Mellan har cirka småföretag beviljats drygt 370 miljoner kronor i produktutvecklingsbidrag. I genomsnitt har 60 miljoner kronor beviljats per år, vilket betyder cirka kronor per projekt. Omsättningen hos de företag som tagit del av programmet har varierat kraftigt. Genomsnittet för år 2008 och 2009 var 13 respektive 17 miljoner kronor. Fördelningen mellan tillverkande företag och tjänsteföretag har varierat, framförallt mellan olika regioner. Runt procent av företagen återfinns inom tillverkningsindustrin. I storstadslänen har andelen tjänste företag varit betydligt högre. 6

9 produktutvecklingsbidrag Tre typer av vinster Företagen pekar generellt på tre positiva effekter av produktutvecklingsbidraget: marknadsrelaterade vinster, ekonomiska vinster och kvalitetsvinster. Att arbeta tillsammans i ett partnerskap var en ny arbetsform när produktutvecklingsprogrammet inleddes Samarbetet har varit till gagn för både före tagen och de stödjande aktörerna i regionen. Inom partnerskapet har vi fått en större förståelse för varandras verksamhet och en bredare företagskännedom. Det gör att vi idag lättare kan slussa ett utvecklingsprojekt vidare dit de passar bäst. Eva Paulin, ansvarig för partnerskapet i Skåne I intervjuer har företagen, som fått produktutvecklingsbidrag, lyft fram fördelarna med att introducera ett nytt erbjudande till marknaden vid rätt tillfälle. Det ger dem fördelar gentemot konkurrenter och stärker företagets konkurrenskraft. Det vanligaste har varit att företagen utvecklat en ny produkt eller tjänst (56 procent) efter nya eller befintliga kundgruppers behov. På det sättet har kundbasen breddas till en relativt sett låg kostnad. Ett företags utvecklingsinsatser drivs oftast av en önskan om ökad lönsamhet, i ett kortare eller längre perspektiv. Generellt har företagen fått stor utväxling på sina utvecklingsinsatser. De uppföljningar som gjorts pekar på en stor genomsnittlig omsättningsökning hos företagen. Prognosen framåt visar på en fortsatt kraftig utveckling. Att ta in extern hjälp i sina utvecklingsprocesser var en ny erfarenhet för många företag en positiv sådan. Många företag menar att de externa kontakterna lett till att produkten eller tjänsten har blivit bättre och att kvaliteten i utvecklingsprocessen har ökat. På följande sidor kan du läsa om företag som fått produktutvecklingsbidrag. Dessa företag har haft olika utvecklingsbehov och olika ingångar i utvecklingsarbetet. För några har nya marknader stått i fokus, för andra har ökad lönsamhet eller ökad kvalitet i utvecklingsprocessen varit det viktigaste. 7

10 Prototypen av säkerhetsdörrarna från Säters Snickerifabrik testades på SP Sveriges Tekniska forskningsinstitut. Foto: Säters Snickerifabrik 8

11 Säters snickerifabrik Trä kan bli lika hårt som stål Säters Snickerifabrik har utvecklat en mycket hårt pressad limmad träkärna för dörrar som uppfyller samma krav på säkerhet som en dörr med stålkärna, men som är flexibel vad gäller dimensioner. Konstruktionen är dessutom miljövänlig. Vi hade inte kunnat genomföra denna produktutveckling utan Tillväxtverkets produktutvecklingsbidrag. Vi projektanställde en medarbetare som tog fram en prototyp åt oss. Prototypen skickades därefter till SP Sveriges Tekniska forskningsinstitut för tester, säger Malin Hedlund, vd på Säters Snickerifabrik. Resultatet från testet blev att SP Sveriges Tekniska forskningsinstitut godkände dörrarnas konstruktion ur säkerhetssynpunkt. Malin Hedlund, vd, Säters Snickerifabrik. Foto: tommy andersson De säkerhetsdörrar som säljs på marknaden idag är försedda med en stålkärna som endast tillverkas i standardiserade dimensioner. Det påverkar i sin tur dimensionerna på dörrarna. Dörrar från Säters Snickerifabriks kan måttbeställas i valfri dimension tack vare sin mer flexibla träkärna. Det spelar stor roll i våra kontakter med kunderna. Nu kan vi säga att dörrarna är säkerhetsklassade vilket gör oss mer konkurrenskraftiga, och vi kan nå helt nya kundgrupper. Dessutom kortas vår försäljningstid. Förut har våra kunders säkerhetschefer behövt godkänna dörrarna, men nu behövs inte det på samma sätt längre, menar Malin Hedlund. Det finns en stor efterfrågan på säkerhetsdörrar med flexibla dimensioner, speciellt i området kring Mälardalen. Det kan till exempel vara bostadsrättsföreningar i äldre fastigheter som har behov av måttanpassade dörrar. Säkerhetsdörrar från Säters Snickerifabrik kan monteras i befintlig miljö och utseendemässigt ser de ut som helt vanliga dörrar. Dörrarna kan profileras i äldre tappning genom att faner läggs på den hårda träkärnan. Kunden bestämmer själv vilket träslag och vilket utförande dörren ska ha. Nu kan vi även vända oss till dessa målgrupper. De vill veta att dörrarna är godkända innan de köper dem. Vi räknar med att vår omsättning kommer att öka med cirka procent under nästa år eftersom vårt kundunderlag ökar, säger Malin Hedlund. Företaget har 14 anställda och en omsättning på cirka 10 miljoner kronor. 9

12 Rygg- och nackstödet som Hedemora Anpassning utvecklat ger en bekvämare ställning, samtidigt som den skyddar nacke och rygg vid en eventuell krock. Foto: Hedemora Anpassning 10

13 hedemora anpassning Nya produkter övervinner hinder Inställningen på Hedemora Anpassning är tydlig det finns inga hinder som inte går att övervinna. Företaget anpassar och tillverkar fordonsrelaterade hjälpmedel för funktionshindrade förare och passagerare. Ett funktionshinder kan göra det svårt att använda fordons standardutrustning, men det finns tekniska lösningar som avhjälper de flesta funktionshinder. Ibland kan det räcka med en enkel modifiering av exempelvis ett justerbart nackstöd, och ibland kan det behövas mer omfattande anpassningar som exempelvis en rullstolsrobot eller ett avancerat styrsystem. Rickard Undevik, Hedemora Anpassning. Foto: Hedemora Anpassning Hedemora Anpassning har utvecklat två produkter, ett justerbart rygg- och nackstöd samt en fastlåsningsanordning. Med dessa hjälpmedel kan funktionshindrade sitta kvar i rullstolen utan att behöva förflytta sig mellan rullstol och bilsäte. Rygg- och nackstödet (Bakk Flip) ger föraren eller passageraren en bekvämare ställning, samtidigt som den skyddar nacke och rygg vid en eventuell krock eller sammanstötning. Fastlåsningsfunktionen (Lokk Up) fungerar både för förare och passagerare och är ett dockningssystem som låser rullstolen på plats. Båda produkterna är krocktestade och godkända enligt ISO Vi började utveckla produkterna 2008 och har nu börjat marknadsföra och sälja dem. Vi har varit runt på ett antal mässor och flera är inbokade framöver, bland annat i USA, där produkterna redan har blivit en stor succé, säger Rickard Undevik. En medarbetare har anställts för att marknadsföra och sälja produkterna i USA och avtal har tecknats med ett 40-tal återförsäljare. Orderböckerna börjar bli fyllda och inom kort börjar vi leverera. All produktion kommer att ske i Dalarna och vi räknar med att det skapas nya arbetstillfällen, säger Rickard. Vi hade aldrig genomfört denna produktutveckling om vi inte hade fått bidraget från Tillväxtverket. Med facit i hand så står det för cirka 10 procent av den totala produktutvecklingskostnaden. I gengäld räknar vi med en omsättningsökning med 7 8 miljoner kronor per år. Vi är mycket nöjda med den kontakt vi har haft med både ALMI och Tillväxtverket, säger Rickard. 11

14 Reine Johansson, Bergo Flooring, visar golvet TOPTILE som utvecklats med stöd från Tillväxtverket. Foto: Bergo Flooring 12

15 bergo flooring Nya efterfrågade golv Bergo Flooring är ledande inom utveckling och tillverkning av golvprodukter. Företaget har återförsäljare i ett 40-tal länder runt om i världen. Över 70 procent av tillverkningen går på export. I många fall skulle utvecklingsprojekten inte blivit av, eller tagit betydligt längre tid. Med produktutvecklingsbidraget har nya produkter nått mark naden betydligt snabbare. Annette Widén, ansvarig för partnerskapet i Uppsala och Västmanland Bergo Flooring tillverkar golv för olika branscher med höga krav på prestanda. Företaget har ett nära samarbete med sina kunder och nya produkter tas fram och anpassas beroende på vad kunderna efterfrågar. På företaget arbetar ett 20-tal medarbetare. Aktuellt just nu är utvecklingen av ett brandskyddat golv. Bergo Flooring har kommit långt i utvecklingsprocessen och nyligen genomfördes provkörningar på SP Sveriges Tekniska forskningsinstitut. Bidraget från Tillväxtverket har gjort att vi kommit igång snabbt med vårt projekt. Det gör att vi förmodligen kan tidigarelägga vår marknadsintroduktion. Vi verkar på en nischad och konkurrensutsatt marknad och att vara först ut med en efterfrågad produkt ger en fördel gentemot våra konkurrenter, säger Reine Johansson. Företaget har även utvecklat ett foliebeklätt golv, TOPTILE, som är enkelt att installera och kan flyttas vid behov. Golvet har funnits i enfärgat utförande tidigare men nu kan golvet även designas med mönster. Produkten är helt unik i sitt slag och Bergo Flooring har patent på produkten. Vi räknar med en stor omsättningsökning i och med dessa två produkter. Vår målsättning är att öka omsättningen med 20 miljoner kronor per år. Det är en förhållandevis stor omsättningsökning för oss med tanke på att vi idag har en omsättning på cirka 40 miljoner kronor. Vi ser även att nyrekryteringar kan bli aktuellt för oss framöver, säger Reine Johansson på Bergo Flooring. För oss har Tillväxtverkets produktutvecklingsbidrag varit mycket värdefullt. Vi hade troligtvis inte kunnat genomföra alla de utvecklingsinsatser som vi gör idag utan Tillväxtverkets stöd, tillägger Reine Johansson. 13

16 LjusDesign har bland annat levererat ljussättning till Vasamuseet. Foto: Karolina Kristensson, Statens maritima museer. 14

17 ljusdesign i gävle Led-teknik visar vägen till nya kunder LjusDesign i Gävle utvecklar och tillverkar ljussättningsprodukter. Företaget har tio medarbetare med stort kunnande och lång erfarenhet av kreativt, konstnärligt och praktiskt arbete av ljusdesign. LjusDesigns produkter används exempelvis för att belysa objekt i museer, kyrkor och teatrar. Företaget prioriterar produktutveckling högt. Ambitionen är att leda den tekniska utvecklingen inom fram förallt kulturområdet. All utveckling sker i nära samarbete med externa ljusdesigners och all produktion görs i samverkan med kreativa småföretag runt om i landet. Stefan Wiktorsson, LjusDesign i Gävle. Foto: LjusDesign Adhoc-Lighting är LjusDesigns varumärke för ett byggbart system av strålkastare som går att styra efter behov. Systemet finns redan på marknaden för CDM- och halogenljuskällor men för ett par år sedan föddes idén kring att tillverka adhoc-lightning LED som bygger på samma koncept, fast baserad på LED-teknik. När vi introducerade Adhoc-lightning på marknaden för första gången ökade vår omsättning med 6 miljoner kronor. Vi bedömer att intresset för vår planerade LED-version kommer att bli stort och därför betyda mycket för företagets framtid, menar Stefan Wiktorsson, vd på LjusDesign. Produktutvecklingen för även med sig andra positiva spin-off-effekter. Lyckas projektet skapas fler arbeten, både på LjusDesign och hos deras underleverantörer. Vi har genom detta projekt också stimulerats till ökad kontakt med andra påhittiga företag och externa experter inom vitt skilda områden. Det har lett till att vi hittat nya innovativa produkter som går att använda i vår verksamhet. Detta har varit det viktigaste tillskottet för oss. Vi tycker att produktutvecklingsbidraget har varit mycket bra, och framförallt okomplicerat. Det får inte vara för mycket administration och det har det inte varit. Vi har haft mycket goda kontakter med ALMI här i Gävle, avslutar Stefan Wiktorsson. 15

18 Ebba-Maria Olsson, vd på Mossagårdens Eko. Mossagårdens Eko fick stöd för att utveckla deras hemsida, vilket bidrog till snabbare och bättre service till kunderna. Foto: Inger valeur 16

19 Mossagårdens eko Teknik för bättre service ökade försäljningen Ekologisk mathandel på nätet har ökat explosionsartat de senaste åren. Ebba-Maria Olson, vd på Mossagårdens Eko, introducerade prenumeration på ekologiska frukt- och grönsakslådor redan Ebba-Maria Olson har sett verksamheten växa. Idag omsätter före taget cirka 12 miljoner kronor per år. De företag som har fått produktutvecklingsbidrag anser att det är enkelt och smidigt att söka. Många har också upptäckt att det blir både bättre och går snabbare när man tar in extern specialisthjälp. Eva Paulin, ansvarig för partner SKapet i Skåne Mossagårdens Eko är helt beroende av en bra interaktiv hemsida och under 2007 var behovet stort av att vidareutveckla och förenkla funktionerna på hemsidan. Vi ville erbjuda våra kunder bättre och snabbare service. För att kunna göra det krävdes att de bakomliggande funktionerna kring logistik- och CRM-hantering förbättrades, säger Ebba-Maria Olson. Eftersom vi inte har den tekniska kunskapen kring en sådan utveckling anlitade vi extern hjälp. Produktutvecklingsbidraget användes till att finansiera detta. Vi hade inte haft möjlighet att genomföra denna utveckling utan stödet. Utvecklingen av hemsidan gick relativt snabbt och den uppgraderade versionen kunde produktionssättas några månader senare. Företaget introducerade då bland annat ett nyhetsbrev som regelbundet kunde skickas ut till alla kunder. Detta bidrog till att försäljningen steg med drygt 20 procent på mycket kort tid. Ansökningsprocessen har varit enkel och lätthanterlig i jämförelse med många andra bidrag som företagare kan söka det kändes personligt. Vår kontaktperson som hjälpte oss med administrationen kom och besökte oss här på gården. Hon var mycket engagerad och hjälpsam, berättar Ebba- Maria Olson. 17

20 Erco Systems fick bidrag för att ta fram en energibesparande gardinkonstruktion för ishallar. Här visas ett annat solskyddssystem från företaget. Foto: Erco Systems 18

21 erco systems Solskydd behåller kylan i ishallar Solskyddssystemet från Erco Systems fick ett helt nytt användningsområde med bidraget från Tillväxtverket. Nu bidrar företaget till att spara energi i ishallar. Erco Systems designar, tillverkar och monterar in- och utvändiga solskyddssystem för stora glasfasader och tak. Solskyddet består av tekniska vävar en speciell konstruktion av gardin och segel som reflekterar värmestrålning. Solskyddssystemet används till att reflektera värme och kyla, och till att justera ljusinsläpp och akustik i en fastighet eller anläggning. Nils Carlsson, vd på Erco Systems. Foto: Kristin wiktorsson I februari 2009 väcktes idén att använda solskyddssystemet i ishallar. Där krävs det mycket energi för att hålla temperaturen på rätt nivå ju mer kyla som kan behållas inom anläggning ju bättre är det ur energisynpunkt. Under våren 2009 tog Erco Systems fram en prototyp och anlitade en extern konsult för att genomföra beräkningar över hur mycket energi som skulle kunna sparas. Det var viktigt att göra en grundlig analys innan vi beslöt att lansera produkten. Kvaliteten i vår utvecklingsprocess måste hållas på en mycket hög nivå, säger Nils Carlsson på Erco Systems. Cirka 20 procent av den totala energiåtgången kan sparas med produkten visade beräkningarna. Investeringskostnaden kan för de flesta kunder räknas hem på ett par år. Produktutvecklingsbidraget har betytt väldigt mycket för att produktidén skulle realiseras. Vi ser mycket positivt på produktens marknadspotential framöver både i Sverige, och på sikt, även internationellt. Vi når en helt ny kundkategori med våra produkter, vilket är mycket positivt, säger Nils Carlsson. 19

22 lokala partnerskap Lokala partnerskap en vinnande strategi För att underlätta för företagen att söka produktutvecklingsbidraget har Tillväxtverket valt att arbeta i nära samarbete med lokala partnerskap. Det har visat sig vara en vinnande strategi. Partnerskapen har bestått av regionala aktörer som arbetar med företagsutveckling, innovationer och förnyelse, ofta utifrån ett samhällsperspektiv. Partnerskapen har marknadsfört och informerat om programmet. Detta har i huvudsak skett genom egna upparbetade kanaler, exempelvis i kontakten med företag i samband med större presentationer i regionen. Viss annonsering har gjorts i media för att nå ut till andra målgrupper. Den viktigaste uppgiften för partnerskapen har varit att vägleda företagen i ansökningsprocessen och att bedöma deras förutsättningar att lyckas med sin produktutveckling. När partnerskapen berett företagens ansökningar har underlaget sedan lämnats till Tillväxtverket för beslut. Sist, men inte minst, har partnerskapen hjälpt till med uppföljningen av programmet. Arbetsmodellen med lokala partnerskap var ny för alla inblandade när den introducerades Partnerskapen har ställt upp med sina upparbetade nätverk samt kännedom om företagen och deras förutsättningar. Flera positiva spin-off-effekter har också märkts, bland annat har det regionala sam arbetet stärkts i många fall. Om detta vittnar flera företrädare för partneskapen. Foto: Jonas ljungdahl Att ta in extern specialistkompetens är säkert ett nytt synsätt för många företagare. Upplägget har visat att det ger resultat och på så vis har det haft en vidare påverkan på företagare. Foto: Staffan Claesson Många företagare ser relativt snabba, om än mindre, effekter på om sättning och försäljning. De lite större effekterna kommer kanske först på tre års sikt. Thomas Malmborg, ansvarig för partnerskapet i Jönköping Annette Widén, ansvarig för partnerskapet i Uppsala och Västmanland 20

23 Skiftande arbetssätt De lokala partnerskapen har bestått av allt ifrån endast en handfull organisationer till uppemot 15 olika aktörer. Det har lett till ett något skiftande arbetssätt inom de olika partnerskapen. Partnerskap med många aktörer arbetar till exempel ofta med en mindre beredningsgrupp som gör det huvudsakliga arbetet. De organisationer som förekommer oftast i partnerskapet är ALMI, IUCnätverk, teknikbrostiftelser, industriforskningsinstitut, länsstyrelser och andra regionala och lokala aktörer. De flesta partnerskap domineras av aktörer som hör hemma inom offentlig sektor, eller som har en betydande del offentligt stöd. I de flesta partnerskap ingår även offentliga myndigheter såsom landsting eller regionförbund, universitet och högskolor. För att följa upp partnerskapens arbete har Tillväxtverket arrangerat gemensamma erfarenhetsträffar dit samtliga partnerskap bjudits in. Det har varit viktiga träffar, menar Björn Sandström, programledare på Tillväxtverket. Tillsammans har vi förfinat konceptet och förenklat administrationen allt för att få så bra resultat som möjligt och göra det så enkelt som möjligt för företagen. Foto: marianne näsström Veijo Hedman, ansvarig för partnerskapet i Norr- och Västerbotten Produktutvecklingsprogrammet har varit extra stimulerande att arbeta med eftersom administrationen är så minimal. Det är också smidigheten och snabbheten i handläggningen och kontakterna som företagen uppskattat mest utöver själva bidraget. Foto: Dan almqvist/joakim nivall Christer Löfqvist, ansvarig för partnerskapet i Västra Götaland Samarbetet med Tillväxtverket har varit mycket smidigt. När vi, som har direktkontakten med företagaren, haft synpunkter på detaljer i programmet som försvårat hanteringen för företagaren, har Tillväxtverket anpassat programmet. 21

24 lokala partnerskap Fördelning av produktutvecklingsbidraget 2011 Partnerskap Kronor Stockholm/Sörmland /Gotland Uppsala Östergötland TeknikLots Småland Kronoberg Kalmar Blekinge Skåne Halland Gävleborg Värmland Dalarna Västernorrland/Jämtland Västerbotten/Norrbotten Västra Götaland Örebro/Västmanland Totalt Bidraget fördelas över hela landet Tillväxtverket har samarbetat med 16 partnerskap som geografiskt täcker hela Sverige, varav ett partnerskap representerar trä- och möbelbranschen. Den regionala fördelningen av bidraget har i stort sett varit densamma genom åren, se tabell. Ofta har partnerskapen identifierat fler företag som uppfyller kriterierna för att få bidrag, än vad det funnits medel för. Detta faktum har partnerskapen hanterat på lite olika sätt enligt två huvudprinciper; först till kvarn eller lite mindre pengar till fler företag. Efterfrågan på produktutvecklingsbidrag är stor, konstaterar Björn Sandström. Foto: Joen Garsén Företagare har berättat att produktutvecklingsbidraget inte bara gjorde verklighet av deras idéer utan också fick dem att tänka i vidare banor kring hur de kan vidareutveckla sitt företag. Foto: johnny henestål/fotofolket Bidragets främsta nytta är nog att det gör verklighet av produktutvecklingsplaner som redan finns i byrålådan hos företagen, men av olika orsaker inte blivit verklighet. Eva Paulin, ansvarig för partnerskapet i Skåne Magnus Hägglund, ansvarig för partner SKapet i Östergötland 22

25 resultaten i siffror Ökad omsättning och lönsamhet För många småföretag har produktutvecklingsbidraget betytt mycket. De genomförda utvecklingsinsatserna har gjort att omsättning och lönsamhet har ökat, och att företagen har behövt rekrytera fler medarbetare. Flera uppföljningar har genomförts av produktutvecklingsprogrammet för att säkerställa att insatserna fått önskad effekt. Många företagare har uttryckt att bidraget varit helt avgörande för att deras produktutveckling ska bli av. Två tredjedelar av företagen har hittills lyckats väl med sina utvecklingsinsatser, vilket har lett till att många nya produkter har skapats. Thomas Malmborg, ansvarig för partnerskapet i Jönköping Uppföljningarna bygger på intervjuer med företag som har deltagit i programmet. Under oktober och november 2006 genomfördes en uppföljning som omfattade samtliga 241 företag som beviljats bidrag Under augusti och september 2007 kontaktades samtliga 209 företag som beviljats medel under För jämförbarhetens skull ställdes samma frågor vid båda undersökningarna. Av de företag som fått bidrag under har 67 procent ökat sina marknadsandelar på grund av utvecklingsinsatsen. Lika många företag uppgav att deras omsättning och lönsamhet har ökat och 55 procent av företagen har anställt fler medarbetare. Uppföljningarna visar dessutom att företagen anser sig ha fått ny kunskap och 40 procent säger sig har fått nya idéer till framtida produktutvecklingsinsatser. Samarbetet med partnerskapen har också förbättrat nätverken för många företag och 62 procent av de tillfrågade ser ett stort värde i detta. Hela 72 procent av företagen uppgav att deras produktutveckling lyckats i stor utsträckning. 20 procent säger att den varit lyckad i viss utsträckning. Av de tillfrågade företagen svarade var femte att de inte hade genomfört produktutvecklingen utan stödet från Tillväxtverket. Drygt hälften säger sig ha genomfört utvecklingsinsatserna till viss del ändå men att det då hade tagit mycket längre tid. Många lyckade utvecklingsinsatser Under hösten 2010 gjorde Tillväxtverket en ny uppföljning, denna gång av 2007 års bidrag. Eftersom intervjuerna genomfördes mer än två år efter att bidraget betalats ut fanns det större möjligheter att se effekter, och också uppskatta framtida effekter, av genomförd produktutveckling. Totalt intervjuades 147 företag av de 275 som fick beviljat stöd under Av dessa var 99 tillverkande företag och resterande tjänsteföretag. Tillsammans fick de 147 företagen 27 miljoner kronor i bidrag, det vill säga i genomsnitt kronor var. 23

26 resultaten i siffror 77 procent av företagen anser att deras utvecklingsinsats har varit lyckad och 20 procent att den varit delvis lyckad. Majoriteten av företagen uppger också att produktutvecklingsbidraget har varit mycket viktigt för deras utvecklingsinsats och att processen annars hade gått mycket långsammare. Hela 57 procent av företagen uppger att deras konkurrenskraft stärkts med anledning av produktutvecklingen och 33 procent säger att de fått tillgång till helt nya marknader. 44 procent uppgav att de har nått nya kundgrupper med sina nyutvecklade produkter och tjänster. Det är ett resultat som stämmer relativt väl överens med föregående års uppföljningar. Företagens omsättning ökar Över 25 procent av företagen säger sig ha fått stabilare intäkter efter genomförd och marknadsintroducerad produktutveckling. Omsättningen för enbart den produkt eller tjänst som utvecklades hos de 147 tillfrågade företagen uppgick till 1,9 miljoner kronor år 2007 i genomsnitt. Enligt företagens beräkningar ökade omsättningen till 3,5 miljoner kronor år Variationerna är dock stora. Företagen räknar med att omsättningen ska ha ökat till hela 9 miljoner kronor i genomsnitt Det motsvarar en omsättningsökning med drygt 450 procent. Generellt har de något större företagen haft större ekonomisk hävstång på sina produktutvecklingsinsatser än mindre företag. Nyrekryteringar Många företag har även anställt, eller kommer att anställa, nya medarbetare med anledning av genomförd produktutveckling. Totalt har de tillfrågade företagen rekryterat cirka 160 nya medarbetare med anledning av genomförd produktutveckling. De något mer resursstarka företagen har proportionellt sätt rekryterat fler medarbetare än de något mindre. 24

27

28 Tillväxtverket Swedish Agency for Economic and Regional Growth Tel Tillväxtverket arbetar offensivt för hållbar tillväxt i hela landet genom att underlätta företagande. Utveckling av varor och tjänster är viktigt för ett dynamiskt näringsliv så att företagen kan konkurrera på en allt mer global marknad. Denna skrift beskriver Produktutvecklingsprogrammet som nu är inne på sitt sjunde år. Syftet är att presentera en lättillgänglig och överskådlig bild av programmet och dess resultat. En speciell studie av 2007 års beslut visar på mycket goda effekter av det statliga bidraget. De beskrivna företagen kommer från olika delar av landet med både manliga och kvinnliga företagsledare. Partnerskapen är de regionala aktörerna som har direktkontakt med företagen. I denna skrift kommenterar de programmet. Info Produktion: Ordförrådet. Tryck: DanagårdLitho AB. Tryckt i ex, mars Därefter tryck vid behov. 26