LÅNGTIDSEGENSKAPER HOS LÅGFLÖDESINJUSTERADE RADIATORSYSTEM

Transkript

1 Forskning och Utveckling FOU 2003:88 LÅNGTIDSEGENSKAPER HOS LÅGFLÖDESINJUSTERADE RADIATORSYSTEM Stefan Petersson, FVB Sven Werner, FVB

2 LÅNGTIDSEGENSKAPER HOS LÅGFLÖDESINJUSTERADE RADIATORSYSTEM Stefan Petersson, FVB Sven Werner, FVB ISSN

3 I rapportserien publicerar projektledaren resultaten från sitt projekt. Publiceringen innebär inte att Svenska Fjärrvärmeföreningens Service AB tagit ställning till slutsatserna och resultaten Svenska Fjärrvärmeföreningens Service AB

4 Förord Detta arbete har beviljats av FoU-rådet hos Svensk Fjärrvärme och finansierats med medel från samma organisation. Referensgruppen som utsetts av beställaren har bestått av Lennart Berndtsson, HSB:s Riksförbund, Hans Andersson, Södertörns Fjärrvärmeaktiebolag samt Lars-Ove Gustavsson, Tekniska Verken i Linköping. Författarna vill tacka följande personer som har bistått med uppgifter och värdefull information: Driftorganisationen på AB Bostäder i Borås, speciellt Ingvar Gabrielsson. Ronny Fridell hos AB Botkyrkabyggen Hans Andersson på Södertörns Fjärrvärmeaktiebolag i

5 Sammanfattning Hos alla fjärrvärmeföretag är det av vikt att ha kunder som har en god avkylning av fjärrvärmevattnet. God avkylning ger direkt eller indirekt bättre ekonomi i flera olika produktionsslag samt lägre distributionsförluster. Temperaturnivån i svenska fjärrvärmesystem är idag i medeltal C högre än nödvändigt med konventionell teknik. Ekonomiskt innebär den högre temperaturnivån uppskattningsvis Mkr per år i högre kostnader för svenska fjärrvärmeföretag. För att kunna sänka temperaturnivån i fjärrvärmesystemen till den nivån som är tekniskt optimal, måste man identifiera och åtgärda fel som förekommer i distributionssystemet, i fjärrvärmecentralerna samt i de fastighetsinterna systemen. En ideal kundanläggning kan ge så låg returtemperatur som 30 C på årsbasis. För detta behövs att kundanläggningens sekundära värmesystem är injusterat. Den metod som erfarenhetsmässigt ger lägst returtemperatur när värmesystemet består av radiatorer är lågflödesmetoden. Detta projekt har studerat ett företag (AB Bostäder i Borås) med ett större bestånd av fastigheter som har lågflödesmetoden som allmän injusteringsmetod och undersökt om företagets fastigheter har god avkylning av fjärrvärmevattnet under en längre tidsperiod. Projektet har även studerat vilka förutsättningar som bör vara uppfyllda för att lågflödesmetoden skall vara en långsiktigt robust metod och undersökt hur fel i värmesystemen identifieras. Projektet har även haft som målsättning att undersöka hur stora kostnader företaget har för injustering och för att behålla den goda prestandan hos fastigheterna. För att jämföra AB Bostäder i Borås samlade prestanda har denna studie även undersökt beståndet hos AB Botkyrkabyggen i Södertörns fjärrvärmesystem. Detta företag använder en mellanflödesmetod som ger något högre flöden än lågflödesmetoden. Efter att ha studerat AB Bostäder i Borås kan man konstatera att företaget som grupp har haft en god avkylning av fjärrvärmevattnet under en lång tidsperiod (vilket även gäller AB Botkyrkabyggen). Tyvärr har kostnader för underhåll och felidentifiering inte varit möjligt att kvantifiera. Projektet kan därför inte uttala sig om lågflödesmetodens kostnader för att upprätthålla den goda avkylningen. Därför är det inte heller möjligt utifrån uppgifterna från AB Bostäder att säga om lågflödesinjustering är robust eller mer robust än någon annan flödesmetod. Dock bör man skapa rätt förutsättningar från början för att få ett långsiktigt gott resultat. Lågflödessystem är känsliga för flödesavvikelser. Detta innebär att lågflödesinjustering bör ske med god noggrannhet och med ventiler som är avsedda för lågflöde och som inte är lätta att manipulera av obehöriga. Därför bör lågflödesinjustering utföras av personer med gedigen teoretisk och praktisk utbildning i metoden. Dessutom bör ventiler tillverkas på ett sådant sätt att ändring av ventilernas inställningsvärden inte kan ske utan specialverktyg. Det är liten skillnad i avkylning mellan olika injusteringsmetoder hos samma företag, varför man kan konstatera att det är viktigare att injustering görs än att välja en viss metod framför en annan En god och väl fungerande organisation och engagerad personal är troligen lika viktigt som vilken injusteringsmetod som används. Felidentifiering hos företagen sker genom driftövervakning och energistatistik. Om felidentifiering sker snabbast med lågflödesinjustering är oklart. Störst betydelse för framgångsrik felidentifiering är nog personalens kännedom om objekten samt noggrann statistikuppföljning. Nyckelord: Fjärrvärme, temperaturnivå, radiatorsystem, injusteringsmetod, lågflödessystem ii

6 Summary All district heating companies wants customers that have good cooling of the district heating water. Good cooling gives, directly or indirectly, better economy in several production plants and lower distribution losses. In average, the temperature levels in Swedish district heating networks are C higher today than conventional technology demands. Due to the present temperature levels, Swedish district heating companies have approximately MSEK higher costs every year. To be able to decrease the temperature in the district heating networks to a level that is optimal, one have to identify and take measures in the distribution networks, in the district heating centrals and in the internal housing systems. An optimal customer can, as a yearly average, produce a return temperature as low as 30 C. This takes that the space heating system has been balanced. The method that gives the lowest return temperature, when there is a conventional radiator system, is the low flow method. This project has studied a company (AB Bostäder in the city of Borås) with a large number of houses that have space heating systems that are balanced with the low flow method and have looked into the cooling ability of the company s houses during a longer time period. The project has also studied which conditions that have to be fulfilled for the low flow method to be a long-time robust method and how faults in the space heating systems are identified. Another purpose of the project has been to investigate the company s costs for space heating balancing and to keep the good performance of the houses. To compare the performance of AB Bostäder in the city of Borås, this project has also studied the houses of AB Botkyrkabyggen in Södertörn s district heating system. They use a middle flow method that has slightly higher flows compared with the low flow method. After the study of AB Bostäder in the city of Borås it s clear that their houses, as a group, have had good cooling of the district heating water over a long period of time (that goes for AB Botkyrkabyggen as well). Unfortunately, the project have not been able to quantify the costs for maintenance and fault detection. Therefore, it s not possible to say from the information from AB Bostäder if the low flow method is robust or more robust than any other balancing method. However, the right conditions should be considered from the beginning to maintain a good result over a long period of time. Low flow systems are sensitive for flow deviations. This means that low flow balancing should be carried out with great accuracy and with valves that are designed for low flow and not easy to manipulate by unauthorized persons. Therefore, only people with great theoretical and practical education should carry out low flow balancing. Furthermore, valves should be manufactured so they can t be adjusted without special tools. Different balancing methods, within the same company, show only small cooling difference and therefore one can say that it s more important to adjust the space heating systems than choosing one method in front of another. An organisation that function well with committed personnel is probably as important as choice of balancing method. Identification of faults is made with supervision and energy statistics. If fault identification are fastest with low flow method are not clear. Probably the personnel s knowledge about the objects and carefully following-up energy statistics has the greatest impact on successful fault identification. Keywords: District heating, temperature level, space heating system, balancing method, low flow system iii

7 INNEHÅLLSFÖRTECKNING FÖRORD...I SAMMANFATTNING... II SUMMARY...III 1 PROBLEMSTÄLLNING SYFTE OCH AVGRÄNSNINGAR TEMPERATURNIVÅ I FJÄRRVÄRMESYSTEM VAD ÄR PROBLEMET? ORSAKER TILL HÖG TEMPERATURNIVÅ DAGENS TEMPERATURNIVÅER MÖJLIGHETER TILL LÄGRE RETURTEMPERATURER BESKRIVNING AV LÅGFLÖDESINJUSTERING MOTIV FÖR INJUSTERING MOTIV FÖR LÅGFLÖDESINJUSTERING METODIK VID LÅGFLÖDESINJUSTERING rörssystem INVÄNDNINGAR MOT LÅGFLÖDESINJUSTERING KOSTNADSUPPSKATTNING RADIATORTERMOSTATEN EN NYCKELKOMPONENT FUNKTION OCH UPPBYGGNAD LÅNGTIDSEGENSKAPER Tester Medium i expansionskroppen Ventilens förinställningsvärde Ventilens genomströmningsarea FÖREKOMST ANVÄNDAREANALYS AB BOSTÄDER I BORÅS Avkylning Kostnader Felidentifiering Personalens erfarenheter AB BOTKYRKABYGGEN Avkylning Kostnader Felidentifiering Personalens erfarenheter NATIONELL ANALYS Avkylning DISKUSSION OCH SLUTSATSER AVKYLNING KOSTNADER FELIDENTIFIERING LITTERATUR

8 1 Problemställning Erfarenhetsmässigt kan en felfri fjärrvärmecentral med ett väl injusterat radiatorsystem med en lågflödesmetod ge så låg returtemperatur som 30 C på årsbasis, Petersson Detta sätter därmed en temperaturnivå som svenska fjärrvärmesystem teoretiskt borde kunna komma ner till. Emellertid kräver detta att man identifierar och åtgärdar alla fel som förekommer i distributionssystemet (ex. låg framledningstemperatur, okontrollerade kortslutningsflöden mm.) samt fel i fjärrvärmecentralerna och de husinterna systemen (värme, ventilation och varmvatten). Eftersom returtemperaturen till produktionsanläggningar idag är i medeltal C i svenska fjärrvärmesystem är potentialen en sänkning av returtemperaturen C. Den ekonomiska nyttan med en sådan sänkning uppskattas till Mkr per år för svenska fjärrvärmeföretag (Lindh 2000). En av de åtgärder som måste genomföras för att erhålla så låg årsmedelretur som 30 C på årsbasis är att värmesystemet måste injusteras. Det finns olika metoder att injustera värmesystem. Den metod som erfarenhetsmässigt ger lägst returtemperatur när värmesystemet består av radiatorer är lågflödesmetoden 1. Med den metoden har man en hög framledningstemperatur till radiatorerna. Flödet stryps mycket i radiatorventilen och vattnet rinner långsamt genom radiatorn och hinner avkylas mycket. Det finns därför ett intresse av att studera hur metoden fungerar under långa tidsperioder. För visar det sig att metoden i praktiska sammanhang har sämre egenskaper i ett långtidsperspektiv kan det istället vara att föredra någon annan injusteringsmetod som uppvisar bättre långtidsegenskaper. Detta projekt vill därför studera hur några större bestånd av fastigheter som har lågflödesmetoden som allmän injusteringsmetod fungerar i ett långtidsperspektiv och om de har en god avkylning av fjärrvärmevattnet under en längre tidsperiod, vilka förutsättningar måste vara uppfyllda för att de skall fungera väl, dvs. för att lågflödesmetoden skall vara en robust 2 metod i ett långtidsperspektiv. Lågflödesinjustering av fastigheters radiatorsystem tillämpas på flera håll runt om i Sverige idag. Bland företagen som tillämpar metoden märks flera medlemsföretag i SABO, vilken är en intresse- och branschorganisation för de kommunägda bostadsföretagen. Bland dessa företag återfinns AB Bostäder i Borås. De tillämpar lågflödesinjustering i flertalet av fastigheterna. Medelvärdet för deras totala fastighetsbestånds årsmedelavkylning uppvisar historiskt sett 7-10 grader bättre avkylning av fjärrvärmevattnet än medelvärdet av samtliga fjärrvärmecentraler i Borås fjärrvärmesystem. För att jämföra AB Bostäder i Borås samlade prestanda har denna studie även undersökt prestanda hos AB Botkyrkabyggen i Södertörns fjärrvärmesystem. Detta företag använder en injusteringsmetodik som ger något högre flöden. 1 Lågflödesmetoden: En metod att balansera ett värmesystem med så lågt flöde att tryckförlusterna i distributionsrören är försumbara. Samma differenstryck råder i stort sett således över samtliga flödesventiler i systemet. 2 Med robusthet avses förmåga att upprätthålla en god termisk prestanda (avkylning) under lång tid utan att det för den skull krävs extraordinära åtgärder och kostnader för att åstadkomma detta. 2

9 2 Syfte och avgränsningar Syftet med projektet är att utröna förutsättningar för lågflödesinjustering som en långsiktigt robust injusteringsmetod med avseende på avkylning av fjärrvärmevattnet. Projektet syftar även till att besvara frågor som rör kostnader som företagen har för drift och underhåll av fastigheternas värmesystem samt hur företagen identifierar felaktigheter i fastigheternas värmesystem och åtgärdar dem. I projektet studeras endast konventionella radiatorsystem och förutsättningar som bör vara uppfyllda för att ge en långsiktigt god funktion. Andra typer av värmeanläggningar eller ventilationsanläggningar i fastigheterna studeras således ej inom ramen för detta projekt. I projektet studeras ej heller lågflödesmetodens förmåga att erbjuda en jämn inomhustemperatur under längre tidsperioder (detta studeras i exempelvis Petersson 2000). 3

10 3 Temperaturnivå i fjärrvärmesystem Denna rapport behandlar till största delen byggnadens interna distributionssystem för värme. Dock utgår man ifrån i resonemangen att byggnaden är kopplat till ett fjärrvärmesystem och att därmed temperaturen på fjärrvärmevattnet som lämnar fjärrvärmecentralen för att åter värmas upp i produktionsanläggningen är betydelsefull. Man önskar nämligen att temperaturen skall vara så låg som möjligt när vattnet lämnar fjärrvärmecentralen pga. lägre förluster i distributionen och bättre produktionsegenskaper. Detta kapitel försöker kortfattat förklara detta lite mer. 3.1 Vad är problemet? Förhöjd temperaturnivå i fjärrvärmesystem är ett kvalitetsproblem som ger ökade kostnader för fjärrvärmeföretaget och i förlängningen även för kunden. Orsaker till kostnadsökningar är främst: Lägre elproduktion i kraftvärmeverk Lägre värmeutbyte i rökgaskondenseringsanläggningar Lägre värmefaktor i värmepumpar Lägre utnyttjande av temperaturbegränsad spillvärme Högre distributionsförluster Högre pumpenergikostnader Dessutom kan en låg temperaturdifferens mellan fram- och returledning medföra överföringsbegränsningar i befintligt fjärrvärmenät. Konsekvensen kan bli att man behöver förstärka nätet med fler passager genom en trång sektor eller att nya ledningar måste överdimensioneras vid nyanslutningar. 3.2 Orsaker till hög temperaturnivå Orsaker till hög temperaturnivå från höga returtemperaturer hänför sig till två felkällor: 1. Felfunktion i fjärrvärmecentraler, d.v.s. flödet genom fjärrvärmecentralerna uppnår inte ideal kylning. 2. Kortslutningsflöden, d.v.s. vattenflödet går från framledning till returledning utan att kylas i någon fjärrvärmecentral. När det gäller fjärrvärmecentraler, så finns det större eller mindre fel i uppskattningsvis % av det befintliga svenska fjärrvärmecentralsbeståndet. Det finns olika grupperingar av fel. Följande klassificering kan exempelvis användas: Byggfel, d.v.s. tillverknings-, projekterings- och montagefel. Funktionsfel, d.v.s. komponenter går sönder och förlorar sin funktion. Inställningsfel, d.v.s. felaktig inställning av reglerparametrar vilket ger sämre förutsättningar för fjärrvärmecentralens funktion 4

11 Omgivningsfel, d.v.s. avvikelser i omgivande system (levererande fjärrvärmenät eller mottagande kundsystem) vilket ger sämre förutsättningar för fjärrvärmecentralens funktion Statistikfel, d.v.s. fel i mätvärden från värmemängdsmätning För ett fjärrvärmeföretag gäller det att identifiera, dokumentera och åtgärda fel i det befintliga beståndet av fjärrvärmecentraler och dra erfarenheter av det så att man undviker samma feltyper vid nybyggnation. Identifierings- och åtgärdsmetodiken kan skilja sig åt mellan olika feltyper. Det gäller att ta fram rutiner som behandlar kombinationer av problemdimensioner och aktiviteter. När det gäller kortslutningsflöden, så gäller det att hitta okända kortslutningsledningar och ha en god dokumentation för de kortslutningsflöden som eventuellt behövs för att upprätthålla primär framtemperatur under sommaren och minimera frysrisker under vintern. Man bör dock observera att fjärrvärmecentraler i regleringen naturligt har en inbyggd varmhållningsfunktion av ledningarna, eftersom styrventilerna öppnar ifall det inställda börvärdet på värme- och varmvattentemperatur ej kan tillgodoses. Kortslutningar används även i vissa fall för att varmhålla panncentraler som används för reserv- och topplastbehov i fjärrvärmesystemet. 3.3 Dagens temperaturnivåer Idag har det genomsnittliga svenska fjärrvärmeföretaget en framtemperatur på 83ºC och en retur på 47ºC som årsmedelvärde. Den individuella variationen är dock stor, vilket framgår av Figur 1. Nättemperaturer i 59 svenska fjärrvärmesystem C Årsmedelvärden för fram- och returtemperaturer. Rangordnade efter returtemperaturer Känd fjärrvärmecentralteknik Antal fjärrvärmesystem Figur 1. Temperaturnivå i 59 svenska fjärrvärmesystem. Figure 1. Temperature level in 59 Swedish District Heating systems 5

12 För svenska energiföretag finns det således en stor besparingspotential i att sänka temperaturnivåerna. Uppskattningar för samtliga företag pekar på en besparingspotential på Mkr per år om man sänker temperaturnivån med 15 grader. 3.4 Möjligheter till lägre returtemperaturer Som tidigare nämnts så beror returtemperaturnivån på många olika feltyper i ett fjärrvärmesystem. Feltyperna är av flera dimensioner och har olika lönsamhet. Generellt kan man säga att åtgärda de översta feltyperna som beskrivs i Figur 2 är mycket lönsamma med korta återbetalningstider, medan återbetalningstiderna är längre i figurens nedre del. Möjligheter till lägre returtemperaturer i svenska fjärrvärmesystem Svenskt medel av returtemperatur exkl värmeförlust i returledning Kortslutningsflöden Någon procent sämsta fjärrvärmecentraler Några procent näst sämsta fjärrvärmecentraler Stora varmvattenventiler Småhus Många små fel i FC och kundsystem Oinjusterat radiatorflöde, högflöde (faktor 6) Injusterat mellanflöde (faktor 2) Injusterat lågflöde (faktor 1) Injusterat lågflöde, vvx med lång termisk längd inkl värmeförlust i returledning Årsmedelvärde av returtemperatur, C Figur 2. Möjligheter till lägre returtemperaturer i svenska fjärrvärmesystem. Erfarenheter från genomförda forskningsprojekt och temperaturanalyser utförda av FVB. Figure 2. Possibilities to lower return temperatures in Swedish district heating systems. Experiences from research projects and temperature analyses made by FVB. Figur 2 utgår från medel av returtemperaturen i svenska fjärrvärmesystem (47 C på översta stapeln). Informationen kommer från systemens produktionsanläggningar varför temperaturen från kunderna är ca 1 grad högre eftersom vattnet svalnar något på sin väg från kund till produktion. För att åstadkomma en låg returtemperatur i ett svenskt medelsystem finns det flera olika typer av fel som skall åtgärdas. Det krävs således flera olika typer av åtgärder och alla präglas av olika återbetalningstid. Ett forskningsprojekt, Petersson 1998 har visat att en anläggning vars fjärrvärmecentral inte har några fel, men där radiatorsystemet inte är injusterat kan åstadkomma en årsmedelretur på ca 34 C. Detta sätter således potentialen i ett fjärrvärmesystem 6

13 där alla åtgärder är gjorda i nätet och i fjärrvärmecentralerna. Då har man alltså ej förbättrat fastigheternas sekundära värmesystem. I samma projekt visas också årsmedelreturtemperaturen från samma hus då radiatorsystemet injusteras med två olika metoder. Man utgår från ett system som inte är injusterat alls. Då är flödesfaktorn 6. Sedan injusteras radiatorsystemet med en mellanflödesmetod där flödet genom radiatorerna är en tredjedel jämfört med det icke injusterade systemet (faktor 2 jämfört med faktor 6) samt med en lågflödesmetod där flödet genom radiatorerna endast är en sjättedel jämfört med det oinjusterade systemet (faktor 1 jämfört med faktor 6). Resultatet från mätningarna i rapporten visar att genom att injustera radiatorsystemet till mellanflödesmetoden sjunker returtemperaturen ca 1 grad jämför med det icke injusterade systemet. Om man istället injusterar radiatorsystemet med en lågflödesmetod så blir returtemperaturen ca 3 grader lägre jämfört med det oinjusterade radiatorsystemet. Allra lägst returtemperatur fås om lågflödesmetoden kombineras med en termiskt lång radiatorväxlare. Då finns det klara möjligheter att tangera eller understiga 30 C som årsmedelreturtemperatur. Fjärrvärmevattnet svalnar också något i rören tillbaka till produktionsanläggningen, varför en temperatur vid produktionen som understiger 30 C på årsbasis är möjlig. De angivna nivåerna är att betrakta som möjliga eftersom det är flera faktorer som påverkar vilken returtemperatur som är tekniskt möjlig, bl.a. radiatorsystemets överdimensioneringsgrad. Som synes finns det en uppsjö av olika fel som kan förekomma i fjärrvärmesystemet som helhet och för att hitta felen krävs det ofta kunskap, fantasi och envishet. Ett exempel kan nämnas i Forslund 1990 där man förbättrade ett bostadsområde utanför Gävle som under många år fungerade bristfälligt både vad gäller värme- och varmvattenförsörjning. 7

14 4 Beskrivning av lågflödesinjustering 4.1 Motiv för injustering Oavsett vilken metod som används vid injustering av radiatorsystem så har de alla det gemensamt att de 1. Skall ge en jämn och balanserad innetemperatur i hela fastigheten 2. Skall spara uppvärmningsenergi i fastigheten I alla rörsystem där strömning förekommer finns det strömningsmotstånd. Motståndet består bl.a. av friktionsmotstånd mellan medium och rörvägg och av motstånd i rörböjar, ventiler eller liknande. Motståndet fram till en radiator som är belägen långt bort från pumpen är alltså större än motståndet fram till en nära belägen radiator. Detta får till följd att vattnet helst tar den väg som ger så lite motstånd som möjligt, och därför kan vissa radiatorer få för högt flöde med övertemperaturer i rummet och möjligen ljudproblem som följd, medan vissa får för lågt flöde. De boende som får för lite flöde till sina radiatorer klagar på att det är för kallt, varpå det inte är ovanligt att fastighetsskötaren höjer framledningstemperaturen till radiatorerna. De som därmed får för högt flöde vädrar då i stället ut sin överskottsvärme. Denna obalans i radiatorsystemet skapar därför överkonsumtion av värme. För att istället tillse att varje radiator i systemet får rätt flöde installeras strypdon som balanserar motståndet så att de avlägset belägna radiatorerna har samma möjlighet att erhålla rätt flöde som de som sitter nära pumpen. Man säger att man injusterar systemet. 24 C 21 C 19 C 17 C Före injustering 21 C 21 C 21 C 21 C Efter injustering Figur 3 Före och efter injustering av radiatorsystemet Figure 3 Before and after balancing the space heating system 4.2 Motiv för lågflödesinjustering Det finns idag ett flertal olika metoder för att injustera radiatorsystem. Vanligast är att det totala flödet genom radiatorsystemet är relativt konstant och att framledningstemperaturen till radiatorerna ökar med sjunkande utetemperatur. Framledningstemperaturen regleras vanligen med en elektriskt styrd reglercentral som utifrån rådande utetemperatur reglerar framled- 8

15 ningstemperaturen till radiatorerna. Några hävdar att systemen har blivit svåra att injustera pga. att man installerar mer utrustning för att lösa de problem som uppstår i dåligt uppbyggda system, Brännström Finns det då skäl till att välja en viss metod framför en annan? Svaret skiljer sig antagligen åt beroende på vem man frågar och vilka erfarenheter man har med sig (se exempelvis Ahnland 2001). De företag eller personer som under 1980-talet upplevde ett mindre lyckat resultat med lågflödesinjustering pga. att vissa firmor med otillräckliga kunskaper gjorde bristfälliga arbeten, känner antagligen att de föredrar någon annan metod. Andra företag anser att det finns andra metoder som är stabilare. Emellertid visar bl.a. detta arbete att många företag har goda erfarenheter från lågflödesmetoden även ur ett långtidsperspektiv. I Petersson 1998 gjordes mätningar och datorsimuleringar av fasigheters radiatorsystem. Resultatet från det projektet visar att lågflödesinjustering ger, under ideala förhållanden, flera fördelar jämfört med en högflödesmetod 3 : 1. Lågflödesinjustering ger bäst termisk prestanda för fjärrvärmecentralen, dvs. fjärrvärmevattnet avkyls bättre till följd av att returtemperaturen från radiatorerna är lägre. 2. Simuleringar visar att under ideala förhållanden ger lågflödesinjustering bäst förutsättningar för god komfortreglering vid normaldrift. Det beror på att radiatortermostatens P- band är mindre till följd av den hårda strypningen och ventilen stänger därmed snabbare vid en temperaturförhöjning i rummet, exempelvis vid solinstrålning. 3. Lågflödesinjustering ger lägst driftskostnad till följd av att cirkulationspumpens elbehov är lägst vid lågt flöde. I de fall där fjärrvärmeleverantören tillämpar flödesprissättning premieras god avkylning. 4. Lågflödesinjustering ger lägst investeringskostnad till följd av att få stamregleringsventiler behövs vid installationen (Detta kan dock upplevas som en nackdel då flödet inte går att mäta, vilket även tas upp i avsnitt 4.4). Dessutom kan i vissa fall en mindre pump väljas. Däremot tas ej hänsyn till eventuella skillnader i arbetskostnader. 5. Till följd av att det är en stor temperaturdifferens mellan fram- och returtemperatur till radiatorerna vid lågflödesinjustering gör detta att eventuella inbyggda fel i radiatorsystemet lätt kan detekteras, eftersom temperaturdifferensen över den stam där ett eventuellt fel finns ofta markant minskar. 6. Eftersom en liten förändring i radiatorventilens läge ger upphov till en stor effektförändring kan lågflödesinjustering ge betydligt större möjligheter till effektförändringar och efterjusteringsmöjligheter. Det bör återigen påpekas att ovanstående punkter gäller för ideala system. Det vill säga att för två identiska radiatorsystem under ideala förhållanden (inga felaktigheter, ingen påverkan eller störningar) så ger lågflödesinjustering vissa fördelar jämfört med högflödesinjustering. Sedan vet man ju att något sådant som ett idealt system knappast existerar. Så för icke ideala radiatorsystem så finns det många andra faktorer att beakta innan man vågar säga att lågflödessystem i alla lägen är att föredra. Eftersom lågflödesinjustering ger lägst returtemperatur vid dimensionerande tillstånd så skulle fjärrvärmeledningar kunna ha mindre dimension om de dimensioneras med tanke på lågflödesinjustering. Resonemanget gäller då ett nytt system skall byggas. Detta förutsätter att fastigheter som skall anslutas till ett nytt fjärrvärmenät injusteras med lågflödesmetoden. Emellertid är det inte särskilt många system ytterligare som kommer att byggas i Sverige. 3 Med en högflödesmetod menas en metod med ett radiatorflöde som är ca 4-6 gånger större jämfört med en lågflödesmetod 9

16 Lågflödesinjustering förutsätter överdimensionerade radiatorer (om systemet är dimensionerat för 80/60 C enligt äldre SBN). Emellertid visar erfarenheter att radiatorsystem historiskt sett har dimensionerats med väldigt stora marginaler. Därför är det fullt möjligt att injustera (i princip alla) radiatorsystem enligt lågflödesmetoden som är dimensionerade enligt 80/60 C vid dimensionerande utetemperatur. Även nyare radiatorsystem som är dimensionerade enligt 60/45 C är möjliga att injustera enligt lågflödesmetoden. Just lågflödesinjustering ger en fördel framför metoder med högre flöde. Nämligen att problemet med att injustera värmesystemet reduceras från ett tredimensionellt flödesproblem till två dimensioner. Detta beror på att flödet i systemet är så lågt att tryckfallet i rörledningarna kan försummas. Man kan säga att radiatorsystemet är en tryckkammare. Därmed behöver man ej balansera in systemets olika stammar för att kompensera för tryckfallet i matarledningarna. Då behövs inte heller stamregleringsventiler eller tryckreduceringsventiler. Detta förutsätter dock att rörledningarna är tillräckligt grova så att tryckfallet kan försummas. I äldre fastigheter brukar detta inte vara något problem, men i nya fastigheter kan rören ibland ha så små dimensioner att man i vissa fall ej kan bortse från tryckfallet i dem. 4.3 Metodik vid lågflödesinjustering Vid injustering med lågflödesmetoden (eller andra metoder) finns det vissa moment man bör beakta för ett bra slutresultat. Följande checklista är med tillstånd hämtad från Andersson mfl 1988 och finns närmare beskriven däri. Även Andersson 1993 beskriver motiv och metoder för att använda lågflödesmetoden. Förundersökning Använd ritningsunderlag och programhandlingar över fastighetens värmesystem för att fastställa överdimensionering mm. Om inte ritningar finns får man på plats undersöka systemuppbyggnaden. Förinställningsvärden för respektive radiator tas fram med ritningsunderlaget eller genom på plats undersöka och beräkna radiatorernas storlek. Undersökning görs på värmesystemets kondition och utrustning samt eventuella fel i uppbyggnaden undersöks. Eventuella byggåtgärder som behövs genomförs och ventilationen kontrolleras och injusteras före det att injusteringen av värmesystemet sker. Åtgärdsförslag Noteringarna från förundersökningen utvärderas och eventuella byten eller kompletteringar av utrustning görs. Exempelvis Förinställbara radiatortermostater på alla radiatorer och eventuella slingor Ny tryckstyrd cirkulationspump Ny reglerutrustning med möjlighet till bruten framledningskurva Mindre ombyggnader i systemet Byggåtgärder som bör göras före injusteringen Eventuell injustering av ventilationssystemet Funktionskontroll Efter genomförda åtgärder skall en noggrann kontroll utföras. Det är viktigt att rätt utrustning installerats och att det exempelvis finns justerdon på alla radiatorer, konvektorer, slingor mm. Systemet skall före injustering vara ordentligt avluftat och funktionsprövat. I de fall som sy- 10

17 stemet byggs om under uppvärmningssäsongen bör man avvakta med pumpbyte till efter grovinjusteringen, annars kan man få problem med uppvärmningen under tiden till dess att injusteringen utförs. Under injusteringen minskas flödet provisoriskt genom strypning av avstängningsventil eller strypventil efter pumpen. När grovinjusteringen är utförd är det dags att byta till en pump som passar injusterat flöde och tryck. Förinställningsvärde När radiatorernas storlek fastställts genom ritningsunderlaget eller platsbesök, bestäms förinställningsvärdena på ventilerna till varje radiator. Hur detta förinställningsvärde bestäms beskrivs ej här utan hänvisning sker till exempelvis Andersson mfl Förinställningsvärden förs in på det protokoll som gjorts för fastigheten och som sedan används vid injusteringen. Information Det är viktigt att hyresgäster får utförlig information om injusteringsarbetet. Hur många besök man räknat med och hur lång tid arbetet beräknas ta. Informera även exempelvis hur radiatortermostaten fungerar. Annonsering bör ske i god tid innan arbetet påbörjas. Injustering bör ske i tre etapper 1. Den första grovinjusteringen kan ske när som helst på året. Då ställs de beräknade förinställningsvärdena in på ventilerna. Pumpen anpassas till beräknat flöde och tryck. Reglercentralen ställs in på lämplig kurva. Kontroll görs så att alla radiatorer har cirkulerande flöde. Om injusteringen görs under sommartid höjs reglerkurvan och kontroll görs så värmen kommer fram till radiatorerna. 2. Efterjustering görs när utetemperaturen är under 0 C för att få ett rättvisande resultat. Viktigt är då att reglerkurvan är rätt inställd så att medeltemperaturen ligger runt 21 C i lägenheterna. När efterjustering utförs bör man kontrollera framlednings- och returtemperaturen för att ha som referens när respektive radiators temperaturfall kontrolleras. Sedan görs temperaturmätningar i ett antal lägenheter på olika platser i huset varefter rummens referenstemperatur bestäms. Därefter kontrolleras temperaturfall över samtliga radiatorer och rumstemperatur. Med denna information görs eventuell justering av förinställningsvärdet, vilket också förs till protokollet. Radiatortermostaten skall inte vara monterad när grov- och efterjustering utförs. Tiden mellan efterjustering och finjustering bör vara minst 3 dagar. Då är det viktigt att temperaturen i lägenheterna inte är för hög. Hyresgästerna kan få tillfälle att ringa och rapportera om det är för varmt eller för kallt. 3. Vid det tredje besöket görs den eventuella finjusteringen som kan behövas och sådana ändringar protokollförs. Först därefter monteras den maxbegränsade termostatkroppen. Maxbegränsningen skall då vara utprovad och hänsyn tagen till placering mm. Uppföljning Efter injustering bör man göra effektmätning och föra energistatistik exempelvis månad för månad. Den energibesparing man kan göra efter injusteringen beror på vilken effekt som man tillfört huset före respektive vilken effekt som tillförs efter under uppvärmningssäsongen. Det är inte injusteringen i sig som ger energibesparingen utan den temperatursänkning som kan åstadkommas i huset genom en jämnare fördelning av rumstemperaturen. I samband med injusteringen monteras oftast radiatortermostater. Dessa maxbegränsas och får genom injusteringen en god funktion. Det medför att tillskottsvärmen från personer, hushållsel och solinstrålning tillvaratas effektivt och kan ge en extra energibesparing på 5-10%. Före injustering- 11

18 en kan temperaturen variera 3-4 grader mellan de olika lägenheterna, vilket innebär att många lägenheter får en för hög temperatur då den kallaste skall ha en acceptabel temperatur. Efter injusteringen får alla lägenheter samma temperatur, exempelvis 21 C. De hyresgäster som har vant sig vid en hög temperatur i lägenheten tycker att det är en stor omställning att plötsligt sänka temperaturen i lägenheten kanske 3-4 grader. Detta kan motverkas genom att inte montera på termostatkropparna och successivt sänka reglerkurvan under en längre period. Därefter monteras termostatkropparna. Alternativt görs grovinjusteringen under sommaren och när uppvärmningssäsongen börjar upplever inte hyresgästerna samma dramatiska omställning. Även om de flesta trivs bäst med C inne så finns det människor som gärna vill ha lite högre temperatur (exempelvis gamla eller sjuka) för att känna välbefinnande. Lågflödesmetoden gör att man kan höja rumstemperaturen 2-3 grader i en eller flera lägenheter oberoende av var i fastigheten de är belägna, utan att påverka övriga utrymmen. Detta är möjligt pga. den hårda strypningen samt att samma differenstryck finns tillgängligt i systemets alla kretsar. Det finns även fler artiklar eller litteratur som beskriver hur man praktiskt går till väga vid injusteringen, se exempelvis Lönn rörssystem Uppbyggnad enligt 1-rörsprincipen har tillämpats i svenska fastigheter sedan 1950-talet. De första till att använda denna princip i Sverige var Svenska Stenhus i Skövde och Hedemorapannan. Riktigt populär blev principen inte förrän i slutet på 1960-talet då flest hus byggdes med principen. Principiellt består 1-rörsslingor av seriekopplade radiatorer till skillnad från konventionella 2- rörssystem där radiatorerna är parallellkopplade. Vatten till den första radiatorn länkas av så mycket som motsvarar effektbehovet i det utrymmet. Returvattnet från den första radiatorn blandas med förbipasserande vatten vilket gör att inkommande vatten till radiator två har lägre temperatur än vattnet till radiator ett. Den andra radiatorn måste således ha större yta för att kunna överföra motsvarande effekt vid ett motsvarande temperaturfall som vid radiator ett. Vanligast är att en slinga går genom en lägenhet. Det är mer ovanligt att slingan går vertikalt eller horisontellt genom flera lägenheter. I de två sistnämnda fallen blir det svårare att reglera komforten. Tfram Tretur Tfram Tretur Figur 4.Principiell uppbyggnad av 1-rörsradiatorsystem Figure 4. Construction principles of 1-pipe space heating systems De som praktiskt arbetar med lågflödesinjustering menar att det praktiskt är fullt möjligt att injustera 1-rörs system med lågt flöde. Dock bör systemet vara uppbyggt så att varje lägenhet 12

19 har en individuell slinga. Är det då möjligt att montera en slingtermostat för lägenheten kan man injustera flödet i slingan så att det blir lågt. Generellt sett är det dock vanligare att 1-rörs system injusteras med ett högre flöde. 4.4 Invändningar mot lågflödesinjustering Den debatt om för- och nackdelar som rådde i branschen under 1980-talet gjorde att det uppstod två läger där ena lägret förordade lågflödesinjustering och det andra tog avstånd. Debatten fördes oftast av Östen Sandberg och Sven Mandorff, se exempelvis Sandberg 1981 och Mandorf Det rådde stundtals en häftig debatt som inte alltid var helt nyanserad. Detta har fått till följd att vissa företag helt avstår att använda metoden medan andra företag använder den till nästan 100%. På senare år har dock bilden blivit mer nyanserad och forskningsprojekt har genomförts för att angripa frågeställningen på ett mer vetenskapligt sätt. Ett exempel är Trüschel 1999 och Trüschel 2002 som utifrån ett teoretiskt perspektiv har gjort omfattande analyser över olika metoders känslighet för störningar. Han har studerat tre olika metoder att injustera radiatorsystem: 1. Högtemperatur/högflöde - system, 80/60 C 2. Högtemperatur/lågflöde system, 80/40 C 3. Lågtemperatur/högflöde system, 60/40 C Han har studerat metodernas känslighet för avvikelser vad gäller dimensionering, flöde samt tilloppstemperatur och undersökt hur avvikelser påverkar rumstemperatur samt returtemperatur. Av studien framgår att de olika metoderna är känsliga för olika saker och lågflödesmetoden är känsligast för flödesavvikelser. För att genomföra en injustering enligt lågflödesmetoden krävs att radiatorerna är överdimensionerade ifall de är dimensionerade för 80/60 C. Därmed borde flertalet av svenska bostäder och lokaler vara diskvalificerade för lågflödesinjustering eftersom de är byggda efter den äldre byggnormen. Dock är i princip alla radiatorer överdimensionerade av kosmetiska skäl (passa in under fönster och dyl.) samt pga. diverse påslag. Vid injustering av radiatorsystem med lågflödesmetoden brukar man öppna eventuella stamventiler fullt. Är dessa ventiler gamla brukar man ändå inte byta ut dem mot moderna eftersom de saknar funktion. Men det innebär också att flödesfördelningen är omöjlig att mäta, vilket kan upplevas som en nackdel. Om man har dokumenterade flöden i stammarna underlättar detta vid injustering och felidentifiering. Det finns emellertid företag (Helsingborgshem AB) som kombinerar lågt flöde där radiatortermostaterna styr flödet med stamventiler. Företaget har 55 C som maximal temperatur fram till radiatorerna. Vid lägre last än vad som motsvarar den bryttemperaturen så styr radiatortermostaterna flödesfördelningen. Om tillstånd uppstår med perioder med högre last (låg utetemperatur) så kommer radiatortermostaterna öppna fullt. Då hjälper stamventilerna till att fördela flödet i fastigheten (vilket de även gör om något fel uppstår i systemet). Om det blir längre perioder med kallt väder så kan man centralt ställa upp kurvan eller åka runt och vrida upp den. 13

20 Eftersom lågflödesmetoden är relativt känslig för flödesavvikelser så innebär det också att ingrepp endast skall göras av kunnig personal. Tyvärr görs ibland ingrepp av entreprenörer som inte varit med vid injusteringen eller har kunskap om lågflödesmetoden. Därför är det viktigt att injusteringen är väl dokumenterad och att entreprenören får del av den vid ingrepp i radiatorsystemet. Även andra obehöriga ingrepp kan leda till att systemets balans rubbas. Det är därför viktigt att välja en ventil som endast kan ändras med specialverktyg samt att ventilen har en liten maximal kapacitet (kvs) så att konsekvenserna av eventuella obehöriga ingrepp minimeras. Andra metoder med högre flöden är teoretiskt sett mindre känsliga för felaktiga eller obehöriga ingrepp. Ett vanligt förekommande argument mot lågflödesinjustering är att metoden leder till igensättningar eftersom det är så små öppningar i radiatortermostaterna. Denna typ av felfunktion är säkerligen beroende av ventilens konstruktion och användande. Kort diskussion kring utformning av genomströmningsarean förs i avsnitt och driftspersonals erfarenheter hos AB Bostäder presenteras i avsnitt Arbetskostnaden för injusteringsarbetet är svårbedömt. En injustering med lågflödesmetoden kräver 2-3 besök på plats för att ge ett bra slutresultat. Detta kan innebära att arbetskostnaden i vissa fall blir högre än arbetskostnaden med någon annan metod där hela injusteringen sker vid ett och samma tillfälle. 4.5 Kostnadsuppskattning SABO är de allmännyttiga bostadsföretagens organisation. Eftersom många av deras medlemsföretag använder lågflödesinjustering, har de också en god uppfattning om hur mycket en ordentligt utförd lågflödesinjustering kostar. SABO betonar att kostnaden styrs av vilken kvalitet som beställaren av injusteringen önskar. SABO brukar rekommendera följande arbetsgång: 1. Grov injustering av systemet 2. Finjustering vid en utetemperatur som är lägre än 0 C 3. Montering av termostater på ventilkroppen som eventuellt kan göras vid besök 2 4. All relevant felanmälan under två års tid tar injusteringsfirman ansvar för. Med denna föreslagna arbetsgång brukar injusteringen kosta ca 8 kr/m2 för bostäder eller ca 100 kr/radiator. SABO menar att underhållskostnaden med denna omfattning blir låg eftersom man med lågflödesmetodiken upptäcker de allra flesta felaktigheterna redan vid installationen. 14

21 5 Radiatortermostaten en nyckelkomponent När man ser rubriken på detta kapitel kanske man frågar sig varför radiatortermostaten är en nyckelkomponent för att åstadkomma en god robusthet. Denna rapport fokuserar i första hand på byggnader som är anslutna till fjärrvärmesystem och i dessa kan radiatortermostaten betraktas som en nyckelkomponent. Principiellt regleras nämligen ett fjärrvärmesystem på 4 olika nivåer: 1. Framledningstemperaturen från produktionsanläggningen tillser att samtliga kundanläggningarna erhåller den temperatur som de efterfrågar för att hålla rätt temperatur på vattnet till radiatorer och tappställen. 2. Cirkulationspumpen i fjärrvärmesystemet håller uppe flödet i fjärrvärmenätet så att alla kundanläggningar får det efterfrågade flödet och har ett differenstryck över anläggningen 3. Styrventilerna (värme och varmvatten) i fjärrvärmecentralen bestämmer flödet i fjärrvärmenätet genom att öppna och stänga allt eftersom behovet i fastigheten varierar. 4. Radiatortermostaterna vid radiatorerna finjusterar flödet i värmesystemet genom att reagera på temperaturförändringar i rummen. Ser man ur komfortsynpunkt så är ju radiatortermostaten en nyckelkomponent oavsett om huset är fjärrvärmeanslutet eller inte. Tappar den sin funktion påverkas rumstemperaturen i vilket fall. 5.1 Funktion och uppbyggnad Radiatortermostatens uppgift är att finreglera flödet till radiatorn genom att reagera på de temperaturvariationer som förekommer i rummet. Den har alltså betydelse för komforten men även i de flesta fall för energiförbrukningen i fastigheten. Den skall låta rummen tillvarata den gratisenergi som kommer från solinstrålning samt intern värmeenergi från exempelvis människor och maskiner. Radiatortermostaten består principiellt av två olika delar: en termostatdel och en ventildel. Termostatdelen består av en känselkropp som är fylld med vax, gas eller vätska. En temperaturförändring medför en proportionell rörelse av känselkroppen. Därför kan en radiatortermostat benämnas som en proportionell regulator, en P-regulator. En temperaturhöjning i rummet medför att mediet i känselkroppen expanderar och det påverkar käglan i ventildelen som styr strypdonet mot ett lägre flöde. 15

22 Figur 5. Radiatortermostatventil i genomskärning Figure 5. Cross-section of a thermostatic radiator valve Ventildelen består av en kägla med fjäder som påverkas av termostatdelen. Käglan i sin tur reglerar strypdonet som ökar eller minskar ventilens öppningsgrad. För att radiatortermostaten skall fungera tillfredsställande krävs att den som genomför installationen är väl medveten om vilka faktorer som styr funktionen hos radiatortermostaten. Nedanstående inverkande faktorer på radiatortermostatens funktion finns närmare beskriven i Andersson mfl, P-området är den temperaturförändring som krävs för att ventilkäglan skall gå från helt stängt läge till helt öppet läge. Vanligtvis har ventilerna ett P-område omkring 2 K. 2. Kv-värdet anger ventilens flödeskapacitet i m3/h vid 1 bars differenstryck. Det varierar vanligtvis mellan 0,18 och 2,0 beroende på fabrikat och dimension. Med förinställningsdonet kan kapacitetsvärdet strypas ända ner till 0, P-bandet är det temperaturområde som radiatortermostaten arbetar i. Ju lägre kv-värde på ventilens förinställning ju smalare P-band. Ett smalt P-band innebär att ventilen snabbt kan reagera på temperaturförändringar i rummet och det ger möjlighet till lägre maxbegränsning av radiatortermostaten. Därför skall (i alla fall teoretiskt) lågflödesmetoden ge en jämnare innetemperatur än en högflödesmetod eftersom ventilens kv-värde är mindre i en lågflödesmetod. Dock skall det påpekas att det finns en naturlig självreglering i radiatorn som innebär att en temperaturhöjning i rummet minskar radiatorns överförbara effekt. Detta tenderar till att jämna ut temperaturvariationer i rummet och underlättar alltså för injusteringsmetoder där flödet är högt och ventilernas P-band större att hålla en jämn temperatur i rummen. Detta finns beskrivet i appendix 1 i Werner, Hysteres är den lilla temperaturförändring som behövs för att övervinna friktionskrafterna så att ventilkäglan kan börja röra sig. Hysteresen är densamma vid såväl öppning som stängning. Hysteresen ökar något med tiden då smörjmedel sakta försvinner. Det leder till några tiondels grader börvärdesförskjutning uppåt i rumstemperatur. Dagens ventiler har hysteres vanligen mellan 0,3 K och 0,7 K. 16

23 5. Differenstryckskänslighet har alla ventiler. De påverkas negativt av höga differenstryck i och med att det leder till en börvärdesförskjutning uppåt med högre differenstryck. Om differenstrycket är för högt kan det även leda till ljudproblem. För att undvika problemet med höga differenstryck monteras numera ofta en tryckstyrd cirkulationspump. Eftersom prisskillnaden mellan en tryckstyrd och konstantvarvig pump ej är särskilt stor brukar alla nya injusteringar inkludera montering av en tryckstyrd pump. 6. Ventilen påverkas något av den värmeledning som sker från vattnet som passerar ventilen. Börvärdesförskjutningen neråt ökar med stigande framledningstemperatur. 7. Tidskonstanten är den tid det tar från det att termostaten börjar reagera till dess att ventilen når 63% av slutläget. Vanligtvis är tidskonstanten minuter. 8. Den tid som går mellan det att en temperaturförändring inträffar till dess att termostaten börjar reagera kallas för termostatens dödtid. Typgodkännandekravet säger maximalt 20% av tidskonstanten. Vanligtvis ligger den mellan 0,6-2,4 minuter. 9. Ventiltolerans är en tillåten tolerans på alla mått i ventilen. Verktygen slits och därför måste en viss tolerans tillåtas för att verktygen ej skall behöva bytas allt för ofta. Ventiltoleransen kan medföra en viss temperaturförskjutning i rummet. 10. Kalibreringstolerans är motsvarande tolerans för termostatdelen. Detta kalibreras vid tillverkningen och kan även den innebära att rummet får en förskjutning i temperaturen. 5.2 Långtidsegenskaper Den här rapporten fokuserar på robusthet i lågflödesinjusterade fastigheter och därmed kommer man även osökt in på robusthet eller långtidsfunktion hos radiatortermostatventiler. Som tidigare nämnt är radiatortermostaten en nyckelkomponent för funktionen hos radiatorsystemet och därför är det av intresse och fundera över hur radiatortermostater fungerar ur ett långtidsperspektiv. Denna rapport gör ej någon egen undersökning av hur ventilernas långtidsegenskaper är utan undersöker delvis vilka undersökningar som är gjorda tidigare och för ett resonemang kring viktiga förutsättningar för en långsiktigt god funktion Tester I Sverige görs det idag inga funktionstester över radiatortermostaternas långtidsegenskaper. Tillverkarna skickar istället sina ventiler till ackrediterade institut som testar en rad olika funktioner hos såväl ventildelarna som termostatdelarna enligt Europastandard SS EN Testerna omfattar tester över mekaniska egenskaper samt driftkarakteristiker. Bland mekaniska egenskaper testas exempelvis läckmotstånd och böjmotstånd. Bland driftkarakteristiker testas bland annat nominellt flöde, hysteres och svarstid. Testerna för Europastandardiseringen gäller för nya ventiler, de testar alltså ej använda ventiler. Det har inte gjorts några större tester på senare år av radiatortermostater som suttit installerade ute i fält. I slutet av 80-talet gjordes en undersökning av radiatortermostater som varit monte- 17

24 rade i fält med varierande ålder och fabrikat, Johansson mfl, Undersökningen pekade på tre huvudproblem med äldre radiatortermostater: 1. Ventilspindlar tenderar att fastna i ett läge. Det sätter reglerfunktionen ur spel. Styrande för uppkomsten av det är ex. konstruktion av packboxen, vattenkvalitet samt driftsförhållanden. Problemet kan ibland åtgärdas genom att ventilen sätts i rörelse med handkraft i kombination med smörjning 2. Ökad hysteres som försämrar ventilens regleregenskaper så att större svängningar kan uppstå i rumstemperaturen. Antagligen är orsaken tröga ventiler eller förändringar i känselkroppen. Problemet kan eventuellt reduceras genom att ventilen sätts i rörelse genom yttre påverkan med samtidig smörjning. Alternativet är utbyte av ventildelen. 3. Reglerområdesförskjutning som innebär att rumstemperaturen successivt ökar för en given inställning på ventilvredet. Orsaken är troligen förändringar i känselkroppen, t.ex. genom läckage. Detta kan åtgärdas delvis genom att justera ner vredet, men i maxtemperaturbegränsade bostäder (ex. hyresfastigheter) sätts denna funktion ur spel vilket kan vara svårt att upptäcka då hyresgästen inte kommer att reagera. Utöver ovan nämnda huvudproblem fann man även uppenbara problem med försmutsning, framförallt i biutrymmen. Detta kan leda till försämrade regleregenskaper. Man redovisar i undersökningen att äldre radiatortermostatventiler starkt varierande funktion. Där funktionen i vissa fall är god och i vissa fall helt har upphört. Dock vill man inte dra några slutsatser om långtidsegenskaper hos olika fabrikat och ej heller hos nyare ventiler av förekommande fabrikat. Urvalet som man använde i utredningen var för litet för att urskilja det. Slutsatsen man drar i undersökningen är att i anläggningar som har en ålder av ca 10 år är sannolikheten stor att de installerade ventilerna inte fungerar tillfredsställande och att enklare funktionskontroller är lämpligt att genomföra i sådana anläggningar för att bedöma om utbyte eller annan åtgärd behövs Medium i expansionskroppen De två stora aktörerna på den svenska marknaden idag vad gäller radiatortermostater är Danfoss och MMA (Markaryds Metall Armatur). De två har idag ca 40% var av den svenska marknaden. I termostatdelens känselkropp har företagen valt att ha olika typer av medium. Danfoss har i sina ventiler gas medan MMA har vax i sina känselkroppar. Mellan tillverkarna och marknaden pågår en diskussion över vad som skall vara bäst ur den ena eller andra synvinkeln. Enligt de som använder olika fabrikat och modeller vid injustering finns det fördelar och nackdelar med vilket fabrikat man än väljer. De som arbetar mycket med lågflödesinjustering har en tydlig förkärlek till MMA:s ventiler för de är tillverkade så att de går att ställa in med stor noggrannhet. När det gäller termostatkroppen så verkar den äldre modellen hos MMA (NT) generellt sett vara behäftad med fel tillverkningsteknik som gjorde att stängningstemperaturen drev iväg uppåt. Den nya termostaten som också innehåller vax fungerar bättre enligt uppgift. Danfoss termostatkropp som har gas fungerar ganska bra, men tenderar att ha sämre lyftkraft vilket leder till att ventiler ibland fastnar då den stått i stängt läge en längre tid. Vissa grupper av användare verkar föredra att använda MMA:s ventilkropp i kombination med Danfoss termostat. Men om detta fortfarande gäller när nya modeller av ventiler och termostater 18

25 kommer ut på marknaden är osäkert. Tillverkarna torde rimligtvis lyssna till användarnas erfarenheter och efterhand presentera produkter som fungerar bättre än föregående modeller Ventilens förinställningsvärde På de allra flesta nyare radiatorventiler är det möjligt att ställa in och förändra förinställningsvärdet. Med förinställningsdonet kan ventilens maximala ventilkapacitet ställas. Det kv-värde som ställs in kan alltså ej överskridas om inte förinställningsdonet justeras. Detta ger en säkerhet i och med att ett visst maximalt flöde genom ventilen ej kommer att överskridas. För lågflödesinjusterade radiatorsystem är det viktigt att ventilerna har förinställningsvärden, eftersom de är de enda ventilerna som reglerar flödet i systemet. I dessa system är ventilerna hårt strypta, vilket innebär att kv-värdena är små. Eftersom små förändringar i flödena resulterar i stora effektförändringar och det är så små flöden som går genom ventilerna, måste ventilens förinställningsdon ha fina gängor så att det går att fininställa kv-värdet. I alla injusterade system och speciellt i lågflödessystem är det viktigt att det inte är lätt för vem som helst att ändra förinställningsvärdet. För det skulle kunna innebära att flödesbalansen sätts ur spel om det gick att ändra detta lätt och flera gjorde det. Resonemanget gäller alla metoder, även om lågflödesmetoden som tidigare nämnts är mer känslig för flödesavvikelser. Bland äldre ventiler finns det modeller vars förinställningsvärde inte är särskilt svårt att ändra med ett verktyg. Numera behövs det ett specialverktyg för att förändra inställningen hos de vanligast förekommande ventilerna. För en ventil som används för injustering finns det således några viktiga kriterier för förinställningsfunktionen Förinställningsvärdet skall vara möjligt att förändra Förinställningsdonet skall vara möjligt att finjustera vid små kv-värden Förinställningsvärdet skall ej gå att förändra utan specialverktyg Ventilens genomströmningsarea Principlösningen på ventilernas genomströmningskanal kan variera ganska kraftigt. Utformningen på kanalen påverkar antagligen ventilens känslighet för igensättning. En ventil vars kanal som är smalt utformad borde vara känsligare för igensättning för olika partiklar än en kanal som är utformad så att partiklar har möjlighet att lättare passera genom vid full öppningsgrad. I ett lågflödessystem är flödet så lågt att partiklar i vattnet torde sjunka ner och lägga sig i botten av rörledningar och radiatorerna. Det finns emellertid kalk-, smuts- och luftpartiklar som kan sätta sig på ventilsäten eller liknande. En ansamling av partiklar kan i värsta fall leda till att ventilens genomströmningsarea till slut sätts igen och radiatorn blir kall. Detta brukar påtalas av brukaren relativt fort, men igensättningar leder till att ventilerna eventuellt måste bytas och det innebär arbetskostnader för ägaren. Därför är det givetvis ej bra om ventilernas genomströmningsarea är utformad så att det lättare leder till igensättning. En utformning av ventildelen där genomströmningsarean är tämligen koncentrerad borde därför innebära att partiklar har lättare att passera genom och därmed får ventilen säkrare driftsegenskaper. 19

26 5.3 Förekomst Radiatortermostater förekommer i flertalet av våra svenska bostäder. 1991/1992 gjordes en statistisk undersökning av bostadsbeståndets tekniska egenskaper i 1148 hus i 60 kommuner, se Tolstoy mfl. Av rapporten framgår det att radiatortermostater förekommer i 75% av den totala bostadsvolymen. Andelen är något högre i flerbostadshus än i småhus. Högst är andelen i flerbostadshus som är byggda , där andelen uppgår till 95%. När det gäller injustering redovisar samma rapport att ca 55% av flerbostadsvolymen blivit injusterad mellan 1986 och 1991, samt att 84% av flerbostäderna har injusterats från 1981 och De anger vidare att livslängden för en injustering ligger någonstans mellan 5 och 10 år. 20

27 6 Användareanalys Kapitlet redovisar erfarenheter från ett företag som använder lågflödesinjustering (AB Bostäder i Borås) och jämför resultat med ett annat företag som inte använder lågflödesinjustering (AB Botkyrkabyggen). Avsikten har varit att analysera företagen med avseende på avkylning av fjärrvärmevatten, kostnader för injustering och underhåll, felidentifiering samt personalens erfarenheter. Från början avsåg projektet att jämföra två företag som använder lågflödesinjustering och jämföra dessa. Det har dock varit svårt att få fram ytterligare ett företag i ett fjärrvärmesystem där urvalskriterierna är uppfyllda: Företag med ett relativt stort bestånd av fjärrvärmeanslutna fastigheter Företag som använder olika typer av injusteringar inom fastighetsbeståndet. Långa tidsserier av god kvalitet på statistik över energi- och flödesleveranser till företaget från fjärrvärmeleverantören. Med ovanstående kriterier har de två företagen som redovisas här ansetts vara lämpliga. Projektet jämför alltså istället ett företag som använder lågflödesinjustering med ett företag som använder en mellanflödesmetod. 6.1 AB Bostäder i Borås AB Bostäder, som har varit verksamt på bostadsmarknaden i Borås sedan 1923, är ett kommunalägt bostadsbolag. Företaget är dessutom ett s k allmännyttigt bostadsföretag, vilket innebär att det drivs utan vinstintresse. Företaget använder lågflödesmetoden vid injustering av värmesystemen i sina hus. Bostadsbolaget får värme och varmvatten från fjärrvärmenätet i ca. 70 olika leveranspunkter och så gott som alla leveranspunkter har bättre årsmedelavkylning än genomsnittet i Borås. Bostadsföretaget köper årligen ca 90 GWh fjärrvärme av Borås Energi AB, vilket motsvarar ca 17% av Borås Energis sålda fjärrvärme. AB Bostäders bestånd är till största delen injusterat med lågflödesinjustering. Man eftersträvar ca 75/35 C på fram- och returtemperaturerna vid dimensionerande utetemperatur (DUT). Efterhand har man genom åren konverterat fler och fler byggnader till lågflödessystem. Tabell 1 visar hur mycket energi som köpts årligen till de fjärrvärmeanslutna byggnaderna samt hur stor andel av energin som levereras till lågflödesinjusterade hus. Av det övriga husbeståndet är de flesta injusterade med en mellanflödesmetod, dvs. flödet är i storleksordningen dubbelt så stort som i lågflödessystem. Tabell 1 Andel av köpt fjärrvärmeenergi som används i lågflödeshus (ej normalårskorrigerat) Table 1 District heating energy that are used in the low flow buildings (not normal year correlated) År Köpt energi från fjärrvärmesystemet [GWh] Andel av köpt energi till lågflödeshus [%] , , ,

28 , , , , , Avkylning Flera av AB Bostäders fastigheter tillhör de bästa med avseende på avkylning av fjärrvärmevattnet i Borås fjärrvärmesystem. Av de 100 bästa fjärrvärmecentralerna med avseende på årsmedelavkylning 1998 tillhörde nästan 30% AB Bostäder. Som grupp betraktat har även AB Bostäder en god avkylning av fjärrvärmevattnet. Figur 6 visar temperaturnivåerna i Borås fjärrvärmesystem Fram- och returtemperatur [grc] 12 mån löpande framledningstemperatur i Borås fjärrvärmesyste m Beräknad returtemperatur från samtliga kunder i Borås Beräknad returtemperatur från hela AB Bostäders bestånd Figur 6 Framledningstemperatur i Borås fjärrvärmenät och beräknad returtemperatur från samtliga kunder samt från AB Bostäder Figure 6 Forward temperature in the district heating system in the city of Borås and estimated return temperature from all customers and from the company AB Bostäder Samtliga beräknade returtemperaturer är framtagna med framledningstemperaturen och energiviktad avkylningsstatistik. Av figuren framgår det att den långsiktiga trenden i framledningstemperatur är sjunkande. Under genomfördes förbättringsåtgärder i många fjärrvärmecentraler i Borås och returtemperaturen sjunker. Hos AB Bostäders bestånd har returtemperaturen legat ungefär på samma nivå under åren Att returtemperaturen stiger något under 1998 beror an- 22

29 tagligen på att framledningstemperaturen var så låg att flera fjärrvärmecentralers inställda börvärden inte kunde upprätthållas utan ett kortslutningsflöde skapades. När framledningstemperaturen höjs under 1999 så sjunker återigen returtemperaturen från beståndet. Just kopplingen mellan framlednings- och returledningstemperaturen behandlas utförligt i Werner & Sivertsson, Medelvärdet för den beräknade returtemperaturen från samtliga kunder i Borås är 46 C och 37 C för AB Bostäder under den studerade perioden. Leveranspunkterna uppvisar ju olika avkylning och standardavvikelsen i avkylning hos hela AB Bostäders bestånd ligger på ca 10 C under 1993 för att sedan minska till 5-6 C i slutet av den undersökta perioden. Urskiljer man lågflödesfastigheterna så uppvisar de ungefär samma standardavvikelse. Som tidigare nämnt så är ej riktigt alla hus injusterade med lågflödesmetoden utan ca % har historiskt levererats till hus som är injusterade med någon mellanflödesmetod eller inte alls injusterade. Det föreligger en viss skillnad mellan de lågflödesinjusterade fastigheternas årsmedelavkylning jämfört med icke lågflöde bestånd hos AB Bostäder, Figur 7. De flesta år under den studerade perioden ligger returtemperaturen från de lågflödesinjusterade husen 1-2 grader lägre jämfört med det övriga beståndet hos AB Bostäder Fram- och returtemperatur [ C] 12 mån löpande framledningstemperatur i Borås fjärrvärmesystem Beräknad returtemperatur från samtliga kunder i Borås Ber. returtemperatur från AB Bostäder:s bestånd av icke lågflödesfastigheter Ber. returtemperatur från AB Bostäder:s bestånd av lågflödesfastigheter Figur 7 Samma som Figur 6 men returtemperaturer från AB Bostäder uppdelade mellan lågflödesinjusterade respektive icke lågflödesinjusterade fastigheter Figure 7 Same figure as Figure 6 but return temperatures from low flow balanced buildings separated from non low flow balanced buildings in the collection of AB Bostäder En plump i protokollet för de lågflödesinjusterade husen är att den andra gruppen faktiskt uppvisar lägre returtemperatur på årsbasis under ett enskilt år, nämligen Det kan finnas flera olika förklaringar till att den övriga gruppen ett enstaka år uppvisar bättre avkylning av vattnet. Egentligen är det ej mycket som skiljer de två grupperna åt under detta år. Det som är 23

30 intressant att konstatera är att det skiljer så lite mellan de två grupperna i Figur 7. Från figuren kan man konstatera är att det således antagligen är lika viktigt att organisationen fungerar bra som att välja en viss injusteringsmetod framför någon annan för att erhålla en låg returtemperatur under en lång tidsperiod. En del av husen är datorövervakade och driftspersonalen får larm från dessa anläggningar om något fel skulle uppstå i husen. Detta medför att återföringen går snabbt och personalen kan snabbt åtgärda felet. Det är därför av intresse att undersöka kopplingen mellan de datorövervakade fjärrvärmecentralerna och deras avkylning i förhållande till övrigt bestånd. Fram- och returtemperatur [ C] mån löpande framledningstemperatur i Borås fjärrvärmesystem Beräknad returtemperatur från samtliga kunder i Borås 50 Beräknad returtemperatur från AB Bostäder Beräknad returtemperatur från datorövervakade fastigheter hos AB Bostäder Figur 8. Samma som Figur 6 samt den beräknade returtemperaturen från beståndet av datorövervakade hus i AB Bostäders bestånd. Figure 8. Same figure as Figure 6 and the estimated return temperature from the collection of buildings that are computer supervised. Som synes har de datorövervakade husen en lägre historisk returtemperatur i förhållande till övrigt bestånd. Dock är det endast 5-10% av leveransen som går till datorövervakade hus mellan 1992 och Under 1999 görs installation i flera fastigheter och andelen ökar till ca 25% av totala energimängden. Det lilla underlaget gör att det inte går att dra några direkta slutsatser ifall datorövervakning har någon klar effekt på returtemperaturen. Under 1999 då andelen har ökat till 24% av leveransen har också gruppen närmat sig övrigt bestånd. Eftersom underlaget för de datorövervakade husen är litet under de flesta åren i underlaget och att beståndets avkylning närmar sig avkylningen hos övrigt bestånd, går det ej att påstå från underlaget hos AB Bostäder att datorövervakade hus generellt har en lägre returtemperatur än icke övervakade. 24

31 6.1.2 Kostnader AB Bostäder använder till stor del egen personal vid injustering och felidentifiering. Företaget använder inte speciella konton för sådant arbete, varför det är svårt att tydligt specificera kostnader för det. Emellertid används emellanåt även entreprenörer för injusteringsarbete och sådant arbete kostar ca 8,5 kr/m2 enligt några offerter. Med material brukar kostnaden ligga på ca 30 kr/m2. Kostnader för underhåll och felidentifiering kan företaget inte uppskatta, men menar att fastigheter med lågflödesinjustering inte skiljer sig mycket åt från övrigt fastighetsbestånd Felidentifiering AB Bostäders organisation av maskinister är uppbyggd på områden i Borås. Enskilda personer har alltså ansvaret vid felanmälan på ett visst bostadsområde som gäller exempelvis värmefunktionen. Samtliga maskinister har utbildning i värme- och ventilationsteknik och är väl bekanta med teorierna för lågflödesinjustering. Från de boende får de ibland felanmälan och då gäller det oftast att det är för kallt i lägenheten. För låga temperaturer kan nästan alltid hänföras till att det är något fel med ventildelen. Det är inte lika vanligt att de får felanmälan om att det är för varmt i lägenheten, vilket ofta beror på fel i termostatdelen. Detta får de oftast söka rätt på själva. Med hjälp av energistatistik kan de se om husen har ökat energianvändningen under den senaste perioden. En ökning leder till en noggrannare undersökning av huset i fråga. Eftersom lågflödesmetoden ger en hög differenstemperatur mellan fram- och returledning kan felaktigheter relativt lätt identifieras till rätt stam i huset. Sedan söker man rätt på felstället genom att följa stammen upp genom huset. Oftast används vvs ritningen som underlag Personalens erfarenheter Hos företaget är det egna personalen som aktivt arbetar med injustering och underhåll av bostädernas värmesystem som har den gedigna kunskapen. Deras erfarenheter är viktig i ett sådant här projekt. Därför har enklare intervjuer genomförts med driftspersonalen både som grupp och med någon utvald person för att höra om deras erfarenheter från lågflödesinjustering och andra metoder. Hos AB Bostäder i Borås finns det flera personer som arbetat många år med lågflödesinjustering. Uppgifterna kommer dels från gruppen samlad vid ett tillfälle samt från en person som arbetat med metoden sedan den infördes hos AB Bostäder på 80-talet. De anser att lågflödesinjustering är ganska känslig vid installering och att det förutsätter personal som är kunnig och noggrann. Hos AB Bostäder är det 5 personer som tillsammans med 1 extern konsult handhar injusteringarna. Förutom ett noggrant arbete vid injusteringen är det dessutom viktigt att radiatorventilerna ej är lätta att ändra så att de boende själva kan förändra de inställda värdena. De påpekar att vissa ventilfabrikat är lättare att ändra än andra (Markaryd är bäst, Danfoss sämst). Det förekommer även ventiler som lättare sätter igen och stannar (TA ventiler). 25

32 När det gäller radiatortermostaterna så har de vissa åsikter som författarna endast återger och alltså själva ej tar ställning till. De märker att packningarna i ventilerna fastnar efter några år. Vissa serier hos MMA har varit känsliga. Detta är även beroende av fabrikatet på ventilen. Ventiler från TA har varit svåra att få täta. De menar att det händer att ventiler blir igensatta med lågflödesinjustering, men det händer även i andra typer av metoder med högre flöde. De märker att man får mindre igensättningar om det statiska trycket höjs i radiatorsystemen. De märker att historiskt så har MMA:s vaxfyllda kropp tappat funktionen efter ca. 2 år. Därefter har man fått styra temperaturen i rummen på framledningen. Termostaten har alltså ingen funktion. Gas som exempelvis Danfoss använder fungerar visserligen bättre men har ej samma lyftkraft för fjädern i ventilhuset. De anser att det bästa är en kombination av MMA:s ventilkropp ihop med Danfoss termostat. Det ställer till med besvär att ventiltillverkarna har olika ventiler för olika flödesmetoder. Det händer relativt ofta att fel ventil är levererad eller att man tar fel av misstag. Därför borde det endast finnas en ventil för samtliga metoder. Vidare anser de att det finns en bristande kunskap hos inblandade entreprenörer om vad lågflödesinjustering är. De framhåller att en bra organisation är en viktig pusselbit för att erhålla ett långsiktigt gott resultat. En fördel som de ser med lågflödesmetoden är att den gör att det är relativt lätt att hitta fel i värmesystemet. En fördel med att AB Bostäder använder sig av datorövervakning av en del hus är att felidentifieringen går snabbt. De tror dock inte att de centraler som är datorövervakade har så mycket bättre avkylningsstatistik än övriga. Detta stämmer överens med det undersökta bostadsbeståndet, se Figur AB Botkyrkabyggen AB Botkyrkabyggen är ett kommunägt bostadsföretag, ägt av Botkyrka kommun och med huvuduppgift att främja bostadsförsörjningen i Botkyrka. Företaget förvaltar hyresrätter fördelade över hela kommunen. AB Botkyrkabyggen använder en flödesmetod som ger ett högre flöde i värmesystemen än vad AB Bostäder i Borås använder vid injustering (ca 33%). Företaget köper ca 140 GWh/år fjärrvärme i ca 85 olika leveranspunkter från Södertörns Fjärrvärme AB. Det motsvarar ca 25% av Södertörn Fjärrvärme AB:s sålda fjärrvärme. Av den köpta energin levereras ca 60% till fastigheter som är injusterade med en mellanflödesmetod. I dessa system eftersträvar man ca 80/50 C på fram- och returtemperaturerna vid dimensionerande utetemperatur (DUT). Tabell 2 visar hur mycket energi som köpts årligen och fördelats mellan fastigheterna med olika injusteringsprinciper. Av det övriga husbeståndet är ca hälften injusterade med en högflödesmetod. I dessa system eftersträvar man ca 65/55 C 26

33 på fram- och returtemperaturerna vid dimensionerande utetemperatur (DUT). Flödet i dessa radiatorsystem är i storleksordningen 4 gånger så stort som i lågflödessystem. Tabell 2 Andel av köpt fjärrvärmeenergi som används i hus med olika injusteringsmetoder (ej normalårskorrigerat) Table 2 District heating energy that is used in buildings with different balancing methods (not normal year correlated) År Köpt energi från fjärrvärmesystemet [GWh] Köpt energi till mellanflödeshus [GWh] Köpt energi till högflödeshus [GWh] Köpt energi till hus utan injustering [GWh] ,5 55,9 34,3 22, ,4 60,3 34,7 22, ,4 85,2 33,3 25, ,7 93,0 31,0 24, ,9 98,8 32,1 24, ,9 84,7 25,6 25, ,8 91,9 28,5 22, Avkylning Hos Botkyrkabyggen är avkylningen av fjärrvärmevattnet god jämfört med övrigt kundbestånd i Södertörns fjärrvärmesystem. Historiskt är företagets samlade returtemperatur 5-10 grader lägre än det totala beståndets samlade retur, se Figur 9. Den beräknade årsmedelreturen från Botkyrkabyggen var under 1995 så låg som 30 C. Eftersom efterkommande år ej uppvisar riktigt lika låg returtemperatur så föreligger misstanken att underlaget under detta år är något missvisande. Emellertid kan man konstatera att Botkyrkabyggen har en väldigt god samlad retur som ligger på samma nivå som AB Bostäder i Borås uppvisar. Intressant att notera är att det totala beståndets returtemperatur i Södertörns fjärrvärmesystem ligger runt 40 C medan den samlade returen från kunderna i Borås system ligger runt 45 C, dvs. ca 5 grader lägre. Samtidigt används en framledningstemperatur i Södertörns system som är ca 10 grader högre, jmf med Figur 9. Det talar alltså för att en hög framledningstemperatur hjälper till att ge en lägre returtemperatur. Det är väl känt och därför använder fjärrvärmeföretag med exempelvis rökgaskondensering en generellt sett högre framledningstemperatur än de företag som inte har det. 27

34 Löpande fram- och returtemperatur [ C] Framledningstemperatur i fjärrvärmenätet Beräknad returtemperatur från alla Södertörns kunder Beräknad returtemperatur från hela beståndet hos AB Botkyrkabyggen 20 dec-94 dec-95 dec-96 dec-97 dec-98 dec-99 dec-00 Figur 9. Framledningstemperatur i Södertörns fjärrvärmenät samt beräknad returtemperatur från samtliga kunder samt från AB Botkyrkabyggen Figure 9. Forward temperature in the district heating system of Södertörn and estimated return temperature from all customers and from the company AB Botkyrkabyggen Samtliga beräknade returtemperaturer är framtagna med framledningstemperaturen och energiviktad avkylningsstatistik. Av figuren framgår det att framledningstemperaturen är ca 10 C högre i Södertörns fjärrvärmesystem än i Borås fjärrvärmesystem, jmf med Figur 6. Men den är liksom i Borås även här sjunkande. Dock har det totala beståndets returtemperatur legat relativt konstant under dessa år. För AB Bostäders bestånd gäller att den samlade returtemperaturen legat runt C under hela perioden med undantag för 1: halvåret 1996 då det löpande värdet tangerar 30 C. Troligtvis är dessa låga värden under 1996 ett resultat av lite osäker statistik samt en hög framledningstemperatur. Medelvärdet för den beräknade returtemperaturen från samtliga kunder i Södertörn är 40 C och 34 C för AB Botkyrkabyggen under den studerade perioden. Leveranspunkterna uppvisar olika avkylning och standardavvikelsen i avkylning hos hela AB Botkyrkabyggens bestånd ligger på ca 8 C som medelvärde under hela den undersökta perioden. Urskiljer man mellanflödesfastigheterna så har de ca 7,5 C som medelvärde under den undersökta perioden. Som tidigare nämnts så levereras ca 60% av den köpta energin till fastigheter som är injusterade med en mellanflödesmetod. Övriga 40% fördelas ungefär lika mellan fastigheter som har 1-rörs radiatorsystem (dessa är injusterade med en högflödesmetod) och fastigheter som saknar injustering. Figur 10 visar beräknade returtemperaturer från de olika fastighetsbestånden hos AB Botkyrkabyggen. 28

35 Löpande fram- och returtemperatur [ C] Framledningstemperatur i fjärrvärmenätet Beräknad returtemperatur från AB Botkyrkabyggens hus utan injustering Beräknad returtemperatur från alla Södertörns kunder Beräknad returtemperatur från AB Botkyrkabyggens mellanflödeshus dec- 94 jun- 95 dec- 95 jun- 96 dec- 96 jun- 97 dec- 97 jun- 98 dec- 98 jun- 99 dec- 99 jun- 00 dec- 00 Beräknad returtemperatur från AB Botkyrkabyggens högflödeshus/1- rörshus Figur 10. Samma som Figur 9 men returtemperatur från mellanflödesinjusterade fastigheter, högflöde/1-rörs fastigheter samt icke injusterade fastigheter i AB Botkyrkabyggens bestånd Figure 10. Same figure as Figure 9 but return temperatures from middle flow balanced buildings, high flow/1-pipe buildings and from non balanced buildings in the collection of AB Botkyrkabyggen Det är fastigheterna som är injusterade med mellanflödesmetoden och de fastigheter som har 1-rörs radiatorsystem (och högflödesinjustering) som ger lägst returtemperatur. Under den studerade perioden ligger medel av deras returtemperatur på ca 32 C för dessa 2 grupper. De fastigheter som enligt uppgift från AB Botkyrkabyggen saknar injustering ger ett medel på returtemperaturen under perioden på ca 40 C vilket även gäller för alla kunder i Södertörns fjärrvärmesystem. AB Botkyrkabyggen har datorövervakning (DUC) i ca 75% av fastigheterna, men det har inte funnits möjligheter att urskilja dessa fastigheter i underlaget Kostnader AB Botkyrkabyggen har ingen egen personal för injustering utan köper det av en entreprenör genom årsupphandling. Entreprenören sköter även underhåll och efterjusteringar genom underentreprenörer. Injustering sker oftast i samband med byte av radiatorventiler och stamregleringsventiler och ingår som del i aktuell entreprenad. Därför kan detta projekt inte redovisa vilka kostnader som AB Botkyrkabyggen har för injustering och underhåll. 29

36 6.2.3 Felidentifiering De vanligaste felen som uppstår i fastighetsbeståndet är att värden ändras på radiatorventiler och stamregleringsventiler utan att helheten beaktas. Det uppstår alltså obalans i radiatorsystemet. Dessa förändringar av inställda värden görs dels av de boende, men även av entreprenörer som saknar tillräcklig kunskap om injustering. Företaget tycker inte att det snabbt går att identifiera eventuella störningar i systemen vare sig med driftstatistik eller med övervakning. Om någon ändrar inställda värden och på så sätt skruvar sönder injusteringen så måste man höja framledningstemperaturen, vilket till slut upptäcks i energistatistiken och driftövervakningen för fastigheten Personalens erfarenheter AB Botkyrkabyggen har ju inte någon egen personal som aktivt arbetar med injustering vilket skiljer sig från AB Bostäder i Borås. Dock har de en ansvarig person för installationsfrågor som har mångårig erfarenhet av injusteringsfrågor. Genom en enklare korrespondens har deras erfarenheter dokumenterats i detta projekt. För att få ett långsiktigt bra resultat på injusteringen anser företaget att man måste välja en bra metod samt en kunnig entreprenör som utför en så bra injustering att efterjusteringar inte behövs. Skulle efterjusteringar behövas så skall det utföras av samma entreprenör som gjorde den ursprungliga injusteringen. Företaget märker att de boende i fastigheter som har 1-rörs radiatorsystem och högflödesinjustering tycker att radiatorerna är för kalla. Annars är metoden stabil och inte så känslig för justeringar. Mellanflödesmetoden är mer känslig om gjorda inställningar börjar att förändras, men temperaturen på radiatorerna är bra. Några åsikter om radiatorradiatortermostater har inte framkommit. 6.3 Nationell analys Avkylning En frågeställning som är av intresse att besvara är om de allmännyttiga bostadsföretag som använder lågflödesinjustering har markant bättre avkylning av fjärrvärmevattnet än motsvarande bostadsföretag som inte använder metoden. I Figur 11 visas årsmedelavkylningen hos allmännyttiga bostadsföretag i förhållande till årsmedelavkylningen hos totala beståndet på respektive ort. En punkt i diagrammet är utfallet för 1 år. Det förekommer alltså att samma företag från en viss ort har flera punkter i figuren. 30

37 Allmännyttans årsmedelavkylning [ C] Lågflöde (6 olika företag, totalt 22 driftår) Icke lågflöde (11 olika företag, totalt 28 driftår) Ortens årsmedelavkylning [ C] Figur 11 Allmännyttiga bostadsföretags avkylning under enstaka år jämfört med ortbeståndets avkylning. Figure 11 District heating cooling for separate years among municipal housing companies compared to the average cooling in respectively city Av figuren framgår det att de studerade allmännyttiga företagen under de flesta åren har bättre årsmedelavkylning än genomsnittet på respektive ort. Företagen som använder lågflödesinjustering har i allmänhet något bättre avkylning av fjärrvärmevattnet än de företag som ej använder metoden. De företag som använder lågflödesinjustering uppvisar i medeltal drygt 9 graders bättre avkylning än medelavkylningen på orterna medan de företag som ej använder lågflödesinjustering uppvisar ca 5 graders bättre avkylning än medel. Eftersom utfallet för ett visst företag eventuellt avviker under ett visst kalenderår så har de företag som det endast finns uppgifter för under 1 år tagits bort. Kvar finns då de företag som det finns flerårig statistik ifrån, Figur 12. Det är 8 företag på 6 olika orter som har flerårig statistik. 31

38 60 55 Allmännyttans årsmedelavkylning [ C] Medel av lågflöde 50 Lågflöde (3 företag, 3 orter, 18 driftår) Medel av icke lågflöde Icke lågflöde (5 företag, 4 orter, 23 driftår) Ortens årsmedelavkylning [ C] Figur 12 Samlad flerårig avkylning för 8 företag på 6 olika orter. Figure 12 Combination of several years cooling for 8 companies in 6 different cities. I underlaget har respektive företag mellan 3 års statistik till 7 års statistik. Med dessa mer statistiskt säkra uppgifter har företagen med lågflöde ca 10 graders bättre avkylning än medelbeståndet och de andra ca 3 graders bättre avkylning än medelbeståndet. Resultatet visar att allmännyttiga företag har en bättre avkylning än medelbeståndet på orten. Vad det beror på i detalj är svårt att svara på men man kan belysa vissa troliga orsaker. De har ofta en speciell grupp av människor som arbetar kontinuerligt med funktionen hos fastigheterna. Personerna är ofta utbildade i värmeteknik och vet därmed vilka konsekvenser som olika åtgärder har. De har en professionell förvaltningsorganisation som relativt snabbt följer upp felaktigheter som uppstår. Personalen kan i vissa fall ha del i hur företaget går som helhet och kanske till och med får en bonus om avkylningen är god. Det borde således finnas motiv för att fjärrvärmeleverantören drar lärdom av och samarbetar på nära håll med det lokala bostadsbolaget. De sitter ofta på mycket kunskap när det gäller sekundära system som också de är viktiga för fjärrvärmesystemets totala prestanda. 32

39 7 Diskussion och slutsatser Efter att ha studerat AB Bostäder i Borås kan man konstatera att företaget som grupp har haft en god avkylning av fjärrvärmevattnet under en lång tidsperiod. Tyvärr har kostnader för underhåll och felidentifiering inte varit möjligt att kvantifiera. Därför kan detta projekt inte uttala sig om lågflödesmetodens kostnader för att upprätthålla den goda avkylningen. Därför är det inte heller möjligt utifrån uppgifterna från AB Bostäder att säga om lågflödesinjustering är robust eller mer robust än någon annan flödesmetod. Det faktum att många företag, framförallt SABO anslutna, ändå använder metoden med framgång sedan början av 1980-talet pekar emellertid åt det faktum. Dock bör man skapa rätt förutsättningar från början för att få ett långsiktigt gott resultat. Lågflödessystem är känsliga för avvikelser i flöde. Detta innebär att injustering av lågflödessystem bör ske med god noggrannhet och med ventiler som är avsedda för lågflöde och som inte är lätta att manipulera av obehöriga. Det första innebär att injustering bör utföras av personer som har en gedigen teoretisk och praktisk utbildning i injusteringsmetodik. Det andra betyder att ventiler bör tillverkas på ett sådant sätt att ändring av ventilernas inställningsvärden ej kan ske utan specialverktyg samt att ventilerna bör vara anpassade för lågflöde så att konsekvenserna av eventuella obehöriga ingrepp begränsas. För att erhålla ett långsiktigt bra resultat är det troligtvis viktigt att organisationen fungerar väl och att de personer som arbetar med de praktiska frågorna känner att de är motiverade och att företagsledningen stöttar dem i arbetet. En god och väl fungerande organisation och engagerad personal är troligen lika viktigt som vilken injusteringsmetod som används. I Björnbom, 1999 visas på flera framgångsrika exempel med energieffektivisering där personalen varit engagerad och motiverad. Skriften visar också på faktorer som bör uppfyllas för att nå ett lyckat resultat. Det är alltså inte självklart att ett företag som saknar en organisation som löpande kan följa upp prestanda och identifiera eventuella felaktigheter bör välja lågflödesmetoden vid injustering. I sådana fall kan det vara en fördel att välja en metod som är mindre känslig för störningar. Det samma gäller för mindre fastighetsägare som saknar möjlighet att understödjas av en professionell förvaltarorganisation. 7.1 Avkylning Både AB Bostäder i Borås och AB Botkyrkabyggens anläggningar visar en relativt jämn och god avkylning av fjärrvärmevattnet. AB Bostäders avkylning är 7-10 grader bättre än genomsnittet i Borås medan AB Botkyrkabyggen har en samlad avkylning som är 3-8 grader bättre än snittet i Södertörn. Den samlade, beräknade returtemperaturen ligger runt C hos båda företagen på årsbasis. Analysen visar att skillnaden mellan att välja lågflödesmetoden eller en mellanflödesmetod är relativt liten under en längre tidsperiod. Lågflödesmetoden ger uppskattningsvis 1-2 C lägre returtemperatur som årsmedelvärde enligt AB Bostäder i Borås bestånd. Det viktiga är alltså inte att välja mellan lågflödesmetoden eller en annan metod med något högre flöde utan att faktiskt injustera radiatorsystemen. Detta bekräftas också av de fastigheter som inte har någon 33

40 injustering i AB Botkyrkabyggens bestånd. Den gruppen ger en returtemperatur som ligger i nivå med samtliga kunder i Södertörns fjärrvärmesystem. Gruppen med mellanflödesinjustering och gruppen med 1-rörs radiatorsystem ger båda ca 8 C lägre returtemperatur. Den nationella analysen visar att allmännyttiga bostadsföretag är goda avkylare av fjärrvärmevatten. En bidragande orsak till det är säkert att man inom dessa företag har en professionell förvaltarorganisation som kan hantera de felaktigheter som uppstår på ett effektivt sätt. Företag som praktiserar lågflödesinjustering ger en bättre avkylning av fjärrvärmevattnet jämfört med medelbeståndet på respektive ort än vad företag gör som inte använder lågflödesmetoden. 7.2 Kostnader De uppgifter som erhållits från SABO pekar på en ungefärlig kostnad på 8 kr/m2 eller 100 kr/radiator för injustering. Detta bekräftas av AB Bostäder i Borås. Kostnader för den metod som används hos AB Botkyrkabyggen har inte gått att få fram. Kostnad för underhållsarbete har ej varit möjligt att få fram hos något av de studerade företagen då dessa kostnadsposter ej varit möjliga att specificera från deras ekonomisystem. Enligt personal hos AB Bostäder innebär inte lågflödesinjustering generellt sett mer problem eller att underhållsarbetet är dyrare jämfört med andra metoder, vilket dock inte kunnat verifieras från ekonomisystemet. 7.3 Felidentifiering Båda företagen som studerats använder främst energistatistik för att identifiera felaktigheter i beståndet som innebär en högre energianvändning och returtemperatur. AB Botkyrkabyggen använder i högre grad datorövervakning än vad AB Bostäder i Borås gör, men anser ändå att snabb felidentifiering är svårt med de flödesmetoder som de använder. Om felaktigheter faktiskt identifieras snabbare med lågflödesmetoden än med högre flödesmetoder är svårt att uttala sig om. Störst betydelse för framgångsrik felidentifiering är nog personalens kännedom om objekten samt noggrann statistikuppföljning. Felidentifiering med statistik över fjärrvärmeflödet kan vara till hjälp för att snabbt hitta fastigheter som försämrat sin funktion. Lågflödesmetoden ger goda möjligheter att identifiera felaktigheter redan vid injusteringsfasen och en erfaren injusterare hittar antagligen de flesta fel redan då. Felidentifiering i efterhand är relativt enkelt med lågflödesmetoden under kalla tidsperioder, då fel avslöjar sig genom låg temperaturdifferens i stammen. Metoder där man mäter flödet i stammarna ger å andra sidan större möjligheter att identifiera fel under hela året (om man har tillgång till uppgifter om projekterat flöde). 34

41 8 Litteratur Ahnland, R, Det slarvas med injustering av värmesystem, Artikel i Energimagasinet, 1/01 Andersson T m.fl., Kirunametoden, för god energihushållning, En publikation från SABO, ISBN , Stockholm (1988) Andersson T, Konsten att styra radiatorsystem, Artiklar i VVS-Forum 10/11, 1993 Björnbom, S, Inte för kråkorna. Energieffektivisering genom driftoptimering, Svenska Kommunförbundet, ISBN , Stockholm 1999 Brännström, H, Tradition och prylar istället för klarsyn gör värmesystemen svåra att injustera, Artikel i Energi & Miljö nr 1-2, 1996 Forslund, C., Mysteriet i Myrbacken, VVS-detektiven löser ett problem, Energi & Miljö 11/1990 Johansson, G m.fl., Långtidsegenskaper hos radiatortermostatventiler, Statens råd för byggnadsforskning, Rapport R110:1989 Lindh, L., Stor besparingspotential i fjärrvärmesystemen, Artikel i Fjärrvärmetidningen, nr 2/2000 Lönn H, Injustering av värmesystem enligt lågflödesmetoden i praktiken, Energimagasinet 3/2001 Mandorff S, Kirunametoden Bara fördelar?, Artikel i VVS nr 4, 1982 Petersson, S., Analys av konventionella radiatorsystem, Licentiatrapport, Inst. för Energiteknik, Chalmers tekniska högskola, Göteborg (1998) Petersson, S, Metoder att nå lägre returtemperatur med värmeväxlardimensionering och injusteringsmetoder. Tillämpning på två fastigheter i Borås., FoU rapport 2000:42, ISSN , Svenska Fjärrvärmeföreningens Service AB, Stockholm (2000) Sandberg, Ö, Stora pengar att tjäna på injustering, Artikel i VVS-Forum nr 8, 1981 Tolstoy, N m.fl., Bostadsbeståndets tekniska egenskaper, ELIB-rapport nr 6, Statens inst. för byggnadsforskning, ISBN Trüschel, A, Värmesystem med luftvärmare och radiatorer. En analys av funktion och prestanda. Licentiatrapport, Inst. för Installationsteknik, Chalmers tekniska högskola, Göteborg (1999) Trüschel, A, Hydronic Heating Systems. The effect of design on system sensitivity. Doktorsavhandling, Inst. för Installationsteknik, Chalmers tekniska högskola, Göteborg (2002) Werner, S, Sivertsson, T, Framtemperatur vid värmegles fjärrvärme, FoU rapport 2002:65, Svenska Fjärrvärmeföreningens Service AB, Stockholm (2002) Werner, S, The Heat Load in District Heating Systems, Doktorsavhandling, Inst. för Energiteknik, Chalmers Tekniska Högskola, Göteborg (1984) 35

42 Rapportförteckning Samtliga rapporter kan beställas hos Svensk Fjärrvärmes Förlagsservice. Telefon: , Telefax: , Nr Titel Författare Publicerad FORSKNING OCH UTVECKLING RAPPORTER 1 Inventering av skador på befintliga skarvar med CFC-blåsta respektive CFC-fria fogskum Hans Torstensson 2 Tryckväxlare Status hösten 1995 Bror-Arne Gustafson Lena Olsson 3 Bevakning av internationell fjärrvärmeforskning Sture Andersson Gunnar Nilsson maj-96 maj-96 maj-96 4 Epoxirelining av fjärrvärmerör Jarl Nilsson sep-96 5 Effektivisering av konventionella fjärrvärmecentraler (abonnentcentraler) 6 Auktorisation av montörer för montage av skarvhylsor och isolering Former och utvärdering Lena Råberger Håkan Walletun Lars-Åke Cronholm 7 Direkt markförlagda böjar i fjärrvärmeledningar Jan Molin Gunnar Bergström 8 Medierör av plast i fjärrvärmesystem Håkan Walletun Heimo Zinko 9 Metodutveckling för mätning av värmekonduktiviteten i kulvertisolering av polyuretanskum Lars-Åke Cronholm Hans Torstensson okt-96 okt-96 dec-96 dec-96 dec Dynamiska värmelaster från fiktiva värmebehov Sven Werner mars Torkning av tvätt i fastighetstvättstugor med fjärrvärme H. Andersson J. Ahlgren 12 Omgivningsförhållandenas betydelse vid val av strategi för Sture Andersson ombyggnad och underhåll av fjärrvärmenät. Insamlingsfasen Jan Molin Carmen Pletikos 13 Svensk statlig fjärrvärmeforskning Mikael Henriksson Sven Werner maj-99 dec-97 dec Korrosionsrisker vid användning av stål- och plaströr i fjärrvärmesystem en litteraturstudie 15 Värme- och masstransport i mantelrör till ledningar för fjärrkyla och fjärrvärme 16 Utvärdering av fuktinträngning och gasdiffusion hos gamla kulvertrör Hisings-Backa Peeter Tarkpea Daniel Eriksson Bengt Sundén Ulf Jarfelt dec-97 dec-97 dec Kulvertförläggning med befintliga massor Jan Molin Gunnar Bergström Stefan Nilsson dec Värmeåtervinning och produktion av frikyla två sätt att öka Peter Margen dec-97 marknaden för fjärrvärmedrivna absorptionskylmaskiner 19 Projekt och Resultat Anders Tvärne mars

43 Nr Titel Författare Publicerad 20 Analys av befintliga fjärrkylakunders kylbehov Stefan Aronsson Per-Erik Nilsson mars Statusrapport Trycklösa Hetvattenackumulatorer 22 Round Robin test av isolerförmågan hos fjärrvärmerör Mats Lindberg Leif Breitholtz Ulf Jarfelt maj-98 maj Mätvärdesinsamling från inspektionsbrunnar i fjärrvärmesystem Håkan Walletun juni Fjärrvärmerörens isolertekniska långtidsegenskaper Ulf Jarfelt Olle Ramnäs juni Termisk undersökning av koppling av köldbärarkretsar till fjärrkylanät Erik Jonson juni Reparation utan uppgrävning av skarvar på fjärrvärmerör Jarl Nilsson Tommy Gudmundson juni Effektivisering av fjärrvärmecentraler metodik, nyckeltal och användning av driftövervakningssystem Håkan Walletun apr Fjärrkyla. Teknik och kunskapsläge 1998 Paul Westin juli Fjärrkyla systemstudie Martin Forsén Per-Åke Franck Mari Gustafsson Per-Erik Nilsson 30 Nya material för fjärrvärmerör. Förstudie/litteraturstudie Jan Ahlgren Linda Berlin Morgan Fröling Magdalena Svanström juli-98 dec Optimalt val av värmemätarens flödesgivare Janusz Wollerstrand maj Miljöanpassning/återanvändning av polyuretanisolerade fjärrvärmerör Morgan Fröling dec Övervakning av fjärrvärmenät med fiberoptik Marja Englund maj Undersökning av golvvärmesystem med PEX-rör Lars Ehrlén apr Undersökning av funktionen hos tillsatser för fjärrvärmevatten Tuija Kaunisto maj-99 Leena Carpén 36 Kartläggning av utvecklingsläget för ultraljudsflödesmätare Jerker Delsing nov Förbättring av fjärrvärmecentraler med sekundärnät Lennart Eriksson Håkan Walletun 38 Ändgavlar på fjärrvärmerör Gunnar Bergström Stefan Nilsson 39 Användning av lågtemperaturfjärrvärme Lennart Eriksson Jochen Dahm Heimo Zinko maj-99 sept-99 sept Tätning av skarvar i fjärrvärmerör med hjälp av material som sväller i kontakt med vatten Rolf Sjöblom Henrik Bjurström Lars-Åke Cronholm nov

44 Nr Titel Författare Publicerad 41 Underlag för riskbedömning och val av strategi för underhåll och förnyelse av fjärrvärmeledningar Sture Andersson Jan Molin Carmen Pletikos dec Metoder att nå lägre returtemperatur med värmeväxlardimensionering och injusteringsmetoder. Tillämpning på två fastigheter i Borås. 43 Vidhäftning mellan PUR-isolering och medierör. Har blästring av medieröret någon effekt? 44 Mindre lokala produktionscentraler för kyla med optimal värmeåtervinningsgrad i fjärrvärmesystemen Stefan Petersson Ulf Jarfelt Peter Margen mars-00 juni-00 juni Fullskaleförsök med friktionsminskande additiv i Herning, Danmark Flemming Hammer Martin Hellsten feb Nedbrytningen av syrereducerande medel i fjärrvärmenät Henrik Bjurström okt Energimarknad i förändring Utveckling, aktörer och strategier Fredrik Lagergren nov Strömförsörjning till värmemätare Henrik Bjurström nov Tensider i fjärrkylenät Förstudie Marcus Lager nov Svensk sammanfattning av AGFWs slutrapport Neuartige Wärmeverteilung Heimo Zinko jan Vattenläckage genom otät mantelrörsskarv Gunnar Bergström Stefan Nilsson Sven-Erik Sällberg 52 Direktförlagda böjar i fjärrvärmeledningar Påkänningar och skadegränser Gunnar Bergström Stefan Nilsson jan-01 jan Korrosionsmätningar i PEX-system i Landskrona och Enköping Anders Thorén feb Sammanlagring och värmeförluster i närvärmenät Jochen Dahm feb-01 Jan-Olof Dalenbäck 55 Tryckväxlare för fjärrkyla Lars Eliasson mars Beslutsunderlag i svenska energiföretag Peter Svahn sept Skarvtätning baserad på svällande material Henrik Bjurström Pal Kalbantner Lars-Åke Cronholm 58 Täthet hos skarvar vid återfyllning med befintliga massor Gunnar Bergström Stefan Nilsson 59 Analys av trerörssystem för kombinerad distribution av fjärrvärme och fjärrkyla Sven-Erik Sällberg Guaxiao Yao 60 Miljöbelastning från läggning av fjärrvärmerör Morgan Fröling Magdalena Svanström 61 Korrosionsskydd av en trycklös varmvattenackumulator Leif Nilsson med kvävgasteknik fjärrvärmeverket i Falkenberg 62 Tappvarmvattenreglering i P-märkta fjärrvärmecentraler för Tommy Persson villor Utvärdering och förslag till förbättring okt-01 okt-01 dec-01 jan-02 jan-02 jan

45 Nr Titel Författare Publicerad 63 Experimentell undersökning av böjar vid kallförläggning av fjärrvärmerör Sture Andersson Nils Olsson jan Förändring av fjärrvärmenäts flödesbehov Håkan Walletun jan-02 Daniel Lundh 65 Framtemperatur vid värmegles fjärrvärme Tord Sivertsson mars-02 Sven Werner 66 Fjärravläsning med signaler genom rörnät förstudie Lars Ljung mars-02 Rolf Sjöblom 67 Fukttransport i skarvskum Gunnar Bergström april-02 Stefan Nilsson Sven-Erik Sällberg 68 Round Robin test II av isolerförmågan hos fjärrvärmerör Ture Nordenswan april EkoDim beräkningsprogram Ulf Jarfelt juni Felidentifiering i FC med flygfoton Förstudie Patrik Selinder juni-02 Håkan Walletun 71 Digitala läckdetekteringssystem Jan Andersson aug Utvändigt skydd hos fjärrvärmerörsskarvar Gunnar Bergström sept-02 Stefan Nilsson Sven-Erik Sällberg 73 Fuktdiffusion i plaströrsystem Heimo Zinko sept-02 Gunnar Bergström Stefan Nilsson Ulf Jarfelt 74 Nuläge värmegles fjärrvärme Lennart Larsson sept-02 Sofie Andersson Sven Werner 75 Tappvarmvattensystem egenskaper, dimensionering och komfort Janusz Wollerstrand sept Teknisk och ekonomisk jämförelse mellan 1- och 2-stegskopplade fjärrvärmecentraler Håkan Walletun okt Isocyanatexponering vid svetsning av fjärrvärmerör Gunnar Bergström Lisa Lindqvist Stefan Nilsson 78 Förbättringspotential i sekundärnät Lennart Eriksson Stefan Petersson Håkan Walletun okt-02 okt Jämförelse mellan dubbel- och enkelrör Ulf Jarfelt dec Utvändig korrosion på fjärrvärmerör Göran Sund dec Varmvattenkomfort sommartid i småhus Tommy Persson dec Miljöbelastning från produktion av fjärrvärmerör Morgan Fröling Camilla Holmgren dec Samverkande produktions- och distributionsmodeller John Johnsson Ola Rossing 84 Användning av aska vid förläggning av fjärrvärmeledningar - Rolf Sjöblom förstudie 85 Marginaler i fjärrvärmesystem Patrik Selinder Heimo Zinko feb-03 feb-03 mars Flödesutjämnande körstrategi Gunnar Larsson april Black-Box -undersökning av fjärrvärmecentraler Håkan Walletun Bernt Svensson juni

46 Nr Titel Författare Publicerad 88 Långtidsegenskaper hos lågflödesinjusterade radiatorsystem Stefan Petersson Sven Werner FORSKNING OCH UTVECKLING ORIENTERING aug-03 1 Fjärrkyla: Behov av forskning och utveckling Sven Werner jan-98 2 Utvärdering av fjärrkyla i Västerås. Uppföljning av Värmeforsk rapport nr 534. Mätvärdesinsamling för perioden 23/5 30/ Symposium om Fjärrvärmeforskning på Ullinge Wärdshus i Eksjö kommun, december Utvärdering av fjärrkyla i Västerås. Uppföljning av Värmeforsk rapport nr 534. Mätvärdesinsamling för period 2. 1/1 31/ Metodutveckling för mätning av värmekonduktiviteten i kulvertisolering av polyuretanskum 6 Optimering av fjärrvärmevattens framledningstemperatur i mindre fjärrvärmesystem Lars Lindgren Conny Nikolaisen Lennart Thörnqvist Conny Nikolaisen Lars-Åke Cronholm Hans Torstensson Ilkka Keppo Pekka Ahtila jan-98 jan-98 juli-98 sept-99 jan

47 Svenska Fjärrvärmeföreningens Service AB och Statens Energimyndighet bedriver forskningsprogram inom området fjärrvärme hetvattenteknik och fjärrkyla. SVENSKA FJÄRRVÄRMEFÖRENINGENS SERVICE AB STOCKHOLM Besöksadress: Olof Palmes Gata 31, 6 tr Telefon , Telefax Förlagsservice, beställning av trycksaker: Telefon , Telefax