Nationell Studierektorskonferens Hotell Södra Berget, Sundsvall maj 2011

Transkript

1 Nationell Studierektorskonferens Hotell Södra Berget, Sundsvall maj 2011 Minnesanteckningar av Torbjörn Ahrnlund med komplettering av Anders Lundqvist Introduktion Femtiofem studierektorer träffades på Hotell Södra Berget i Sundsvall för den årliga studierektorskonferensen. Torsten Risör, en antropologiskt skolad allmänmedicinare från Tromsö Universitet, presenterade en studie om hur unga doktorer utvecklar sin förmåga att fatta kliniska beslut. Hans metoder var deltagande observation och intervjuer. Hans slutsats var att AT-läkarna lär sig beslutsfattande genom att i sin kliniska vardag delta i komplexa och kontextberoende processer med hög grad av interaktivitet mellan aktörerna. De skaffar sig en professionell identitet genom dessa interaktioner från en speciell plats i det kliniska rummet. De behöver utveckla en klinisk resonemangsförmåga, träna sin kommunikativa förmåga, uppfatta vad som är etiskt rätt handlat i en given situation, men samtidigt också lära sig hur de organisatoriska strukturerna ser ut. Fokus för inlärning hamnar oftare på handläggning av akuta tillstånd enligt rutiner, vårdprogram och dylikt, och i mindre omfattning på att handskas med dessa komplexa kliniska situationer som sätter deras förmåga till uttolkning på prov. Graden av självreflektion kring vad man lär sig och hur, är tyvärr låg både hos den enskilde AT-läkaren och i dennes omgivning. Det finns utrymme för en hel del förbättringar i denna fas av läkarutbildningen. Han exemplifierade med fallbeskrivningar och berättelser från den kliniska vardagen för dessa AT-läkare. Det gav en bra start till våra fortsatta diskussioner. Här följer lite korta noteringar från diskussionerna.

2 AT-Studierektorer Hur skapa en god arbetsmiljö för AT-läkarna? Sträva efter god kollegial arbetsmiljö, för alla på Vårdcentralen. - Tid för gemensamma träffar, falldiskussioner. - Utbildningstillfällen endera upplagda, planerade och framförda av AT-läkarna själva, stöttade av handledarna, alt specialist i allmänmedicin som håller utbildningstillfällen. Utbildning hos vissa kan vara fallbaserad eller enligt något tema exempelvis hjärtsvikt, diabetes etc. - I Hälsingland (del av Gävleborgs landsting) har AT-läkarna på eget initiativ inrättat AT-utbildningsråd i syfte att skapa svar på frågan: Hur få AT att bli kvar som ST i Allmänmedicin. Man har skapat egen AT-handbok och en mini ATläkarstämma 2 gånger per år. - Inrätta gemensam handledarträff för alla AT-handledare. - AT-råd i Örnsköldsvik har 2 träffar per termin. - I mottagningsarbetet skapa särskild patientlista, för AT-läkare, som sedan går i arv till kommande AT-läkare. Denna lista anpassas i storlek, administration blir rimligare och AT-läkarna får riktiga patienter, dvs de kan följa och sköta pat på sin lista. - Inte sätta provsvar, telefonsamtal till AT-läkare som ej träffat pat. - Initialt sätta glesare med patienter i AT-läkares mottagning och successivt öka arbetstakten. - Hedemora VC bäst i landet flera år i rad i AT-rankingen. Av senaste 10 st AT, blev 8 st ST i Allmänmedicin. Man har inga formaliserade åtgärder, utbildningar. Man har ett öppet klimat på arbetsplatsen, AT kan störa när som helst. Äter lunch och fikar både för- och eftermiddag tillsammans. Konsekvenserna med tidig Allmänmedicinstart har utvärderats i Gävleborg: - Ej gått bättre med ST-rekryteringen till Allmänmedicin i den gruppen. - AT-läkarna får bättre känsla för Allmänmedicin under hela AT:n: - Bl. a. hemkänsla för sin Vårdcentral. - Bättre känsla för Vårdcentralernas behov av bra Epikriser etc vid AT-tjänstgöringen inom slutenvården. - Besvär för slutenvården med bemanning pga endast 2 intag per år och 21 månaders AT-tjänstgöring. Slutsats: Bättre känsla och förståelse för Allmänmedicin, men ingen säker STeffekt.

3 Urval av AT-sökanden - Utförs lite olika, men anses värdefullt med Allmänmedicinsk närvaro, om inte annat av marknadsförings-, introduktionsskäl. - Ta upp och kontrollera referenser. Målbeskrivning/Checklista/Lokal AT-bok - Checklistan från målbeskrivningen för AT-tjänstgöringen anses bra, men svåranvänd. Finns liten tilltro att handledarna aktivt använder den. Slutsatsen blir att stort ansvar måste läggas på AT-läkarna att ta upp och använda sig av den i handledningen. Utlandsrekryterade läkare - Koncept för anställning av utländska läkare utvecklat i Jönköpingsläns Landsting. Föreslås läggas ut på SFAM:s hemsida. - Framkommer att man i Västra Götaland beslutat att språkkrav för ST är Svenska nivå C1. Problemet är att det ännu bara finns ackrediterat test för Svenska nivå B2. Svenska B2 anses endast räcka för ex vis auskultationstjänst eller liknande. Godkänd B2-nivå + umgänge med svenska språket på heltid under 1 år anses motsvara C1-nivån. - Facket kräver max 6 mån provanställning. - Olika strategier för att komma runt detta, ex vis kalla det för introduktionstjänstgöring. Örebro tagit policybeslut om provanställning i 1 år, för ST, varav 6 mån inom den specialitè ST:n syftar till och 2 mån på vardera övriga specialitéer som ingår i AT. - Finns svårigheter att utvärdera provanställningarna. - Framkommer erfarenheter om att problemanställningar riskeras drivas fram av arbetsgivare som dras med svåra Läkarvakanser.

4 ST-studierektorer Portföljen ST-läkarna Frida Bergström och Lisette Bångman från Sundsvall berättade hur de hade använt sig av Läkarförbundets kompetensportfölj för att redovisa och planera sina aktiviteter allt i den nya målbeskrivningens anda. Redovisningen gav överblick, samtidigt som de menade att allt dokumenterande tog en hel del tid i anspråk. Frågan om det är mödan värt låg på lut under deras presentation. Är det ett ändamålsenligt sätt att förhålla sig till målbeskrivningen eller görs det hela mest för formens skull? Alternativa arbetssätt exempelvis via ST-forums hemsida nämndes också. Från auditoriet kom synpunkter att målbeskrivningen ju ska vara vägledande för ST. Från den utgångspunkten representerar deras valda metod ändå ett betydligt mer aktivt och rationellt förhållningssätt till målbeskrivningen, än att låta den (vilket förmodligen är ganska vanligt) bli en ren och skär hyllvärmare. Ansökningsförfarandet I höst väntas en större mängd ST-läkare än hittills ansöka om specialistkompetens i allmänmedicin enligt nya målbeskrivningen. Anvisningarna på socialstyrelsens hemsida är inte helt solklara vad gäller antalet intyg mm som ska bifogas ansökan. Diskussionen på mötet visade att uppfattningarna av vad som behövdes var lite spridda. Det framgick i alla fall genom diskussionen att man på ett och samma intyg när det gäller tjänstgöring skulle kunna redovisa flera delmål på en gång istället för att ha separata intyg för varje uppnått delmål. Det är ändå samma person dvs handledaren i allmänmedicin som skriver på. Auskultationsperioder dvs relativt korta placeringar på annan arbetsplats behöver inte intygas, däremot är det en fördel om intyg om tjänstgöringar på annan arbetsplats bifogas ansökan. Ett specialfall är ansökningar som gäller kollegor med en utländsk specialistutbildning. Här kan ett antal översatta dokument figurera i ansökan och vi ska ta ställning om genomgångna kurser exv i vetenskaplig metodik från hemlandet eller genomförda projektarbeten motsvarar de krav vi har. I dessa fall underlättar det om studierektorer eftersom vi oftast är delaktiga i ansökningsprocessen, exempelvis i ett följebrev till ansökan beskriver hur vi resonerat i fråga om måluppfyllelse. Det underlättar arbetet för de externa bedömarna.

5 De obligatoriska momenten i ST - workshops Behovet av samsyn är stort. Arbetet med gemensamma kvalitetskriterier fortsatte i sex olika workshops. I dessa utbyttes erfarenheter i egenskap av initiativtagare eller arrangör av olika kursaktiviteter. Kvalitetskriterierna finns på SFAMs hemsida. Kompetensförsörjning Avser hur värva både AT- och ST-läkare, samt hur klara av att utbilda dem. Det rekommenderas att använda sig av förordnanden som läkarassisstent, för att lägga grund för framtida AT-sökanden. De nya Svenskkullarna från läkarutbildningen i ffa Polen är dessutom i trängande behov av praktik. Detta har man tagit fasta på i Kalmar. Brist på Allmänmedicinska specialister lokalt har tagit sig annorlunda uttryck i bland annat Vansbro och Gammelstad (Luleå). På de orterna har man i princip inrättat utbildningsvårdcentraler. Många ST-läkare samsas om enstaka handledare. Det senare väckte till diskussion. Förståelse för situationen, men samtidigt farhågor bland annat att ST-läkarna går miste om att ha arbetande allmänläkarförebilder, hur klara av att handleda många, ej hinna vara aktivt arbetande själv då handledning tar all tid och samtidigt hålla sig ajour som allmänmedicinsk specialist. Slutsatsen blev att situationen är så pass heterogen i landet att något gemensamt policydokument inte går att enas i kring. Beslut tagna - Nästa nationella SR-konferens blir i Skåne, oktober Bestämd tidpunkt för konferensen kommer senast 1 år före. - Yahoo-grupp fortsätter, men utvecklas ej. Ersättning blir ev ST-Forums hemsida. Thomas Marmolin får i uppdrag att ordna inloggningsuppgifter för alla Studierektorer oavsett om man abonnerar på systemet eller ej. - Utvärdering och kvalitetssäkring av obligatoriska SK-kurser görs via grupp i SFAM.

6 Eva de Fine Licht önskar att intresserade anmäler sig på särskild cirkulerad lista angående aktivt deltagande i Utbildningsrådet. Flera kommer med synpunkten att det blir väl långt till nästa nationella studierektorskonferens. Förslaget blir att Stefan Wallmark tittar över hur man kan maximera mötestid för Studierektorerna, vid SFAM:s vårmöte i Luleå Socialt program Vädret var väl inte det allra bästa, men det blev i alla fall tid till lite umgänge i hotellets spa efter den intensiva första dagen. I samband med middagen bjöds vi på musikunderhållning i form av New Orleansdoftande jazz och blues av några unga killar från Ånge, varvat med trollkonster av den oefterhärmlige Lars Åhsgren, urolog från Sundsvalls sjukhus.