HEMSLOJDS KONSUMENT 13 TIPS. Kreativitet och hemslöjd. som verktyg för hållbar konsumtion

Transkript

1 OO HEMSLOJDS KONSUMENT Kreativitet och hemslöjd som verktyg för hållbar konsumtion 13 TIPS

2 Konsumtion, hållbarhet och hemslöjd Konsumtionen av kläder och skor har ökat lavinartat de senaste åren. Men konsumenternas kunskap om kvalitet, olika material och skötsel av kläder och skor låg. Låga priser och sämre kvalitet verkar göra att vi köper och slänger mer kläder. I och med att klädproduktionen innebär både miljöproblem och sociala problem finns det en stor samhällsvinst i att använda kläder längre. Kunskaper om kvalitet och material behöver öka. Att fokusera på kvalitet snarare än för konsumenten abstrakta miljöproblem och arbetsmiljömässiga problem som ligger långt från konsumentens vardag, gör att kunskapen indirekt kan ge ett mer hållbart konsumentbeteende. God kvalitet är en vinst som konsumenten kan relatera till direkt i sin vardag. Sveriges Konsumenter vill arbeta för en mer hållbar konsumtion av kläder och textilier. Vi tror att kompetensen om olika material är en grundläggande kunskap som måste till. Vi tror också att hemslöjden kan spela en nyckelroll här. Den som skapar något själv har en större förståelse för hur världen är beskaffad. Den som lär känna ett material får en större förståelse för resursanvändning och när man har lagt ner mycket tid på något ökar det i värde. I den här handboken har vi tittat på ett antal exempel på kreativa aktiviteter som lyfter kunskapen och förståelser om textilier, aktiviteter där slöjdens tekniker är den röda tråden. Tanken är att aktiviteterna ska vara lätta att utföra även för unga eller andra som inte har så mycket förkunskaper på området. Det ska bygga på tekniker som har ett stort hållbarhetstänk, god resursanvändning, återanvändning eller upcycling. Handboken visar aktiviteter där alla kan få pröva på olika textila tekniker som lapptäcksteknik, broderi, färgning, stickning, vävning och trycka. Vi planerar att utveckla dessa aktiviteter till workshops tillsammans med andra när vi besöker orter runt om i Sverige. Med kreativitet som metod arbetar vi tillsammans mot en hållbar utveckling. Nämnden för hemslöjdsfrågor har finansierat Hemslöjdskonsument. Projektet är en förstudie som ska samla exempel på aktiviteter med hemslöjdsanknytning och personer som tillsammans med oss vill arbeta med textilier, kvalitet och hållbarhet.

3 IHOPLAPPAT Lapptäckessömnaden har länge varit en teknik för att tillvarata tygbitar för små för att i sig själva utgöra tillräckligt stort material. I historien använt som en nödvändighet, numera kanske mer betraktat som hantverk- och konstform. Det bevarande elementet i lapptäckstekniken är både resurshushållande och ett sätt att använda olika material där helheten blir större än delarna. Lapptäckessömnaden är ett utmärkt exempel på resurshushållning och därmed ett utmärkt exempel på teknik för hållbarhet. Crowdsourcing innebär att istället för att lägga ut uppdrag på andra, tillfrågas allmänheten (crowden) att bidra till att slutföra ett uppdrag eller samla material till ett visst ändamål. I konstsammanhang kan ett exempel vara att besökarna själva får bidra till ett konstverk, som alltså uppstår i det sociala i mötet mellan verket och allmänhetens bidrag. Emma Gerdien, Länshemslöjdskonsulent i Örebro tipsar om en teknik i tillverkning av klackamattor, väl lämpat för ett crowdsourcing-projekt. Tekniken är ett äldre sätt att återbruka mindre tygbitar och trasiga kläder där man klippte ut former (tex i form av en skoklack), som sedan broderas och till sist monteras som fiskfjäll på en botten. Bildkälla: Klackmatta på Österlens museum. Foto: Antonia Hellstam AKTIVITET #1 Vad? Lapptäcksteknik med crowdsourcing. Ett gemensamt lapptäcke skapas av besökarnas egna material. Material: Besökarna tillfrågas att ta med sig egna tygbitar eller trasiga plagg. Hur? Tillsammans skapas ett ortspecifikt täcke av de gemensamma insatserna. Deltagarna klipper till sin tygbit och fäster den på det gemensamma tygarket som växer fram allt eftersom. Likt crowdsourcing har man utvunnit (sourcat) något från allmänheten och skapat ett socialt rum för detta. AKTIVITET #2 Vad? Klackamattor med crowdsourcing. Tillsammans skapar besökare en klackmatta. Material: Filttyg i klackformade bitar. Broderitråd och nålar. Alternativt klipps tygbitar från gamla kläder. Hur? Besökarna får med valfri teknik skapa ett mönster på de utskurna tygbitarna. De många klack-bitarna monteras samman och bildar en klackmatta.

4 AVTRYCKT Vid textiltryck så trycks ett mönster på tyg med hjälp av tryckstockar. Genom att t ex täcka upp en fläck med andra fläckar, kan ett plagg som från början inte kunnat bäras, få ett längre liv. Katrin Mattiasson är textilkonstnär i Göteborg och arbetar bland annat med textiltryck som teknik. Under hennes workshop bjuds deltagarna in att trycka på kläder som hon själv tagit med, resultatet blir ofta plagg som inte bara ser bättre ut än innan, men de har också fått ett personligt intryck. Katrin har tagit fram trästämplar i olika former som i ett repetitivt tryck bildar vackra mönster. AKTIVITET # 3 Vad? Klädesplagg får ett nytt uttryck med nya mönster som skapas av deltagarna. Material: Deltagarnas egna plagg, gärna med fläckar eller missfärgningar. Stämplar och textiltryck. Hur? Genom att upprepa ett mönster på ett missfärgat eller fläckigt plagg får plagget ett nytt liv. Deltagarna kan även få skapa egna stämplar i enklare material. En enkel sak som en rund ring eller en triangel blir fint när det upprepas till ett mönster.

5 STICK UT Det finns inga gränser för vad som kan skapas med stickning. Som med mycket hemslöjd har det historiskt använts i lokala textila traditioner. Allt från spedetröjor i Skåne till bingestickning i Halland. Under det senaste årtiondet har stickningen som hantverk fått en ny glansperiod. Runt om i Sverige anordnas s.k. stick-caféer där människor samlas för att umgås och för att sticka, då allt som krävs är ett garn och två stickor som enkelt kan bäras med. Fenomenet sprids via internet och via de många stick-bloggar som uppkommit. Ytterligare ett fenomen värt att nämna är stick-graffitti eller guerilla-stickning. Istället för att spraya eller skriva sitt namn med färg, används stickade alster som budskapsbärare och pryder stadens lyktstolpar, elskåp eller hela träd. Man behöver inte alltid köpa nytt garn för att skapa. Pia Jägstrand, Länshemslöjdskonsulent i Norrbottens län tipsar i ett inlägg på en ännu mer hållbar metod på sajten Slöjd håller. Där skriver hon om härvteknik som är ett sätt att tillvarata upprepat garn och därmed kunna sticka nya alster. AKTIVITET #4 Vad? Fingersticka ett värmande mobilfodral. Material: Garn. Alternativt klädesplagg i stretchmaterial som klipps till remsor. Hur? Besökarna stickar med hjälp av att trä garn eller remsorna fingrarna och sedan lyfta understa raden tills en längd blir till, viks dubbelt och sys ihop längs ändarna. Denna metod är enkel även för de som inte använt sig av stickor. AKTIVITET #5 Vad? Förändra stadsbilden genom att smycka ut parker och staden med stickade trädvärmare och lyktstolpsvärmare. Material: Insamlade garnnystan, som deltagarna tar med. Hur? Deltarare stickar enligt egen förmåga, rutor som i en gemensam auktion sätts samman och sys på lämpliga föremål i den direkta omgivningen.

6 OO INVAVT Vävtekniken bygger på två vinkelräta trådsystem, varp och inslag eller väft korsas i ett visst system för att skapa vävnaden. På vikingatiden stod vävstolarna lutade mot väggen och varpen sträcktes av vävtyngder mot marken. Vävstolen som vi känner den idag kom först under 1600-tal. Trasmattor kan väl anses vara en av drottningarna inom resurseffektivitet och hållbarhet. Av gamla trasor väver man slitstarka och användbara mattor. I det uppmärksammade designprojektet Re Rag Rug vill Katarina Brieditis och Katarina Evans utveckla nya intressanta uttryck för trasmattor. Detta görs genom olika textila tekniker som tillvaratar gamla plagg och restprodukter från textilindustrin. Projektet vill genom att undersöka de olika teknikernas potential och uttryck hitta nya möjligheter att använda ett tillsynes värdelöst textilt material till högklassiga mattor som de själva skriver på sin blogg. Bildkälla: En av Re Rag Rugs mattor skapad av flätade T-shirtremsor ( Aktivitet #6 Vad? Skräpvåden! Deltagarna får prova att väva med oväntade material. Material: Gamla plastpåsar, videoband och gamla sladdar. En stående vävstol med färdigmonterat varpsystem. Hur? Deltagarna får turas om att väva in olika material i den uppställda vävtavlan. Återvinningstavla. Aktivitet #7 Vad? Väv på befintliga plagg. Material: Deltagarnas tröjor. Hur? Deltagarna får utgå från ett befintligt plagg och klippa ut ett så kallat varpsystem. I hålen kan man sedan väva in ett nytt material alternativt nedre delen av en längre tröja som klippts i remsor. Bildkälla: 365sakerdukanslöjda

7 OO UTMARKT Broderi har använts i alla tider för att smycka och göra finare med nål och tråd. Det finns en lång rad olika tekniker och sömmar. Korsstygn är kanske en av de mest kända, men det finns en lång rad mer eller mindre kända som stjälksöm, blekingesöm och kedjesöm. Broderier kan liva upp ett gammalt plagg och göra det personligt. Vare sig man broderar initialer på en servett eller på en dopklänning kan det också bli en väldigt personlig present till någon. Större broderiprojekt tar tid. Och just här kan vi också få en större förståelse för hållbarhet. Och när något har kostat mycket, i detta fall i tid, kanske vi tar bättre hand om det? Broderi kan göras från grunden på något nytt, men kan också liva upp något gammalt. Det kan bestå av mönster på tröjor, dukar eller mössor. Men det fantastiska är att det finns få gränser för vilka material man kan använda som underlag. Du kan brodera på en möbel, ett par glasögon, ett påslakan. Alla typer av rutmönster gör det enkelt att använda korsstygn direkt. Men väldigt många material går att brodera på om man gör hål före, så som plåt, plast och trä. Bildkälla: Aktivitet #8 Vad? Broderiklotterplank. Material: Perforerad board eller ett lakan eller hålat tyg. Nål och tråd. Hur? Deltagarna broderar små hälsningar eller symboler som tillsammans skapar ett klotterplank av broderi. Aktivitet #9 Vad? Tagga med dina initialer. Material: Nål och tråd. Besökarnas egna kläder, skor, prylar. Hur? Deltagarna kan märka ut en skjortärm med sina initialer. Eller få en personlig touch på sin tygsko. Det finns en mängd exempel på där man har använt sig av en mängd olika material och saker som solglasögon, möbler eller hörlurar. Aktivitet #10 Vad? Fira-kudden. En fin tradition är att brodera en bröllopskudde som gåva till brudparet. Detta kan överföras till högtider tidigare i livet, t.ex. dop, student eller varför inte till födelsedagen. Material: Färdigsydda kuddfodral. Nål och tråd. Hur? Deltagarna få brodera kuddfodralen med personliga hälsningar på kuddfodralen. Beroende på ambitionsnivån hinner kudden kanske inte bli färdig under aktivitetens gång.

8 OMGJORT Under begrepp som remake, re-design och up-cycling har många designers valt att utmana sin kreativitet genom att ta sig an plagg och sytt om till nya, kanske mer moderiktiga och/eller användbara plagg. En av dessa designers heter Amanda Ericsson och står bakom klädmärket dreamandawake. Amanda är textilingenjör vid Borås Textilhögskola. Hon har också anordnat flera workshops över hela världen bl. a i Hong Kong och Mocambique. Amanda berättar att hon tror att värdet man investerar i att sy om ett plagg är större än att bara få ett lagat plagg, man har också investerat en bit av sig själv. Under hennes work shops lär hon deltagarna lika mycket som de lär henne, och utbytet, speciellt i mötet med andra kulturer, är mycket värdefullt. Hon tror att enkelheten i hennes work shop ligger bakom de lyckade resultaten, hon tar med en hög med kläder, några symaskiner och fotografier från tidigare work shops som inspiration. Bilder från Amandas utställning på Galleri Parallell, Stockholm, maj 2013 Aktivitet #11 Vad? Gör om gamla plagg och förvandla dem till nya. Material: Deltagarnas egna plagg. Symaskiner och inspiration från bilder. Hur? En designer leder aktiviteten och guidar deltagarna i olika enkla ändringar som går att göras, allt från att sy in en klänning till att alternera en krage eller sy ihop en kjol och en topp och skapa en klänning.

9 OO FARGSTARKT Genom att ge textilier ny färg kan man inte bara skapa något annorlunda och nytt, det blir även en spännande process att se vad som kan användas för att skapa naturliga färger. De färgningsprocesser som används i textilindustrin är ofta skadlig för miljön och människor som arbetar med den. Vill man färga något själv kan man istället gå tillbaka till tiden då man använda sig av det naturen gav för att färga och göra nytt. Nya namn har under den senaste tiden lyft fram naturliga färgningsprocesser som konstform. Textilkonstnären Lina Sofia Lundin har skrivit ett Färgningsmanifest, en skrift där hon berättar och beskriver färgningsprocesser som hon provat under en vecka med vanligt kompostmaterial. I tidningen Hemslöjd ger Jeanette Schäring tips på man kan färga hemma genom att använda sig av mat eller ogräs från naturen. Uppslag ur Färgningsmanifestet av Lina Sofia Lundin Aktivitet #12 Vad? Prova att kompostfärga! Material: Grönsaker. Vita plagg som deltagarna själva tar med. Hur? Deltagarna får prova med olika tyger och olika förberedda färgningsbad. Jeanette tar rödkål som ett tacksamt exempel på bad för att experimentera. Genom att låta tyget ligga i olika länge eller tillsätta citron eller salt blir resultatet helt olika. Aktivitet #13 Vad? Mikrofärga! Material: Rödkål + andra grönsaker. Vita plagg som deltagarna själva tar med. Hur? I bloggen Hanna Leker beskrivs hur du kan färga garn och annat textilt material i mikrovågsugnen.

10 Sveriges Konsumenter Sveriges Konsumenter är en oberoende, partipolitiskt obunden paraplyorganisation med 28 medlemsorganisationer samt enskilda medlemmar. Målet är ökad konsumentmakt och att politiker, näringsliv och myndigheter alltid ska ha konsumenternas bästa för ögonen. Sveriges Konsumenter arbetar med påverkan och opinionsbildning, både nationellt och internationellt, och ger ut tidningen Råd & Rön och nyhetsbrevet KonsumentMakt.