Nyhetsbrev 2014:3 från Sveriges Fiskevattenägareförbund

Transkript

1 Nyhetsbrev 2014:3 från Sveriges Fiskevattenägareförbund Förbundsdirektören reflekterar Folk brukar ha lite roligt åt att jag som tjänare i vår herres våta hage inte tål skaldjur. Allergin som uppkom för styvt 25 år sedan innebar att jag fick lägga delikatesser som räkor, hummer och krabba på hyllan. Under en inledande period avhöll jag mig också från sötvattenkräftor vilket dock inte hindrade oss från att inrätta kräftfiske som en familjetradition redan då barnen var i femårsåldern. På den efterföljande kräftskivan låg emellertid musslor och en och annan majskolv på min tallrik. Omsider upptäckte jag lyckosamt nog att min intolerans inte gällde sötvattenkräftor och jag har sedan dess med råge tagit igen de förlorade åren. Familjetraditionen fortsätter trots att deltagarna numera består av snart eller redan utflyttade ungdomar. Man missar inte gärna denna sensommarupplevelse som faktiskt i småskolans sommaruppsats rankades högst på listan över feriens höjdpunkter. Den egna kräftfångsten blev rik i år och samstämmiga uppgifter runt om i landets kräftregioner vittnar om ett riktigt bra kräftår. När det gäller signalkräfta talas det från vissa håll om fångster i paratitet med de gamla goda åren och även återväxten tycks god då mjärdarna även innehöll gott om småkräftor. Efter ett positivt kräftår känns det från Förbundets sida extra stimulerande att i början av nästa år ge ut vår färska kunskapsbok om kräftor. Något att förgylla silly season med i väntan på nästa års säsongstart. Kräftboken snart klar Alla faktatexter till förbundets kräftbok är klara och håller nu på att faktagranskas av SLU:s kräftforskare. Boken kommer att bli en mix av kunskapsavsnitt som bygger på de senaste forskningsrönen kring kräftans livsbetingelser och reportage från verkligheten ute vid våra kräftvatten. Under sensommaren har bokens författare, Lars Krögerström, färdigställt reportage om bland annat standardiserat kräftprovfiske i Allgunnen, ett kommersiellt kräftfiskearrangemang vid Vallsjön, kräftfiske till avsalu i Hövern och kring kräftfisket i Vättern. Parallellt med textgranskningen har även layoutarbetet av boken påbörjats. Tidtabellen för när kräftboken ska vara tryckt och färdig för distribution, januari 2015, ligger fast. Det går fortfarande bra att förbeställa kräfthandboken (maila kansliet): Medlemspris 200 kr inkl. moms och frakt (beställning minst 20 ex) Medlemspris 225 kr inkl. moms + frakt (mindre beställningar) Praktisk vägledning för kontrollavgiften Förändringen av Lagen om fiskevårdsområden (LOFO) 2011 innebar att kontrollavgiften numera är den enda möjligheten som står till buds för fiskevårdsområdesföreningen att beivra brott mot föreningens egna bestämmelser. Det kan konstateras att allt för få fiskevårdsområdesföreningar hittills har infört kontrollavgiften vilket bland annat sannolikt beror på att informationen om hur avgiften ska hanteras har varit bristfällig. Förbundet försöker nu råda bot på detta och är i full färd med att producera ett vägledningsmaterial om

2 hur kontrollavgiften kan införas och tillämpas. Parallellt tar Förbundet också fram ett vägledningsmaterial för bildande av fiskevårdsområden. Materialet är angeläget då det fortfarande saknas ordnad lokal förvaltning i många fiskevatten, däribland flera laxvatten, och där fiskevårdsområden behövs inte minst som plattform för en växande fisketurismnäring. Dessutom finns det på många håll behov av sammanslagning och omstrukturering av befintliga fiskevårdsområden och de lagliga formerna för detta kommer också att behandlas i materialet. Båda vägledningsmaterialen kommer att i reportageform kryddas med goda exempel från aktiva fiskevårdsområdesföreningar. Reportagen kommer dels att lyfta fram konstruktivt arbete med förvaltning, fiskevård och utveckling inom ramen för ett fiskevårdsområde och dels beskriva hur föreningen kan bedriva en effektiv fisketillsyn med stöd av kontrollavgiften. Produktionen finansieras via medel för nationella informationsinsatser som har beviljats av Havsoch vattenmyndigheten. Vägledningsmaterialen kommer att vara klara vid årsskiftet. Nationellt Fiske- och Landsbygdsnätverk EU:s stödfonder inramas av ett omfattande regelverk. Ett EU-direktiv säger att det ska inrättas ett nationellt nätverk vid genomförandet av landsbygdsprogrammet och havs- och fiskeriprogrammet. I tidigare programperioder har det funnits ett landsbygdsnätverk och i den nya perioden ( ), som nyligen påbörjats, ska även fisket ingå i nätverket. Jordbruksverket är därför i färd med att rigga ett gemensamt Fiske- och Landsbygdsnätverk. Syftet med nätverket är att olika fiske- och landsbygdsorganisationer ska få ett mötesforum för att föra dialog och samverka kring viktiga utvecklingsfrågor och lära av varandra. Ett övergripande syfte är också att nätverkandet ska underlätta genomförandet av de åtgärder som har lagts fram i stödprogrammen. Även mål av kompetensutvecklande karaktär som tecknats ned i Jordbruksverkets nationella strategier för utveckling av fisketurism, vattenbruk och yrkesfiske ska understödjas av nätverkets aktiviteter. Sveriges Fiskevattenägareförbund har anmält intresse om medlemskap i Fiske- och Landsbygdsnätverket. Ett förberedande diskussionsmöte om vilka frågor och aktiviteter som fiskedelen i nätverket ska jobba med hölls i Stockholm i mitten av september. Det framkom att aktiviteterna i huvudsak ska rymmas inom tre fokusområden: samverkan (utbyte av information och erfarenheter), kompetensutveckling och miljönytta. På mötet vaskades olika behov och aktiviter fram. Från Förbundets sida framhöll vi bland annat behovet av diskussion, förankring och konkretisering av en lokal förvaltningsmodell för kustvatten och de stora sjöarna där det idag råder fritt handredskapsfiske. Vi lyfte även behovet att få en samsyn kring nödvändigheten av att gårdsbaserad fisketurism och vattenbruk får samma undantag från strandskyddet som det traditionella yrkesfisket. Inom kompetensutvecklingsområdet var våra viktigaste inspel behovet av ökade kunskaper hos alla parter om den svenska fiskerättsliga strukturen samt att rekryteringen av ungdomar i den lokala förvaltningen och i fiskerinäringen måste underlättas. Vi fick gott gehör våra frågor. Nätverket förväntas rulla igång på allvar under hösten 2015.

3 Det kan konstateras att de olika parterna lärt sig en del om varadra under resans gång. Yrkesfiskestrategi under vardande I slutet av september hölls ett första möte med Jordbruksverkets rådgivande grupp för framtagandet av en yrkesfiskestrategi. Målsättningen är att strategin ska kunna ansluta till och komplettera de redan fastställda strategierna för fisketurismen och vattenbruket. Ambitionen är att utvecklingsstrategin för yrkesfisket ska utveckla dagens och framtidens fiskerinäring med avstamp i en ekologisk, ekonomiskt och socialt hållbar fiskerinäring som speglar konsumenternas efterfrågan. Sveriges Fiskevattenägareförbund medverkar i den rådgivande gruppen där vår huvuduppgift är att lyfta frågor med bäring på yrkesmässigt fiske med stöd av enskild fiskerätt. De förslag till målområden som lämnas av organisationerna i den rådgivande gruppen ska sedan sammanställas av ett sekretariat med myndighetsrepresentanter. Yrkesfiskestrategin förväntas ligga klar under hösten Möte med nationella vattenbruksrådet Det nationella vattenbruksrådet träffades på Arlanda i slutet av augusti. Då det var rådets första egentliga möte inleddes sammankomsten med en presentation av de ingående ledamöterna och dess organisationers hjärtefrågor inom vattenbrukssektorn. Mötet kom framförallt att handla om det pågående arbetet med den nationella handlingsplanen för vattenbrukets utveckling. Planen är något försenad och förväntas bli klar i början av Förbundet deltar i arbetet med den delen av handlingsplanen som berör regional utveckling och planering. En fråga som diskuterades livligt var det nya avgiftssystem för offentlig kontroll och hälsoövervakning som sjösatts av Jordbruksverket före sommaren. Systemet har medfört oväntat kraftiga avgiftshöjningar för det småskaliga vattenbruket vilket föranledde stark kritik. Fortsatt dialog om vattenkraften och miljön För tredje året i rad arrangerade Havs- och vattenmyndigheten dialogmöte om vattenkraften och miljön. Dialogmötet, som är en del i ett regeringsuppdrag ämnat att öka samsynen mellan kraftintressenter och miljöintressenter, hölls i år i Gävle under andra veckan av september. Frågeställningarna som diskuterades påminde mycket om diskussionerna vid tidigare dialogmöten om än under mer lugnare former. Under resans gång har de olika intressenterna uppenbarligen lärt sig en hel del om andra partens förutsättningar, villkor och behov. Det var märkbart att frågan om vattenkraftens ansvar för miljöförbättrande åtgärder, i form av exempelvis fria vandringsvägar m.m., blivit mer tillspetsad i och med att vattenverksamhetsutredning nu har lagt sitt slutbetänkande. Parallellt med slutfasen av utredningen har också HaV och Energimyndigheten tagit fram en gemensam nationell strategi för hållbar vattenkraft vilken ska ligga till grund för klassning och prioriteringen av åtgärder vid vattenkraftsanläggningar ute i Vattenmyndigheternas olika distrikt. Denna strategi kom att prägla mycket av diskussionerna på dialogmötet inte minst då dokumentet i stor utsträckning prioriterat bort den storskaliga vattenkraften från åtgärder.

4 Remiss vägledningsmaterial kraftigt modifierade vatten (KMV) Under inledningen av hösten har Havs- och vattenmyndigheten haft ute ett flertal vägledningsmaterial kring vattenförvaltningsarbetet på remiss. Vattenförvaltningsarbetet bedrivs av Vattenmyndigheterna och Länsstyrelserna för att uppnå målsättningarna i EUs vattendirektiv. Ett av vägledningsmaterialen har berört hur vattenhandläggare ska bedöma om det finns skäl för en vattenförekomst ska få förläng tidsfrist eller mindre stränga krav från att nå en god status/potential till Då det framförallt är ett dokument för handläggande myndigheter hade Förbundet inga specifika synpunkter på detta vägledningsmaterial. Två andra vägledningsmaterial har behandlat hur uttolkningen av kriterierna för kraftigt modifierade vatten (vattenförekomster med stark fysisk påverkan) ska tillämpas varav ett material handlar om tillämpningen specifikt på vattenkraft. Generellt, anser vi i vårt yttrande, att det är bra att uttolkning och tillämpning av kriterier för urval av kraftigt modifierade vatten struktureras upp i centrala vägledningsdokument. I sammanhanget konstaterar vi att vägledningsmaterialen tillsammans med den nationella strategin för hållbar vattenkraft troligen kan komma att behöva revideras då de politiska ställningstagandena av förslagen i den nyligen presenterade vattenverksamhetsutredningen väl ligger för handen. Vi påtalar också att risken är stor att vägledningsmaterialen i samverkan med den nationella strategin i allt för stor utsträckning fasar in den storskaliga vattenkraften i KMV med följd att åtgärdsarbetet till stor del uteblir i kraftigt utbyggda avrinningsområden. Detta vore ett stort bakslag för vattenförvaltningsarbetet i stort och för möjligheterna till utveckling av framtidsnäringar i form av landsbygds- och fisketurism i de många glesbygder som fått sina naturvärden och sin utvecklingspotential starkt beskuren eller spolierad av vattenkraftsutbyggnad. Remiss klassificering och miljökvalitetsnormer för ytvatten Havs- och vattenmyndigheten remitterade under september sitt förslag till ändrade föreskrifter om klassificering och miljökvalitetsnormer avseende ytvatten. I vårt remissvar uttrycker vi tillfredsställelse över att vissa läkemedelssubstanser numera även ingår i den gemensamma bevakningslistan och betonar samtidigt att läkemedelsrester i vatten är ett problem som måste ägnas större uppmärksamhet och förebyggas genom kraftfulla konkreta åtgärder. Remiss nya föreskrifter yrkesfiskelicenser och tillstånd Riksdagen fattade den 24 juni beslut om vissa ändringar i fiskelagen. En av de viktigaste ändringarna är att ett nytt system för licensiering av yrkesmässigt fiske införs. Yrkesfiskelicens, fartygstillstånd och särskilt fartygstillstånd ersätts av fiskelicens för näringsmässigt fiske i havet och för det näringsmässiga fiske som bedrivs på allmänt vatten i de stora sjöarna blir benämningen personlig licens.

5 Lagändringen har föranlett HaV att anpassa sina föreskrifter om licens och tillstånd för yrkesmässigt fiske. Förslaget var ute på remiss under augusti och Förbundets analys inriktade sig på föreskriftsförändringarnas konsekvenser för det fiske som bedrivs med stöd av enskild fiskerätt. Sveriges Fiskevattenägareförbund anser att det nya systemet för licenser inte i sak innebär någon förenkling för näringsmässigt fiske med stöd av enskild fiskerätt i havet. Byråkratin och kostnaderna kvarstår. Däremot välkomnar vi att denna kategori genom det nya systemet nu jämställs med övrigt yrkesmässigt fiske vad gäller rättigheter inte minst möjligheten att erhålla sälskadeersättning. Förbundet befarar vidare att nyetablering av småskaligt fiske i näringsverksamhet på kust- och skärgårdsfastigheter med stöd av enskild fiskerätt avsevärt kommer att försvåras genom att licensprövningen enligt föreskriftsförslagen även för denna fiskekategori ska beakta tillgången på fisk. Det föreligger stor risk att inblicken i den lokala beståndssituationen saknas hos myndigheten och bedömningen därför blir godtycklig och grundas på mer övergripande beståndsdata sammankopplad med det storskaliga yrkesfisket. Vi framför också att det är högst beklagligt att fiskerilagstiftningen inte gör en tydlig distinktion mellan det fritidsfiske som kan utövas av var och en och det husbehovsfiske som bedrivs med stöd av enskild fiskerätt och där fiskerätten är en del av fastighetens produktionsmedel. Sveriges Fiskevattenägareförbund avstyrker också flera av de föreskriftförändringar som föreslås. Bland annat att undantag från fiskevårdsbestämmelserna i FIFS 2004:36 endast kan beviljas licensierat yrkesfiske och hävdar att fiske med stöd av enskild fiskerätt ska ha samma möjlighet till tillståndsprövning. Vi delar inte HaVs uppfattning att tillståndsbestämmelserna i FIFS 2004:36 ovillkorligen ska omfattas av EU-bestämmelserna (Artikel 7 i rådets förordning 1224/2009) om att fisketillstånd inte får utfärdas för ett fiskefartyg som saknar fiskelicens. Dessa tillstånd avser ofta undantag från fiskevårdsbestämmelser och är alltså av karaktären dispenser vilka kan vara nödvändiga för att ett fiske med stöd av enskild fiskerätt i havet överhuvudtaget ska vara möjligt att bedriva. Det är inte bara nuvarande fiskevårdsbestämmelser som kan utgöra ett hinder för ett nyttjande utan även framtida fiskevårdsregler kan komma att utestänga fastigheter med enskild fiskerätt från ett husbehovsfiske om förslaget genomförs. Remissyttrandet i sin helhet kan läsas på Förbundets hemsida..

6 Datainsamling om fritidsfisket Det finns inget lagligt stöd för att kräva in fångstuppgifter från fritidsfisket. För att skaffa sig en bild av fritidsfiskets omfattning och dess fångster genomför Havs- och vattenmyndigheten (tidigare Fiskeriverket) regelbundet en nationell enkätundersökning om svenskt fritidsfiske. Under senare år har enkätundersökningen, där SCB ansvarar för själva genomförandet, blivit årlig. För närvarande är 2013 års undersökning under färdigställande och enkätstudien för 2014 har just påbörjats. I slutet av september bjöd Havs- och vattenmyndigheten in till ett seminarium för att presentera och inhämta synpunkter på ett förslag till nationell plan för kunskapsförsörjning om fritidsfiske inom fisk-, havs- och vattenförvaltningen. Förslaget, som har tagit fram av SLU, ska förse HaV med ett förbättrat kunskapsunderlag som grund för god fiskförvaltningen inom sitt ansvarsområde (framförallt kusten och de stora sjöarna) samt i arbetet med att uppnå miljömålen och målen inom friluftsområdet. De fördjupade studier som föreslås i planen ska komplettera den nationella enkät om svensk fritidsfiske som HaV regelbundet beställer från SCB. Havs- och vattenmyndigheten kommer senare i höst att utifrån lämnade synpunkter på förslaget, bland annat rörande vilka fiskarter som är viktigast att ha en god uppföljning på, och efter andra överväganden och budgetmässiga prioriteringar fastställa en långsiktig plan för datainsamlingen om fritidsfisket. Medlemsinventeringen Som synes är myndigheterna angelägna om att täppa till kunskapsluckorna och skaffa sig mer tillförlitligt underlag för sitt arbete. Det leder osökt över till vårt eget Förbunds behov av bättre data över medlemskåren och jag vill därför passa på att påminna Er som ännu inte har svarat på medlemsenkäten. Avsikten med enkäten är alltså att hämta in lite djupare uppgifter om medlemmarna. Vi får då en bättre kunskap om medlemskåren och den fiskevattenresurs som man förvaltar. Inventeringens mål är få fram ett antal nyckeltal för att med större tyngd kunna föra fram och driva våra frågor mot departement och myndigheter. Nyckeltal som bland annat visar hur många fiskerättsägare som indirekt är anslutna till vårt förbund, hur stor fiskevattenareal man totalt förvaltar, hur fiskevattnet nyttjas och hur mycket fiskerinäring som inryms i vår medlemskrets. Jag vill upprepa att det är mer och mer uppenbart hur viktigt det är att förbundet har tillgång till de uppgifter som efterfrågas i enkäten. Inte minst för att vid kontakter med politiker, myndigheter och andra samhällsaktörer med tydliga siffror synliggöra den breda och omfattande fiskerinäring som ryms i vår medlemskår både i form av yrkesfiske-, vattenbruks- och fisketurismföretag. Så var en god medlem, fyll i uppgifterna och maila/skicka in enkäten till förbundet snarast.

7 Till sist Hösten bjuder trots sin något vemodiga inramning på en hel del vederkvickelser för oss som trivs i skog, mark och sjö. Älgjakten är förstås given på förstaplatsen för många och att fylla korgen med läckra svampar från skogens skafferi har också ett stort antal anhängare. Under de år på 1990-talet som jag var bosatt på en gård utanför Västervik, med vyer ut mot skärgården från både köks- och vardagsrumsfönster, lärde jag mig uppskatta sikfiske som en trivsam aktivitet fram på höstkanten. Varje år landades några präktiga husbehovssikar och rommen ja den togs om hand och tillreddes för att senare tjäna som underlag för läcker sikromstoast då Kung Bore väl intagit landet. Handhavande och recept för att bereda rommen förmedlas i det följande. Nämnas kan att det går lika bra med siklöja. Ingredienser Sikrom Romstinn sik Vatten 4 msk salt per liter vatten Gör så här : Dra eller tryck rommen ur hinnorna. Lägg rommen i en skål tillsammans med vatten och vispa kraftigt med en stålvisp så att alla hinnor lossnar. Plocka bort hinnorna. Skölj rommen noggrant. Mät upp vatten och häll på så mycket att det täcker rommen. Tillsätt salt. Vispa tills saltet har löst sig. Låt romkornen ligga saltvattnet i 15 minuter. Häll rommen genom en sil och lägg upp den på en handduk att torka en stund. Tag bort de hinnor som eventuellt finns kvar. Frys rommen i lagom stora förpackningar. Rom kan innehålla parasiter och ska därför frysas under ca 1 vecka. När rommen ska användas tina och smaksätt den med lite riven gul lök och eventuellt en aning brännvin eller konjak. Servera till exempel på en toast tillsammans med en klick gräddfil eller creme fraiche och finskuren rödlök. Toppa med en citronskiva. Friska hösthälsningar! Thomas Lennartsson Förbundsdirektör Sveriges Fiskevattenägareförbund Lilla Böslid 146, Eldsberga Tel Epost. thomas.lennartsson@vattenagarna.se Hemsida.