Förvaltningsberättelse 4

Transkript

1 Årsredovisning 2013

2

3 Innehåll Förvaltningsberättelse 4 Rapport över totalresultat för koncernen 14 Rapport över finansiell ställning för koncernen 15 Rapport över förändringar i eget kapital för koncernen 16 Rapport över kassaflöde för koncernen 17 Resultaträkning för moderbolaget 18 Balansräkning för moderbolaget 19 Rapport över förändringar i eget kapital för moderbolaget 20 Kassaflödesanalys för moderbolaget 21 Noter till de finansiella rapporterna 24 Revisionsberättelse 54

4 Förvaltningsberättelse Styrelsen och verkställande direktören för Bergvik Skog AB (publ), org nr , med säte i Falun, får härmed avge årsredovisning och koncernredovisning för verksamhetsåret Uppgifterna avser koncernen om inte annat anges. Allmänt om verksamheten Bergvik Skog AB äger och förvaltar skog, mark och vatten i Sverige och Lettland. Den huvudsakliga verksamheten består av skogsbruk. Bergvik Skog äger tre plantskolor som producerar skogsplantor för eget behov och extern försäljning. Utveckling av vindkraftsparker och försäljning av byggrätter för vindkraftsverk är sedan några år tillbaka en ny verksamhetsgren. När mark upplåts för vindkraftverk tecknas arrendeavtal där Bergvik Skog får ersättning kopplad till intäkterna från vindkraftverken, verksamheten är växande. Upplåtelse av bl a jakt och bergtäkter är stabila intäktskällor. Vid bildandet av Bergvik Skog 2004 träffades, mellan Bergvik Skog och Stora Enso respektive Korsnäs, ett 15-årigt virkesavtal som ger Bergvik Skog skyldighet att sälja och Stora Enso och Korsnäs skyldighet att köpa en avtalad årlig volym av avverkningsrätter i Sverige. Avtalen med Korsnäs har efter Korsnäs samgående med Billerud tagits över av BillerudKorsnäs. Bergvik Skog i Sverige har dessutom kortare avtal med Stora Enso och BillerudKorsnäs där de åtar sig att på uppdrag av Bergvik Skog utföra skogsvård och andra operativa tjänster samt allmän skoglig service och tillsyn. Båda avtalen bygger på principen att marknadsmässiga priser skall tillämpas. I händelse av tvist i tolkning eller tillämpning av dessa avtal finns etablerat en oberoende expertpanel som med kort varsel kan agera. Bergvik Skog i Lettland har kortare avtal med flera olika bolag för framförallt gallringsavverkning. Slutavverkningsposter säljs huvudsakligen som rotposter på öppna marknaden. Bolagets ledning och administration är placerad i Falun med funktioner för skoglig verksamhet, fastighetsrelaterade frågor, vindkraft, affärsutveckling, ekonomi/finans, IT samt juridik. Medelantal anställda är sammanlagt 27 (25). Medelantal anställda på plantskolorna är totalt 49 (50) varav 20 (20) är säsongsanställda. Medelantal anställda på Bergvik Skogs bolag i Lettland är 18 (15). Bergvik Skog är finansierat med riskkapital på (17 861), varav (13 925) som eget kapital och (3 936) som förlagslån, och sammanlagda kreditlöften på (10 081). Av kreditlöftena var utnyttjade per 31 december Banklånen ges ut av Nordea, Handelsbanken, SEB, DnB samt Svensk Export Kredit. Lånen är uppdelade med kvarvarande löptider om 4, 3, 2 respektive 1 år. Bergvik Skog hade vid årsskiftet (0) utestående företagscertifikat. Det föreligger ett aktieägaravtal mellan Bergvik Skog AB (publ.) och dess aktieägare. Avtalet reglerar bl. a. hur Bergvik Skog AB:s (publ.) styrelse skall vara sammansatt. BillerudKorsnäs AB äger en av tusen aktier i Bergvik Skog Öst AB samt en option, att under vissa omständigheter köpa återstående. Övriga aktier i Bergvik Skog Öst AB ägs av Bergvik Skog AB (publ). I Bergvik Skog Väst AB äger Bergvik Skog AB (publ.) samtliga aktier. Årlig avverkning, areal Hektar Årlig avverkning, volym Km 3 fub År Årlig tillväxt och avverkning Milj m 3 sk År Tillväxt utöver avverkning Slutavverkning Slutavverkning + Övrigt Gallring Gallring År Avverkning Avverkningsvolymer i Sverige Den samlade avverkningen uppgick till (5 824) km 3 fub, varav slutavverkning utgjorde (3 787), gallring (1 419) och sk övrig avverkning 240 (618) km 3 fub. Därtill har 359 (439) km 3 s toppar och grenar (GROT) levererats som biobränsle. 4 Bergvik Skog årsredovisning 2013

5 Skogsinnehav i Sverige Vid utgången av året uppgick den totala produktiva skogsarealen till ca 1,9 (1,9) Mha med en total virkesvolym på ca 243 (242) miljoner m 3 sk eller 128 (127) m 3 sk/ha. Under året har (1 703) ha produktiv skogsmark köpts och (2 884) ha sålts. För reservatändamål har 31 (2) ha produktiv skogsmark avståtts till staten mot intrångsersättning. Skogsvård i Sverige Under 2013 har följande skogsvårdsåtgärder genomförts: Markberedning (20 357) ha Plantering (20 806) ha Röjning (36 256) ha Gödsling (10793) ha Bergvik Skogs ambition är att plantera ca 95 % av aktuell föryngringsyta med plantor producerade i egna plantskolor. Planteringsarealerna markbereds i största möjliga utsträckning. Efter några år med stora röjningsarealer är nu röjningarnas omfattning på en mer normal nivå. Bergvik Skog strävar efter att gödsla all mark där gödsling är tillåten och samtidigt lönsam. Under året har den gödslade arealen minskat något jämfört med föregående år. Skogsinnehav i Lettland Vid utgången av 2013 uppgick den totala arealen till ca ha ( ), varav det på ca ha (80 000) avses att bedriva skogsbruk. Den genomsnittliga volymen per ha är ca 110 m 3 sk/ha (110). Under året har ca m 3 fub ( ) avverkats. Biobränsle i form av GROT och flisade avverkningsrester har levererats i en omfattning om m 3 s (20 000) Följande skogsvårdsåtgärder har utförts: Markberedning ha (1 800 ha) Plantering ha (1 650 ha) Röjning ha (4 125 ha) Den årliga tillväxten på den areal där bolaget planerar att bedriva skogsbruk uppgår till ca m 3 sk. Nästa steg i utvecklingen av innehavet är att sälja jordbruksmark framförallt till lokala lantbrukare samt att genomföra markbyten, i syfte att förbättra arronderingen av innehavet. Vindkraft i Sverige Bergvik Skogs vindkraftsaffär bedrivs enligt tre affärsmodeller, stora projekt, arrendeprojekt och enskilt arrende. Huvudinriktningen är att i projektform utveckla större vindkraftsparker. Dessa parker är i normalfallet tillståndgivna för vindkraftverk. Utvecklingsprocessen omfattar identifikation av lämpligt område, vindmätning och beskrivning av miljökonsekvenser för att erhålla miljötillstånd, samt arbete för att erhålla tillstånd för elanslutning. Tillstånden, vind- och produktionsberäkningar samt arrendeavtal överlåts i bolagsform till annan part som har avsikt att bygga parken. Affärsmodellen för utveckling av mindre parker sker i s.k. arrendeprojekt. Arrendeprojekt innebär att en vindkraftsexploatör förvärvar en option att bygga en vindpark inom ett arrendeområde. Området möjliggör i normalfallet att ca 5 30 verk kan byggas. Exploatören ansvarar för tillståndsprocessen och utvecklingen av parken. Därutöver upplåts även enskilda arrenden på Bergvik Skogs mark för mindre vindparker. Arise Windpowers och Platina Partners byggnation av den första större vindkraftsparken belägen på Bergvik Skogs mark, Jädraås, färdigställdes under året enligt plan. Parken invigdes 28 maj 2013 och vid årsskiftet var alla 66 vindkraftverken i drift, varav 39 på Bergvik Skogs mark. Lingbo Vindkraft har tillstånd för 85 verk i Bollnäs och Ockelbo kommuner. Optionsavtal kring förvärv av detta projekt ingicks 2010 med Platina Partners. Första delen av affären genomfördes 31 juli 2013 varvid Platina Partners förvärvade 25 % av aktierna i Lingbo Vindkraft AB. Bergvik Skog erhöll under 2013 arrendeintäkter från 76 vindkraftsverk. Andel av areal skogsmark per åldersklass % 25 % 20 % 15 % 10 % 5 % 0 % Ålder, år Markberedning och plantering, areal Röjning, areal Hektar Hektar År Markberedning Plantering År Bergvik Skog årsredovisning

6 Svegström (1) Granberget (2) Tavelberget (3) Högberget (3) Säliträdberget (2) Jädraås (39) Falun Gävle Korpfjället (5) Röbergsfjället (8) Silkomhöjden (6) Stockholm Tjurhöjden (2) Västerås Karlstad Stockholm Vindkraftverk i drift på Bergvik Skogs mark januari 2014 Ekonomiskt utfall Intäkter Den genomsnittliga virkesintäkten sjönk med ca 7 % och uppgick till 339 (363), kr/m 3 fub. Efterfrågan på timmer och massaved har under 2013 varit något större än under föregående år. Priserna har varit oförändrade under året, men legat under föregående års genomsnittliga nivå. Avverkningsvolymen steg med 4 % i förhållande till föregående år och uppgick totalt till (5 968) km 3 fub. Kostnader De sammantagna operativa kostnaderna uttryckt i kronor per m3fub uppgick till 241 (251). Bergvik Skog arbetar aktivt tillsammans med Stora Enso Skog och BillerudKorsnäs Skog för att åstadkomma produktivitets- och kvalitetsförbättringar i drivning och operativ skogsvård. I de operativa kostnaderna ingår även kostnader för försäljning av vindkraftparker. Resultat Årets rörelseresultat uppgick till och blev 315 lägre jämfört med Av försämringen är 349 hänförligt till en lägre höjning av marknadsvärdet av den växande skogen. Lägre virkespriser har försämrat resultatet med 141. Realisationsvinster från fastighetsförsäljning har ökat till 282 (175 ). Högre avverkningsvolymer har påverkat resultatet positivt med 49. Marknadsvärdeförändringen av den växande skogen har beräknats till 450 (799 ). Vid marknadsvärderingen av den växande skogen är den långsiktiga prisförväntningen baserad på av konsultföretaget Pöyry under 2011 prognostiserad realprisutveckling för massaved och timmer. Endast en del av den av konsultföretaget Pöyry förväntade positiva realprisförändringen har tagits med i beräkningen. Beräkningen baseras på samma prisantaganden som under Diskonteringsräntan (6,25 %) samt den långsiktiga avverkningsplanen är oförändrad i jämförelse med års kostnader har använts i beräkningarna. (se vidare not 36). Resultatsammanfattning Kr/m³ fub Kr/m³ fub Virkesintäkter Övriga intäkter Operativa kostnader (inkl avskrivningar) Operativt resultat Omvärdering av växande skog Rörelseresultat Avkastning på sysselsatt kapital uppgick till 5,5% (7,0) och på redovisat eget kapital till 4,8% (16,6). 6 Bergvik Skog årsredovisning 2013

7 Fakturering Operativt resultat Kr/m År År Övrigt Virke Kr/m 2 Resultat Eget kapital och skulder År Operativt resultat Rörelseresultat Resultat före skatt År Eget kapital Förlagslån Banklån Kassaflöde Värdet på växande skog och mark År År Kr/m 2 Operativt kassaflöde Avyttringar Investeringar Avkastning % 25 Skuldsättningsgrad ggr 2, , ,00 5 0, År 0, År Eget kapital Sysselsatt kapital Bergvik Skog årsredovisning

8 8 Bergvik Skog årsredovisning 2013

9 Ägarförhållanden Ägare i Bergvik Skog AB (publ) 31 december 2013 antal aktier % Stora Enso AB ,3 Länsförsäkringar ,9 Foundation Asset Management Sweden AB ,5 SPP Livförsäkring AB 578 8,2 BillerudKorsnäs AB 353 5,0 Kåpan pensioner försäkringsförening 353 5,0 3:e Ap-fonden 347 4,9 AB Persson-Invest 117 1,7 Tham Invest AB 83 1,2 Nordea Liv Sverige 70 1,0 Stockholms Sjukhem 64 0,9 Proventus 39 0,6 Stora Enso Gemensamma Pensionsstiftelse 15 0,2 Stiftelsen Erik Johan Ljungbergs Utbildningsfond 5 0,1 Mindre innehav 47 0, ,0 Information om risker och osäkerhetsfaktorer Bergvik Skogs intäkter påverkas huvudsakligen av de volymer Stora Enso Skog respektive BillerudKorsnäs Skog avverkar på Bergvik Skogs marker, vidare påverkas intäkterna av i virkesmarknaden tillämpade priser. I det korta perspektivet påverkas resultatet framför allt av prisförändringar. En procents prisförändring på sågtimmer påverkar resultatet (före skatt) med ca 13 och lika stor prisförändring på massaved påverkar resultatet med ca 7. Bergvik Skogs kassaflöde påverkas enbart i mindre grad av eventuellt minskade avverkningsvolymer. De gällande virkesavtalen med Stora Enso och BillerudKorsnäs garanterar kassaflöden genom avtalade årliga kontrakteringsvolymer. Den enskild största operationella kostnaden för Bergvik Skog är drivningskostnaden, d.v.s. kostnaden att fälla, kvista och kapa träden samt transportera dem till bilväg. En procents prisförändring av drivningskostnader påverkar resultatet med ca 8. En annan väsentlig kostnadspost är räntekostnader på Bergvik Skogs lån. 90 % av räntekostnader för banklån är säkrade. Dessa beskrivs närmare i not 29 längre fram i årsredovisningen. Från tid till annan aktualiseras Bergvik Skog ABs dotterbolags primäransvar för miljöproblem som förorsakats av industriell verksamhet som bedrivits av tidigare ägare till dotterbolagen. Som framgår nedan har Stora Enso och BillerudKorsnäs lämnat vissa garantier i detta sammanhang. Händelser av väsentlig betydelse som inträffat under räkenskapsåret eller efter dess slut. Bergvik Skog har per den 31 januari 2014 av Skogssällskapet köpt Sia Zilupe Mesz, ett skogägande lettiskt bolag som äger ha mark. Efter verksamhetsårets slut har Mark- och miljööverdomstolen baserat på Bergvik Skogs överklagande beviljat bolaget tillstånd att uppföra 53 verk inom Svartnäs vindkraftpark i norra delen av Falu kommun. Markbyte Under mars 2014 träffade Bergvik Skog och Naturvårdsverket överenskommelse att byta marker innebärande att ca ha skogsmark med höga naturvärden blir naturreservat. Bergvik Skog säljer dessa marker till staten och får därmed möjlighet att köpa skogsmark med motsvarande värde från staten. Omfattningen av affären uppskattas till ca 1,5 miljarder kronor. Försäljning av bolag Under året har 3 (1) helägda skogsägande bolag sålts: Björkön Skog AB, Rutarna AB och NySkog11 AB. Den sammanlagda arealen i bolagen uppgick till ha, av dessa var ha produktiv skogsmark med ett virkesförråd på ca m 3 sk. Företagscertifikat Under hösten har Bergvik Skog emitterat ett företagscertifikatprogram med möjlighet att ge ut maximalt certifikat med maximal löptid om 364 dagar. Per var certifikat utestående. Utdelningspolicy Bergvik Skog AB eftersträvar en långsiktigt stabil utdelning. Den av styrelsen beslutade utdelningspolicyn innebär att ordinarie utdelning bör över en konjunkturcykel utgöra minst femtio procent av resultatet efter finansiella poster och betald skatt, exklusive ej kassaflödespåverkande värdeförändringar av växande skog. Dock skall bolagets kassaflöde och finansiella ställning beaktas. Ledning Bergvik Skogs ABs ledning består av VD Elisabet Salander Björklund, skogschef Lars-Erik Wigert, fastighetschef Mikael Perérs, chef för affärsutveckling/vindkraft Björn Risby, chef för hållbarhet och kommunikation, Sofia Lilja samt chef för ekonomi och finans Juhani Toivonen. Dessa ingår i ledningsgruppen. Camilla Rolig-Schölin är chef för IT. Hon medverkar i ledningsgruppen vid behov. Sofia Berg är bolagsjurist och är sekreterare i ledningsgruppen. Bergvik Skog årsredovisning

10 Finansiella instrument och riskhantering Finanspolicy Bergvik Skog är genom sin verksamhet exponerad för olika slag av finansiella risker. Med finansiella risker avses fluktuationer i företagets resultat och kassaflöde till följd av förändringar i räntenivåer, refinansierings- och kreditrisker, samt valutaförändringar. s finanspolicy för hantering av finansiella risker beslutas av styrelsen. Finanspolicyn bildar ett ramverk av riktlinjer och regler i form av riskmandat och limiter för finansverksamheten. Ansvaret för koncernens finansiella transaktioner och risker hanteras av moderbolagets finansavdelning. Den övergripande målsättningen för finansfunktionen är att tillhandahålla en kostnadseffektiv finansiering samt att minimera negativa effekter på koncernens resultat på grund av marknadsfluktuationer. Ränterisker För att minska ränterisken har Bergvik Skog AB (publ) ingått räntesäkringskontrakt, s.k. ränteswapar där lån med rörlig ränta (STIBOR 3 månader) har bytts mot lån med fast ränta, enligt nedan: till 24 september 2021, ränta 2,632 % 500 till 11 april 2022, ränta 2,54 % 500 till 4 april 2022, ränta 2,63 % 500 till 28 mars 2022, ränta 2,57 % 500 till 30 mars 2022, ränta 2,655 % Bolaget har därutöver räntesäkring i form av räntetak för lån motsvarande : till 25 mars 2015, lösenränta 6,0 % till 29 mars 2016, lösenränta 6,0 % Detta innebär att 90 % av koncernens banklån är säkrade mot STIBOR över 6 %. Kostnaden för säkring är inkluderad i koncernens räntekostnad. Marknadsvärdering av räntesäkringskontrakten sker i koncernen och i moderbolaget. Se vidare not 29. Miljöinformation Bergvik Skogs hållbarhets- och miljöarbete beskrivs i den separata publikationen Bergvik Skog Hållbarhetsredovisning 2013 som komplementerar Bergvik Skogs Årsredovisning Hållbarhetsredovisningen följer GRIs riktlinjer G4 på core-nivå. Innehållet i redovisningen grundas på de frågor som Bergvik Skogs intressenter anser mest väsentliga att rapportera om. Certifiering Bergvik Skogs externa revision för att vidmakthålla skogsbrukscertifikat enligt FSC och PEFC utförs av Det Norske Veritas. Samtliga avvikelser som noterades vid revisionen 2012 var åtgärdade och stängdes. Vid 2013 års revision noterades två stora avvikelser och sex mindre avvikelser. De båda allvarliga avvikelserna stängdes inom tre månader och ett nytt FSC-certifikat utfärdades därmed till Bergvik Skog. Under januari 2013 erhöll Bergvik Skog SIA FSC-certifiering för att bedriva hållbart skogsbruk i Lettland. I Lettland anlitas Smartwood/Rainforest Alliance som extern certifieringsrevisor. Under december 2013 genomförde Bergvik Skog AB en extern certifieringsrevision enligt ISO i Sverige. I januari 2014 erhöll de svenska enheterna miljöcertifikat enligt ISO Licensnummer Sverige: FSC-C Certifikatsnummer Sverige: 2004-SKM-PEFC-10 Certifikatsnummer ISO Sverige: AE-SWE-SWEDAC Licensnummer Lettland: FSC-C Översyn av frivilliga avsättningar Under 2009 påbörjades en större översyn av Bergvik Skogs frivilliga avsättningar. Syftet med översynen är att förbättra naturvårdskvaliteten i avsättningarna och att göra arbetssättet mer homogent sett över hela Bergvik Skogs innehav. Under 2013 har arbetet med översynen koncentrerats till Jämtlands län. På Bergvik Skogs hemsida presenteras från och med 2011 de skogar som är frivilligt avsatta av naturvårdsskäl. De avsatta skogarna nedanför fjällnära gränsen omfattar cirka hektar produktiv skogsmark. Miljömålsarbete Bergvik Skogs kontinuerliga förbättringsarbete för att nå de egna uppsatta miljömålen har reviderats och nya skogliga miljömål har satts upp för denna femårsperiod. Övrigt Bergvik Skog Väst AB samt Bergvik Skog Öst AB har bedrivit industriell verksamhet långt innan de förvärvades av Bergvik Skog AB. Det primära miljöansvaret avseende Bergvik Skog Väst AB och Bergvik Skog Öst AB finns i Bergvik Skog koncernen men Stora Enso och BillerudKorsnäs har lämnat garantier avseende kostnader hänförliga till eventuella miljöåtaganden på grund av Stora Ensos respektive Korsnäs tidigare verksamheter på Bergvik Skog Väst AB:s respektive Bergvik Skog Öst AB:s fastigheter. Dessa garantier är begränsade i tid och storlek. En avstämning av aktuella ärenden kommer enligt avtalet att göras per Bergvik Skog Plantor AB bedriver anmälningspliktig verksamhet enligt 21 Förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och miljöskydd i form av odling i växthus > m 2 vid bolagets tre plantskolor Redogörelse för styrelsearbetet under året Styrelsen har under året antagit en skriftlig arbetsordning för styrelsen och en instruktion för verkställande direktören med instruktion för den ekonomiska rapporteringen. Under året har styrelsen haft sex styrelsemöten, varav ett per telefon. 10 Bergvik Skog årsredovisning 2013

11 Styrelsen har utsett en ersättningskommitté bland annat för beredande av verkställande direktörens anställningsförmåner och beredande av kortsiktiga bonusprogram. I ersättningskommittéen har ingått Lars-Eric Åström, Björn Hägglund och Per Lindberg. För nominering av styrelseledamöter (exklusive de tre som nomineras av Stora Enso och BillerudKorsnäs) samt förslag till styrelsearvoden finns en nomineringskommitté bestående av ledamöter utanför styrelsen. Styrelsen utvärderar årligen styrelsens arbete och rapporterar därom till nomineringskommittéen. Verkställande direktören ingår inte i styrelsen men är föredragande, även bolagets ekonomi- och finansdirektör deltar i styrelsearbetet. Bolagsjuristen tjänstgör som sekreterare i styrelsen. Styrelsen har under året beslutat att genomföra emission av ett företagscertifikat program omfattande maximalt Styrelsen har beslutat om att investera maximalt 28 i Sjögränds plantskola. Huvudsyftet är att minska användningen av kemikalier för skydd av plantor mot snytbaggar, samt bygga en ny packlinje. Styrelsen har beslutat om att delta i nyemission i SweTree Technologies AB. Styrelsen har under året beslutat om en mindre justering i kommunikationspolicyn. Bergvik Skog årsredovisning

12 Styrelseledamöter Lars-Eric Åström, styrelseordförande Född 1946, invald 2011, Gymnasieingenjör. Länsförsäkringar Östgöta ordförande. Styrelseledamot i Länsförsäkringar AB. Hedersledamot i KSLA. Hans Aasnæs Född 1963, invald Senior Vice President, Umoe AS. Styremedlem i Værdalsbruket AS,SIA FORAN Real Estate, Norsk Tillitsman ASA, nordic Trustee ASA och Petrus AS. Roger Asserståhl Född 1943, invald Civiljägmästare Styrelseledamot i Rottneros AB. Ledamot i KSLA. Gunnar Balsvik Född 1959, invald Verkställande direktör Kåpan pensioner försäkringsförening. Styrelseledamot i Roxanne Fastighetsfond AB och Profi fastigheter AB. Björn Hägglund Född 1945, invald 2004 Styrelseledamot i Alfa Laval AB, Karl Hedin AB, Knut och Alice Wallenbergs stiftelse samt UN Global Compact. Styrelseordförande i SweTree Technologies AB och i Wallenberg Wood Science Center. Ledamot i KSLA och IVA. Per Lindberg Född 1959, invald Teknologie Doktor, Chalmers Tekniska Högskola. Verkställande direktör och koncernchef i BillerudKorsnäs AB. Styrelseledamot i Skogsindustrierna, SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut samt Middlepoint AB. Ledamot i IVA. Johan Lindman Född 1958, invald Jägmästare. Senior Vice President, Global Forestry and Supply Chain, Stora Enso Biomaterials. Styrelseledamot i SLU och Skogsindustrierna. Ledamot i IVA. Per Lyrvall Född 1959, invald Chefsjurist och Sverigechef Stora Enso. Bolagsstyrning Styrelsen beslutar om verkställande direktörens befogenheter genom fastställande av en instruktion för verkställande direktören samt genom fastställande av budget för respektive verksamhetsår. Styrelsen äger rätt att utse kommittéer för att förbereda styrelsefrågor inför styrelsesammanträden. En nomineringskommitté skall till styrelsen innan årsstämman presentera förslag till ledamöter samt ersättning till styrelsen. Förväntningar avseende den framtida utvecklingen 2013 har varit ett konjunkturellt svagt år, men efterfrågan på timmer och massaved har varit mycket god och förväntas så fortsatt vara trots den fallande efterfrågan på grafiska papper. Bergvik Skogs avverkningsvolymer förväntas ligga kvar på nuvarande nivå de närmaste åren, men kan i köparnas val variera ett enskilt år. Resultat varierar främst med förändringar i virkespriser och avverkningskostnader. God beredskap för relativt kraftiga förändringar av resultat och kassaflöde är därför viktigt. Förslag till disposition beträffande bolagets vinst Styrelsen föreslår att till förfogande stående vinstmedel om sammanlagt kronor disponeras enligt följande: Utdelning, [7 062 * ,00 kr] Balanseras i ny räkning Summa De finansiella rapporterna godkändes för utfärdande av moderbolagets styrelse den 6 mars Med hänvisning till ovanstående och vad som i övrigt kommit till styrelsens kännedom är styrelsens bedömning att en allsidig bedömning av bolagets och koncernens ekonomiska ställning medför att den föreslagna utdelningen är försvarlig med hänsyn till de krav som verksamhetens art, omfattning och risker ställer på storleken av bolagets och koncernens egna kapital samt bolagets och koncernens konsolideringsbehov, likviditet och ställning i övrigt. Vad beträffar företagets resultat och ställning i övrigt, hänvisas till följande resultat- och balansräkningar med tillhörande bokslutskommentarer. Ulrica Messing Född 1968, invald 2013, VD för Porthouse Interior AB. Vice ordförande i Wallenstam AB. Ordförande i Astrid Lindgrens värld. Vice ordförande i ACR. Ledamot i Länsförsäkringars Livbolag. Richard Nilsson Född 1970, invald Civilekonom. Investment Manager på Foundation Asset Management. Styrelseledamot i Boston-Power Inc och Cellutech AB. Tommy Skei Född 1966, invald Arbetstagarrepresentant 12 Bergvik Skog årsredovisning 2013

13 Bergvik Skog årsredovisning

14 Ekonomisk översikt för koncernen Rapport över totalresultat för koncernen 1 januari 31 december Not Nettoomsättning 2, Förändring av produkter i arbete och färdiga varor 0 7 Övriga rörelseintäkter Orealiserade värdeförändringar i växande skog Råvaror och förnödenheter Övriga externa kostnader Redovisat värde av sålt virke Personalkostnader Avskrivningar och nedskrivningar av materiella och immateriella anläggningstillgångar 10, Rörelseresultat Finansiella intäkter 3 17 Finansiella kostnader Finansnetto Resultat före skatt Skatt Årets resultat 1) Årets resultat hänförligt till: Moderbolagets ägare Innehav utan bestämmande inflytande 0 0 Övrigt totalresultat Poster som har omförts eller kan omföras till årets resultat Årets förändringar i verkligt värde på kassaflödessäkringar Årets förändring av omräkningsreserv Skatt hänförlig till komponenter i övrigt totalresultat Årets övrigt totalresultat Årets totalresultat Årets totalresultat hänförligt till: Moderbolagets aktieägare Innehav utan bestämmande inflytande ) Resultat per aktie (kr) Bergvik Skog årsredovisning 2013

15 Rapport över finansiell ställning för koncernen Per 31 december Not Tillgångar Immateriella anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar Biologiska tillgångar Finansiella placeringar Derivat Uppskjutna skattefordringar Summa anläggningstillgångar Varulager Kundfordringar Finansiella fordringar 0 0 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Övriga fordringar Likvida medel Summa omsättningstillgångar Summa tillgångar Eget kapital 20 Aktiekapital Övrigt tillskjutet kapital Reserver Balanserade vinstmedel inklusive årets resultat Eget kapital hänförligt till moderbolagets aktieägare Innehav utan bestämmande inflytande 1 1 Summa eget kapital Skulder Långfristiga räntebärande skulder 22, Övriga räntebärande långfristiga skulder Derivat Övriga avsättningar Uppskjutna skatteskulder Summa långfristiga skulder Kortfristiga räntebärande skulder 22, Leverantörsskulder Skatteskulder 12 - Övriga skulder Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter Summa kortfristiga skulder Summa skulder Summa eget kapital och skulder Information om koncernens ställda säkerheter och eventualförpliktelser, se not 30. Bergvik Skog årsredovisning

16 Rapport över förändringar i eget kapital för koncernen 2013 Not Eget kaptial hänförligt till moderbolagets aktieägare Aktiekapital Övrigt tillskjutet kapital Reserver Balanserade vinstmedel inkl årets resultat Innehav utan bestämmande Summa inflytande Totalt eget kapital Ingående eget kapital Årets resultat Årets övrigt totalresultat Årets totalresultat Utdelningar Avyttring till innehav utan bestämmande inflytande. Bestämmande inflytande kvarstår Utgående eget kapital Not Eget kaptial hänförligt till moderbolagets aktieägare Aktiekapital Övrigt tillskjutet kapital Reserver Balanserade vinstmedel inkl årets resultat Innehav utan bestämmande Summa inflytande Totalt eget kapital Ingående eget kapital Årets resultat Årets övrigt totalresultat Årets totalresultat Utdelningar Utgående eget kapital Bergvik Skog årsredovisning 2013

17 Rapport över kassaflöden för koncernen (indirekt metod) 1 januari 31 december Not Den löpande verksamheten Resultat före skatt Justering för poster som inte ingår i kassaflödet Betald inkomstskatt Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändringar av rörelsekapital Kassaflöde från förändringar i rörelsekapital Ökning (-)/Minskning (+) av varulager 0-6 Ökning (-)/Minskning (+) av rörelsefordringar Ökning (+)/Minskning (-) av rörelseskulder Kassaflöde från den löpande verksamheten Investeringsverksamheten Förvärv av immateriella anläggningstillgångar Förvärv av materiella anläggningstillgångar Avyttring av materiella anläggningstillgångar 11 3 Förvärv av biologiska tillgångar Avyttring av biologiska tillgångar Förvärv av finansiella tillgångar Avyttring av finansiella tillgångar 23 - Kassaflöde från investeringsverksamheten Finansieringsverksamheten Amorterade/upptagna lån Utbetald utdelning till moderbolagets aktieägare Kassaflöde från finansieringsverksamheten Årets kassaflöde Likvida medel vid årets början Likvida medel vid årets slut Bergvik Skog årsredovisning

18 Resultaträkning för moderbolaget 1 januari 31 december Not Nettoomsättning Övriga externa kostnader Personalkostnader Avskrivningar av materiella och immateriella anläggningstillgångar 10, Rörelseresultat Resultat från finansiella poster: Övriga ränteintäkter och liknande resultatposter Återförd nedskrivning av finansiell anläggningstillgång 14, Räntekostnader och liknande resultatposter Resultat efter finansiella poster Bokslutsdispositioner Resultat före skatt Skatt Årets resultat Rapport över totalresultat för moderbolaget 1 januari 31 december Årets resultat Övrigt totalresultat Poster som har omförts eller kan omföras till årets resultat Årets förändring av verkligt värde på kassaflödessäkring Skatt hänförlig till komponenter i övrigt totalresultat Årets förändring av säkringsreserv Årets övrigt totalresultat Årets totalresultat Bergvik Skog årsredovisning 2013

19 Balansräkning för moderbolaget Per 31 december Not Tillgångar Anläggningstillgångar Immateriella anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar Finansiella anläggningstillgångar Andelar i koncernföretag Fordringar på koncernföretag Finansiella placeringar/derivat Andra långfristiga fordringar Uppskjuten skattefordran 9-51 Summa finansiella anläggningstillgångar Summa anläggningstillgångar Omsättningstillgångar Kortfristiga fordringar Kundfordringar Övriga fordringar Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Summa kortfristiga fordringar Kassa och bank Summa omsättningstillgångar Summa tillgångar Eget kapital och skulder Eget kapital 20 Bundet eget kapital Aktiekapital (7 062 a kr) Reservfond Fritt eget kapital Fond för verkligt värde Balanserat resultat Årets resultat Summa eget kapital Obeskattade reserver Långfristiga skulder Förlagslån Skulder till kreditinstitut Derivat Summa långfristiga skulder Kortfristiga skulder Kortfristiga räntebärande skulder Leverantörsskulder Skulder till koncernföretag Aktuella skatteskulder 6 8 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter Summa kortfristiga skulder Summa eget kapital och skulder Bergvik Skog årsredovisning

20 Ställda säkerheter och eventualförpliktelser för moderbolaget Per den 31 december Not Ställda säkerheter Eventualförpliktelser 30 4 inga Rapport över förändringar i eget kapital för moderbolaget 2013 Bundet eget kapital Fritt eget kapital Totalt Aktie- Reservfond verkl. värde resultat Fond för Balanserat Årets eget kapital kapital resultat Bundet eget kapital Fritt eget kapital Totalt Aktie- Reservfond verkl. värde resultat Fond för Balanserat Årets eget kapital kapital resultat Ingående eget kapital Årets resultat Årets övrigt totalresultat Årets totalresultat Utdelningar Utgående eget kapital Ingående eget kapital Nedsättning av reservfond Årets resultat Årets övrigt totalresultat Årets totalresultat Utdelningar Utgående eget kapital Bergvik Skog årsredovisning 2013

21 Kassaflödesanalys för moderbolaget (indirekt metod) 1 januari 31 december Not Den löpande verksamheten Resultat efter finansiella poster Justering för poster som inte ingår i kassaflödet Betald inkomstskatt Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändringar av rörelsekapital Kassaflöde från förändringar i rörelsekapital Ökning (-)/Minskning (+) av rörelsefordringar Ökning (+)/Minskning (-) av rörelseskulder Kassaflöde från den löpande verksamheten Investeringsverksamheten Förvärv av dotterbolag / utlåning till dotterbolag Avyttring av dotterbolag Förvärv av immateriella anläggningstillgångar Avyttring immateriella tillgångar - 18 Förvärv av finansiella tillgångar Kassaflöde från investeringsverksamheten Finansieringsverksamheten Amortering/upptagning av lån Utbetald utdelning Lämnade koncernbidrag Kassaflöde från finansieringsverksamheten Årets kassaflöde Likvida medel vid årets början Likvida medel vid årets slut Bergvik Skog årsredovisning

22 22 Bergvik Skog årsredovisning 2013

23 Bergvik Skog årsredovisning

24 Noter till de finansiella rapporterna Not 1 Väsentliga redovisningsprinciper Intäkternas fördelning Rörelsesegment Övriga rörelseintäkter Anställda, personalkostnader och ledande befattningshavares ersättningar I övriga externa kostnader ingår arvode och kostnadsersättning till revisorer Finansnetto Bokslutsdispositioner Skatter Immateriella anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar Biologiska tillgångar Fordringar på koncernföretag Finansiella placeringar Långfristiga fordringar och övriga fordringar Varulager Kundfordringar Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Likvida medel Eget kapital Resultat per aktie Räntebärande skulder Skulder till kreditinstitut Ersättningar till anställda Avsättningar Övriga skulder Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter Finansiella tillgångar och skulder Finansiella risker och finanspolicies Ställda säkerheter, eventualförpliktelser och eventualtillgångar Närstående Koncernföretag Obeskattade reserver Kassaflödesanalys Händelser efter balansdagen Viktiga uppskattningar och bedömningar Uppgifter om moderbolaget Bergvik Skog årsredovisning 2013

25 Not 1 Väsentliga redovisningsprinciper (a) Överensstämmelse med normgivning och lag Koncernredovisningen har upprättats i enlighet med International Financial Reporting Standards (IFRS) utgivna av International Accounting Standards Board (IASB) sådana de antagits av EU. Vidare har Rådet för finansiell rapporterings rekommendation RFR 1 Kompletterande redovisningsregler för koncerner tillämpats. Moderbolaget tillämpar samma redovisningsprinciper som koncernen utom i de fall som anges nedan under avsnittet Moderbolagets redovisningsprinciper. Årsredovisningen och koncernredovisningen har godkänts för utfärdande av styrelsen och verkställande direktören den 6 mars (b) Värderingsgrunder tillämpade vid upprättandet av de finansiella rapporterna Tillgångar och skulder är redovisade till historiska anskaffningsvärden, förutom vissa finansiella tillgångar och skulder och biologiska tillgångar som värderas till verkligt värde. Finansiella tillgångar och skulder som värderas till verkligt värde består av derivatinstrument. Anläggningstillgångar och avyttringsgrupper som innehas för försäljning redovisas, med vissa undantag, från och med klassificeringen som sådana tillgångar, till det lägsta av det vid omklassificeringstidpunkten redovisade värdet och det verkliga värdet efter avdrag för försäljningskostnader. (c) Funktionell valuta och rapporteringsvaluta Moderbolagets funktionella valuta är svenska kronor som även utgör rapporteringsvalutan för moderbolaget och för koncernen. Det innebär att de finansiella rapporterna presenteras i svenska kronor. Samtliga belopp är, om inte annat anges, avrundade till närmaste miljontal. (d) Bedömningar och uppskattningar i de finansiella rapporterna Att upprätta de finansiella rapporterna i enlighet med IFRS kräver att företagsledningen gör bedömningar och uppskattningar samt gör antaganden som påverkar tillämpningen av redovisningsprinciperna och de redovisade beloppen av tillgångar, skulder, intäkter och kostnader. Verkliga utfallet kan avvika från dessa uppskattningar och bedömningar. Uppskattningarna och antagandena ses över regelbundet. Ändringar av uppskattningar redovisas i den period ändringen görs om ändringen endast påverkat denna period, eller i den period ändringen görs och framtida perioder om ändringen påverkar både aktuell period och framtida perioder. Bedömningar gjorda av företagsledningen vid tillämpningen av IFRS som har en betydande inverkan på de finansiella rapporterna och gjorda uppskattningar som kan medföra väsentliga justeringar i det påföljande årets finansiella rapporter beskrivs närmare i not 36. (e) Väsentliga tillämpade redovisningsprinciper De nedan angivna redovisningsprinciperna har, med de undantag som närmare beskrivs, tillämpats konsekvent på samtliga perioder som presenteras i koncernens finansiella rapporter. s redovisningsprinciper har vidare konsekvent tillämpats av koncernens företag. Nedan beskrivs vilka ändrade redovisningsprinciper som koncernen tillämpar från 1 januari Övriga ändringar av IFRS med tillämpning från och med 2013 har inte haft någon väsentlig effekt på koncernens redovisning. IFRS 13 Värdering till verkligt värde. En ny och enhetlig standard för mätning av verkligt värde samt förbättrade upplysningskrav. De nya upplysningskraven framgår av not 12 och not 28. IAS 1 Utformning av finansiella rapporter. Ändringen innebär att poster inom Övrigt totalresultat ska delas upp i två kategorier; dels poster som har omförts eller kan omföras till årets resultat och dels poster som inte kan omföras till årets resultat. Bergvik Skog har endast poster i den först nämnda kategorin. Jämförelsesiffrorna är presenterade enligt den nya uppställningen. (g) Nya IFRS som ännu inte börjat tillämpas Ett antal nya eller ändrade IFRS träder ikraft först under kommande räkenskapsår och har inte förtidstillämpats vid upprättandet av dessa finansiella rapporter. Nyheter eller ändringar med framtida tillämpning planeras inte att förtidstillämpas. IFRS 9 Financial Instruments avses ersätta IAS 39 Finansiella instrument: Redovisning och värdering. Datum för obligatorisk första tillämpning har inte beslutats. IASB har publicerat de två första delarna av vad som kommer att utgöra den slutliga IFRS 9. Den första delen behandlar klassificering och värdering av finansiella tillgångar. De kategorier för finansiella tillgångar som finns i IAS 39 ersätts av två kategorier, där värdering sker till verkligt värde eller upplupet anskaffningsvärde. Upplupet anskaffningsvärde används för instrument som innehas i en affärsmodell vars mål är att erhålla de kontraktuella kassaflödena; vilka ska utgöra betalningar av kapitalbelopp och ränta på kapitalbeloppet vid specificerade datum. Övriga finansiella tillgångar redovisas till verkligt värde och möjligheten att tillämpa fair value option som i IAS 39 behålls. Förändringar i verkligt värde ska redovisas i resultatet, med undantag för värdeförändringar på egetkapitalinstrument som inte innehas för handel och för vilka initialt val görs att redovisa värdeförändringar i övrigt totalresultat. Värdeförändringar på derivat i säkringsredovisning påverkas inte av denna del av IFRS 9, utan redovisas tillsvidare i enlighet med IAS 39. IASB publicerade i oktober 2010 även de delar av IFRS 9 som berör klassificering och värdering av finansiella skulder. Merparten överensstämmer med de tidigare reglerna i IAS 39 förutom vad avser finansiella skulder som frivilligt värderas till verkligt värde enligt den sk fair value option. För dessa skulder ska värdeförändringen delas upp på förändringar som är hänförliga till egen kreditvärdighet respektive på förändringar i referensränta. I november 2013 publicerades regler kring säkringsredovisning. I dagsläget finns inget fastställt datum när IFRS 9 ska börja tillämpas. IASB anger att tidigaste tillämpningstidpunkt kommer att bli den 1 januari IFRS 12 Upplysningar om andelar i andra företag. Ny standard för upplysningar för investeringar i dotterföretag, samarbetsarrangemang, intresseföretag och ej konsoliderade strukturerade föeretag. Standarden ska tillämpas på räkenskapsår som inleds den 1 januari 2014 eller senare med retroaktiv tillämpning. Övriga nya och ändrade IFRS med framtida tillämpning bedöms inte ha någon effekt på koncernens redovisning. (f) Ändrade redovisningsprinciper (i) Ändrade redovisningsprinciper föranledda av nya eller ändrade IFRS Bergvik Skog årsredovisning

26 (h) Klassificering m.m. Anläggningstillgångar och långfristiga skulder består i allt väsentligt av belopp som förväntas återvinnas eller betalas efter mer än tolv månader räknat från balansdagen. Omsättningstillgångar och kortfristiga skulder består i allt väsentligt av belopp som förväntas återvinnas eller betalas inom tolv månader räknat från balansdagen. (i) Rörelsesegmentrapportering Ett rörelsesegment är en del av koncernen som bedriver verksamhet från vilken den kan generera intäkter och ådrar sig kostnader och för vilka det finns fristående finansiell information tillgänglig. Ett rörelsesegments resultat följs vidare upp av företagets högste verkställande beslutsfattare för att utvärdera resultatet samt för att kunna allokera resurser till rörelsesegmentet. Se not 3 för ytterligare beskrivning av indelningen och presentationen av rörelsesegment. (j) Konsolideringsprinciper och rörelseförvärv (i) Dotterföretag Dotterföretag är företag som står under ett bestämmande inflytande från Bergvik Skog AB. Bestämmande inflytande innebär direkt eller indirekt en rätt att utforma ett företags finansiella och operativa strategier i syfte att erhålla ekonomiska fördelar. Vid bedömningen om ett bestämmande inflytande föreligger, beaktas potentiella röstberättigande aktier som utan dröjsmål kan utnyttjas eller konverteras. Dotterföretags finansiella rapporter inkluderas i koncernredovisningen från och med förvärvstidpunkten till det datum då det bestämmande inflytandet upphör. Förvärv den 1 januari 2010 eller senare Dotterföretag redovisas enligt förvärvsmetoden. Metoden innebär att förvärv av ett dotterföretag betraktas som en transaktion varigenom koncernen indirekt förvärvar dotterföretagets tillgångar och övertar dess skulder. I förvärvsanalysen fastställs det verkliga värdet på förvärvsdagen av förvärvade identifierbara tillgångar och övertagna skulder samt eventuella innehav utan bestämmande inflytande. Transaktionsutgifter, med undantag av transaktionsutgifter som är hänförliga till emission av egetkapitalinstrument eller skuldinstrument, som uppkommer redovisas direkt i årets resultat. Vid rörelseförvärv där överförd ersättning, eventuellt innehav utan bestämmande inflytande och verkligt värde på tidigare ägd andel (vid stegvisa förvärv) överstiger det verkliga värdet av förvärvade tillgångar och övertagna skulder som redovisas separat, redovisas skillnaden som goodwill. När skillnaden är negativ, sk förvärv till lågt pris redovisas denna direkt i årets resultat. Överförd ersättning i samband med förvärvet inkluderar inte betalningar som avser reglering av tidigare affärsförbindelser. Denna typ av regleringar redovisas i resultatet. Villkorade köpeskillingar redovisas till verkligt värde vid förvärvstidpunkten. I de fall den villkorade köpeskillingen är klassificerad som egetkapitalinstrument, görs ingen omvärdering och reglering görs inom eget kapital. För övriga villkorade köpeskillingar omvärderas dessa vid varje rapporttidpunkt och förändringen redovisas i årets resultat. I de fall förvärvet inte avser 100% av dotterföretaget uppkommer innehav utan bestämmande inflytande. Det finns två alternativ att redovisa innehav utan bestämmande inflytande. Dessa två alternativ är att redovisa innehav utan bestämmande inflytandes andel av proportionella nettotillgångar alternativt att innehav utan bestämmande inflytande redovisas till verkligt värde, vilket innebär att innehav utan bestämmande inflytande har andel i goodwill. Valet mellan de olika alternativen att redovisa innehav utan bestämmande inflytande kan göras förvärv för förvärv. Vid förvärv som sker i steg fastställs goodwillen den dag då bestämmande inflytande uppkommer. Tidigare innehav värderas till verkligt värde och värdeförändringen redovisas i årets resultat. Avyttringar som leder till att bestämmande inflytande förloras men där det finns ett kvarstående innehav värderas detta innehav till verkligt värde och värdeförändringen redovisas i årets resultat. Förvärv gjorda mellan 1 januari 2004 och 31 december 2009 Förvärv som är gjorda mellan den 1 januari 2004 och 31 december 2009 där anskaffningskostnaden överstiger det verkliga värdet av förvärvade tillgångar och övertagna skulder samt eventualförpliktelser som redovisas separat, redovisas skillnaden som goodwill. När skillnaden är negativ redovisas denna direkt i årets resultat. Transaktionsutgifter, med undantag av transaktionsutgifter som är hänförliga till emission av egetkapitalinstrument eller skuldinstrument, som uppkommit har inkluderats i anskaffningskostnaden. (ii) Intresseföretag Intresseföretag är företag över vilka koncernen har ett betydande, men inte ett bestämmande, inflytande över den driftsmässiga och finansiella styrningen, vanligtvis genom andelsinnehav mellan 20 och 50 % av röstetalet. Från och med den tidpunkt som det betydande inflytandet erhålls redovisas andelar i intresseföretag enligt kapitalandelsmetoden i koncernredovisningen. Kapitalandelsmetoden innebär att det i koncernen redovisade värdet på aktierna i intresseföretagen motsvaras av koncernens andel i intresseföretagens eget kapital samt koncernmässig goodwill och andra eventuella kvarvarande värden på koncernmässiga över- och undervärden. I årets resultat i koncernen redovisas som Andel i intresseföretags resultat koncernens andel i intresseföretagens resultat hänförligt till moderbolagsägarna justerat för eventuella avskrivningar, nedskrivningar och upplösningar av förvärvade över- respektive undervärden. Dessa resultatandelar minskade med erhållna utdelningar från intresseföretagen utgör den huvudsakliga förändringen av det redovisade värdet på andelar i intresseföretag. s andel av övrigt totalresultat i intresseföretagen redovisas på en separat rad i koncernens övrigt totalresultat. Eventuell skillnad vid förvärvet mellan anskaffningsvärdet för innehavet och ägarföretagets andel av det verkliga värdet netto av intresseföretagets identifierbara tillgångar och skulder redovisas enligt samma principer som vid förvärv av dotterföretag. Transaktionsutgifter, med undantag av transaktionsutgifter som är hänförliga till emission av egetkapitalinstrument eller skuldinstrument, som uppkommer inkluderas i anskaffningsvärdet. När koncernens andel av redovisade förluster i intresseföretaget överstiger det redovisade värdet på andelarna i koncernen reduceras andelarnas värde till noll. Avräkning för förluster sker även mot långfristiga finansiella mellanhavanden utan säkerhet, vilka till sin ekonomiska innebörd utgör del av ägarföretagets nettoinvestering i intresseföretaget. Fortsatta förluster redovisas inte såvida inte koncernen har lämnat garantier för att täcka förluster uppkomna i intresseföretaget. Kapitalandelsmetoden tillämpas fram till den tidpunkt när det betydande inflytandet upphör. (iii) Transaktioner som elimineras vid konsolidering Koncerninterna fordringar och skulder, intäkter eller kostnader och orealiserade vinster eller förluster som uppkommer från koncerninterna transaktioner mellan koncernföretag, elimineras i sin helhet vid upprättandet av koncernredovisningen. Orealiserade vinster som uppkommer från transaktioner med intresseföretag och joint ventures elimineras i den utsträckning som motsvarar koncernens ägarandel i företaget. Orealiserade förluster elimineras på samma sätt som orealiserade vinster, men endast i den utsträckning det inte finns något nedskrivningsbehov. 26 Bergvik Skog årsredovisning 2013