Elisabeth Kihlström (KD), Christina Wahrolin (S), vice ordförande Björn Kihl (M) Jesper Johansson (MP) Ulrika Nilsson (S) Margareta Jarlstedt (M)

Transkript

1 Protokoll 1 (8) Sjukhusutskottet LK/ Plats Landstingshuset torsdag 7 november kl Beslutande Ersättare Elisabeth Kihlström (KD), Christina Wahrolin (S), vice ordförande Björn Kihl (M) Jesper Johansson (MP) Ulrika Nilsson (S) Margareta Jarlstedt (M) ordförande ersättare för Marianne Utterdahl ersättare för Per Gruvberger I tjänsten Justering Per Hanning, utvecklingsledare Åsa Löfvenberg, ledningsstrateg Tobias Kjellberg, divisionschef opererande specialiteter Marinette Moberg, verksamhetschef onkologi Monika Carlson, verksamhetsutvecklare Cristina Jönsson, avdelningschef palliativa team/konsultteam Torbjörn Nyvall, verksamhetschef ambulanssjukvården Wolmer Edqvist, biträdande verksamhetschef ambulanssjukvården Eva Eriksson, utvecklingsledare Marianne Inde, verksamhetsutvecklare Marie Alvers, sjuksköterska avdelning 11 K-G Ellström, överläkare barn- och ungdomsmedicin Maj-Britt Andersson, hälso- och sjukvårdschef Elisabeth Ehne Jangehammar, sekreterare Utsågs Christina Wahrolin att jämte ordföranden justera dagens protokoll. 87 Godkännande av dagordningen Föredragningslistan godkänns. 88 Landstingets processarbete Utvecklingsledare Per Hanning från enheten för ledningsstöd informerar. Ett av de sju satsningsområden som finns beskrivna i landstingsplanen är processer. En anledning till att arbeta med processer är den ändrade befolkningsstrukturen med fler äldre människor. Förbättringar sker i dagsläget oftast i en liten organisatorisk enhet, inte sett till helheten. Genom arbete med processer ser vi helheten utifrån ett kundbehov. Små förbättringar kan leda till stora resultat. Genomfört är en processkartläggning Strokeprocessen samt en rapport kring fortsatt arbete med processer. Tre processer utsågs att fokusera på: strokeprocessen, kolorektalcancerprocessen och vårdkoordineringsprocessen. I den sistnämnda ingår vårdplanering. Den visualiserade bilden av hela strokeprocessen är egentligen inte så användbar, men problemen i processen lyfts fram under kartläggningsarbetet. Olika typer av

2 LANDSTINGET I VÄRMLAND CSK/ (8) problem: egna, problem med en annan organisatorisk enhet i processen, annan organisatorisk enhet utanför processen (t.ex. personal, IT), landstingsövergripande problem och problem utanför landstinget och utanför processen. Vi har inte kultur, ledarskap, organisation och metod för att hantera problemen och lösning av problemen på ett bra sätt. Det kräver styrning och ledning som är införstådda med processtänkandet och det kräver ett förändrat fokus för att kunna jobba processinriktat. En ny organisation har skapats för strokeprocessen för att driva utvecklingsarbete och uppföljning av processen. Den utgår från LLG/HCL och går sedan vidare nedåt via processägare, processansvarig, förbättringsledare och processgrupp. Det ska sedan mynna ut i förbättringsprojekt. I processgruppen ska även patienter och kommuner involveras. Vårdkoordineringsprocessen Processen är en sammanhängande länk av vårdinsatser som syftar till att ge patienter/brukare/kunder rätt vård i rätt tid med rätta resurser. Utgångspunkten finns i patientens behov och mål, inte den ekonomiska ramen för en specifik enhet. Vi har idag patienten i fokus men inte patientens fokus. I den processen jobbas med att göra patientresan, inte traditionellt processarbete. Genom att utgå från patientens fokus kommer vi att hitta innovationer och förbättringar som vi inte finner om vi försöker förbättra utifrån ett verksamhetsperspektiv. 30 personer, både från landsting och kommun, har varit involverade med specifika roller och givna förutsättningar och med stöd från servicedesigners. Patientresan är en typ av etnografisk studie. Tre patientresor är genomförda och kommer att presenteras den 11 december för alla berörda inom landsting, kommuner, region Värmland inför fortsättningen. Arbetssättet ger ringar på vattnet. 89 Effektivisering och förnyelse av landstingets samspel med frivilligorganisationer inom det sociala området Ledningsstrateg Åsa Löfvenberg har utrett frågan om landstingets samspel med frivilligorganisationer inom det sociala området. Fyra sfärer finns i samhället: privata, frivilliga, offentliga och näringslivet. De hakar i varandra på olika sätt. Förändringar i omvärlden gör att förnyelse krävs. Vi är ömsesidigt beroende av varandra, med samma mål egentligen. Två stora delar finns på bidragssidan: bidrag till handikapporganisationer via POMS och organisationsbidrag via handikappråd; samverkansavtal finns. Den andra delen är enheten folkhälsa och samhällsmedicin som ger verksamhetsbidrag till länsövergripande frivilligorganisationer inom det sociala området. Det finns också andra bidrag som ligger inom andra områden. Åsa Löfvenberg har identifierat förbättringsområden för effektivare handläggning på tjänstemannasidan. Samspelet landstinget och frivilligorganisationerna finns det också identifierade förbättringsområden för och ett behov av tydlighet. En nationell överenskommelse om samverkan finns med de idéburna organisationerna overenskommelsen.se. Ordföranden uppmanar utskottet att delta på inspirationsdag för frivilligorganisationer den 20 november.

3 LANDSTINGET I VÄRMLAND CSK/ (8) 90 Information från division opererande specialiteter Divisionschef Tobias Kjellberg informerar. Nya operationshuset hus 60 Hus 60 är framtidens operationshus byggt runt patienten ett värmländskt föredöme i omvärlden. En process pågår med entreprenören, men inget som bör påverka färdigställandetiden. Huset byggs med modulväggar med integrerade skärmar med mera. Det blir också en fotovägg i varje rum som skulle kunna användas för att bygga varumärket landstinget i Värmland. Kanske kan salarna namnges utifrån bilden för att göra det personligt, både för patienter och för medarbetare. För patienten blir det en ingång, preop-center, i huset där allt förberedande sker utan att patienten behöver flyttas runt. Ett nytt tänk som troligen kommer att skapa stolthet hos personalen och orsaka intresse för studiebesök. Huset ska vara färdigt i april Personalen är involverad i utrustningsprocessen via olika grupper. Alla operationer utom ögonoperationer kommer att ske i huset. Årsskiftet kommer hela projektet vara slutfört och det nya huset hopbyggt med befintliga operation Väst. Viss utrustning kommer att flyttas med in i det nya huset. Tillgänglighet Både antal operationer och läkarbesök har ökat mellan 9-14 %. Produktionsökningen har inte tillförts några resurser utan skett genom bättre resursutnyttjande. Under 2012 gjordes en satsning för att få ner kön, men antalet anmälda operationer ökade ännu mer vilket slet hårt på personalen. Kravbilden för kömiljarden har ändrats från 2012 till 2013, den har skärpts. Kön bearbetas nu genom förändrade metoder med tre olika grupper av operationskoder baserat på operationstid. Det kräver en jämnare utförandegrad i Arvika och Torsby för att orka få ner kön. Ökningen beror till stor del på den demografiska förändringen. Antalet cancerpatienter kommer också att öka kraftigt fram till år Det krävs ett länsperspektiv på verksamheten för att kunna utnyttja resurserna bättre. Produktionsstyrning med förändrade arbetssätt är den metod som används. Nyckeln till förändringar är ett förändrat ledarskap, ständiga förändringar och förbättringar. Det är korta beslutsvägar i landstinget vilket underlättar. Tobias Kjellberg kan se att de förändringar som kommit från ledningen för 4-5 år sedan nu börjat ge utdelning ute i vården. Största förändringen som nu är genomförd är att An/Op/IVA minskats ner. 91 Palliativ vård Marinette Moberg, verksamhetschef, Monika Carlson, verksamhetsutvecklare och Cristina Jönsson, avdelningschef palliativa /konsultteamen, samtliga onkologikliniken, kommer från arbetsgruppen för palliativ vård. Den preliminära riktlinjen för palliativ vård är helt lik den slutliga och syftet är att tillgodose en likvärdig vård för patienterna. Alla sjukdomar i livets slutskede ska ges möjlighet till en god palliativ vård med en gemensam syn på

4 LANDSTINGET I VÄRMLAND CSK/ (8) processen. Det kräver samarbete i multiprofessionella team gemensamma med kommunerna. Arbetsgruppens uppgift är att ta fram gapanalys med konsekvensbeskrivning och föreslå indikatorer för uppföljning, som redan finns i det nationella palliativa registret. Palliativa vårdens process innefattar tidig palliativ fas där man gör allt, efter brytpunkt kommer sen palliativ fas med symtomlindring och smärtlindring. Lägesbeskrivning Palliativ vård är aktuell för cirka 80 % av patienterna i livets slutskede, för Värmlands del runt 2500 personer årligen, och det stiger kraftigt. Det är uppdelat i allmän palliativ vård, äldre människor som dör en tyst död och specialiserad palliativ enhet för de som kräver specialiserade insatser och kan även innefatta ett mellanläge med konsultinsatser. De största gapen: det finns nu bara resurser för de patienter som har cancer och ALS. Andra områden som det finns stort gap till är fortbildning och handledning samt samverkan mellan landstinget och kommunerna. Vårddokumentationen behöver förtydligas, uppbyggd med mallar ska också kunna delas mellan huvudmännen. Vårdmiljön är också viktig, att få dö i eget rum. Arbetsgruppens rekommendation är att arbetet fortsätter i det Palliativa rådet. Målet är en likvärdig vård för den värmländska patienten oavsett ålder och diagnos samt att skapa gemensam syn och samverkan. Strategigrupp för palliativ vård har haft uppdrag sedan Det har varit stor uppslutning i gruppen som även haft representanter för barnverksamheter i landstinget och deltagare från kommunerna. Områden: specialiserade palliativa team (fungerar över hela länet, men omfattar inte barn), vårdplatser/vårdmiljö (finns idag sju platser på onkologen), hospiceplatser, utbildning och handledning, palliativ rehabilitering och palliativa barn. Tilläggsuppdrag för barn med särskilda behov i hemmet ledde till skapandet av en strategigrupp för vård av palliativa barn och dessa barn. Två barn om året som är i behov av palliativ vård i Värmland. En processgrupp är skapad utifrån gruppen. Det är sällanhändelser men oerhört viktiga. Palliativa rådet Strategigruppen har utsett sig till interimsstyrelse i det kommande palliativa rådet. De behöver ett tydligt uppdrag och mandat att föreslå förändringar. Arbetet bygger på förslag från RCC Uppsala Örebro och det kommer att tillsättas ett antal arbetsgrupper. Trycker på vikten av att insatserna i möjligaste mån kan ske i hemmet via olika team. I dagsläget är det 110 patienter som avlidit på palliativa delen av onkologen hittills i år. Hospice är en vårdfilosofi och kan bedrivas var som helst egentligen. Ett multiprofessionellt team runt patienten med även själsliga aspekter, med tid och lugnare tempo runt patienten. LAH (landstingets avancerade hemsjukvård) team som sköter vård dygnet runt hemma skulle kunna reglera behovet av antalet hospiceplatser. För läkartillgänglighet är det en fördel att ha platserna på sjukhus. Även närhet till anhöriga är viktigt i hospice-tanken. Ledordet för alla diskussioner är trygghet. Kommunerna är duktiga på att ta hand om patienter som vill stanna hemma i möjligaste mån, med stöttning av det palliativa teamet gäller i dagsläget för onkologi-patienter. Det är svårare att tillgodose önskemål om att få komma till sjukhus. Finns också till viss del platser för palliativ vård i boenden.

5 LANDSTINGET I VÄRMLAND CSK/ (8) Framtiden Patienterna finns även idag, men det nya är att vården som ges ska vara likvärdig oavsett diagnos eller ålder. Palliativ vård kommer att bli en ny specialitet för läkare. Utbildningen behöver nivå-anpassas. Redan påbörjad utbildning via Karlstad universitet för sjuksköterskor i slutenvård från alla sjukhusen, med ersättning via pengar från lokala RCC. Palliativ vård kommer också kräva nytt arbetssätt. Viktigt att försöka se till effekterna i långa loppet vad gäller kostnader. SIP (samordnad individuell plan) är också viktig i sammanhanget, att patienten och anhöriga vet vad som händer. Alternativa metoder används i den mån de är evidensbaserade. I dagsläget finns en heltidstjänst psykolog/kurator på hela onkologkliniken som handleder närstående, personal och patienter. 92 LK/ Utveckla ambulanssjukvården i Värmland Torbjörn Nyvall och Wolmer Edqvist, verksamhetschef respektive biträdande för ambulanssjukvården berättar om sitt uppdrag. De upprätthåller akutberedskap och bidrar till att göra vård tillgänglig där den behövs. Erbjuder transport av patienter som av medicinska orsaker inte kan transporteras på annat sätt än liggande med ambulans vid vårdbehov och med liggande sjuktransport när vårdbehov inte finns. Liggande sjuktransporter har en viktig roll i vårdens interna processer. Ambulanssjukvårdens utvecklade uppdrag ska: minska trycket på akutmottagningen, minska trycket på ambulanstransport, erbjuder bredare möjligheter till rätt vård på rätt vårdnivå, samt utveckla samverkan mellan olika aktörer. Styrningen i verksamheten utgår från vårdgivardirektiv för planering, enligt ledningssystemet Vårt arbetssätt, styrkort och målbild. Ledning och stab är certifierade enligt ISO Några punkter från styrkortet Överlevnad vid hjärtstopp utanför sjukhus är landstinget nationellt sett bäst på. Väntetid mäts i väntetid för patient, tidigare mättes enbart körtid. Antalet uppdrag har ökat senaste åren, det påverkar väntetidsmåttet. 90 % av verksamheten är akut, prio 1 och prio 2 larm. Nivån på prio 2 diskuteras nu. Sammanhållen förvaltningsorganisation för teknik finns enligt modellen PM3. Arbetstider, övergång till delade dygn har gått över förväntan. Kompetensförsörjning Nya generationer medarbetare ger en ökad rörlighet; det är sjuksköterskornas marknad. Samverkan med Torsby sjukhus i rekryteringsfrågor. Även samarbete inom hela landstinget för att erbjuda vidareutveckling. Det pågår också ett arbete med nya kriterier för anställning för att värdera reell kompetens snarare än formell.

6 LANDSTINGET I VÄRMLAND CSK/ (8) Utveckla ambulanssjukvårdens uppdrag Påbörjat projekt i Torsby för att utveckla samarbete ambulans- och primärvård för att hitta rätt vårdform för patienten direkt. Det finns tankar om att starta ett projekt i Karlstad kommun för ett nytt arbetssätt, kanske via en bedömningsbil som kan åka ut vid prio 2 och 3 för en second opinion. Utskottets synpunkter till handläggaren: Utskottet tycker att den förmedlade informationen är bra och värdefull. 93 LK/ Vårdgivardirektiv för strålskyddshantering Utvecklingsledare Eva Eriksson är föredragande. Utskottets synpunkter till handläggaren: Utskottet tycker tydligheten är god i direktivet. 94 LK/ Vårdgivardirektiv för medicintekniska produkter Eva Eriksson informerar om att tillägg ska göras i vårdgivardirektivet av miljöbalken och förordningen om verksamhetsutövares egenkontroll. Utskottets synpunkter till handläggaren: Utskottet lämnade förslaget utan synpunkter. 95 Patientnärmre vård patientens fokus i praktiken Verksamhetsutvecklare Marianne Inde har arbetat i landstinget sedan Hon utvecklade patientnärmre vård på en kirurgavdelning i början av 90- talet. Den bygger på en metod utvecklad i USA och har sedan utvecklats både i Sverige, Norge och Danmark. Utgår från helhetssyn, kultur, struktur och allas ledarskap för en god och säker vård. I första hand ett förhållningssätt, att ta ledarskap för sitt eget uppdrag. Vården bygger på fem grundstenar: levande värdegrund, innovativt arbetsklimat, organisation i utveckling, välfungerande arbetsteam och närvarande ledarskap. Värdegrunden måste vara med aktivt i arbetslivet, i bemötandet både av patient och av medarbetare. Ett gott arbetsklimat, att man trivs och gör ett gott arbete främjar kvaliteten. Se och bekräfta, lyssna, respekt, tillgänglig, delaktighet viktiga komponenter både för levande värdegrund och innovativt arbetsklimat som ger arbetsglädje och god vårdmiljö. God kultur som innebär att man vet sitt uppdrag och att krav och förväntningar ska stämma överens, det är viktigt med dialog. Bekräftelse är en viktig del i systemet, ska ske varje dag. Det ska vara organiserat för fokus och tillgänglighet. De viktigaste frågorna är: Varför är patienten här? Hur får jag kunskap om patienten? Hur lär jag känna min patient? I Värmland är det vanligt med 7-9 patienter per sjukskö-

7 LANDSTINGET I VÄRMLAND CSK/ (8) terska, varje minskning gagnar patientsäkerheten. Behovsanpassat arbetssätt för fokus och ökad tillgänglighet, från uppgiftsfokuserad till personfokuserad/centrerad. Välfungerande arbetsteam - förutom det tidigare nämnda behövs också bestämda mötesplatser, måste avsätta tid för planering tänka före göra, prata OM patienten, prioritera och fördela, sätta mål för dagen. Kräver att man delar med sig av både arbete och erfarenhet. En viktig del är att avsluta med spegling (utvärdering) av dagen. Ledarskap att få med sig sina medarbetare, se till följsamhet till målen varje dag. En forskningsstudie med syfte att utvärdera effekter av en svensk PNV-modell kommer snart att publiceras togs beslut att införa modellen i landstinget i Värmland. 96 LK/ Remiss: Vägledning vård av extremt för tidigt födda barn Marie Alvers, kvalitetssamordnare barnkliniken och K-G Ellström, nyföddhetsläkare föredrar ärendet. Förr i världen gick en skarp gräns vid v av alla barn födda före v 28 överlever nu. Vägledningen förespråkar en jämlik vård över landet. Dels gäller det centralisering av all förlossningsvård/vård av extremt för tidigt födda barn till regionsjukhus och dels gemensamma riktlinjer för vården. På Centralsjukhuset finns avdelning 11 neonatal med 13 platser varav 2 IVA. Det är en nybyggd avdelning, inflyttning gjordes i mars, med åtta familjerum, tre IVA-platser och två isoleringsrum. Barn födda före v 26 remitteras om möjligt till Akademiska sjukhuset i Uppsala, efter v 26 ges vård i Karlstad. Av 38 barn födda för tidigt, före v 28+0, mellan år i Karlstad överlevde 36 vilket är lika med 95 %. Majoriteten utvecklas normalt, en mindre grupp med svåra handikapp. Det är den andra avdelningen i Sverige som har familjerum och den enda byggd som isoleringsavdelning; troligen den bästa i Nordeuropa. Traditionell neonatalavdelning är den bästa grogrunden för MRSA. Riktlinjerna är betydelsefulla för en likvärdig, högkvalitativ och säkrare vård. Kostnaderna är beräknade utifrån 4-5 barn per år. Det är ett bekymmer att det är brist på barnsjuksköterskor, det är ett nationellt problem. Eftersom det måste vara bemanning dygnet runt krävs många sköterskor för att driva avdelningen. Utskottets synpunkter till handläggaren: Utveckla svaret till en mer offensiv skrivning som lyfter fram vår goda vård i dagsläget i Värmland. Gör ett tillägg med beskrivning av hur vår neonatalavdelning är uppbyggd och fungerar. 97 Rapporter Inga rapporter redovisas.

8 LANDSTINGET I VÄRMLAND CSK/ (8) 98 Kurser och konferenser Kanaliseras via AU. 99 Övriga frågor Utskickade sammanträdestider för 2014 behöver ändras på några datum, nya datum skickas ut. Avtackning av tjänsteman i utskottet Maj-Britt Andersson görs från både PPU och SU. 100 Nästa sammanträde Nästa sammanträde är gemensamt med PPU och FTU den 3 december. Vid protokollet Elisabeth Ehne Jangehammar Justerat den Elisabeth Kihlström Christina Wahrolin