Arbetsutskottet Angarnsrummet, Tunahuset Tuna torg 2, Vallentuna tisdagen den 13 oktober 2009 kl 17.00

Transkript

1 Myndighetsnämnden för teknik och miljö arbetsutskott Myndighetsnämnden för teknik och miljö Plats och tid för sammanträdet Arbetsutskottet Angarnsrummet, Tunahuset Tuna torg 2, Vallentuna tisdagen den 13 oktober 2009 kl Myndighetsnämnden för teknik och miljö Görvälnverket Norrvatten Besöksadress: Vattenverksv. 20, JÄRFÄLLA obs! Platsen Torsdagen den 29 oktober 2009 kl Kallade tjänstemän Olle Wallin, samhällsbyggnadschef Anna von Axelson, chef för Miljö- och bygglov Aila Delopoulos, nämndsekreterare Vallentuna den 30 september 2009 Lars Filipoff Ordförande Aila Delopoulos Nämndsekreterare Justerande:... 1 (19)

2 Innehållsförteckning: 1. Justerande: Yttrande över överklagan angående Kull 1: Yttrande med anledning av ansökan om tillstånd för fortsatt täktverksamhet, Slätmossens sand- och torvtäkt, Söderhall 5:1, Vallentuna Tertialuppföljning nr 2 för myndighetsnämnden för teknik och miljö Ny taxa för offentlig kontroll av livsmedel Riktlinjer för tillsyn av enskilda avlopp Avslag på ansökan om anlägga enskilt avlopp för fyra fastigheter Garns-Ekskogen 1: Yttrande över förhandsbesked gällande nybyggnad av enbostadshus Garns-Ekskogen 1: Anmälningslista...19 Sid 2 (19)

3 Yttrande över överklagan angående Kull 1:3 AU 35 Dnr MTM Samhällsbyggnadsförvaltningens förslag Myndighetsnämnden för teknik och miljö vidhåller sitt tidigare beslut och yttrar sig enligt nedanstående förslag Ärendet Länsstyrelsen i Stockholms län har översänt överklagan av myndighetsnämnden för teknik och miljös beslut, gällande avslag på ansökan om anläggande av enskilt avlopp på fastigheten Kull 1:3 i Vallentuna kommun, för yttrande. Bakgrund Nämnden beslutade vid sitt sammanträde 9 juni 2009, 30 att avslå ansökan om anläggning av enskilt avlopp för två hushåll på fastigheten Kull 1:3. Beslutet överklagades av sökanden. Sökanden, genom konsult, har inkommit med en skrivelse till länsstyrelsen som nu skickats över till nämnden för yttrande, se bilaga. Förvaltningens synpunkter I överklagan framgår att det idag finns en stenkista för bad-, disk- och tvättvatten på fastigheten och klaganden hävdar att den föreslagna avloppslösningen (minireningsverk) kommer att halvera nuvarande värden avseende närsalter jämfört med stenkistan. Vid förvaltningens besiktning har konstaterats att fritidshuset inte har indraget vatten och att det finns en mycket enkel avloppsledning från köket till en stenkista. Förvaltningen anser att mängden vatten till denna stenkista på intet sätt är jämförbar med mängden vatten från ett minireningsverk avsett för två permanenthushåll. Till minireningsverket kommer också wc-vatten att anslutas. Idag anser förvaltningen att fastigheten Kull 1:3 inte bidrar till några nämnvärda utsläpp av närsalter, förvaltningen uppskattar att mängden BDT-vatten uppgår till maximalt 20 l/dygn. Eftersom mängden avloppsvatten idag är så liten kan det renade vattnet från den nuvarande stenkistan infiltrera direkt på fastigheten Kull 1:3. Det föreslagna reningsverket Topas 15 har en dimensionerande kapacitet på 2200 l/dygn. Det renade vattnet från minireningsverket kan enligt ansökan inte infiltreras på fastigheten eller i dess närhet, utan ska ledas till Helgöån. Helgöån hör till ett vattensystem som i vattenmyndighetens klassning klassats som att uppnå god ekologisk status. För tillsynsmyndigheten 3 (19)

4 gäller då att genom sina beslut inte försämra statusen utan att behålla klassningen. Att då tillföra avloppsvatten, även om det är renat, innebär ändå att risken för att tillföra närsalter till Helgöån har ökat markant och då kan den goda ekologiska statusen i vattendraget riskeras att påverkas negativt. Vallentuna kommun har idag cirka 2500 enskilda avloppsanläggningar och en ambition att bedriva tillsyn och kräva åtgärder på anläggningar för att förbättra framförallt ytvattenkvaliteten, där så behövs, och vidmakthålla god vattenkvalitet, där sådan råder. Avloppslösningar som innebär att vattnet efter rening leds till ytvatten som är skyddsvärda anser förvaltningen inte vara förenligt med de samhälleliga intresset att skydda våra vatten. Handlingar i ärendet 1. Överklagan 4 (19)

5 2. Yttrande med anledning av ansökan om tillstånd för fortsatt täktverksamhet, Slätmossens sand- och torvtäkt, Söderhall 5:1, Vallentuna Dnr Samhällsbyggnadsförvaltningens förslag Myndighetsnämnden för teknik och miljö, respektive Samhällsbyggnadsnämnden har inget erinra mot att tillstånd ges till fortsatt täktverksamhet av torv och sand på Söderhall 5:1 enligt ansökan under förutsättning att villkoren under punkten 1.8 i ansökan följs. Sammanfattning Myndighetsnämnden för teknik och miljö i Vallentuna kommun avger med detta beslut yttrande till miljöprövningsdelegationen inom Länsstyrelsen i Stockholms län i ärende angående ansökan från Åkersberga Lastbilscentral om tillstånd för täktverksamhet på fastigheten Söderhall 5:1 i Vallentuna; Slätmossens sand- och torväkt. Ärendet Åkersberga Lastbilscentral AB (ÅLBC) har inkommit till länsstyrelsen med tillståndsansökan och miljökonsekvensbeskrivning för fortsatt täktverksamhet gällande Slätmossens sand- och torvtäkt. ÅLBC driver sedan 1999 täkt av tor och sand samt tillverkning av anläggningsjord inom fastigheten 5:1 i Vallentuna kommun. Verksamheten är belägen intill E18 med in- och utfart mot väg 280 ca 20 km norr om Åkersberga. Samhällsbyggnadsförvaltningen har dels medverkat vid samråd samt fått ansökan för s.k. kompletteringsremiss i mars Bakgrund I miljökonsekvensbedömning och ansökan finns verksamhetens miljöpåverkan beskriven på följande sätt Landskap och naturmiljö Påverkan på landskapsbilden finns bara i täktens närhet, men är där relativt påtaglig. På de ytor där brytningsverksamhet förekommer motverkas eller hindras tillfälligtvis utövning av friluftsliv. Möjligheten att använda omgivande landskapet utom synhåll från täkten påverkas inte av brytningsverksamheten. Den tid då allmänheten främst vistas i området, under helger pågår ingen verksamhet. Efter avslutad verksamhet förväntas den skapade viltsjön bli lättare tillgänglig än såväl den ursprungliga mossen som dagens produktionslandskap. I ansökan anges förslag till villkor för verksamheten som bl.a. reglerar hur efterbehandling i samråd med tillsynsmyndigheten ska utföras så att ett viltvatten skapas. 5 (19)

6 Påverkan på yt- och grundvatten Ursprungligen har grundvattennivån i mossen legat strax under den dåvarande mossens yta. I nuläget har vattennivån sänkts ca 1,5 meter. Vattennivån kommer efter avslutad verksamhet att återställas genom att dräneringsdiken igenfylls. Hantering av kemikalier och avfall I ansökan anges förslag till villkor för verksamheten som bl.a. reglerar hantering av petroleumprodukter och kemikalier för att hindra utsläpp till mark och vatten. Trafikstörningar och buller Täktverksamheten ger upphov till buller från transporter samt från schaktmaskiner och sorteringsverk. Transporter beräknas pågå dagtid vardagar mellan kl Antalet transporter till- och från täkten beräknas bli i genomsnitt 2 lastbilar med släp per arbetsdag, och maximalt 4-5 transporter per dag under maj-juni. Personbilstransporter för de anställda tillkommer. Täkten ligger relativt lågt i landskapet och omges av skog vilket minskar bullerspridningen. De närmast boende finns 1,2 km från täkten vid utfarten till väg 280, gamla Norrtäljevägen, bedöms inte påverkas av buller från själva täkten. I ansökan anges förslag till villkor för verksamheten som bl.a. reglerar buller som sammanfaller med Naturvårdsverkets riktlinjer för externt industribuller. Inom ramen för kommande kontrollprogram föreslås uppföljning av bullersituationen genom mätning av den ekvivalenta ljudnivån vid någon eller några bostäder runt mossen. Luftföroreningar och dammspridning Utsläpp till luft uppkommer från entreprenadmaskiner, transportfordon samt från sorteringsanläggningen. Damning bedöms inte ske från torvbrytning en, men kan förekomma från sandbrytning genom det sker över grundvattenytan. Villkor att damning från verksamheten ska åtgärdas (vattenbegjutning) vid behov föreslås. Bolaget har redovisat naturvärdesbedömning upprättad av WSP som bilaga 4 till ansökan. Sammanfattningsvis bedöms fortsatt täktverksamhet vid Slätmossen inte innebära några betydande konsekvenser för naturvärden. Alla befintliga naturvärden i området kommer att utplånas av täktverksamheten, påverkan är därmed stor. Efter avslutad verksamhet genomförs återställningsåtgärder och ny fågelsjö/viltvatten skapas. Konsekvensen av förlusten av naturvärden bedöms dock som liten p.g.a. de ringa naturvärdena, att området är dikat, att det finns gott om liknande biotoper med högre naturvärden i närområdet samt att Slätmossens betydelse som spridnings- och bedöms som liten. 6 (19)

7 Förvaltningens synpunkter I svar på kompletteringsremissen har samhällsbyggnadsförvaltningen påpekat att det i ansökan saknas uppgift om sökanden gjort någon egen bedömning av om fortsatt verksamhet enligt ansökan kräver tillståndsprövning för vattenverksamhet. Handlingar i ärendet 1. Slätmossens sand- och torvtäkt, Söderhall 5:1, Vallentuna kommun, Tillståndsansökan med miljökonsekvensbeskrivning för fortsatt täktverksamhet (19)

8 3. Tertialuppföljning nr 2 för myndighetsnämnden för teknik och miljö Dnr Samhällsbyggnadsförvaltningens förslag Myndighetsnämnden för teknik och miljö godkänner förvaltningens tertialuppföljning Ärendet Samhällsbyggnadsförvaltningen har följt upp årets budget och gjort en prognos över utfallet efter åtta månader av verksamhetsåret. Helårsprognosen visar att samhällsbyggnadsnämndens verksamheter exklusive resultatenheter kan bedrivas enligt budget. Resultatenheten TunaFastigheter visar på ett överskott på? tkr. För verksamheten/resultatenheten Avfallshantering beräknas ett överskott på tkr. Prognostiserat resultat: SBN exklusive resultatenheter MTM TunaFastigheter Avfallshantering +-0 tkr +-0 tkr tkr tkr Resultatprognos för året: Prognosen för verksamheten förvaltningsgemensam administration ger ett underskott på ca 750 tkr. En post i budget där det kan bli svårt att nå uppsatta mål är fördelning av tid och därmed överföring av timkostnader till investerings- och exploateringsprojekt. Tillstor del beror detta på att handläggare saknas då det fortfarande är svårrekryterat inom vissa yrkeskategorier, och att ny personal inte kan debitera timmar på projekt i den utsträckning som upptagits i budget. Personalkostnaderna beräknas bli lägre än budget på grund av vakanser. Överlag så har förvaltningen tilltagit försiktighetsåtgärder för administrativa inköp och konferenser m m för att få budget i balans. Inom verksamheten Väghållning så beräknas vägdriften att överstiga budget med ca 350 tkr. Detta på grund av det väglag som rådde det två första månaderna av året då genomfördes en stor mängd saltning och sandning. För att verksamheten totalt skall kunna bedrivas enligt budget kommer beläggningsarbeten inte kunna uföras enligt plan. Resulatprognos för året för resultatenheterna: Resultatprognosen för TunaFastigheter visar att verksamheterna kommer att ge ett överskott på tkr. Orsaken är främst lägre eloch oljepriser samt lägre förbrukningar som resultat av genomförda energibesparingsåtgärder i vissa fastigheter. Detta tillsammans ger ett överskott på ca 900 tkr. Kostnaderna för fastighetsförsäkring och 8 (19)

9 försäkringsskador visar hittills också på lägre kostnader än budgeterat. Resultatenheten Avfallshantering beräknas kunna bedriva sin verksamhet enligt budget med hänsyn tagen till överföring av överskott från tidigare år, totalt tkr. Cirka 100 tkr av överskottet beräknas tas i anspråk under Det beror på ökade kostnader för upprustning av nya befintliga miljöstationer för farligt avfall, kundförluster samt en högre informationskostnad då en ny avfallsbroschyr håller på att tas fram. Entreprenörspriserna har indexuppräknats med ca 3%. Intäkterna beräknas inte bli högre då renhållningstaxan hålls oförändrad. Uppdrag från kommunfullmäktige: Enligt kommunfullmäktiges beslut om att ge nämnderna i uppdrag att under andra halvåret 2009 leverera överskott motsvarande 2% mot helårsbudget och 1% mot delårsbudget så beräknas samhällsbyggnadsnämndens verksamheter inklusive resultatenhet TunaFastigheter att uppnå sparkravet dvs leverera ett öveskott på minst 378 tkr. Som tidigare nämnt ovan i resultatprognosen för året så finns det en känslig post i budget som får svårt att nå uppsatta mål. Det är utfördelning av timkostnader på investerings- och exploateringsprojekt. Tillstor del beror det på att handläggare saknas då det fortfarande är svår rekryterat inom vissa yrkeskategorier. Personalkostnaderna beräknas dock att bli lägre än budget på grund av vakanser. För att få budget i balans så har förvaltningen vidtagit försiktighetsåtgärder gällande konferenser och andra administrativa inköp. En annan post i budget som beräknas överstiga budget är vägdriften, detta på grund av det vinterväglag som rådde det två första månaderna av året. För att verksamheten ska kunna bedrivas enligt budget kommer beläggningsarbeten inte kunna utföras enligt plan. Sparåtgärder specifiserat nedan: Administrativa kostnader Överföring av kostnader på projekt -750 Minskade lönekostnader 500 Indragning av konferenser och 250 andra administrativa kostnader Totalt 0 Väghållning Överskridande av vägdrift -350 Indragning av beläggningsarbeten 350 Totalt 0 Fastighetsskötsel och underhåll Energibesparningsåtgärder som ger effekt lägre förbrukning 900 Avhjälpande underhåll och lägre bevakningsoch försäkringskostnader 245 Totalt överskott (19)

10 Totalt beräknas samhällsbyggnadsnämndens verksamheter inklusive resultatenhet TunaFastigheter leverera ett överskott på tkr, vilket är ca 3% mot helårsbudget. Internkontroll Rutiner som följs upp i årets plan för internkontroll är: Personalkostnader: Anställningsavtal, ledighetsansökningar, tidrapporter, sjukförsäkran och försäkran vid vård av barn, ändringsuppgifter Kommentar: Som ett led i målsättningen att införa centraliserad lönehantering har personal inom bygg- och driftgrupp börjat använda Rapportera ett program för rapportering av lönehändelser. Planering pågår för att finna lämpliga former för direktrapportering av städpersonalens löner. Vid centralisering av lönehantering är en förutsättning att digital rapportering sker via Rapportera. Vid centralisering av lönerapportering kvarstår rapporteringar kring anställningar och gränsen mellan löne- och annan personalrapportering är inte helt lätt att fastställa. Rehabilitering Kommentar: Kontroll sker av att rehabiliteringsutredning påbörjas i tid och att uppföljning av åtgärder sker. I aktuella rehabiliteringsärenden har samverkan vid hantering skett med kommunens centrala personalenhet. Registrering, diarium, hantering av handlingar Kommentar: Införande av ärendehanteringssystemet Platina pågår och under året har handläggar- och administratörsutbildningar genomförts. Inom förvaltningen finns flera diarier och ett integreringsarbete mellan systemen ska göra alla ärenden tillgängliga i Platina som är kommunens gemensamma ärendehanteringssystem. Handlingar i ärendet: 1. Tjänsteskrivelse daterad Bilagor: Sid 1-4 Övergripandemål och nämndernasmål SBN.MTM Sid 5 Styrkort SBN, Sammanställning av sid 6-10 Sid 6-10 Styrkkort per verksamhet, SBN Sid Uppföljning driftekonomi per verksamhet Sid 14 Personalredovisning Sid Investeringsbeskrivning Sid 17 Investeringsredovisning Sid Styrkort MTM Sid 20 Prognos graddagskorrigerad värmeförbrukning 2009 Sid 21 Prognos verklig värmeförbrukning (19)

11 Ny taxa för offentlig kontroll av livsmedel AU 37 Dnr Samhällsbyggnadsförvaltningens förslag Myndighetsnämnden för teknik och miljö beslutar att översända föreslagen taxa till Kommunfullmäktige för fastställande samt föreslå Kommunfullmäktige att överlåta till myndighetsnämnden för teknik och miljö att fastställa revideringar i tillämpningsanvisningarna Ärendet Sedan 2006 tillämpas i Sverige EUs regelverk gällande livsmedelskontroll. Inför ändringen i regelverket behöll man till viss del tidigare regelverk gällande godkännandeprövning av livsmedelsanläggningar. Från den 1 december ändras nuvarande regelverk så att enbart verksamheter med animalie-anläggningar (slakterier, mejerier o dyl.) ska godkännandeprövas. Övriga verksamheter som idag kräver godkännande ska då enbart registereras hos kontrollmyndigheten. De ovanstående förändringarna innebär att regeringen gjort förändringar i förordningen (2006:1166) om avgifter för offentlig kontroll av livsmedel. Dessa förändringar innebär att taxan för offentlig kontroll av livsmedel måste revideras. Det finns även ett visst behov av revideringar i tillämpningen av Livsmedelsverkets riskklassificeringsmodell. Bakgrund Sedan 2006 tillämpas EUs regelverk gällande livsmedelskontroll i Sverige. I samband med bytet av regelverk ändrades också till viss del genomförandet av kontrollen i landet. Bland annat övergick kontrollen till att bli mer uttalat riskbaserad och ett krav på att kontrollen skulle ha full kostnadstäckning genom avgifter. Nya regler kring avgifter och riskklassificering kom hösten 2006 och började gälla den 1 januari Registering i förhållande till godkännandeprövning Livsmedelsverket har haft ett uppdrag att se över de administrativa bördorna för företagen. En del som man då sett är att prövningen av ny verksamheter borde ha möjligheter att förenklas. Man har då valt att ta bort prövningsförfarandet för de verksamheter där EUs regelverk inte har krav på prövning. Registrering innebär ingen egentlig prövning vid påbörjandet av en verksamhet. Krav på verksamheten för att uppfylla lagstiftningen kommer istället vid den offentliga kontrollen. 11 (19)

12 Avgifter Förändringarna i taxan handlar framförallt om vilket avgiftsuttag som kan ske i samband med registrering. Tidigare, när i stort sett samtliga verksamheter godkännandeprövades fick kontrollmyndigheten inte ta ut någon årlig kontrollavgift det år godkännandeprövningen skedde. Den nya taxan innebär att från den 1 januari 2010 när en livsmedelsföretagare anmäler en anläggning för registrering så ska kontrollmyndigheten det första verksamhetsåret ta ut dels avgift för registreringen och dels, när anläggningen är registrerad, årlig kontrollavgift. Avgiften för registrering motsvarar, liksom tidigare, en timmes handläggning f.n. 870 kr per timme. Om en verksamhet startar sent under året har myndighetsnämnden för teknik och miljö möjlighet att sätta ner den årliga avgiften, eftersom avgiften ska avse den faktiska kontrolltid som kan bli aktuell. Den nya taxan innebär inga förändringar i jämförelse med nuvarande taxa avseende de årliga kontrollavgifterna. Tillämpningsanvisning Vallentuna kommun samarbetar inom SNO-kommunerna kring livsmedelskontrollen. Inom samarbetet har en tillämpningsanvisning kring tolkningen av livsmedelsverkets vägledning om riskklassificering tagits fram. Denna tillämpningsanvisning innebär mer lokala anpassningar till vägledningen. Tillämpningsanvisningen innebär idag att ett antal verksamheter på ett mer systematiskt sätt fått en annan riskklassificering än enligt livsmedelsverkets vägledning. Förändringen har genomgående inneburit mindre tillsynstid och lägre avgifter för verksamhetsutövarna. För att formalisera tillämpningen bör tillämpningsanvisningen ligga med som en bilaga till taxan, men myndighetsnämnden bör ges rätt att revidera anvisningen om behov uppstår. 12 (19)

13 Förvaltningens synpunkter Samhällsbyggnadsförvaltningen bedömer att förändringarna i taxan för offentlig kontroll av livsmedel avseende avgifter för registrering och årlig kontrollavgift måste genomföras för att täcka kostnaderna för den offentliga kontrollen. För att kunna ha de lokala anpassningarna till riskklassificeringen är det angeläget att tillämpningsanvisningen också tas, men att det ges möjlighet för myndighetsnämden att revidera anvisningarna om behov föreligger. Handlingar i ärendet 1. Förslag till taxa 2. SKL cirkulär 09:53 3. Nuvarande tillämpningsanvisning 13 (19)

14 Riktlinjer för tillsyn av enskilda avlopp AU 34 Dnr Samhällsbyggnadsförvaltningens förslag Myndighetsnämnden för teknik och miljö antar framtaget förslag till riktlinjer för tillsyn av enskilda avlopp. Ärendet Miljö- och bygglovenheten har i uppdrag att bedriva tillsyn av enskilda avloppsanläggningar i kommunen i enlighet med framtagna mål i verksamhetsplan. Tillsynen innebär att krav på förbättringsåtgärder kommer att ställas på anläggningar som inte uppfyller miljöbalkens krav på rening. Innan tillsynsarbetet påbörjas bör riktlinjer för tillsynsarbetet tas fram. Riktlinjerna syftar till att handläggningen av avloppsärenden så långt som möjligt ska följa enhetliga principer och vara vägledande för nämndbeslut och i det delegerade beslutsfattandet. Riktlinjerna ska dels säkerställa enhetlighet i bedömning och handläggning, till gagn för såväl fastighetsägare och entreprenörer som handläggande tjänstemän. dels tillse att enskilda avlopp, så långt det är möjligt, för både befintliga och tillkommande, uppfyller höga men rimliga krav på miljöskydd, smittskydd, resurshushållning samt säker funktion och användarvänlighet. Kommunala mål Nämnden ska bedriva en aktiv tillsyn för att minska belastningen av näringsämnen och föroreningar i kommunens grundvatten, sjöar och vattendrag genom tillsyn av verksamhetsutövare och enskilda avlopp. Tillsyn ska göras på 10 % av äldre befintliga avlopp per år. Vattenkvaliteten i Vallentunasjön ska förbättras så att siktdjupet överstiger 1,0 meter år (19)

15 Riktlinjer för tillsyn Följande riktlinjer ska gälla för tillsynen av enskilda avlopp: Vid inventering av nya områden med hög skyddsnivå kontrolleras anläggningar som enligt nämndens arkiv är äldre än 5 år. Vid inventering i områden med normal skyddsnivå kontrolleras bara anläggningar som är äldre än 10 år. Ej acceptabla avloppsanläggningar ska åtgärdas inom 2 år från det att nämnden har meddelat ägaren att anläggningen inte uppfyller gällande krav. Om det finns särskilda skäl t.ex. störning av det orenade avloppsvattnet ges istället ett år eller mindre tid. Undantag från krav att åtgärda avloppsanläggningen kan medges om belastningen på anläggningen är låg. Undantag medges tills fastigheten byter ägare eller om belastningen på avloppsanläggningen ökar. Anslutning till det allmänna nätet för vatten och avlopp eller väl fungerande gemensamhetsanläggning för avlopp ska eftersträvas där det är praktiskt och ekonomiskt möjligt. Nya enskilda avloppsanläggningar bör i möjligaste mån vara kretsloppsanpassade och på alla sätt belasta miljön så lite som möjligt. Avloppsfraktioner bör omhändertas så nära fastigheten som möjligt och transporter minimeras. För att anlägga avlopp med wc anslutet ska även BDT-vattnet genomgå rening som uppfyller gällande krav. Hög skyddsnivå bör gälla nära kommunens vattendrag och i områden med skyddsvärt grundvatten. Vid bedömningen om vilken skyddsnivå som ska gälla för en viss fastighet ska beaktas förhållandena både i det enskilda fallet och i det aktuella området. Utbyggnad av boyta som medför förändring av avloppsvattnets mängd och sammansättning avstyrks om avloppsanläggningen inte uppfyller krav för minst 5 personer och åretruntbruk. Avgift för tillsyn tas ut enligt av kommunfullmäktige fastställd taxa. Handlingar i ärendet 1. PM (19)

16 Avslag på ansökan om anlägga enskilt avlopp för fyra fastigheter Garns- Ekskogen 1:212 AU 38 Dnr Samhällsbyggnadsförvaltningens förslag Myndighetsnämnden för teknik och miljö beslutar med stöd av 2 kap 9 (1998:808) Miljöbalken avslå Ecohus i Vallentuna AB, Box 6016, Täby ansökan om anläggande av enskilt avlopp för fyra fastigheter på fastigheten Garns-Ekskogen 1:212. Skäl för beslutet är att det inte finns några särskilda skäl att tillåta någon ökad belastning av avloppsvatten i Långsjön. Ärendet Ecohus i Vallentuna AB, Box 6016, Täby har inför ansökan om förhandsbesked avseende styckning och bygglov på fastigheten Garns-Ekskogen 1:212 undersökt möjligheten att lösa avloppsfrågan på den nya fastigheten. Förslaget på lösning innebär att den befintliga anläggningen som redan idag betjänar tre hushåll kompletteras med ett biologisktkemiskt reningsverk, som sedan kopplas på slamavskiljaren och infiltrationsbädden. Bakgrund Enligt myndighetsnämnden för teknik och miljös beslut ska restriktivitet råda vid etablering av ytterligare avloppsanläggningar runt Långsjön. Detta eftersom sjön är påtagligt påverkad av närsalter, framför allt fosfor, som har sitt ursprung ibland annat avloppsvatten. Nu föreslagen lösning innebär också att man väljer att fortsätta nyttja den befintliga infiltrationen. Av ansökan framgår att man valt att placera det tänkta bostadshuset nedströms infiltrationen, i utströmningsområdet. 16 (19)

17 Samhällsbyggnadsförvaltningens bedömning Enligt 2 kap 3 Miljöbalken ska alla som bedriver en verksamhet utföra de skyddsåtgärder, iaktta de begränsningar och vidta de försiktighetsmått i övrigt som behövs för att förebygga, hindra eller motverka att verksamheten medför skada eller olägenhet för människors hälsa eller miljön. Utsläpp av avloppsvatten är att betrakta som miljöfarlig verksamhet. Enligt Naturvårdsverkets allmänna råd om små avloppsanläggningar för hushållsspillvatten (NFS 2006:7) ska hög skyddsnivå gälla i områden där den sammanlagda belastningen är eller riskerar att bli hög på grund av antalet utsläppskällor. Förvaltningen bedömer att dessa förutsättningar råder runt Långsjön, vilket även redovisas i WSPs utredning. Av ansökan framgår att man samtidigt som man vill lösa avloppsfrågan för ett tillkommande bostadshus vill man också gradera upp nuvarande avloppsanläggning så att hög skyddsnivå enligt Naturvårdsverkets allmänna råd om små avloppsanläggningar uppfylls. Förvaltningen anser att kraven på hög skyddsnivå ändå kan ställas på verksamhetsutövare i samband med tillsyn av avloppsanläggningar. Enligt 2 kap 9 Miljöbalken ska en verksamhet eller åtgärd som befaras föranleda skada eller olägenhet av väsentlig betydelse, även om skyddsåtgärder vidtas, inte tillåtas om inte regeringen finner särskilda skäl. Förvaltningen bedömer att det inte finns några särskilda skäl till att tillåta en ökning av mängden avloppsvatten som belastar Långsjön från tillkommande fastighet och anser därför att ansökan ska avslås. Handlingar i ärendet 1. Ansökan 2. Principbeslut angående Långsjön inkl yttrande i VA-fråga 17 (19)

18 Yttrande över förhandsbesked gällande nybyggnad av enbostadshus Garns- Ekskogen 1:212 AU 39 Dnr Samhällsbyggnadsförvaltningens förslag Myndighetsnämnden för teknik och miljö avstyrker ansökan om förhandsbesked gällande uppförande av enbostadshus. Skäl för beslutet är att myndighetsnämnden för teknik och miljö inte anser att avloppslösningen uppfyller kraven enligt miljöbalken. Ärendet Samhällsbyggnadsnämnden har remitterat ärendet till myndighetsnämnden för teknik och miljö för yttrande gällande förhandsbesked för nybyggnad av enbostadshus på en tilltänkt avstyckning från fastigheten Garns-Ekskogen 1:212. Myndighetsnämden för teknik och miljö komner även behandla en ansökan om tillstånd till enskilt avlopp på fastigheten dnr Nämndens beslut och tjänsteskrivelse i det ärendet kommer att bifogas till yttrandet till samhällsbyggnadsnämnden. Handlingar i ärendet 3. Beslut i ärende (19)

19 4. Anmälningslista 19 (19)