15 februari 2014, kl Johans Café och Matsal i Jönköping. Välkommen!

Transkript

1 15 februari 2014, kl Johans Café och Matsal i Jönköping Välkommen!

2 Dagordning 1. Justering av röstlängden 2. Val av ordförande för mötet 3. Styrelsens anmälan av protokollförare vid mötet 4. Val av två personer tillika rösträknare, som tillsammans med mötesordförande skall justera protokollet 5. Beslut om närvaro- och yttranderätt förutom klubbens medlemmar 6. Fråga om årsmötet blivit stadgeenligt utlyst 7. Fastställande av dagordningen 8. A. Styrelsens årsredovisning B. Balans- och resultatredovisning C. Redogörelse för arbetet med avelsfrågor (RAS) D. Revisorernas berättelse 9. Fastställande av balans- och resultaträkning samt beslut om enligt dessa uppkommen vinst eller förlust 10. Styrelsens rapport om de uppdrag föregående klubbmöte lämnat till styrelsen 11. Beslut om ansvarsfrihet för styrelsen 12. A. Beslut om styrelsens förslag till verksamhetsplan B. Beslut om avgifter för kommande verksamhetsår C. Beslut om styrelsens förslag till rambudget 13. Val av ordförande (1 år), ordinarie ledamöter (2 år) och suppleanter (1 år) samt beslut om suppleanternas tjänstgöringsordning 14. Val av två revisorer (1 år) och två revisorssuppleanter (1 år) 15. Val av valberedning (1 sammankallande 1 år, 2 ledamöter 2 år) 16. Beslut om omedelbar justering av punkterna Övriga ärenden som av styrelsen hänskjutits till årsmötet eller anmälts till styrelsen 18. Mötet avslutas

3 Årsredovisning för Skottefederationen 2013 Årsmöte Årsmötet hölls den 9 februari 2013 vid Södertälje Brukshundklubb. På grund av snöstorm deltog endast 8 medlemmar på mötet. Styrelsen och övriga funktionärer Ordförande Elisabeth Spång Vice ordförande Vivi-Ann Lövstedt Kassör Christian Holmgren Sekreterare Anita Östby Ordinarie ledamot Eva Bermsjö Suppleant 1 Caroline Widevång Holm Suppleant 2 Gerhard Malmberg Revisorer Revisorssuppleanter Info/internetansvarig Redaktör Skotte-Nytt Valberedning Skånekommittén Göteborgskommittén Geir Nevestveit Thomas Hedberg Gunvor Ahlström Monica Ferneklint Anita Östby Peter Hewitt Dan Ericsson, sammankallande Monica Holmgren-Ericsson Ingrid Andersson Gerhard Malmberg Inger Johannesson Medlemmar Klubben hade den sista december 159 medlemmar totalt. Av dessa är 20 familjemedlemmar, 7 hedersmedlemmar, 1 ständig medlem, 39 utländska samt 7 bjudna, vilket innebär 85 svenska helbetalande medlemmar. Styrelsen Klubbens bildades 1972 och detta var alltså klubbens 41:a verksamhetsår. Styrelsen har under året haft ett konstituerande möte samt 7 ordinarie möten via telefon. Ordföranden deltog i Terrierfullmäktige i april. Styrelsen har under året lagt ner mycket arbete på att förbättra ekonomin. Besparingsåtgärder och förbättrad ekonomistyrning har genomförts under året. För att trygga den fortsatta verksamheten har föreningen tillförts kr från Ferox Minnesfond. Utan denna åtgärd hade det inte funnits likvida medel att driva föreningen. För en tryggare förvaltning av Ferox Minnesfond har styrelsen antagit ett placeringsreglemente där den maximala andelen aktier i fonden anges.

4 Under hösten arrangerades två promenader i Stockholmsområdet personer med hundar deltog. I december var det klubbdag med 12 deltagare. Dan Ericsson föreläste i ämnet Skottens exteriör och utveckling. Utställningar Årets officiella utställning arrangerades den 20 juli i Alnarpsparken i Skåne. Anne Dauncy kennel Glenmair, England dömde 38 skottar. BIS blev Ch Raglan Ready To Smile, uppfödare Dan Ericsson och ägare Monika Ferneklint. Kennel Ferox uppfödarpris gick till kennel Raglan, ägare Dan Ericsson. 8 september arrangerade Göteborgskommittén en inofficiell utställning på Hindås Camping i Göteborg. 27 hundar var anmälda under Gerda van Stuivenberg, Holland. BIS blev Ch Burrow s Glen Moray, uppfödare och ägare Inger Johannesson. Bästa uppfödare och vinnare av Ferox Minnespris blev kennel Dundee, ägare Christina Hüttner. Utställningen i Eskilstuna fick ställas in på grund av för få anmälda. Klubbtidning Skotte-Nytt har utkommit med 4 nummer under året. Peter Hewitt har varit redaktör. Internet Internet- och webbansvarig har varit Anita Östby. En grupp för klubben har lagts upp i Facebook. Skånekommittén Vid medlemsmötet i Habo Gård i Lomma i början av februari planerades årets verksamheter. Sekreterare i kommittén har varit Gerhard Malmberg och Mats Nilsson kassör. Man har haft 4 arbetsmöten inför bl a Alnarpsutställningen. Vid det av SKK rikstäckande arangemanget Skäll inte på Hunden i april deltog man på Bulltoftafältet i Malmö. En aktivitetsdag som var planerad till våren fick ställas in på grund av för få anmälningar. Höstbrunchen i november samlade 10 personer. Göteborgskommittén Inger Johannesson har varit sekreterare och Christina Hüttner kassör. Dessutom ingick Barbro Olofsson och Peter van der Steen i kommittén. På My Dog i januari deltog man i en samlingsmonter tillsammans med Västsvenska Terrierklubben. Medlemsmöte avhölls i januari med 12 deltagare. Kommittén arrangerade i samarbete med Västsvenska Terrierklubben handlerkurs/ringträning 4 tisdagkvällar under våren. Instruktör var Peter van der Steen. 22 ekipage deltog. Kommittén har under året haft 2 anteckningsförda möten och ett planeringsmöte. Årets Skotte Årets Skotte 2012 blev Ch Raglan Ready To Smile, uppfödare Dan Ericsson och ägare Monika Ferneklint.

5 Balans- och resultaträkning Resultaträkning Intäkter Medlemsavgifter Annonsintäkter SkotteNytt Anmälningsavgifter utställningar, se bilaga Försäljning/ersättningar Uppfödarförteckning hemsidan Aktieutdelning Ränteintäkter 0 5 Diverse Överskott Alnarp Överskott Hindås Klubbdag Vinst avyttring vandringsprisfond Summa intäkter Kostnader SkotteNytt Skånekommittéen Göteborgskommittéen Årsmöte och andra sammankomster Bank, depå och plusgiro Utställningar, se bilaga Kontorsmaterial Webbhotell, domän Annonser Hundsport Symposium Svenska Terrierklubben Förlust avyttring lager Övrigt Summa kostnader Årets underskott

6 Balansräkning TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar Finansiella anläggningstillgångar Ferox Minnesfond, aktier ansk.värde 1 1 Ferox Minnesfond, likvida tillgångar Summa finansiella anläggningstillgångar Summa anläggningstillgångar Omsättningstillgångar Lager Kortfristiga fordringar Fordran Skånekommittéen Fordran Göteborgskommittéen Fordringar Annonser Summa kortfristiga fordringar Kassa och bank Plusgiro Handelsbanken Swedbank Summa omsättningstillgångar SUMMA TILLGÅNGAR

7 EGET KAPITAL OCH SKULDER Eget kapital Balanserat kapital, se not 1 Ferox Minnesfond, ändamålsbestämda medel Vandringspris Eget kapital Årets underskott Summa balanserat kapital Skulder Kortfristiga skulder Förskottsbetalda medlemsavgifter Summa kortfristiga skulder Summa skulder SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER Information: Kapitaltillskottet från Ferox Minnesfond på kr har bokförts direkt mot Eget kapital i balansräkningen och inte över resultaträkningen. Utdelning på aktier i Ferox Minnesfond redovisas inte i resultaträkningen då utdelningen tillfaller fonden och inte föreningen. Transaktioner och ekonomisk ställning för fonden redovisas separat, se nedan. Kostnader och intäkter från utställningar redovisas med nettobelopp. För specifikation, se bilaga. Not 1: Föreningens egna kapital uppgick per till kr. Vid årets början var kapitalet negativt, 730 kr Slutord Styrelsen vill tacka för förtroendet under det gångna verksamhetsåret och önska den nya styrelsen lycka till. Elisabeth Spång Christian Holmgren Anita Östby ordförande kassör sekreterare Vivi-Ann Lövstedt Eva Bermsjö Caroline Widevång Holm ledamot/vice ordförande ledamot suppleant Gerhard Malmberg suppleant

8 Redovisning av utställningarna i Alnarp och Hindås Intäkter Alnarp Hindås Anmälningsavgifter Lotter och kataloger Försäljning mat och kaffe Summa intäkter Kostnader Domare (arvode/resa) Ringsekreterare Materiel och varor Matvaror och resekostnader Hyra Stamboksavgifter, SvTek Summa kostnader Redovisning Ferox Minnesfond Förändring Aktier Konto (utdelning) Depåkonto Fasträntekonto Summa Under året har aktier för kr sålts för utdelning till Skottefederationen. Aktier för kr har sålts och placerats på konto för att minska risken i fonden enligt vårt placeringsreglemente. Andelen aktier i fonden uppgår till 79 %. Aktieutdelningar under året uppgår till kr. Skottefederation betalar inte längre skatt på utdelningarna. Omprövning av tidigare års erlagda skatter har begärts hos Skattemyndigheten. Utdelning till uppfödare har skett med kr. Fondens värde har under året ökat med kr, detta trots att utdelning skett till Skottefederationen och uppfödare.

9 Revisionsberättelse för Skottefederationen 2013 Undertecknade har av Skottefederationen vid ordinarie årsmöte 2013 utsetts att granska dess räkenskaper och förvaltning för år 2013 och får efter fullgjort uppdrag avge följande berättelse: Efter att ha tagit del av klubbens räkenskaper och kassörens årsredovisning samt protokoll förda under årets styrelsemöten kan vi konstatera att Skottefederationens räkenskaper är förda med god ordning samt styrkta med vederbörliga verifikationer. De per den 31 december 2013 upprättade vinst, förlust och balansräkningarna har granskats utan anmärkning och är i överensstämmelse med räkenskaperna. Skottefederationen har under en rad av år drivits med förlust och under verksamhetsåret 2013 ledde detta till att klubbens likvida medel inte räckte till för den löpande verksamheten. Styrelsen beslutade då att sälja av aktier tillhörande Ferox Minnesfond till ett belopp av kr som sedan fördes över till klubbens driftskonto. Detta förfarande är väl inte helt i överensstämmelse med Birgit Westerströms intentioner men vi tror heller inte att hon ville att rasklubben för Skotsk Terrier skulle tvingas upphöra. Ferox Minnesfonds främsta syfte enligt testamentet, att främja skotteaveln, anser vi med största sannolikhet uppnås på det bästa sättet om Skottefederationen kan hållas vid liv och få fortsätta med sin verksamhet. Kanske måste transaktionen ses som ett lån med återbetalning enligt någon lämplig amorteringsplan. Vi överlåter åt styrelsen att reda ut detta. Vi tycker också att det är olyckligt att de fordringar som finns på lokalklubbarna inte är reglerade till bokslutet. Det innebär att en del av klubbens tillgångar finns på konton som inte omfattas av revisionen. Det är glädjande att styrelsen under året tagit tag i den ekonomiska styrningen och inför nästa verksamhetsår lagt fram ett budgetförslag i balans. Vår slutsats är att förvaltningen skötts med omsorg och med klubbens bästa för ögonen och att det därmed inte finns några anmärkningar att rikta mot styrelsens sätt att förvalta klubbens tillgångar under år Vi vill därför föreslå att balansräkningen per 31 december 2013 fastställes och att styrelsen beviljas ansvarsfrihet för den tid revisionen omfattar. Hällestad den 6 februari 2014 Thomas Hedberg Geir Nevestveit

10 Förslag till verksamhetsplan 2014 Ringträning/handlerkurs Göteborg 4 tisdagkvällar Skottepromenader i Stockholmsområdet Officiell utställning Vätterleden Gränna 15 april april-maj 29 maj Styrelsens förslag till medlemsavgifter från och med 2015 Styrelsen har beslutat föreslå årsmötet medlemsavgifter enligt följande: Ordinarie medlem 275 kr/år (tidigare 250) Familjemedlem 150 kr/år (tidigare 100) Utlandsmedlem 350 kr/år (tidigare 300) Bjuden medlem 200kr/år (tidigare 100) Bjuden utländsk medlem tas bort Förslag till budget 2014 Intäkter: Medlemsavgifter Uppfödarlistan hemsidan Annonsintäkter Summa intäkter Kostnader: Årsmöte, träffar SkotteNytt, tre nr Sv Terrierklubben Telefon, bredband Webbhotell, hemsida Bankkostnader Övr kostnader; adm, porto mm Summa kostnader Resultat före finansiella intäkter och kostnader Förvaltningsavgift Ferox 1% 4 000

11 Resultat efter finansiella kostnader och intäkter Extraordinär intäkt Utdelning Aktier Ferox Minnesfond Beräknat resultat Styrelsen har inte budgeterat något överskott från utställningarna. För att minska kostnaderna föreslår styrelsen att utgivningen av SkotteNytt minskar med ett nummer per år, från fyra till tre. Det innebär en besparing på ca kr. Styrelsen föreslår även att Ferox Minnesfond erlägger en förvaltningsavgift till Skottefederationen på 1 % av kapitalet för täckande av kostnader och arbete samt att årets utdelning på aktierna i fonden tillförs föreningen. Utdelning av prispengar till uppfödarna kommer ändå att ske i vanlig ordning. På detta sätt erhåller vi en budget i balans... Valberedningens förslag till ledamöter verksamhetsåret 2014 Ordförande 1 år Ordinarie ledamot 2 år Ordinarie ledamot 2 år Suppleant 1 år Suppleant 1 år Revisor, ordinarie 1 år Revisor, ordinarie 1 år Revisorsuppleant 1 år Revisorsuppleant 1 år Elisabeth Spång (omval) Christian Holmgren (omval) Anita Östby (omval) Camilla Ravenna (nyval) Jan Klingstedt (nyval) Geir Nevestveit (omval) Thomas Hedberg (omval) Gunvor Ahlström (omval) Monica Ferneklint (omval) Kvar i styrelsen (valda 2013 på 2 år) Ordinarie ledamot Ordinarie ledamot Vivi-Ann Lövstedt Eva Bermsjö Valberedning: Monica Holmgren-Eriksson och Ingrid Andersson har ett år kvar på sin mandatperiod. Ny sammankallande ska väljas på 1 år. Enköping 22 januari 2014 Dan Ericsson Monika Holmgren-Ericsson Ingrid Andersson sammankallande

12 Motion 1 Motion rörande fastställande av benämning av kommittéerna. Hemställer om att beslut fattas av årsmötet att kommittéerna, kan använda benämningen Skottefederationen- Syd resp. Skottefederationen - Väst, som benämning och namn. Jag ser den av styrelsen åberopade beteckningen Skåne respektive Göteborgskommitten, som missvisande. Jag finner beteckningarna/namnen Skotterfederationen syd respektive Skottefederationen- väst, som inarbetade namn och av medlemmarna mest använda. Jag yrkar på att årsmötet fastställer att kommittéerna kallas för Skottefederationen-syd respektive Skottefederationen-väst. Hammenhög/Brantevik Gerhard Malmberg Som förtydligande motionen är sammanställd o inlämnad av mig själv personligen. Skall inte sättas samman med Skånekommitten av Skottefederationen. Styrelsens yttrande: Endast huvudklubben kan heta Skottefederationen. Lokalavdelningar/kommitteér får inte innehålla Skottefederationen utan det måste tydligt framgå att det är en lokalavdelning (tex Skotte i Väst, Skotte i Syd).

13 Motion 2 Motion rörande stadgeändring, med framställan om förläggande av Skottefederationens årsmöte under annan tid av året. Inlämnad till Skottefederationens styrelse för beredande till årsmöte I Skottefederationens stadgar finns reglerat i paragraf 7, Klubbmöte moment 1. att årsmötet skall hållas årligen före februari månads utgång. Med tanke på att Skottefederationen är en rikstäckande sammanslutning med medlemmar i större delen av Sverige, samt Norge inkluderat, föreslås att årsmötet fattar beslut i att ändra denna skrivning. Som motiv åberopas att såväl väderleks- som väglagsförhållanden, oftast är ansträngande under denna tid på året och blir ett hinder för medlemmarna att kunna deltaga i/under årsmötet. Något förslag till när årsmötet förläggs vid ändring, har jag inget specifikt att lämna. Detta överlåts till styrelsen som deltagana under årsmötet att fattar beslut i. Mitt yrkande är att årsmötet flyttas till annan tid på året. Hammenhög/Brantevik Gerhard Malmberg Som förtydligande motionen är sammanställd o inlämnad av mig själv personligen. Skall inte sättas samman med Skånekommitten av Skottefederationen. Styrelsens yttrande. Förslaget innebär en stadgeändring och skulle varit styrelsen tillhanda senast 30 nov föregående år varför motionen lämnas utan erinran.

14 Motion 3 Kommittén i Väst (Göteborgskommittén) anser att Göteborgskommittén är ett missvisande namn, då vårt verksamhetsområde, är så mycket större än Göteborg. Vi yrkar, att Skottefederationen Väst, är tydligare. Vi hemställer därför, att årsmötet godkänner detta namn. Enl. vad vi har erfarit, så hade kommittén detta namn tidigare Inger Johannesson Sekr Styrelsens yttrande: Se svar på motion 1. Motion 4 Kommittén i Väst (Göteborgskommittén) yrkar, att endast svenskregistrerade kennlar får annonsera sina valpar på Skottefederationens hemsida Inger Johannesson Sekr. Styrelsens yttrande: Alla medlemmar har samma rättigheter oavsett var man bor dvs motionen avslås.

15 Bilaga 1 Rasspecifik avelsstrategi (RAS) för skotsk terrier Gäller från och med Reviderad vid klubbens årsmöte. Inledning Rasklubben Skottefederationen har som övergripande mål att genom rasklubben och specialklubben (SvTeK) tillvarata specifika intressen för rasen genom att stödja uppfödarna i avelsarbetet samt att informera, väcka intresse för och sprida kunskap om rasen. Historisk bakgrund Skotsk terrier uppstod i Skottland där små lågställda strävhåriga hundar använts till grytjakt och till jakt på diverse småvilt under lång tid. Ursprungligen avsåg beteckningen skotsk terrier ett flertal raser, men så småningom homogeniserades de olika lokala varianterna och fem närbesläktade skotska terrierraser uppstod, nämligen cairnterrier, skyeterrier, west highland white terrier, dandie dinmont terrier samt den variant som slutligen kom att ges namnet skotsk terrier. Under många år kallades rasen populärt för Aberdeenterrier, men det har aldrig varit något officiellt namn på rasen. Skotsk terrier erkändes officiellt av engelska kennelklubben 1880 och år 1883 grundades den första rasklubben, The Scottish Terrier Club (England). År 1888 bildades The Scottish Terrier Club of Scotland Sverige 1901 visas den första skotten på utställning i Sverige, hanhunden Bearch, som importerades av Carl O. Wijk i Göteborg. Konsul Wijk kom att bli den första uppfödaren av rasen i vårt land och den första registrerade kullen var fallen efter Bearch undan tiken Skettle visades ännu en importerad hanhund, Fairhope Mac, på utställning. Rasen hade nu fått fäste i Sverige. I Göteborg hade Philip Krafft 1912 påbörjat sin uppfödning under kennelnamnet Kilmarnock. De av honom uppfödda Ch Roy Kilmarnock och Ch Meg Kilmarnock kom att bli rasens första svenska champions. Kilmarnock-kenneln var verksam under ganska lång tid och flertalet hundar visades på utställning och kom att inspirera andra entusiaster talet framställs som ett ganska händelsefattigt årtionde för skotterasen. De etablerade uppfödarna fortsatte att producera och i viss mån importera nya avelsdjur, men 1928 framvisades för första gången en ny stjärna i rasen. Det var Sven Brittons (kennel Dirken) import Ch Rookery Rab, kortare och djupare än tidigare svenska skottar, och många hundvänner fick nu på allvar upp ögonen för rasen. En av dessa var Marie Heilborn, sedermera med kennelnamnet Miramar, som kom att bli rasen trogen i över 30 år och vars uppfödning var av stor vikt för rasens fortsatta utveckling. Under 1930-talet tog skotteintresset fart på allvar och många nya uppfödare grep sig an rasen. Yrsa Liljefors (dotter till Bruno Liljefors), kennel Hades, Inga Schröder-Hagensen, kennel

16 Tallyho, Carin Lindhé, kennel Mountebank, Gudrun Welin, kennel Skottebo, Gösta Olsson, kennel Backebo m fl började sin uppfödning. Många nya importer drev på rasens utveckling och på de brittiska öarna var rasen nu verkligt populär och konkurrensen i utställningsringarna hård. Kennel Hades och kennel Tallyho hade nu etablerat sig som de ledande kennlarna inom rasen tillsammans med Marie Heilborns Miramarkennel och en mängd goda hundar föddes upp av dem. Intresset för skotska terrier ökade ytterligare under 1940-talet och flera nya uppfödare tillkom. Sven Sundquist, kennel av Brååtha, började sin långa uppfödargärning och Birgit Westerström, kennel Ferox, var nu också en etablerad och mycket framgångsrik uppfödare. Dessa två uppfödare skulle komma att bli ledande under flera decennier, men något samarbete dem emellan kom aldrig till stånd. Mot slutet av decenniet tillkom ytterligare entusiaster: Barbro Eklund, kennel Mac Mahon (senare mest känd som uppfödare av west highland white terrier), och Maria Backström, kennel Alphyddan var några. Marie Heilborn var också fortfarande aktiv liksom Inga Hagensen. Det stora intresset för rasen hade också banat väg för uppfödning av mera kommersiellt slag och temperamenten på en del av dessa hundar lämnade en del i övrigt att önska och rasen fick genast rykte om sig att vara argsint. De seriösa uppfödarna arbetade hårt för att tvätta bort den stämpeln. Under 1950-talet kom kennel Ferox igång på allvar liksom kennel av Brååtha och konkurrensen mellan dessa två uppfödare bidrog säkert till att höja kvaliteten och konkurrensen i ringarna var hård. Nya uppfödare tog sig också an skotsk terrier: Edith Borre, kennel EBorre var ny som uppfödare men hon hade haft skottar för sällskaps skull under en längre tid, och kom att med framgång föda upp rasen under flera decennier liksom Ann Mari Hjelm, kennel Amie. Monika Knutsson-Hall, kennel Floreo tillkom också som uppfödare och hennes mycket framgångsrika uppfödning har haft stor betydelse för rasens utveckling under många decennier Uppfödarna arbetade oförtrutet vidare och den svenska skottestammen växte. Under 60-talet var intresset för rasen stort och många engelska skottar importerades köpte Elisabeth Spång skottetiken Måra efter Mac Mahons Musca och Birgit Westerströms engelska import Gaywyn Sovereign. Måra kom att bli stammor till skottarna från kennel Mårax köpte Siv Jernhake sin första skotte från Edith Borre, EBorres Rinette, och det var startskottet för kennel Vendetta som framgångsrikt födde upp rasen under flera decennier. Ungefär samtidigt köpte Birgit Norman tiken Eborres Judith och hon kom att lägga grunden för kennel Torsloch. Skottarna var under 1970-talet en av de verkligt populära terrierraserna och hos kennelklubben registrerades årligen cirka 250 valpar. Rasen hade också många hängivna uppfödare och i början av detta decennium tillkom många nya fortfarande verksamma uppfödare såsom Vivi-Ann Lövstedt (kennel Löwi-Scot), Monika och Thomas Rosendahl (kennel Roskot), Dan Ericson (kennel Raglan), Margareta Kjaell (kennel Terracotta), Eva och Benedicte Warrén (kennel Loriens), Inger Mårius (kennel Glenncheck) och några år senare

17 även Anne-Marie Rådström (kennel Nicole), Regina Myhrman (kennel Saraband) och Bert och Ingalill Malmkvist (kennel Tigerbrand) bildades rasklubben Skottefederationen på initiativ av Siv och Christer Jernhake och Monika Knutsson-Hall och klubben fick en flygande start. Intresset för rasklubben var stort och olika rasevenemang lockade många skottevänner Skottefederationens utställningsverksamhet blomstrade som aldrig förr under 1980-talet och de svenska skottarnas höga kvalitet lovprisades av gästande engelska domare. Några av de äldre uppfödarna var nu inte så aktiva längre. Nya uppfödare tillkom, däribland den mångåriga rasentusiasten Maud Dahl (kennel Brambling), Joan Frodi (kennel Pickford), Berit Gustafsson (kennel Skottås) och senare Cindy Pettersson (kennel So What). Siv Österlund- Axs uppfödning under kennelnamnet Etiquette började nu också göra sig gällande. Trots fina framgångar för rasen på utställningar och berättigad uppmärksamhet inom hundsporten började en viss minskning av rasens registreringssiffror och popularitet skönjas startade Inger Johannesson sin kennel Burrow s och under 1990-talet fick rasen också välkommet tillskott av nya uppfödare i bl a Annette Jansson och Ulf Bohlin (kennel Madoc), Sussi Aspegren (kennel Newline), Elisabeth Bengtsson (kennel Thawn), familjen Lindstedt (kennel Quite So), Lisbeth Nevestveit (kennel Black & Wheat), Irene Fält (kennel Headmaster), Marianne Grankvist (kennel Soya s). Christina Hüttner, kennel Dundee, vars uppfödning varit särskilt framgångsrik med flera champions och utmärkelsen Årets Skotte 1998, och Runt sekelskiftet dominerades rasen av Dan Ericssons Ch Raglan Rory som utsågs till Sveriges vinstrikaste hund av alla raser år Svenska skottar har börjat uppmärksammas alltmer internationellt och ett flertal har också exporterats till olika länder runtom i världen. På de prestigefyllda s k världsutställningarna har flera svenska hundar segrat och år 2003 utsågs den svenskfödda tiken Ch Raglan Rose Maiden at Brio till årets vinstrikaste terrier i England, tätt följd av sin svenske halvbror Ch SoWhat Excalibur. På den årliga engelska Cruft sutställningen år 2004 vann Ch Raglan Rose Maiden at Brio Bästa Terrier och reserv BIS, ett enastående erkännande för den svenska skottestammens höga kvalitet. På 2000-talet tillkom några nya uppfödare; Of Stonegarth ägare Peter van der Steen, House of Scotties ägare Lars Melander och Johan Ernfridsson, Peppersaint s med ägarna Eva Bermsjö och Kim Norlin samt Piccola Strega ägare Camilla Ravenna. Det torde inte vara någon överdrift att hävda att den svenska skottestammen håller hög kvalitet. Utmaningen inför framtiden ligger i att försöka vidmakthålla kvaliteten och samtidigt försöka göra rasen mera känd hos den hundköpande allmänheten. Rasens registreringssiffror har sjunkit under hela 1990-talet och praktiskt hela den del av 2000-talet som har förflutit har registreringssiffrorna blivit oroväckande låga. Nya entusiaster behövs för att skotten i Sverige skall gå en fortsatt gynnsam framtid till mötes.

18 Nuläge Population Antalet registrerade skottar har sjunkit sedan mitten av 1970-talet och registreringssiffrorna för rasen har inte heller ökat under de senaste åren. Klubben ser med oro på de sjunkande registreringssiffrorna föddes i genomsnitt 3 valpar per kull. Nedan följer antalet registrerade valpar från 1949 till (+ anger importer)

19 Mål Uppfödarna har tillsammans med rasklubben ett stort ansvar för att positiv information om rasen sprids för att därigenom motverka en ytterligare nedgång av registreringssiffrorna. Strategi Det behövs utökad samverkan mellan uppfödarna i exempelvis rasklubbens regi i form av återkommande uppfödarmöten. Rekommendera uppfödarna att skänka ett års medlemskap i rasklubben till nyblivna valpköpare (sk bjuden medlem) så att de lättare kan få information om klubben och öka sin kunskap om rasen. För att väcka intresse och knyta nya intresserade människor till rasen bör fler arrangemang ordnas där krav på utställningstrimning inte alltid är nödvändig. Avelsbasen Avelsbasen, både den tillgängliga och den utnyttjade, är snäv. Svensk skotteavel har huvudsakligen varit beroende av engelska importer, men i England har rasens numerär och generella kvalitet sjunkit, vilket i sin tur inneburit en ytterligare begränsning av avelsbasen för de svenska skotteuppfödarna. Tillgängligt svenskfött avelsmaterial baseras dessutom huvudsakligen på närbesläktade hundar. Ett begränsat antal hundar har emellertid importerats till Sverige från andra länder än England och förhoppningen är att dessa skall vidga rasens tillgängliga genpool. Hemlandet Storbritannien har också importerat hundar från exempelvis USA och i förlängningen kommer förhoppningsvis dessa hundars ättlingar också att hjälpa till att öka den genetiska variationen inom rasen. Ett ganska begränsat antal hanhundar används i avel av rasens förhållandevis få aktiva uppfödare. Man ser en klar tendens att vissa blodslinjer dominerar bland de hanhundar som används i avel. Utställningsvinnare och importer används ofta från tidig ålder och producerar ofta många kullar. Flera uppfödare bedriver sin avel inom snävt avgränsade blodslinjer. En avelshund/tik kan också bli överanvänd genom att söner och döttrar används mycket i avel. Det behövs egentligen bara en enda avkomma som i sin tur lämnar många valpar. Därför kan det vara av intresse att också titta på antalet barnbarn. Idealet är att många, goda avelsdjur används ungefär lika mycket Begränsning av antalet avkommor motverkar riskerna för sämre hälsa pga förlust av genetisk variation.

20 Inavelsgrad 1990 var inavelsgraden 1.8 % av siffran densamma. Rasens genomsnittliga inavelsgrad är beräknad över 5 generationer. Mål Att utöka avelsbasen så att inavelsgraden under ett kalenderår inte ytterligare ökar. Att minska användandet av enskilda hanhundar (=undvika matadoravel ). Strategi Informera på uppfödarmöten och liknande om rasens avelsmässiga situation. Anordna uppfödarmöten minst vart 3e år. Informera via uppfödarmöten och stötta framförallt nya uppfödare. Uppfödarna bör ta sitt ansvar vid urval av avelsdjur. Följa upp antalet barn-barn hos avelshundarna och informera uppfödarna om att inte avla så att enskild individ får mer än 50 barnbarn (50% av ett års medelregistreringar). 19. Mentalitet Skotsk terrier är enligt rasstandarden en jakthund men numera används rasen enbart som sällskapshund. Intresset för jaktmeritering är så gott som obefintligt bland uppfödarna, också internationellt men rasen visar ofta prov på jaktegenskaper. Ett fåtal skottar deltar på viltspårprov, lydnadsprov och bruksprov. Några enstaka har blivit viltspårchampion men flera har godkänt anlagsprov i viltspår. Några har tagit lydnadsprovsdiplom, även i högre klasser. 5 hundar har genomgått MH (Mentalbeskrivning Hund) och har känd mental status.

21 Rasen ansågs vara kärv och stundtals väl hetlevrad och aggressiv under främst 1940-talet då många oseriösa uppfödare födde upp den i rent spekulativt syfte. Än idag framställs rasen emellanåt felaktigt som aggressiv trots att den oönskade aggressiviteten helt avlats bort. Den skotska terrierns mentalitet har utvecklats mycket positivt och den absoluta merparten av dagens skotska terrier har ett öppet och vänligt temperament i kombination med ett stort mått av självständighet och envishet. Mål Att rasen har så goda mentala egenskaper så hundarna kan fungera i samhället och uppvisa bra mentala egenskaper som mod, öppenhet, sällskaplighet och intelligens. Inom rasen ska vi inte ha hundar som visar omotiverad aggressivitet eller rädsla. Strategi Periodiskt skicka ut en enkät till hundägarna för att få in mer fakta om hur de uppfattar sin hunds mentalitet I mellanperioderna agera på enkäternas resultat styrelsen ansvarig. Uppmana fler att delta i både MH och BPH (Beteende- och Personlighetsbeskrivning Hund). Exteriör Rasens exteriör finns beskriven i rasstandarden som är en direkt översättning av hemlandet Storbritanniens standard. Texten beskriver en förhållandevis liten, djup, kraftig och lågställd hund med sträv päls och fria rörelser aldrig långsträckt eller finlemmad. De svenska skottarnas exteriör har lovprisats under många decennier och de bästa svenskfödda hundarna vinner idag höga utmärkelser på hundutställningar över hela världen. Stor enighet har under lång tid funnits kring det exteriöra idealet. Klubben har anordnat ett flertal klubbträffar för att sprida information om rasens exteriör hölls ett symposium med tonvikt på rasens exteriör med rasens ledande engelska auktoriteter som föredragshållare hölls ett symposium i Jönköping med föreläsningar om fertilitet och berikning för hundar. Svenska skotteuppfödare har generellt sett lyckats väl med att förbättra fronter och framställ, bett och huvuden samt kroppar och benstommar. Blekt nospigment på de vetefärgade hundarna, en tendens till underställda svaga bakställ samt en del alltför långa kroppar är observandum inför framtiden. Den amerikanska rasstandarden avviker delvis från gällande brittisk och FCI-standard och en viktig målsättning inför framtiden är att värna om korrekt rastyp och detaljer i ett läge där amerikanskättade hundar med delvis annorlunda exteriörkrav används i aveln. Mål Att svenskfödda skottar även i fortsättningen ska vara rastypiska skottar i enlighet med gällande brittisk och FCI-standard.

22 Strategi För att bibehålla en god exteriör bör de individer som används i avel ha belönats med lägst excellent i kvalitetsklass. Publicera rasstandarden årligen i Skotte-Nytt samt att den finns tillgänglig på hemsidan. Vid rasklubbsutställningarna även fortsättningsvis bjuda in rasspecialister att döma. Hälsa Rasklubben genomförde en generell hälsoenkät under år Samtliga uppfödare fick ett formulär att vidarebefordra till berörda valpköpare. Svarsprocenten var förhållandevis hög (55%) trots att flera ledande kennlar bojkottade enkäterna genomfördes ytterligare en enkät som enbart avsåg valpningsproblem. Vad gäller tumörsjukdomar hade skottarna fem gånger så många försäkringsärenden jämfört med medelhunden. Den rasspecifika sjukdomen skottekramp förkommer alltmer sällan. Detsamma gäller blodsjukdomen von Willebrand. Rasklubben har genomfört flera uppfödarmöten för att utreda och sprida korrekt information om aktuella hälsofrågor vilket i hög grad bidragit till ökad insikt om problemen. År 1977 diskuterades bl a valpningssvårigheter och sk splayvalpar, 1984 samlades uppfödarna för att främst diskutera von Willebrand s sjukdom, 1992 samlades man för att huvudsakligen diskutera hudproblem och valpningssvårigheter och såväl 1997 som 2000 diskuterades det aktuella hälsoläget med särskild tonvikt på rasens höga procent valpningssvårigheter genomfördes ett 2-dagarssymposium, där ett flertal uppfödare och andra intresserade deltog. En heldag ägnades åt fertilitet och valpning togs hälsostatistik fram från försäkringsbolagen Agria, Sveland, If och Folksam. Totalt hade dessa bolag 648 skottar försäkrade En bild togs fram hur situationen var för skotsk terrier under en tioårsperiod ( ) där det visade sig att skottarna hade ungefär tre gånger så hög skadefrekvens som den sk medelhunden vid början av mätningen och vid den senaste noteringarna ungefär nio gånger så hög. Bland de skador som är vanligast bland skottar, dvs har högst antal försäkringsfall, finns Cushings syndrom, förlossningsproblem (där är siffrorna osäkra eftersom det är relativt få kullar per år och jämförelser med medelhunden blir statistiskt osäker). Trenden visar en svagt sjunkande siffra från 0,5 (varannan kull född med snitt) till ca 0,2 (var femte kull) fick vi hälsostatistik från Sveland, som dock endast har drygt 150 skottar försäkrade. Vad gäller livdelen är livmoderinflammation och leverrelaterade diagnoser (förhöjd blodlevervärden, leverförstoring) dominerande och detsamma gäller veterinärvårdsdelen. Cushings syndrom är också en diagnos som förkommer i flera fall både i liv- och veterinärvårdssammanhang. I Agria Breed Statistics kan man utläsa att skottarna har flera fall än genomsnittshunden vad gäller problem vid reproduktionen, matsmältningen, tumörer och hormonrelaterade sjukdom. Rasen ligger även högt riskmässigt vad gäller leverproblem. Flera skottevalpar dör i samband med valpningen eller under den första födelseveckan. Kejsarsnitt är alltför vanliga. Tikarna tar god hand om sina valpar. Hanhundarna har mycket god könsdrift och artificiella inseminationer förekommer praktiskt taget inte alls.

23 Mål Att minska antalet födslar med kejsarsnitt. Att minska antalet döda valpar i samband med valpning och under den första levnadsveckan. Den generella hälsostatusen bör förbättras. Strategi Att kartlägga och följa rasens hälsotillstånd Via hälsoenkäter och försäkringsbolagens statistik samla information om hälsan och hälsoproblem inom rasen Publicera information i Skotte-Nytt om hälsoproblem hos rasen. I första hand använda avelshundar från självvalpande linjer. Slutord Av den historiska bakgrunden för skotsk terrier kan konstateras att rasen mycket tidigt homogeniserades och redan 1880 erkändes av engelska kennelklubben. Rasen har fötts upp med stor framgång i Sverige under hela 1900-talet och svenska skottars exteriöra och mentala kvaliteter uppskattas idag över hela världen. Rasen brottas med sjunkande registreringssiffror och en mycket begränsad avelsbas. Uppfödningen bedrivs av ett fåtal uppfödare. Klubben har arrangerat ett flertal uppfödarmöten där aktuell hälsoinformation har meddelats. Alltför många skottar drabbas av tumörsjukdomar, men rasens största problem är den höga andelen komplicerade valpningar. Varje skotteuppfödares ambition skall vara att föda upp så friska och rastypiska skottar som möjligt. Rasklubbens uppgift är att sprida korrekt information om rasen för att därigenom möjliggöra denna strävan. Ovanstående dokument är presenterat i Skotte-Nytt samt på hemsidan Dokumentet skickas till Svenska Terrierklubben 2014-xx-xx. Fastställt av SKKs Avelskommitté xxxxxxx

24 Bilaga 2 Svenska Terrierklubben En specialklubb inom Svenska Kennelklubben för terrierraserna i Sverige Februari 2014 Svenska Terrierklubbens syn på Skottefederationens hantering av Ferox Minnesfond Bakgrund Svenska Terrierklubben (SvTeK) blev i december 2013 kontaktad av medlem i Skottefederationen angående tveksamheter i hur styrelsen för skottefederationen har hanterat Ferox Minnesfond. Medlemen hade, före sin kontakt med SvTeK, i en skrivelse ställt frågor till Skottefederationens styrelse i ärendet, men var inte tillfreds med de svar han erhållit. Skottefederationens styrelse hade i sin tur, med anledning av ovan nämnd skrivelse, inkommit med skrivelse till SKK om begäran om stöd hur det testamente som ligger till grund för Ferox Minnesfond skulle tolkas. Eftersom Skottefederationen är en rasklubb under SvTeK så skall i princip alla ärenden från en rasklubb först gå till specialklubben, i detta fall SvTeK. Av den anledningen så återemitterade SKK ärendet från Skottefederationen till SvTeK. SvTeK har gjort en genomgång av ärandet som redovisar i denna handling. SvTeK vill betona att redovisningen inte på något sätt tar upp och redogör för alla detaljer eller sakförhållanden. Redovisningen är på en mer övergripande nivå vilket SvTeK bedömer är fullt tillräckligt. SvTeKs redovisningen syftar till att ge medlemmarna i skottefederationen en samlad bild av den uppkomna situationen som ett stöd inför stundande årsmöte. SvTeK redovisning innehåller även en rekommendation till årsmötet om hur situationen kan hanteras och hur Skottefederationen kan gå vidare i sitt rasklubbsarbete. SvTeKs handläggare har först fört samtal med medlemmen som anmält frågan. Vidare har samtal förts med Skottefederationens styrelse och dess revisorer. Samtal har även förts med juridisk kunnig personal på SKK kansli samt jurist på Familjejuristerna i Stockholm. Händelsebeskrivning Som för alla ideella föreningar så bygger dess överlevnad på att det finns intresserade och engagerade medlemmar som är villiga att lägga ner tid och kraft som förtroendevalda funktionärer. Ett starkt engagemang är tyvärr ingen garanti för att verksamheten skall bli bra. Utan kunskaper och erfarenheter om hur en förening fungerar och vilka spelregler som gäller, så kan ett starkt engagemang tyvärr ge negativa effekter. Beroende på vilka som för tillfället sitter i styrelsen så kan tanken och handling ibland rusa iväg så konsekvenserna blir förödande.