INLEDNING TILL. Föregångare: Kongl. maj:ts befallningshafvandes femårsberättelse för åren... Stockholm, Täckningsår: /55.

Transkript

1

2 INLEDNING TILL Bidrag till Sveriges officiella statistik. H, Kungl. Maj:ts befallningshavandes femårsberättelser, jämte Sammandrag för åren på Nådigaste befallning utarbetat och utgivet af Statistiska centralbyrån Stockholm, Täckningsår: 1856/ /05 = N.F., [1]-10. Kungl. Maj:ts befallninghavande i Stockholms stad och i rikets 24 län avger underdåniga femårsberättelser av statistiskt innehåll. Berättelserna består av två avdelningar. Första avdelning består av följande rubriker: 1. Länets indelning och naturbeskaffenhet i allmänhet 2. Innevånare 3. Näringar 4. Kommunikationsanstalter och varubyten 5. Kameralförhållanden 6. Politi. Andra avdelning är en tabellbilaga. Statistiska centralbyrån samlar in och utgiver ett sammandrag för hela riket av samtliga femårsberättelsernas huvudsakliga innehåll. Föregångare: Kongl. maj:ts befallningshafvandes femårsberättelse för åren... Stockholm, Täckningsår: /55. BISOS H digitaliserad av Statistiska centralbyrån (SCB) med stöd från Riksbankens Jubileumsfond, Vid digitaliseringen har en innehållsförteckning skapats och lags till. urn:nbn:se:scb-bi-h0-0122_

3 Innehållsförteckning. Sid. Underdånig berättelse Länets indelning och naturliga beskaffenhet Invånare.. 7. Tab. A. Medeltemperaturen i Härnösand.. 7. Tab. B. Antal emigranter från Västernorrlands län åren Tab. C. Antalet bönehus i Västernorrlands län och deras värden vid 1905 års utgång 8. Tab. D. Antal fångar uti Härnösands länsfängelse och Sundsvalls kronohäkte åren Tab. E. Till öfverexekutorerna i Västernorrlands län åren inkomna utsökningsmål och däri utdömda belopp Tab. F. Antalet exekutiva fastighetsauktioner inom Västernorrlands län femårsperioden jämte därvid bekomna köpeskillingar Tab. G. Till underexekutorerna i Västernorrlands län under femårsperioden för verkställighet inkomna utslag Näringar Tab. H. Statsbidrag utan återbetalningsskyldighet till myrutdikningar och vattenaftappningar i Västernorrlands län åren Tab. I. Sammandrag öfver hästpremieringen i Västernorrlands län åren Tab. K. Vid sågverken i Västernorrlands län försågadt virke i medeltal årligen Tab. L. Vid nedanstående vattendrag afverkadt och till flottning levereradt virke under åren Tab. M. Vid nedanstående pappersmassefabriker förbrukad pappersmasseved åren Tab. N. Västernorrlands län genom hafsflottning från annat län tillfördt virke åren Tab. O. Timmertillförseln genom flottning till sågverken och pappersmassefabrikerna i Västernorrlands län åren Tab. P. Från Västernorrlands läns tullkammardistrikt exporterad pappersmassa åren Tab. Q. Från Västernorrlands läns tullkammardistrikt exporterade skogsalster åren Tab. R. Jämförande tablå öfver från Västernorrlands län exporterade trävaror åren Tab. S. Kustfiskeriernas afkastning i Västnorrlands län åren Tab. T. Laxfiskets afkastning i älfvarne inom Västernorrlands län åren Tab. U Antalet inlagd befruktad fiskrom vid länets 6 fiskodlingsanstalter åren Tab. V. Antal utfärdade mutsedlar i Västernorrlands län åren Kommunikationer och varuutbyten 34. Tab. X. Trafiken vid Härnösand-Sollefteå järnväg åren Tab. Y. Tab. Z. Passagerare- och godstrafik å Matfors-Vattjoms järnväg åren Med statsbidrag understödda vägarbeten i Västernorrlands län fullbordade åren

4 Sid. 4. Kommunikationer och varuutbyten (Forts.). Tab. Å. Till väganläggningar, vägförbättringar och större brobyggnader inom Västernorrlands län beviljade statsbidrag åren Tab. Ä. Entreprenadbidragens storlek perioderna och Tab. Ö. Expeditionen vid postkontoren i Västernorrlands län åren Tab. Aa. Expeditionen vid telegrafstationerna i länets städer samt Sollefteå köping åren Tab. Ab. Västernorrlands läns handelsflotta vid slutet af åren 1901 och Kameralförhållanden Tab. Ac. Hufvudsakliga exporten från Västernorrlands läns tullkammardistrikt åren Tab. Ad. Hufvudsakliga importen till Västernorrlands läns tullkammardistrikt åren Tab. Ae. Handlande och deras betjäning i Västernorrlands län år Tab. Af. Influtna och redovisade brännvinsförsäljningsmedel inom Västernorrlands län åren Tab. Ag. Amorteringslån, hvilka kommuner och församlingar i Västernorrlands län åren erhållit nådigt tillstånd att upptaga. 45. Tab. Ah. Kommunala utgifter i städerna Härnösand och Sundsvall åren Politi Tab. Ai. Västernorrlands läns landstings finanser åren Tab. Ak. Hos Länsstyrelsen i Västernorrlands län åren andlagda mål och ärenden Tab. Al. Riksbankens afdelningskontor i Härnösand åren Tab. Am. Härnösands enskilda banks rörelse åren Tab. An. Vid slutet af åren i Sundsvalls enskilda banks kontor på vissa räkningar innestående medel Tab. Ao. Västernorrlands läns hästförsäkringsbolags verksamhet under åren Tabellbilagor Tab. 1. Folkmängden i Västernorrlands län åren Tab. 2. Allmänna vägar och skjutsning i Västernorrlands län åren Tab. 3. Hemman och lägenheter samt stadsjordar m. m. i Västernorrlands län år Tab. 4. Egendomar af fideikommissnatur i Västernorrlands län år Tab. 5. Egendomar tillhörande inhemska aktiebolag, i Västernorrlands län år Tab. 6. Egendomar tillhörande främmande makters undersåtar, i Västernorrlands län år Tab. 7. Fromma stiftelser, stipendiefonder, pensionsanstalter, icke registrerade sjukkassor samt därmed jämförliga inrättningar i Västernorrlands län, år

5 BIDRAG TILL SVERIGES OFFICIELLA STATISTIKю H) Kungl. Maj:ts Befallningshafvandes femårsberättelser. Ny följd. 10. ÅREN VÄSTERNORRLANDS LÄN. 1. Länets indelning och naturliga beskaffenhet. JL ill areal och gränser har Västernorrlands län icke under den period, som denna berättelse omfattar, undergått någon förändring. Hvad åter angår omregleringar inom länet, har Eders Kungl. Maj:t på underdånig framställning af stadsfullmäktige i Örnsköldsvik genom nådigt bref den 15 maj 1903 förordnat, att 8 2 / 9 seland af hemmanet Norrlungånger n:r 4 jämte därifrån afsöndrade lägenheter äfvensom de, å en af kommissionslandtmätaren O. F. Stenvall år 1897 upprättad karta med röda bokstäfverna a, b, c, d, e, f, g, h, i, k och 1 betecknade, vid laga skifte inom Norrlungångers by afsatta samfällda platser och vägar skulle från och med 1904 års början i kommunalt, administrativt och judiciellt hänseende öfverflyttas från Själevads socken och länsmansdistrirkt, Norra Ångermanlands öfre fögderi, Själevads tingslag samt Själevads och Arnäs domsaga och i nämnda hänseenden förenas med staden Örnsköldsvik. Vidare, beträffande länets judiciella indelning, har den delning af förutvarande Norra Ångermanlands domsaga i två nya domsagor, benämnda den ena Nätra och Nordingrå domsaga och den andra Själevads och Arnäs domsaga, hvarom Eders Kungl. Maj:t förordnat genom nådigt bref den 25 maj 1900 och som redan blifvit anmärkt i Eders Kungl. Maj:ts Befallningshafvandes senast afgifna berättelse, med 1901 års ingång trädt i verkställighet. Än vidare har Eders Kungl. Maj:t förordnat, dels genom nådigt bref den 28 juni 1901, att Ångermanlands södra domsaga, som tillf orene omfattat tre särskilda tingslag, Nora, Gudmundrå och Säbrå, skulle utgöra ett tingslag med tingsställe i eller invid Härnösand, och dels genom nådigt bref den 29 januari 1904, att Själevads tingslag och Arnäs tingslag af Själevads och Arnäs domsaga skulle förenas till ett tingslag med tingsställe i eller invid Örnsköldsvik; hvarefter Eders Kungl. Maj:t genom särskilda nådiga bref den 20 januari och den 13 juni 1905 förordnat, att nämnda regleringar skulle träda i verket, den förra den 1 september 1905 och den senare den 1 januari Vidkommande länets administrativa indelning har delningen af förutvarande Norra Ångermanlands fögderi i två fögderier, benämnda det ena Norra Ångermanlands öfre fögderi och det andra Norra Ångermanlands nedre fögderi, jämlikt bestämmelserna i Eders Kungl. Maj:ts r-edan i senast afgifna berättelsen omförmälda nådiga bref den 25 maj 1900, trädt i verkställighet med ingången af år Sedan Eders Kungl. Maj:ts Befallningshafvande i sin senast afgifna berättelse meddelat innehållet i Eders Kungl.

6 2 Västernorrlands län. Förändringar i länets indelningar. Maj:ts nådiga brcf den 27 oktober 1899, hvarigenom Eders Kungl. Maj:t funnit godt medgifva Sollefteå förutvarande munieipaldistrikt att, efter det vissa villkor oeh föreskrifter blifvit fullgjorda, bilda en jämväl i fattigvårdshänseende från Sollefteå socken af skild köping med egen kommunal själfstyrelse, så har Eders Kungl. Maj:t genom nådigt bref den 31 december 1901 förordnat, att, som de i nådiga brcfvet den 27 oktober 1899 föreskrifna villkor dåmera kunde anses vara bchörigen fullgjorda, Sollefteå municipalsamhälle vid ingången af år 1902 finge inträda i utöfningen af köpingsrättigheten samt i kommunalt och fattigvårdshänseende skiljas från Sollefteå socken, i sammanhang hvarmed Eders Kungl. Maj:t förklarat sig i nåder vilja, därest Eders Kungl. Maj:ts yttrande därutinnan påkallades, taga under öfvervägande frågan om uppdelning mellan köpingen och Sollefteå socken af den fattigvår ds tunga, som vid 1901 års utgång hvilade på fattigvårdssamhället; oeh anbefalldes Eders Kungl. Maj:ts Befallningshafvande att, efter vederbörandes hörande, skyndsamt afgifva förslag till de förändrade bestämmelser i af seende å tillämpningen af ordningsstadgan, byggnadsstadgan och brandstadgan för rikets städer samt hälsovårdsstadgans för riket föreskrifter rörande stad, hvilka betingades af municipalsamhällets inträdande i utöfningen af rätten att bilda egen kommun. Beträffande förändringar i ecklesiastikt hänseende torde följande böra i denna berättelse anmärkas. Genom nådigt beslut den 29 november 1901 har Eders Kungl. Maj:t medgifvit, att efter nuvarande kyrkoherdens i Nätra pastorat afgång och sedan hans rättsinnehafvare åtnjutit dem lagligen tillkommande rättighet till de med kyrkoherdebefattningen förenade inkomster, en kapellpredikant med bostad å Ulfön samt med skyldighet att tillika vara folkskollärare därstädes finge inom Nätra församling anställas, på sätt i fråga om tillsättning af komminister funnes i lag stadgadt. Denna kapellpredikantsbefattning har ännu icke blifvit tillsatt, vid det förhållande att kyrkoherdebeställningen i Nätra pastorat ännu icke blifvit ledig. Vidare har Eders Kungl. Maj:t genom nådigt bref den 28 november 1902 förordnat, att, sedan nuvarande kyrkoherden i Bodums pastorat från sin befattning afgått, Fjällsjö församling skulle skiljas från Bodums pastorat och utgöra ott särskildt konsistoriellt pastorat samt komministcrstjänsten i Fjällsjö indragas. Än vidare har Eders Kungl. Maj:t den 31 december 1902 förordnat, att, sedan nuvarande kyrkoherden i Ramsele pastorat och komministern i Edsele församling från sina befattningar afgått, Edsele församling skall afskiljas till ett särskildt konsistoriellt pastorat och i följd däraf komministcrstjänstcn indragas. Icke heller dessa pastoratsdelningar liafva ännu trädt i verkställighet, då de därför stadgade förutsättningar icke in trädt. Sedan Eders Kungl. Maj:t genom nådigt bref den 19 mars 18G9 förordnat om Ytter-Lännäs församlings af skiljande frän Torsåkers pastorat till eget pastorat, så har denna pastoratsindelning den 1 maj 1903 trädt i verkställighet. Äfvenledes har den pastoratsdelning, hvarom Eders Kungl. Maj:t förordnat genom nådigt bref den 25 september 1891 och hvarigenom Tåsjö församling afskilts från Bodums pastorat till eget konsistoriellt pastorat, trädt i verkställighet den 1 maj På grund af nådiga brcfvet den 24 februari 1905 liar Själovads pastorat från och med den 1 maj 1905 öfverflyttats från Ångermanlands nordvästra kontrakt till Ångermanlands nordöstra kontrakt. Genom nådigt bref den 22 juni 1883 förordnade Eders Kungl. Maj:t, att Skönsmons municipalsamhälle eller den dol af Sköns socken, som är belägen söder om Sundsvallsfjärden, finge, sedan kyrka där blifvit byggd, bilda egen kapellförsamling med särskild kapellpredikant; men, sedan Sköns församling därefter å kyrkostämma den 8 december 1889 beslutat inrätta en komministratur i församlingen med tjänstgöringsskyldighet för dess innehafvare inom Skönsmon, förordnade Eders Kungl. Maj:t, på därom gjord framställning, genom nådigt bref den 11 december 1891, med upphäfvande af nådiga brefvet den 22 juni 1883, att en komminister i stället skulle anställas i Sköns församling med skyldighet.att tjänstgöra inom Skönsmon, hvarest kyrka dåmera vore uppförd, och därstädes förrätta den pastoralvård, som kunde honom af domkapitlet i Härnösand lagligen anförtros. Emellertid har Sköns församling, enligt beslut å kyrkostämma den 22 februari 1903, hos Eders Kungl. Maj:t på anförda skäl anhållit, att Eders Kungl. Maj:t täcktes förklara komministern i Skön vara lagligen berättigad och skyldig att på uppdrag af domkapitlet föra särskilda kyrkoböcker för Skönsmon, så länge han hade sin bostad därstädes, samt utfärda lysningar till äktenskap och betyg, äfvensom ej mindre medgifva, att lysningar till äktenskap och tacksägelser efter döda finge med laga verkan afkunnas i Skönsmons omkring 12 kilometer från moderkyrkan belägna kyrka, än ock bemyndiga domkapitlet att på ansökning utfärda erforderligt förordnande för församlingens komminister att sålunda ombesörja särskild kyrkobokföring för Skönsmon. Genom nådigt bref den 26 april 1905 har Eders Kungl. Maj:t på det sätt bifallit hvad sålunda blifvit föreslaget, att Eders Kungl. Maj:t medgifvit, att af det område, som utgör Skönsmons municipalsamhälle,-, må, utan rubbning i nu bestående borgerligt kommunala förhållanden, bildas en särskild församling under namn af Skönsmons kapellförsamling med rätt för den sålunda tillkomna församlingen att med Sköns församling fortfarande hafva gemensam kyrklig ekonomi och gemensamt skolväsende, därest ej annan öfverenskommelse i berörda hänseende träffades mellan de båda församlingarna, med bemyndigande därjämte för domkapitlet att åt den inom Skönsmons församling bosatte komministern meddela sådant uppdrag, som omförmälos i nådiga cirkuläret den 29 januari 18G9 angående de pastorala göromålens fördelning mellan kyrkoherde och annexcllcr kapellförsamlings prästerskap. Sedan Västernorrlands regemente under denna och närmast föregående period blifvit i det närmaste fullständigt uppsatt i enlighet med senast antagna härordningsförslag, har Eders Kungl. Maj:t enligt nådigt beslut den 12 maj 1905 förordnat att nämnda regemente skall förläggas till

7 Länets städer: Härnösand. Västernorrlands län. 3 Sollefteå köping, så snart kasernetablissement för regementet blifvit därstädes uppfördt. I fråga om rikets indelning i distrikt för statens landthrulcsingcnjörer har Eders Kungl. Maj:t den 8 april 1904 förordnat, att Västernorrlands län, som tillförene varit förenadt med Jämtlands län till ett distrikt, sknlle från och med den 1 oktober 1904 utgöra eget landtbruksingenjördistrikt med station i Härnösand. Beträffande länets administrativa indelning frän skogsvårdssynjmnli märkes, att länet, som tillförene varit indeladt i 4 revir, från ingången af år 1901 fördelats i 5 revir, Anundsjö, Junsele, Tåsjö, Härnösands och Medelpads revir, af hvilka Tåsjö revir omfattar jämväl- en del af Dorotea socken i Västerbottens län. Från och med år 1903 är Anundsjö revir öfverflyttadt till Umeå öfverjägmästaredistrikt från Mellersta Norrlands distrikt, hvarunder öfriga revir inom länet fortfarande lyda. Då i Länsstyrelsens närmast föregående berättelser lämnats en kortfattad redogörelse angående länets städer och de inom dessa vidtagna viktigare administrativa åtgärder, under perioden i fråga, torde äfven i denna berättelse böra intagas en redogörelse i berörda hänseende, i den mån de af magistraterna inlämnade uppgifter därom lämna upplysning. Det bidrag till denna berättelse, som af magistraten i Sundsvall i sådant hänseende lämnats, har, såsom äfven för förra perioden varit händelsen, utmärkt sig genom rikhaltiga uppgifter samt utförliga och väl utarbetade redogörelser angående stadens utveckling inom alla dess olika förvaltningsgrenar, af så mycket större värde för denna berättelse, som administrationen af Sundsvalls stad på alla områden måste vitsordas såsom varande mönstergill. Härnösand. Då den åt länets äldre städer jämlikt deras stadsprivilegier upplåtna donationsjord under tidernas lopp till rätt ansenlig del kommit i enskild ägo, utan att säker kunskap kunnat vinnas, när och med hvad rätt dylik öfverlåtelse till enskild ägo ägt rum, hafva såväl Härnösands som Sundsvalls stadsfullmäktige, på grund af innehållet i Eders Kungl. Maj:ts skrifvelse till Kammarkollegium angående dispositionen af den till städerna och Arvika köping donerade jord den 27 januari 1899 och i följd af bestämmelserna i kungl. förordningen om tjuguårig häfd den 22 april 1881, låtit sig angeläget vara att söka återvinna dylik jord eller åtminstone ordna rättsförhållandet mellan staden å ena samt innehafvare af donationsjord å andra sidan, innan den tjuguåriga häfden mellankomme. För sådant ändamål bemyndigade stadsfullmäktige i Härnösand genom beslut den 8 oktober 1901 drätselkammaren, eller den drätselkammaren därtill utsåge, att till stadens rådstufvurätt uttaga stämning å innehafvare af ej utarrenderad och ej heller till boställe eller allmän inrättning upplåten donationsjord utom den redan fastställda stadsplanen, med yrkande om förpliktande för dem att till staden afträda en hvar sin innehafvande lott af donationsjorden; och blefvo i följd häraf ett sjuttiotal jordinnehafvare instämda till domstol, hvarefter rättegångarne pågingo under de närmaste därpå följande tvenne åren. Jämlikt beslut den 1 juli och den 17 september 1903 anböllo emellertid stadsfullmäktige hos Eders Kungl. Maj:t om rätt för staden att med jordinnehafvarne träffa förlikning på följande villkor: att innehafvare af utom stadsplanen belägen, bebyggd gårdstomt, hvilken tomt dock ej finge innehålla större areal än högst en half hektar, eller af sådan jord, som staden mot godtgörelse i en eller annan form afhändt sig, äfvensom innehafvare af mindre jordbitar, liggande utanför den reglerade stadsplanen, men utgörande delar af ågor, som i öfrigt inginge däri, eller af sådan jord, om hvilken ej med någon visshet kunde utrönas, huruvida densamma vore af donationsjords natur, erhölle bekräftelse af staden å äganderätten till sitt jordområde utan någon afgift eller annat vederlag från jordinnehafvarens sida; och att innehafvare af annan donationsjord för erhållande af äganderätt till sitt område förklarade sig villig och förbunde sig för all framtid att utgöra, -förutom den dittills utgående jordskatten till staden, en årlig extra jordskatt af 4 kronor för hektar af odlad och 2 kronor för hektar af oodlad jord samt för samma afgift ställde nöjaktig säkerhet, sådan jordinnehafvare dock obetaget att, för vinnande af befrielse från afgiftens årliga erläggande, till stadskassan på en gång inbetala en efter 5 procent kapitaliserad lösesumma; i sammanhang hvarmed stadsfullmäktige anhöllo, det Eders Kungl. Maj:t täcktes föreskrifva, att af de genom förlikningar inflytande afgifter och löseskillingar skulle bildas en fond, benämnd Härnösands stads donationsjordsfond, hvilken endast finge användas för inköp af sådan mark inom donationsjordsområdet, som för gators utläggande eller andra allmänna ändamål kunde blifva för staden erforderlig. Sedan Eders Kungl. Maj:t genom nådigt bref den 3 juni 1904 medgifvit staden att med de särskilda innehafvare af sådan jord, som i stadsfullmäktiges ofvanomförmälda beslut afsåges, träffa uppgörelse på de villkor, som i samma beslut innefattades, hafva samtliga rättegångar blifvit förlikta med undantag af. sex, däraf fyra ännu äro hvilande i afbidan å förliknings ingående och tvenne i högre rätt slutligen afgjorts till förmån för staden. För varutrafikens behof har en granitklädd betonkaj å stenkistor börjat anläggas å fastlandssidan på en sträcka af 300 meter från Nybron norrut med ett djup af 4-5 meter utanför densamma på en sträcka, motsvarande 2 / 3 af kajens längd, räknad från Nybron, samt med 5'5 meters djup utanför den återstående delen, för en beräknad kostnad af 220,000 kronor. Af kajen, som beräknats vara fullt färdig den 1 oktober 1907, äro 100 meter redan utförda, hvarjämte grunden lagts för återstoden däraf.» Planen bakom kajen är indelad till magasinstomter af kvadratmeters areal. Genom den nu utförda kajanläggningen har början gjorts till en fullt modern hamnkaj, som genom det dit utdragna järnvägsspåret står i förbindelse med Härnösand Sollefteå järnväg och är afsedd att framdeles sammanbindas med ostkustbanan, därest den kommer till stånd. Den s. k. Nylandskajen har ombyggts för en kostnad af 10,000 kronor, hvarjämte den s. k. Viborgs kaj reparerats. Genom nådigt bref den 23 maj 1902 har regleringsplan fastställts dels för stadsdelen Kronholmen (9:de kvarteret) och dels för det emellan Hamntorgsparken och Stora Nygatan belägna området. Inom den egentliga staden har planering verkställts af Seminariegatan emellan Pumpbacksgatan och Eriksbergs-

8 4 Västernorrlands län. Sundsvall. gränden, af Backgränden mellan Brunnshus- och Seminariegatorna samt af Strandgatan och Järnvägsgatan, hvarjämte Skeppsbron, genom borttagande af åtskilliga af de därstädes förut befintliga sjöbodar, på en större sträcka utlagts till sin fulla bredd. Inom Gådeåstaden har Storgatan framdragits mellan Viktoriagatan och Lasarettsgatan, äfvensom Skarpskyttegatan mellan Storgatan och nya landsvägen, hvarförutom delar af Artilleri- och Vasagatorna utlagts och planerats. I stadens byggnadsordning hav en väsentlig förändring vidtagits genom Eders Kungl. Maj:ts Befallningshafvandes beslut den 10 augusti 1905, hvarigenom, i enlighet med stadsfullmäktiges förslag, förordnats, att inom vissa kvarter af den äldre och tätast bebyggda stadsdelen byggnader, som äro afsedda att begagnas såsom boningshus eller eljest förses med eldstäder, samt uthus, som halva större totalhöjd än 4 meter eller ligga närmare gatulinjen än 8 meter, ej må uppföras af trä utan af sten, beton, järn eller annat eldfast, af byggnadsnämnden såsom sådant godkändt material. Härigenom har afsetts såväl att efter hand kunna minska eller begränsa den fara, hvilken vid eldsutbrott städse varit öfverhängande för denna stadsdel med dess sammangyttrade komplexer af gamla trähusbyggnader, som ock aj;t vid den alltjämt ökade nybyggnadsverksamheten åstadkomma större kontinuitet i stil och byggnadssätt. Såväl den inre som den yttre elektriska belysningen hafva rätt betydligt utvidgats; likaså vattenlednings- och afloppsnätet. Bland nytillkomna industriella anläggningar märkas en större fabri k för eigarrettillverkning, upptagande en areal af fem hela tomter, samt en snickerifabrik. Sundsvall. Vid sammanträde den 15 februari 1900 lämnade stadsfullmäktige drätselkammaren i uppdrag att afgifva förslag till de åtgärder, som borde vidtagas i fråga om ordnandet af rättsförhållandet mellan Sundsvalls stad å ena samt innehafvare af donerad stadsjord å andra sidan, så att hinder därför icke på grund af kungl. förordningen om tjuguårig häfd den 22 april 1881 trädde emellan. Sedan utredning i denna fråga ägt rum, hafva stadsfullmäktige vid sammanträde den 5 juni 1901 beslutit: a) att tomter och byggnadskvarter inom det planlagda stadsområdet icke skulle utgöra föremål för någon åtgärd i angifvet hänseende från stadens sida; b) i fråga om den vretjord inom nuvarande stadsplan, som vore af sedd till gator och allmänna platser: l:o att sådan jord, för såvidt den vore obebyggd, skulle af staden förvärfvas antingen genom lösen efter ett genomsnittpris af 1,000 kronor per tunnland eller ock genom byte mot af staden ägande tomtjord; 2:o att, i händelse sådan jord icke komme i stadens ägo före den 1 augusti 1901, drätselkammaren skulle omedelbart därefter och i så god tid, att tjuguårig häfd ej mellankomme, instämma de jordinnehafvare, med hvilka uppgörelse icke kunnat träffas, med yrkande om jordens afträdande utan lösen; c) i afseende å den till vretar och kronolotter hörande, i enskild ägo varande jord utanför nuvarande stadsplan; l:o att öfver det mellan Bergsgatan, Västra Alléns fortsättning söderut samt Södermalm och Östermalm belägna jordområdet låta uppföra en tidsenlig stadsplan utan att dock för det dåvarande å densamma begära Eders Kungl. Maj:ts fastställelse; 2:o att i god tid under 1901 på frivillig väg mot af stadsfullmäktige godkändt pris förvitrfva mark för gator och öppna platser inom ifrågavarande område; 3:o att likvid för sålunda af staden förvärfvad mark i allmänhet skulle innestå, intill dess staden tog"e marken i besittning; 4:o att mot de jordinnehafvare, med hvilka godvillig öfverenskommelse i öfverensstämmelse med detta beslut ej kunde i god tid träffas, talan skulle för afbrytande af den tjuguåriga häfden anhängiggöras, med yrkande om hela det af dem innehafda obebyggda jordområdets återgång till staden 'utan annan ersättning än för nödig och nyttig förbättring å detsamma; 5:o att särskilda åtgärder icke skulle vidtagas mot innehafvare af ofri g donationsjord inom stadens jurisdiktion. I sammanhang härmed uppdrogs åt drätselkammaren att ofördröj ligen låta öfver berörda jordområde uppgöra förslag till regleringsplan samt att inleda underhandlingar med jordinnehafvarne om afstående af för gator och öppna platser nödig mark och att för öfrigt vidtaga de åtgärder och göra de erinringar, som för beslutets genomförande kunde anses nödiga. Drätselkammarens förslag till reglering af jordområdet i fråga förelåg färdigt vid stadsfullmäktiges sammanträde den 14 september 1901, då förslaget äfven blef af fullmäktige godkändt. Sedan stadsfullmäktige den 13 april 1902 uppdragit åt byggnadsnämnden att uppgöra förslag till reglering af det s. k. Rosenborgsområdet, beläget mellan Sundsvallsfjärden i norr, Sköns sockengräns i öster, landsvägen till Hudiksvall i söder och järnvägens stationsområde i väster, i ändamål att därstädes bereda plats för industriella anläggningar, har byggnadsnämnden den 2 juli samma år upprättat sådant förslag, hvilket blifvit af stadsfullmäktige den 13 påföljande september godkändt, jämte det att stadsfullmäktige beslutit hos Eders Kungl. Maj:t söka nådig fastställelse därå. Mot förslaget hafva emellertid hos Öfverintendentsämbetet framställts vissa anmärkningar, hvaröfver stadsfullmäktiges förklaring blifvit infordrad. Denna förklaring var vid 1905 års slut ännu ej afgifven. Som Grefvensbäcken, hvilken genomflyter kvarteret Rosenborg och utfaller i Sundsvallsfjärden inom järnvägens hamnområde, vållat olägenhet såväl vid kvarterets indelning och bebyggande, som ock därigenom att bäcken genom uppslamning uppgrundade hamnen, har byggnadsnämnden, i sammanhang med det af nämnden till stadsfullmäktige afgifna förslaget till reglering af Rosenborgsområdet, framhållit fördelen af att genom bäckens ledande längre österut undanröja nämnda olägenhet, öfver byggnadsnämndens förslag har yttrande afgifvits af drätselkammaren, som förordat, att Grefvensbäckens strömfåra måtte framdragas öfver Östra Torget och östra Allén, i enlighet med af stadens aibetschef upprättadt förslag. Sedan Styrelsen för statens järnvägar härefter, på förfrågan, förklarat sig villig att deltaga i kostnaden för bäckens afledande från järnvägens område, har, i öfverensstämmelse med stadsfullmäktiges beslut, Grefvensbäckens strömfåra på angifvet sätt blifvit ändrad. Efter det stadsfullmäktige, med anledning af framställning från därvarande tullkammare och från Generaltull-

9 Örnsköldsvik. Västernorrlands län. 5 styrelsen angående behofvet af utvidgadt utrymme i stadens tullpackhus, den 30 december 1901 beslutit uppdraga åt drätselkammaren att på en åt väster utvidgad grundyta låta till-.och ombygga nämnda tnllpaekhns, hafva stadsfullmäktige hos Eders Kungl. Maj:t anhållit oin rätt till afvikelse från den af Eders Kungl. Maj:t den 31 maj 1889 fastställda stadsplan i så måtto, att den af stadsfullmäktige beslutade tillbyggnaden af tullpackhuset finge utsträckas till ett afstånd af 7-5 meter västerut från detsamma in på den såsom öppen plats betecknade hamnplanen. Eders Kungl. Maj:t har den 15 augusti 1902 meddelat fastställelse å denna ändring i stadsplanen. Den 15 oktober 1901 hafva stadsfullmäktige uppdragit åt utsedde kommitterade att söka träffa aftal med Vifstavarfs aktiebolag om återförvärfvande till Sundsvalls stad af bolagets strand- och vattenområde vid Vindskärs udde i sammanhang med eventuell uppgörelse med bolaget rörande omtvistadt område af bolagets jord på norra sidan af Stadsfjärden, hvarefter och sedan de med' bolaget förda underhandlingar afslutats, kommitterade för stadsfullmäktige vid sammanträde den 18 november samma år anmält, att bolaget vore villigt att till staden afstå strand- och vattenområdet utanför gamla skarpskyttelägret å Vindskärs udde, med villkor att staden dels erlade ett belopp af 8,000 kronor och dels förklarade sig afstå från alla anspråk på det område norr om Stadsfjärden, som af bolaget innehades och möjligen kunde såsom donationsjord af staden återfinnas. Detta förslag till uppgörelse mellan staden och bolaget har af stadsfullmäktige godkänts. Sedan stadsfullmäktige den 15 juni 1902 beslutit att till Västernorrlands läns landsting till tomt för ett nytt lasarett i Sundsvall med full äganderätt försälja ett ägoområde om 32,273 kvm. af de till stadens donationsjord hörande s. k. kronolotterna n:r G, 7, 8, 9 och 10, har Eders Kungl. Maj:t enligt nådigt bref den 27 februari 1903 förklarat, att detta beslut må gå i verkställighet. Såväl det elektriska belysningsverket som vattenlednings- och afloppsledningsnätet inom staden hafva betydligt utvidgats. Såväl nyanläggning som omläggning af en del gator och allmänna platser hafva' utförts till afsevärd utsträckning. Genom folkmängdens tillväxt har antalet af stadens representanter i Landstinget från år 1902 ökats från G till 7, och antalet stadsfullmäktige från ingången af år 1903 från 33 till 3(5. Örnsköldsvik. Under perioden har, på sätt här ofvan redan finnes omförmäldt, den förändring i stadens område ägt rum, att genom Eders Kungl. Maj:ts nådiga bref den 15 maj 1903 från och med den 1 januari 1904 till Örnsköldsviks stad öfverflyttats 8 2 /9 seland af hemmanet Norrlungånger n:r i jämte därifrån afsöndrade lägenheter-, äfvensom vissa vid det den 30 december 1842 fastställda laga skifte inom nämnda by afsatta samfällda platser och vägar. Sedan Norr lungan gers byamän anhängiggjort rättegång mot staden med yrkande, att de vid laga skifte inom Norrlungångers by åren såsom gemensamma undantagna fiskevatten, båtplats, rörland m. m. måtte återställas i ursprungligt skick eller ock ersättning lämnas för af staden gjorda utfyllningar, träffades den 22 november 1902 öfverenskommelse med byamännen, hvarigenom dessa nedlade sin talan och afstodo till staden samtliga vid skiftet undantagna samfälligheter mot en ersättning i ett för allt af 13,675 kronor. Härigenom belastades stadens äganderätt till strandområdet vid Örnsköldsviksfjärden, a hvilket staden uppfört sina kajer och en del byggnader, hvarjämte staden blef ägare till bland annat den s. k:»svinvallen» med en areal af 6-OIG hektar samt till de å skifteskartan utmärkta, genom nere af stadens tomter ledande vägar. Genom särskildt aftal med Örnsköldsviks ångsågsaktiebolag afstod staden från alla anspråk på utfyllnadens borttagande, då bolagets arrendekontrakt år 1922 utgår och dess område då skall till staden återlämnas. Med anledning däraf att byggnadsverksamheten inom staden visade benägenhet att draga sig åt väster mot järnvägsstationen, hemställde drätselkammaren år 1899 hos stadsfullmäktige om stadsplanens utvidgning åt detta håll; och hafva stadsfullmäktige, efter förutgången utredning och sedan därunder förslag blifvit väckt om hela stadsplanens omarbetande, den 8 mars 1905 beslutit att låta upprätta förslag dels till stadsplanens utvidgning åt väster och dels till den gamla stadsplanens förändring i de delar, där den kunde anses mindre lämplig. Eders Kungl. Maj:t har genom nådigt bref den 12 juli 1901 förordnat, att staden örnsköldsviks hamnområde skall utgöras af Lungångers och Domsjöfjärdarne jämte Bonassundet intill den mellan Bonässundet och Dekarsöfjärden utskjutande sydvästra udden af Öfveröns ägor i norr samt en rät linje, dragen från nämnda udde till råskillnaden mellan Domsjö och Norrvåge byar i söder, hvarjämte Eders Kungl. Maj:t funnit godt förklara, dels att inrättningar, afsedda för fartygs förtöjande eller för varors lastning eller lossning, icke må å strand eller i vatten, som ej tillhör staden, af staden anbringas utan vederbörande strand- och vattenrättsägares medgifvande eller eljest därtill i laga ordning vunnen tillåtelse, liksom icke heller åtgärder må där vidtagas, genom hvilka nämnda ägares rätt kan förnärmas, dels att vatten, som hänföres till hamnområdet, men icke gränsar till stadens mark, likväl skall med därvid anlagda lastningsbryggor, i hvad angår tillämpningen af hamnordning och öfriga för hamnen gällande ordningsföreskrifter, lyda under stadens myndigheter, dels ock att ägare till inom hamnområdet belägna lastageplatser, åt hvilka rätt till uppbärande af grundpenningar medgifvits, skola vid denna rätt fortfarande tillsvidare bibehållas. Förslag har upprättats till om- och nybyggnad af stadens hamnkajer, hvilket förslag af stadsfullmäktige godkänts och hvars utförande beräknats taga i anspråk en tid af tre år och kräfva en kostnad af 310,000 kronor. Åtskilliga mera betydande gatuarbeten hafva under perioden utförts. Så har Lasarettsgatan planerats och i det närmaste färdigbyggts, Storgatan och Nygatan uppdragits till det bebyggda områdets gräns och den s. k. Sellbergska gränden, som bildar infartsväg till staden från järnvägsstationen, efter utgräfning och grusfyllning belagts med tuktad sten.

10 6 Västernorrlands län. Sollefteå köping. Municipalsamhällen. Länets naturbeskaffenhet. Det elektriska belysningsnätet har utdragits till stadsdelen Lugnvik, och inom samma stadsdel har nedlagts en afloppslcdning för en kostnad af 2,500 kronor. Härförutom har vattenledningsnätet erhållit ökad utsträckning. Staden, som i ecklesiastikt hänseende ännu tillhör Själevads kyrkoförsamling, har under denna period vidtagit förberedande åtgärder i syfte att kunna afskiljas från Själevads pastorat och bilda egen kyrkoförsamling. I sådant afseende har staden såsom byggnadsplats för kyrka antagit och godkänt därför lämplig tomt med dominerande läge i västra delen af Stora jmrken, hvarförutom ritningar till kyrka för staden upprättats af arkitekten C. G. Améen, enligt hvilka den ifrågasatta kyrkobyggnaden beräknats uppgå till en» kostnad af 2(!4,000 kronor. Därjämte har till plats för kyrkogård för staden antagits ett därför lämpligt område norr om stadens planlagda område i enlighet med plan och ritningar, upprättade af statens landtbruksingenjör A. Palm. Frågan om uppförande af rådhus för staden var vid periodens utgång ännu olöst, beroende däraf att enighet ännu icke kunnat ernås om lämpligaste platsen för en dylik byggnad. Hushållningsplan för stadens skogar har under perioden upprättats och var vid dess utgång beroende på Domänstyrelsens pröfning. I sammanhang med nämnda hushållningsplans upprättande har jämväl upprättats plan för afdikning af nämnda skogsmark, hvilket dikningsarbete, sedan planen för detsamma af stadsfullmäktige godkänts, verkställts under år För Sollefteå ldlping har Eders Kungl. Maj:t genom nådigt bref den 29 maj 1903 fastställt vissa förändrade hufvudgrunder för tillämpningen inom köpingen af ordningsstadgan, byggnadsstadgan och brandstadgan för rikets städer äfvensom hälsovårdsstadgans för riket föreskrifter rörande stad, i stället för de bestämmelser för tillämpning af nämnda stadgar, som blifvit för Sollefteå dåvarande municipalsamhälle fastställda enligt nådiga brefven den 7 juli och den 15 december 1899, hvarefter Eders Kungl. Maj:ts Befallningshafvande i följd häraf den 31 augusti 1903 utfärdat nya ordningsföreskrifter för Sollefteå köping. Ett nytt mnnicipalsamhiille har under perioden bildats invid Alby järnvägsstation vid norra stambanan inom.borgsjö socken. Detta samhälle omfattar området för Alby vattenfallsaktiebolag samt Alby elektriska aktiebolags och Alby kaleiumkarbidaktiebolags fabrikers verksamhet. Då inom detta område funnes, förutom fabriksbyggnader, ekonomibyggnader och arbetarebostäder, jämväl ett betydande antal af enskilda personer uppförda byggnader samt området i fråga, hvars folkmängd kunde beräknas till omkring 800 personer, befann sig i hastigt fortgående utveckling och sålunda kunde förväntas i folkmängdshänseende än vidare tillväxa, vid hvilket förhållande det syntes angeläget att, i den mån sådant kunde ske, enahanda föreskrifter beträffande såväl platsens reglerande och bebyggande samt allmänna hälsovården inom området som ock platsens skyddande mot eldfara samt upprätthållande af ordning och säkerhet därstädes, hvilka vore för rikets städer gällande, blefve för ifrågavarande område fastställda, har Eders Kungl. Maj:ts Befallningshafvande genom resolution den 22 juni 1904 förordnat, att byggnadsstadgan, brandstadgan och ordningsstadgan för rikets städer äfvensom hälsovårdsstadgan för riket, i hvad den rörde hälsovård i stad, skulle i tillämpliga delar gälla för det område invid Alby järnvägsstation, som enligt karta jämte en af kommisstonslandtmätaren Felix Vinter den 5 december 1903 upprättad beskrifning begränsades på följande sätt: från rågången AB, utgörande rågången mellan Ofvansjö Nyhemman samt ägolotten litt. B. i Ofvansjö by, i punkten A, belägen 500 meter söder om den punkt E, där denna rågång skure järnvägsstängslet norr om landsvägen, ginge södra gränsen vinkelrät mot rågången 200 meter västerut till punkt F och österut till punkt G vid Ljunga älf; från samma rågång AB i punkten B, belägen 98 meter norr om den punkt H, där denna rågång skure västra järnvägsstängslet, ginge norra gränsen vinkelrät mot rågången 230 meter västerut till punkt K och österut till punkt L vid Ljunga älf; västra gränsen utgjordes af en emellan punkterna F och K sig sträckande rät linje; östra gränsen utgjordes af Ljunga älf; och komme alltså det ifrågavarande området att gränsa: i norr till Ofvansjö Nyhemman samt ägolotterna litt. Bl och litt. Abl i Ofvansjö by; i söder till Ljunga älf, ägolotten litt. Bli Ofvansjö by och Ofvansjö Nyhemman; i öster till Ljunga älf samt i väster till Ofvansjö Nyhemman; dock att den del af ifrågavarande område, som vore statens järnvägar tillhörig, undantoges från byggnadsstadgans, brandstadgans och ordningsstadgans tillämpning. Detta Eders Kungl. Maj:ts Befallningshafvandes förordnande har Eders Kungl. Maj:t, hvars pröfning samma förordnande blifvit underställdt, enligt nådigt bref den 2 december 1904 gillat och i sammanhang därmed fastställt vissa hufvudgrunder för tillämpningen inom området af ofvannämnda stadgar, hvarefter Eders Kungl. Maj:ts Befallningshafvande den 27 december 1904 utfärdat i enlighet med nyssberörda hufvudgrunder upprättade ordningsföreskrifter för Alby municipalsamhälle. Beträffande de äldre municipalsamhällena inom länet har Eders Kungl. Maj:t dels, enligt nådigt bref den 6 mars 1903, fastställt regleringsplan för Kramfors municipalsamhälle och dels, enligt nådigt bref den 27 januari 1905, med gillande af Eders Kungl. Maj:ts Befallningshafvandes därutinnan meddelade och Eders Kungl. Maj:ts pröfning underställda beslut, förordnat, att hälsovårdsstadgan för riket i hvad densamma afser hälsovård i stad skulle i tillämpliga delar gälla jämväl inom det icke planlagda området af Skönsmons municipaldistrikt, därvid Eders Kungl. Maj:t dock medgifvit, att hvad i 17 6 mom. och 19 6 mom. af hälsovårdsstadgan är stadgadt i fråga om tiden för vidtagande af föreskrifna förbättringar, efter det nämnda författning trädt i kraft, finge beträffande nu ifrågavarande område gälla för en tid af tre år, räknade från den 27 januari Hvad länets naturbeskaffenhet angår har denna gifvetvis efter hand påverkats af skogarnes uthuggning. Då skogshandteringen, i den form den numera ntöfvas i förening med det förädlade virkets export till utländska hamnar, räknar sin egentliga uppkomst inom detta län med början af 1850-talet, har arealen af länets skogbärande mark utan tvifvel mycket betydligt nedgått under de senast förflutna femtio åren. I hvad mån arealen af den uppodlade

11 Medeltemperatur. Folkmängdens förändringar. Västernorrlands län. 7 jorden under perioden ökats, därom föreligga icke fullt tillförlitliga uppgifter, men att odlingsbar mark till ansenlig areal ärligen vinnes genom den vattenafledning ock myrutdikning, hvartill såväl staten som länets hushållningssällskap bidraga, framgår af det alltjämt stigande antalet af dylika förrättningar. Enligt Väg- och Vattenbyggnadsstyrelsens officiella årsberättelser hade under ifrågavarande period understöd lämnats af statsmedel för vattenaftappnings- och utdikningsföretag inom länet, afsedda att från vatten befria eller förbättra en jordvidd af l,286re hektar. Hela arealen af torrlagd jord inom länet under perioden i fråga torde dock vara vida större, då en mängd utdiknings- och torrläggningsföretag blifvit utförda äfven utan statsbidrag. I likhet med hvad förut ägt rum har i tabell A lämnats en öfversikt öfver medeltemperaturen i Härnösand under ifrågavarande period. Bland tryckta skrifter, afhandlande länet och dess förhållanden, märkes den festskrift, som länets hushållningssällskap, på förslag af sitt förvaltningsutskott, vid vintersammanträdet den 4 mars 1904 beslut it låta utgifva i anledning af sin hundraåriga tillvaro och hvars utarbetande uppdragits åt föreståndaren för länets folkhögskola i Alsta, filosofie doktorn Hjälm. Heden. Af denna skrift, som afser att lämna en historisk skildring af länets hushållningssällskaps verksamhet under tiden , utkom första delen, omfattande tiden , under år 1905, hvaremot andra delen ännu icke vid periodens utgång utgifvits I tabell 1 angifves folkmängden inom länet under hvarje år af ifrågavarande period, fördelad på städer och landsbygd. Skillnaden mellan summan af den kyrkoskrifna och summan af den mantalsskrifna befolkningen är jämförelsevis betydlig för periodens första och sista år, men anmärkningsvärdt liten för år Summan af den kyrkoskrifna befolkningen uppgick vid 1900 års utgång till 232,311 och vid 1905 års slut till 240,873 och hade således under perioden ökats med 8,562 personer, eller med 3-6'j % af folkmängden vid periodens början. Tillväxten uppgick för perioden till 12-oi % för perioden till 4-os % och för perioden till 6"!>5 /o. Följande öfversikt utvisar, huru folkmängdstillväxten fördelar sig på länets landsbygd och städer under perioden : 2. Invånare. Af tabell B framgår emigrationens storlek under ifrågavarande period, hvilken tabell grundar sig å kronofogdarnes uppgifter, hvilka åter härleda sig från pastorsämbetena. Antalet emigranter från länet utgjorde för perioden ett antal af 8,213 och för perioden ett antal af 1,471. Häraf framgår att, då emigrationen från länet under närmast föregående period betydligen nedgått, Tab. B. Antal emigranter från Västernorrlands län åren Tab. A. Medeltemperaturen i Härnösand.

12 8 Västernorrlands län. Bönehus. emigrationen under denna period åter stigit i betydande grad, och, såsom af tabellen synes, har den varit störst under åren 1902 och Den stegrade emigrationen under dessa tvenne år torde möjligen till någon del hafva sin grund uti den år 1902 inom vissa delar af länet inträffade missväxt; men då någon nedgång i arbetspriserna icke öfver hnfvud taget ägt rum under denna period, kan minskad tillgäng till arbete icke gärna vara den hufvudsakliga anledningen, utan måste nog orsaken sökas i andra omständigheter, gemensamma för riket i öfrigt. Ofvan angifna siffror utvisa allenast antalet af sådana emigranter, hvilka hos vederbörande pastorsämbeten uttagit sina utflyttningsbetyg i uppgifven afsikt att emigrera, men afse däremot icke dem, hvilka öfver Norge emigrera till främmande världsdel och hvilka såsom man har giltig anledning antaga till ett mycket betydande antal utgöras af unga män i värnpliktsåldern eller som närma sig denna ålder och hvilka utan utflyttningsbetyg eller med möjligen endast ett vanligt arbets- eller frejdebetyg på detta sätt oförmärkt draga ur riket till undgående af värnplikten, därvid understödde af emigrantagenter Tab. C. Antalet bönehus i Västernorrlands län och deras värden vid 1905 års utgång.

13 Den religiösa separatismen. Det sedliga tillståndet. Västernorrlands län. 9 i Norge, som lära beredvilligt tillhandagå med nödiga handlingar för vidare befordran till den främmande världsdel, som utgör målet för resan. En annan del af den emigrerande befolkningen lockas att utvandra af anhöriga och vänner, som redan bosatt sig i den främmande världsdelen och därifrån understödja och befordra i hemlandet kvarvarande grannar och anhöriga, hvilka ofta nog endast af längtan efter ombyte eller af en viss orolighet och nyfikenhet lockas att gå okända öden till mötes. Emigrationen har hufvudsakligast ägt rum till Amerikas Förenta stater och Kanada. Hvad åter angår immigrationen har sådan visserligen ägt rum till länet under perioden i fråga, men icke till något afsevärdt antal; och är Eders Kungl. Maj:ts Befallningshafvande icke i tillfälle att härom åberopa andra uppgifter än dem, hvilka meddelas i Statistiska Centralbyråns befolkningsstatistik. Antalet utländingar, som, efter vunnet nådigt tillstånd att varda upptagne till svenska medborgare med skyldighet att inför Eders Kungl. Maj:ts Befallningshafvande i detta län aflägga den därför stadgade ed, denna edgång fullgjort, uppgick år 1901 till 12, år 1902 till 7, år 1903 till 8, år 1904 till 10 samt år 1905 till 7, eller för hela perioden till 44 utlänningar, af hvilka 30 inflyttade från Finland, 1 från Byssland, 10 från Norge, 2 från Tyskland samt 1 från Nordamerika. Beträffande främmande trosbekännare har icke under perioden någon ny organisation af sådana inom länet tillkommit. Vidkommande åter den religiösa separatistiska rörelsen tillåter Eders Kungl. Maj:ts Befallningshafvande sig åberopa den ämbetsberättelse, som biskopen m. m. M. Johansson afgaf vid 1904 års prästmöte i Härnösand, jämte däri lämnade skildring af det dåvarande tillståndet i församlingarne inom det odelade Härnösands stift. Enligt denna berättelse skulle baptister förefinnas inom knappt hälften af provinsen Ångermanlands församlingar, men i Medelpad åter inom alla församlingar med undantag af ett par, samt talrikast i Njurunda med 473 och i Sundsvall med cirka 330 medlemmar. Då antalet baptister inom det odelade stiftet kunde beräknas till mer än 5,000, skulle af dessa mer än 3,000 komma på provinsen Medelpad. Af de bekännelselösa separatisterna åter, såsom frireligiöse, brödraister, svenska missionsförbundets anhängare (waldenströmare) m. fl., skulle sådana finnas i omkring V 3 af provinsen Ångermanlands församlingar, men till sitt största antal äfven de inom provinsen Medelpad. Totalsumman ansåges svårligen kunna uppgifvas. Af antalet metodister, 567 för det odelade stiftet i sin helhet, skulle 225 komma på Medelpad. Irvingianerna skulle hafva till antalet minskats, och vore hufvudsakligen förlagda till Härnösand. Af mormoner skulle inom hela stiftet finnas 18, de flesta i Medelpad. Teosofer, svedenborgare och hedbergianer förekommo endast sporadiskt. Frälsningsarméns anhängare torde knappast under perioden hafva ökats. Till upplysning i öfrigt om separatisternas utbredning och religionsöfning åberopas tabell C (sid. 8), utvisande de religiösa sammanslutningarnas med äganderätt områdda eller på grund af hyresaftal disponerade gudstjänst- 661 /o8. K. May.tt Befallningshafeandes ftmårsbcrättclser Västei lokaler vid periodens slut jämte taxeringsvärdet å dessa föreningars egna lokaler. Vid jämförelse med motsvarande uppgift för förra perioden, hvilken upptog ett antal af 110 gudstjänstlokaler med ett sammanlagdt taxeringsvärde af 090,400 kronor, framgår, att för denna period antalet lokaler ökats med 20 samt värdet å dessa byggnader med öfver 200,000 kronor. Inför magistrat eller kronofogde hafva under perioden civila äktenskap ingåtts till följande antal: I några fall tillhörde endera eller båda kontrahenterna baptisternas troslära, men i flertalet öfriga fall var antingen endera eller voro båda kontrahenterna icke döpta eller icke konfirmerade inom svenska statskyrkan, utan att dock hafva därifrån formligen utträdt. Det sedliga tillståndet förbättras, om ock en viss löslighet i familjebanden och bristande ansvarskänsla i många fall göra sig gällande. Af de begångna brotten torde flertalet hafva föröfvats under rusets inflytande, hvadan antagas må att, i den mån befolkningen får utveckla sig till högre grad af nykterhet, brottens antal skall aftaga. Flertalet förbrytelser har utgjorts af misshandels- och hemfridsbrott samt brott emot äganderätten. Gärningsmännen vid misshandels- och hemmdsbrotten äro, tyvärr, icke sällan till finnandes bland ortens ungdom, hvilken ofta ådagalägger bevis på råhet och bristande ansvarskänsla. Ett och annat gröfre brott är att anteckna äfven för denna period. Sålunda anlade två personer i burgna omständigheter mordbrand i en fiskestuga i Tynderö i syfte att åtkomma brandstodsbeloppet, men ertappades och ådömdes respektive 2 och 2 X J2 års straffarbete. Några fall af svårare misshandel hafva förekommit, af hvilka särskildt ett är anmärkningsvärdt på grund af de omständigheter/ som föranledde detsamma. Det ägde rum i slutet af de-! cember 1904 på isen utanför Hörningsholm å Alnön, då; ett flertal strejkande öfverföllo tre i arbetet kvarvarande: personer och svårt misshandlade en af dem, så att en i allvarsam hjärnskakning och längre tids oförmögenhet till arbete uppstodo. De fleste af våldsverkarne blefvo! dömde, och varierade straffet från ett års straffarbete till, några månaders fängelse. Detta brott torde till väsentlig del få tillskrifvas den socialistiska arbetareledningen inom orten och dess upphetsande tidningsartiklar. Ett annat fall är att anteckna från Arnäs socken. Vid ett af sågverken hade några yngre arbetare gjort sig kända för sitt bråkiga och våldsamma uppförande. För att göra ett slut på deras framfart sammanslöto sig en del personer inom orten i ändamål att företaga en razzia, därvid de påträffade en af de af dem såsom fridstörare ansedde arbetarne, som fick undergå en rätt eftertrycklig misshandel. Gärningsmännen blefvo emellertid på angifvelse af den misshandlade åtalade och dömda till straff för misshandel. Inom Bjärtrå socken för-» rlands län. 2

14 10 Västernorrlands län. Fångar. Byggnadsverksamheten i städerna. öfvades i januari månad 1905 ett afskyvärdt blodsdåd, i det att husfadern, uppenbarligen i sinnesförvirring, dödade en sin broder, sin dotter och sin hustru jämte alla i gården varande husdjur samt slutligen sig själf. Tvenne poststölder från postförare under postforsling hafva föröfvats, den ena inom Nora socken och den andra inom Långsele socken, hvarvid dock i båda fallen gärningsmännen ertappades och befordrades till straff. Vidare äro att anteckna några fall af barnamord; och blef i ett af dessa modern dömd till lifstids straffarbete. För otuktsbrott, begånget emot minderårig dotter, dömdes i ett fall fadern till tioårigt straffarbete. Antalet lagförda förseelser emot gällande författningar angående försäljning af brännvin, vin och maltdrycker framgår af följande tabell, som, hvad landsbygden vidkommer, upptager antalet därför dömde: Inom länets städer hafva förseelser af ifrågavarande slag nästan uteslutande utgjorts af öfverträdelser af innehafvande försäljningsrättigheter. Antalet fångar, som förvarats i länsfängelset i Härnösand och kronohäktet i Sundsvall under ifrågavarande period, framgår af tabell B. Om därmed jämföres motsvarande uppgift för förra perioden, visar det sig, att medeltalet därunder var något större än under den förevarande. Verksamheten för rusdryckernas bekämpande och nykterhetens befrämjande bedrifves med oförminskad ifver och kraft; och mångfaldiga äro de föreningar, som i detta syfte arbeta inom alla delar af länet. Förnämsta ledningen af nykterhetsarbetet hvilar fortfarande hos goodtemplarismen med dess olika grenar. I nykterhetens och sedlighetens intresse verka jämväl Kristliga föreningen af unge män (K. F. U. M.) och Kristliga föreningen af unga kvinnor (K. F. IT. K.) 'samt föreningen Hvita bandet, hvilken sistnämnda hufvudsakligen åsyftar att bereda skydd oeh stöd åt unga flickor öfver skolåldern, som äro däraf i behof. Angående byggnadsverksamheten inom länets städer under perioden i fråga må följande uppgifter här meddelas. Härnösand. I senast afgifna berättelsen omförmäldes, hurusom hushållningssällskapets förvaltningsutskott var betänkt att föreslå sällskapet uppförande af egen byggnad å för ändamålet preliminärt inköpt tomt i hörnet af Trädgårdsgatan och Norra Kyrkogatan. Sedan detta utskottets förslag blifvit af sällskapet vid dess vintersammanträde år 1901 antaget och godkändt i enlighet med därvid framlagda ritningar och kostnadsförslag, blef denna byggnad fullbordad hösten Byggnaden af sten i tre våningar jämte souterrainlägenheter är uppförd i italiensk renaissance efter ritningar af lektorn och arkitekten A. Thurdin. Första våningen upptages till ena hälften af Statens kemiska station och frökontrollanstalt och till andra hälften af sessionsrum för förvaltningsutskottet, lokal för hushållningssällskapets sammanträden, expeditionsrum för sekreteraren, äfvensom lägenheter att disponeras för sällskapets utställningar. Andra och tredje våningarne utgöras af privata bostadslägenheter. Tab. D. Antal fångar uti Härnösands länsfängelse och Sundsvalls kronohäkte åren

15 Byggnadsverksamheten i städerna. Västernorrlands län. 11 I jordvåningen äro inredda, förutom förrådskällare m. m., äfven affärslägenheter. Öfverst under byggnadens lanternin är afsedt att inrymmas lägenhet för museum. Med fasad åt Stadsträdgården har denna byggnad erhållit ett fritt och öppet läge. Byggnadskostnaden har uppgått till omkring 194,000 kronor, hvartill kommer köpeskillingen för tomten 20,000 kronor. Sedan Eders Kungl. Maj:t förordnat om förening till ett tingslag af Ångermanlands södra domsagas förutvarande tre tingslag med tingsstad i eller invid Härnösand, samt staden kostnadsfritt till byggnadstomt erbjudit tomterna n:r 251 och 252 i stadens 9:e kvarter mellan Nybron och järnvägsstationen, hafva de tingshusbyggnadsskyldige i domsagan, med antagande af berörda anbud, låtit å omförmälda tomt uppföra en tidsenlig tingshusbyggnad, som påbörjades hösten 1903 och hösten 1905 togs i anspråk för sitt ändamål. Denna byggnad, efter ritningar af arkitektfirman Ullrich & Hallqvisth uppförd af sten i modern chateaustil, tilldrager sig uppmärksamhet genom sin originella arkitektur. Den är inredd i två våningar, förutom jordvåning, af hvilka bottenvåningen innehåller förstuga, hall och tingssal; på ena sidan därom tre expeditionsrum, ett arkivrum samt två förvaringsceller för rannsakningsfångar och å andra sidan fyra rum för nämnden, tre för åklagare och ett för vittnen; härförutom å hvardera sidan ett brandfritt kassahvalf. Öfre våningen, innehållande tio rum och kök, är afsedd till bostad åt domhafvanden, med undantag af två rum åt tingshusvaktmästare. Jordvåningen inrymmer bland annat värmekammare för uppvärmning af bottenvåningen. Kostnaden för ifrågavarande byggnad jämte planering af tomten m. m. kan beräknas till omkring 168,000 kronor. Bland nyuppförda offentliga byggnader må vidare framhållas Tekniska elementarskolans nybyggnad. Då angående dess tillkomst och inredning uppgifter komma att lämnas under afd. 6 i denna berättelse vid redogörelse för länets undervisningsanstalter, må här endast anmärkas, att denna byggnad är uppförd vid Brunnshusgatans norra del invid Härnösands högre allmänna läroverk, enligt ritningar af lektorn och arkitekten A. Thurdin, i s. k. enkel barockstil. Med sitt höga dominerande läge och sin tilltalande stil, kan denna byggnad icke undgå att tilldraga sig berättigad uppmärksamhet. Vidare märkes den frimurarebyggnad, som under åren uppförts i hörnet af Nybrogatan och Köpmangatan efter ritningar af slottsarkitekten A. Lindegren. Denna byggnad i svensk barock (s. k. Tessin-stil) utmärker sig genom ädel och imponerande stil och verkar monumentalt såväl genom sitt läge som genom sin höjd i fyra våningar jämte takvåning. Den innehåller, utom ordenslokaler, en mindre restaurant och hotellägenhet samt privata bostadslägenheter, äfvensom i bottenvåningen affärslokaler. Kostnaden för denna byggnad har uppgått till omkring 325,000 kronor. o A granntomten invid Nybrogatan har Härnösands nya ntskänkningsbolag under åren , för att åt sig bereda moderna lokaler, uppfört en större stenhusbyggnad i tre våningar i modern stil efter ritningar af arkitekten G.. Hermansson. Denna byggnad med fasad åt såväl Nybrogatan som Storgatan innehåller, förutom stora källare och öfriga lokaler för bolagets drift, ett större s. k. reningsverk jämte bostadsvåningar. Bland privata nybyggnader märkes det af handelsfirman F. och E. Nätterqvist vid Skeppsbron i modern stil uppförda stenhus i fyra våningar, efter ritningar af stadsarkitekten N. Kalländer i Sundsvall, hvilken byggnad innehåller butiker, kontors- och bostadslägenheter, äfvensom i flygelbyggnaden mot gårdssidan.magasinslägenheter. I öfrigt har den privata byggnadsverksamheten under denna period lifligast utvecklat sig inom den med Härnösands stad år 1892 införlifvade s. k. Gådeåstaden, sedan regleringsplan för denna stadsdel vunnit nådig fastställelse. Inom den del af denna stadsdel, som är belägen invid Härnösands stads södra inlopp, har uppstått ett rätt stort antal nybyggnader i villastil, där ett flertal af stadens tjänstemanna- och handelsfamiljer förskaffat sig egna bostäder. Äfven arbetarebefolkningen har där rätt allmänt inköpt tomtplatser och uppfört bostäder för eget behof och för uthyrning. Sedan staden, jämlikt Eders Kungl. Maj:ts nådiga bref den 14 april 1899, med sig införlifvat ett jordområde invid Härnösands järnvägsstation, i ändamål att söka hålla byggnadsverksamheten inom stadens gräns, har icke desto mindre utanför detta område redan uppstått ett nytt samhälle, gemenligen kalladt Bondsjöstaden, med ett rätt ansenligt antal nyuppförda byggnader och ett ganska betydande antal innebyggare. Det har nu också kunnat konstateras, att tillväxten i Härnösands stads innevånareantal under det senaste årtiondet ägt rum inom den del af staden, som är belägen å fastlandet eller inom l:a, 9:e och 10:e kvarteren, hvaremot folkmängden inom de öfriga stadsdelarne å Härnön förblifvit i det närmaste oförändrad. Inom Sundsvall har byggnadsverksamheten under förevarande femårsperiod varit betydligt lifligare än under närmast föregående. För stadens egen räkning har visserligen utförts endast ett husbyggnadsföretag af större betydelse, nämligen ombyggnaden af gamla tullpackhuset, som dels tillökats och dels försetts med tidsenligare inredning, men i öfrigt märkas bland nybyggnader af mera offentlig karaktär Aktiebolaget Sundsvalls handelsbanks hus i hörnet af Vängåfvan och Storgatan och Sundsvalls goodtemplars byggnadsaktiebolags hus å tomten n:r 2 i kvarteret Kassören, hvilket sistnämnda hus dock ej under perioden hunnit fullständigt uppföras. Den förra byggnaden är uppförd i monumental barockstil med fasader delvis beklädda med granit och kalksten. Banksalen med en längd af 22 - i meter och bredd af ll # o meter, en af de största i landet, utgöres af en hög hvälfd hall med s. k. öfverljus. Tidsenliga kassahvalf af beton äro inrättade dels ofvan och dels under jord. Äfven ett större underjordiskt depositionshvalf med dyrkfria fack för uthyrning till allmänheten har i egendomen inredts. Dessutom finnas i byggnaden inredda butiker, kontorslokaler och bostadslägenheter. Oberäknadt tomten, som banken inköpt för ett pris af 50,000 kronor, har byggnadskostnaden uppgått till cirka 450,000 kronor. Sundsvalls goodtemplars byggnadsaktiebolags nya hus inrymmer, förutom en större ordenslokal, äfven en större samlingslokal och två mindre sådana. Den större samlings-

16 12 Västernorrlands län. Byggnadsverksamheten i städerna. lokalen, rymmande omkring 1,000 personer, modernt och prydligt inredd, är afsedd för konserter, föreläsningar och dylikt. Byggnaden, som är belägen å plats delvis förut områdd af staden och Sundsvalls utskänkningsbolag, hvilka öfverlämnat sina andelar till byggnadsaktiebolaget såsom gåfva, har kostat cirka 110,000 kronor. Bland öfriga större af sten uppförda byggnader märkas byggmästaren J. A. Björklunds hus i hörnet af Västra Esplanadgatan och Trädgårdsgatan, numera såldt till Sundsvalls tidningsaktiebolag, samma byggherres hus i kvarteret Venus vid Storgatan, byggmästaren C. A. Olssons hus i kvarteret Jlerkurius vid samma gata och byggmästaren Otto Holmströms stärbhus egendom i hörnet af Nybrogatan och Storgatan. Under senare delen af femårsperioden hafva flere af stadens affärs- och tjänstemän åt sig inredt»egna hem», hvaraf åtskilliga äro i villastil uppförda. Inom stadens östra del, där, enligt Eders Kungl. Maj:ts beslut den 31 maj 1889, endast få uppföras hus af sten, kvarstå ännu åtskilliga omedelbart efter stadens brand 1888, utan myndighets tillstånd uppförda s. k. provisoriska hus af trä. Alla till Stora torget och Vängåfvan gränsande tomter äro dock numera befriade från dylika med undantag af den tomt, som är belägen i hörnet af Kyrkogatan och Torggatan och som tillhör en i Amerika, på okänd ort vistande person, men innehafves af dennes här i staden boende fader. Hvad slutligen Örnsköldsvik angår, har visserligen icke den privata byggnadsverksamheten under perioden gjort sig gällande i mera anmärkningsvärd grad, men däremot hafva åtskilliga offentliga byggnader under perioden tillkommit, bland hvilka märkas följande. Enligt ritningar af lektorn och arkitekten A. N. Thurdin i Härnösand har en läroverksbyggnad af sten blifvit uppförd å välbelägen plats, beräknad att rymma omkring 180 lärjungar. Byggnaden i svensk barock innehåller, förutom källare- och vindsvåningar, 7 klassrum, ritsal, rum för samlingar, samlingssal, gymnastiksal, lärorum samt bostad för vaktmästaren. Kostnaden därför kan beräknas till omkring 113,000 kronor. Å en af staden för ändamålet kostnadsfritt upplåten lämplig tomt har af ett därför bildadt aktiebolag uppförts ett varmbadhus af sten för en kostnad af 20,000 kronor, i hvilket företag staden tecknat aktier till ett belopp af 10,000 kronor. Sedan Själevads och Arnäs tingslag af Själevads och Arnäs domsaga blifvit förenade till ett tingslag, hafva de tingshusbyggnadsskyldige inom nämnda domsaga å därför af staden upplåten tomt påbörjat uppförande af en tingshusbyggnad af sten enligt ritningar af slottsarkitekten F. Lilljekvist, för en kostnad af omkring 76,000 kronor. Byggnaden är uppförd i modern renaissance i två våningar jämte källarvåning med höga takfall, innehåller en större tingssal i två våningar med läktare samt rum för allmänheten, domhafvande, nämndemän, åklagare, advokater och vittnen, vaktmästarebostad, arkiv samt förvaringsceller för rannsakningsfångar. För ett nytt lasarett har landstinget beviljat ett anslag af 310,200 kronor. Den nya lasarettsbyggnaden, hvartill hofintendenten A. Kumlien uppgjort ritningarne, är afsedd att uppföras å af staden ^pplåten tomt och kommer att genom sitt dominerande läge blifva en prydnad för staden, synnerligast från sjösidan. I utbyte mot det upplåtna tomtområdet har staden erhållit vissa delar af den gamla lasarettstomten, behöfliga för stadsplanens genomförande. Samtidigt med det att staden står i begrepp att utbrytas från Själevads pastorat och kyrkoförsamling till egen kyrkoförsamling, har staden i och för kyrkobyggnad beslutat därtill använda tomtplats å 3n dominerande höjd i västra delen af stora parken, hvarförutom kyrkostämman för sin del antagit och godkänt af arkitekten C. Gr. Améen upprättade ritningar till kyrka. Enligt dessa ritningar skulle kyrkan uppföras i renaissancestil med nordiska motiv, för en beräknad kostnad af 2G4.000 kronor. Såsom redan förut blifvit anmärkt, är frågan om uppförandet af rådhusbyggnad, hvartill erforderliga medel finnas disponibla, ännu så tillvida oafgjord, att enighet om platsen därför hittills icke kunnat vinnas. Med afseende å den allmänna ordningen inom länet, har denna icke varit störd under perioden. Visserligen har en och annan arbetskonflikt förekommit, dock utan störande af den allmänna ordningen och utan offentlig myndighets mellankomst. En arbetskonflikt vid Söråker år 1904 blef anmärkningsvärd genom det öfvervåld, som af några arbetare föröfvades i december nämnda år å isen utanför Hörningsholm å Alnön emot en arbetskamrat och hvarom redogörelse härofvan förut lämnats. Tab. E. Till öfverexekutorerna i Västernorrlands län åren inkomna utsökningsmål och däri utdömda belopp.

17 Skörden. Västernorrlands län. 13 Icke heller har någon eldsolycka af mera förödande omfattning varit att anteckna för denna period. Under sista delen af perioden har frågan om bildandet af s. k. egna hem på grund af statsmakternas beslut bragts. därhän, att inom detta län åtgärder genom hushållningssällskapet såsom låneförmedlare voro under utförande för denna betydelsefulla frågas realiserande. Äfven under denna period har föreläsningsväsendet med ifver och intresse omfattats af befolkningen såväl i stad som på landet, tack vare statens anslag och äfven enskilda personers bidrag för ändamålet. Beträffande den inom länet utkommande periodiska litteraturen, för hvilken redogörelse lämnades i senast afgifna berättelsen, äro hufvudsakligen att märka följande förändringar. Under 1904 började i Härnösands stad från Boktryckeriaktiebolaget Västernorrlands tryckeri utgifvas en ny daglig tidning, benämnd»västernorrlands Läns Tidning», hvilken dock på grund af bolagets obestånd inom ett års förlopp upphörde. Af de i Sundsvall utkommande tidningar har»norrlänningen» under perioden upphört, och inom Örnsköldsvik har tidningen»örnsköldsviks Nyheter» på grund af redaktionsförändring indragits och ersatts af tidningen»örnsköldsviks Allehanda». Allmänna hälsotillståndet under perioden har varit godt, och de epidemiska sjukdomarne hafva icke uppträdt med särskildt anmärkningsvärd frekvens. Skörden har enligt Länsstyrelsens årsväxtberättelser under perioden utfallit på följande sätt, nämligen: år 1901 fullt medelmåttig och af god beskaffenhet, år 1902 betydligt under medelmåttan och af dålig beskaffenhet, år 1903 sädesskörden under medelmåttan, men skörden af hö, halm och rotfrukter fullt medelmåttig, år 1904 medelmåttig och af god beskaffenhet samt år 1905 fullt medelmåttig och af fullgod beskaffenhet. Hvad 1902 års skördeförhållanden angår, måste dessa dock inom vissa skogsbygdskommuner betecknas såsom fullständig missväxt. Detta var särskildt händelsen inom Björna, Gideå och Trehörningsjö socknar samt delvis, i större eller mindre grad, äfven inom Skorpeds, Edsele, Tåsjö m. fl. kommuner. Sedan detta skörderesultat blifvit kändt och sedan klagan efter hand försports öfver befarad nöd under vintern inom de delar af länet, där missväxt sålunda inträdt, lät undertecknad landshöfding utgå upprop inom länet för insamlande af nödhjälpsmedel i penningar samt anmodade Tab. G. Till underexekutorerna i Västernorrlands län under femårsperioden för verkställighet inkomna utslag. Tab. F. Antalet exekutiva fastighetsauktioner inom Västernorrlands län femårsperioden jämte därvid bekomna köpeskillingar.

18 14 Västernorrlands län. Den ekonomiska ställningen. Jordbruk. vederbörande kronobetjäning att skyndsamt föranstalta därom, att nödhjälpskommittéer blefve inrättade inom de mest behöfvande kommunerna. Efter hand inflöto betydande bidrag såväl i penningar som in natura, jämte det att, genom bemedling af såväl den af Eders Kungl. Maj:t i Stockholm tillsatta nödhjälpskommittén som enskilda personer, å skilda orter inom rikets sydligare delar betydande varusändningar pr järnväg ställdes till detta läns förfogande och undertecknad landshöfdings vidare förordnande. Genom den stora och rikliga offervillighet, som sålunda visades såväl inom som utom länet, och den snabbhet, livarmed de hopbragta varuartiklarna på grund af länets numera gynnsamma järnvägsförbindelser kunde transporteras till de nödställda trakterna och därstädes genast utdelas, kunde behofvet tillfredsställas inom de nödlidande orterna utan att, såvidt för Eders Kungl. Maj:ts Befallningshafvande kändt är, någonstädes hungersnöd bland befolkningen hann uppkomma. Hvad åter kreatursbesättningarna angår, torde nog nedslaktning i någon mån vidtagits på grund af foderbrist, men knappast i någon nämnvärd omfattning. Insamling och utdelning af penningar samt säd, mjöl, foder och andra varuartiklar fortgick under månaderna november 1902 mars Af kontanta medel hade härunder influtit omkring 105,700 kronor, hvaraf efter nödens afhjälpande återstod ett belopp af 19,394 kronor 24 öre, som jämte därå upplupna räntor af undertecknad landshöfding öfverlämnades till länets landsting att tilläggas den under dess förvaltning stående nödhjälpsfonden för länet. Omfattningen åter af nödhjälpsinsamlingen af naturapersedlar äfvensom dessas disposition och fördelning framgår af följande öfversikt: Hvad angår tillgången på arbete och arbetspriserna, hafva dessa i allmänhet varit fullt tillfredsställande på grund af gynnsamma konjunkturer för trävarurörelsen och exporten af trävaror; och kan vid sådant förhållande den ekonomiska ställningen under perioden anses hafva varit god, om man undantager de trakter, som drabbades af nödåret Då exekutionsväsendets verksamhet i viss mån kan bidraga till upplysning om den ekonomiska ställningen, lämnas för jämförelse med enahanda uppgifter för föregående perioder härjämte uppgift dels i tabell E (sid. 12) å antalet af de till öfverexekutorerna inom länet under denna period inkomna ittsökningsmål jämte sammanlagda beloppet af hvad hos hvarje öfverexekutor årligen blifvit till betalning fastställdt, dels i tabell F (sid. 13) å antalet exekutiva fastighetsauktioner jämte summarisk uppgift å därvid bekomna köpeskillingar, dels ock i tabell G (sid. 13) å antalet af de till underexckutorerna för verkställighet inkomna utslag. Antalet af länets från mantalspenningar befriade invånare, hvilket för år 1900 uppgick till 110,435, utgjorde för år ,622, motsvarande i förra fallet 47-as % och i senare fallet 47 "so % af länets mantalsskrifna folkmängd. Det frivilliga skytteväsendet omfattas allt fortfarande med det lifligaste intresse och har för hvarje år vunnit allt större anslutning. Länets skytteförbund, som vid 1900 års slut utgjordes af 87 skytteföreningar med tillhopa 4,875 medlemmar, omfattade vid 1905 års slut 152 skytteföreningar med tillhopa 7,403 aktiva och 737 passiva medlemmar. Antalet lossade skott uppgick för år 1905 till 631,376, emot 205,906 under år Vid sidan af denna fosterländska rörelse utvecklar sig allt fortfarande hos ungdomen en liflig sträfvan att genom idrott och kroppsöfningar verka för kroppens härdande och stärkande. 3. Näringar. A) Jordbruk och B) Boskapsskötsel. Sedan Eders Kungl. Maj:ts Befallningshafvande i sina tvenne senaste femårsberättelser framhållit, hurusom åtskilliga förhållanden gåfve anledning hoppas, att jordbruksnäringen inom länet stode i begrepp att höja sig ur det lägervall, hvari denna näring i följd af skogshandteringens öfverhandtagande ställning så småningom nedsjunkit, är det med särdeles tillfredsställelse, som Eders Kungl. Maj:ts Befallningshafvande i denna berättelse kan vitsorda, att jordbruket och därmed i sammanhang stående näringar förts ett godt stycke framåt under den senast gångna perioden. Icke så att därunder kunnat uppvisas några mera anmärkningsvärda resultat af den jordbrukande befolkningens verksamhet därtill erfordras längre tidrymd än en femårsperiod men ett i hög grad ökadt jordbruksintresse, en liflig sträfvan hos en hvar landtbrukare att söka tillgodogöra sig nya arbetsmetoder och redskap samt bättre gödselmedel och att i möjligaste måtto öka jordens afkastningsförmåga med tillvaratagande af de naturliga hjälpmedel, som stå till buds, ådagalägga otvetydigt en framgångsrik utveckling i önskvärd riktning. I första hand får denna gynnsamma utveckling tillskrifvas det nitiska och energiska arbete, som nedlagts af hus hållningssällskapets konsulenter under deras sträfvan att med råd ocli upplysningar ingripa, hvarhelst deras -biträde kun-

19 Landtmannaförbundet. Myrutdikningar. Västernorrlands län. 15 nat gagna. Vidare hafva landtmannaföreningarna i väsentlig mån bidragit till ett alltmera ökadt intresse genom de ekonomiska fördelar, som dessa sammanslutningar kunnat bereda sina medlemmar. Antalet af dylika föreningar bar under perioden betydligt ökats, och få torde de kommuner nu vara, där icke en dylik förening är till finnandes. För att stärka sammanhållningen och för att kunna bidraga till ännu förmånligare inköp af gödningsämnen, utsäde och frö samt kraftfoder hafva dessa föreningar år 1901 sammanslutit sig till Västernorrlands läns landtmannaförbund. Till bevis om dess betydelse och verksamhet må anföras, att dess omsättningssumma för år 1905 uppgick till 107,891 kr. 64 öre. Till landtmannaföreningarnas organisationskostnader har hushållningssällskapet sedan år 1901 bidragit med ett årligt förslagsanslag af G00 kr. Verksamheten vid försöksanstalten vid Forsse bruk, om hvars inrättande redogörelse lämnades i senast afgifna berättelsen, har under perioden fortgått, och har anstalten varit besökt af många intresserade från orter såväl inom som utom länet. Vid såväl folkhögskolan i Hola i Ångermanland som folkhögskolan i Ålsta i Medelpad hafva anordnats s. k. landtmannaslcolor med sådan organisation, som är stadgad för att berättiga till statsunderstöd. Genom länsagronomens kraftiga initiativ har rofodling under perioden anordnats flerstädes inom länet. Intresset därför har alltjämt ökats, i icke oväsentlig mån beroende af den premiering däraf, som under perioden ägt rum medelst anslag af hushållningssällskapet. Erfarenheten har därvid ådagalagt att, därest roflanden med omsorg behandlas, rofodlingen inom länet lämnar skördar, fullt jämförliga med sådana i rikets sydliga delar. Allteftersom länets jordbrukare komma till insikt om, hvilket utmärkt fodermedel åt kor och svin, som häraf vinnes, skall rotfruktsodlingen utan tvifvel med allt större intresse omfattas och vinna utbredning. I den mån intresset ökats för landtbrukets förkofran, har man ock kommit till större insikt om nödvändigheten att torrlägga jorden. För sådant ändamål har biträde lämnats såväl af den eller de statens landtbruksingenjörer, som haft sig anvisadt detta län till tjänstgöringsområde, som Tab. H. Statsbidrag utan återbetalningsskyldighet till myrutdikningar och vattenaftappningar i Västernorrlands län åren

20 16 Västernorrlands län. Myrutdikningar. Nötboskapsafvel. Hästafvel. ock i mindre mån af länsagronomen. Med hänsyn till de flere statens tjänstemän, som vid olika tider handhaft dylikt arbete inom länet, kunna fullt exakta uppgifter om dessa arbetens omfattning under perioden icke här meddelas; dock lämnas i talell II (sid. 15) uppgift a de myrutdihiings- och vattenafledningsföretag, hvartill, enligt Väg- och Vattenbyggnadsstyrelsens årsberättelser, statsbidrag beviljats utan återbetalningsskyldighet. Hvad nöibosltapsafveln vidkommer har hushållningssällskapet sträfvat att genom de årliga premieringarne verka för dess förbättring. Den med statsmedel understödda nötbosjcapsprcmieringen har årligen fortgått inom länet, hvilket för detta ändamål är deladt i trenne premieringsdistrikt, inom hvilka premieringen turvis försiggår. Ehuru hushållningssällskapet hufvudsakligen afsett att befordra den s. k. fjällrasen, hafva dock hittills äfven djur af blandad ras premierats. Antalet af de vid premieringarne uppvisade och premierade djuren samt de inlösta frisedlarne hafva utgjort: Den afsevärda minskningen i uppvisade djur i Medelpad år 1005 har föranledts af de ändrade bestämmelserna för nötboskapspremieringen, som hushållningssällskapet nämnda år fastställde, då sällskapet föreskref, att för erhållande af penningpris för kor pålitliga mjölkningsuppgifter borde företes, samt att penningprisen icke finge utdelas förr än ett år efter premieringen, och sedan styrkt blifvit, att det premierade djuret innehades af samme ägare och blifvit användt till afvel. Kostnaderna för premieringarne hafva bestridts af hushållningssällskapet med bidrag af staten och utgjorde: För att minska den förut anmärkta betänkliga bristen på goda afvelstjurar har årligen utgått ett anslag af 2,700 kr. till anskaffande af sådana, därvid premieringsnämnden för att uppmuntra till pålägg af inhemska afvelsdjur föredragit att till stamtjurar antaga djur af välkänd härstamning inom länet med undvikande af inköp från andra orter. Sedan Riksdagen anvisat medel såsom bidrag till bildande och uppehållande af afvelscentra för nötboskap och bestämmelser af Eders Kungl. Maj:t utfärdats angående täfling om, hvilka ladugårdsbesättningar må såsom afvelscentra utmärkas, hafva i sådan täflan deltagit trenne ladugårdsbesättningar af fjällras, och har af urvalsnämnden under åren 1904 och 1905 utöfvats noggrann kontroll öfver dessa ladugårdsbesättningar. Härigenom hafva länets jordbrukare utsikt att långt förr än eljest få sitt behof af goda fjälldjur fylldt. För befordrande af ändamålsenlig ladugårdsskötsel anvisade hushållningssällskapet för hvart och ett af åren 1901 och 1902 anslag till utbildande af 2 manliga och 2 kvinnliga ladugårdsstcötare vid väl skötta ladugårdar inom länet, och från och med 1902 har till Hola folkhögskola utgått ett årligt anslag af 400 kr. till understöd åt 4 kvinnliga frielever därstädes för deras undervisning i ladugårdsskötsel och mjölkhushållning. Äfven hästafveln har hushållningssällskapet sökt förbättra genom att år 1901 ånyo införa premieringssystemet. Alltsedan år 1885 hade dittills hästpremiering icke inom länet förekommit, beroende däraf, att hushållningssällskapet med afseende å den mindre gynnsamma ställning länet, såsom tillhörande sjätte premieringsdistriktet, då intog i jämförelse med premieringsdistrikten inom södra delarne af riket, funnit premieringens resultat icke motsvara hvad därmed åsyftades, men, sedan Eders Kungl. Maj:t för den med stats- Tab. I. Sammandrag öfver hästpremieringen i Västernorrlands län åren