METIS-projektet. Uppföljning av SK-kurser i psykiatri år 2010

Transkript

1 METIS-projektet Uppföljning av SK-kurser i psykiatri år 2010

2 Citera gärna Socialstyrelsens rapporter, men glöm inte att uppge källan. Bilder, fotografier och illustrationer är skyddade av upphovsrätten. Det innebär att du måste ha upphovsmannens tillstånd för att använda dem. Artikelnr Publicerad mars

3 Förord Institutet för professionell utveckling av läkare i Sverige (IPULS) har sedan juni 2007 fått statsbidrag för att utveckla och förstärka specialistkompetenskurser (SK-kurser) i psykiatri. Projektet kallas METIS (Mer teori i specialiseringstjänstgöringen) och ska enligt regeringsuppdraget utveckla fler SKkurser som bättre motsvarar efterfrågan och som följer Socialstyrelsens målbeskrivningar. Kurserna utvecklas med ett nytt pedagogiskt koncept som integrerar teori och praktik. Socialstyrelsen har fått i uppdrag att följa upp projektet och lämna årliga delrapporter av statsbidragets disponering och av kursutbudet. Denna rapport är den tredje delrapporten över METIS-projektet och en slutlig utvärdering av METIS verksamhet ska rapporteras år Utredare har varit Anders Hedberg, Socialstyrelsen och IPULS ekonomiska redovisning har granskats av controller Fredrik Strand, Socialstyrelsen. Rapporten baseras på METIS verksamhetsberättelse 2010, resultatredovisning och projektplan för år Samråd har skett med IPULS Vd Björn-Ove Ljung och METIS projektledare Raffaella Valigi-Björck samt informatör Ulrika Freiholtz och webbredaktör Christina Loord-Ullberg vid Socialstyrelsen för att i enlighet med regeringsuppdraget så långt möjligt samordna METIS uppdrag med det uppdrag Socialstyrelsen har att inrätta en webbaserad kunskapsportal. Lars-Erik Holm Generaldirektör 3

4 4

5 Innehåll Förord 3 Sammanfattning 7 Inledning 8 Socialstyrelsens uppdrag 8 Mål och riktlinjer för bidraget 8 IPULS uppdrag 8 Bakgrund 9 METIS-projektet 11 METIS-projektets utbildningskoncept 11 Kursutveckling enligt METIS-konceptet 12 Metod 13 Ekonomi 13 Kurser 13 Handledarskap 14 Webbaserad kunskapsportal 14 Resultat 15 Ekonomisk redovisning 15 Organisation 16 Webbaserad kunskapsportal 16 Kursutbud 17 Repriserade kurser 17 Genomförda kurser 17 Suicidologi 19 Könsfördelning 19 Kursutveckling 20 Planerade METIS-kurser år Ej genomfört 22 Utveckling av kompetensmål för psykoterapi 23 Handledarutbildningen 24 Nya bestämmelser om handledarutbildning 24 Handledarutbildningens genomförande och finansiering 24 Handledarsituationen för blivande psykiatriker 25 Kompetens inom medicinsk vetenskap 26 Socialstyrelsens bedömning 27 Ekonomi 27 5

6 Organisation 27 Kurser 27 Genomförda kurser 27 Kursutveckling 28 Utveckling av kompetensmål i psykoterapi 29 Ej genomfört 29 Handledarsituationen för ST-läkare i psykiatri 30 Samordning med Socialstyrelsens webbaserade kunskapsportal 30 Referenser 31 Bilagor 34 Bilaga 1. METIS projektgrupp Bilaga 2. IPULS AB Verksamhetsberättelse 2010 för METIS-projektet 35 Bilaga 3. IPULS AB Resultatredovisning och balansräkning 2010 för METIS-projektet 43 Bilaga 4. IPULS AB Projektplan för METIS-projektet Bilaga 5. Kursutvecklingsgrupper för SK-kurser i psykiatri enligt METISkonceptet 58 6

7 Sammanfattning Socialstyrelsen bedömer att Institutet för professionell utveckling av läkare i Sverige (IPULS) under 2010 uppfyllt den pedagogiska och teoretiska målsättningen för utvecklingen av SK-kurserna i psykiatri i enlighet med syftet. IPULS har sedan 2007 erhållit statsbidrag för att utveckla och förstärka specialistkompetenskurserna (SK-kurserna) i psykiatri. Denna delrapport är en uppföljning av regeringens särskilda satsning på SK-kurser i psykiatri år Socialstyrelsen har granskat IPULS ekonomiska sammanställning och gjort en ekonomisk bedömning av kostnaderna. IPULS har under 2010 förfogat över totalt 15,6 miljoner kronor för att fullfölja sitt uppdrag och av denna summa är 9,6 miljoner kronor överskjutande medel från ME- TIS har redovisat utgifter på 10,6 miljoner vilket innebär att 5,0 miljoner överförs till Under år 2010 har projektmedel bekostat 18 SK-kurser i psykiatri till en summa av 2,1 miljoner kronor. Kursutvecklingsgrupper har under 2010 tagit fram åtta kurser i det nya METIS-konceptet i vilket teori och praktik vävs ihop och teoretisk kunskap implementeras i ST-läkarnas vardag. METIS har också i enlighet med uppdraget utvecklat en kurs i suicidologi för att bland annat öka ST-läkarnas kunskaper om hur man identifierar självmordstankar och gör en enkel suicidriskvärdering. Det var en högre andel kvinnor än män som gått SK-kurser i psykiatri (60 procent respektive 40 procent) vilket återspeglar aktuell könsfördelning bland läkarstuderande som avlagt läkarexamen. METIS planerar att under 2011 hålla 29 SK-kurser enligt det nya METISkonceptet. Samtliga dessa kurser har funnits tillgängliga i IPULS Utbildningskatalog för Projektet har också under 2010 varit engagerat i att utveckla kompetensmål i psykoterapi för ST-läkare i psykiatri. Kvalificerad psykiatrisk handledning är en förutsättning för att METIS nya utbildningskoncept ska fungera. En enkät till studierektorer för STläkare i psykiatri visade att hyrläkare idag används för att täcka brister i klinisk handledning men endast i sällsynta fall vid huvudhandledning. Diskussioner har förts med IPULS för att i enlighet med uppdraget så långt möjligt samordna METIS webbaserade utbildningsplattform med Socialstyrelsens webbaserade kunskapsplattform. Utbildningen kommer i ett första steg att beskrivas på webbportalen och en länk kommer att finnas till själva utbildningen. 7

8 Inledning Socialstyrelsens uppdrag Regeringen beslutade i juni 2007 (beslut S2007/4916/HS) att för perioden lämna ett statsbidrag på 17,7 miljoner kronor till Institutet för professionell utveckling av läkare i Sverige (IPULS AB) för att utveckla och förstärka specialistkompetenskurserna (SK-kurserna) i psykiatri. Projektet går under namnet METIS (Mer teori i specialiseringstjänstgöringen). Socialstyrelsens uppdrag har varit att årsvis betala ut medlen (6,3 miljoner år 2007, 5,7 miljoner år 2008 och 5,7 miljoner kronor år 2009) samt att följa upp projektet [1, 2]. Delrapporter med uppföljning av uppdraget har lämnats till Regeringskansliet (Socialdepartementet) mars 2009 respektive mars 2010 [3, 4]. I januari 2010 beslutade regeringen (beslut S2009/2844HS och S2010/ 643/HS) att mot rekvisition betala ut ytterligare 6 miljoner kronor per år till IPULS för år 2010 och 2011 och att Socialstyrelsen skulle lämna delredovisningar av verksamheten till Regeringskansliet (Socialdepartementet) senast den 31 mars 2011 respektive den 31 mars Satsningen skall slutredovisas senast den 30 maj Denna delrapport är en uppföljning av regeringens särskilda satsning på SK-kurser i psykiatri (METIS-projektet) år Mål och riktlinjer för bidraget Det råder brist på läkare med specialistkompetens inom en psykiatrisk specialitet och åtgärder behöver därför sättas in som kan öka intresset hos nyutbildade läkare att bli psykiatriker. En hög nivå på innehållet i STutbildningen i psykiatri ska öka attraktionskraften och vara en rekryteringsfrämjande åtgärd. Genom att utveckla ett koncept för ett antal kurser, som alla ST-läkare får möjlighet att delta i under de första utbildningsåren, kan utbildningen stärkas betydligt. Enligt regeringens bedömning finns det ett behov av att stärka SK-kursutbudet i psykiatri varför särskilda medel tillförts IPULS. IPULS uppdrag IPULS inrättades år 2002 med uppdraget att ansvara för att Sveriges läkare erbjuds ett betryggande utbud av kvalitetsgranskade vidare- och fortbildningskurser. Institutet ägs av Svenska Läkaresällskapet, Sveriges läkarförbund samt Sveriges Kommuner och Landsting. Institutets sammansättning ska säkerställa att vidare- och fortbildningsfrågor belyses ur såväl läkarens som arbetsgivarens perspektiv. Målet är att stödja läkarens behov av vidareoch fortbildning samt verksamhetens och patienternas behov av hög och aktuell professionell kompetens. IPULS administrerar dessutom det statliga 8

9 anslaget för SK-kurser och all hantering av SK-kurserna sköts numera inom ramen för IPULS verksamhet. Såväl SK-kurser som IPULS-granskade kurser annonseras i en överskådlig kurskatalog på IPULS webbplats. IPULS ska enligt uppdraget för här aktuell uppföljning (regeringsbeslut I:2 den 21 januari 2010): fortsätta att utveckla utbildningar och förbättra de utbildningar som tagits fram enligt den inriktning som tidigare angetts (se regeringsbeslut den 14 juni 2007) utveckla utbildningarna i syfte att öka kunskaperna om att identifiera självmordstankar och göra en enkel riskvärdering som i sin tur bidrar till att förebygga psykisk ohälsa och ytterst självmord utforma utbildningarna så att de har en anknytning till aktuell forskning där så är möjligt anpassa det utbildningskoncept som IPULS utarbetar så att det ska kunna inordnas i ordinarie verksamhet hos såväl landstingsdrivna som privata aktörer så långt det är möjligt samordna detta uppdrag med det uppdrag Socialstyrelsen har att inrätta en webbaserad kunskapsportal för förmedling av kunskap för personal på alla nivåer som i sitt arbete kommer i kontakt med personer med psykisk sjukdom och psykisk funktionsnedsättning (regeringsbeslut den 19 november 2009) beakta de förändringar som gjorts i Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2008:17) om läkares specialiseringstjänstgöring lämna Socialstyrelsen de uppgifter som myndigheten behöver för uppföljning av verksamheten i samråd med Socialstyrelsen komma överens om formerna för Socialstyrelsens insyn i verksamheten. Bakgrund Den 1 juli 2006 trädde förordningen (2005:1250) om ändring i förordningen (1998:1513) om yrkesverksamhet på hälso- och sjukvårdens område i kraft med bestämmelser om läkares specialiseringstjänstgöring. Den legitimerade läkare som vill uppnå specialistkompetens ska liksom tidigare fullgöra tjänstgöring under handledning i minst fem år och delta i kompletterande utbildning (specialiseringstjänstgöring). En ny struktur med bas-, gren- och tilläggsspecialiteter togs fram för de olika medicinska specialiteterna. För psykiatriska specialiteter finns basspecialiteterna psykiatri och barn- och ungdomspsykiatri samt grenspecialiteten rättspsykiatri. För att få bevis om specialistkompetens inom en grenspecialitet krävs specialistkompetens inom motsvarande basspecialitet. Socialstyrelsen tog också fram nya målbeskrivningar för läkares specialiseringstjänstgöring. Målbeskrivningarna för respektive specialitet kan ses som ett underlag för att definiera utbildningsbehovet för läkare under sin specialiseringstjänstgöring. Socialstyrelsen konstaterade i en underlagsrapport som togs fram i samband med översynen av den nya utbildningen för specialistläkare att företrädare för läkarorganisationer, arbetsgivare och universitet var positiva till 9

10 målstyrning. De teoretiska inslagen ansågs dock ha fått för liten tyngd i den svenska utbildningen jämfört med många andra länder. Det fanns också en oro för geografiska variationer i utbildningens innehåll och kvalitet. Ansvaret för den teoretiska utbildningen var splittrad på många olika instanser och de 7-8 SK-kurser som gavs varje år via IPULS täckte inte efterfrågan på utbildningsplatser. På grund av platsbrist fick de flesta ST-läkare möjlighet att gå kurserna först under det sista halvåret av sin specialistutbildning. Många blivande specialister och handledare efterlyste därför en teoretisk utbildning som går i fas med den praktiska utbildningen och med målbeskrivningen. I en promemoria från Sveriges Kommuner och Landsting som ställdes till regeringen konstaterades att psykiatrin är en bristspecialitet varför åtgärder behövde sättas in som kan öka intresset hos unga läkare för att bli psykiatriker. Mot nämnda bakgrund gav regeringen IPULS i uppdrag att utveckla nya SK-kurser i psykiatri med en ny pedagogisk modell och med mer teoretiskt innehåll som följer Socialstyrelsens nya målbeskrivningar. Regeringens målsättning med satsningen är att ST-utbildningen i psykiatri ska hålla hög nivå och därmed öka dess attraktionskraft, vilket ska leda till att fler läkare väljer att specialisera sig inom psykiatri. På längre sikt förväntas satsningen på SK-kurser i psykiatri kunna avläsas i fler utfärdade specialistbevis i psykiatri. Figur 1. Antal utfärdade specialistbevis inom någon psykiatrisk specialitet under perioden Källa: Nationellt planeringsstöd (NPS), Socialstyrelsen. Som framgår av diagrammet ovan (figur 1) har antalet utfärdade specialistbevis i psykiatri sedan år 2008 åter börjat öka även om det är för tidigt att bedöma om ökningen är tillfällig eller beror på METIS-projektets insatser för att förbättra SK-kurser för ST-läkare i psykiatri eller andra faktorer. 10

11 METIS-projektet METIS är en av tre resultatenheter under IPULS AB med uppdrag att ta fram ett strukturerat utbud av SK-kurser till ST-läkare i psykiatri och barnoch ungdomspsykiatri. Syftet med METIS är att skapa ett strukturerat kursprogram som ges i en given ordning till alla ST-läkare i psykiatri med samma standard i landet där teori och praktik hänger samman. METIS är en förkortning för Mer teori i specialiseringstjänstgöringen men är också namnet på modern till den grekiska gudinnan Pallas Athena som var beskyddare och symbol för den djupare kunskapen och visdomen. Tanken med METIS-projektet är att utveckla en strukturerad teoretisk utbildning som ska löpa under alla fem ST-åren. Alla ST-läkare i psykiatri i Sverige ska ges tillfälle att gå alla kurser. METIS uppdrag är därför att utveckla SK-kurser med nytt innehåll och med ny form. De nya SK-kuserna ska ses som ett led i strävandena att göra den svenska specialistutbildningen i psykiatri mer konkurrenskraftig och jämförbar med utbildningen i andra Europeiska länder. En viktig grund för SK-kurserna är Socialstyrelsens nya målbeskrivningar. Dessa är dock allmänt hållna varför klinikerna måste fylla dem med innehåll och bryta ner dem i delmål. Tidigare täckte de statligt finansierade SK-kurserna inte dagens behov varför ett ytterligare syfte var att ta fram ett kursutbud som täcker efterfrågan. För att detta ska bli möjligt behövs således flera kurser under ett och samma år i varje ämne och att kurserna ska kunna ges i alla Sveriges regioner. METIS-projektets utbildningskoncept METIS-projektet har tagit fram en pedagogisk modell som löper som en röd tråd igenom hela utbildningen. Den innebär att teori och praktik vävs ihop och att teoretisk kunskap implementeras i ST-läkarnas vardag. Den principiella uppläggningen av METIS SK-kurser i psykiatri framgår av figur 2. Figur 2. Struktur och pedagogisk uppläggning av METIS-projektets SK-kurser i psykiatri. 11

12 ST-läkare som blivit antagen till en SK-kurs i psykiatri enligt METISformatet får ett konto på den internetbaserade lärplattformen. Den första delen av kursen går på distans, och handlar om kunskapsbyggande. METIS kallar denna inledande del av kursen Fas 1: Bygga. Deltagarna loggar in på lärplattformen där de hittar länkar till rekommenderad litteratur som de kan hämta och läsa. Efter inläsning av bakgrundslitteraturen genomför ST-läkaren ett webbaserat självrättande test med flervalsfrågor som behandlar det kliniska ämnet. Som inträdeskrav till kursens nästa fas ska ST-deltagaren ha svarat rätt på minst 80 procent av frågorna i självtestet. Syftet med ett självtest i början på kursen är att sporra deltagarna till läsning av kurslitteraturen och att de kommer till det gemensamma fysiska kursmötet med en bättre förförståelse av det föreliggande ämnet. STläkaren förutsätts också enligt METIS-projektets pedagogiska koncept (i de flesta fall) skicka in egna (avidentifierade) fallbeskrivningar som sedan används som material under det gemensamma kursmötet. Därefter följer ett gemensamt kursmöte som normalt pågår under tre dagar, av METIS benämnt Fas 2: Överbrygga. Där träffas ST-läkarna tillsammans med kursens akademiska och kliniska lärare för att följa upp det inlästa materialet och arbeta med fördjupande aktiviteter som vidare arbete med de i Fas 1 inlämnade fallbeskrivningarna, andra falldiskussioner, videofall, interaktiva föreläsningar, övningar, gruppövningar, rollspel, skattningsövningar med mera. Efter Fas 2 återvänder ST-läkaren till sin kliniska vardag och i ett praktiskt, kliniskt sammanhang inleds kursens Fas 3: Tillämpa. Deltagaren skriver (i samråd med sin handledare) exempelvis ett patientutlåtande, bedömning eller tillämpar ett skattningsverktyg och rapporterar utfallet med en patient som examination på kursen. Examinationen lämnas in via lärplattformen och kursens lärare bedömer och ger återkoppling på uppgiften. Enligt planerna ska METIS varje år utveckla 8 nya kurser, totalt 18 kurser. Om METIS-konceptet lyckas är förhoppningen att det också ska kunna stå modell för SK-kurser inom andra medicinska specialiteter. Kursutveckling enligt METIS-konceptet För att utveckla en SK-kurs i psykiatri i enlighet med det nya METISkonceptet krävs engagemang från flera olika yrkesföreträdare inom psykiatrin. En kursutvecklingsgrupp består i princip av en kursansvarig/lärare per region, en representant för ST-läkarna, en representant för personer med egen erfarenhet av psykisk sjukdom och en anhörigrepresentant samt en forskare/akademiker. Kliniker, forskare eller ST-läkare som är intresserade av att delta i en kursutvecklingsgrupp har uppmanats att kontakta METIS. Kursutvecklingsarbetet inleds med att ta fram kompetensmål för det aktuella ämnet. Under 2010 har flera olika utvecklingsgrupper arbetat med kursutveckling av SK-kurserna BUP för vuxenpsykiatriker, Ätstörningar, Ångestsjukdomar, Psykiatri och samhälle samt Äldrepsykiatri och Medicinsk vetenskap. METIS projektledare har också bildat en referensgrupp med pedagogiskt erfarna personer som stöder projektet i den pedagogiska utformningen av SK-kurserna. 12

13 Metod I denna rapport över METIS-projektets verksamhet år 2010 lämnas en ekonomisk redovisning av hur statsbidraget disponerats och en uppföljning av kursutbudet och dess regionala fördelning. Årets uppföljning har baserats på följande underlagsmaterial som IPULS skickat på Socialstyrelsens begäran: METIS projektgrupp (bilaga 1) METIS verksamhetsberättelse 2010 (bilaga 2) METIS resultatredovisning 2010 (bilaga 3) METIS projektplan för år 2011 (bilaga 4) Liknande underlag begärdes in för uppföljningen av 2008 och 2009 års medel, vilket gör det möjligt att jämföra och följa upp METIS utveckling över tid. Ekonomi Uppföljningen av hur statsbidraget för utveckling av SK-kurser i psykiatri har disponerats baseras på den preliminära verksamhetsberättelsen (bilaga 2), den ekonomiska resultatredovisningen och balansräkningen för METISprojektet (bilaga 3) som IPULS lämnat till Socialstyrelsen den 11 februari IPULS externa revisor har genomfört en översiktlig granskning av IPULS redovisning. Socialstyrelsen har granskat den ekonomiska sammanställningen och gjort en översiktlig bedömning av kostnaderna. Kurser I resultatavsnittet redovisas nya genomförda kurser enligt METIS-konceptet och de planerade kurser som utvecklas under år 2010 och som ges under år Under år 2010 har METIS inte gett några repriserade kurser, dvs. gamla kurser som ges på nytt. Under avsnittet kursutveckling redovisas de åtta nya kurser enligt METIS-konceptet som kursutvecklingsgrupperna tagit fram. Deltagare i de olika kursutvecklingsgrupperna redovisas i bilaga 5. Enligt regeringsuppdraget för 2010 års uppföljning ska utbildningarna också utvecklas i syfte att öka kunskaperna om att identifiera självmordstankar och göra en enkel riskvärdering som i sin tur bidrar till att förebygga psykisk ohälsa och ytterst självmord. METIS har i denna del av uppdraget utvecklat en kurs i suicidologi. METIS har också under året fått en förfrågan av Svenska Psykiatriska Föreningen (SPF) att skapa kompetensmål i psykoterapi för ST-läkare i psykiatri. En särskild redovisning av könsfördelningen på ST-läkarna presenteras för varje kurs. Under rubriken Ej genomfört i resultatavsnittet finns de SKkurser som planerats i projektplanen för år 2010 men inte genomförts. 13

14 Handledarskap Frågan om handledarskap är central såväl för att ST-läkarna ska kunna uppnå uppsatta kompetensmål och göra dem bättre skickade att handleda andra läkare och studenter som för sin egen handledning inom ramen för METISkonceptet. I Socialstyrelsens uppföljning av SK-kurserna i psykiatri år 2009 [4] framfördes att man i nästa delrapport skulle ta upp hur utbildningar av handledare genomförts och kommer att genomföras samt hur de finansieras, vilket diskuteras i resultatavsnittet. Webbaserad kunskapsportal Regeringen har i uppdraget till Socialstyrelsen att följa upp SK-kurserna i psykiatri angett att IPULS så långt det är möjligt ska samordna sitt utbildningskoncept med uppdraget till Socialstyrelsen att inrätta en webbaserad kunskapsportal (regeringsbeslut I:2; ). IPULS anlitar ett privat konsultföretag (Ping Pong AB) för att tillhandahålla programvara och administration av en webbaserad utbildningsportal som riktar sig till ST-läkare inom olika medicinska specialiteter medan Socialstyrelsen inrättar en offentlig webbaserad kunskapsportal. Möjligheterna till samordning mellan dessa båda webbaserade lösningar diskuteras i redovisningen av METIS-projektets resultat. 14

15 Resultat Ekonomisk redovisning Statsbidraget till METIS har under 2010 använts på följande sätt: Total redovisning: METIS har under 2010 förfogat över 15,6 miljoner kronor för att fullgöra sitt uppdrag varav 9,6 miljoner kronor var överskjutande medel från år METIS har redovisat kostnader på 10,6 miljoner kronor. Detta innebär att 5,0 miljoner har överförts till år Kursutbud: Under år 2010 har METIS projektmedel bekostat 18 METISkurser för en summa av 2,1 miljoner kronor. Kursutveckling: METIS har under år 2010 utvecklat åtta nya kurser till en kostnad av 2,1 miljoner kronor. Kurserna genomförs år Kursrevision: Kursrevision innebär att den expertgrupp som utvecklat kursen träffas och går igenom kursutvärderingar och diskuterar erfarenheter av kursgivning på olika orter samt vid behov uppdaterar kursens kompetensmål, litteratur, program och examination. METIS har under år 2010 genomfört fem kursrevisioner till en kostnad av 0,2 miljoner kronor. METIS gemensamma kostnader: Under år 2010 har METIS gemensamma kostnader uppgått till 3,0 miljoner kronor som avser direkta personalkostnader på 2,5 miljoner kronor (inkl sociala avgifter, kontorsomkostnader m.m.) samt övriga kostnader för bl. a. webbplattform, resor, logi, seminarier och marknadsföring. En närmare redovisning av METIS faktiska personalkostnader och budgeterade personalkostnader för 2011, som en del av IPULS gemensamma kostnader, framgår av tabell 1. IPULS gemensamma funktioner: METIS andel i gemensamma funktioner för år 2010 uppgick till det budgeterade beloppet 3,2 miljoner kronor. Häri ingår kostnaderna för gemensam personal, lokaler, telefoni, IT, diverse bolagstjänster m.m. Tabell 1. Bemanningen på METIS kansli, tjänstgöringsgrad och bruttolön exklusive sociala avgifter m.m. år samt budgeterade kostnader för år Funktion Arbetsgrad 2010 Utfall 2009 Utfall 2010 Budget 2011 Projektledare 50 % Projektledare/Drift 100 % Projektadministratör 100 % Processfacilitator Timarvode ST-läkare 80 % ST-läkare 60 % ST-läkare 50 % Källa: IPULS/METIS 15

16 Antalet anställda inom METIS kansli har under år 2010 varierat. Den totala bruttolönen för personalen uppgick under året till 2,2 miljoner kronor exklusive sociala kostnader. Personalkostnaderna för år 2011 har budgeterats till 1,8 miljoner kronor exklusive sociala kostnader (tabell 1). Organisation Socialstyrelsens slutsatser i rapporten METIS-projektet Uppföljning SKkurser i psykiatri 2008 [3], som överlämnades till regeringen i mars 2009, var att IPULS utvecklat SK-kurser med mer teori och en ny pedagogik och ökat antalet SK-kurser i psykiatri genom distansutbildning över hela landet och därmed också ökat antalet deltagande ST-läkare i utbildningarna. Socialstyrelsen ansåg dock att projektorganisationen behövde förstärkas för att kunna nå målet med projektet. Projektgruppen har inför 2010 utökats med 2 ST-läkare på deltid samt en projektadministratör som utökat tjänstgöringsgraden från 50 till 100 procent. Detta har gjort att projektet har kunnat skjuta fart och uppvisar en tydlig aktivitetspeak under Inom IPULS har integrationen mellan de olika verksamhetsdelarna fortsatt. Detta har varit en naturlig utveckling, eftersom det finns en ömsesidig vinst i att samutnyttja resurser och kompetenser. Den samlade verksamheten vid IPULS har därmed på ett bättre sätt kunnat möta behoven av en modern pedagogik. Eftersom projektet gått in i en ny fas med kursgivning och drift har den tidigare projektsekreteraren fått en projektledarroll med ansvar för kursgivning, drift och att projektet slutförs inom projekttidens ram. Rollfördelningen gör att den övergripande projektledaren har fått en ökad möjlighet att fokusera på förankring, pedagogik och utveckling. Webbaserad kunskapsportal Regeringen har gett Socialstyrelsen i uppdrag att ta fram och ansvara för en webbaserad kunskapsportal för personal på alla nivåer som i sitt arbete kommer i kontakt med personer med psykisk sjukdom och psykisk funktionsnedsättning (regeringsbeslut I:3; ). Regeringen har vidare i uppdraget till Socialstyrelsen (regeringsbeslut I:2) att under år 2010 betala ut statsbidrag till IPULS för att utveckla och förstärka specialistkompetenskurser i psykiatri också gett IPULS i uppdrag att så långt möjligt samordna detta uppdrag med uppdraget till Socialstyrelsen att inrätta en webbaserad kunskapsportal. Det långsiktiga målet med kunskapsportalen är att den i hög utsträckning ska bidra till att vård- och stödinsatser är trygga, säkra och av god kvalitet samt att de utgår från evidensbaserade metoder och arbetssätt. Syftet är att underlätta kunskapsstyrning, kunskapsspridning och kunskapsinhämtning om evidensbaserade metoder och arbetssätt samt om bästa tillgängliga kunskap inom områdena psykiatri och psykisk ohälsa, genom att: 16

17 på nationell nivå samla, strukturera och sprida befintlig och ny kunskap som växer fram, på ett ställe (modeller och metoder, riktlinjer, kvalitetsregister, forskningsresultat, kunskapsöversikter, vägledningar och utbildningar) utveckla ett pedagogiskt verktyg för att stödja arbetsgivarnas implementering av aktuell kunskap, metoder och modeller (goda exempel, utbildningsmaterial). METIS webbaserade utbildning är ett mycket bra exempel på innehåll som den nationella kunskapsportalen ska tillhandahålla. Utbildningarna kommer att redaktionellt beskrivas på webbportalen och en länk kommer att finnas till själva utbildningen. Det som även har diskuterat med representanter för METIS-projektet är möjligheten att marknadsföra utbildningarna genom att ge ett smakprov på innehållet och det pedagogiska koncept som bland annat bygger på flervalsfrågor, till exempel genom ett enklare självtest. Kursutbud Repriserade kurser Under 2009 hade METIS på grund av stor efterfrågan repriserat fem gamla SK-kurser i psykiatri men under 2010 har inga gamla SK-kurser repriserats. Ett skäl till detta är att fler gamla SK-kurser nu hunnit förändras enligt det nya METIS-konceptet. Genomförda kurser METIS har under 2010 genomfört 18 kurser med det nya METIS-konceptet. En planerad kurs i transkulturell psykiatri har ställts in på grund av för få deltagare (tabell 2). Det totala antalet sökande till dessa kurser var 705 STläkare av vilka 458 antagits. Denna siffra kan dock inte användas som mått på faktisk efterfrågan då många ST-läkare samtidigt söker flera kurser. Då flera kurser pågick vid tiden för uppgiftslämnandet, gick det inte heller att fastställa hur många av de deltagande ST-läkarna som examinerats och godkänts. Av de 182 ST-läkare som deltagit i redan slutförda kurser har dock 163 examinerats och godkänts, vilket motsvarar 90 procent av deltagarna. Tabell 2. Genomförda SK-kurser i psykiatri år 2010 enligt det nya METISkonceptet, finansierade med avsedda statliga medel. Kurs Psykiatrisk juridik, Umeå Psykiatrisk juridik, Stockholm Antal sökande Antal antagna Antal deltagare Examinerade = godkända Landsting/ region Pågår Västerbottens län Stockholms län Genomförande Ht 2010 Vt 2010 Neuropsykiatri, Kalmar Pågår Kalmar län Ht

18 Konsultationspsykiatri och psykosomatik, Stockholm Konsultationspsykiatri och psykosomatik, Linköping Pågår Stockholms län Östergötlands län Ht 2010 Ht 2010 Affektiva sjukdomar, Stockholm Nord Pågår Stockholms län Ht 2010 Affektiva sjukdomar, Stockholm Syd Psykiatrisk diagnostik Nyckeln till rätt behandling, Uppsala Psykiatrisk diagnostik Nyckeln till rätt behandling, Vänersborg Stockholms län Uppsala län Pågår VG Regionen Ht 2010 Vt 2010 Ht 2010 Beroendelära, Malmö Beroendelära, Umeå Suicidologi, Stockholm Suicidologi, Umeå Psykossjukdomar, Linköping Pågår Region Skåne Västerbottens län Stockholms län Västerbottens län Östergötlands län Ht 2010 Vt 2010 Ht 2010 Ht 2010 Ht 2010 Psykofarmakologi, Vänersborg Psykofarmakologi, Stockholm Ätstörningar, Stockholm Personlighetsstörningar, Borås Pågår VG Regionen Pågår Stockholms län Pågår Stockholms län VG Regionen Ht 2010 Ht 2010 Ht 2010 Vt 2010 Transkulturell psykiatri, Stockholm (inställd pga. för få deltagare) 13 Inställd Stockholms län Ht 2010 Källa: IPULS/METIS 18

19 Suicidologi Enligt uppdraget för 2010 ska utbildningarna också utvecklas i syfte att öka kunskaperna om att identifiera självmordstankar och göra en enkel riskvärdering som i sin tur bidrar till att förebygga psykisk ohälsa och ytterst självmord. METIS har i denna del av uppdraget utvecklat en kurs i suicidologi. Kursen har haft två syften, dels att utveckla förtrogenhet i det personliga mötet med suicidnära människor och deras närstående och dels att värdera suicidrisk och planera adekvata interventioner. Kompetensmål för kursen har varit att ST-läkaren efter kursen ska kunna redovisa relevanta kunskaper av betydelse i mötet med suicidnära människor och deras närstående, kunna samtala lyhört med den suicidnära patienten, analysera och värdera suicidrisk i det korta och långa perspektivet och relatera suicidrisk till psykiatriska tillstånd och behandlingen av dessa. ST-läkaren ska vidare kunna samarbeta med närstående, samt sociala och professionella nätverk och vid inträffat suicid agera och sörja för efterlevande och personal och dokumentera sin bedömning och behandling på ett tydligt och spårbart sätt. Obligatorisk litteratur framgår av referenslistan [5 13]. Könsfördelning Könsfördelningen på de genomförda METIS-kurserna under år 2010 var 60 procent kvinnor och 40 procent män (tabell 3). Könsfördelningen är beräknad på antal aktiverade deltagare i projektets lärplattform men skiljer sig obetydligt från uppgifterna i tabell 3. Tabell 3. Könsfördelningen på genomförda METIS-kurser i psykiatri år 2010 Kurs Kvinnor Antal Andel (%) Män Antal Andel (%) Summa deltagare per kurs Psykiatrisk juridik % % 30 Umeå Psykiatrisk juridik % 9 37 % 24 Stockholm Neuropsykiatri 9 53 % 8 47 % 17 Kalmar Konsulkationspsykiatri % % 26 och psykosomatik Stockholm Konsulkationspsykiatri % 2 12 % 17 och psykosomatik Linköping Affektiva sjukdomar % 8 30 % 27 Stockholm Nord Affektiva sjukdomar % % 25 Stockholm Syd 19

20 Psykiatrisk diagnostik % 6 30 % 20 Uppsala Psykiatrisk diagnostik % % 23 Vänersborg Beroendelära % % 24 Malmö Beroendelära 6 38 % % 16 Umeå Suicidologi % % 25 Stockholm Suicidologi % 8 42 % 19 Umeå Psykossjukdomar % 9 45 % 20 Linköping Psykofarmakologi % % 27 Vänersborg Psykofarmakologi % % 25 Stockholm Ätstörningar % 6 27 % 22 Stockholm Personlighetsstörningar % 6 37 % 16 Borås Transkulturell psykiatri Stockholm (inställd pga få deltagare) Totalt % % 403 Källa: IPULS/METIS Enligt Högskoleverkets årsrapporter har andelen kvinnor på läkarutbildningen under senare år successivt ökat. Under läsåret 1998/99 var andelen kvinnor som avlagt läkarexamen 50 procent vilket under läsåren 2005/06, 2007/08 och 2008/09 stabiliserats kring 60 procent [14-18]. Könsfördelningen av ST-läkare som genomfört METIS-kurser i psykiatri motsvarar således i stort sett könsfördelningen bland läkarstuderande som avlagt läkarexamen under senare år [16-18]. Några kurser visar en mer markant skillnad i könsfördelning, t.ex. beroendelära, ätstörningar och affektiva sjukdomar, vilket bland annat speglar ST-läkarnas intresse för problematik som dominerar inom det egna könet. Kursutveckling Kursutveckling enligt METIS-konceptet sker enligt en genomtänkt pedagogisk modell. För närvarande arbetar 18 olika kursutvecklingsgrupper med att ta fram SK-kurser för olika psykiatriska ämnesområden (bilaga 5). Utgångspunkten för kursutvecklingsgrupperna är de kompetensmål som ME- TIS projektet tagit fram och utvecklat utifrån Socialstyrelsens målbeskrivningar för läkarnas specialiseringstjänstgöring [19]. METIS kursutveck- 20

21 lingsgrupper har under år 2010 utvecklat 8 SK-kurser i psykiatri som enligt planerna ska genomföras under år 2011 (tabell 4). Tabell 4. SK-kurser i psykiatri enligt METIS-konceptet som utvecklats under år 2010 och som ska hållas Kursutveckling Genomförande Konsultationspsykiatri och psykosomatik Transkulturell psykiatri Ångestsjukdomar BUP för vuxenpsykiatriker Äldrepsykiatri Medicinsk vetenskap Psykiatri och samhälle Ätstörningar Källa: IPULS/METIS Planerade METIS-kurser år 2011 Samtliga färdigutvecklade SK-kurser enligt det nya METIS-konceptet har funnits tillgängliga och sökbara i IPULS Utbildningskatalog för Ansökningstiden för vårens kurser var mellan och är för höstens kurser mellan Ansökningarna för 2011 hanteras numera i IPULS ansökningssystem ( och inte som tidigare direkt hos kursgivaren/sekreteraren. Tabell 5. Planerade SK-kurser i psykiatri enligt METIS-konceptet som ska hållas år 2011 samt plats och tid för genomförande av kursen. Kurs Affektiva sjukdomar, Stockholm Nord Affektiva sjukdomar, Stockholm Syd Akutpsykiatri, Göteborg Akutpsykiatri, Stockholm Beroendelära, Stockholm Beroendelära, Umeå BUP för vuxenpsykiatriker, Stockholm Konsulationspsykiatri och psykosomatik, Göteborg Konsultationspsykiatri och psykosomatik, Umeå Genomförande

22 Medicinsk vetenskap för psykiatriker, Stockholm Neuropsykiatri, Stockholm Personlighetsstörningar, Höör Personlighetsstörningar, Sundsvall Psykiatri och samhälle inklusive sexologi, Skellefteå Psykiatrisk diagnostik, Stockholm Psykiatrisk diagnostik, Uppsala Psykiatrisk juridik, Stockholm Psykiatrisk juridik, Eksjö Psykossjukdomar, Göteborg Psykossjukdomar, Örebro Suicidologi, Stockholm Suicidologi, VG Regionen Transkulturell psykiatri, Stockholm Ångestsjukdomar, Stockholm Äldrepsykiatri, Stockholm Ätstörningar, Lund Källa: IPULS webbaserade kurskatalog Ej genomfört Enligt METIS projektplan för 2010 (bilaga till rapporten METIS-projektet. Uppföljning av SK-kurser i psykiatri år 2009) avsåg projektet att under 2010 ge två SK-kurser vardera i ämnena suicidologi, akutpsykiatri, beroendetillstånd, ångestsjukdomar, personlighetsstörningar, psykiatri och samhälle, konsultationspsykiatri samt BUP för vuxenpsykiatriker [4]. Av dessa har sju SK-kurser kunnat hållas under 2010 medan kurserna i akutpsykiatri (2 st.), ångestsjukdomar (1 st.), psykiatri och samhälle (1 st.) och BUP för vuxenpsykiatriker (1 st.) kommer att ges med viss tidsförskjutning under 2011 (se tabell 5). En kurs i transkulturell psykiatri kunde inte hållas som planerat på grund av för få anmälda deltagare. Psykisk ohälsa i kombination med migration är dock ett angeläget område som ställer krav på ökade kunskaper i takt med att personer med utländsk bakgrund ökar i Sverige. Kursen vill förmedla 22

23 aktuellt kunskapsläge inom asyl-, flykting- och traumapsykiatri, etiskt förhållningssätt och kliniska arbetsmetoder i den mångkulturella vården. Den syftar till att ge ST-läkaren redskap i kulturmöten samt stimulera till aktivt kunskapssökande, lärande och tillämpning i den kliniska vardagen. Kursen är skapad för att uppfylla målen för transkulturell psykiatri i de nya målbeskrivningarna och METIS planerar att ge kursen på nytt under höstterminen Utveckling av kompetensmål för psykoterapi Utbildning i psykoterapi är central för blivande psykiatriker. Delmål 9 i Socialstyrelsens målbeskrivning för psykiatri lyder som följer: Delmål 9 Att ha kunskap om de teoretiska grunderna för de olika psykologiska behandlingsmetoderna samt att kunna bedöma eventuell lämplig metod för behandling av olika psykiska sjukdomar samt att kunna handlägga patienter med psykologisk behandlingsmetod. Regeringen har också uppdragit åt Högskoleverket att utreda psykoterapiutbildningen i Sverige och i maj 2010 publicerades en rapport med förslag på revision av regelverket för basutbildningen i psykoterapi [20]. Förslaget innebär att den grundläggande psykoterapiutbildningen (tidigare kallad steg 1) integreras i samtliga utbildningar som kan utgöra grund för psykoterapeutexamen, dvs. psykologexamen, specialistutbildningen för ST-läkare i psykiatri, specialistsjuksköterskeexamen med inriktning mot psykiatri samt socionomexamen. Dessa utbildningar ger sedan behörighet att söka psykoterapeututbildningen (tidigare kallad steg 2). Mot denna bakgrund fick METIS under år 2010 förfrågan från Svenska Psykiatriska Föreningen (SPF) att skapa kompetensmål i psykoterapi för ST-läkare i psykiatri. En arbetsgrupp tillsattes för att utveckla kompetensmålen och ett idéseminarium genomfördes för att diskutera dessa kompetensmål. Avsikten har till en början inte varit att utveckla kompetensmålen till färdiga kurser, utan att vara ett underlag för Svensk Psykiatrisk Förening som ska anta dessa mål som del i sina rekommendationer om hur delmål 9 i Socialstyrelsens målbeskrivning ska brytas ner och utvecklas. METIS arbetsgrupp har träffats vid totalt tre tillfällen och utvecklat kompetensmålen för psykoterapikursen för ST-läkare i psykiatri. Gruppen har även föreslagit att psykoterapikursen ska följa Högskoleverkets rekommendationer, ta maximalt 20 dagar i anspråk vad gäller den teoretiska face-toface delen, kräva grupphandledning motsvarande 120 timmar och pågå under 3 terminer. Gruppen har dessutom föreslagit att den som handleder ST-läkare vad gäller psykoterapifärdigheter helst ska vara specialist i psykiatri. Gruppen rekommenderar att ST-läkaren helst ska ha genomgått egenterapi men det är inget krav. METIS utser en arbetsgrupp bestående av representanter för psykoterapiinstitutioner från landets universitet (6 st.), i syfte att hitta en gemensam grund för basutbildning i psykoterapi för blivande psykiatrer. 23

24 Handledarutbildningen I METIS-projektets kurskoncept ingår att ST-läkare och handledare tillsammans diskuterar ämnet för kursen och att handledaren bistår ST-läkaren i genomförandet av examinationsuppgiften. Handledningen av de ST-läkare som deltar i det nya konceptet med METIS-kurser är således viktig för att metoden i de nya kurserna ska fungera. Enligt Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2008:17) om läkares specialiseringstjänstgöring med målbeskrivningar för respektive specialitet är handledarskap också ett av delmålen under kompetensmålen för ledarskapsutbildningen och lyder som följer: Delmål 16 Den specialistkompetente läkaren ska ha en förmåga att handleda andra läkare och medarbetare samt studenter. Metoder för lärande av detta delmål är klinisk tjänstgöring under handledning vid enhet där sådan verksamhet bedrivs, kurs, att handleda under handledning samt teoretiska studier. Enligt projektplanen för år 2009 hade METIS planerat att hålla handledarutbildning för att forma en gemensam standard över hela landet. IPULS tog initiativ till ett idéseminarium om handledningen, för att ta fram förslag till kompetensmål för handledare och studierektorer för ST-läkare [21]. METIS styrgrupp och IPULS ledning ansåg att METIS bör fokusera på sitt huvuduppdrag att utveckla och hålla SK-kurser varför METIS tills vidare släppt frågan om handledarutbildningen. Socialstyrelsen konstaterade därför i uppföljningen av SK-kurserna i psykiatri år 2009 [4] att om handledarutbildningen av ST-läkare i psykiatri inte sker i METIS regi bör den ges av någon annan aktör. Socialstyrelsen ansåg att man i rapporten över uppföljningen av SK-kurser i psykiatri år 2010 skulle ta upp hur utbildningar av handledare genomförts och kommer att genomföras samt hur de finansieras. Nya bestämmelser om handledarutbildning Den 1 september 2010 trädde nya bestämmelser i kraft om att alla handledare för ST-läkare ska ha specialistkompetens i den avsedda specialiteten och ska ha genomgått handledarutbildning (SOSFS 2008:17, 3 kap. 2 och 5 ). Syftet med bestämmelsen är att höja kvaliteten i handledningen och ett grundläggande krav är därför att all ST-tjänstgöring ska ske under handledning. En nyhet i författningen är också att handledare vid sidan om verksamhetschef ska intyga att ST-läkaren uppnått specialistkompetens. Handledarutbildningens genomförande och finansiering Handledarutbildning av specialistläkare är en angelägenhet för sjukvårdshuvudmannen och det är också vårdgivaren som betalar. Några särskilda medel ansågs i samband med översyn och föreskriftsarbetet som ledde fram till SOSFS 2008:17 inte nödvändiga och har inte tillförts. 24

25 Enligt 14 förordningen (2009:1243) med instruktion för Socialstyrelsen, har Nationella rådet för specialiseringstjänstgöring till uppgift att bistå Socialstyrelsen med att främja utbildningen av handledare inom specialiseringstjänstgöringen. Av SOSFS 2008:17 framgår under allmänna råd att handledarutbildningen bör innehålla handledning, pedagogik, kommunikation och etik. Konkret har Socialstyrelsen främjat utbildningen av handledare genom att under hösten 2010 anordna två inspirationsseminarier för framför allt befattningshavare inom landsting/regioner, verksamhetschefer samt studierektorer. Ett kansli inom Socialstyrelsen knutet till det Nationella rådet för specialiseringstjänstgöring var arrangör av de båda seminarierna. Socialstyrelsens uppgift är således att främja. Ansvaret att se till att handledarna genomgått handledarutbildningen ligger hos vårdgivaren. Av intresse i METIS-sammanhang är att snabbt få fram tillräckligt med handledare och frågan har därför ställts om handledarutbildningen för handledare och ST-läkare kan vara densamma. Enligt Socialstyrelsens bedömning kan delmålet om handledning inom kompetensområdet ledarskap (delmål 16) vara detsamma för ST-läkare som går en SK-kurs i ledarskap som för de handledare vid klinikerna som går handledarutbildning. Handledarsituationen för blivande psykiatriker Idag finns också ett system med studierektorer som ska ansvara för att AToch ST-läkarna har tillgång till god handledning, god lärandemiljö och tillgång till intern och extern utbildning [22]. Under ett nationellt studierektorsmöte den 24 januari 2011 ställdes i en enkät några enkla frågor till de 15 deltagande studierektorerna om hur handledarsituationen ser ut för STläkarna på de psykiatriska kliniker de ansvarade för. På frågan "Hur många ST-läkare finns på din klinik?" och "Hur många av dem har huvudhandledare?" angav studierektorerna att 98 procent (n=158) av de 161 ST-läkarna vid deras respektive kliniker hade huvudhandledare. Av de 15 deltagande studierektorerna svarade 13 nej på tilläggsfrågan "Använder ni er av hyrläkare för huvudhandledning?". Av de två övriga studierektorerna angav en att kliniken använde sig av en hyrläkare som arbetar "permanent" som huvudhandledare och den andra att det kunde hända att kliniken använde sig av hyrläkare som huvudhandledare i sällsynta fall och som biträdande handledare. På frågan Använder ni hyrläkare för klinisk handledning? angav knappt hälften (7 av 15) att detta kunde förekomma - dock ofta med olika förbehåll som att det har hänt på vissa avdelningar och på jourverksamheter eller bara sådana som är på plats under en längre tid. En studierektor uppgav att vi vill säkra god handledning med hög kvalitet och därför använder vi ej hyrläkare. En annan studierektor angav att det mer beror på handledarens kvalitet än status om det fungerar bra. Av enkäten att döma används hyrläkare idag för att täcka brister i klinisk handledning men än så länge endast i sällsynta fall vid huvudhandledning. 25

26 Kompetens inom medicinsk vetenskap Frågan om forskarutbildade psykiatriker är central för såväl kunskapsutvecklingen inom svensk psykiatri som för förmågan till kritisk granskning av information och för en förbättrad psykiatrisk undervisning [23]. I Socialstyrelsens målbeskrivningar för läkarnas specialiseringstjänstgöring finns också delmål om kompetens i medicinsk vetenskap och kvalitetsarbete [19]. Delmål 19 Den specialistkompetenta läkaren ska ha förmåga till ett medicinskt vetenskapligt syn- och förhållningssätt, kunskap om forskningsmetodik, inklusive epidemiologiska grundbegrepp, samt om metoder för evidensbaserad medicin och granskning av vetenskaplig information. Metoder för lärande av detta kompetensmål är enligt målbeskrivningarna en kurs, skriftligt individuellt arbete under handledning enligt vetenskapliga principer, seminarium, större yrkesrelaterad sammankomst och teoretiska studier. METIS-projektet har därför utvecklat en SK-kurs i medicinsk vetenskap. Kursen har tagits fram i samarbete med Centrum för Psykiatriforskning Stockholm. Kursens övergripande mål och syften är att i enlighet med Socialstyrelsens målbeskrivning ge ST-läkare ett medicinskt vetenskapligt syn- och förhållningssätt och öka ST-läkarens förmåga att inhämta, utvärdera och tillämpa vetenskaplig kunskap i den kliniska vardagen. Kursen är också förberedande inför det obligatoriska vetenskapliga arbetet/kvalitetsarbetet inom den nya specialiseringstjänstgöringen. I slutbetänkande från Nationell psykiatrisamordning Ambition och ansvar (SOU 2006:100) framhålls att en väl utvecklad forsknings- och utvecklingsaktivitet kan bidra till att höja områdets status vilket har betydelse för den framtida rekryteringen av psykiatriker. 26

27 Socialstyrelsens bedömning I denna delrapport lämnas en uppföljning av utvecklingen av SK-kurserna i psykiatri under år 2010 medan en utvärdering av hela METIS-projektet och dess resultat lämnas först i en slutredovisning senast den 30 maj Ekonomi Socialstyrelsen har granskat den ekonomiska sammanställningen och gjort en ekonomisk bedömning av kostnaderna. IPULS har under 2010 förfogat över totalt 15,6 miljoner kronor och av denna summa är 9,6 miljoner kronor överskjutande medel från METIS har redovisat utgifter på 10,6 miljoner vilket innebär att 5,0 miljoner förs över till En extern revisor har på uppdrag av IPULS gjort en preliminär översiktlig granskning av kostnadsposterna och de åtgärder de föreslagit har åtgärdats. Socialstyrelsen har tagit del av IPULS resultatredovisning och balansräkning, som är i god ordning. Socialstyrelsen bedömer att IPULS under 2010 uppfyllt den pedagogiska och teoretiska målsättningen för utvecklingen av SK-kurserna i psykiatri i enlighet med syftet för de medel de har haft tillgång till inom ramen för METIS-projektet. Organisation Socialstyrelsen bedömer att IPULS under 2010 utvecklat en ändamålsenlig organisation för att utföra sitt uppdrag. Projektgruppen har utökats med 2 ST-läkare på deltid samt en projektadministratör som utökat tjänstgöringsgraden från 50 till 100 procent. Detta har gjort att projektet under 2010 har kunnat öka sin kapacitet att utveckla och ge nya SK-kurser i psykiatri med METIS-format. Genom att allt fler kurser färdigutvecklats går projektet in i en ny fas med kursgivning och drift. Socialstyrelsen bedömer att METIS-projektet nu fått en organisation som har förutsättningar att slutföra sitt uppdrag att utveckla och förstärka specialistkompetenskurserna (SK-kurserna) i psykiatri och att slutföra sitt uppdrag inom projekttidens ram. Kurser Genomförda kurser Under 2010 har METIS genomfört 18 kurser i det nya formatet. Det kan jämföras med kursutbudet under 2009 då projektet genomförde åtta METISkurser och fem repriserade gamla SK-kurser i psykiatri. Inga SK-kurser i psykiatri av äldre typ har repriserats under 2010 då dessa hunnit förändras enligt det nya METIS-konceptet. Socialstyrelsen konstaterar att IPULS under 2010 genomfört 18 av de 19 SK-kurser man budgeterat för och att äm- 27

28 nena för kurserna förändrats för att bättre motsvara behoven [4]. Inplanerade kurser som inte kunnat genomföras under 2010 kommer dock att ges med viss tidsförskjutning under Socialstyrelsen bedömer att IPULS under 2010 genomfört de SK-kurser i psykiatri som planerats för med de medel de har haft tillgång till inom ramen för METIS-projektet. Av 705 ansökningar till SK-kurser i psykiatri under 2010 hade 458 antagits vilket motsvarar 65 procent av ansökningarna. Denna siffra kan dock inte användas som mått på faktisk efterfrågan då många ST-läkare samtidigt söker flera kurser. Socialstyrelsen bedömer det önskvärt att till slutredovisningen av projektet tillsammans med IPULS hitta en form för hur man ska mäta i vilken utsträckning det aktuella kursutbudet täcker den faktiska efterfrågan, dvs. graden av måluppfyllelse. År 2010 hade totalt 458 ST-läkare antagits och 403 deltagit i SK-kurser i psykiatri och fem kurser pågick vid tiden för framtagandet av underlaget till denna rapport. Av de 182 ST-läkare som deltagit i slutförda kurser 2010 hade 163 examinerats och godkänts, vilket motsvarar 90 procent av deltagarna. År 2009 deltog 172 ST-läkare i SK-kurser i METIS-format av vilka 147 examinerades och godkändes, vilket motsvarade 85 procent av deltagarna. Det var således en något högre andel examinerade och godkända år 2010 jämfört med år 2009 men skillnaderna är små. Det var en högre andel kvinnor än män som genomfört SK-kurser i psykiatri under 2010 vilket återspeglar könsfördelningen bland läkarstuderande som avlagt läkarexamen under senare år. Socialstyrelsen bedömer att könsfördelningen bland sökande till SKkurserna i psykiatri är den som kan förväntas med hänsyn till rådande könsfördelning bland läkarstuderande. Då det fortfarande finns en obalans mellan tillgång och efterfrågan på psykiatriker i Sverige vill Socialstyrelsen gärna uppmuntra fler läkare från båda könen att söka specialistutbildningarna i psykiatri. I regeringsuppdraget till IPULS 2010 ingick att utveckla utbildningarna i syfte att öka kunskaperna om att identifiera självmordstankar och göra en enkel riskvärdering som i sin tur bidrar till att förebygga psykisk ohälsa och ytterst självmord. Socialstyrelsen konstaterar att METIS utvecklat och genomfört två kurser i suicidprevention i Stockholm och Umeå. Socialstyrelsen bedömer att IPULS uppfyllt målet att utveckla en kurs i suicidprevention som bland annat ska kunna öka ST-läkarnas kunskaper om att identifiera självmordstankar och göra en enkel suicidriskvärdering. Kursutveckling METIS kursutvecklingsgrupper har under 2010 utvecklat åtta nya SK-kurser i psykiatri som ska genomföras I METIS kursutvecklingsgrupper ingår i princip en kursansvarig person eller lärare för den region där kursen ska ges, en representant för ST-läkarna, en representant för personer med egen erfarenhet av psykisk sjukdom och en anhörigrepresentant samt en forskare/akademiker. I slutbetänkandet av Nationell psykiatrisamordning (SOU 2006:100) framhölls att samhällets insatser till personer med psykiskt 28