Energihusesyn. version 2009

Transkript

1 Energihusesyn version 2009

2 Innehållsförteckning Förord...4 Pengar att tjäna...5 Förtroendet på marknaden...5 De gröna näringarnas klimatlöfte...6 Energihusesynen...7 Målsättning...7 Genomförande...7 Faktadel...7 Kontrollista...7 Åtgärdsplan...8 Hur gå vidare?...8 Extern konsulthjälp...8 Information och extra kontrollistor...8 Faktadel "Energieffektivisering i växthus"...9 A....Värmeproduktion...9 B....Värmedistribution...11 C...Växthusens kondition...13 D....Energikonsumtion...15 E....Övrigt...17 Kontrollistor...18 C...Värmeproduktion...19 D....Värmedistribution...21 E....Växthusens kondition...23 F....Energikonsumtion...26 G....Övrigt...27 Ätgärdsplan

3 Energieffektiv växthusodling - en fråga om kvalitet! Växthusodling är en energiintensiv produktionsform och är därför föremål för samhällets speciella uppmärksamhet. Detta sker på många olika sätt. Produktionen omgärdas av allmänna energi- och miljöregler liksom av arbetsmiljöregler, bland annat genom den nya miljöbalken. Verksamheten står i vissa fall under kommunal tillsyn och förutsätter anläggningsbesiktning. Energiutnyttjandet är skatte- och avgiftsbelagt. Konsumenter och marknad fäster stort avseende vid användningen av energi i produktionen, på energieffektiviteten liksom även på produktionens fulla miljöstatus. All biologisk växthusproduktion förutsätter för kvantitet och kvalitet tillgång på energi såväl i form av ljus som i form av värme. Det är därmed lätt att förstå att energi också kan bli en begränsande faktor i produktionen. Marknadens högt ställda krav på pris och kvalitet på grönsaker och på blommor och växter odlade i växthus utgår ifrån en rationell och modern produktion. I denna situation ges inte förutsättningar att ensidigt begränsa energianvändningen om detta går ut över produkternas kvalitet eller pris. Mycket kan göras och har redan gjorts i den svenska växthusodlingen för att minska energiutnyttjandet och öka energieffektiviteten. Det är självklart i en verksamhet där procent av produktionskostnaden utgörs av energikostnader och där skattekostnaden inte är en oväsentlig del av denna, att energibesparing och energieffektivitet blir en högt prioriterad fråga. Som ett bevis för det omfattande arbete som hittills lagts ned på energibesparing och energieffektivitet i den svenska växthusodlingen de senaste årtiondena kan framhållas att när det 1973 åtgick 28 kwh för att producera 1 kg tomater åtgick det 2006 endast 8 kwh. Motsvarande åtgång för att producera 1 kg slanggurka 1973 var 16 kwh medan det 2006 endast gick åt c.a 5 kwh. Generellt kan alltså konstateras att den svenska växthusodlingen under en 25-års-period minskat sitt energibehov i produktionen med 70% eller uttryckt på annat sätt blivit tre gånger så energieffektiv. Detta har åstadkommits genom betydande investeringar i energibesparande teknik och genom åtgärder grundade på en stark miljö- och kostnadsmedvetenhet men också helt naturligt på en allmänt förbättrad produktivitetsutveckling. Även om betydande resultat på detta sätt redan har uppnåtts så finns det inget skäl att se detta energieffektivitetsarbete som fullgjort. Tvärtom ligger marknads- och kostnadstrycket och inte minst miljöansvaret alltjämt tungt över växthusföretagaren för att fortsätta energieffektiviseringen i positiv riktning. Innovationer, ny teknik och inte minst ett noggrant kontroll- och underhållsarbete ger möjlighet till fortsatt effektivisering. Det här kompendiet togs först fram av Kjell Virhammar för TRF:s räkning och hette de Energihusesyn 5+ och har nu omarbetats av Jonas Möller Nielsen på uppdrag av Sigill kvalitetssystem AB. Stockholm i september 2009 Sigill kvalitetssystem AB 3

4 Pengar att tjäna Vi vågar påståendet att varje växthusföretag, hur energieffektivt det än menar sig vara, alltid kan nå en bit till i energieffektivisering. Vi menar att detta i de flesta fall är möjligt utan kostsamma investeringar. Genom energihusesynen vill vi peka på den mängd faktorer och förhållanden i växthusföretaget som alla mer eller mindre påverkar företagets energianvändning, energieffektivitet och energisäkerhet. Faktorer och förhållanden som i de flesta fall inte kräver investeringar i någon större omfattning för att åtgärdas eller särskilda instrument eller utrustning för att bockas av. Visste Du till exempel att En 5-procentig energibesparing för samtliga växthusföretag i landet motsvarar en energikostnadsbesparing på c.a 13 miljoner kronor per år En springa på c.a 15 mm i ventilationen motsvarar 27 procent högre energiåtgång i växthuset. I ett växthusblock på m 2 motsvarar detta c.a kwh eller kr per år. En 2 cm golvspringa vid en växthusport motsvarar en ökad energianvändning med c.a kwh/år. (3 m bred port) En temperaturgivare i ett växthus som ger ett temperaturfel på 1 ºC kan innebära en ökad värmeanvöndningen med nästan 10 procent. En oisolerad huvudmatarledning som är 100 m lång och med en rördiameter på 89 mm kan innebära att värmeförlusterna blir kr/år. Det är lätt att inse att många små brister i energieffektivitet ganska snart blir till stora onödiga energikostnader. Växthusanläggningar i drift utsätts för ett betydande slitage och det är svårt att kontinuerligt övervaka den komplexa produktionsanläggningen på ett sådant rationellt sätt att man därigenom kan förebygga eller tidigt upptäcka brister i energieffektiviteten. Det är främst mot denna bakgrund man skall se energihusesynen, det vill säga som ett hjälpmedel i företaget för att kunna göra övervakningen av företagets energieffektivitet målinriktad, heltäckande och rationell. Självklart är det växternas behov som skall styra energiutnyttjandet. Det kan aldrig bli ett självändamål att maximera energibesparingen i företaget. Det är den optimerade energianvändningen som eftersträvas med hänsyn tagen till växternas tillväxt, produktionsförmåga och med hänsyn till behovet att förebygga sjukdomsangrepp, uppnå kvalitets- och miljömål med mera. Förtroendet på marknaden Produktionen i växthus, oavsett om det gäller ätbara produkter eller prydnadsväxter får i allt större grad konsumenternas, marknadens och det övriga samhällets blickar på sig. Produktkvalitet, miljöhänsyn och energieffektivitet har blivit viktiga marknadsargument och nödvändiga förutsättningar för en konkurrenskraftig produktion. För producenterna av växthusprodukter blir det också allt viktigare att kunna dokumentera och göra det synligt för marknaden och samhället att företaget följer god odlingspraxis och att kunna tydliggöra sina ambitioner att efterkomma marknadens och samhällets krav på energieffektivitet, miljöhänsyn liksom på god omsorg om produktionsresurser och om arbetsmiljö. Den nya miljöbalken som trädde i kraft den 1 januari 1999 innebär en decentralisering av miljöövervakningen till regionala och kommunala organ. Det är viktigt för växthusföretaget att vid kontroller och i kommunikation med myndigheter och andra organ kunna konkret redovisa förhållandena i företaget vad gäller den miljökänsliga delen av verksamheten, det vill säga kunna redovisa företagets energistatus och pågående eller planerade energieffektivitetsåtgärder. En energihusesyn bör därför vara en rutinmässig och löpande del i företagets miljösträvanden. För växthusodlingen i sin helhet är ett ansvarsfullt och tydligt energieffektivitetsarbete också ett sätt att visa samhället att ett positivt miljöarbete kan komma till stånd och ske fortlöpande utan tvingande lagstiftning, beskattning eller avgiftssystem. 4

5 De gröna näringarnas klimatlöfte De gröna näringarna kan med rätt förutsättningar tillgodose EUs ambitioner att öka andelen förnybar energi i Sverige med drygt 40 TWh till år Även förbrukningen av fossila bränslen i jord- och skogsbruk kan minskas kraftigt. Det visar de gröna näringarnas klimatlöfte. De gröna näringarna påverkar och påverkas av klimatet. Näringarna har ett ansvar att ta fram olika åtgärder som kan minska den egna negativa klimatpåverkan och öka den positiva klimatpåverkan. Vi ska skapa en svensk modell med aktiva skogs- och lantbrukare som kan utgöra ett globalt föredöme. Det är i skogen och på åkern som förnybara energi- och industriråvaror växer. Vi ska fullt ut utnyttja möjligheterna att producera förnybar energi där bioenergi står för den största potentialen. De åtgärder som kommer att föreslås för att nå klimatmålen ska även samspela med andra miljö- och samhällsmål. I EUs energi- och klimatpaket föreslås att Sverige ökar andelen förnybar energi från dagens 176 TWh till 216 TWh. Av dessa utgör biobränsle från skogen och åkern 25 respektive 5 TWh. Till det kommer effektivisering och återvinning i bland annat skogsindustrierna på ytterligare 10 TWh, vindkraft 15 TWh samt småskalig vattenkraft 2 TWh och torv 3 TWh. SLF, Stiftelsen Lantbruksforskning, har arbetat fram en forskningsstrategi som är fokuserad på klimat, övergödning och bioenergi. Syftet är att bidra med kunskap till lantbruket så att både företagandet och samhället gagnas. Vi ska minimera utsläppen av växthusgaser. Under 2008 genomfördes en kartläggning av potentialen för att minska utsläppen av klimatgaser i primärproduktionen med hjälp av resultaten från forskningsrapporter. Vi ska öka kunskapen om klimateffekter. Företagare inom näringen erbjuds en så kallad energi- och klimatkoll, som syftar till att spara energi och minska klimatutsläppen på gården. Energieffektivitet och konvertering till förnybar energi är grunden för långsiktig hållbarhet. Vi ska minimera skador och problem orsakade av klimatförändringar. Projekt som syftar till att ta reda på hur gårdar kan minska sårbarheten för onormala väderbetingelser. 5

6 Energihusesynen Målsättning Energihusesynen har som målsättning att främja ett effektivt energiutnyttjande i växthusföretagen genom att tillhandahålla en systematisk och strukturerad kontrollista över faktorer och förhållanden som har betydelse för företagens energieffektivitet. Energihusesynen har som idé att varje företag kan vidta enkla åtgärder i företaget som sammantagna minst innebär en energibesparing på 5 procent. Med enkla åtgärder avses förbättringar som inte kräver stora investeringar. Genom en lägre energianvändning och en därmed lägre energikostnad stärks företagens konkurrensförmåga och lönsamhet. En kontinuerlig och systematisk uppmärksamhet i företagen på faktorer och förhållanden som påverkar energieffektiviteten medför en bättre planeringssäkerhet för investeringar och för den långsiktiga driften av verksamheten. Energihusesynen avser att vara ett steg mot en reducerad miljöpåverkan och mot en uthållig produktion. I kombination med en förbättrad arbetsmiljö stärker detta växthusodlingens konsument- och marknadsprofil. Genomförande Energihusesynen är upplagd i tre delar - en faktadel, en genomförandedel med kontrollistor samt en så kallad åtgärdsplan. Delarna beskrivs mer utförligt nedan. Faktadel Energihusesynens olika kontrollpunkter finns närmare beskrivna i faktadelen, sidorna Här görs också ett försök att kostnadsvärdera vissa brister och redovisa besparingsmöjligheterna genom åtgärder. Ett grunddokument i alla situationer som berör företagets energieffektivitet är att göra en skiss över företagets energianläggning, det vill säga värmecentralens utformning, värmedistributionssystemets rördragningar, placeringar av pumpar, shuntar och shuntgrupper med mera och att ange flödesriktningar. En skiss av detta slag är inte alltid enkel att utföra men å andra sidan kan den spara mycket initiala kostnader till exempel vid felsökning, vid anlitande av externa konsulter, och vid beräkningar av nyeller ersättningsinvesteringar. Det kan vara lämpligt att utforma skissen tillsammans med teknisk expertis. Kontrollista Med stöd av kontrollistan görs en strukturerad genomgång av faktorer och förhållanden som påverkar företagets energieffektivitet. Valet av kontrollpunkter är gjort så att det i huvudsak skall vara möjligt för företaget att utan extern konsulthjälp kunna gå igenom dessa faktorer och förhållanden och att i huvudsak också själva kunna åtgärda de brister som konstateras vid genomgången. Vid genomgång av kontrollpunkterna som berör värmecentralen kan sådan extern hjälp dock vara särskilt motiverad. Checklistan har delats upp i följande underrubriker Värmeproduktion, Värmedistribution. Växthusanläggningens kondition, Energikonsumtion och Övrigt. Numreringen av de olika kontrollpunkterna följer samma indelning som har gjorts i faktadelen. Beträffande kontrollen av växthusanläggningens kondition kan det vara lämpligt att kontrollerna görs för ett växthus eller växthusblock i taget. Flera kontrollistor finns därför i materialet. Vid behov av ytterligare listor kan sådana hämtas på Sigill kvalitetssystems hemsida: Utformningen av kontrollistan följer i stort samma mönster som i Miljöhusesyn. Vid kontrolltillfället anges ett "JA" eller "NEJ" i kontrollistan. "JA" innebär att åtgärden/förhållandet ifråga är tillfredsställande och ett "NEJ" innebär att åtgärden/förhållandet uppvisar en brist som bör åtgärdas. Bristens/åtgärdens art antecknas i intilliggande kolumn. Kontrollerna under rubriken "Växthusens kondition" utförs lämpligen på separata listor för varje hus/avdelning/block eller motsvarande. 6

7 Det är lämpligt att på respektive lista ange kontrolldatum och vem i företaget som utfört kontrollen för eventuell senare uppföljning. Samla kontrollistorna i en särskild pärm tillsammans med normal dokumentation över växthusanläggningen, värmecentralen, pannorna, pumparna, shuntarna, serviceprotokoll och dylikt för att kunna gå tillbaka och göra jämförelser och för att kunna ha dessa lätt tillgängliga för eventuella behov av redovisningar med mera. Åtgärdsplan Det är lämpligt att samla de noteringar om åtgärder som genomgången efter kontrollistan ger upphov till i en särskild åtgärdsplan. Även andra idéer om förbättringar och eventuella framtida investeringar kan här föras in. Åtgärdsplanen är viktig för Din egen uppföljning av kontrollerna. Den blir också ett viktigt grunddokument för den eller de externa konsulter som företaget senare kan komma att inkalla för att fördjupa kontrollen eller för att åtgärda bristerna. Den är också ett viktigt dokument för att kunna påvisa företagets energistatus och ambitioner vid till exempel besök av kommunala miljö- och hälsoskyddsrepresentanter, yrkesinspektionen, fackliga eller andra arbetsmiljökontrollanter eller motsvarande. I anslutning till åtgärdsplanen görs lämpligen en rimlig tidsplan för att vidta de noterade åtgärderna. Åtgärdsplanen ger en samlad överblick av företagets energibrister och underlättar att prioritera i vilken takt som åtgärderna skall avhjälpas. Hur gå vidare? Växthusen och produktionsanläggningen i sin helhet är ständigt utsatt för en påverkan på de faktorer och förhållanden som bestämmer företagets energieffektivitet. Genomgångar efter kontrollistan bör därför vara en regelbundet återkommande uppgift i företaget. Intensiteten i sådana kontroller bestäms naturligtvis av förutsättningarna och erfarenheterna i det enskilda företaget men bör dock ske minst en gång om året. Det kan vara lämpligt att lp-anslutna växthusföretag samordnar energihusesynens kontroller med de åtgärder som regelbundet skall utföras inom lp-systemet. Vid sidan av de resultat som nedtecknas i åtgärdsplanen är det av värde för företaget att utarbeta en mer långsiktig plan för investeringar vad avser större investeringsobjekt till exempel ombyggnad, ny- och tillbyggnad, övergång till annan energikälla och så vidare. Detta ökar företagets förutsättningar att kunna utnyttja snabbt uppkomna investeringsmöjligheter till följd av till exempel en förbättrad ekonomisk situation i företaget. En investeringsplan för energiförbättringar underlättar också planering, ansökan och redovisningar i samband med en eventuell ansökan om statligt investeringsstöd för energibesparande åtgärder. Energihusesynen skall uppfattas som ett sätt att fastställa företagets energistatus vid kontrolltillfället. Även om dessa kontroller är regelbundet återkommande visar de endast hur situationen är just vid dessa tillfällen. Extern konsulthjälp Växthusodlingens alltmer komplexa energi- och klimatstyrningssystem innebär inte sällan att företagen utvecklat ett löpande samarbete med externa specialister inom dessa områden. Det är för de flesta företagare en omöjlig situation att ensamma kontrollera, åtgärda och utveckla energieffektiviteten i företagen. Många kontroller kräver avancerad och dyrbar mätutrustning och fördjupad kunskap för att kunna utföras till exempel rökgasanalyser, brännarinställningar, och beräkningar av eldningsteknisk verkningsgrad. Energihusesynen har som målsättning att företagaren själv skall kunna gå igenom kontrollistan och konstatera var åtgärder behöver utföras. Många av dessa åtgärder förutsätter konsultstöd eller experthjälp. Av faktadelen framgår när sådan extern hjälp kan vara nödvändig. Information och extra kontrollistor Har Du frågor eller synpunkter på kampanjmaterialet, dess utformning eller innehåll, kan Du kontakta Sigill kvalitetssystems kansli, Extra kontrollistor kan rekvireras från Sigill kvalitetssystems kansli eller hämtas direkt från hemsidan 7

8 Faktadel Energieffektivisering i växthus Det finns flera skäl varför man skall anstränga sig att vara energieffektiv då detta påverkar företagets lönsamhet till det bättre. Man bör även tänka på att om energianvändningen minskar, så minskar även företagets miljöpåverkan. Rökgaserna från 1 m 3 olja innehåller cirka 2,5 ton CO 2 och cirka 1-2 kg svavel. Sveriges växthusföretag förbrukade 2005, enligt Statens Jordbruksverk, cirka m 3 olja. Det innebär att svenska växthusföretag släppte ut cirka ton CO 2 och cirka 80 ton svavel. Om svenska växthusföretag kan spara 5 procent i medeltal av sin oljeanvändning, så skulle det innebära att miljöpåverkan minskas med cirka ton CO 2 och cirka 4 ton svavel. Det är många faktorer som påverkar energianvändningen, nedan uppräknade faktorer påverkar inte produktionen negativt utan istället positivt i form av jämnare klimat. Några påverkbara faktorer som styr energianvändningen Täckmateriel Dörrar Ventilationsluckor Isolering Vävar Pumpar Shuntar Pannor Givare Matarledningar Lampor A Värmeproduktion A.1 Värmecentralen Det i särklass viktigaste rummet i en växthusanläggning är värmecentralen. Skulle värmeproduktionen stanna en vinterdag, dröjer det inte länge förrän hela produktionen har frusit. Ur driftsäkerhetssynpunkt är det därför mycket viktigt att värmeanläggningen är i gott skick, det är också mycket viktigt ur driftekonomisk synpunkt att anläggningen går så ekonomiskt som möjligt. A.1.1 Skiss över värmecentralen För att få en enkel och överskådlig bild över hur värmeproducenterna är inkopplade på värmesystem är det en stor fördel att göra upp en skiss över de olika delarna och deras inkopplingar. A.1.2 Värmecentralens isolering Värmetekniskt är det en stor fördel om man kan hålla en hög och jämn temperatur i värmecentralen. Förbränningsluften till brännaren tas från värmecentralen och ju högre förbränningsluftens temperatur är desto bättre blir den eldningstekniska verkningsgraden. Likaså minskar värmeförlusterna från rören. Värmecentralen skall därför vara så bra isolerad som möjligt. Man måste dock observera att friskluftintaget måste vara tillräckligt stort. 8

9 A.1.3 Värmerören isolerade Även om temperaturen i värmecentralen skall vara så hög som möjligt, så skall den inte värmas upp av det vatten som skall värma upp växthusen. Värmekällornas primära uppgift är att värma upp växthusen och inte i första hand värmecentralen. Därför skall alla värmerören i värmecentralen isoleras ordentligt. Däremot skall inte rökgaskanalen isoleras eftersom den värmen redan har utfört sitt arbete och kan man utnyttja den värmen lite mer så är det bara bra. A.1.7 Vattenpåfyllning Man bör ha noga kontroll på hur mycket vatten som fylls på systemet, därför rekommenderas en vattenmätare vid påfyllningskranen. Automatpåfyllning är inte att rekommendera. Måste man regelbundet fylla på vatten, innebär det att man har en läcka på systemet som måste åtgärdas. Till exempel om läckans storlek vid runt hål är 0,3 mm i diameter (sytråd) och vattentrycket är 10 mvp så blir vattenförlusten cirka 20 m 3 /år. A.1.4 Friskluftintag Öppningen kan med fördel stängas till då pannorna inte går, det kan ordnas med någon form av jalusier eller luckor vilka stänger då pannorna stoppar och öppnar av undertrycket i rummet då pannorna startar. A.1.5 Styrsystem Man bör överväga ett ordentligt styrsystem till värmesystem. Det som skall styras är bl.a. huvudcirkulationspump (pumpstopp och varvtalsreglering), huvudshunt och värmeproducent (panna, värmepump), etc.. Utöver detta bör man ha larm för övervakning att allt fungerar. Om man har en förbränningsanläggning utan värmeackumulering bör man alltid ha en pannstyrning där pannans effekt anpassas efter växthusens värmebehov. Även med värmeackumulering kan pannstyrning vara aktuell men det får undersökas från fall till fall. Praktiska erfarenheter visar att man i de flesta fall uppnår en energibesparing på c.a 10% med behovsanpassad styrning. A.1.6 Systemvattnet Det är viktigt att man har ett rent systemvatten. Innan man fyller på vatten i systemet måste det behandlas i till exempel ett tryckfilter för att filtrera bort järn och mangan. Systemvattnet skall sedan filtreras i ett påsfilter (5 µm) för att ta upp partiklar och utfällt slam som alltid bildas i systemet. Allt vatten innehåller mer eller mindre löst kalk som vid uppvärmning fälls ut som kalciumkarbonat (CaCO 3 ). Detta fastnar på alla fasta ytor och ger en hård beläggning, så kallad pannsten. 1 mm beläggning minskar värmeöverföringen med cirka 10 procent. A.1.8 Driftlarm Om värmeanläggningen stannar gäller det nästan alltid att agera mycket snabbt, därför är det viktigt att man får larm om driftstörningar så fort som möjligt. Det viktigaste larmet, det så kallade A-larmet, reagerar på för låg temperatur på pannvattnet eller för låg temperatur i växthusluften. A.2 Panna A.2.1 Rökgasanalys Vid en rökgasanalys bestäms bland annat sottalet, CO 2 -halten, rökgastemperaturen, pannrumstemperaturen. Den eldningstekniska verkningsgraden kan därefter beräknas. En ökning med 20 C i rökgastemperaturen ger 1 procent sämre eldningsteknisk verkningsgrad. A.2.2 Sotning En gammal klassisk tumregel säger att 1 mm sotbeläggning ökar energianvändningen med 1 procent. Då rökgastemperaturen har stigit med 20 C så är det hög tid att sota pannan. Ibland talar man om nettorökgastemperaturen, med det menas den verkliga rökgastemperaturen minskad med pannrumstemperaturen. Nettorökgastemperaturen bör vara cirka 150 C, lite olika beroende på risken för kondens i panna och skorsten. Man bör dock inte öppna frontluckan i tid och otid, eftersom packningen runt luckan slits lite vid varje öppning. 9

10 A.2.3 Inkoppling till skorstenen Rökgaskanalen skall ha så få böjar som möjligt. Om flera pannor är kopplade till samma skorsten, så är det en fördel om varje panna har en separat skorstenspipa. Skorstensdraget skall anpassas till varje panna. A.2.4 Interncirkulation över pannorna Det är mycket viktigt att man alltid har cirkulation på vattnet genom pannan. Om vattnet av någon anledning blir stillastående, kan termometern som mäter pannvattentemperaturen mäta en temperatur som är betydligt lägre än temperaturen på det vatten som befinner sig mitt över eldstaden, vilket kan ge vådliga effekter. Brännaren skall kopplas så att den stannar då pumpen för interncirkulationen stannar. A.3 Olje- och gasbrännare A.3.1 Stängande spjäll Brännarens reglerspjäll skall stänga till ordentligt när brännaren inte är i drift för att minska stilleståndsförlusterna. Det är viktigt att kontrollera att reglerspjället öppnar till startposition före varje brännarstart. A.3.2 Injustering av brännarna Det är viktigt att brännarna är rätt injusterade, så att luft/bränsle-blandningen hela tiden är så optimal som möjlig. Att använda flerstegsbrännare eller modulerande brännare ger bra möjligheter att anpassa den tillförda effekten till effektbehovet. Eftersom luftens O 2 -innehåll varierar med både atmosfärens lufttryck och temperatur, så kan en O 2 -styrning ge möjlighet till optimal förbränning. A.3.3 Service på brännaren Det är viktigt att brännaren underhålls minst en gång per år. Vid denna service skall man byta brännarmunstycket. A.3.4 Rätt dimensionering Vid alla större förändringar av anläggningen, om eller tillbyggnad eller förändring av hur växthusen utnyttjas, skall man undersöka om pannkapaciteten är tillräcklig Panna och brännare måste alltid vara dimensionerade så att de bildar en fungerande enhet. En för stor brännare är mycket svår att ställa in optimalt vid låg last. Det kan vara en stor fördel att ha en sommarpanna som är dimensionerad för att klara de relativt små lasterna på sommarhalvåret. B Värmedistribution B.1 Pumpar och shuntar B.3.1 Huvudshunt Om det inte finns maximalt värmebehov i växthusen är det onödigt att hett vatten matas fram ända till gruppshunten i växthuset. Med en huvudshunt kan man reglera vattentemperaturen redan i värmecentralen och därmed minska kulvertförlusterna. B.3.2 Pumpstopp Då det inte föreligger något värmebehov i något växthus, så är alla shuntgrupper ute i växthusen stängda. Det finns då ingen anledning att pumpen skall skicka ut varmt vatten till den stängda ventilen. Dels riskerar man läckage i ventilen och dels värmer man upp kulverten helt i onödan. Man måste dock se till att man har interncirkulation över pannan. B.3.3 Varvtalsreglering Om en huvudcirkulationspump går regelbundet hela året, så drar den mycket elektricitet. Under stora delar av året behöver man inte utnyttja pumpens hela kapacitet utan endast en del av den. Då pumpen arbetar mot en stängd ventil blir trycket stort och det eventuella läckage som finns i ventilen orsakar energiförluster. Elförbrukningen till pumpen blir också onödigt stor om den går kontinuerligt med fullt varvtal. Exempel: 5 kw h 0,50 kr/kwh = kr/år Stora pumpar kan med fördel varvtalsregleras, så att man kan optimera flödet. Om man i ett C 10

11 system minskar flödet med 50 procent, så minskas värmeavgivningen endast med 20 procent. Varvtalet och flödet är direkt proportionella. B.3.4 Täthet Ett systemvatten är aldrig helt rent, utan det förekommer alltid små partiklar i vattnet. Partiklarna sliter med åren på ventilerna, så att även om ventilen är stängd så kan det sippra lite varmt vatten igenom ventilen. Läckaget genom ventilen minskar om man varvtalsreglerar pumpen, eftersom man då sänker trycket. En droppande ventil ger inte bara energiförluster. Vattnet som rinner ut ur systemet måste ersättas med nytt som i regel är syrerikt och aggressivt. B.3.5 Missljud En mycket enkel och generell regel är att om det hörs något missljud från pumpen eller shunten, så skall den underhållas. B.3.6 Stänger shunten. Huruvida ventilen stänger helt eller inte är vanligen svårt att avgöra med handen. För att säkert kunna konstatera ett eventuellt läckage, så måste man använda sig av yttemperaturgivare. B.3.7 Rätt dimension på pump & shunt Då växthusanläggningen expanderar, så dimensioneras i regel de nya pump/shuntgrupperna för de nya växthusens behov. Däremot är det inte lika säkert att huvudpumpens och huvudmatarledningens kapacitet kontrolleras B.3.8 Primärt och sekundärt värmesystem I regel är bords-/bäddvärmen och väggrören ett primärt värmesystem och takvärmen ett sekundärt system. Det innebär att takvärmen endast värms upp då det är mycket kallt ute, och man vill förhindra kallraset från taket. Varm luft är lättare än kall luft, därför stiger den varma luften uppåt. Man vill därför placera så många rör som möjligt så lågt som möjligt. Om värmesystemet inte är uppdelat på olika grupper, värms samtliga rör, som inte är manuellt avstängda, upp. Detta är inte energieffektivt. B.2 Matarledningar B.2.1 Huvudmatarledningen (kulverten) Värmeavgivningen från matarledningarna ingår i regel inte i värmedimensioneringen, därför kan de med fördel isoleras beroende på var de är placerade. I venloväxthus är det vanligt att matarledningarna ligger ovanför gången nära det kalla glastaket, dessa rör bör isoleras om inte skuggverkan blir för stor. Om marken ovanför en utomhuskulvert är snöfri på vintern, så är det ett tydligt tecken på att den ska isoleras. Räkneexempel: Vattentemp.: medel 75 C, lufttemp. 20 C, uppvärmningsperiod: h/år, årsverkningsgrad: 80 procent, energipris 0,3 kr/kwh. Rör Oisol. 30 mm isol. Besparing Diam. kwh/(m år) 42 mm mm mm B.2.2 Sekundära matarledningar Isoleringen ökar tjockleken på röret och därmed ökar även en eventuell skuggverkan. Matarledningar till bordsvärmen är ofta placerade innanför sockelmuren och bör kunna isoleras utan att ljusinsläppet påverkas. Isolering av fram- och returledningarna till bordsvärmen i ett enkelglasväxthus på 1 60 m kan ge en besparing på cirka 96 MWh/år eller cirka kr/år. B.2.3 Slanganslutningar Det är viktigt att anslutningarna till de flexibla värmeslangarna vid rullbord och bäddvärme är täta och pålitliga. Om en slangklämma brister så att varmt vatten sprutar ut i anläggningen, kan det orsaka skador på människor och odling. Använd gärna dubbla slangklämmor. 11

12 C Växthusets kondition C.1 Täckmateriel Täckmateriel i ett växthus består av antingen enkelglas, enkelfolie, enkla plastplattor, dubbelglas, dubbelfolie eller någon form av flerskiktsplattor av akryl eller polykarbonat. Oavsett vilket täckmateriel det är, skall det alltid vara helt och rent. C.3.1 Trasigt täckmateriel En trasig glasruta i taket innebär inte bara en stor energiförlust utan också en betydande säkerhetsrisk. Det är svårt att uppskatta vad en sprucken ruta eller en nedgliden ruta gör i energiförlust, men med lite beräkningar på simulerande ventilationsförsök kan man uppskatta att ett hål på 1 m 2 ökar energianvändningen med kwh per år eller 1 dm 2 ökar energianvändningen med 600 kwh per år. Kanalplattor måste vara tätade i överkant för att ge någon isoleringseffekt. De skall däremot vara öppna i nederkant, så att kondensvatten kan rinna ut. Om man av någon anledning får ett hål i en kanalplatta, så är isoleringseffekten borta i den skadade kanalen upp till hålet. C.3.2 Smutsigt täckmateriel Eftersom ljuset är en mycket begränsande tillväxtfaktor i växthus, så vill man få in så mycket ljus som möjligt under den ljusfattiga årstiden. Rent materiel kan släppa igenom cirka 10 procent mer ljus än ett smutsigt materiel. Ett rent modernt enkelglas släpper igenom cirka 92 procent ljus och rent teoretiskt så minskar ljustransmissionen med cirka 8 procent för varje skikt som ljuset skall passera. Renhetsgrad % transmission Rena fönsterytor 85 C.a 2 mån efter tvätt 80 Smutsigt bostadsfönster 75 Smutsigt industrifönster 65 Mycket smutsig fönster, dock relativt god genomsynlighet Mycket smutsiga fönster, dålig ljusgenomsläpplighet Källa: Glashandbok 88, Emmaboda Glas AB C.3.3 Vägganslutningar Om växthuset är sammanbyggt med en annan byggnad, kan det vara svårt att få denna vägganslutning tät. Olika material rör sig olika vid temperatur- och fuktvariationer, därför måste dessa vägganslutningar kontrolleras med jämna mellanrum. C.3.4 Sitter täcklisterna fast? För att förhindra att glasrutor, som skall ligga omlott, glider isär, måste spröjsarna kontrolleras så att de är ordentligt fastskruvade. C.2 Dörrar C.2.1 Dörrarnas täthet Vid nybyggnation stänger i regel dörrarna ordentligt, men under årens lopp kan dörren få en och annan törn, så att den blir lite skev. Dörren stänger då troligen inte helt, antingen blir det en glipa i överkant eller i underkant. Vid nybyggnation eller då gamla portar och dörrar skall bytas, bör man välja dörrar och portar av industrikvalitet. C.2.2 BorstIister Ofta lutar växthuset något i längsled, medan dörrarna monteras med horisontell överkant. Den glipa som då uppstår mot golvet kan tätas med en ordentlig borstlist. Om dörrarna inte används under vinterhalvåret kan listerna frysa fast, speciellt gummilister. Borstlister brukar klara sig bättre. C.2.3 Dörrkarmarna Dörrkarmarnas anslutningar mot betongsocklarna behöver kontrolleras med jämna mellanrum, eftersom det alltid uppstår vibrationer i karmen då man stänger en dörr. Till exempel i en 3 m bred port med 2 cm golvspringa är värmeförlusten cirka kwh/år. 12

13 C.2.4 Dörrarnas lås Då man stänger en dörr så skall kolven lätt gå in i sin hållare, så att dörren förblir stängd även när det blåser kraftigt ute. gränslägesbrytare eller av momentstopp. Det är viktigt att de bryter när de ska, varken för tidigt eller för sent. Därför bör deras inställningar kontrolleras. C.3 Ventilationsluckor C.4 Isolering C.3.1 Stänger ventilationsluckorna? Otätheter i ventilationsluckorna kan orsaka stora energiförluster. Vid LBT i Alnarp genomförde man ett försök att mäta värmeförlusternas storlek vid olika luftspalter i ventilationsluckorna. Både försökshuset och referenshuset var m enkelglas. Värmeanvändningen ökade i försökshuset med 14 procent, 27 procent och 48 procent för spaltöppningarna 5 mm, 15 mm och 30 mm. Växthusen hade dubbla ventilationsluckor och de var 30 m långa, spaltöppningarna blir: 5 mm: ,005 = 0,3 m 2 15 mm: ,015 = 0,9 m 2 30 mm: ,030 = 1,8 m 2 Antag att detta växthus normalt använder 600 kwh/(m 2 (golvyta) år). Då kan man med lite grov uppskattning ange värmeförlusterna till cirka kwh/m 2 (otäthet). C.3.2 Vinden vill öppna ventilationsluckorna. Speciellt viktigt är det att kontrollera att ventilationsluckorna förblir stängda när det blåser. Det blir stora sugkrafter på läsidan, som vill öppna ventilationsluckorna. C.3.3 Kuggstänger Man ska regelbundet smörja kuggstängerna och kontrollera så att de inte har kuggat över för då stänger luckan inte helt. C.4.1 Isolering på väggarna I till exempel en krukväxtodling kan man isolera väggarna upp till bordshöjd eller till och med lite över bordshöjd utan att minska ljusinstrålningen. Exempel: Ett enkelglasväxthus m, 20 C hela året, isoleras med 3 cm tjocka isolerskivor 90 cm högt från golvet, det ger en energibesparing på cirka kwh eller cirka 6 procent. I Danmark har man gjort intressanta försök med att isolera hela norra ståndsidan och hela norra takhalvan upp till ventilationsluckorna med 3 cm tjocka isolerskivor som har en reflekterande folie på insidan. Man har uppmätt cirka 30 procent energibesparing med i stort sett samma produktionsresultat. C.4.2 Gavelisolering Beroende på vilken orientering växthuset har, så kan man med fördel isolera hela eller delar av gavlarna med ljusreflekterande isolerskivor. C.4.3 Isolering bakom pump/shuntgrupper Vid uppvärmningsbehov är det alltid varmt vatten fram till ventilen. Om gruppen sitter på en yttervägg skall man alltid isolera bakom den. Den skuggverkan som kan bli av isoleringen är troligen försumbar eftersom både pumpen och shunten skuggar och även de relativt grova rören fram till gruppen skuggar. C.3.4 Motorer, axlar och lager En funktionskontroll bör göras en gång per år. C.3.5 Gränslägesbrytare Luckornas öppning och stängning styrs av C.5 Vävar Skugg- och energivävar sparar mycket energi när de är fördragna. En enkel väv, till exempel LS 15, minskar effektbehovet med cirka 50 procent när den är fördragen. Sett över året minskar energianvändningen med c.a 25 %. 13

14 C.5.1 Vävarnas kondition Vävarnas kondition måste regelbundet kontrolleras. Då väven fungerar som skuggväv, är ofta ventilationsluckorna öppna och väven utsätts för luftrörelser som kan orsaka att krokarna går igenom väven. Andra förslitningsskador kan också förekomma. Alla skador på väven bör lagas snarast med speciell lagningstejp för energiväv. C.5.2 Vävupphängning För att väven skall fungera optimalt, måste upphängningen vara intakt. C.5.3 Vävarnas täthet Efter några år bör vävarnas täthet i fördraget läge kontrolleras, eftersom linorna kan töja sig något. En stor del av energibesparingen går förlorad om inte vävarna tätar ordentligt i fördraget läge. C.5.4 Vävpaketen Det är även ur energisynpunkt viktigt att vävarna packas ihop ordentligt. Under den ljusfattiga delen av året är det viktigt att få in så mycket ljus som möjligt i växthuset, därför är det ett krav att vävpaketen skall vara så små som möjligt. C.5.5 Väven nere i kallrasfickan Kallrasfickor skall förhindra att den kalla, lite tyngre, luften trycks ut i växthuset. Om väven inte ligger nere i fickan utan utanpå fickan, så rinner all den kalla luften som är bakom väven ut i växthuset och vävens energibesparing är borta. C.5.6 Dränering av kallrasfickor Det samlas alltid kondensvatten i kallrasfickan, varför den måste dräneras. Om vattnet får stå kvar i fickan kan det hända att väven fryser fast om den inte används på ett tag. C.5.7 Vävanslutning mot dörrar Vid till exempel dörröppningar är det ibland inte tätat mellan den lodräta karmen och väven och då kan den kalla luften läcka in i växthuset. C.5.8 Väv i gaveln Om man inte har monterat vävar i gavlarna bör detta övervägas. I ett växthus, m, så utgör gavlarna cirka 10 procent av hela omslutningsytan. C.5.9 Motorer, linor, vändhjul och lager En funktionskontroll bör göras varje år. Kontrollera bland annat lingenomföringar, så att den lilla plastslangen som skall skydda linan sitter kvar. C.5.10 Hänger väven fritt från inredningen Väven får absolut inte vara i direktkontakt med någon belysningsarmatur vilket innebär stor brandrisk. Väven får heller inte ligga och skava mot inredningsdetaljer eftersom den då slits sönder med tiden. D Energikonsumtion D.1 Belysning Belysningsanläggningen drar mycket elenergi och även här kan man effektivisera energianvändningen. D.3.1 Ljusstyrning I regel tänds och släcks lamporna endast med hjälp av en klocka. Men om man även styr efter solens ljusinstrålning, så kan man spara mycket elenergi. D.3.2 Rengöring Rengör ljuskällor och aluminiumreflektorerna regelbundet, minst en gång per år. En tillverkare uppger att belysningsstyrkan kan öka med 20 procent genom rengöring. Vid ett enkelt praktiskt försök i en handelsträdgård ökade belysningsstyrkan 8 procent efter rengöring. Lämpligt rengöringsmedel är alkohol, t.ex. T-röd. Rengöringen skall ske med en fuktig trasa, sämskskinn eller svamp. Använd handskar på händerna för att fett från huden inte skall fastna på ljuskällan eller reflektorn. 14

15 efter h skall byta ut ljuskällorna byter man samtliga och spara de fungerande till utbyte. D.3.3 Kondensatorer Byt ut trasiga kondensatorer. Lampan lyser även om kondensatorn är trasig, men det kan orsaka övertoner som ger förluster. Med en tångamperemätare kan man mäta om någon eller några kondensatorer är trasiga i en belysningsgrupp. D.2 Givare, kalibrering Det är givarna ute i växthuset som registrerar och "styr" klimatet. Det är därför mycket viktigt att alla dessa givare visar rätta värden och är rätt placerade, så att de kan representera hela huset. De får inte sitta nära någon yttervägg, de skall också i möjligaste mån sitta på den höjd som representerar kulturens höjd. Temperaturoch fuktgivare får heller inte placeras mellan bord eller ovanför värmerör. De värden som framför allt påverkar energianvändningen är temperaturen, ljuset och luftfuktigheten. Alla givare, även utomhusgivarna, skall regelbundet tvättas och kalibreras. En del givare går inte att kalibrera utan måste bytas ut om de visar fel. En del givare går att kalibrera, men det skall inte utföras av den enskilde trädgårdsmästaren utan av en representant från tillverkaren. D.3.4 Övertoner De största problemen i en belysningsanläggning härrör sig från 3:e övertonen och kondensatorerna. 3:e övertonens strömmar från samtliga armaturer adderar sig i nolledaren och det kan gå flera hundra ampere genom den. Hög ström i nolledaren innebär förluster och överhettningar inte bara av kablar och skenor utan också av transformatorn. För den kan man räkna med en halvering av livslängden om temperaturen stiger med 8-10 C. D.3.5 Lampbyte Byt ut lamporna efter en bestämd plan. I en befintlig installation, byt ut samtliga ljuskällor mot nya. Gå igenom de gamla ljuskällorna och kassera de som är brunaktiga nere vid elektroden (fästet). Spara resten. Mät brinntiden på installationen, alternativt mät ljusnivån regelbundet och byt när ljuskällorna börjar ge mindre ljus. Högtrycksnatriumlampor har en brinntid på cirka h. Några lampor går alltid sönder innan, ersätt då dessa med gamla fungerande lampor som sparats. När man sedan D.2.1 Lufttemperaturen Höjs innetemperaturen från 18 C till 19 C, så ökar energianvändningen med cirka 8 procent. Visar alltså temperaturgivaren endast 1 C fel, så kan det påverka energianvändningen med hela 8 procent. D.2.2 Luftfuktigheten Vid bestämning av den relativa luftfuktigheten använder en del företag våt-torr givare och andra använder elektronisk givare. Vid våt-torr givare kan man ganska enkelt kontrollera givarna. Man tar bort den blöta strumpan från den våta givaren och avläser sedan differensen mellan de båda givarna. Skillnaden mellan de båda givarna får inte vara större än 2 gånger givarnas noggrannhet. Om noggrannheten är 0,1 ºC får skillnaden inte vara större än 0,2 C. D.2.3 Ljuset Det är viktigt att ljusgivarna, både ute och inne, är placerade så att de helst inte skuggas. 15

16 D.2.4 CO2 CO 2 -gasen är något tyngre än luft men med de luftrörelser som alltid förekommer i växthuset, så blandar sig CO 2 -gasen mycket lätt med luften. Gränsvärdet i Sverige är ur arbetsmiljösynpunkt ppm, men holländska rekommendationer anger att nivåer över ppm kan ge kroniska skador. Det är därför viktigt att ha en snabb och väl fungerande CO 2 -scanner, eftersom det vid hög doseringskapacitet vintertid snabbt kan ske en överdosering, innan scannern kommer tillbaka till avdelningen och stänger doseringen. D.2.5 Utomhusgivare Det är lika viktigt att alla givarna på väderstationen är rätt placerade och kalibrerade. Ljusgivaren skall placeras så att den skuggas så lite som möjligt och den skall torkas av minst en gång per år. Vindmätaren måste placeras så att den känner vindriktningen, alltså högre än nockarna på växthusen. Regngivaren tvättas en gång per år. E Övrigt Det finns en del andra faktorer som också påverkar energianvändningen. Fria vattenytor i ett växthus är i regel av ondo, eftersom vattnet avdunstar och höjer den relativa fuktigheten i växthusluften. Den vanliga metoden för att sänka den relativa fuktigheten är att värma och lufta, vilket är mycket energikrävande. I en krukväxtodling skall allt överskottsvatten från borden antingen samlas upp i en tank eller ledas ut ur växthuset. I köksväxtodlingar är det viktigt att bäddarna lutar tillräckligt, så att överskottsvattnet kan rinna ut i någon uppsamlingsledning och ut ur växthuset. E.3 Cirkulationsfläktar E.3.1 Fläktar Cirkulationsfläktar monteras i växthusen för att öka luftcirkulationen och därmed minska temperatur- och luftfuktighetsdifferenserna. Det är dock viktigt att kontrollera så att fläktarna hjälper varandra och att de inte är riktade direkt mot ytterväggarna. Luftrörelser närmast väggarna minskar väggarnas isoleringsförmåga. E.3.2 Styrning av fläktarna Behöver alla fläktar gå på fullt varvtal eller kan man varvtalsreglera motorerna? Fläktar som är placerade i serie behöver bara gå i maxfart första timmen efter start. Därefter kan de varvas ner till halvfart med bibehållen luftrörelse. E.4 Mätinstrument E.1 Vindskydd Närmast en yta står luften nästan stilla, och den här stillastående luften är i princip enkelglasväxthuset enda isolering. Blåser det ute, så blåser den här stillastående luften bort och därmed försvinner isoleringen. Kan man arrangera någon form av vindskydd eller läplantering, så hindrar man att den isolerande luften blåser bort. Praktiska mätningar visar att en minskning av medelvindhastigheten med 1 m/s minskar energianvändningen med c.a 8%. E.4.1 Mätinstrument Om man själv vill kontrollera alla sina givare, så måste man ha tillgång till noggranna och kalibrerade mätinstrument som kan mäta temperatur i luft, yttemperatur, temperatur i rökgaskanalen, luftfuktighet och ljus. Vissa instrument kan mäta både temperatur och luftfuktighet. E.2 Väldränerat under växthuset 16

17 Kontrollista - Företagets egen kontroll I kontrollistan ställs ett antal frågor om energiförhållandena i företaget. Svara "Ja" eller "Nej" genom att kryssmarkera i aktuell kolumn. Ett "Ja" betyder att förhållandet i fråga är tillfredsställande. Ett "Nej" betyder att det finns brister. I det fall brister föreligger antecknas bristens art samt om möjlig åtgärd som krävs för att avhjälpa bristen. Kontrollistan är indelad i sex avdelningar under rubrikerna: Värmeproduktion Värmedistribution Växthusanläggningens kondition Energikonsumtion Övrigt För varje kontrolltillfälle antecknas Kontrolldatum Kontrollantens namn Kontrollens resultat, "Ja/Nej" Bristens art samt behov av åtgärd I den "Åtgärdsplan" som finns efter kontrollistorna sammanställs åtgärdsförslag för konstaterade brister. Beroende på bristens art är det bra att där även notera eventuella behov av förberedelser för investeringar, entreprenörshjälp eller behov av extern konsultation. Där antecknas också tidpunkt för arbetets påbörjande och färdigställande. Inom parentes angivna sidhänvisningar avser den tidigare faktadelen. 17

18 A Värmeproduktion Kontrollen utförd den /, Kontrollant Kontrollpunkt Ja Nej Brist/Åtgärd A.1 Värmecentralen A.1.1 A.1.2 A.1.3 A.1.4 A.1.5 Finns en skiss över värmecentralen upprättad? Är pannrummets isolering tillräcklig och i fullgott skick? Är värmeanläggningen och värmerören tillräckligt isolerade? Har värmecentralen ett självstängande friskluftintag? Finns ett styrsystem till värmeanläggningen (pann-, huvudshunt-, huvudcirkulationspumpstyrning)? A.1.6a Är råvattnet analyserat på föroreningar och syreinnehåll? A.1.6b Är systemvattnet analyserat på föroreningar och syreinnehåll? A.1.7a Är systemet tätt eller kräver det regelbunden påfyllning av vatten? A.1.7b Finns vattenmätare monterad på systemfyllningsledning? A.1.8a Finns ett fungerande larm för påfyllningssystemet? A.1.8b Finns ett fungerande driftlarm för värmeanläggningen? A.1.9 A.1.10 A

19 A.1.12 A Värmeproduktion fortsättning Kontrollen utförd den /, Kontrollant Kontrollpunkt Ja Nej Brist/Åtgärd A.2 Panna A.2.1a Görs kontinuerligt rökgasanaiys? Var det senaste resultatet tillfredsställande? A.2.1b Har nyligen gjorts en utvärdering av den eldningstekniska verkningsgraden? Var resultatet tillfredsställande? A.2.2 Utförs en regelbunden sotning av pannan? A.2.3a Har inkopplingen till skorstenen en rak profil utan onödiga böjar? A.2.3b Finns en skorsten eller en skorstenspipa till varje panna? A.2.4 A.2.5 Finns ett säkerhetssystem för intern cirkulation över pannorna? Kontrollpunkt Ja Nej Brist/Åtgärd A.3 Olje- och gasbrännare A.3.1 A.3.2 A.3.3 A.3.4 Har pannan ett stängande spjäll i brännarens luftintag? Är brännarna optimalt injusterade? Utförs en regelbunden service på brännare och byte av brännarmunstycke Är den aktuella pannsituationen rätt dimensionerad till företagets växthusareal? 19

20 A.3.5 B Värmedistribution Kontrollen utförd den /, Kontrollant Kontrollpunkt Ja Nej Brist/Åtgärd B.1 Pumpar och shuntar B.1.1 B.1.2 B.1.3 B.1.4 B.1.5 B.1.6 B.1.7 B.1.8 B.1.9 Finns huvudshunt som anpassar framledningstemperaturen till rådande behov? Finns ett pumpstyrningsprogram installerat? Är större pumpar varvtalsreglerade? Är pumpar och shuntar helt täta? Är pumpar och shuntar helt fria från missljud? Har shuntarnas stängning kontrollerats med en anliggningsgivare under det senaste året? Är pumpar och shuntars dimensionering kontrollerad efter senaste tillbyggnad av systemet? Kan takvärme i växthusen styras/stängas av separat? B.1.10 B.1.11 B

21 B Värmedistribution fortsättning Kontrollen utförd den /, Kontrollant Kontrollpunkt Ja Nej Brist/Åtgärd B.2 Matarledningar B.2.1 B.2.2 B.2.3 B.2.4 Är huvudmatarledningar väl isolerade? Är sekundära matarledningar, till exempel för bordsvärme tillräckligt isolerade? Är slanganslutningar till matarledningar täta och med kopplingar i gott skick? B.2.5 B.2.6 B.2.7 B

22 C Växthusens kondition Kontrollen utförd den /, Kontrollant Hus nr: Byggår: Materiel: Tak: Sidor: Gavlar: Materiel: Stomme: Golv: Kontrollpunkt C.1 Täckmateriel Ja Nej Brist/Åtgärd C.1.1a Är täckmaterielet helt? C.1.1b Är täckmaterielet tätt? C.1.2 C.1.3 C.1.4 Är täckmaterielet rent? Är vägganslutningar mellan växthus och byggnader täta? Är täcklister ordentligt fästa i spröjsarna? C.1.5 C.1.6 C.1.7 C.1.8 C.2 Dörrar och portar C.2.1 C.2.2 C.2.3 C.2.4 C.2.5 Är dörrar och portar i god kondition och tätar mot karmar och sockel? Finns borstlister i god kondition för att få täthet vid dörrar och portar? Är dörrkarmarnas infästning mot betongsocklar intakta? Är dörrars och portars lås intakta och ordentligt fasthållande? C.2.6 C

23 C Växthusens kondition fortsättning Kontrollen utförd den /, Kontrollant Kontrollpunkt Ja Nej Brist/Åtgärd C.3 Ventilationsluckor C.3.1 C.3.2 C.3.3 C.3.4 C.3.5 C.3.6 Tätar ventilationsluckorna vid stängning? Tätar ventilationsluckorna vid stark vind? Är kuggstänger och stag i god kondition och fungerar utan glapp? Är ventilationsmotorer och lager i god kondition? Har ventilationsluckorna en fungerande maxöppningsspärr? C.3.6 C.3.7 C.3.8 C.4 Isolering C.4.1 C.4.2 C.4.3 C.4.4 Har växthuset isolering i ståndsidor i god kondition? Har växthuset isolering i gavlar i god kondition? Finns effektiv isolering bakom pump- och shuntgrupper vid ytterväggar? C.4.5 C

24 C Växthusens kondition fortsättning Kontrollen utförd den /, Kontrollant Kontrollpunkt C.5 Vävar C.5.1 Är vävarnas kondition i bra skick? C.5.2 Är vävarnas fastsättning och upphängning intakt? C.5.3 Tätar vävarna i fördraget läge? C.5.4 Packar vävarna ihop bra i fråndraget läge? C.5.5 Ligger vävarna ordentligt nere i kallrasfickor? C.5.6 Är kallrasfickor väl dränerade? C.5.7 Tätar vävarna ordentligt i anslutningen mot karmar vid dörrar? C.5.8 Finns vävar i god kondition monterade i gavelväggar? C.5.9 Är motorer, linor, vändhjul och lager i god kondition? C.5.10 Löper vävarna fritt från inredning, till exempel belysningsarmaturer (brandrisk)? C.5.11 Ja Nej Brist/Åtgärd. C.5.12 C.5.13 C.5.14 C