Svenska Kraftnät Årsredovisning 2004

Transkript

1 Svenska Kraftnät Årsredovisning 2004 Mycket god driftsäkerhet under året Stamnätet görs ännu mer robust De nordiska stamnäten byggs ut Gott ekonomiskt resultat: 519 Mkr Åter normal överföringssituation

2 Kort om år 2004 Driften under året Inmatad energi på stamnätet uppgick till 123,5 (117,7) TWh*. Driftsäkerheten har varit god under året. Föregående år den 23 september orsakade ett elavbrott ett bortfall i elleveranser på ca MWh. Under år 2004 inträffade 187 (198) driftstörningar i stamnätet de flesta orsakades av åska. Av dessa medförde 10 (27) driftstörningar leveransavbrott för elkunder. Den energi som därvid inte levererades uppgick till 25 (17) MWh. Korta ekonomifakta Totala rörelseintäkterna blev (3 982) Mkr för koncernen. Koncernens resultat förbättrades och uppgick till 519 (288) Mkr. Räntabiliteten på justerat eget kapital, efter 28 % skattemotsvarighet, blev 6,2 (3,5) % för koncernen. Skuldsättningsgraden uppgick till 0,43 (0,49). Investeringarna i koncernen uppgick till 410 (411) Mkr. Av dessa var 317 (293) Mkr investeringar i stamnätet, 63 (47) Mkr i optoförbindelser, 2 (33) Mkr i gasturbiner, 5 (20) Mkr i Polen-länken samt 23 (18) Mkr i övriga immateriella tillgångar. * Uppgifter inom parentes avser år Vårt uppdrag Erbjuda säker, effektiv och miljöanpassad överföring av el på stamnätet. Utöva systemansvaret kostnadseffektivt. Främja en öppen svensk, nordisk och europeisk elmarknad med konkurrens. Verka för en robust och flexibel nationell elförsörjning. Detta är Svenska Kraftnät Svenska Kraftnät är ett statligt affärsverk som startade sin verksamhet 1 januari Företaget sköter stamnätet för elkraft och har systemansvaret för den svenska elförsörjningen. Detta ansvar innebär att se till att elsystemet kortsiktigt är i balans och att dess anläggningar samverkar driftsäkert. Stamnätet omfattar totalt ca kilometer långa 220 kv och 400 kv kraftledningar med bl.a. stationer, förbindelser med utlandet och kontrollsystem IT-system och optofiber för bredbandskommunikation. Antalet anställda är ca 280 personer. Huvudkontoret ligger i Vällingby, Stockholm, där även driftcentralen Nätkontroll finns. Kontor finns även i Halmstad, Sundsvall samt Sollefteå, som rymmer en driftcentral för stamnätet i Norrland. Vi har också en kursgård för civilpliktiga linjereparatörer i Åsbro, utanför Örebro. Svenska Kraftnät sysselsätter ytterligare några hundra personer på entreprenad för drift och underhåll av stamnätet runt om i landet. Svenska Kraftnät är också en koncern, som under år 2004 bestod av tre dotterbolag och sex intressebolag, av vilka det största är den nordiska elbörsen Nord Pool. Målningarna som återges i Svenska Kraftnäts årsredovisning för år 2004 är gjorda av Lars Norrman ( ) för dåvarande Statens Vattenfallsverk. Lars Norrman/BUS 2005 Lars Norrman var målare, tecknare och grafiker vars arbeten utmärks av plastisk åskådlighet och en kyligt klar färgskala. Han skildrade ofta folkliv i främmande länder, även i flera reseskildringar. (Källa: Bonniers stora lexikon) Redaktörer: Mårten Norgren, Johnny Norling Formgivning: Wikströms Tryckeri, Uppsala Trycksaksproduktion: Fagerblads, Västerås

3 Innehåll Viktiga händelser i verksamheten Ordföranden har ordet GD har ordet Svenska Kraftnät koncernen Förvaltningsberättelse Resultaträkningar Balansräkningar Kassaflödesanalyser Förändring i eget kapital Femårsöversikter Redovisningsprinciper Noter Förslag till resultatdisposition Revisionsberättelse Ökad driftsäkerhet erfarenheter och åtgärder efter elavbrotten Svenska Kraftnät och miljön En vision för Svenska Kraftnät och elmarknaden år Simulator stöder utbildningen av stamnätets operatörer Vi satsar på kompetensväxling Styrelsen Kraftuttryck och definitioner Adresser

4 Viktiga händelser i verksamheten Januari 2004 Konungen Carl XVI Gustaf besökte Svenska Kraftnät 15 januari tillsammans med hovmarskalken Ingemar Eliasson (f.d. energiminister). Presentation av Nätkontroll ingick i besöket. Svenska Kraftnät fick regeringens uppdrag att utreda utformningen av de framtida stam- och regionnäten inom Stockholms län. Uppdraget omfattar ledningar i spänningsområdet kv. Perspektivet är år. Arbetet ska ske i samarbete med länsstyrelsen, berörda kommuner och deras samarbetsorgan samt övriga kraft- och ledningsägare inom regionen. En delrapport ska vara klar 15 maj 2005 och en slutrapport 1 juli Vinterns högsta elförbrukning i Sverige inträffade på morgonen 22 januari. Den totala elförbrukningen uppgick då till MW. Effektsituationen bedömdes trots allt som tillfredsställande bl.a. var alla större svenska kraftverk i full drift och det fanns goda möjligheter för elimport. Februari I samarbete med Svenska Kraftnät genomförde Sveriges Televisions program Hjärnkontoret 10 februari ett experiment för att spara elenergi. I slutet av programmet uppmanades tittarna att sänka värmen, släcka lampor, slå av diskmaskin m.m. under en timme. Samtidigt spelade programledarna in resultatet i Svenska Kraftnäts Nätkontroll och presenterade det sedan i kommande program. Vi redovisade hur mycket el tittarna lyckades spara (ca 300 MW). Maj Svenska Kraftnäts planer på en ny 400 kv ledning Hallsberg Skåne, Södra Länken, presenterades. Med denna ledning kommer kapaciteten att öka för att överföra el till Sydsverige och risken att minska för störningar i elsystemet. Juni Svenska Kraftnäts generaldirektör Jan Magnusson blev 9 juni vald till ny ordförande för Nordel under en tvåårsperiod. Detta skedde vid organisationens årsmöte i Finland. På Nordel-mötet beslutade man även om ett program för att genomföra fem förstärkningar av det nordiska elsystemet till en kostnad av ca 10 miljarder kr. Förstärkningarna kan vara genomförda omkring år Därmed skapas ännu bättre förutsättningar för handel på den nordiska elmarknaden. Vidare presenterades en översyn av dimensionerings- och driftskriterierna i det nordiska elsystemet, vilken genomförts efter strömavbrottet i Sydsverige och på Själland i september Augusti Upphandlingen av entreprenörer för underhåll av Svenska Kraftnäts anläggningar blev klar. Det fasta underhållet ökar i omfattning, främst för skogsröjning i ledningsgatorna. Ändå resulterade upphandlingen i ungefär oförändrade kostnader jämfört med tidigare år. På regeringens uppdrag presenterade Svenska Kraftnät i mitten av augusti den årliga rapporten om svenska effektbalansen. Rapporten beskrev effektbalansen under den förgående vintern och lämnade en prognos för den kommande vintern. Svenska Kraftnät beslutade att hålla oförändrade stamnätstariffer för 2005, jämfört med 2004 års tariffer. Den svenska stamnätstariffen är lägst i Europa. För en kilowattimme el som förbrukas i Sverige är kostnaden för att utnyttja stamnätet i genomsnitt ca 1,3 öre/kwh. September Svenska Kraftnät fördelade 13 september ytterligare 9,4 miljoner kronor till 16 fastigheter, för att dessa skulle få anslutning till elnätet eller annan elförsörjning. Därmed fullföljde vi regeringens uppdrag. Alla som sökt bidrag och uppfyllt villkoren för sådant har nu fått tillgång till el. Sedan år 1999 har totalt 113 fastigheter med ca 250 boende landet runt fått nästan 60 Mkr i bidrag för elektrifieringar. Oktober Regeringen deklarerade att Svenska Kraftnät under år 2005 kommer att utses till systemansvarig för naturgas i landet. Som neutral aktör på naturgasmarknaden ska vi därmed övervaka att systemet för naturgas fungerar driftsäkert och är i balans, sköta balansavräkning och främja konkurrensen. Svenska Kraftnäts nya ansvar gäller från 1 juli

5 Statsministern presenterade planerna på ett nytt departement för frågor om samhällsbyggnad med Mona Sahlin som statsråd. Svenska Kraftnät hör till detta departement, där bl.a. energi- och bostadsfrågorna har inordnats. November Svenska Kraftnät upphandlade effektreserver om totalt ca MW för den kommande vintern. En mindre del av detta består av avtal om frånkoppling av elförbrukning i industrier, medan resten är elproduktion. Bakgrunden är den tillfälliga lagen om effektreserver som kom år Då fick Svenska Kraftnät i uppdrag att träffa avtal med bl.a. elproducenter så att en effektreserv om högst 2000 MW finns tillgänglig under åren Därefter ska aktörerna själva ansvara för att det finns tillräckligt med effekt i elsystemet. December EU-kommission presenterade förslag till direktivet Security of Supply om säker elförsörjning. Efter en remissomgång bland EU-länderna ska EU-parlamentet besluta om det nya direktivet. Januari 2005 Svenska Kraftnät medverkade i arbetet för att reparera skador efter stormen 8 9 januari. Fordon, elverk, reservstolpar, telefoner m.m. från våra beredskapsförråd utnyttjades. Ett sextiotal tidigare civilpliktsutbildade linjemontörer engagerades av företagen för insatser i Sydsverige. Till elföretagen förmedlade vi dessutom flygplan (Hercules), helikoptrar, fordonsförare, elverk m.m. från främst försvaret. Svenska Kraftnät fick i uppdrag av regeringen att utreda hur vi i samarbete med tillverkningsindustrin kan stödja elteknisk forskning, utveckling och demonstration. En delrapport ska lämnas 1 maj och en slutrapport senast 15 oktober

6 Ordföranden har ordet Efter det speciella året 2003 med elavbrottet i Sydsverige, den bristande vattentillgången i kraftverksmagasinen och det periodvis höga elpriset blev år 2004 mer normalt. Några större elavbrott har inte förekommit under året och Svenska Kraftnät har åter nått sitt ekonomiska resultatmål. Svenska Kraftnäts verksamhet har bl.a. präglats av åtgärder för att ytterligare stärka driftsäkerheten i stamnätet. En ny ledning från Hallsberg till Skåne projekteras för närvarande. Vi har också inlett en ombyggnad och förnyelse av våra stationer i en takt av två per år. Dessa och flera andra åtgärder innebär sammantaget en halverad risk för elavbrott i det svenska stamnätet. Förbättringen sker utifrån en sedan tidigare hög driftsäkerhetsnivå, men vi anser ändå åtgärderna motiverade med tanke på den stora betydelse som elen har i det moderna samhället. Svenska Kraftnäts arbete har också präglats av ett intensifierat nordiskt samarbete. Ett paket med fem större investeringar har föreslagits av de nordiska stamnätsföretagen och bearbetas nu i de berörda länderna. För svensk del gäller detta en fördubbling av Fenno-Skan mellan Sverige och Finland, en ny ledning till Norge och ledningen genom Småland till Skåne som nämnts ovan. Styrelsen har under året delvis förnyats genom att två nya ledamöter Tomas Bruce och Anna-Stina Nordmark-Nilsson av regeringen förordnades som ledamöter från den 1 april. I samband med styrelsens sammanträde i maj besöktes stationen i Horred utanför Varberg som ett led i styrelsens uppföljning av de åtgärder som vidtagits efter elavbrottet i september Ett extra sammanträde i oktober ägnades åt övergripande och strategiska frågor som investeringsplanerna för åren , fortsatt utveckling av den nordiska elmarknaden samt Svenska Kraftnäts framtidsvision SvK Styrelsen har också haft särskilda föredragningar och diskussioner om Nord Pools verksamhet och om kompetensförsörjningen med hänsyn till de relativt många pensionsavgångarna. Samarbetet inom styrelsen och mellan styrelse och ledning har varit gott och främst inriktats på de krav och uppgifter Svenska Kraftnät står inför på den svenska, nordiska och europeiska elmarknaden framöver. Stockholm i februari 2005 Sven Hulterström Sven Hulterström, ordförande i Svenska Kraftnäts styrelse. 6

7 GD har ordet Driftsäkerheten i fokus År 2004 blev sammantaget ett tämligen normalt år för elsystemet och Svenska Kraftnät. Det inleddes visserligen med historiskt sett låga fyllnadsgrader i vattenkraftsmagasinen och därmed följande höga elpriser. Den tämligen rikliga nederbörden under året gjorde dock att magasinen fylldes på, så att vattentillgången vid utgången av år 2004 var normal. Under senare delen av året låg spotpriset ganska stabilt runt 25 öre/kwh. God driftsäkerhet som förstärks ytterligare Driftsäkerheten har varit god under året. Endast i några få fall har elleveranserna till kund påverkats av fel i stamnätet. Mängden icke levererad energi vid sådana avbrott uppgick till 25 MWh, vilket är 0,00002 procent av den energimängd på 129 TWh som har överförts på stamnätet under året. Det moderna samhällets stora beroende av el gör att driftsäkerhetsnivån i stamnätet måste vara mycket hög. Efter elavbrottet i Sydsverige och på Själland den 23 september 2003 startade Svenska Kraftnät en rad åtgärder för att ytterligare höja säkerheten i nätet. Tillsammans med övriga nordiska stamnätsföretag har vi inlett en översyn av driftsäkerhetsreglerna i det nordiska kraftsystemet. Utbyggnaden av Södra Länken, en ledning mellan Hallsberg och sydvästra Skåne, kommer att ytterligare stärka nätet i Sydsverige. Vi har också beslutat att öka ombyggnadstakten av de stationer som utgör viktiga knutpunkter i stamnätet. Förnyelsen kommer att ske i en takt av två stationer per år. Sammantaget medför de åtgärder som nu vidtas en halvering av risken för avbrott i stamnätet. God ekonomi och låga tariffer Det ekonomiska resultatet blev 519 Mkr, vilket är något över avkastningskravet på 500 Mkr. Inför år 2004 höjde vi för första gången stamnätstariffen. Det skedde för att anpassa energidelen i tariffen (ersättning för överföringsförluster) till ett högre elpris än vi haft under tidigare år. Fortfarande har Svenska Kraftnät mycket låg stamnätstariff jämfört med övriga europeiska stamnätsföretag. Det nordiska elsamarbetet fördjupas Inom Nordel, de nordiska stamnätsföretagens samarbetsorganisation, har utarbetats ett paket med fem investeringsprojekt. För svensk del ingår tre Jan Magnusson, generaldirektör. 7

8 ledningar: Nea Järpströmmen mellan Jämtland och Mittnorge, Fenno-Skan 2 mellan Sverige och Finland och tidigare nämnda Södra Länken. Därutöver finns Skagerak 4 mellan Norge och Jylland och en ledning i Stora Bält. De nya ledningarna kommer att väsentligt minska förekomsten av s.k. flaskhalsar i överföringssystemet. Därmed förbättras ytterligare förutsättningarna för en väl fungerande nordisk elmarknad. Även europeisk elmarknad Under året togs ytterligare steg i utvecklingen av en gemensam europeisk elmarknad. EU-kommissionen inriktade sitt arbete på både försörjningssäkerhet och marknadsutveckling. De europeiska stamnätsföretagens samarbetsorganisation Etso, som hittills mest arbetat med kompensation för s.k. transitflöden, inriktar nu också sin verksamhet på hantering av flaskhalsar och harmonisering av stamnätstariffer. Även frågor om försörjningstrygghet står högt på dagordningen. Systemet för transitkompensation innebär att respektive stamnätsföretag dels får betala för den transit som åstadkoms genom elflöden från det egna landet, dels får betalt för den belastning som elflöden från intilliggande länder ger upphov till. Ersättningen sker utifrån respektive lands stamnätstariff. Eftersom Svenska Kraftnät har väsentligt lägre tariffer än flertalet stamnätsföretag leder systemet till att vi kan bli nettobetalare även om transitflödena genom Sverige är större än de flöden som vi själva ger upphov till. Vi arbetar nu för att Etso i stället skall införa en modell som bygger på standardkostnader. Nya arbetsuppgifter och gott arbete Svenska Kraftnät har under senare år fått förtroendet att sköta en rad nya arbetsuppgifter. Det har bl.a. gällt dammsäkerhet, optofiberutbyggnad och registrering av elcertifikat. Under år 2004 tillkom också ursprungsmärkning av el baserat på ett EU-direktiv. Under året deklarerade regeringen vidare att Svenska Kraftnät år 2005 kommer att blir systemansvarig för naturgas. Denna verksamhet är än så länge av ganska begränsad omfattning naturgasanvändningen i Sverige är 11 TWh, dvs. tre procent av den totala energianvändningen i landet. Jag anser ändå detta vara ett principiellt viktigt beslut. Om Sverige skall bygga ett landsomfattande stomnät för naturgas är det en stor fördel om organisationen utformas på samma sätt som på elområdet, dvs. med en oberoende infrastruktur som ger alla aktörer lika möjligheter. Beslutet om systemansvaret ser jag som ett första steg i en sådan utveckling. För att Svenska Kraftnät ska klara sina viktiga uppgifter nya som gamla krävs kunniga och engagerade medarbetare. Jag vill tacka alla för ännu ett år med goda insatser. Stockholm i februari 2005 Jan Magnusson 8

9 Svenska Kraftnät koncernen Dotterbolag SwePol Link AB Bolagets uppgift är att driva och underhålla en likströmslänk mellan Sverige och Polen. Länken har en effekt på 600 MW. Svenska Kraftnäts aktieandel är 51 %, Vattenfall AB äger 48 % och det polska stamnätsföretaget Polskie Sieci Elektroenergetyczne SA 1 %. Koncernens omsättning under år 2004: 305 (280) Mkr. Ett helägt dotterbolag till SwePol Link AB är SwePol Link Poland Sp.zo.o. Detta bolag äger den del av likströmslänken som ligger på polskt territorium. Omsättning under år 2004: 86 (82) Mkr. Svenska Kraftnät Gasturbiner AB Bolaget ägs helt av Svenska Kraftnät. Det bildades år 1999 för att Svenska Kraftnät långsiktigt ska kunna säkra resurser för att hantera störningar i kraftsystemet. Omsättning under år 2004: 61 (88) Mkr. Svenska KraftKom AB Bolaget ägs helt av Svenska Kraftnät. Under år 2004 liksom år 2003 har bolagets verksamhet varit ringa. Omsättning under år 2004: 0 (0) Mkr. Intressebolag Nord Pool ASA Nord Pool ASA är en börs för finansiell handel för aktörer på den nordiska elmarknaden. Huvudkontoret finns i Oslo och filialkontor i Stockholm, Helsingfors och Odense. Nord Pool är också aktivt på den europeiska marknaden, bl.a. genom att äga 17 % av den tyska elbörsen EEX. Under år 2004 uppgick handeln på terminsmarknaden till 590,2 (545,1) TWh. Clearingverksamheten omfattade 1 207,0 (1 218,6) TWh. Svenska Kraftnät äger 50 % av Nord Pool ASA. Övriga 50 % ägs av Statnett SF. Omsättning under år 2004: 243 (212) MNOK. Nord Pool Spot AS Den fysiska handeln av el, spotmarknaden, bedrivs i ett separat bolag: Nord Pool Spot AS. Under år 2004 uppgick handeln till 167,0 (119,0) TWh. Bolaget ägs av Svenska Kraftnät, Statnett SF, Nord Pool ASA, Fingrid Oyj, Elkraft System a.m.b.a. och Eltra a.m.b.a. Omsättning under år 2004: 80 (74) MNOK. Triangelbolaget D4 AB För delägarnas räkning förvaltar bolaget optoförbindelserna Stockholm- Oslo-Göteborg-Malmö-Stockholm. Intäkter från uthyrning förs direkt vidare till delägarna. Bolaget ägs till lika delar av Svenska Kraftnät, Vattenfall AB, Fortum Distribution AB och Sydkraft Bredband AB. Omsättning under år 2004: 20 (19) Mkr. Kraftdragarna AB Kraftdragarna AB har som främsta uppgift att för ägarnas räkning säkerställa transportberedskapen för transformatorer, reaktorer och andra tunga komponenter som ingår i elförsörjningssystemet. Kraftdragarna AB samarbetar med Statnett Transport AS för att ytterligare stärka beredskapen inför haveritransporter. Svenska Kraftnät äger 50 %, Vattenfall AB 25 % och Vattenfall Regionnät AB 25 % av bolaget. Omsättning under 2004: 29 (13) Mkr. STRI AB Bolaget bedriver forskning och utveckling inom området elkraftöverföring, huvudsakligen på uppdrag av delägarna. Svenska Kraftnät äger 25 %, ABB AB 50 %, Statnett SF 12,5 % och Vattenfall AB 12,5 % av bolaget. Omsättning under år 2004: 46 (50) Mkr. Elforsk AB Elforsk bedriver gemensam verksamhet inom forskning och utveckling (FoU) för elkraftbranschen i Sverige. Svenska Kraftnät är huvudsakligen engagerat inom de delar som rör överföringen av el och utvecklingen av elmarknaden. De viktigaste inriktningarna är miljöfrågor, underhåll och förnyelse av anläggningar samt stöd till doktorandprojekt. Svenska Kraftnät äger 25 % och branschorganisationen svensk Energi 75 % av bolaget. Omsättning under år 2004: 82 (107) Mkr. 9

10 Förvaltningsberättelse 2004 Huvuduppgifterna för Svenska Kraftnät är att förvalta och driva stamnätet inklusive utlandsförbindelserna samt att vara systemansvarig myndighet enligt ellagen, vilket innebär att ansvara för den löpande momentana elbalansen och det svenska elsystemets övergripande driftsäkerhet. Vidare är Svenska Kraftnät elberedskapsmyndighet enligt elberedskapslagen. Svenska Kraftnät har också myndighetsuppgifter rörande dammsäkerhet och elcertifikat. Under år 2004 bestod koncernen Svenska Kraftnät förutom av affärsverket, av tre dotterbolag: Swe Pol Link, Svenska Kraftnät Gasturbiner AB och Svenska Kraftkom AB. Även sex intressebolag i Sverige och Norge ingår i koncernen. Verksamheten Svenska Kraftnäts affärsverksamhet Nedan beskrivs de åtgärder som vidtagits för att nå de mål som regeringen har ställt upp för Svenska Kraftnäts affärsverksamhet i regleringsbrevet för år Finansiella mål Svenska Kraftnät ska i genomsnitt uppnå en räntabilitet på justerat eget kapital 1, efter avdrag för skattemotsvarighet, på 6 %. Kostnader för s.k. restelektrifiering på ca 10 Mkr per år, som Svenska Kraftnät på regeringens uppdrag har upphandlat, ska täckas med vinstmedel. Räntabiliteten blev 6,2 (3,5) % på justerat eget kapital, vilket innebär att målet på 6 % överträffades. När kostnaderna för restelektrifiering räknas bort blev räntabiliteten 6,3 %. Skuldsättningsgraden 2 blev 0,43 (0,49), vilket är i överensstämmelse med målet om högst 0,55. Utdelningspolicyn är att 65 % av årets resultat utdelas till svenska staten. Driftsäkerhet Driftsäkerheten har varit god. Antalet driftstörningar på stamnätet var 187 stycken, varav de allra flesta bemästrades genom de tekniska systemen. Tio störningar medförde leveransavbrott för elkunder. Den energi som inte levererades uppgick till 25 MWh. Flertalet störningar berodde på omfattande åska under sommaren. Nedan visas driftstörningarna på stamnätet under en femårsperiod. Kostnadseffektivitet Kostnadseffektiviteten ska vara lika hög som i jämförbara företag. Effektiviteten mäts i jämförande studier med andra motsvarande företag. Sådana studier har visat att Svenska Kraftnät hör till de mest kostnadseffektiva stamnätsföretagen i världen, vilket har framgått av benchmarking-studier genomförda av European Transmission System Operators, ETSO. Detta gör att Svenska Kraftnät kan hålla låga stamnätstariffer. Forskning och utveckling Svenska Kraftnäts forsknings- och utvecklingsverksamhet syftar till att öka driftsäkerhet, effektivitet och miljöanpassning av stamnäts- och systemansvarsverksamheten. Forskning och utveckling stöds även inom dammsäkerhetsområdet. Verksamheten bedrivs i huvudsak genom uppdrag till de delägda utvecklingsföretagen STRI och Elforsk. Vidare stöder Svenska Kraftnät doktorandprojekt och examensarbeten vid de tekniska högskolorna. En stor del av forskning och utveckling är inriktad på underhållsteknik och ny utformning av Svenska Kraftnäts anläggningar. Ett sådant projekt är inriktat på att utveckla övergång till kabel direkt i kraftledningsstolpe, med s.k. torra genomföringar. Förstudier har genomförts hos STRI. Vi planerar nu att utveckla en prototypinstallation för 220 kv. Svenska Kraftnät medverkar tillsammans med Elforsk, ABB, Banverket, Areva och Energimyndigheten i Elektraprogrammet, som årligen stödjer ett 40-tal doktorandprojekt inom främst elteknikområdet. Svenska Kraftnät medverkar i tre projekt som rör olika aspekter av storskalig introduktion av vindkraft och annan småskalig produktion. Driftstörningar Driftstörningar på stamnätet, antal Dito med elavbrott, antal Ej levererad energi, MWh Med justerat eget kapital avses genomsnittet av årets in- och utgående bundet eget kapital samt 72 % av det fria egna kapitalet. 2 Med skuldsättningsgrad avses räntebärande skulder minus räntebärande tillgångar i förhållande till utgående justerat eget kapital inklusive minoritetsintressen. 3 På grund av elavbrottet den 23 september

11 Dessa är: Konsekvenser för det svenska kraftsystemet om MW vindkraft (motsvarar 10 TWh) installeras. Detta drivs i regi av Elforsk. Systemteknisk påverkan vid storskalig introduktion av vindkraft i det nordiska kraftsystemet. Chalmers är svensk utförare. Projektet stöds av Svenska Kraftnät, Vattenfall och de nordiska energimyndigheterna. Svenska Kraftnät och Energimyndigheten medverkar i ett EU-projekt som analyserar hur elkraftsystem i Europa kommer att påverkas när förnybar produktion ska introduceras i stor skala i framtiden. Svenska utförare är STRI och Lunds Tekniska Högskola. Inom dammsäkerhetsområdet stöds ett tjugotal forsknings- och utvecklingsprojekt. Bl.a. har en känslighetsanalys av Flödeskommitténs riktlinjer för bestämning av dimensionerande flöden för dammanläggningar i ett framtida förändrat klimat påbörjats. I ett annat projekt arbetar dammägare, kommuner och länsstyrelser gemensamt fram en förebild för den samlade beredskapen för dammbrott och höga flöden i en utbyggd älv. Stöd har lämnats till fyra doktorandprojekt inom dammsäkerhetsområdet. Under år 2004 använde Svenska Kraftnät 14 (15) Mkr till forskning och utveckling. Inom stamnätsverksamheten uppgick kostnaderna till 19 (20) Mkr inklusive dammsäkerhetsåtgärder. Nordiskt och europeiskt samarbete Samarbetet i de nordiska stamnätsföretagens gemensamma organ, Nordel, har varit intensivt under året. Våren 2004 presenterades ett program med investeringar för att förstärka det nordiska högspänningsnätet för el. Investeringarna kommer att öka tryggheten i elförsörjningen och förbättra den nordiska elmarknadens funktion. Följande fem projekt i det nordiska kraftnätet ingår i programmet: Fenno-Skan 2 mellan Sverige och Finland Nea-Järpströmmen mellan Norge och Sverige Södra Länken mellan centrala och sydliga Sverige Stora Bält förbindelsen i Danmark Skagerak 4 mellan Norge och Danmark Förslagen till förstärkningar ska ses som en helhet utan inbördes prioritering. De kan alla vara genomförda omkring år Den totala investeringskostnaden uppgår till cirka 10 miljarder kronor. Förutsättningarna att använda vissa gemensamma medel (flaskhalsintäkter) som en del av finansieringen och som ett komplement till traditionell finansiering via stamnätstariffer utreds för närvarande. I maj lade Nordel fram förslag till gemensam målsättning för att säkra tillgången på effekt vid höglast. Utgångspunkten är att incitament till investeringar skall skapas via marknadspriset. En väl fungerande prisbildning och en tydlig rollfördelning mellan å ena sidan systemansvariga myndigheter och å andra sidan marknadsaktörer är därför avgörande förutsättningar för att aktörerna skall få motiv att säkra nödvändiga resurser för att klara sina leveranser av el också under kalla vinterdagar. Nordel framhåller vikten av en ökad flexibilitet i efterfrågan på el för att stärka effektbalansen. Stamnätsföretagen har under hösten tagit fram nationella handlingsplaner för att skapa bättre förutsättningar för en sådan utveckling. Nordel har också presenterat ett förslag till en finansiell produkt, avsedd att ge marknadsaktörerna möjlighet att säkra sig mot höga priser vid höglast. Nordel har vidare redovisat resultatet av en översyn av dimensionerings- och driftkriterierna i det nordiska elsystemet, mot bakgrund av elavbrottet i Sydsverige och Själland i september Ett antal punkter har identifierats där förbättringar kommer att ske, framförallt i tillämpningen av det gemensamma regelverket. Parallellt sker en djupare genomgång av reglerna bl.a. med beaktande av motsvarande regler inom övriga Europa. Sedan flera år pågår i Nordel arbetet att utforma gemensamma regler för hantering av överföringsbegränsningar, s.k. flaskhalsar, i det nordiska elnätet. Nordel redovisade i augusti resultatet av en översyn av reglerna för fastställande av handelskapacitet på mellanriksförbindelserna. En slutsats var att det nuvarande regelverket i huvudsak är harmoniserat. Nordel föreslår dock att frågan om hantering av interna överföringsbegränsningar och dess konsekvenser för kapaciteten på förbindelserna mellan länderna ses över ytterligare. I rapporten redovisas även hur mothandel kan användas för att minska uppdelningen av marknaden i skilda prisområden. Nordel framhåller att kostnaderna för en ordning med ökad mothandel bör bäras av marknadsaktörerna som har nytta av åtgärden. Vid sitt möte i Akureyri på Island i september 2004 konstaterade de nordiska energiministrarna att den nordiska marknaden fungerar väl och att harmoniseringsprocessen nu bör föras vidare. I Akureyri-deklarationen ombeds de systemansvariga att utreda hur ytterligare samordning av funktioner inom systemansvaret, finansiering och organisering av nordiska investeringar i överföringsnäten och en gemensam hantering av effektfrågan kan etableras. Utredningen kommer att redovisas i februari Ett informellt nordiskt samarbete inom säkerhets- och beredskapsverksamheten har skett under ett antal år i Nordiskt Elberedskaps- och säkerhetsforum. Under år 2004 har detta samarbete formaliserats och getts fastare former. I samarbetet behandlas bland annat frågor om hur de nordiska länderna kan stödja varandra vid omfattande och långvariga störningar i elförsörjningen. I de europeiska stamnätsföretagens samarbetsorgan, ETSO, har frågan om transitkompensation också i år upptagit en betydande del av arbetet. Det förväntades att EU-kommissionen skulle lägga fast riktlinjer för transitkompensation som skulle medföra ändrade förutsättningar för ETSO. Under hösten stod det klart att Kommissionens riktlinjer skulle försenas. ETSO valde därför att förlänga nuvarande regler för transitkompensation ytterligare ett år. ETSO:s arbete har också i övrigt präglats av Kommissionens initiativ. Bland annat har ETSO samarbetat med EU-kommissionen beträffande förslaget till direktiv för att stärka försörjningstryggheten för el. 11

12 Svenska Kraftnäts beredskapsverksamhet Den beredskapsorganisation som Svenska Kraftnät utvecklar i samarbete med Svensk Energi bygger på den störningsberedskap som branschen har etablerat och som består av sju elsamverkansområden. Vid störningar som hanterats under senare tid, särskilt vid orkanen Gudrun 8-9 januari 2005, har delar av denna samverkansorganisation varit engagerad med gott resultat. Genom avtal med Försvarsmakten kan olika typer av förstärkningar tillföras vid störningar i elförsörjningen. Bland annat kan omdisponeringar av reparationsresurser ske med flyg. Via avtal med de frivilliga försvarsorganisationerna kan resurser tillföras ur Frivilliga automobilkåren, Kvinnliga Bilkåren, Frivilliga flygkåren och Frivilliga radioorganisationen. Utveckling och prov av ett nytt mobilt radiokommunikationssystem, Mobielex, har fullföljts. Avsikten är att systemet skall kunna fungera som ett gemensamt mobilradiosystem för elbranschen. Systemet testades våren 2004 av Vattenfall Norrnät. Med erfarenhet från detta prov genomförs en andra testperiod vintern i Mellansverige. Här medverkar Fortum, Sydkraft och Vattenfall. Under året har cirka 500 personer vid kraftföretagen utbildats i krisledning, som Svenska Kraftnät ansvarar för i samarbete med Svensk Energi. Arbete för att säkra tillgång till säkra reservstyrningsplatser, har fortsatt under år 2004 genom att ytterligare driftcentraler försetts med reservanläggningar, säkra telekommunikationer, utökat fysiskt skydd och förbättrad lokalkraft. Åtgärder har vidtagits i sex produktionsanläggningar, huvudsakligen kraftvärmeverk, för att säkra deras förmåga att startas utan kontakt med det centrala elsystemet och köras i s.k. ö-drift. Förmågan har verifierats genom prov. I samband med proven har driftpersonalen utbildats i att köra sina anläggningar med intilliggande nät i ö-drift. Mobila reparationsstyrkor som organiseras av Svenska Kraftnät har medverkat i Nordic Peace Utrustning för två reparationsstyrkor finns vid Svenska Kraftnäts utbildningsoch förrådsanläggning i Åsbro. Där 12 finns också utrustning för snabba reparationer vid ledningshaverier i stam- och regionnät. Två typer av snabbt resbara kraftledningsstolpar samt ett antal reservkraftaggregat har anskaffats. Huvuddelen av planerad NBCstyrka har utbildats och utrustats för att kunna reparera el-anläggningar i kontaminerad miljö. Under år 2004 har Svenska Kraftnät grundutbildat 85 stycken civilpliktiga för reparationer på kraftledningar och ställverk vid verkets kursgård i Åsbro samt 41 kraftverksoperatörer vid Vattenfall Training Centre i Jokkmokk. Positivt resultat har erhållits i de utvärderingar som skett av Civilpliktsrådet och av respektive skola. Åsbro kursgård utsågs även av värnpliktskongressen till bästa utbildningsplats. Svenska Kraftnät blev under året utsett till tillsynsvägledande myndighet för dammsäkerhet enligt Förordningen (1998:900) om tillsyn enligt miljöbalken. De rutiner som Svenska Kraftnät har utvecklat för dammägarnas årsrapportering till tillsynsmyndigheterna har börjat tillämpas i de från dammsäkerhetssynpunkt viktigaste länen. Svenska Kraftnät har med dessa rapporter som grund gjort en nationell sammanställning i en rapport till regeringen. Ett projekt samfinansierat med svensk kraftindustri, som startades år 2003 för utveckling av den samordnade beredskapen för dammbrott, har drivits vidare och beräknas vara slutfört under år Svenska Kraftnät har tillsammans med andra företag och myndigheter medverkat till ett förslag att bilda ett centrum för kunskap och kompetens inom vattenbyggnad, vattenturbiner och generatorer. Säker förvaltning av landets åldrande dammbestånd kräver god kunskap och kompetens inom områden som hydrologi, hydraulik och dammbyggnadsteknik. Avsikten är att centrumet skall säkerställa landets behov av kunskap och kompetens inom vattenbyggnadsområdet. Under åren fördelades 50 Mkr i bidrag för restelektrifiering av fastigheter. Vid återrapportering av verksamheten år 2003 hemställde Svenska Kraftnät om ytterligare medel att fördela till elproduktionsanläggningar för resterande fastigheter. Verkets framställan bifölls av regeringen och ytterligare 10 Mkr fick disponeras. Beslut fattades under år 2004 om bidrag på sammanlagt 9,6 Mkr för att elektrifiera 16 fastigheter. Kostnaderna redovisas i takt med att arbete utförs. Risk- och omvärldsanalys Affärsrisken för Svenska Kraftnät bedöms vara begränsad. Överföringsverksamheten är långsiktig och stabil. Kundkretsen består i huvudsak av väletablerade och stabila företag med god soliditet. Svenska Kraftnät är genom sin internationella verksamhet till en viss del exponerat för finansiella risker, främst valutarisker i samband med omräkning av utländska nettotillgångar och resultat. Svenska Kraftnät har inte valutasäkrat fordringar och skulder i utländsk valuta. Ränterisker i samband med likviditetsoch skuldhantering är liten, då Svenska Kraftnäts soliditet är hög och upplåningsvolymen är liten. Svenska Kraftnät inhandlar el för att täcka överföringsförlusterna till fast pris enligt fleråriga avtal. Utnyttjandet av stamnätet påverkas av den hydrologiska situationen, produktionen i värmekraftverken och export/ import. Vid omfattande vattenkraftproduktion och därav följande stor överföring från Norrland till Syd- och Mellansverige, ökar Svenska Kraftnäts intäkter. Å andra sidan minskar stamnätsintäkterna när vattenkrafttillgången är liten och importen söderifrån är stor. Svängningarna i resultatet kan till följd härav uppgå till flera hundra miljoner kronor. Därför måste bedömningen av Svenska Kraftnäts resultat gälla genomsnittliga förhållanden under en flerårsperiod. I systemansvaret ingår att Svenska Kraftnät har ansvar för den nationella balansavräkningen gentemot de balansansvariga företagen. För att minska den kreditrisk som därvid uppstår kräver Svenska Kraftnät ekonomisk säkerhet från de balansansvariga företagen. Optoverksamheten har bedrivits i enlighet med regeringens uppdrag. Hösten 2001 meddelade Svenska Kraftnät regeringen att utbyggnaden till en del kommuner inte kunde genomföras på affärsmässiga grunder. Utbyggnaden av Svenska Kraftnäts optofibernät har skett i en reducerad takt under det senaste året och främst varit inriktad på stamnätets behov. Risken för driftavbrott, som får all-

13 varligare konsekvenser för kunderna på stamnätet, bedöms vara liten. Stamnätet är robust uppbyggt med goda möjligheter till reservmatning, vilket innebär att om en ledning kopplas bort så kan elen i elnätet nå fram en annan väg. Risken för ett stort elavbrott kan dock inte helt elimineras, vilket illustrerades den 23 september Svenska Kraftnät vidtar nu en rad åtgärder för att ytterligare öka driftsäkerheten i stamnätet. Risken för effektbrist har begränsats i det svenska elsystemet, sedan Svenska Kraftnät som en övergångsåtgärd har upphandlat en effektreserv enligt den tidsbegränsade lagen om effektreserv. Omvärldsberoendet ökar genom att elmarknaderna internationaliseras. Den svenska elmarknaden har blivit allt mer beroende av tillgången på elproduktion i andra länder. Kraven på överföringskapacitet mellan länderna ökar också. Metoder för att åstadkomma betalning för s.k. transit har börjat tillämpas. Elmarknadernas internationalisering ökar komplexiteten för och kraven på Svenska Kraftnät. Samtidigt leder en alltmer internationaliserad elmarknad till ett bättre resursutnyttjande. Den modell för transitkompensation som tillämpas inom ETSO, som Svenska Kraftnät ingår i sedan år 2004, påverkar det ekonomiska utfallet. Vid stort flöde genom Sverige får Svenska Kraftnät intäkter, men samtidigt uppstår flöden genom Danmark och närliggande länder, vilket innebär en kostnad för Svenska Kraftnät. Genom den modell som ETSO för närvarande tillämpar uppstår normalt en nettokostnad för stamnätsföretag som har låga stamnätsavgifter. Det innebar en kostnadsökning för Svenska Kraftnät år Koncernöversikt för år 2004 Svenska Kraftnätkoncernens omsättning ökade med 8 Mkr, från Mkr till Mkr. Koncernens nätintäkter ökade med 241 Mkr och uppgick till Mkr. Systemintäkterna minskade med 223 Mkr till Mkr och intäkterna från Telekomverksamheten minskade med 2 Mkr till 62 Mkr. Koncernens rörelsekostnader uppgick till (3 593) Mkr. Minskningen av kostnaderna beror främst på lägre kostnader för inköp av balanskraft och systemdrifttjänster. Personalkostnaderna uppgick till 198 (178) Mkr. Koncernens övriga rörelsekostnader sjönk med 225 Mkr jämfört med år 2003 Kostnaderna för energiförluster vid överföring på stamnätet ökade med 66 Mkr, beroende på större volym. Balanskraftskostnaderna, dvs. köpt balanskraft, minskade med 306 Mkr, vilket beror på lägre elpris under året. Kostnader för systemdrifttjänster minskade med 69 Mkr på grund av det lägre priset för vattenkraft för primärreglering. Årets avskrivningar av immateriella och materiella anläggningstillgångar i koncernen ökade med 5 Mkr till 532 Mkr. Resultat från andelar i intresseföretag uppgick till 23 Mkr, vilket är 4 Mkr bättre än år Nord Pool ASA har bidragit med merparten av resultatet. Avskrivning av goodwill ingår med 5 (3) Mkr. Koncernens rörelseresultat är 620 Mkr, vilket är en förbättring med 212 Mkr i jämförelse med år Koncernens finansnetto uppgick till 67 ( 118) Mkr. Förbättringen beror främst på lägre räntekostnader för koncernen. Koncernens ränteintäkter uppgick till 7 (8) Mkr för år Försämringen beror på lägre räntenivåer. Räntekostnader och liknande poster uppgick till 79 (122) Mkr, till följd av lägre kostnader för att finansiera lån i SwePol Link AB än under år Årets resultat på 519 (288) Mkr, innebär en räntabilitet på 6,2 (3,5) % på justerat eget kapital. Skuldsättningsgraden uppgick till 0,43 (0,49). Rapportering på rörelsegrenar Här redovisas och kommenteras affärsverksamhetens resultat för överföring på stamnätet, systemansvar, telekom, elberedskap och elcertifikat. Sedan år 2002 görs en uppdelning av Svenska Kraftnäts resultaträkning på Nät och Systemansvar. Hur uppdelningen av kostnaderna på en nätdel och en systemdel ska göras är dock inte självklart. Redovisningen är gjord efter en bedömning av hur kostnaderna lämpligen bör fördelas på respektive verksamhetsområde. I några fall har en aktivitet inte kunnat hänföras helt till ett verksamhetsområde. I sådana fall har kostnaden fördelats schablonmässigt. Nät omfattar verksamhet och kostnader för Stamnätet i Sverige utlandsförbindelser med övriga nordiska länder nätdrift inkl. driftcentraler del av störningsreserv mothandel elinköp för att täcka nätförluster. Till Systemansvar hör verksamhet och kostnader för primär- och sekundärreglering del av störningsreserv balanskraftavräkning balanskraft postverket för Ediel. Som en särskild del av systemansvaret ingår under en begränsad period åtgärder för att säkerställa effekttillgången i elsystemet (upphandlad effektreserv). Nät Stamnätstariffen består av en effektdel och en energidel. Effektavgiften baseras på av kunden årsvis abonnerade effekter för inmatning respektive uttag i varje anslutningspunkt. Inmatningsavgiften är 5 kr/kw i söder och ökar linjärt med latituden till 25 kr/kw i norr. Uttagsavgiften är 47 kr/kw i söder och minskar linjärt med latituden till 11 kr/kw i norr. Energiavgiften täcker kostnaderna för överföringsförluster i nätet. Den höjdes till i genomsnitt 250 (180) kr/mwh inför 2004 på grund av de senaste årens ökande energipriser. Stamnätsavgifterna svarar för huvuddelen av överföringsintäkterna. Andra intäktsposter är kapacitetsavgifter och transitintäkter. Kapacitetsavgifterna utgörs av s.k. flaskhalsintäkter, som uppstår när den nordiska marknaden delats upp i skilda prisområden. Transitintäkterna utgörs av ersättning för kostnader för elflöden genom stamnätet med ursprung i andra länder. Intäkter för överföring Under året har överföringen på stamnätet varit 120,7 (115,2) TWh. Nätavgifterna inbringade (1 605) Mkr. Av dessa svarade effektavgiften för 58 (68) % och energiavgiften för 42 (32) %. Den främsta orsaken till den högre intäktsnivån och den ändrade relationen mellan avgifts- 13

14 typerna är höjningen av energiavgiften. Det minskande antalet kunder beror på omstruktureringar bland dotterbolag inom de större koncernerna. Nedan redovisas intäkter för överföringen inom koncernen. Intäkter för överföring Stamnät Effektavgifter Energiavgifter Summa Kapacitetsavgifter Transitintäkter (brutto) Överföring på Swe Pol Link Övriga överföringsintäkter Summa totalt Antal kunder anslutna till stamnätet Överföring via stamnätet och energiförluster Inmatnings- och uttagsabonnemangen har minskat något jämfört med år Den överförda energin har ökat till samma nivåer som under åren före år Överföring Abonnerade effekter stamnätet Inmatningsabonnemang, MW Uttagsabonnemang, MW Inmatad energi stamnätet, TWh 123,5 117,7 Uttagen energi stamnätet, TWh 120,7 115,2 Max uttagen effekt stamnätet, GWh/h 19,6 19,5 Som en följd av den ökade kraftöverföringen har överföringsförlusterna på stamnätet ökat något, vilket visas i nedanstående tabell. Stamnätet Energiförluster, TWh 2,7 2,5 Andel av uttagen energi, % 2,2 2,1 Max effektförluster, MWh/h(timme med högsta energiförlusten) Rörelseresultatet för rörelsegrenen Nät uppgick till 613 (486) Mkr. Förbättringen beror på de ökade överföringsintäkterna på stamnätet. ETSO:s modell för ersättning vid transitering har givit ett underskott för Svenska Kraftnät på 16 Mkr under år Mkr Rörelseintäkter Rörelsekostnader Rörelseresultat Systemansvar Tyngdpunkten i systemansvaret består i att hantera den nationella balansen mellan produktion och förbrukning av el. Detta sker via Svenska Kraftnäts balanstjänst, som är bemannad dygnet runt. Under år 2004 hade Svenska Kraftnät avtal om balansansvar med 30 företag i Sverige. Dessa företag ansvarar för att hålla sin egen balans under dygnets alla timmar, d.v.s. de ska planera för att åstadkomma balans mellan inmatning (produktion och inköp) och uttag (förbrukning och försäljning) av el. I efterhand gör Svenska Kraftnät en balansavräkning, dvs. en ekonomisk reglering av obalanserna. Skillnaden mellan köpt och såld balanskraft uppgick i affärsverket till 138 (105) Mkr. Till rörelsegrenen Systemansvar hänförs ytterligare kostnader, bland annat kostnader för reserver som automatiskt regleras för att hålla rätt frekvens i nätet (primärreglering) och kostnader för den personal som arbetar med systemansvarsuppgifterna. Effekterna av den bestämmelse om viss flexibilitet i förbrukningsbalansen, den s.k. vingelmånen, som infördes i slutet av år 2003, utvärderades under året. Det konstaterades att tidsperioden var alltför kort för att några långtgående slutsatser skulle kunna dras. Därför behålls vingelmånen, med en mindre modifiering, även under år Enligt lagen om effektreserv ska Svenska Kraftnät ansvara för att en effektreserv om högst MW finns tillgänglig för varje vinter fram till och med februari Reserven skall bidra till att täcka förbrukning vid extrema situationer som kan uppstå under vintern då normal elproduktion inte räcker till. Svenska Kraftnät genomför därför årliga upphandlingar i syfte att säkerställa detta behov. Under år 2004 upphandlades en effektreserv om knappt 990 MW. Sedan tidigare fanns avtal om 980 MW. Tillskottet av effekt som upphandlats kommer främst från avtal om extra elproduktion och avtal som gör att industriföretag vid behov kan dra ner på sin elförbrukning. Effektreserven finansieras genom en effektreservavgift som betalas av de balansansvariga företagen. Denna verksamhet ska över åren vara intäktsneutral för affärsverket. Eventuellt överskott under innevarande avtalsperiod, som är från den 1 november 2004 till den 31 oktober 2005, ska återbetalas till de balansansvariga i slutet av år Per den 31 december 2004 uppgick den redovisningsmässiga nettointäkten för effektreserven till 18 (38) Mkr. Aktörerna på elmarknaden har avtal med Svenska Kraftnät om Ediel-kommunikation. Systemet används även för Svenska Kraftnäts behov. Nettokostnaden för Ediel uppgick till 3 (3) Mkr. Mkr Rörelseintäkter Rörelsekostnader Rörelseresultat Rörelseresultatet för rörelsegrenen Systemansvar uppgick till 47 ( 124) Mkr. Resultatförbättringen beror på lägre kostnader för systemdrifttjänster på 69 Mkr jämfört med föregående år. Avgifterna i balanstjänsten höjdes ytterligare i november år 2004 i syfte att nå målet om kostnadstäckning. Konkurrensutsatt verksamhet Konkurrensutsatta bolag i koncernen är Nord Pool ASA, Nord Pool Spot AS, och Kraftdragarna AB. Dessa bolag är intressebolag och redovisas enligt kapitalandelsmetoden. Resultatandelarna uppgick för år 2004 till 22 Mkr jämfört med 19 Mkr för år Nord Pool-företagen står för huvuddelen av resultatet. Uppgången i Nord Pools resultat beror främst på ökad volym på marknaderna. Telekom- och optoverksamheten För att styra och övervaka stamnätet för el har Svenska Kraftnät ett lands- 14

15 täckande telekommunikationsnät. De äldre delarna av detta nät baseras på bärfrekvens via kraftledningarna och på radiolänkförbindelser. Sedan tio år tillbaka har ett optofibernät installerats i kraftledningarnas topplinor. Teletrafiken flyttas successivt över från de äldre nätdelarna till optonätet. Den höga kapaciteten i detta nät innebär möjligheter för Svenska Kraftnät att upplåta nätkapacitet i form av passiva förbindelser (svart fiber) och aktiva förbindelser (bandbredd) till externa kunder. Utbyte av äldre telekommunikationsutrustningar i Svenska Kraftnäts drifttelenät fortgick under år Av stamnätets totalt 135 anläggningar har nu 111 st anslutits till Svenska Kraftnäts optobaserade bredbandsnät. Under år 2004 har optokabel installerats på följande kraftledningssträckor: Hjälta (Sollefteå) Tuggen Vargfors (Norsjö) Letsi (Vuollerim) Messaure Porjus (Gällivare). Post- och telestyrelsen har lämnat ekonomiskt bidrag till projekten. Genom denna installation har också flertalet stamnätsstationer i norra Sverige fått redundant optokabelanslutning. Genom egen utbyggnad och inhyrning av externa optoförbindelser strävar Svenska Kraftnät att skapa ringar som ansluter stamnätsstationerna med minst två vägar, vilket ger ökad robusthet och säkerhet i Svenska Kraftnäts drifttelenät. Genom förhyrning av externa optoförbindelser har Hemsjö Nybro Simpevarp samt Ljusdal Ockelbo fått redundant anslutning under året. Svenska Kraftnäts optonät bestod vid 2004 års utgång av ca km i egna kablar och ca km inhyrda från andra aktörer. Under året har beslut fattats om utbyggnad av optokabel på kraftledningssträckan Midskog (Östersund) Borgvik (Karlstad) i samband med upprustning av kraftledningen. Detta planeras ske i etapper under åren 2005 och Därigenom förstärks Svenska Kraftnäts drifttelenät mellan mellersta Norrland och Mälardalen/ Vänernområdet. I Västerbotten, Västernorrland och Jämtlands län har Svenska Kraftnät tillsammans med regionala aktörer byggt ut nätet så att de flesta kommunerna är anslutna eller inom en nära framtid kommer att få möjligheten att bli anslutna till optofibernätet. I södra Sverige byggdes Svenska Kraftnäts telenät först ut i egen regi och sedan i samarbete med Vattenfall, Sydkraft och Fortum. Därefter har andra aktörer fortsatt med en omfattande utbyggnad av sina nät så att det stora flertalet av kommunerna i södra Sverige kan välja mellan flera teleoperatörer. Utbyggnaden av optonätet för uthyrning till andra har under år 2004 varit begränsad då marknaden för svart fiber fortfarande är svag. Utbyggnaden för Svenska Kraftnäts eget behov enligt tidigare beskrivning innebär dock att följande kommuner har eller kommer att få möjlighet att ansluta sig till Svenska Kraftnäts optonät: Svenstavik, Sveg, Älvdalen, Malung och Torsby samt genom vårt samarbete med RegNet Ockelbo, Ljusdal och Bollnäs. Genom samarbetet med IT-Västerbotten är Bjurholm, Nordmaling, Robertsfors, Vindeln, Umeå, Vännäs, Åsele, Dorotea, Lycksele, Malå, Norsjö, Sorsele, Skellefteå, Vilhelmina och Storumans kommuner anslutna till det gemensamt utbyggda optofibernätet i länet. Den kommersiella optoverksamhetens intäkter uppgick till 48 (50) Mkr. Rörelseresultatet blev 22 Mkr, vilket är en försämring med 1 Mkr jämfört med föregående år. Detta beror på årets lägre intäkter. Årets investeringar inom rörelsegrenen uppgick till 63 (47) Mkr. Med en kalkylmässig ränta på 7 % på sysselsatt kapital blir det operativa resultatet för året 9 (5) Mkr. Den kalkylmässiga räntan baseras på rörelsegrenens bedömda totala risk. Utöver intäkter från externa kunder på optonätet har Svenska Kraftnät inom rörelsegrenen Telekom intäkter på 14 (14) Mkr för datanät, telefonnät och uthyrning av antennplatser. Telekoms totala rörelseintäkter är 94 (96) Mkr. I dessa ingår 32 (32) Mkr för interna tjänster inom koncernen för rörelsegrenen Nät. Rörelseresultatet uppgick till 29 (27) Mkr. Mkr Rörelseintäkter Rörelsekostnader Rörelseresultat Beredskapsverksamheten Beredskapsverksamheten, bestående av elberedskap och dammsäkerhet, finansieras genom anslag från staten. Verksamheten är resultatmässigt neutral för Svenska Kraftnät. Från början av året disponerades cirka 265 Mkr för åtgärder. I september begränsades Svenska Kraftnäts rätt att utnyttja beredskapsmedel genom att regeringen angav en s.k. limit på 20 Mkr. Detta innebär att 245 Mkr har kunnat disponeras. I huvudsak har samtliga dessa medel utnyttjats och till vilka ändamål framgår av not 3. Anslagsredovisning Tabellen visar tilldelade och utnyttjade belopp per anslagspost (tkr). Den ingående ramen avser outnyttjade medel från föregående budgetår. Därutöver har erhållits anslagsfinansierade bidrag från Krisberedskapsmyndigheten till ett belopp av 12 Mkr. Den inbetalade utdelningen redovisas mot en inkomsttitel, knuten till statsbudgeten, enligt tabellen nedan i Mkr. Anslagsredovisning för affärsverket Politikområde Ingående Indragning Årets tilldelning Totalt Avräknade Återstå- Totalförsvar ram enligt enligt disponibla utgifter ende tkr 3%-regeln regleringsbrev medel belopp 6: 5 Civilt försvar Anslagspost Elberedskapsåtgärder 15

16 Inkomsttitel Belopp Inleveatt rerat inleverera belopp 2116 Affärsverkets inlevererade utdelning Elcertifikat Den 1 maj 2003 infördes ett elcertifikatssystem för att främja förnybar elproduktion i Sverige. Lagen ger producenter av förnybar el en möjlighet att få ett elcertifikat per producerad MWh el. Elcertifikaten kan säljas till elleverantörer/elanvändare. Dessa är skyldiga att köpa in elcertifikat motsvarande en viss del av sin försäljning/förbrukning. Svenska Kraftnät ansvarar för att utfärda och kontoföra elcertifikaten. Övriga myndighetsuppgifter ansvarar Statens energimyndighet för. Svenska Kraftnät har utfärdat drygt 10 miljoner elcertifikat för år Sedan starten av systemet har ca 18 miljoner elcertifikat omsatts till ett medelpris på ca 215 kr/elcertifikat. Under år 2004 har biobränsleeldad elproduktion stått för ca 73 % av de utfärdade elcertifikaten, vattenkraft för ca 19 % och vindkraft för drygt 8 %. Svenska Kraftnäts intäkter från denna verksamhetsgren är 13 (2) Mkr och rörelseresultatet uppgick till 2 (0) Mkr. Mkr Rörelseintäkter 13 2 Rörelsekostnader 11 2 Rörelseresultat 2 0 Investeringar Koncernen Svenska Kraftnät investeringar uppgick för året till 410 (411) Mkr, se diagrammet och tabellen nedan. Investeringar (Mkr) Affärsverket SwePol Link Gasturbiner AB Investeringarna fördelar sig på följande sätt (Mkr): Affärsverket Nätinvesteringar Optoinvesteringar Inhyrda optoförbindelser Övriga immateriella tillgångar Summa Affärsverket SwePol Link 5 20 Svenska Kraftnät Gasturbiner AB 2 33 Summa Den största investeringen under år 2004 gällde, liksom under föregående år, den pågående förnyelsen av likströmsförbindelsen mellan svenska västkusten och Jylland (122 Mkr). Andra större pågående investeringar gäller topplinebyte och optoinstallation mellan Letsi och Hjälta (35 Mkr), ombyggnaden av 220 kv ledningen mellan Hallsberg och Moholm (29 Mkr) samt ny systemtransformator i Järpströmmen (22 Mkr). Finansiering och likviditet Affärsverket finansierar verksamheten med eget kapital och lån i Riksgäldskontoret. Vid utgången av år 2004 uppgick upplåningen till 559 (665) Mkr och de likvida medlen till 72 (12) Mkr. Svenska Kraftnäts checkräkning hos Riksgäldskontoret kan utnyttjas upp till Mkr. SwePol Link AB har tecknat avtal med Vattenfall AB om ett lån upp till Mkr. Avsikten är att detta lån ska ersättas med lån på finansmarknaden och, om så behövs, till en mindre del med delägarlån. Svenska Kraftnät har bemyndigande av regeringen att teckna delägarlån upp till 500 Mkr till SwePol Link AB. Regeringen har vidare bemyndigat Riksgäldskontoret att teckna borgen upp till Mkr för lån som SwePol Link AB behöver ta upp på finansmarknaden. Upplåningen i Svenska Kraftnät Gasturbiner AB ökade under året från 190 Mkr till 195 Mkr. Huvuddelen av finansieringen har tidigare gjorts på den öppna finansmarknaden, men sker numera inom koncernen. Likvida medel i koncernen uppgick till 120 (99) Mkr. Miljö Svenska Kraftnät bedriver ett målinriktat miljöarbete med syfte att förebygga och begränsa verksamhetens miljöpåverkan. De viktigaste områdena är: Kraftledningars inverkan på människors boende- och närmiljö Användning av miljöstörande ämnen Energianvändning och klimatpåverkan Svenska Kraftnäts miljömål anknyter till Sveriges 15 nationella miljökvalitetsmål. Flera utvecklingsprojekt pågår med syfte att få fram nya kraftledningstyper med liten påverkan på omgivningen. Under året har också olika lösningar prövats i praktiken för att avhjälpa höga magnetfält i skolor och bostäder nära kraftledningar. Magnetfälten kan minskas genom att man bygger stolpar, där faslinorna placeras i triangel och med litet inbördes avstånd. Tekniken har använts både vid nybyggnad och i befintliga stolpar, där linorna har flyttats. Ett sätt att ytterligare minska magnetfälten är att dela upp minst en av faserna på två fasledare. Detta kan bli aktuellt i trånga passager, där det annars inte går att nå en acceptabel nivå på magnetfälten i närliggande bostäder. Sådana stolpar föreslås användas på den nya 400 kv-ledning som planeras utanför Göteborg. STRI har på Svenska Kraftnäts uppdrag startat ett projekt inriktat på hur man i framtiden ska kunna utforma övergångar mellan luftledningar och markkablar i en kompakt stolpe, vilket minskar markintrånget betydligt. Lösningen kräver dock att teknik för torra (oljefria) kabelavslut utvecklas ytterligare. Miljökrav ställs alltid på entreprenörer och leverantörer i upphandlingar. Inom projekt- och underhållsverksamheten krävs att entreprenören kan redovisa att ny utrustning inte innehåller miljöskadliga ämnen. Farligt avfall ska särskiljas och hanteras av behörigt företag. I ett par projekt under året har det visat sig att nästan allt material från den gamla utrustningen har kunnat återvinnas. Farligt avfall, t.ex.

17 PCB-smittad olja och kvicksilver, har lämnats till miljöcertifierade behandlingsföretag. Vid rivning av en gammal kraftledning, som var byggd med stolpar målade med blymönja, revs stolparna med hjälp av helikopter för att eliminera risken att blymönja skulle komma ut i naturen. Utsläppen av växthusgasen svavelhexafluorid (SF 6) från utrustning i Svenska Kraftnäts ställverk har även under år 2004 kunnat hållas på en låg nivå. Utsläppen utgör 0,1 procent per år av den installerade mängden SF 6-gas i våra anläggningar. Under det gångna året har en kartläggning gjorts av vilka kraftledningsgator i stamnätet, som är mest intressanta när det gäller artrikedom och biologisk mångfald. Kartläggningen kommer att ligga till grund för kommande prioriteringar av insatser för den biologiska mångfalden. Sommaren 2004 genomfördes också en ny utbildning av skogsinspektörer i biologisk mångfald. Sveriges Lantbruksuniversitet har för tredje året i rad genomfört försök med anpassad skötsel på ett antal provytor i några av våra ledningsgator. Syftet är att se om de arter som är knutna till slåtter- och betesmarker gynnas av en förändrad skötsel. Under året har ett miljöledningssystem enligt standarden ISO införts för Svenska Kraftnäts anläggningsverksamhet. Investeringsprojekt och underhåll omfattas nu av dessa. Svenska Kraftnät har som mål att all personal ska genomgå en grundläggande miljöutbildning. Under hösten har en ny omgång sådana utbildningar hållits för ca 50 medarbetare som har anställts under de senaste åren. Medarbetare Svenska Kraftnät skall vara en attraktiv arbetsgivare med kompetenta medarbetare som trivs. Antalet heltidsanställda medarbetare i koncernen var vid årets slut 276 (264) varav 200 (193) män och 76 (71) kvinnor. Personalomsättningen uppgick till 1,5 (2,3) %. Sjukfrånvaron under året var 2,9 (3,3) %. Medelåldern inom företaget är 47 (47) år. Den totala ålders- och könsfördelningen redovisas i tabellen ovan <25 Kvinnor Män Inom en femårsperiod beräknas 50 medarbetare lämna Svenska Kraftnät genom pensionering. >60 Mål för år 2004 Under år 2004 har Svenska Kraftnät genomfört en mängd aktiviteter för att uppnå följande mål: Andelen kvinnor och kvinnliga chefer ska öka till 30 %. Personalomsättningen ska fortsatt vara på en låg nivå. Sjukfrånvaron ska minskas till 3 %. Åldersspridningen ska öka genom rekrytering av yngre medarbetare. Varje medarbetare inom Svenska Kraftnät ska ha en dokumenterad utvecklingsplan baserad på en grundlig kompetensanalys. Svenska Kraftnät ska aktivt arbeta för en planerad kompetensväxling från äldre till yngre medarbetare. Svenska Kraftnät ska uppfattas som en mycket bra arbetsgivare för småbarnsföräldrar. Under år 2004 har 15 medarbetare rekryterats, varav 8 kvinnor och 7 män. Medelåldern för dessa nya medarbetare är 33 år. Personalomsättningen under året har varit mycket låg även om man räknar med pensionsavgångarna. Under året rekryterades 7 trainees, tre kvinnor och fyra män, samtliga civil- eller högskoleingenjörer. De påbörjade sitt utbildningsår den 1 september. Under året har 11 medarbetare bytt enhet eller avdelning inom företaget. I början av året blev Svenska Kraftnät granskat av jämställdhetsombudsmannen (Jämo). Omdömet var att företaget hade en utmärkt jämställdhetsplan. Däremot ansåg Jämo att kartläggningen av mäns och kvinnors löner borde förbättras. Efter komplettering blev även lönekartläggningen godkänd. Andelen kvinnliga medarbetare har under året ökat något till drygt 27 % och andelen kvinnliga chefer har ökat till 29 %. Svenska Kraftnät startade under året projektet Friskare Friskvårdsarbetet är samlat under fyra övergripande mål för att Svenska Kraftnät år 2007 i ännu högre grad skall vara en sund och frisk arbetsplats: Sjukfrånvaron ska vara högst 2,5 % Antalet heltidsfriska ska överstiga 65 % Konditionen ska i genomsnitt öka med 20 % Ingen arbetsrelaterad långtidssjukdom. För att nå dessa mål bedriver företaget aktiviteter i fyra delområden: arbetsmiljö, ledarskap, friskvård och rehabilitering. Målet att varje medarbetare ska ha en dokumenterad utvecklingsplan baserad på en grundlig kompetensanalys är uppnådd. Företaget har under året satsat kr per medarbetare i genomsnitt på utbildningsaktiviteter. Svenska Kraftnät har under lång tid erbjudit cheferna ett kvalificerat ledarprogram. Under år 2004 påbörjade 7 chefer detta program som pågår i 18 månader. Vi har genomfört en analys av erfarenhet och kompetens av samtliga medarbetare som kommer att sluta inom en femårsperiod. Därmed bedöms vilka kunskaper som är företagskritiska och som i någon form måste överföras till andra medarbetare. Ett till två år innan medarbetaren går i pension görs en bedömning av vilka aktiviteter som måste genomföras för att viktiga kunskaper kan behållas inom Svenska Kraftnät. I en del fall kan det bli fråga om tidigareläggning av en rekrytering för att den nya medarbetaren ska hinna gå parallellt. I andra fall krävs en längre planering med aktiviteter som kurser, seminarier, dokumentation och programlagd kunskapsöverföring till andra medarbetare. Sjukfrånvaron har uppgått till 2,9 (3,3) %. Sjukfrånvaron för män är 3,3 (3,1) % och för kvinnor 2,0 (3,6) %. Andelen långtidssjuka över 60 dagar är 1,4 (1,9) %. Av medarbetarna har 56 (54) % inte haft någon enda sjukdag under året. 17

18 Sjukfrån- Upp till 30 Över Totalt varo i % 29 år 49 år 50 år Kvinnor 1,0 2,5 1,4 2,0 Män 1,4 2,3 4,4 3,3 Totalt 1,3 2,4 3,8 2,9 Mål för år 2005 Kompetensförsörjningen ska leda till att vi bibehåller vår framträdande roll inom området elförsörjning. Medarbetaren behöver utveckla sin egen kompetens i linje med företagets utveckling och de förändringar som detta medför i arbetsuppgifter. Kompetensutvecklingen skall också ta sikte på framtida ledarförsörjning och utveckling av specialister. Den utgår också ifrån förändringar, som kräver särskilda insatser, främst effekten av stora pensionsavgångar. Svenska Kraftnäts mål för 2005: Medarbetarna ska uppfatta Svenska Kraftnät som en attraktiv arbetsgivare Andelen kvinnliga medarbetare ska öka till 28 % och andelen kvinnliga chefer till 30 %. Personalomsättningen ska fortsatt vara på en låg nivå. Sjukfrånvaron ska sänkas till 2,8 %. Ledarskapet skall utvecklas ytterligare. Åldersspridningen ska öka genom rekrytering av yngre medarbetare. Varje medarbetare inom Svenska Kraftnät ska ha en utvecklingsplan baserad på en grundlig kompetensanalys. Svenska kraftnät skall aktivt arbeta för en planerad kompetensväxling från äldre till yngre medarbetare. Svenska Kraftnät skall uppfattas, som ett jämställt företag och en mycket bra arbetsgivare för småbarnsföräldrar. Kontakterna skall utvecklas med högskolor, som är viktiga Svenska Kraftnäts rekrytering. Främja etnisk och kulturell mångfald genom rekrytering. Under år 2005 kommer vi att genomföra en undersökning av hur medarbetarna bedömer arbetssituationen. Mål för åren 2006/2007 Med tanke på Svenska Kraftnäts åldersprofil behöver vi satsa på åtgärder som gör att vi i framtiden kan undvika kompetens- och arbetskraftsbrist. Möjligheterna att rekrytera kompetenta medarbetare är fortsatt god. Vi skall aktivt öka andelen kvinnor och kvinnliga chefer inom Svenska Kraftnät, främst på de tekniktunga avdelningarna. Svenska Kraftnät kommer också att satsa på åtgärder som ytterligare sänker sjukfrånvaron och ökar antalet heltidsfriska. Svenska Kraftnät genomför regelbundna medarbetarundersökningar för att mäta att medarbetarna trivs med arbetet och företaget. Inriktningen för åren 2006/2007 kommer att vara: Kompetensanalyser och personliga utvecklingsplaner för alla medarbetare. Program och aktiviteter för överföring och växling av kompetens från äldre till yngre medarbetare Ledarskapsutveckling Aktiv rekrytering av yngre akademiker samt av kvinnliga medarbetare och chefer Sänkt sjukfrånvaro till 2,5 % år 2007 genom arbetet inom Friskare 2007 Fördjupade högskolekontakter Incitamentsprogram Syftet med Svenska Kraftnäts incitamentsprogram är att skapa engagemang för att nå god driftsäkerhet, bra ekonomiskt resultat och hög kostnadseffektivitet. Därmed kan Svenska Kraftnäts primära mål uppfyllas: ett driftsäkert och effektivt stamnät. Programmet omfattar alla medarbetare utom generaldirektören, vars ekonomiska villkor bestäms av regeringen. Incitamentsprogrammet är uppbyggt så att maximalt utfall är en månadslön. Måluppfyllelsen för år 2004 blev 80 % av en månadslön. Avsättningen för år 2004 är 8,8 Mkr inklusive sociala kostnader. Styrelsen Svenska Kraftnäts styrelse består av nio ledamöter inklusive två personalrepresentanter. Under året har styrelsen hållit fem möten. Styrelsearbetet har framför allt inriktats på: Företagets långsiktiga utveckling Den ekonomiska effektiviteten i verksamheten Investeringsprocessen och större investeringar Den nordiska och europeiska elmarknaden Effektfrågans långsiktiga lösning Elbörsutvecklingen Kompetensförsörjningen Etik och värderingar i företaget. Styrelsen har tagit del av en granskning av verksamheten som Näringsdepartementet låtit göra. Styrelsen har antagit en policy för etik och värderingar i företaget. Styrelsen har besökt Ringhals kärnkraftverk och ställverket i Horred utanför Varberg. Syftet var att informera sig om erfarenheterna från det stora elavbrottet den 23 september

19 Resultaträkningar Mkr Not Koncernen Affärsverket Rörelseintäkter Nätintäkter Systemintäkter Telekomintäkter Elcertifikat Statsanslag för elberedskapsverksamheten Aktiverat arbete för egen räkning Summa rörelseintäkter Rörelsekostnader Personalkostnader Övriga rörelsekostnader Avskrivning av immateriella och materiella anläggningstillgångar 13, Summa rörelsekostnader Resultat från andelar i intresseföretag Rörelseresultat Resultat från finansiella investeringar Resultat från andra värdepapper och fordringar som är anläggningstillgångar Ränteintäkter och liknande poster Räntekostnader och liknande poster Resultat efter finansiella poster Skatt på årets resultat Minoritetsandel 19 3 Årets resultat Kommentarer till resultaträkningar Rörelsens intäkter och kostnader Koncernens rörelseintäkter ökade med 8 Mkr och uppgick till (3 982) Mkr. Koncernens nätintäkter ökade med 241 Mkr jämfört med föregående år. Överföringsintäkterna på stamnätet ökade med 265 Mkr, på grund av höjd energiavgift och mer normalt överföringsmönster. Intäkterna från kapacitetsavgifterna minskade med 38 Mkr, sedan prisskillnaden mellan systempris och områdespris, i samband med uppdelning av marknaden i prisområden har varit lägre. Systemintäkterna minskade med 223 Mkr, vilket förklaras av lägre elpris på såld balanskraft. Telekomverksamhetens intäkter minskade med 2 Mkr, på grund av minskad fakturering under år Statsanslag för elberedskapsverksamheten har tillförts medel på 245 Mkr, vilket motsvarar kostnaderna för beredskapsverksamheten. Elcertifikatverksamheten hade intäkter på 13 (2) Mkr. Avgifterna för elcertifikat är fastställda av regeringen och regleras enligt förordning (2003:120). Koncernens rörelsekostnader uppgick till (3 593) Mkr. Personalkostnaderna uppgick till 198 Mkr, en ökning med 20 Mkr. Koncernens övriga rörelsekostnader minskade med 225 Mkr. Kostnaderna för energiförluster vid överföringen på stamnätet ökade med 66 Mkr. Under året köptes hela volymen på långa kontrakt. Årets kostnader för balanskraft minskade och understeg föregående års nivå med 306 Mkr, som en följd av de lägre elpriserna. 19

20 Rörelseresultat (Mkr) Rörelse- och nettovinstmarginal (%) 30,0% 25,0% 20,0% 15,0% 10,0% 5,0% 0,0% Årets resultat (Mkr) Rörelsemarginal Nettovinstmarginal m. avdrag för skatt Rörelseintäkter (Mkr) Kostnadsfördelning Justerat eget kapital (Mkr) och avkastning på JEK (%) Resultat 13% Finansnetto 2% Avskrivningar 13% Rörelsekostnader 72% Just Eget kapital Avkastning på JEK 10,0% 9,0% 8,0% 7,0% 6,0% 5,0% 4,0% 3,0% 2,0% 1,0% 0,0% Avskrivningar av immateriella och materiella anläggningstillgångar uppgick till 532 (527) Mkr. Rörelseresultat Rörelseresultatet för koncernen förbättrades med 212 Mkr till 620 Mkr. Rörelseresultatet består av den löpande verksamheten i koncernens rörelsegrenar samt resultatet från andelar i intresseföretag. I rörelseresultatet ingår koncernens avskrivningar. Den dominerande rörelsegrenen inom Svenska Kraftnäts verksamhet är rörelsegrenen Nät, vars rörelseresultat uppgick till 613 (486) Mkr. Några poster berör båda rörelsegrenarna Nät och Systemansvar. När dessa aktiviteter inte har kunnat hänföras till en rörelsegren, har kostnaderna fördelats schablonmässigt. Rörelsegrenen Systemansvar gav ett underskott för år 2004 på 47 ( 124) Mkr. Intäkter för såld balanskraft minskade med 274 Mkr och kostnaderna för köpt balanskraft minskade med 306 Mkr. Telekomverksamheten bidrog med 29 Mkr till rörelseresultatet jämfört med 27 Mkr föregående år, vilket förklaras av lägre kostnader. Konkurrensutsatta bolag i koncernen är Nord Pool ASA, Nord Pool Spot AS och Kraftdragarna AB. Eftersom alla är intressebolag tas endast Svenska Kraftnäts resultatandel i respektive bolag med i koncernens resultat. Resultatandelarna uppgick till 23 Mkr jämfört med 19 Mkr för föregående år. Nord Pool ASA och Nord Pool Spot AS står för merparten av detta. Rörelsemarginalen för koncernen uppgick till 15,5 %, vilket är 5,3 procentenheter bättre än föregående år. Finansnetto Finansnettot uppgick till 67 ( 118) Mkr. Det är en förbättring med 51 Mkr mot föregående år. Resultat från värdepapper och finansiella fordringar uppgick till 5 ( 4) Mkr och avser affärsverket. Mellanskillnaden beror på att år 2003 uppstod en valutakursförlust på lån till Nord Pool ASA på 9 Mkr. Koncernens ränteintäkter minskade med 1 Mkr till 7 Mkr till följd av den lägre räntenivån på finansmarknaden. Koncernens räntekostnader och liknande poster uppgick till 79 Mkr och minskade därmed med 43 Mkr. Merparten avser kostnader för finansieringen av lån i SwePol Link, vilka minskade med 25 Mkr jämfört med föregående år. Räntetäckningsgraden uppgick till 7,6 (3,3) gånger. Årets resultat Årets resultat uppgick till 519 Mkr, vilket är 231 Mkr bättre än år Resultatet innebär en räntabilitet på 6,2 (3,5) % på justerat eget kapital. Nettovinstmarginalen med avdrag för schablonskatt blev 9,4 %, vilket är en ökning med 4,2 procentenheter jämfört med år