Textilhandboken Avsedd för textilier inom vård och omsorg

Transkript

1 Teknisk rapport Utgåva 3 XXXX Textilhandboken Avsedd för textilier inom vård och omsorg ICS Språk: svenska Copyright SIS. Reproduction in any form without permission is prohibited.

2 Denna tekniska rapport är inte en svensk standard. Upplysningar om sakinnehållet i tekniska specifikationer, rapporter och standarder lämnas av SIS, Swedish Standards Institute, telefon Tekniska specifikationer, rapporter och standarder kan beställas hos SIS Förlag AB som även lämnar allmänna upplysningar om svenska och utländska standardpublikationer. Postadress: SIS Förlag AB, STOCKHOLM Telefon: Telefax: E-post: sis.sales@sis.se. Internet:

3 Sida 1 Innehåll Förord 3 1 Tvätt och textilförsörjning Cirkulation Plaggsystem Beställningssystem Riktade system Standard för hälso- och sjukvårdstextilier Varutillgång Kvalitetsbedömning Personalkläder Överlagring Svinn Textila material Fibermaterial Blandmaterial Behandlingar som förbättrar tygets egenskaper Textilhantering Tvättkvalitetsnivåer Tvättrenhet Tygsläthet Sömsläthet Hantering av tvätt från hälso- och sjukvård Hantering av smutstvätt på vårdinrättning för hälso- och sjukvård Åtgärder innan smutstvätt sänds till textilserviceföretag Hantering av smutstvätt på textilserviceföretag Smittrisker från tvätt Tvätt i allmänhet Tvätt förorenad med smittförande material Smuts och fläckar Behandling Fläckar Kvarvarande fläckar Tvättmetoder Vattentvätt Tvätt i temperaturer lägst 70 C Tvätt i temperaturer lägre än 70 C Blekning Fläckborttagning Sköljmedelsbehandling Efterbehandling Torktumling Ånghetluftsbehandling Mangling Kassation och reparation Kassation på grund av förslitning Kassation på grund av fläckar Reparation Sida

4 Sida 2 10 Leveranssätt Transportmaterial Hyllvagn ("Container") Säck/emballage Transportfordon Packning och leverans Lagerhållning Beställning Svenska standarder för sjukvårdstextil Certifiering CE-märkning av medicintekniska produkter Miljöaspekter Socialt ansvarstagande...21

5 Sida 3 Förord Detta är den omarbetade upplagan av Textilhandboken, (HSS rapport nr 6 som bygger på Spri Textilhandbok, Spri rapport.) Textilhandboken ger information om textilhanteringen för vårdgivare inom följande områden: Tvätt och textilförsörjning Textila material Textilhantering Standarder för sjukvårdstextilier Certifiering/CE-märkning Miljöaspekter Textilhandboken vänder sig i första hand till handläggare av textilfrågor för vård och textilserviceföretagverksamhet samt leverantörer av textiltjänster till vården. Textilhandboken kan användas vid information och utbildning. Textilhandboken avses att utgöra underlag för fortsatt planering och utveckling av försörjningsfunktioner för textilier.

6 Sida 4

7 Sida 5 1 Tvätt och textilförsörjning 1.1 Cirkulation För vårdsektorns behov av textila produkter finns ett standardiserat textilsortiment (se sid xx), som möjliggör en tillverkning i långa serier samt likartad behandling vid textilserviceföretaget, hantering och användning. Sortimentet kan cirkulera mellan textilserviceföretagets kunder, och kallas för ett cirkulationssystem. Textilserviceföretaget är oftast ägare till textilierna som ingår i cirkulationssystemet,vilket innebär att de inte får tvättas på annat ställe. (I kostnaden för cirkulationsplagget ingår både tvätt- och anskaffningskostnader = hyra/enhet eller plagg.) 1.2 Plaggsystem Ett särskilt cirkulationssystem kan tillämpas för personalkläder. 1.3 Beställningssystem Beställning görs idag via ett webbaserat beställningssystem antingen eget eller tillhörande textilserviceföretaget. Som undantag kan fax, telefon och e-post användas. 1.4 Riktade system Textilvara som utnyttjas av bestämd person, avdelning, förråd eller vårdenhet skall märkas så att den efter tvättning kan returneras till avsändaren varför systemet kallas riktat kundmärkt eller personmärkt system. 1.5 Standard för hälso- och sjukvårdstextilier Årligen anskaffas textilvaror för vården för miljontals kronor som ersättning för slitna och förlorade artiklar. Huvuddelen av dessa textilvaror uppfyller kraven enligt svenska standarder för sjukvårdstextil, som tar hänsyn till vårdens speciella krav på utförande, storlek och material. Dessa har tagits fram i samarbete mellan SIS, vården, textilserviceföretager och tillverkare. 1.6 Varutillgång För att cirkulationssystemet skall fungera måste förutom tillgång till textilvaror även textilserviceföretagets kapacitet, lager och distribution vara anpassade till användarnas behov. Om någon av delarna inte fungerar tillfredsställande kommer detta att orsaka brist på textilvaror eftersom ca 80 % av de i ett cirkulationssystem ingående textilierna ligger ute hos kund. Svinn som uppstår beror till stor del på att textilier blir liggande på fel ställe. Men när gäller svinn för patienttextilier så är det att de följer med vårdtagare hem utan krav på återlämning. Några exempel på varför brister på textilier uppstår i cirkulationssystemet. Nedan exempel medför att den överenskomna nivån på leveranssäkerhet mellan textilförsörjningsföretaget och kund inte kan uppnås: om en användare beställer och lagrar mer än det som behövs kommer en annan att lida brist om trasiga eller smutsiga textilvaror kasseras på vårdavdelningen kommer dessa inte att återanskaffas eftersom de då inte avregistrerats om tvättning sker på vårdinrättningen om textilserviceföretaget inte levererar de textilvaror som beställts om textilserviceföretaget levererar fel, defekta eller dåligt behandlade textilvaror

8 Sida 6 om transporterna av ren- och smutstvätt inte fungerar enligt uppgjorda planer 1.7 Kvalitetsbedömning I avsnitt 3; Textilhantering redovisas hur en enhetlig kvalitet och en gemensam grund för kvalitetsbedömning av tvätt och efterbehandling. Helt genomförda skall dessa krav ge en tillfredsställande nivå som är anpassad till vårdens behov. Även textilserviceföretagernas krav på rationell produktion skall kunna uppfyllas. Kvalitetskraven har indelats i klasser med beskrivningar på önskad tvättrenhet, tygsläthet och sömsläthet som grundas på praktiska och teoretiska kunskaper. I vissa fall kan textilserviceföretaget och brukaren komma överens om avvikande krav. Speciella krav på tvättrenhet, granskning och reparation ställs för operationstextilier som skall steriliseras. (Se exempelvis EN Operationstextilier och SS Operationstextilier Tvätt, granskning, reparation.) 1.8 Personalkläder För att förhindra smittspridning skall alla textilvaror tvättas enligt speciella tvättprogram. (Se vidare sid. 15, Tvättmetoder). Använd arbetsdräkt som är kortärmad. Byt kläder dagligen eller oftare vid behov. Skyddsrock/plastförkläde används vid direktkontakt med patient eller föremål där risk för kontaktsmitta finns. Skyddsrocken skall vara patientbunden och bytas varje dag. Vid risk för stänk skall engångsplastförkläde eller vätskeavvisande skyddsrock användas. Dessa rutiner gäller för all vårdpersonal som arbetar på vårdinrättningar och i hemmiljö. Se även Hantering av tvätt för hälso- och sjukvård, (sid.12). 1.9 Överlagring Tillgången på textilvaror är i hög grad beroende på hur cirkulationssystemet fungerar. Inga smutsiga personalkläder skall hänga kvar i omklädningsskåpen. Ju fortare textilserviceföretaget får tillbaka dessa, desto bättre blir tillgången. Om varorna blir liggande utan att användas, till exempel genom att man samlar på sig mera än vad man behöver, uppstår en brist på en annan vårdinrättning, avdelning eller enhet. Beställ därför rätt antal av de olika textilvaror som normalt skall finnas så kommer cirkulationssystemet i balans och ingen behöver sakna ren tvätt. Överlagring medför fördyring av tvättjänsten för kunden, försämrade leveranser, mindre möjligheter till förnyelse av sortimentet och lägre kvalitetsnivå samtidigt som de hygieniska kraven inte kan upprätthållas. Textilier som överlagras i förråd för rena plagg har varit liggande länge. Textilierna blir då ofta felaktigt hanterade vilket medför sämre finish på textilen. Långliggande textilier har också medfört att många personer varit i kontakt med textilierna, vilket kan medföra en lägre renhetsgrad Svinn Textilvaror för miljontals kronor försvinner varje år inom vården i Sverige. Ofta kan det vara rena förbiseenden eller bristande information som gör att textilier försvinner.

9 Sida 7 Det är viktigt att beakta följande regler: Textilier skall inte läggas i sopsäck Vårdenheten/vårdinrättningent ansvarar för att använda textilvaror återlämnas då patienten skrivs ut. Rutiner för detta skall finnas på varje avdelning Lägg alltid smutstvätten i rätt säck. Det är lätt hänt att smutstvätten hamnar i sopsäcken i stället för i tvättsäcken. Se alltid till att vårdtagaren återlämnar använda textilvaror. All kassation skall ske på textilserviceföretaget oavsett hur smutsiga och trasiga textilvarorna är. Exempel på omloppstid i dagar Smutstvätthantering inkl. transport till textilserviceföretaget. Textilserviceföretag Lagring och sortering av smutstvätt. Behandling. Rentvättlager. Bedömd genomsnittlig lagrings- och användningstid på vårdavdelningar som kan variera väsentligt

10 Sida 8 2 Textila material Textilvaror har bestämda funktioner att fylla, t.ex. utseende, känsel, komfort, skydd, hållbarhet, tvättbarhet/hygien och säkerhet. För att uppnå eftersträvad funktion måste fibermaterialets egenskaper liksom varans konstruktion och tillverkningsmetoder samverka på ett positivt sätt. De uppräknade funktionerna kan överföras till ett antal olika mätbara tekniska egenskaper. Hänsyn måste också tas till fastställd tvättprocess för att uppnå hygienisk kravnivå. 2.1 Fibermaterial Textilfibrer indelas i två huvudgrupper - naturfibrer och konstfibrer. Inom varje huvudgrupp finns fiberslag med helt skilda egenskaper och inom varje fiberslag finns fibrer från olika tillverkare (med olika kvalitet). För fibrer som framställs på kemisk väg konstfibrer anges ofta enbart handelsnamn (varumärke) i stället för fiberslag. Konstfiber kan tillverkas i ändlös längd (filament) eller i avskurna längder (stapelfibrer) samt helt enligt önskemål beträffande t.ex. glans, krusighet, grovlek o s v Naturfibrer Växtfibrer Fibrerna utvinns ur växtdelar och är i huvudsak uppbyggda av cellulosa. Frö- och fruktfibrer Stjälk- och bastfibrer bomull kapok kokos hampa jute lin manilla rami sisal bambu Konstfibrer Fibrerna framställs av naturmaterial eller på syntetisk väg. Grundmaterialet kan vara cellulosa och proteiner, men syntetfibrer består framför allt av organiska råmaterial. Regenererade fibrer Fibrerna framställs genom att polymera naturmaterial behandlas med kemikalier. Det spinnbad som bildas pressas ut genom munstycken till fibrer. Cellulosa Cellulosaacetat Övriga fibrer kupro modal viskos tencel/lyocell bambuviskos acetat triacetat protein

11 Sida 9 Syntetiska fibrer De polymerer som är grunden för fibrerna framställs av relativt enkla kemiska ämnen (monomerer) genom polymerisation eller kondensation. Polymerer pressas ut till fibrer enligt ovan. Några exempel på syntetfiber akryl modakryl polypropen micofiber elastan polyamid (nylon) vinylal klorfibrer polyester fluorfibrer nanofiber polyeten aramid Oorganiska fibrer glas metall 2.2 Blandmaterial Man blandar olika fibrer för att därigenom dra nytta av deras olika positiva egenskaper. Bomull- /polyesterblandningar ger lätta, lättskötta och slitstarka tyger. Man utnyttjar polyesterns styrka, dimensionsstabilitet och skrynkelhärdighet tillsammans med bomullens fuktupptagningsförmåga och komfortkänsla. De flesta syntetfibrerna är starka i såväl vått som torrt tillstånd. De ger en god skrynkelhärdighet och tar inte åt sig fuktighet så lätt som naturfibrer och regenererade fibrer varför de torkar fortare efter tvätt. Vanligt förekommande blandningar är 65 % polyester och 35 % bomull eller 50 % polyester och 50 % bomull. De vanligaste förekommande fibrer som används är följande. Polyester Polyesterfibrer är starka. Väv av dessa fibrer har efter fixering en god dimensionsstabilitet och hög skrynkelhärdighet. Med inblandning av polyesterfibrer ökar risken för noppbildning. Färgernas härdighet mot tvätt och ljus är vanligtvis bra. Microfibrer Microfibern (av polyester) har en mindre diameter jämfört med vanlig standardpolyester. Tack vare detta får man fram en väv som ger en betydligt mjukare och behagligare känsla jämfört med standardpolyester. Filament Filament är en heldragen fiber. Filamentgarn är sammansatt av ett antal heldragna filament och är inte spunnet av korta fiber. Fördelen med filamentgarn är att det inte luddar. Bomull Bomull har hög slitstyrka och hög våthållfasthet. Den har hög tvättålighet d. v. s. stor motståndskraft mot mekanisk bearbetning, höga tvättemperaturer och starka tvättkemikalier, dock inte syra. Bomull har god fuktupptagningsförmåga varför den är behaglig att bära närmast huden. Nackdelen med bomullen är att den skrynklar lätt, kan krympa och kräver mer vatten och tar längre tid att torka.

12 Sida 10 Nya fibrer som kommer är Lyocell En regenatfiber som tillverka av cellulosa från bla snabbväxande energiskog eller bok. Övriga fibrer Bambu, hampa, rami och återvunnen polyester 2.3 Behandlingar som förbättrar tygets egenskaper Mercerisering Genom att behandla bomullsgarn eller tyg med natronlut och samtidigt sträcka det blir materialet glansigare, starkare, mer fuktabsorberande samt får en bättre färgupptagningsförmåga. Processen kallas mercerisering Behandling mot skrynkling Skrynklingshärdighet kan uppnås genom kemisk fixering. Tyget behandlas med t.ex. harts. Genom denna typ av beredning kan bomullsvaran försvagas vad gäller nötnings-/bristningshärdighet och rivstyrka. Beredningen kan ge resthalter av formaldehyd i varan. Dessa rester av formaldehyd minskas avsevärt vid tvätt. Textilierna måste uppfylla det krav som anges i SS Sjukvårdstextil - Plagg för sjukvårdsbruk - Allmänna bestämmelser - Egenskaper, provning och kontroll (vilket i praktiken innebär ett 0-värde) Impregnering Man kan impregnera textilier mot t.ex. väta, smuts och brand. De kemikalier som används skall vara tvättbeständiga Behandling mot krympning Tyger kan göras dimensionsstabila genom mekanisk krympning och kemisk fixering. Vid mekanisk krympning fuktas varan och skjuts ihop i längdled i en krympmaskin, varefter den får torka utan sträckning. Kemisk fixering är en behandling där man med hjälp av kemikalier stabiliserar tyget Brand: När krav på svårantändlighet ställs på produkter kan denna uppnås genom impregnering med tvättbeständiga godkända flamskyddsmedel. Svårantändliga specialfibrer kan användas i vissa textilier, t.ex. i gardiner och möbeltyger. De brandkrav som gäller för den vanliga vårdbädden, patient - och personal- kläder uppnås utan tillsatser av kemikalier. Svårantändliga specialfibrer kan användas i vissa textilier, tex i gardiner, möbeltyger och bäddlinne för vård där speciellt höga brandkrav ställs. Kraven anges i SS Sjukvårdstextil - Plagg för sjukvårdsbruk - Allmänna bestämmelser - Egenskaper, provning och kontroll samt SS Vårdbäddar - Brandkrav - Motstånd mot antändlighet. SS Sjukvårdstextil - Vårdbäddar - Brandkrav Extra högt antändlighetsmotstånd på madrass avsedd för speciellt ändamål anger krav för extra högt antändlighetsmotstånd på madrass som är avsedd att andvändas vid vård av patient som kan tänkas antända madrassen För att klara de högre brandkraven enligt SS krävs SS-EN öppen gaslåga. Textil som kan klara detta är textilfiber av flamskyddad polyester såsom Trevira CS.

13 Sida 11 3 Textilhantering Detta avsnitt ger en gemensam grund för kvalitetsbedömning av tvätt och efterbehandling av textilvaror. Helt genomförda skall kvalitetskrav av detta slag ge en jämn och väl avpassad kvalitetsnivå. Textilserviceföretagernas krav på rationell produktion skall också uppfyllas. 3.1 Tvättkvalitetsnivåer Kvalitetsnivåer definieras allmänt i 5-gradiga skalor. I följande beskrivningar åskådliggörs nivåerna 5, 3 och 1 där nivå 5 anger högsta kvalitet. Nivå 5 Ren och fläckfri 4 Ren med högt krav på fläckfrihet 3 Ren med krav på fläckfrihet 2 Ren med lägre krav på fläckfrihet 1 Ren med ringa krav på fläckfrihet 3.2 Tvättrenhet En textilvara förutsätts bli tillfredsställande ren genom att tvättas enligt rekommenderad metod. I förekommande fall används speciella fläckborttagningsmedel. I den efterföljande behandlingen får rentvättade textilvaror inte hanteras så att de återsmutsas. Bedömning av tvättrenhet avser hela textilvaran. Kvalitetsnivå Beskrivning 5 Ren och "fläckfri" Total fläckfrihet uppnås sällan på grund av tvätt- och produktionstekniska begränsningar. 3 Ren med krav på fläckfrihet Nivån utesluter inte fläckar som till utseende och placering på textilvaran inte anses störande. Fläckarna får inte vara av sådan beskaffenhet att de kan avge fasta partiklar, t ex gips eller som känns "stela" på grund av äggviteämnen, t ex blod. 1 Ren med ringa krav på fläckfrihet Fläckar får förekomma om de inte hindrar textilvarans användning för avsett ändamål. 3.3 Tygsläthet Bestämning av tygsläthet görs enligt SS-ISO 7768 Textil - Provningsmetod för bedömning av tygers släthetsutseende efter rengöring. Slätheten påverkas av tvätt- och torkprocessen. Lagring i hoppressat tillstånd mellan tvätt och torkning samt övertorkning i tumlare bör undvikas. Tygslätheten indelas i fem nivåer och bedöms genom jämförelser med tredimensionella skalor. Observera att närliggande sömmar inte får påverka bedömningsresultatet. Bedömningen bör därför göras på t.ex. rockars rygg eller skört.

14 Sida Sömsläthet Bestämning av sömsläthet görs enligt svensk standard SS-ISO Referensfoton kan beställas via AATCC 1 :s hemsida. Kvalitetsnivåernas gradering i 5-stegsskala 5. Slät kant, ingen sömrynkning, ingen dragning i väven. 4. Obetydligt buktad kant, någon sömrynkning, svag dragning i väven. 3. Något buktad tydlig sömrynkning, antydan till dragning i väven. 2. Tydligt buktad kant, tydlig sömrynkning, dragning i väven. 1. Buktad, kraftig sömrynkning, dragning i väven. 4 Hantering av tvätt från hälso- och sjukvård 4.1 Hantering av smutstvätt på vårdinrättning för hälso- och sjukvård Textilserviceföretag tillhandahåller en tvättsäck (-ar). Tvätten samlas ihop inne på rummet och får inte läggas på golvet. Smutstvätten läggs plagg för plagg direkt i tvättsäcken, för att förhindra att annat än textilier skickas till tvätt. Även våt tvätt skall läggas direkt i säcken. Olika typer av smutstvätt kan läggas direkt i skilda säckar. Smutstvätten kan i väntan på transport till textilserviceföretaget förvaras i desinfektionsrum (sköljrum) men får inte tvättas eller torkas i detta rum. Smutstvätt och ren tvätt får inte hanteras i samma lokal. För att förenkla hantering av strumpor och liknande används ibland tvättpåsar av nät. Nätpåsarna tvättas utan att plaggen plockas ur. För att få plaggen rena är det därför viktigt att följa den rekommendation om fyllnadsgrad som textilserviceföretag lämnat. 4.2 Åtgärder innan smutstvätt sänds till textilserviceföretag För att undvika personskador skall vårdpersonalen kontrollera att vassa föremål som skalpeller, saxar, kanyler m.m. inte följer med i tvättsäcken. Sorteringspersonalen på textilserviceföretaget kan i annat fall utsättas för stora risker. Innan personalkläder sänds till tvätt skall alla fickor vara tömda och alla broscher, namnskyltar, pennor m.m. vara borttagna. En kvarglömd spritpenna kan förstöra en hel maskinomgång kläder värd tals kronor. Blöjor, urinpåsar m.m. kan förstöra tvättmaskiner, förorsaka driftstopp samt förstöra andra textilier. Plagg läggs ett och ett i tvättsäcken. Rockar, skjortor och liknande skall lämnas rättvända för att undvika belastningsskador på textilserviceföretagspersonal. Knappar skall vara uppknäppta, ärmar och ben nedkavlade. Blixtlås måste vara stängda och låsta. Samtliga textilvaror skall vara utslagna, inte hopvikta. Strumpor skall vara rättvända och inte hoprullade. Vårdbäddens textilier får inte rullas ihop och filt skall tas ur påslakan för att minimera risken för förslitningsskador hos textilserviceföretagets sorteringspersonal som separerar textilierna. Personal som hanterar textilier/tvätt skall iaktta god handhygien. 1 The American Association of Textile Chemists and Colorists hemsideadress:

15 Sida Hantering av smutstvätt på textilserviceföretag Textilserviceföretagets lokaler där smutstvätt förvaras och sorteras skall vara skilda från lokaler där ren tvätt förvaras och hanteras. Samma personal bör inte betjäna dessa båda avdelningar. Om detta inte kan undvikas skall personalen vid passage från "smutsig" till "ren" lokal byta skyddskläder samt desinfektera och/eller tvätta händerna. 5 Smittrisker från tvätt 5.1 Tvätt i allmänhet All tvätt från vården kan innehålla smittfarliga mikroorganismer. I allmänhet utgör dessa relativt liten risk för personal som hanterar eller transporterar tvätt. Smutstvätt från vården skall tvättas vid hög temperatur för att minska riskerna för smittspridning. Den desinfektion som smutstvätten måste genomgå bör åstadkommas genom att tvätten i vattentvättmaskinen uppvärms till minst 70 C och hålls där under minst tio minuter. Det är dokumenterat att redan en uppvärmning till 65 C i tio minuter, eller till 70 C i kortare tid, är tillräcklig, men med hänsyn till styrningen av tid och temperatur måste säkerhetsmarginaler finnas. Minst 70 C i minst tio minuter har bedömts som lämplig temperatur och tid. Observera att ovannämnda tidsangivelser inte innefattar uppvärmnings- och blandningstider utan är den tid under vilken tvätten skall utsättas för vatten vid minst 70 C temperatur. Det finns bakteriologiska metoder för att prova desinfektionseffekten i en tvättmaskin. Det kan vara lämpligt att vid nyinstallation av tvättmaskin vid textilserviceföretag som tvättar tvätt från vårdinrättning utföra en sådan provning i samarbete med vårdhygienisk expertis. Tvättprocess och därmed också tvättemperatur skall kontrolleras regelbundet. Temperaturkontrollen kan underlättas genom anslutning till temperaturskrivare. 5.2 Tvätt förorenad med smittförande material Smutstvätt innehåller mikroorganismer, varav en del är sjukdomsframkallande och därför måste hanteras så att smittspridning undviks. Det är ovanligt att någon blir smittad vid omhändertagande av smutstvätt, men vid felaktig hantering kan den utgöra en smittrisk. Märkning av tvättsäck överenskommes mellan leverantör och kund. I övrigt se handbok för hälso- och sjukvård och eventuella lokala anvisningar eller liknande. Virus som orsakar blodburen smitta såsom hepatit och HIV utgör ingen smittorisk vid tvätt eftersom sådan smitta måste tillföras in i blodbana genom huden via hudskada eller stick för att orsaka en infektion. Virus som orsakar mag- och tarminfektioner såsom calicivirus kan finnas i smutstvätt som är förorenad med kräkning och avföring. Mekanisk rengöring och värmedesinfektion i tvättprocess är tillräcklig. För att skapa en säker hantering, tvättas textilier som är förorenade med smittsamt material först osorterade, varefter de sorteras och tvättas i ordinarie flöde. Tillämpa basala hygienrutiner vid hantering av tvätt som är förorenat med smittfarligt material som med blod, kräkning, avföring, urin, sårsekret eller andra kroppsvätskor. Eventuellt kan vattenlöslig påse användas. Tänk också på att samma hantering används för textilier som är förorenade från cytostatikapatient med kraftiga svettningar. Olikfärgad smittförande tvätt skall läggas i skilda säckar om detta krävs av textilserviceföretaget. Tvättgods bör då uppdelas i vitt respektive kulört gods. Märkning av tvättsäck överenskommes mellan leverantör och kund. Utöver detta får smittförande tvätt inte sorteras på vårdinrättningen. I övriga fall se handbok för hälsooch sjukvård, eventuella lokala anvisningar eller liknande.

16 Sida 14 Vid tveksamhet beträffande smittrisker från vårdinrättningar, ska vårdhygienisk expertis rådfrågas. 6 Smuts och fläckar De smutstyper som förekommer på vårdtextilier, kan indelas i följande grupper. A Vattenlöslig smuts Organiska substanser såsom socker, urinämne, blod, slem, äggviteämnen samt oorganiska substanser från ett flertal salter. B Icke vattenlöslig smuts Fet smuts såsom hudfett, salvor, matolja, fett från livsmedel samt fasta partiklar såsom sand, sot, gips, damm, mögel. C Färgämnen Färgämnen från läkemedel, textilfärger, kaffe, te, urin, färgrester från läppstift, antitranspirationsmedel, bläck m.m. D Substanser som inte nämnvärt påverkas vid tvättning och blekning Exempelvis bläck från filt- och kulspetspennor, rost, klorhexidin, (fixerad), lapis, acnemedel, sårspray, klister från tejp, kristallviolett (Ragnells bläck), blyerts, xylocain-salva, metylenblått, läkemedel, vaselin, paraffin, benvax, instrumentolja, handsprit innehållande gel 6.1 Behandling Smutstyper som tillhör grupperna A och B, går som regel bort vid tvätt. Icke vattenlöslig smuts, som är hårt fixerad till textilierna kan ge kvarvarande rester exempelvis gips och mögel. För att ta bort dessa rester krävs särskilda åtgärder. För att avlägsna smutstyper som tillhör grupp C används vanligen blekmedel av väteperoxid. För att påverka substanserna som exemplifieras i grupp D krävs särskilda åtgärder. I vissa fall är det ändå inte möjligt att helt ta bort fläckarna utan att samtidigt skada textilierna. Fläckar som kan betecknas som omöjliga att ta bort orsakas av bl. a. klorhexidin, bläck från filt- och kulspetspennor, feta salvor, spraytan och vissa läkemedel. Nya textilier tvättas minst en gång före användning så att eventuella överskottskemikalier avlägsnas, annars föreligger risk för allergiska reaktioner samt smuts- och fläckfixering. Textilvaror bör tvättas snarast möjligt efter användning. Under lagring av smutsiga persedlar tränger efter hand vissa smutssubstanser (fett, olja m.m.) in i bland annat polyesterfibern och fläckarna blir svåra att ta bort. 6.2 Fläckar Med fläckar avses för ögat synliga ämnen som kvarstår efter normalt utförd tvättbehandling och i vissa fall också efter särskild fläckborttagning. 6.3 Kvarvarande fläckar Även vid upprepad fläckborttagning är det i vissa fall inte möjligt att helt ta bort alla fläckar. Detta medför att textilvaran inte bedöms som ren, även om så är fallet. Sådana fläckar är ur medicinsk synpunkt godtagbara då textilvaran i övrigt är ren och felfri. Det är av stor ekonomisk betydelse för både köpare av tjänsten som leverantör att rena men något fläckiga plagg godtas och inte anses oacceptabla och kanske kasseras. Se avsnitt 9.2 för kassation på grund av fläckar.

17 Sida 15 7 Tvättmetoder 7.1 Vattentvätt Samtliga standardiserade blandvävs- och bomullstextilier är av sådant material att de lämpar sig för vattentvätt. Vattentvätt är den vanligaste tvättmetoden och den ger god renhet. Tvättade textilier ska se rena ut, vara i fullgott skick och behagliga att använda. 7.2 Tvätt i temperaturer lägst 70 C Tvättning som sker vid en tvättemperatur av minst 70 C och med tillsats av tvättkemikalier (tvättensider, alkali etc.). Metoden ger tillfredsställande mikrobiologisk renhet och har god rengöringseffekt på blandmaterial. 7.3 Tvätt i temperaturer lägre än 70 C Tvättning som sker vid en lägre tvättemperatur än 70 C och med tillsats av tvättkemikalier (neutrala eller svagt alkaliska tvättmedel). Metoden har begränsad rengöringseffekt och skall normalt inte användas för vårdtextilier. Vattentvätt sker alltid med tillsats av tvättkemikalier. Genom att variera dessa till typ och mängd anpassas tvättmetod till textiliers olika tvättegenskaper. Olika specialbehandlingar förekommer i samband med vattentvätt vid behov. : 7.4 Blekning Blekning görs för att öka vitheten och/eller avlägsna färgändringar som återstår efter fläckar som inte gått bort vid vanlig tvätt. Exempel på olika blekmedel som används är natriumperborat och väteperoxid. Blekning med hypoklorit bör undvikas av miljöskäl. Om klorblekning ändå används bör färgernas härdighet först kontrolleras. Otvättad/tvättad/oblekt/blekt Otvättad: En otvättad väv eller trikå innehåller föroreningar från fiber och vävning. En otvättad väv kan innehålla varpklister. Otvättad bomull innehåller vaxer, fetter, fröskal m.m. Egenskaper såsom bra dimensionsstabilitet är svårt att uppnå på en otvättad väv eller trikå. Tvättad: Vid tvättning / urkokning avlägsnas varpklister och större delen av föroreningarna. Naturliga färgämnen finns kvar. Oblekt: Oblekta textilier har fiberns naturliga färg. Bomullens och även andra växtfibrers färg varierar beroende på växtplats och säsong. Kan vara otvättad eller tvättad, vilket behöver specificeras vid inköp. Blekt: Vid blekning förstörs fiberns naturliga färgämnen och fibern blir vit. För att öka vitheten kan optiska vitmedel tillsättas. Dessa är mer eller mindre tvättbeständiga.

18 Sida Fläckborttagning Fläckborttagning görs på textilvaror, som efter vanlig tvätt och eventuell blekning inte blivit godtagbart fläckfria. Då används speciella fläckborttagningstekniker med särskilda blekningsmetoder eller blekmedel specifikt verkande fläckborttagningsmedel, t. ex. för rostborttagning. 7.6 Sköljmedelsbehandling Sköljmedelsbehandling görs genom att i sista sköljvattnet tillsätts ytaktiva ämnen. Detta förbättrar mjukheten ("känseln, greppet") hos alla textilvaror och minskar benägenheten för elektrostatisk uppladdning hos textilier. 8 Efterbehandling Det är viktigt att efterbehandling (torkning) sker snarast efter tvättning för att förhindra tillväxt av bakterier och att i efterbehandling reduceras bakterier och har därför stor betydelse för slutresultatet. Några definitioner av de vanligaste metoderna som används för vårdplagg. 8.1 Torktumling Innebär att våta textilier torkas med varmluft i en roterande torktrumma. Det är viktigt, att torkningen genomförs med lämplig belastning och rätt anpassad temperatur och torktid för att inte skada eller skrynkla i onödan. För textilier innehållande syntetfiber eller med inblandning av syntetfibrer bör torkningen avslutas med långsam nedkylning av torkgodset. Undvik övertorkning. Övertorkning påverkar dimensionsändring och släthet negativt. 8.2 Ånghetluftsbehandling Innebär att det fuktiga plagget behandlas hängande i en ånghetluftkammare finishtunnel och utsätts för ångning och efterföljande hetluftstorkning. Metoden är främst avsedd för plagg av syntet- och blandmaterial och plagget blir torrt och med en slät yta. 8.3 Mangling Innebär att textilierna manglas i en ånguppvärmd flervalsmangel så att de blir torra och släta. Beroende på mangelriktning kan textilen få olika dimension (krympning). 9 Kassation och reparation Innan textilvaror repareras bör det först avgöras om det är lönsamt att reparera textilien eller om den skall kasseras. Denna bedömning måste ovillkorligen göras på textilserviceföretaget. Kassation hos användaren får inte förekomma för att nyanskaffning skall kunna göras på textilserviceföretaget. Ett beslut om kassationsbedömning kan ha flera orsaker t.ex.: 1. Förslitning 2. Fläckar 3. För hög reparationskostnad 4. Krympning 5. Utgående modell

19 Sida Allmänt oestetiskt utseende 9.1 Kassation på grund av förslitning Bomull För bomullstextilier kan förslitningen kontrolleras genom att materialet sträcks hårt med det s.k. tumgreppet. Om väven brister kasseras varan. Om varan har mer än 2/3 kvar av den ursprungliga hållfastheten bör den repareras, hänsyn måste tas till lagningsbehovet Blandmaterial Textilvaror av blandmaterial, vanligen blandningar av polyester/bomull kan inte provas med tumgreppet. Även ett starkt nedslitet material kan inte fås att brista på detta sätt. Följande metoder kan användas för bedömning av förslitningsgraden. A) En kombination av textilvarans utseende och känsel B) En jämförelse mellan textilvarans vikt och vikten på en ny vara C) En jämförelse mellan textilvaran och referensprov med bestämd förslitning. 9.2 Kassation på grund av fläckar Ibland förekommer plagg med medicinfläckar och annat som inte gått bort med vanliga tvättmetoder. De är rena och hygieniska, trots att missfärgningen finns kvar efter tvätt. Sådana plagg bör naturligtvis inte kasseras för missfärgningens skull. Fläckar av olika slag är en stor anledning till kassation. Fläckarna kan vara orsakade av kulspets- och spritpennor, blod, medicin och andra kemikalier, äggviteämnen och gips, rost, olja eller andra smörjmedel m.m. Frekvensen, storleken och läget av fläckarna är betydelsefulla faktorer för plaggets vidarebehandling. Bedömningsnormer för fläckade plagg: Blus för personal Basrock för pesonal Byxa för personal Klänning för personal Trots att plaggen även efter omtvätt kan vara fläckade är den hygieniska renheten tillfredsställande.

20 Sida 18 Inom det skuggade området får det finnas enstaka fläckar med max 3 mm i diameter. På övriga delar av persedeln får det finnas enstaka fläckar med max 15 mm i diameter. I dessa fall godkänns plagget för användning. Plagg med fläckar större än 15 mm i diameter eller många små fläckar omtvättas enligt specialtvättschema. De metoder som då används innefattar större mängder tvättmedel och blekmedel som gör att plaggens livslängd kan förkortas. 9.3 Reparation Alla textilvaror med defekter, och som inte kasserats p.g.a. förslitning, för många fläckar eller av annan anledning, skall repareras. Hänsyn skall dock tas till reparationskostnaderna i förhållande till varans kvarvarande värde. Reparationen skall också medföra att textilien efter reparation kan användas för avsett ändamål. Varan får inte ha ett sämre utseende eller skada användaren. Efter reparation och avsyning/kontroll återförs textilvaran till produktionen för omtvättning. 10 Leveranssätt För att tvätt skall vara ren vid användning krävs att den inte har lagrats länge och att hanteringen minimerats. Textilserviceföretagets ansvar för levererat tvättgods upphör först vid leverans till mottagare på en överenskommen plats. All hantering av det rena tvättgodset efter färdigställande (tvätt, efterbehandling, förpackning) skall ske så att produktkvaliteten bevaras Transportmaterial Hyllvagnar är ett vanligt använt transportmedel. Som komplement till dessa används vid mindre leveranser säckar och lådor Hyllvagn ("Container") Hyllvagn bör vara enligt Spri specifikation eller motsvarande. Hyllvagnar packas med alla slags textilier och från samtliga efterbehandlingsnivåer. De volymmässigt tyngsta och största textilvarorna som draglakan, lakan och påslakan packas nerifrån för att underlätta hanteringen, inte pressa plaggen och för att få bästa möjliga stabilitet under transport. Vagnar och hyllor, som används såväl för transport av ren tvätt som för smutstvätt skall rengöras efter varje transport av smutstvätt. Manuell hantering och omlastning av ren tvätt bör undvikas. Rentvätten skyddas med ett plastkapell över hyllvagnen Säck/emballage I undantagsfall packas textilier som manglats eller tumlats, t ex lakan, frotté i säck. Av ergonomiska skäl bör säck inte packas för tung. Säck/emballage får inte placeras på golvet vid leverans. Säck/emballage av textilt material, som används för packning av tvätt, skall efter varje användning tvättas.

21 Sida Transportfordon Fordon för leverans av ren tvätt skall vara utrustat med skåp eller tättslutande kapell. Sker leverans med hyllvagn erfordras att fordonet är utrustat med fastspänningsanordning för att låsa vagnarna under transport. Lastutrymme i fordon som transporterar ren tvätt såväl som smutstvätt skall rengöras varje vecka eller vid behov. Ren tvätt och smutstvätt bör inte transporteras i samma lastutrymme samtidigt. Om så sker skall rentvätten förvaras i plastade vagnar Packning och leverans Textilserviceföretag levererar textilier direkt till mottagaren. 11 Lagerhållning Hela textilhanteringssystemet bygger på en snabb cirkulation av textilier. Beställd kvantitet och typ av textilvaror skall vara anpassade till behov, förbrukning samt tidpunkt för nästa leverans. För att hålla lagernivån nere är det viktigt med vårdpersonalens förmåga/kunskap att rätt anpassa lagernivåer i samarbete med sitt textilserviceföretag. Detta kan medverka till att undvika onödig lagerhållning i form av extra buffertförråd. Textilier skall inte lagerhållas på för många platser eftersom det medför svårighet att överblicka tillgången och kan missas i samband med inventeringar. För att undvika långvarig förvaring gäller här samma som för övriga material som används inom vården att nya textilier skall stoppas in underst. (Se vidare "Lagerhållning och transport av medicintekniska produkter med specificerad renhet" 2.) 12 Beställning Som grund för textilföretagets leverans ligger en beställning. Inför varje beställning skall lagernivån i kundens förråd kontrolleras. För att få säkrast möjliga beställningsunderlag utförs denna kontroll/avläsning så nära nästa leverans som möjligt. Varje avdelning bör dessutom ha en särskilt ansvarig person för textilservice och kontaktansvarig gentemot textilserviceföretaget. I vissa fall har överenskommelser gjorts om att textilvagnar skall specialpackas för att kunna användas som förrådshyllor. Om inte skall vagn snarast återlämnas till leverantör. Med hjälp av de databaserade beställningssystem som nu används erhålls många olika möjligheter att få fram statistik, vilket underlättar för att kunna minimera överlagring, vilket förbättrar tillgången av textilier. På marknaden finns idag system för uttag av personaltextilier via sk plaggautomater, vilket förbättrar både omsättning, tillgång dygnet runt alla dagar i veckan förutom att plaggen alltid är rena och håller en snygg finish. Finns även utvecklade system där textilserviceföretag på olika sätt ansvarar för hela hanteringen åt kunden. 13 Svenska standarder för sjukvårdstextil Idag finns det ett hundratal nationella standarder för sjukvårdstextilier. Det har även startats några europeiska standardiseringsprojekt för området vilket innebär att några av nu gällande allmänna standarder i framtiden kommer att ersättas med nya europeiska standarder. Den tekniska kommittén för sjukvårdstextilier deltar och bevakar detta arbete och slår vakt om våra nationella intressen. Följande allmänna standarder gäller för sjukvårdstextilier: SS SS Vårdbäddar Brandkrav Tyger för sjukvårdsbruk Allmänna bestämmelser Egenskaper, provning och kontroll 2 internetadress:

22 Sida 20 SS SS Plagg för sjukvårdsbruk Allmänna bestämmelser Egenskaper, provning och kontroll Produkter för vårdbäddar Allmänna bestämmelser Egenskaper, provning och kontroll För vårdbäddens produkter finns det separata produktblad för varje produkt (örngott, madrass etc), för plaggen finns det specifika standarder för olika plagg (personal, patient). Till plaggstandarderna finns det även mönster. Samtliga plagg är framtagna i ett storlekssystem som bygger på parametrarna längd och vikt och är anpassat för vårdsammanhang. När det gäller längden skall denna färgmarkeras för att underlätta valet av rätt storlek för personal. Färgmarkeringen förenklar även hanteringen av plaggen i textilserviceföretag och förråd. I exemplet är längden markerad med rött. Det finns en mapp 3 där samtliga storlekar visas med färgmarkeringar. Denna mapp är ett nödvändigt dokument för att kunna ange rätt färg. 14 Certifiering Att certifiera sitt ledningssystem eller sina produkter innebär att organisationen låter en utomstående, neutral part granska dem och bedöma om de uppfyller de krav som finns i respektive kravstandard. Hos Swedac 4, Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll, kan du ta reda på vilka som kan utfärda certifikat inom ditt verksamhetsområde. 15 CE-märkning av medicintekniska produkter Om textilserviceföretag vill marknadsföra sina produkter som medicintekniska skall dessa CE-märkas. Textilserviceföretaget ansvarar för att all teknisk dokumentation som behövs för att bedöma produkten finns tillgänglig för Socialstyrelsen under minst två år från det att produkten börjat användas. Medicintekniska produkter skall vara CE-märkta för att få placeras på marknaden eller tas i bruk av vården. Enda undantaget är produkter för klinisk prövning och produkter som specialanpassats till namngiven patient. CE-märkning är involverat i sterilverksamheten lite olika beroende på hur verksamheten är utformad. Verksamheten omfattar rengöring, desinfektion och sterilisering av CE-märkta produkter. I arbetet används CEmärkta produkter (autoklaver, förpackningsmaterial, diskdesinfektorer). Viss sterilverksamhet kan också vara tillverkare av sterila produkter i lagens mening. 16 Miljöaspekter Vid upphandling av textilier skall kriterier för miljöaspekter finnas med i kravspecifikationen. För att främja en hållbar utveckling utarbetar Miljöstyrningsrådet (MSR) riktlinjer för miljöaspekter utöver gällande lagkrav. För bästa produktval ur miljösynpunkt skall MSRs riktlinjer kopplas ihop med tvättprocessens miljöbelastning och produktens livslängd. För mer information se Miljöstyrningsrådets Textil och läder version 4.0 ( ) 3 4 finns att beställa på SIS. internetadress:

23 Sida Socialt ansvarstagande En internationell standard som vägleder företag och organisationer att bidra till hållbar utveckling. Den är avsedd att främja en bredare förståelse inom området socialt ansvarstagande samt att komplettera andra instrument och initiativ för socialt ansvarstagande. För mer information se SS-ISO Vägledning för socialt ansvarstagande samt SKLs uppförandekoder.