Översiktsplan Mullsjö kommun PLANHANDLING

Transkript

1 Översiktsplan 2017 Mullsjö kommun PLANHANDLING 1 Översiktsplan 2017 Utställning 2

2 FÖRNYAD UTSTÄLLNING Förnyad utställning av översiktsplanen för Mullsjö kommun pågår mellan den 18 april och 19 juni Under utställningstiden är det möjligt att granska förslaget och komma med synpunkter. Skriftliga synpunkter ska lämnas senast den 19 juni till: Mullsjö kommun Järnvägsgatan Box Mullsjö Frågor om förslaget besvaras av: Mats Klarén, Sammankallande för Kommunstyrelsens arbetsgrupp för översiktsplanearbetet. Anna Säfström, Plan- och byggchef Madeleine Turén, Planarkitekt Information om översiktsplanen finns även på vår webbplats, Framställd av: Mullsjö kommuns översiktsplaneberedning genom Tor Asbjörnsen, arkitekt SAR/MSA. Inför utställning 2 har Elin Bornvall och Erik Blomdahl, planarkitekter Metria AB samt Anna Säfström, plan- och byggchef, varit engagerade i arbetet. Fotografier: Lars Green Tor Asbjörnsen Smålandsbilder HANDLINGAR Översiktsplanen 2017 för Mullsjö kommun består av denna planbeskrivning samt tillhörande kartor: Utvecklingsstrategi Markanvändningskarta Hänsynskarta Till planen hör även följande bilagor som inte antas genom ett formellt beslut i Kommunfullmäktige: PLANERINGSUNDERLAG ÖP Hur tidigare framförda synpunkter har hanterats är sammanställt i: Samrådsredogörelse (synpunkter inkomna under samrådet) Särskilt utlåtande (synpunkter inkomna under den första utställningen)

3 FÖRORD Översiktsplanen är ett av kommunens viktigaste och mest långsiktiga instrument gällande användning av mark- och vattenområden. Översiktsplanens syfte är att fungera som en vägledning för hur den byggda miljön skall bevaras och utvecklas. Den senaste kommunomfattande översiktsplanen antogs av kommunfullmäktige En översiktsplan ska innehålla visioner för framtiden såväl som utgöra praktisk vägledning för beslut i konkreta plan- och bygglovsfrågor, men ska också tydliggöra avvägningar mellan olika allmänna intressen så att en välbalanserad helhet skapas. Eftersom samhället genomgår ständiga förändringar är översiktsplaneringen till stor del en ständigt pågående process som inte har någon egentlig avslutning men där varje ny översiktsplan utgör en milstolpe på vägen. Översiktsplanen ska hållas aktuell och kommunfullmäktige ska därför under varje mandatperiod göra en aktualitetsprövning - dvs besluta om översiktsplanen är aktuell eller behöver göras om, helt eller delvis. Översiktsplanen utgör ett strategiskt styrdokument i kommunens utvecklingsarbete och ger tillfälle och möjlighet att lyfta blicken och diskutera framtidsfrågor. Översiktsplanen och dess framtida tillägg och fördjupningar är viktiga delar i arbetet att nå målet om 9500 invånare år Mullsjö 2017 Mats Klarén Sammankallande för Kommunstyrelsens arbetsgrupp för översiktsplanearbetet

4 Utvecklingsstrategi Väg 26 mot mot Falköping Falköping Väg 47 mot Skövde Skövde Skövde Tidaholm Tidaholm Hökensås Utvängstorp Tidan Sandhem Broholm Väg 26/47 Teckenförklaring Centrum/Tätortsutveckling Mullsjö Furusjö mot Habo Utvecklingsområden/stråk Tätortsnära zon Blåa rekreations- och naturområden Utvecklingszon utmed Stråken/Tidan för att kombinera utveckling, nyttjande och bevarande Utvecklingsområden för friluftsliv och idrott Utveckling av trafikplatser Ryfors Nyhem kommun Habo Framtida cykelväg Viktiga väglänkar Framtida vägkopplingar Bjurbäck Stråken Väg 26/47 mot Jönköping Kommunsammarbete Habo kommun

5 INLEDNING 6 Upplägg och läsanvisning 6 Om Mullsjö kommun 8 Planer och styrande dokument 10 Möten med kommuninvånare 11 Strategiska frågor 11 Övergripande visioner 12 Mullsjö i regionen 14 Samverkan mellan kommuner 14 RIKSINTRESSEN, FÖRORDNINGAR OCH HÄNSYNSTAGANDEN 16 Riksintresse för naturvård 16 Natura Stora opåverkade områden enligt Miljöbalken 3 kap 2 16 Hänsynskarta 17 Djur- och växtskyddsområden 20 Riksintresse för kulturmiljövård 20 Riksintresse för kommunikationer 21 Övriga riksintressen - Totalförsvarets militära gren 21 FORTSATT ARBETE 22 PLANFÖRSLAG 24 Tillväxt och utveckling 24 Näringsliv och turism 25 Den fysiska miljön 26 Bostäder och bebyggelse 28 Karta över föreslagna projekt och nya utbyggnadsområden 29 Infrastruktur och kommunikationer 31 Hälsa och säkerhet 34 Skola, vård och omsorg 36 Teknisk försörjning 37 Friluftsliv 38 Kulturlandskapet 39 Natur och miljö 40 Vindkraft 42 Vattenvård 44 Levande landsbygd 46 Säkerställande av riksintressen 47 Markanvändningskarta 48 Hänsynskarta 49 MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING 50 Syfte och sammanfattning 50 Sammanvägning av översiktsplanens konsekvenser 56

6 INLEDNING Upplägg och läsanvisning Översiktsplan 2017 för Mullsjö kommun utgörs av detta dokument och bilagor i form av kartor samt planeringsunderlag. I planförslaget finns kommunens ställningstaganden och mål samt åtgärder och strategier som bedöms nödvändiga för att nå målen. En utförligare beskrivning av fakta kring varje rubrikområde finns att läsa i planeringsunderlaget. De konsekvenser som planens genomförande medför redovisas i miljökonsekvensbeskrivningen. Som bilaga till översiktsplanen finns ett dokument med de planeringsförutsättningar som gällde när arbetet med översiktsplanen påbörjades. Detta planeringsunderlag gäller i stora drag fortfarande. Planeringsunderlag av stor vikt som förändrats sedan arbetet med översiktsplanen påbörjades är det avtal som slutits mellan Jönköpings kommun och Mullsjö kommun avseende bostadsbebyggelse. Detta avses hanteras i ett tematiskt tillägg till översiktsplanen. (Se mer under Bostäder och bebyggelse sid 28). Planeringsunderlaget antas inte av kommunfullmäktige då det inte innefattar några ställningstaganden utan enbart utgör faktaunderlag för de ställningstaganden som översiktsplanen föreslår. Beslut om antagande Följande handlingar ska antas av kommunfullmäktige: Planbeskrivning Tillhörande kartor Beslut om upphävande I samband med antagande avses kommunfullmäktige ta beslut om upphävande av följande handlingar: Kommunens områdesplaner för Mullsjö och Sandhems tätorter (upprättade 1980 och 1982). Kommunens fördjupade översiktsplaner Projektorganisation Inventeringen inför arbetet med denna kommunomfattande översiktsplan påbörjades då kommunfullmäktige ( , KF 12) beslutade att tillsätta en beredning för ny översiktsplan. Beredningens medlemmar t.o.m. 2014: Fredrik Samuelsson (M) beredningsledare Jan Hyttring (C) Mats Klarén (S) Eva Götbrink (Mp) Leif Andersson (Mf) Niklas Hedström (Kd) Anna Zetterberg (Fp) Tom Edoff (V) Arkitekt SAR/MSA Tor Asbjörnsen i Sandhem har författat översiktsplanen i samarbete med beredningen. Som sekreterare har kommunsekreterare Joel Westergren fungerat. Därefter har plandokument och kartmaterial reviderats av planarkitekterna Elin Bornvall och Erik Blomdahl från Metria AB. Efter att arbetet återupptagits under 2015 beslutades ( , KS 39) att en ny grupp skulle sammankallas; Kommunstyrelsens arbetsgrupp för översiktsplanearbetet bestående av följande medlemmar: Joseph Tornell (KD) Fredrik Samuelsson (M) Eva Götbrink (MP) Mikael Johansson (V) Leif Andersson (MF) Jan Hyttring (C) Mats Klarén (S) David Svenn (L) Översiktsplan 2017 Utställning 2 6

7 Varför översiktsplan? När kommunen beslutar i lokaliserings- och markanvändningsärenden får det alltid långsiktiga konsekvenser. En översiktsplan fungerar som ett underlag som gör det möjligt att välja den lösning som skapar en attraktiv kommun och samtidigt ger minst konflikter med andra intressen. I denna process ska även en god hushållning med såväl pengar som naturresurser främjas. Enligt plan- och bygglagen (PBL) ska kommunfullmäktige minst en gång under varje mandatperiod pröva om kommunens översiktsplan är aktuell. Minst en gång per mandatperiod ska länsstyrelsen enligt 3 kapitlet 28 PBL lämna en sammanfattande redogörelse till kommunen som redovisar de statliga och mellankommunala intressen som kan ha betydelse för översiktsplanens aktualitet. Formella krav Plan- och bygglagen (PBL) ställer krav på att varje kommun ska ha en aktuell översiktsplan som omfattar hela kommunen (PBL 3 kap 1 ) och ställer även krav på planeringsprocessen. Kraven är inriktade på att planeringsarbetet sker med öppenhet och insyn för att garantera att planen tillkommit under rättssäkra och demokratiska former. Motivet för detta är att beslutsunderlaget blir bättre, att besluten får en stark förankring samt att det är en självklar rättighet att få påverka den egna närmiljön. Översiktsplanering är en kontinuerlig verksamhet. Den ska omprövas allt eftersom förutsättningarna ändras. 7 Översiktsplan 2017 Utställning 2

8 Om Mullsjö kommun Mullsjö kommun är en kommun i Jönköpings län med centralort Mullsjö. Kommunen har en yta på ca 210 km 2 varav drygt 10 km 2 utgörs av sjöar och vattendrag. Mullsjös grannkommuner är Habo i öster, Jönköping i söder, Ulricehamn och Falköping i väster samt Tidaholm i norr års befolkningsstatistik anger att Mullsjö har strax över 7100 invånare med en befolkningstäthet på drygt 35 invånare/km 2. Befolkningsantalet har varit relativt stabilt sedan mitten på 1980-talet och idag är medelåldern i kommunen 42 år. Den största inpendlingen till Mullsjö sker från Jönköpings kommun följt av Habo kommun. Inpendling sker även bland annat från Tidaholm, Falköping, Ulricehamn och Göteborg. Den största utpendlingen sker även omvänt i första hand till Jönköping och Habo, följt av Falköping, Tidaholm, Skövde och Göteborg. Utpendling sker även bland annat till Ulricehamn, Stockholm, Borås och Linköping. Antal som bor och arbetar i kommunen: ca 1780 Antal som bor i Mullsjö och pendlar över kommungräns: ca 1620 Inpendling till Mullsjö från: Jönköping ca 430 Habo ca 240 Övriga kommuner i länet: färre än 5 per kommun Utpendling från Mullsjö: Jönköping ca 990 Habo ca 240 Nässjö ca 20 Vaggeryd ca 10 Övriga kommuner i länet: färre än 5 per kommun Mullsjö kommun har en omväxlande och rik natur. Stora delar av kommunen har ett nationellt värde för naturvården och utgör så kallade riksintressen. Utöver dessa finns även områden med regionalt och lokalt intresse. Det är lätt att ägna sig åt friluftsliv i Mullsjö. Inom kommunen finns aktiviteter året om med ett flertal vandringsleder, kanotvatten och cykelleder. I Mullsjö finns också ca 75 kilometer preparerade skidspår, varav ett med konstsnö samt en av södra Sveriges bästa alpina skidanläggningar. Knaggebobacken Översiktsplan 2017 Utställning 2 8

9 Historia Mullsjö kommun består av de fyra församlingarna Sandhem, Utvängstorp, Nykyrka och Bjurbäck. Församlingarna som sedan mitten av 1800-talet var egna kommuner slogs 1952 ihop till kommunen Mullsjö landskommun och vid kommunreformen 1971 bildades Mullsjö kommun. Landsbygden domineras av ensamgårdar och det finns ett flertal sätesgårdar i kommunen som har påverkat landskapet. I modern tid har Ryfors Bruk varit en maktfaktor i kommunen med stor påverkan på markanvändningen och bebyggelsestrukturen. Under andra hälften av 1800-talet drogs järnvägen fram genom kommunen, från Jönköping till Västra Stambanan i Falköping. Järnvägsstationer anlades i Mullsjö och Sandhem. Sågverksindustrin drog nytta av järnvägsutbyggnaden och sågverk anlades i Mullsjö, Ryfors och Sandhem. Kring sekelskiftet blev Mullsjö tätort känd för sin friska luft och goda natur. Det resulterade i att ett antal pensionat etablerades och välsituerade borgare från närliggande köpstäder lät uppföra stora och vackra sommarhus vid Mullsjön och dess omnejd. Det var vanligt att permanentboende tog emot sommargäster och sommarhem och barnkolonier anlades. Mullsjö Friluftsgård (nuvarande Hotell Mullsjö) etablerades i slutet av 1930-talet som sportcentrum. På järnväg fraktades skidturister på dagsresor mellan Göteborg och Mullsjö. Villa Majsäter 9 Översiktsplan 2017 Utställning 2

10 Planer och styrande dokument Övergripande mål för kommunen Kommunfullmäktige antog ett framtidsdokument med fyra huvudmål: Mullsjö ska kännetecknas av närhet. Det ska vara nära till möten med människor, näringsliv och service. Boendet ska präglas av variation och närhet till öppna landskap, skog och vatten. Det ska vara lätt att finna ro och stillhet, men också lätt att nå en variationsrik arbetsmarknad. Vi vill vara en kommun där närhet till omvärlden prioriteras. Bostadsförsörjningsprogram Mullsjö kommun har upprättad ett bostadsförsörjningsprogram En bostad för alla för tidsperioden (antaget av KF ). Det utpekade tillväxtmålet är satt till 8000 invånare i kommunen år Omräknat innebär den önskade ökningen på drygt 900 personer ett nytillskott på ca 360 bostäder (beräknat på 2,6 personer/bostad). Bostadsförsörjningsprogrammet syftar till att fungera som underlag för samhällsplaneringen samt möjliggöra dialog inom kommunen, mellan kommuner och olika intressenter. Avtal Mullsjö kommun har ingått avtal med Jönköpings kommun om att uppföra 1000 nya bostäder mellan 2015 och Detta avtal innebär att befolkningen till 2035 bör öka till ca Se mer under Bostäder och bebyggelse på sid 28. Fördjupade översiktsplaner Mullsjö kommun har tillsammans med Habo kommun upprättat en fördjupad översiktsplan för Gyljeryd Västerkärr (antagen 1998). Planområdet sträcker sig från VIP-rondellen och länsväg 185 i norr till Brännebol i söder. I öster utgör Stråken plangränsen och i väster ansluter planen till kommungränsen i Mullsjö. Huvudsyftet med planen var att sammanväga markanvändningsintressen, studera campingverksamheten, en eventuell utbyggnad av Västerkärr samt väg 47/48 framtida sträckning. Även för Broholm Kyrkekvarn finns en fördjupad översiktsplan (antagen 1997). Planområdet sträcker sig från Laggarhemmet och Vrångevad i norr till Broholm och Notudden i söder. Planen innefattar ett område på mellan 0,3-1,0 km på båda sidor om Tidan. Huvudsyftet med planen var att studera intresseavvägningen mot naturvård och friluftsliv samt hitta en lösning av vatten- och avloppsproblematiken inom planområdet. För de delar som omfattar bebyggelse där planen anger att detaljplan ska upprättas har man gått vidare med planläggning. År 2006 tog kommunen fram en fördjupad översiktsplan för området Torestorp/Ruder i Mullsjö tätort. Planområdet sträcker sig från Järnvägsgatan i norr till Gruvered i söder ett område på ca 1,2 km². Huvudsyftet med planen var att studera utbyggnaden av Mullsjös södra delar med nya bostadsområden på Torestorp och Ruder. Dessa fördjupade översiktsplaner anses ha fyllt sitt syfte och har arbetas in i denna översiktsplan. De upphävs därmed i samband med att denna plan antas. Vindkraftspolicy Mullsjö kommun antog en vindkraftpolicy som var framtagen gemensamt med Habo kommun. Policyn innehåller analyser och avvägningar gentemot motstående allmänna intressen för naturvård, kulturmiljövård, hälsooch miljöskydd samt friluftsliv och landskapsbild. Policyn fortsätter att gälla och påverkas inte av denna översiktsplan. Policyn är sammanfattad under rubrik Vindkraft i planförslaget och för mer utförlig information om riktlinjer och kommunens ställningstaganden kring vindkraft hänvisas till policyn. Vindkraftverk Översiktsplan 2017 Utställning 2 10

11 Möten med kommuninvånare Under framtagande av samrådsversionen av översiktsplanen bjöd beredningen in till tre allmänna möten i Sandhem (Sandhem, Gravsjö och Utvängstorp), Nyhem (Nyhem, Bjurbäck) och Mullsjö tätort under hösten Detta för att träffa och prata med medborgare i respektive områden om framtida utveckling. Det har även varit möjligt att lämna synpunkter via sociala medier i form av exempelvis facebook och mail. Synpunkterna som inkommit har mestadels handlat om upprustningar av allmänna platser, tillskapandet av centrumnära bostäder, önskemål om nya lekplatser, mötesplatser och dylikt. I arbetet med planförslaget har dessa synpunkter beaktats i möjligaste mån, men många synpunkter är för konkreta för att behandlas i en översiktsplan. Samrådsskedet Under tiden 20 maj - 31 augusti 2013 var planen ute på samråd. Två samrådsmöten har genomförts den 19 augusti 2013 i Kommunfullmäktigesalen i Mullsjö samt på Träffpunkten i Sandhem den 21 augusti En redogörelse över samrådet upprättades i oktober Planhandlingarna har reviderats i enlighet med samrådsredogörelsen. Utställningsskedet Översiktsplaneförslaget har varit föremål för utställning under perioden 17 februari 17 april Ett särskilt utlåtande har upprättas som redovisar inkomna synpunkter tillsammans med kommunens svar och de förslag som framförda synpunkter har gett anledning till. Arbetsgruppen har efter genomgång av de yttranden som inkommit under utställningen, funnit att det finns skäl att på nytt ställa ut planen då beredningen velat göra förändringar i planförslaget. Strategiska frågor Det övergripande syftet med planering är att ge invånarna förutsättningar för ett gott liv. Översiktsplanen utgör ramen för den fysiska strukturen. Frågeställningar som planen försöker besvara är bland annat var det ska byggas och vilka områden som ska bevaras. Hur vi ska utveckla intressanta områden är en av frågeställningarna som planen försöker besvara. Nedan anges ett antal aktuella nyckelfrågor som påverkar den fysiska planeringen inom kommunen. Denna översiktsplan har som mål att bidra till att på sikt öka Mullsjös attraktionskraft. Närheten till riksväg 26/47 och Jönköpingsbanan är viktiga tillgångar i detta. Kommunens attraktionskraft ligger till största del i närheten till öppna landskap, skog och vatten med möjlighet att finna ro och stillhet, men även i närheten till en variationsrik arbetsmarknad. Följande mål har bedömts vara av särskild betydelse för detta översiktsplanearbete: Kommunen ska planera långsiktigt för en ökning av antal invånare till ca Vid kommunens fortsatta utbyggnad ska höga krav ställas på närhet till service och god miljö. Skola och barnomsorg, äldreomsorg och socialomsorg ska hålla hög kvalitet och vara prioriterade. Miljön i kommunen ska bevaras och förbättras. Ombyggnationen av riksväg 26/47 sträckan Månseryd - Mullsjö är strategiskt viktig för kommunens fortsatta utveckling. En ny trafikplats vid Bäckebo i Habo kommun med anslutning till Ruder vilket ökar tillgängligheten och minskar restiderna. 11 Översiktsplan 2017 Utställning 2

12 Övergripande visioner Boende Det är viktigt att det finns många olika typer av attraktiva boenden i kommunen. Idag råder det brist på centrala lägenheter i så väl Sandhem som Mullsjö. Det behövs även centrumnära boenden i olika former (hyreslägenheter, bostadsrätter och radhus) för dem som inte vill eller kan bo i egen villa. Naturligtvis behövs även attraktiva villatomter i så väl Sandhem som Mullsjö. Om nya bostadsalternativ kan erbjudas i tätorterna är det troligt att detta i sin tur kan leda till en ökad rörlighet på bostadsmarknaden, vilket är en förutsättning för inflyttning av nya invånare. Mullsjö och Sandhems centrum Mullsjö och Sandhems centrum ska få förbättrade handelsförutsättningar och bli levande och inrymma mötesplatser där människor i olika åldrar kan träffas. Mötesplatser kan t ex vara trevliga promenadstråk, bryggor och soldäck vid stranden, utegym och lekplatser mm. Sådana platser utgör en tillgång för alla i kommunen. Kommunikationer Det finns behov av en ny koppling till väg 26/47 i södra delen av kommunen. Södra delen av Mullsjö skulle få en helt annan attraktivitet i ett regionalt perspektiv om denna del kan kopplas på söderifrån istället för att behöva gå norrut. Att arbeta vidare med frågan tillsammans med Trafikverket och Habo kommun är mycket viktigt för Mullsjös fortsatta utveckling. Cykelvägnätet är en viktig del när det kommer till kommunikationer. Möjligheten att kunna ta cykeln istället för bilen till olika målpunkter inom kommunen är positivt inte bara ur folkhälsosynpunkt utan även för miljön. Friluftsriket Mullsjö Mullsjö kommun erbjuder stora möjligheter till ett rikt friluftsliv. Genom att bygga vidare på dessa kvaliteter kan Mullsjö kommun skapa attraktiva boendemiljöer präglade av närhet till naturen. Profilen Friluftsriket Mullsjö kan tillämpas i såväl näringsliv och turism som i friluftsliv och kommunala angelägenheter. Kommungräns mot Habo En stor del av den utveckling som skett inom småhusbyggande i Mullsjö har skett i ortens södra delar. I samband med planeringen av den nya infarten från trafikplats Bäckebo finns tillfälle att studera tätortens utveckling söderut ytterligare, bl.a. med nya lägen för bostäder. Då kommungränsen i söder och öster löper genom detta område är en gemensam fortsatt planering mellan Habo och Mullsjö kommuner viktig för att kommungränsens läge inte ska bli ett hinder för utvecklingen av Mullsjö tätort. Kommunerna bör upprätta en gemensam fördjupad översiktsplan. Direkt angränsande tätortsområde i Habo kommun, Västerkärr, har tillgång till kommunal service i Mullsjö såsom vatten, avlopp och barnomsorg. Projekteringen för riksväg 26/47 är pågående och utbyggnaden av vägsträckan mellan Risbro och Mullsjö beräknas vara klar I projektet ingår en bro vid Bäckebo. Trafikverket har erbjudit möjligheten att uppgradera med påfartsramper som möjliggör anslutning av vägar till Mullsjös södra delar och väg mot Habo kyrka. Eftersom projektet är beroende av samverkan kring finansiering mellan Habo och Mullsjö kommuner har ett sådant avtal tecknats. Mullsjö har bra potential för att utnyttja det goda pendlingsläget. Det är av stor vikt att förutsättningarna för pendling tas tillvara och förbättras både för kommunens utveckling och för en mer hållbar samhällsutveckling i stort. För Mullsjö tätort och Sandhem är det en avgörande fråga att förbättra kollektivtrafiken till Jönköping, bl.a. genom ökad turtäthet för buss- och tågtrafik. Översiktsplan 2017 Utställning 2 12

13 Väg 26 mot mot Falköping Falköping Väg 47 mot Skövde Skövde Skövde Tidaholm Tidaholm Hökensås Utvängstorp Tidan Sandhem Broholm Väg 26/47 Teckenförklaring Centrum/Tätortsutveckling Mullsjö Furusjö mot Habo Utvecklingsområden/stråk Tätortsnära zon Blåa rekreations- och naturområden Utvecklingszon utmed Stråken/Tidan för att kombinera utveckling, nyttjande och bevarande Utvecklingsområden för friluftsliv och idrott Utveckling av trafikplatser Ryfors Nyhem kommun Habo Framtida cykelväg Viktiga väglänkar Framtida vägkopplingar Bjurbäck Stråken Väg 26/47 mot Jönköping Kommunsammarbete Habo kommun 13 Översiktsplan 2017 Utställning 2

14 Mullsjö i regionen I Sverige pågår en ökad inflyttning till tillväxtregionerna. Mullsjö kommun är en del av en sådan region och det är viktigt att jobba för en hållbar utveckling i en snabbt växande region. Mullsjö kommun tillhör region Jönköpings län där 12 andra kommuner ingår tog man gemensamt fram ett Regionalt utvecklingsprogram (RUP) med sikte på Programmets vision är att Vi ska vara den självklara mittpunkten för människors skaparkraft. En tillgänglig region för människor som vill besöka, verka och leva i en möjliggörande miljö. Det långsiktiga strategiska målet för programmet är Ett snabbare, öppnare och smartare Jönköpings län. I inledningen påpekas det att för att närma oss programmets vision och nå det långsiktiga strategiska målet krävs ett väl fungerande samspel mellan politiska institutioner, offentlig sektor, högskolor, näringsliv och enskilda länsinvånare som tillsammans skapar de grundläggande förutsättningarna och möjligheterna. Vi måste göra kloka vägval och välja rätt verktyg. Programmets fem prioriterade områden är (de tre första sammanfaller med översiktsplanens mål): Livsmiljö och attraktivitet. Av prioriterade områden kan nämnas att trycka på kommunernas arbete med att stärka kommunhuvudorten, arbeta för en fortsatt hållbar landsbygdsutveckling samt inte minst verka för att länsinvånarna har en god tillgång till offentlig och kommersiell service av hög kvalitet och inom rimliga avstånd. Kommunikationer. Av prioriterade områden kan nämnas ombyggnation på riksväg 26/47 sträckan Månseryd - Mullsjö, genomföra åtgärder för att kunna öka trafikeringen av järnvägsträckan Nässjö-Falköping, samt utveckla ett stomlinjenät med regionala bussar i hela länet som komplement till utvecklad tågtrafik. Näringsliv. Av prioriterade områden kan nämnas att fortsätta den offensiva satsningen på besöksnäringen samt stimulera till inflyttning av nya verksamheter. Arbetsmarknad och kompetensförsörjning. Av prioriterade områden kan nämnas kommunernas arbete med ökad attraktivitet som konkurrensmedel. Internationell samverkan. Av prioriterade områden kan nämnas att stödja kommunerna i internationella frågor, med projektverksamhet och med information om EU:s olika program. Samverkan mellan kommuner Många frågor inom offentlig verksamhet är ofta av kommunöverskridande karaktär och måste lösas i samförstånd med berörda kommuner. Det är viktigt att Mullsjö kommun samverkar i alla frågor som berör grannkommunerna, i synnerhet kommunerna inom Västra Götalands län där kontaktytorna inte är lika väl utbyggda som i det egna länet. Mullsjö, Habo och Jönköping, samt i vissa avseenden även Vaggeryd, har träffat ett principavtal om samverkan inom ett flertal kommunala områden. Mullsjö kommun samarbetar redan nu med Jönköping, Vaggeryd och Habo kommuner om gemensam energirådgivning och konsumentrådgivning i lokaler på A6 i Jönköping. Habo och Mullsjö kommuner har sedan år 2000 en gemensam miljönämnd och en gemensam miljöförvaltning. Miljöförvaltningen ligger i Habo kommun. Interkommunal samverkan med grannkommunerna sker även inom skola, vård samt räddningstjänst. Mellankommunala frågor Samråd ska ske med angränsande kommuner om de frågor som berör andra kommuner. Detta gäller även om frågan är inom kommungränsen då exempelvis vindkraftverk påverkar långt utöver just platsen där det är lokaliserat. Angränsande kommuner är alltid remissinstans vid sådana fall. Nedanstående lista är en sammanställning över de frågor och beröringspunkter som kommunen har tillsammans och gentemot andra kommuner. Fråga/beröringspunkt Riksintressen Berörda kommuner Stråkensjöarna Bottnarydsfältet Habo och Jönköping Baremosse Habo och Tidaholm Kymbo tall Tidaholm Riksväg 26/47 Jönköpingsbanan Jönköping, Habo, Tidaholm, m.fl. Jönköping, Habo, Falköping m.fl. Översiktsplan 2017 Utställning 2 14

15 Sjöar Nässjön Vallsjön Brängen Knipesjön Stråken Andsjön Jönköping Jönköping, Ulricehamn Ulricehamn Habo Habo, Jönköping Jönköping Vattendrag Tidan, uppströms Stråken Tidan, nedströms Stråken Ulricehamn Tidaholm m.fl. Mossar och våtmarker Baremosse Hästmossen Gölamossen Ryttaremossen m.fl. Habo och Tidaholm Ulricehamn Ulricehamn Falköping Kommunikationer Järnväg, Jönköpingsbanan Riksväg 26/47 Länsväg 185 Länsväg 1819 Länsväg 1783 Länsväg 1785 Falköping, Habo, Jönköping Falköping, Tidaholm, Habo och Jönköping Jönköping Habo Ulricehamn Ulricehamn 15 Översiktsplan 2017 Utställning 2

16 RIKSINTRESSEN, FÖRORDNINGAR OCH HÄNSYNSTAGANDEN Riksintresse för naturvård Riksintressen är områden eller anläggningar som är av värde ur ett nationellt perspektiv. Kommunerna ska i sina översiktsplaner redovisa riksintresseområdena och ange hur dessa ska tillgodoses i samhällsplaneringen så att det blir tydligt hur dessa förhåller sig till andra intressen men också för att avvägningar mellan oförenliga riksintressen ska kunna göras. Tanken är också att riksintressena ska kunna bli föremål för diskussion och utveckling men även ifrågasättas och förändras. Ett riksintresse innebär inte ett förbud mot åtgärder i eller i närheten av området, men däremot att värdet ska tillgodoses i olika beslutsprocesser som till exempel detaljplanering eller miljötillståndsgivning. Åtgärder som kan innebära påtaglig skada på ett riksintresse får generellt inte förekomma. Följande områden inom Mullsjö kommun är riksintresse för naturvård: Stråkendalen-Bottnarydsfältet Baremosse Ljunghems backar Hammarsjön Natura 2000 Natura 2000 är ett nätverk av skyddade områden i hela EU. Målet med nätverket är att hejda utrotningen av arter och livsmiljöer. I Sverige finns cirka Natura 2000-områden. Många av dem är också naturreservat eller nationalpark. Urvalet av Natura 2000-områden är en viktig grund för att bevara ett representativt urval av naturmiljöer i Sverige. Natura 2000 omfattar värdefulla naturområden med arter eller naturtyper som är särskilt skyddsvärda ur ett europeiskt perspektiv. Natura 2000-områden utgör riksintressen enligt 4 kap miljöbalken och har därmed samma status som övriga riksintressen. Varje Natura 2000-område ska ha en bevarandeplan. Planen innehåller en områdesbeskrivning, målbeskrivning för området och en karta. Följande Natura-2000 områden finns inom kommunen: Grimstorp (Art- och habitatdirektivet) Baremosse (Fågeldirektivet) Nyckelås (Art- och habitatdirektivet) Ryfors Gammelskog (Art- och habitatdirektivet) Ljunghems backar (Art- och habitatdirektivet) Naturreservat I Sverige och i många andra länder är naturreservat ett av de vanligaste sätten att långsiktigt skydda värdefull natur. Naturreservat bildas bland annat för att; bevara biologisk mångfald, skydda, återställa eller nyskapa värdefulla naturmiljöer eller för att skydda, återställa eller nyskapa livsmiljöer för skyddsvärda arter. I Mullsjö kommun finns tre naturreservat. Baremosse Nyckelås Ryfors Gammelskog Stora opåverkade områden enligt Miljöbalken 3 kap 2 Stora mark- och vattenområden som inte alls eller endast obetydligt är påverkade av exploateringsföretag eller andra ingrepp i miljön ska så långt möjligt skyddas mot åtgärder som påtagligt kan påverka områdenas karaktär. Med åtgärder avses sådant som kan komma att inskränka handlingsfriheten i framtiden genom att påtagligt skada områdets värden på ett sätt som inte går att reparera. Med åtgärd menas även något som påverkar landskapsbilden väsentligt eller ger upphov till störningar i form av föroreningar eller buller m.m. Avsikten är dock inte att rationellt jord- eller skogsbruk, eller tillkomsten av fritidshusbebyggelse ska försvåras. Kommunen har pekat ut följande områden som stora opåverkade områden som ska skyddas mot åtgärder som påtagligt kan påverka områdenas karaktär. Baremosse med omgivningar Svarteskogen Hattåsen-Knaggebo-Nyckelås området Översiktsplan 2017 Utställning 2 16

17 Hänsynskarta 17 Översiktsplan 2017 Utställning 2

18 Avgränsning och lokalisering av följande områden hittar du på Hänsynskartan med hjälp av siffran i parantes Baremosse (1) Omfattas av: Riksintresse för naturvård, Natura 2000, Naturreservat samt Stora opåverkade områden Beskrivning: Riksintresseområdet delas med Tidaholms kommun i Västra Götalands län och Habo kommun i Jönköpings län. Området är beläget på ett av länens mest höglänta områden där vattendelaren mellan Tidans och Vättersänkans avrinningsområden går. Riksintresset innefattar en stor högmosse med gölkomplex samt värdefull flora och fågelfauna. Mossen är av stort ekologiskt intresse och uppvisar en storslagen landskapsbild. Då området är ett värdefullt våtmarksområde med stora värden för fågellivet finns särskilda föreskrifter för allmänheten. Kommunens rekommendationer: Bevarandet av våtmarkens värde kräver att områdets hydrologi skyddas mot dränering, vattenreglering, dämning och torvtäkt. Avverkning av sumpskogar, skogar på fastmarksholmar, vid vattendrag och i kantzoner bör ej utföras. Hammarsjön (2) Omfattas av: Riksintresse för naturvård Beskrivning: Hammarsjön är ett våtmarkskomplex med intressant hydrologi och stora botaniska värden. Området har värdefulla källor vilket ger en rikedom av mossarter. Kommunens rekommendationer: Bevarandet av våtmarkens värde kräver att områdets hydrologi skyddas mot dränering, vattenreglering, dämning och torvtäkt. Avverkning av sumpskogar, skogar på fastmarksholmar, vid vattendrag och i kantzoner bör ej utföras. Ljunghems backar (3) Omfattas av: Riksintresse för naturvård, Natura 2000 Beskrivning: Ljunghems backar är ett kaméområde (småskaligt område med framträdande kullar och åsar i landskapet som bildats genom att området utgjorde en smältzon för inlandsisen under en längre period) som är uppbyggt av sand och grus i form av åsar och åsnät, dödisgropar och åsgravar. Riksintresseområdet omfattar delar av ett isälvsdelta med bland annat åsnät och plan som i dag består av stora arealer betade torrängar, sannolikt med mycket lång kontinuitet. Byn Ljunghem i områdets södra del har anor från medeltiden och var tidigare en av de största byarna i Sandhems socken. Floran är tack vare kalkhaltigt material i åsarna och långvarig betestradition synnerligen artrik. Området är särskilt känt för rikliga och praktfulla bestånd av backsippor och gullviva. I anslutning till odlings- och beteslandskapet ligger stenmurar och mäktiga odlingsrösen. Forngravar från yngre järnålder i form av runda och fyrsidiga stensättningar finns inom området samt fossila åkrar. Inom riksintresseområdet finns ett naturreservat med mycket höga naturvärden knutna till naturtyperna artrika torra friska låglandsmarker av skandinavisk typ och fuktängar med blåtåtel eller starr. Kommunens rekommendationer: Bevarande av värden kräver att markanvändningsförändringar såsom t ex skogsplantering, dikning, täktverksamhet eller samhällsbyggande i olika former undviks inom eller i angränsande område. Likaså ska ej upplag eller dumpning av avfall, jord, sten, grus o.s.v. ordnas. Även kortare förvaring av t ex avverkningsvirke, ensilagebalar eller jord kan orsaka bestående skador på naturtypen, samt körning med tunga fordon vid olämpligt väglag (som orsakar bestående markskador). Översiktsplan 2017 Utställning 2 18

19 Stråkendalen - Bottnarydsfältet (4) Omfattas av: Riksintresse för naturvård Beskrivning: Stråkendalen Bottnarydsfältet är ett ås- och kaméområde med en stor mängd former med höga geologiska värden. Området har de flesta av isavsmältningens formelement. Avlagringarnas storlek, form och mäktighet gör dem unika och viktiga för tolkningen av inlandsisens avsmältning och Vättersänkans utveckling. Inom området som är stort till ytan finns även naturreservatet och tillika Natura 2000 området Ryfors Gammelskog strax sydost om Ryfors. För friluftslivet är området av stort regionalt och lokalt intresse. Kommunens rekommendationer: Naturvärdena inom området hotas, särskilt av täkt, schaktning och andra markarbeten. Bebyggelseexploatering eller annan olämplig lokaliserad bebyggelse kan påverka naturvärdena negativt. Täktverksamheten bör avvecklas i de värdefulla områdena. Nyckelås (7) Omfattas av: Naturreservat och Natura 2000 Beskrivning: Nyckelås är ett ovanligt stort ädellövskogsområde med många sällsynta arter och särskilt stora värden ur naturvårdssynpunkt. Ädellövskogen är till stora delar igenvuxen beteshage eller tidigare extensivt betad skogsmark. Skogen är i större delen av området mer än 100 år, men olikåldrig och trädslagsblandad. Här förekommer ek, bok, ask, alm, lind, lönn och hassel. I den södra delen av området finns särskilt grova askar. I anslutning till Tidan och Nässjön finns öppna kärr. I området finns flera nyckelbiotoper och platser med naturvärden. Området innehåller goda förutsättningar för bland annat lavar, mossor och svampar och de anslutande odlingsmarkerna har stora värden ur naturvårdssynpunkt. För Nyckelås gäller inte allemansrätten fullt ut, här finns i stället reglerat i lag (MB 7 kap 30 ) vad som är tillåtet för allmänheten. Grimstorp (5) Omfattas av: Natura 2000 Beskrivning: Den stora betesmarken vid Grimstorp (Ekängen) är en torr, kuperad naturbetesmark med både artrik flora och stora värden knutna till de äldre lövträden. Området har mycket höga naturvärden knutna till naturtypen artrika torra friska låglandsgräsmarker av skandinavisk typ. Ryfors Gammelskog (6) Omfattas av: Naturreservat och Natura 2000 Beskrivning: Ryfors Gammelskog är en av länets större naturskogar och den är ovanligt rik på gamla, grova träd. Reservatet innefattar en urskogslik barrskog, ovanlig för södra Sverige och har i princip stått orörd från avverkning och andra åtgärder sedan mycket lång tid tillbaka. Urskogen består av ca år gammal skog av tall och gran med såväl döda som friska träd. Vissa tallar är äldre än 300 år. För naturreservatet Ryfors Gammelskog finns särskilda föreskrifter som reglerar vad som är tillåtet. Hattåsen Knaggebo (8) Omfattas av: Stora opåverkade områden I öster innefattar området riksintresset Nyckelås som är ett stort ädellövsskogsområde med särskilt stora värden ur naturvårdssynpunkt. I väster mot gränsen till Ulricehamn och Falköpings kommuner ligger Hästmossen och Torpamossen som är myrkomplex bestående av mossar och myrgölar omväxlande med fastmarksholmar. Det är ostört och har vildmarkskaraktär. Svarteskogen (9) Omfattas av: Stora opåverkade områden Höglänt skogsområde med inslag av våtmarker endast påverkat av skogsbruket. Inom området ligger Fägersmossen, som i länsstyrelsens våtmarksinventering (VMI) bedömts till klass 2 (höga naturvärden). 19 Översiktsplan 2017 Utställning 2

20 Djur- och växtskyddsområden Om det behövs särskilt skydd för en djur- eller växtart inom ett område får länsstyrelsen eller kommunen meddela föreskrifter som inskränker rätten till jakt och fiske eller allmänhetens eller markägarens rätt att uppehålla sig i ett område. Det vanligaste skyddet är att skapa störningsfria områden under vår och försommar till skydd för fågellivet. Följande djur- och växtskyddsområden finns i Mullsjö kommun: Bockön i Stråken Tivoliudden vid Stråken Fiskarön vid Stråken Tunarps mader vid Stråken Riksintresse för kulturmiljövård I Sverige finns ca 1700 områden som är av riksintresse för kulturmiljövården enligt 3 kap miljöbalken. De är mycket varierande i såväl storlek som kulturhistoriskt innehåll. Riksintressena kan omfatta allt från små bebyggelsemiljöer som speglar en speciell historisk epok till vidsträckta landskapsavsnitt som präglats av en lång tids utveckling. Dessa riksintresseområden ska avspegla landets historia och utgörs bland annat av jordbruksbyar, stadskärnor, arbetarbostäder, 1900-talets förorter, gruvor, förhistoriska gravfält och moderna kyrkor. Följande riksintressen för kulturmiljövård finns inom kommunen: Kylle mo Kymbo tall Ryfors Sandhem (R56) Eriksgatuleden Därtill finns byggnadsminnesförklaringar för Näs herrgård och Bönareds gård (f.d. komministerboställe). Kylle mo (10) Ovanligt stort och tydligt fornåkersområde med ett kontinuerligt brukande. Området innehar förhistoriska gravar till ålderdomligt men levande jordbrukslandskap. Största delen av området är i kommunal ägo. Kymbo tall (11) Endast en mindre del av området är beläget inom Mullsjö kommun och större delen av riksintresset ligger i Tidaholms kommun i Västra Götalands län. Inom området finns landets största hålvägssystem med en sammanlagd längd på över 20 km och med upptill 35 hålvägar i bredd. Hålvägar brukar dateras till järnålder och medeltid och utgörs av rester av längre vägar som uppstod när vägen gick i kuperad terräng och över sandiga och lösa jordar. Då vägen inte var förstärkt med någon form av underarbete, nöttes den ner av flitigt användande och av väder och vind. När hålvägen blev alltför djup och svårframkomlig gick man några meter åt sidan, varpå en ny hålväg påbörjades. Därför löper ofta flera hålvägar parallellt i terrängen. Ryfors (12) Ryfors bruk och framför allt dess engelska landskapspark innehar ett mycket stort kulturhistorisk värde. Parken är i stil och omfång unik för landet. Flera av byggnaderna inom bruksområdet är noga införlivade i parken och därför av väsentlig betydelse för helheten. Översiktsplan 2017 Utställning 2 20

21 Bruket med de närmsta omgivningarna har behandlats ingående i utredningar som Kommunens kulturhistoriska inventering, Industriminnen i Mullsjö och Mullsjö friluftsgård Ryfors samt Kulturhistoriska industrimiljöer i Jönköpings län. Sandhem (R56), Eriksgatuleden (13) Sandhem har ett ovanligt långt sammanhängande hålvägssystem (se förklaring ovan)som är en del av den gamla Eriksgatuleden. Området omfattar även Ljunghems backar, ett ålderdomligt odlingslandskap med en stor mängd fornlämningar. Ljunghems backar är även riksintresse för naturvård. Riksintresse för kommunikationer Trafikverket bedömer vilka områden som är av riksintresse för trafikslagens anläggningar. Det gäller de fyra trafikslagen väg, järnväg, luftfart och sjöfart. Utpekande av ett riksintresse för kommunikationer innebär enligt 3 kap 8 miljöbalken att riksintresset ska skyddas mot åtgärder som kan påtagligt försvåra tillkomsten eller utnyttjandet av anläggningen. Här avses att det är funktionen hos transportsystemet som ska säkerställas. Tillkommande bebyggelse, exempelvis nybyggnad inom en anläggnings influensområde, får inte negativt påverka varken nuvarande eller framtida nyttjande av denna. Jönköpingsbanan (15) Jönköpingsbanan (järnvägen Nässjö Falköping) som kommer in i kommunen från Jönköping via Habo i öster går genom Mullsjö centrum där station för persontrafik finns. Järnvägen fortsätter vidare västerut på bro över Stråken för att sedan gå norrut mot Sandhem. Även i Sandhems tätort finns station för persontrafik. Övriga riksintressen - Totalförsvarets militära gren Riksintresset för totalförsvarets militära del (Miljöbalkens 3 kapitel 9 2) kan i vissa fall redovisas öppet i kommunens översiktsplan, i andra fall inte. Dels finns områden i form av övnings- och skjutfält och flygflottiljer som redovisas öppet, dels områden som av sekretesskäl inte kan redovisas öppet. De senare har oftast koppling till spanings-, kommunikations- och underrättelsesystem. I Mullsjö kommun finns inga öppna områden av riksintresse för totalförsvaret, men det kan finnas andra områden av intresse. Följande kommunikationsanläggningar är av riksintresse inom Mullsjö kommun. Riksväg 26/47 Jönköpingsbanan Riksväg 26/47 samt järnvägen är rekommenderade för transport av farligt gods. Vid riksväg 26/47, länsväg 185 och 1819 gäller utökad byggnadsfri zon till 30 meter från vägområde. Riksväg 26/47 (14) Riksvägen kommer söderifrån (Jönköping) in i kommunen vid Västerkärr och går på östra sidan av Stråken norrut genom kommunen för att vid Slättängskorsningen i norr dela sig i riksväg 47 mot Falköping och riksväg 26 mot Skövde. Fyra större korsningar finns på riksvägen genom kommunen. 21 Översiktsplan 2017 Utställning 2

22 FORTSATT ARBETE Nedan sammanfattas de större åtgärder/strategier som denna översiktsplan föreslår. Samtliga åtgärder återfinns i respektive kapitels strategier men de är samlade här för att ge en överblick av det arbete som kvarstår för att översiktsplanens visioner ska kunna uppnås. Den fysiska miljön, bostäder och bebyggelse Ett tematiskt tillägg till översiktsplanen i form av en plan för bostads- och verksamhetsutvecklingen i kommunen ska tas fram. Syftet är att på ett hållbart sätt utveckla kommunen och samtidigt uppfylla avtalet med Jönköpings kommun om att mellan uppföra 1000 bostäder inom kommunen. Ett tillägg till översiktsplanen i form av en plan för Landsbygdsutveckling i strandnära lägen (LIS), ska tas fram. I denna ska frågan om strandskydd utredas och platser föreslås där det kan vara lämpligt att göra avsteg. En centrumplan inklusive genomförandestrategi för Mullsjö centrum ska tas fram. Infrastruktur och kommunikationer, hälsa och säkerhet En trafikmiljöplan ska upprättas där frågor som rör trafikmiljön i kommunen behandlas. Friluftsliv, näringsliv och turism Kommunen ska upprätta en tematisk översiktsplan för friluftslivet i kommunen där varumärket Friluftsriket utvecklas och förstärks. Området mellan riksväg 26/47 och Stråken vid Bredared ska utvecklas till ett friluftscentrum (Porten till Friluftsriket) med möjlighet till promenader, kulturupplevelser, bad och fiske. Området ska kunna angöras från trafikplats Norra Mullsjö. Kulturlandskapet Kommunen ska dokumentera, bevara och åskådliggöra de kulturskatter som finns i kommunen. Den upprättade inventeringen av kommunens kulturhistoria ska uppdateras och tryckas för att kunna utgöra ett stöd i det arbetet. För kulturhistoriskt bevarandevärda miljöer ska områdesbestämmelser upprättas. Natur och miljö Kommunens grönplan ska färdigställas och antas. Den ska visa hur gröna ytor och stråk kan utvecklas samt i vissa fall skydda bevarandevärd natur. Vattenvård En dagvattenpolicy för kommunen ska tas fram. Översiktsplan 2017 Utställning 2 22

23 23 Översiktsplan 2017 Utställning 2

24 T PLANFÖRSLAG Tillväxt och utveckling Översiktsplanering ska främja en god livsmiljö. Mullsjö kommun har idag ett varierat och rikt föreningsliv som engagerar i alla åldrar. Den ideella sektorn är en viktig och stimulerande faktor i samhällslivet. De unga familjer som på och 1980-talet flyttade in till Mullsjö och bidrog till den kraftiga befolkningsutvecklingen är nu pensionärer. Det behövs därför en ökad inflyttning av unga barnfamiljer till kommunen för att bibehålla en positiv befolkningsutveckling. De unga har ett stort värde för tillväxt och utveckling och bidrar till en sund och dynamisk tillgång på arbetskraft. I kommunfullmäktiges framtidsdokument från 2008 anges det som önskvärt att kommunens befolkningsmängd ökar från ca 7000 till 8000 invånare så snart som möjligt. Det avtal som Mullsjö kommun 2016 ingått med Jönköpings kommun avseende bostadsproduktion i samband med utbyggnad av höghastighetsjärnväg innebär att Mullsjö åtar sig att uppföra 1000 bostäder till Omräknat i antal boende bör detta generera en befolkning om ca 9500 år Enligt kommunens bostadsförsörjningsprogram för är behovet av lägenheter större än utbudet. VISION FÖR TILLVÄXT OCH UTVECKLING Kommunen har en bra åldersfördelning bland invånarna och en stadig befolkningstillväxt. År 2035 har kommunen ca 9500 invånare. Kommunen utgör ett attraktivt alternativ för boende även för människor som arbetar i intilligande regioner och kommuner. STRATEGIER Kommunens marknadsföring riktar sig tilll barnfamiljer och inpendlare som arbetar i kommunen liksom till de som flyttat från kommunen i unga år. Kommunens starka sidor som är av speciellt intresse för dessa grupper ska lyftas fram. Information, marknadsföring och profilering lokalt, regionalt och nationellt ska genomföras med sikte på ökad nyetablering, inflyttning och turism. Kommunen har god framförhållning på attraktiv tomtmark för bostäder. Kommunen möjliggör olika typer av boende avseende såväl upplåtselsformer som lokalisering och storlek. Kommunen ska arbeta för att: Sandhem Utveckla samverkan mellan kommunen, föreningar och kyrkan. Broholm Väg 26/47 Teckenförklaring Centrum/Tätortsutveckling Mullsjö Furusjö mot Habo Utvecklingsområden/stråk Tätortsnära zon Blåa rekreations- och naturområden Utvecklingszon utmed Stråken/Tidan för att kombinera utveckling, nyttjande och bevarande Utvecklingsområden för friluftsliv och idrott Utveckling av trafikplatser Ryfors Nyhem kommun Habo Framtida cykelväg Viktiga väglänkar Framtida vägkopplingar Bjurbäck Stråken Väg 26/47 mot Jönköping Kommunsammarbete Habo kommun Översiktsplan 2017 Utställning 2 24

25 Näringsliv och turism Det är viktigt att det finns tillräckligt med attraktiv mark för näringslivets etableringsbehov och en bra planberedskap i kommunen. Det bör planeras för olika typer av verksamhetsområden beroende på behov av transporter, lokalytor och inriktning. Besöksnäringen har ökat på senare tid och kommer sannolikt att fortsätta att öka i kommunen liksom i riket i övrigt. För att inte riskera att dessa områden överbelastas är det viktigt att hushålla med naturområdena och tillvarata deras värden på ett uthålligt sätt. Kreativitet och entreprenörskap hör ihop med lokalsamhällets öppenhet. Ett öppet samhälle är en förutsättning för nyskapande och vårt förhållande till innovation. Kreativitet handlar oftast om att skapa nya värden för samhället. VISIONER FÖR NÄRINGSLIV OCH TURISM Kommunens varumärke Friluftsriket är välkänt och etablerat i regionen. Turismen i kommunen kännetecknas av att det erbjuds en bredd som gör att kommunen är attraktiv året runt. Kommunen är attraktiv för nyetablering av företag. STRATEGIER Nya företagsetableringar och turism är två viktiga beståndsdelar i kommunens näringslivsprofil. Kommunen ska bedriva aktiv marknadsföring för att bredda den lokala arbetsmarknaden, främst med inriktning mot kunskapsintensiva företag. Kommunen ska samverka med organisationer, föreningar och företag i frågor som rör utvecklingen av turism, kultur- och fritidsutbud. Attraktiv mark (verksamhetsparker) för kunskapsintensiva verksamheter tas fram. Kommunen för en långsiktig och aktiv markpolitik i syfte att åstadkomma ett markinnehav som säkerställer näringslivets framtida utveckling. Området mellan riksväg 26/47 och Stråken vid Bredared utvecklas till en friluftspark (Porten till Friluftsriket) med möjlighet till promenader, kulturupplevelser, bad och fiske. Området ska kunna angöras från trafikplats Norra Mullsjö. Kommunen ska arbeta för att: Främja en expansion och breddning av den lokala arbetsmarknaden med inriktning på kunskapsintensiva företag. Stärka och stödja initiativ som utvecklar och förstärker varumärket Friluftsriket. Företagsklimatet hålls på en hög nivå. Kommunens näringsidkare upplever att de har stöd från kommunen. Öka antalet arbetstillfällen genom att stödja satsningar i lands- och glesbygd (exempelvis kombinationssysselsättning och distansarbete. De större knutpunkterna som bedöms aktuella för företagsetableringar: Mullsjö centruminfart, VIP-rondellens östra sida Mullsjös norra infart Ny infart till Torestorp-Ruder från riksväg 26/47 vid Bäckebo i Habo kommun 25 Översiktsplan 2017 Utställning 2

26 Den fysiska miljön Ett samhälle blir aldrig färdigbyggt och det uppstår ständigt nya behov som leder till att samhället förändras. Vi har byggt och bygger ständigt vårt samhälle med ambitionen att erbjuda människor ett bättre samhälle. Tillgänglighet Att platser och byggnader är tillgängliga för alla är en viktig del i den sociala hållbarheten. I plan- och bygglagen sägs att byggnader och allmänna platser ska vara tillgängliga och användbara för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga. Den upplevda tryggheten i samhället är ofta minst lika viktig som den faktiska. Att skapa en trygg miljö handlar om allt från att skapa säkra trafikmiljöer till att skapa en levande utemiljö där människor vill uppehålla sig och inte vara rädda oavsett tid på dygnet. God belysning samt god överblickbarhet bidrar till känslan av trygghet när man vistas ute på gator och torg. Genom fysisk planering kan man bidra till att skapa ett samhälle där alla får möjligheter att utveckla sina liv. En balans mellan olika typer av bostäder (storlek, ägandeform, hustyp och pris) innebär ett utbud av bostäder för människor i olika skeden av livet och med olika ekonomiska möjligheter, vilket skapar en varierad befolkningssammansättning. En global livsmiljö Med global livsmiljö menas en känsla som får kommunen att kännas större än den egentligen är. Det innebär att landsbygd och tätorter knyts samman med omvärlden med hjälp av goda kommunikationer och ökad digitalisering. Ett tillåtande socialt klimat i kommunen är viktigt, ett klimat som kännetecknas av positiva attityder till alla människor oavsett kön, ålder, handikapp, sexuell läggning, politisk övertygelse, religiositet och etnicitet. Att få till stånd en global livsmiljö i Mullsjö kommun handlar om att ta tillvara på de kvalitéer som en mindre kommun har och arbeta för att få till ett samspel i såväl närregionen som den större regionen. Jämställdhet Jämställdhet är en demokratifråga som innebär att kvinnor och män ska ha samma möjlighet att forma samhället och sina egna liv. I den processen är det viktigt att kunskaper, värderingar och erfarenheter som både kvinnor och män har tas om hand. En viktig del av arbetet för att på lång sikt skapa ett mer jämställt samhälle är att bebyggelsemiljön utformas efter dessa mål och att jämställdhetsfrågor ges en roll och tas upp till diskussion i samhällsplaneringen. Det behövs också en medvetenhet om att det finns olika sätt att bedriva planering, sätt som kan vara mer eller mindre lämpliga för att uppnå jämställdhet. Netto Mullsjö Översiktsplan 2017 Utställning 2 26

27 Strandskydd Enligt strandskyddsbestämmelserna som trädde i kraft den 1 juli 2009 får Länsstyrelsen i det enskilda fallet besluta att utvidga strandskyddsområdet till högst 300 meter från strandlinjen, om det behövs för att säkerställa något av strandskyddets syften. Länsstyrelsen beslutade 2014 om utvidgat strandskydd på upp till 200 meter på land vid normalt medelvattenstånd vid del av Mullsjön och del av Nässjön i Mullsjö kommun samt utvidgat strandskydd upp till 200 meter på land och i vatten vid normalt medelvattenstånd vid Stråken. Länsstyrelsen beslutade 2014 att upphäva det utvidgade strandskyddet för Knipesjön beslutades att upphäva det utvidgade strandskyddet för Gravsjön, Grimstorpasjön och Sandhemssjön. För dessa sjöar gäller nu det generella strandskyddet som övriga vattendrag i kommunen också omfattas av, vilket är 100 meter. VISIONER FÖR DEN FYSISKA MILJÖN Mullsjös invånare ska känna att de bor i en attraktiv kommun där de har möjlighet att påverka den fysiska miljön. Mullsjö och Sandhems centrumområden ska utvecklas som mötesplats för invånarna och för besökande. Utveckling av nya områden för bostäder och verksamheter ska kunna lokaliseras i strandnära lägen både på landsbygden och inom tätorten. STRATEGIER Mullsjös infarter utgör kommunens skyltfönster och ska ge ett inbjudande intryck, kommunen ska ta fram förslag på hur tätorternas infarter kan utvecklas och förbättras. Sandhems centrum ska utvecklas och integreras med stationsområdet/hållplatsen. En brygga längs delar av norra sidan Mullsjön ska utredas. Förslag om hur närheten till tätortsnära och tillgänglig rekreation kan förbättras ska studeras. Aktivitetslokaler för vuxna och ungdomar är viktiga och bör komma till stånd och integreras i centrumbebyggelsen i Mullsjö och Sandhems tätorter. Det ska utredas om fotbollsanläggningen vid Gruvered kan flyttas till området öster om MSOK-stugan. Om efterfrågan finns ska platser för centrumnära stadsodlingar (odlingslotter) iordningsställas. Kommunen ska verka för att: Offentliga byggnader och allmänna platser ska kunna användas av funktionshindrade. De kommunala baden hålls välskötta och tillgängliga. Arkitektur och formgivning prioriteras tillsammans med energieffektivt byggande, framför allt när kommunen själv bygger. Strandskyddsfrågan: Mullsjö kommun ska ta fram en tematisk översiktsplan för framtida områden för landsbygdsutveckling (LIS). I denna kommer frågan om strandskydd att utredas och på vilka platser det kan vara lämpligt att göra avsteg. 27 Översiktsplan 2017 Utställning 2

28 Bostäder och bebyggelse För att människor ska välja att bo i Mullsjö är attraktiva boendemiljöer och varierat bostadsutbud en mycket viktig faktor. Inom centrumområdet i Mullsjö och Sandhems tätorter bör möjligheten att uppföra fler attraktiva lägenheter samt lägenheter för service- eller seniorboende utredas. I kommunens bostadsförsörjningsprogram anges att behovet av lägenheter är stort för äldre och ungdomar. Plats bör dessutom beredas för större avstyckningsbara tomter kring tätorterna Mullsjö och Sandhem där exempelvis barnfamiljer med häst- eller friluftsintresse kan bosätta sig. Förtätning En förtätning av befintliga miljöer är positivt ur såväl social, ekologisk som ekonomisk synvinkel. Det ger goda möjligheter att nyttja befintlig infrastruktur och service och bidrar till en mer sammanhållen bebyggelse. Dock är det viktigt att beakta grönstrukturen vid förtätningar för att säkerställa att dess värden bevaras. Nya bostäder bör prioriteras i anslutning till befintliga bostäder och med närhet till allmänna kommunikationer och service. Det underlättar för invånarna att välja hållbara färdsätt som att promenera, cykla och ta bussen framför att ta bilen, vilket gynnar såväl samhället som folkhälsan. Förtätning inom 1 km från stationsläget i de båda tätorterna är därför önskvärt. Lokaler och platser för kultur, föreningsliv, kollektivtrafik och handel bör lokaliseras till strategiska lägen nya bostäder till 2035 Mullsjö kommun ingick hösten 2016 ett avtal med Jönköpings kommun avseende bostadsproduktion i samband med utbyggnad av högshastighetsjärnväg och stationsbyggnad i Jönköpings kommun. Avtalet innebär att Mullsjö kommun själv eller genom annan markägare/exploatör ska uppföra 1000 bostäder inom kommunen. Antalet gäller bostäder vars detaljplaner antas från och med 2015 och som är färdigställda senast För att avtalet ska vara giltigt krävs ett statligt beslut om utbyggnad av höghastighetsjärnvägar, ett beslut som väntas tas under hösten 2016/våren För att hantera planering och utbyggnad av 1000 nya bostäder till 2035 ska Mullsjö kommun upprätta ett tematiskt tillägg till översiktsplanen i form av en plan för bostads- och verksamhetsutvecklingen. Syftet med att ta fram en sådan plan är att få en kommunövergripande strategi som kan utgöra ett vägledande dokument för kommande detaljplanering. Ett tematiskt tillägg är ett komplement till översiktsplanen och genom att vara mer specifikt och detaljerat är tanken att det ska ge en tydlig bild av var och hur dessa 1000 nya bostäder kan placeras. Målet är att planen ska vara ett stöd vid prioriteringar mellan olika markanvändningar samt underlätta beslut om bostadstyp och lämplig exploateringsgrad. En politiskt antagen plan för bostads- och verksamhetsutvecklingen i kommunen bidrar till en hållbar och genomtänkt samhällsutveckling, en utveckling som fungerar på både kort och lång sikt. Jupitergatan Översiktsplan 2017 Utställning 2 28

29 Karta över föreslagna projekt och nya utbyggnadsområden 29 Översiktsplan 2017 Utställning 2

30 VISIONER FÖR BOSTÄDER OCH BEBYGGELSE 2035 har Mullsjö kommun 9500 invånare. Boendet i kommunen ska kännetecknas av mångfald, variation och närhet till naturen. STRATEGIER Förtätning prioriteras inom 1 km från stationslägena i Mullsjö och Sandhem. Detaljplaner för nya, attraktiva bostadsområden i Sandhem och Mullsjö ska upprättas. En centrumplan inklusive genomförandestrategi för Mullsjö centrum ska tas fram. Utbyggnadsriktningen för Mullsjö tätort är söderut över Torestorp och Ruder. Fler centrumnära lägenheter ska byggas. Vid behov ska nya detaljplaner för centralt belägna bostäder upprättas. Komunen ska verka för: En god arkitektur vid ny- om- och tillbyggnationer. Att nybyggnation och om- och tillbyggnadsåtgärder sker på ett varsamt sätt med anpassning till byggnadens förutsättningar och omgivning. Att ge möjlighet till större tätortsnära tomtavstyckningar för boende med särskilda önskemål typ hästintresse, naturintresse, ekologiskt byggande etc. Att områden för serviceändamål/offentlig service reserveras inom de större bostadsområdena i Mullsjö tätort. Att centralt och attraktivt boende planeras, gärna i kombination med äldreboende/trygghetsboende i samband med centrumförnyelse i Sandhem och Mullsjö. Nedanstående områden är intressanta för en framtida bostadsexploatering: Torestorp-Ruder Norra Kärr intill Västerkärr vid Stråken Gyljerydsmon vid Stråken Område vid Perstorpsleden (Fisket etc. se fördjupad översiktsplan) Förtätning i Mullsjö centrum Kärleksudden vid Mullsjön (Antagen detaljplan för bostadsbebyggelse finns) Bullerbytomten vid Statoil/Frendo Gruveredsvallen (efter en omlokalisering av fotbollsplanerna). Området vid kyrkan i Sandhems kyrkby Översiktsplan 2017 Utställning 2 30

31 Infrastruktur och kommunikationer Kommunikationer har stor betydelse för kommunen. Bra kommunikationer betyder mycket för de små orternas överlevnad, då människor i större utsträckning flyttar till goda boendemiljöer och pendlar till arbetet. Att dessa förbindelser är välfungerande är av stor vikt för kommunen såväl som för pendlarna. Biltrafik Planeringen för ombyggnation av den olycksdrabbade riksväg 26/47 har varit ett långdraget projekt vann arbetsplanen för sträckan laga kraft. Det första spadtaget togs i mars Riksväg 26/47 byggs om till en mötesfri motortrafikled för att öka trafiksäkerheten och framkomligheten. Vägdragningen, den s.k. väglinjen är densamma som tidigare arbetshandling har angivit. I projektet ingår en trafikplats vid Risbro. Mullsjö och Habo kommuner har därutöver avtalat kring finansiering för att säkerställa möjligheten att ordna anslutning vid Bäckebo (trafikplats Bäckebo) som kommer båda kommunerna till gagn. Denna del ingick inte i Trafikverkets projekt. Kollektivtrafik En väl fungerande kollektivtrafik utgör ett bra alternativ till bilen. Det skapar ett värde för såväl enskilda människor och näringsliv samtidigt som det medverkar till ett klimatsmart och hållbart samhälle. En bra kollektivtrafik utgör alternativ för invånarna och förenklar resorna mellan exempelvis arbetsplatser, skola, och service. Kollektivtrafiken ska även ge människor med bl.a. funktionsnedsättning god tillgänglighet i samhället. För Mullsjö kommun innebär en anslutning från trafikplats Bäckebo mot Ruders hagar att ortens södra del med byggklara tomter inom området Ruders hagar kan få en restidsförkortning till Jönköping på flera minuter. Anslutningen kan även avlasta mycket av den genomfartstrafik som idag passerar genom centrum och Torestorp. Detta kan innebära att trafiken kan fördelas bättre och byggklara tomter i området kan få en helt annan attraktivitet. Då Ruders hagar är det utbyggnadsområde som kommunen huvudsakligen satsar på kan det få en positiv effekt på Mullsjös och kommunens fortsatta utveckling. Många kommuninnevånare pendlar med bil varje dag till och från Mullsjö kommun, antingen till arbetsplatser inom kommunen eller till arbetsplatser utanför kommunen. Förbättringar av vägförbindelsen från Mullsjö tätort till Jönköping i form av 26/47 är av stor vikt och spelar roll för ortens attraktivitet som bostadsort. Trafikvolymen på riksväg 26/47 och länsväg 185 har länge skapat ett behov av förbättringar av vägstandarden för att tillfredställande säkerhet och framkomlighet ska kunna upprätthållas. En rondell vid Mullsjös norra infart vore inte bara en stor trafiksäkerhetsförbättring utan skulle även kunna fungera som knutpunkt med möjlighet till etablering av nya verksamhetsområden. Gatustandarden inom kommunens tätorter är i behov av upprustning och det behövs fortsatta satsningar på gatumiljön för att skapa säkra trafikmiljöer. Det ska vara lätt att resa inom kommunen och regionen, men även utanför regionens gränser. Regionens kollektivtrafik ska binda samman de befolkningstäta delarna med viktiga målpunkter. Det handlar om att skapa en bra kollektiv pendlingstrafik mellan regionens kommuncentra med övriga orter i länet samt andra städer där pendling till arbete och utbildning är prioriterat. En god kollektivtrafik med bra turtäthet och korta restider medverkar till en bättre arbetsmarknad med ökad tillväxt och är ett redskap för att bygga det långsiktigt hållbara samhället. Regionen som ansvarar för kollektivtrafiken har formulerat följande verksamhetsidé: 31 Översiktsplan 2017 Utställning 2

32 Kollektivtrafiken ska ses som det Det naturliga resvalet och bedrivas med omtanke om kunderna samt erbjuda prisvärda, enkla och säkra resor. Det är av stor vikt hur kommunernas översiktsplaner, regionens utvecklingsstrategi och den statliga planeringen av infrastruktur formas för kollektivtrafikens möjligheter att lyckas. En samlad och medveten bebyggelseplanering med rimliga avstånd till kollektivtrafikstråk är en förutsättning för att få ett effektivare resursutnyttjande och möjliggöra en mer attraktiv kollektivtrafik. För en god regional och kommunal struktur och en tydligare integration mellan regional och kommunal planering krävs en gemensam samsyn. Ett fortsatt samarbete mellan kommuner, regionen och Trafikverket med flera är en förutsättning för att kollektivtrafiken ska kunna bli bättre. De mål som anges i strategin är att: 90% av alla hushåll och arbetsplatser i Mullsjö kommun skall ha tillgång till bredband med minst 100 Mbit/s år All offentlig verksamhet, skall år 2018, ha tillgång till 100 Mbit/s. Alla kommundelar skall ha tillgång till öppna och operatörsneutrala nät. Gång- och cykeltrafik Korta avstånd tillsammans med ett väl utbyggt och genomtänkt nät av gång- och cykelvägar leder oftast till att människor i större utsträckning väljer att gå eller cykla istället för att ta bilen. Det ger effekter på folkhälsan och främjar dessutom människors möjligheter att mötas. En utveckling av bra cykelvägar har stor betydelse i synnerhet för barn och ungdomar. Att skapa goda och trafiksäkra gång- och cykelvägsförbindelser såväl inom som mellan kommunens tätorter är viktigt för de mindre samhällena och landsbygden. Ett utvecklat gångoch cykelvägsnät kan dessutom bli en viktig del i en turistsatsning på vandrings- och cykelleder. En aktiv satsning vad gäller gatumiljön för de oskyddade trafikanterna är önskvärd. Den fysiska gatumiljön ingår i kommunens uterum och för att uppmuntra till motion och rörelse i vardagen krävs att dessa frågor uppmärksammas och prioriteras. IT 2014 antog Mullsjö kommun en egen bredbandsstrategi. Den övergripande avsikten med bredbandsstrategin är att visa nyttan med ett välutbyggt bredbandsnät. Det vill säga underlätta tillvaron för invånare och näringsliv, stimulera tillväxten och bidra till en långsiktigt hållbar utveckling och en levande landsbygd. Så många hushåll och företag som möjligt i kommunen ska kunna dra fördel av de tjänster ett uppkopplat samhälle erbjuder. Översiktsplan 2017 Utställning 2 32

33 VISIONER FÖR INFRASTRUKTUR OCH KOMMUNIKATIONER Infrastrukturen skall utvecklas med hänsyn till att det skall vara lätt och säkert att ta sig fram. Kollektivtrafikens framkomlighet på gator och vägar ska förbättras där det är möjligt. Gång- och cykelförbindelser inom kommunens vägnät ska förbättras där det finns behov och möjlighet. Den tunga trafiken genom Mullsjö tätort ska minska. Restiden för pendlare med tåg och buss ska minska. Lokaltågens turtäthet ska öka. Kommunens planering ska stödja nyttjande av kollektivtrafik. Kommunen ska uppmärksamma, prioritera och planera för kollektrafikens behov i den fysiska planeringen samt vara med och utveckla och underhålla goda bytespunkter, hållplatser och parkeringsmöjligheter m.m. Anslutningstrafiken till regionala, nationella och internationella trafikcentra ska utvecklas. Kommunen ska tillämpa aktuell informationsteknologi (IT) i alla avseenden som är nödvändiga och lämpliga för en positiv utveckling av kommunen och dess näringsliv. STRATEGIER En trafikmiljöplan för kommunen upprättas där frågor som rör trafikmiljön i kommunen behandlas. Trafikmiljöplanen ska fungera som ett måldokument för trafikmiljön i kommunen och förutom visionerna bör den ta upp och behandla frågor som framkomlighet, säkerhet, gång- och cykelvägar samt parkering etc. Som trafiksäkerhetshöjdande åtgärd för trafik mellan centrum och bostadsområdena på Torestorp ska frågan om planskild korsning vid järnvägen utredas. En ny förbindelse mellan Stråkenvägen och Grimstorp/Vimla ska utredas, genom bland annat byggande av en ny vägtunnel under järnvägen norr om idrottsplatsen (Sandhem). En separat gång- och cykelväg mellan Stråkenvägen och kyrkan/församlingshemmet i Sandhem anläggs samt en separat gång- och cykelväg längs Stråkenvägen mellan skolan och idrottsplatsen. En gång- och cykelförbindelse mellan Mullsjö tätort och Sandhem över Broholm. En gång- och cykel förbindelse längs Bosebyleden/EPA-vägen (1834) till ridskolan vid Stora Bråared. Ett strandnära gångstråk runt Mullsjön. En ny rastplats och uppställningsplats vid riksväg 26/ procent av befolkningen ska ha tillgång till fiberoptiskt bredband med en kapacitet om minst 100 Mbit/s senast Kommunen ska arbeta för: Nya hållplatslägen för kollektivtrafiken i direkt närhet av trafikplats Bäckebo. Pendlarparkeringar för att underlätta nyttjandet av kollektivtrafik och minska bilanvändandet. En utveckling av kollektivtrafiken i samarbete med Länstrafiken. Kommunen ska göra en inventering av gångoch cykelvägnätet för att åtgärda brister. Otrygga trafikmiljöer ska ses över och åtgärdas. 33 Översiktsplan 2017 Utställning 2

34 Hälsa och säkerhet Förebyggande hälso- och säkerhetsarbete Det finns ett folkhälsoråd i kommunen vars uppgift är att skapa förutsättningar för ett aktivt hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbete. Rådet har även hand om brottsförebyggande frågor. Kommunen har en handlingsplan för förebyggande alkohol- och drogarbete (KF ). Handlingsplanen riktar sig till alla berörda aktörer i kommunen, myndigheter, privata organisationer och ideella föreningar som på olika sätt arbetar med barn och ungdomar. Den övergripande målsättningen är att minska skadorna i samhället av alkohol, narkotika, tobak, läkemedelsmissbruk och doping och syftet med handlingsplanen är bl.a. att tydligt ange riktningen for kommunens arbete mot alkohol och andra droger. Mullsjö kommun vill med handlingsplanen långsiktigt skapa möjligheter för att utveckla Mullsjö till en bra miljö för kommunens invånare att leva, verka och bo i. Räddningstjänsten i Mullsjö kommun har tagit fram ett handlingsprogram för trygghet och säkerhet som antogs av kommunfullmäktige i januari Det övergripande målet är att utsattheten för brott, olyckor, bränder och samhällskriser ska minska och den upplevda tryggheten därmed ska öka. Förutsättningar för mark och luft Mullsjö ligger högt över havet och har alltid varit känd för sin friska luft. De mätningar av luftkvalitet som gjorts visar att miljökvalitetsnormerna inte riskerar att överskridas. MSB och Sweco har uppdaterat den översiktliga översvämningskarteringen av Tidan (sträckan från Stråken till mynningen i Vänern) under 2015 med detaljerad höjddata och klimatanpassade flöden. Den uppdaterade karteringen visar vattnets utbredning vid ett 100-årsflöde och ett 200-årsflöde klimatanpassat för år 2100 samt vid ett beräknat högsta flöde (BHF) för dagens klimat. Länsstyrelsen har under 2015 tagit fram en skyfallskartering över länets kommuner som visar hur bl.a. Mullsjö tätort påverkas av ett 100 års regn. Karteringsunderlaget kommer att läggas in i kommunens gis-verktyg för att kunna fungera som ett planeringsunderlag. Länsstyrelsen har tagit fram en Klimat- och energistrategi för länet (meddelande nr 2010:17). I denna framgår det att ett framtida klimatscenario för Jönköpings län innebär kortare, mildare vintrar med ökad nederbörd samt längre, varmare och torrare somrar än i dag. I strategin anses att följande åtgärdsområden bör prioriteras: Effektivare energianvändning Förnybar energi Transporter Planering Jordbruk och skogsbruk Konsumtion och livsstil Anpassning till klimatförändringar Risk för stranderosion finns i anslutning till vatten och vid de branta sidorna längs Tidan och Stråken kan det förekomma små ras. Framtida klimatförändringar bidrar till att risken för ras och skred ökar och hänsyn bör därför tas till klimatförändringar i framtida planering. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, har i uppdrag att inom bebyggda områden översiktligt kartlägga landets kommuner med avseende på stabilitet. MSB har nu för avsikt att låta utföra kartering för kommunerna i Jönköpings län. Översiktsplan 2017 Utställning 2 34

35 VISIONER FÖR HÄLSA, RISKER OCH SÄKERHET Mullsjö kommun utgör en trygg, säker och störningsfri livsmiljö för kommunens invånare. Bilåkandet minskar och cykel- och kollektivtrafikåkandet ökar. Medborgarnas hälsa främjas och skyddas och ohälsotalen för kommunens invånare förbättras stadigt. Barnkonventionen beaktas vid alla kommunala beslut. STRATEGIER Otrygga trafikmiljöer ska elimineras och åtgärder vidtas för att skydda barn, äldre och funktionshindrade. En trafikmiljöplan som bl.a. hanterar trafikföring och trafiksäkerhet, ska upprättas för Mullsjö och Sandhem. En uppställningsplats för transporter av farligt gods på riksväg 26/47 bör utredas. Riskerna för översvämningar, ras, skred och erosion ska beaktas i den fysiska planeringen och förslag på åtgärder ska tas fram för anpassning av befintlig bebyggd miljö. Kommunen ska aktivt arbeta med: Radonfrågor och bland annat informera fastighetsägare om möjligheten att genomföra radonmätning i bostadshus. 35 Översiktsplan 2017 Utställning 2

36 Skola, vård och omsorg Kommunen är skyldig att erbjuda sina invånare förskoleverksamhet och utbildning i form av förskoleklass, grundskola, gymnasieskola, särskola och specialskola. Barn- och utbildningsförvaltningen håller sig ständigt uppdaterade med aktuella befolkningsprognoser för att på bästa sätt kunna tillgodose kommunens behov av skolomsorg. I de fall som befolkningsprognosen förändras är det bra att det finns planberedskap inom kommunen för att kunna lösa lokaler för skolor. Ett av kommunens uppdrag är också att tillgodose äldres och funktionshindrades behov. Inom äldreomsorgen kommer efterfrågan på resurser att öka. Man kan förvänta sig en ökad efterfrågan på olika insatser i det egna boendet för att underlätta att man så länge som möjligt kan bo kvar hemma. VISIONER FÖR SKOLA, VÅRD OCH OMSORG Utbildning, barn- och äldreomsorg samt social omsorg är prioriterade verksamhetsområden och håller hög kvalitet. Behov av förskolor och skolor ses över i samband med planering av bostadsbebyggelse. Den kommunala organisationen ska vara kostnadseffektiv, professionell och serviceinriktad och dessutom vara nära kommuninvånarna. STRATEGIER Förskolor och skolor bör om möjligt placeras i anslutning till naturområden för att främja en skolgång där natur och miljö värdesätts. Äldre- och serviceboenden/trygghetsboenden integreras i centrumbebyggelsen i Mullsjö och Sandhems tätorter. Behov av mötesplatser för äldre ses över. Byggnationen av nya äldre- och serviceboenden ska präglas av en småskalighet och miljöanpassning då det är viktigt att de äldre får fortsätta att bo i en för dem bekant miljö. Översiktsplan 2017 Utställning 2 36

37 Teknisk försörjning Inom kommunen har Mullsjö Energi & Miljö AB hand om kommunens fjärrvärmenät, VA-nät och renhållning. Företaget är ett aktiebolag som är helägt av kommunen. Kommunen arbetar för närvarande med att ta fram en avfallsplan för Mullsjö kommun. Planens övergripande målsättning är att erbjuda konsumenterna en god service till en rimlig kostnad, samt ett resurs- och miljöriktigt omhändertagande av avfallet. Avfallsplanen kommer bl.a. föreslå att miljöförvaltningen årligen ska genomföra riktade informationskampanjer om farligt avfall till de verksamheter som berörs. I Mullsjö tätort ligger en återvinningscentral och utspritt i kommunen finns även fyra återvinningsstationer för tidningar och förpackningar. Kommunens två avloppsreningsverk ligger i Mullsjö och Sandhems tätorter. Mullsjö kommun har påbörjat arbetet med att ta fram en dagvattenplan för kommunen som kommer att redovisa kommunens förutsättningar och behov mer utförligt. Beträffande kommunens vattentäkter finns dessa beskrivna under rubriken Vattenvård. VISIONER FÖR TEKNISK FÖRSÖRJNING Mullsjö kommun har en teknisk försörjning som är såväl kostnadseffektiv liksom miljö- och energieffektiv. Inget dagvatten från kommunens dagvattennät belastar sjöar och vattendrag utan att föregående rening/sedimentering sker i uppsamlingsmagasin/reningsdammar. Nya effektivare produktionsmetoder etc. tillämpas så snart dessa prövats med gott resultat. Alternativa driftsformer prövas där så är lämpligt. Kvaliteten på slam från de kommunala reningsverken ska bibehållas och om möjligt förbättras. Slammet ska utgöra en del av kretsloppet. STRATEGIER Sophantering skall på sikt delas upp i fler fraktioner och underlätta källsortering. Anskaffa miljöklassade fordon som tjänstebilar. Medverka till anordnandet av allmänna biltvättplatser i Mullsjö och Sandhems tätorter och sprida information för att minska biltvätt på hårdgjorda ytor inom tätorterna. Kommunen ska reservera mark för en ny biobränslebaserad fjärrvärmeanläggning. Kommunen ska utreda möjligheterna att anlägga en biogasanläggning för bl.a. gasdrivna bilar. Kommunen ska arbeta aktivt för att: Öka kommuninnevånarnas medvetande när det gäller miljö- och energifrågor och därmed medverka till att hushålla med energin. Utvecklingen av eldrivna bilar ska följas och behovet av laddstolpar bevakas. Hushållen i större utsträckning ska källsortera sitt avfall. Bevaka utvecklingen gällande energibesparande belysning. Bygga ut fjärrvärmesystemet och öka antalet anslutningar. 37 Översiktsplan 2017 Utställning 2

38 Friluftsliv Det är lätt att ägna sig åt friluftsliv i Mullsjö kommun. Här finns mycket att välja på året om så som vandringsleder, kanotvatten, cykelleder, cirka 75 km preparerade skidspår - varav ett med konstsnö samt en av södra Sveriges bästa alpina skidanläggningar. Här ligger snön djupare och längre än på de flesta andra platser söder om Dalälven. Friluftslivet och turismen är en viktig näring för kommunen. Turismen har ökat inom kommunen och kommer sannolikt att öka ytterligare inom överskådlig framtid. En utveckling av friluftsliv inom kommunen ska naturligtvis ske med hänsyn till de naturvärden i form av riksintressen och natura 2000-områden som finns i kommunen. Kommunen kommer att verka för fortsatt profilering i linje med varumärket Friluftsriket inom flera områden. Exempel på detta är t ex att bygga förskolor på mark som ligger naturnära. En annan satsning är Porten till Friluftsriket som innebär att ett område norr om Fiskdammarna avsätts för friluftsliv samt marknadsförs aktivt för förbipasserande på riksväg 26/47. Förhoppningen är att området ska kunna fungera som rastplats för bilister på riksväg 26/47 samt som en skyltplats där kommunen kan visa upp sig med information och reklam. VISIONER FÖR FRILUFTSLIV Kommunen har ett rikt och levande friluftsliv som gynnar såväl invånare som turister. STRATEGIER Kommunen upprättar en tematisk översiktsplan för friluftslivet i kommunen där varumärket Friluftsriket utvecklas och förstärks. Nuvarande bad- och fiskesjöar bevakas och underhålls, samt vid behov förbättras och utvecklas. Området mellan riksväg 26/47 och Stråken vid Bredared ska utvecklas till ett friluftscentrum (Porten till Friluftsriket) med möjlighet till promenader, kulturupplevelser, bad och fiske. Området ska kunna angöras från trafikplats Norra Mullsjö. Kommunen medverkar till att nya vandringsleder anläggs och att dessa tillsammans med befintliga leder hålls i mycket gott skick. Kommunen samverkar med markägarna i syfte att få till stånd säkra leder för ridande. Kommunen ska arbeta för att: Ytterligare fiskevårdsområden anordnas. Regnskydd och samlingsplatser under tak anordnas längs kommunens vandrings- och kanotleder. Kommunens bad- och fiskesjöar är väl underhållna och har en hög kvalitet. Översiktsplan 2017 Utställning 2 38

39 Kulturlandskapet Våra kulturmiljöer berörs ständigt av de förändringar som samhället går igenom. Nya driftsformer i jord- och skogsbruk, nya byggnadsmaterial och byggnadssätt innebär att kulturmiljön påverkas. Ett ökat intresse för bevarandefrågor gör att utvecklingen kan föras i positiv riktning. Det är viktigt att dokumentera, bevara och åskådliggöra de många kulturskatterna som finns i kommunen och det krävs kommunala strategier för hur detta arbete ska gå till. I utredningar såsom Kommunens kulturhistoriska inventering, Industriminnen i Mullsjö och Mullsjö friluftsgård Ryfors samt Kulturhistoriska industrimiljöer i Jönköpings län finns redovisningar och beskrivningar av bland annat byggnader och miljöer av kulturhistoriskt intresse i Mullsjö kommun. och miljöer som är bevarandevärda. Jönköpings läns museum tog på Mullsjö kommuns uppdrag 2001 fram ett underlag till en sådan utredning, men arbetet har inte slutförts och kommunen har inte antagit handlingen. Detta försvårar byggnadsnämndens handläggning av bevarandevärda byggnader och miljöer, varför det är viktigt att denna handling slutförs och antas. Risken är annars att förutsättningarna för att kunna tillvarata den byggda miljöns kulturmiljövärden på ett hållbart sätt minskar vid såväl nybyggnation som vid förändringar i befintlig bebyggelse. Ett fortsatt arbete med att ta fram aktuella kunskapsunderlag samt att få tillgång till antikvarisk kompetens i dessa frågor är av stor vikt för en positiv utveckling vad gäller miljömålet god bebyggd miljö ur kulturmiljösynpunkt. Det är vid bygglovsprövning enligt Plan- och bygglagens 8 kapitel 13 och 14, en förutsättning att kommunen i utredning tagit fram de byggnader VISIONER FÖR KULTURLANDSKAPET Kommunens kulturhistoriskt värdefulla områden och objekt bevaras för framtiden. STRATEGIER Kommunen ska verka för att riksintressen skyddas mot ingrepp eller åtgärder som kan innebära påtaglig skada på riksintresset. Kommunen ska dokumentera, bevara och åskådliggöra de kulturskatter som finns i kommunen. Den upprättade inventeringen av kommunens kulturhistoria ska uppdateras och tryckas för att kunna utgöra ett stöd i det arbetet. För kulturhistoriskt bevarandevärda miljöer ska områdesbestämmelser upprättas. Kommunen ska arbeta för att: Alla delar av kommunen ska utvecklas i enlighet med miljömålet god bebyggd miljö. Kommunen ska aktivt stödja arbetet i hembygds- och samhällsföreningarna. 39 Översiktsplan 2017 Utställning 2

40 Natur och miljö Mullsjö kommun har en omväxlande och rik natur. Stora delar av kommunen har ett nationellt värde för naturvården - så kallade riksintressen, men utöver dessa finns även områden med regionalt och lokalt intresse. Dessa områden finns redovisade under kapitel Riksintressen, förordningar och hänsynstaganden i denna översiktsplan. En hållbar försörjning innebär att jordbruk, skogsbruk och fiske ska bedrivas så att återväxten säkras. Material bör återvinnas i kretslopp och förnybara råvaror ska användas. Användningen av energi och andra naturresurser ska bli effektivare än idag. Mullsjö kommun har i likhet med andra kommuner i landet arbetat med miljöfrågorna lokalt. Ett miljöprogram för Habo och Mullsjö kommuner antogs av Mullsjö kommun (KF) i april Naturvård innebär att skydda värden i natur- och kulturlandskapet genom bevarande och hänsynstagande, skötsel och restaurering. Exploatering i olika former så som bebyggelse, täkter av grus och torv, jord- och skogsbrukets driftsformer kan komma att innebära ökande hot mot naturmiljön. Igenväxning, utebliven hävd, för hårt slitage från friluftsliv och nedskräpning är exempel på utmaningar i framtiden. VISIONER FÖR NATUR OCH MILJÖ Tätortsnära natur vårdas, skyddas och är tillgänglig för kommunens invånare och besökare. Tätorternas grönområden utvecklas och gynnas för att skapa gröna korridorer STRATEGIER Vid beslut om användning och exploatering av mark- och vatten ska de ekologiska sammanhangen vägas in. Biologiskt värdefulla naturmiljöer och naturvärdeselement bevaras. I Mullsjö och Sandhems tätorter har en inventering av tätorternas gröna ytor gjorts Arbetet med att ta fram en grönplan fortgår. Denna visar hur man kan utveckla gröna ytor och stråk samt i vissa fall skydda bevarandevärd natur. Vimla industriområde i Sandhem och udden norr om området bör utredas för att se om det finns möjligheter att göra om området till strövområde. Tillgängligheten till fina naturmiljöer i kommunen ska förbättras genom exempelvis information och fysiska åtgärder. Kommunala skötselplaner ska tas fram för relevanta områden så att kommunens mark omhändertas på ett sätt som gynnar den biologiska mångfalden. Kommunen ska arbeta för att: Kommunens kunskap om hotade arter och livsmiljöer ska öka för att kunna förvalta naturmiljön på bästa sätt. Medvetandet om miljö- och klimatfrågor, kretsloppstänkande och ekologiskt brukande ska öka bland kommuninnevånarna. All kommunal skogsmark i kommunen miljöcertifieras. Särskild hänsyn tas till skogsbruket i kommunala skogsområden som har stora värden som rekreationsområde eller används av förskolor/skolor. Översiktsplan 2017 Utställning 2 40

41 41 Översiktsplan 2017 Utställning 2

42 Vindkraft Habo och Mullsjö har tillsammans arbetat fram en Vindkraftpolicy - Vindkraftpolicy för Habo och Mullsjö kommuner som antogs av Mullsjö kommun , 173. Denna policy innehåller analyser och avvägningar mellan motstående allmänna intressen för naturvård, kulturmiljövård, hälsooch miljöskydd samt friluftsliv och landskapsbild. Policyn sammanfattas i detta kapitel, för mer utförlig information om riktlinjer och kommunens ställningstaganden kring vindkraft hänvisas till policyn. Kommunen har tillsammans med Habo kommun även tagit fram en landskapsanalys samt en analys av landskapets känslighet gentemot etablering av vindkraft. Därutöver har kommunerna också låtit ta fram en inventering av tysta områden i Habo och Mullsjö kommuner. I handlingen planeringsunderlag tillhörande denna översiktsplan redovisas de etableringsförutsättningar som gäller för vindkraft. Restriktiva områden för vindkraft Mullsjö kommun gör bedömningen att det finns ett antal områden i kommunen som är olämpliga för vindkraftsetablering. Dessa områden är de som är utpekade som: Riksintresse för naturvård Riksintresse för kulturmiljövård Naturreservat och Natura 2000-områden Stora opåverkade områden 1000 meter på vardera sidan om Tidan Områden som anges ha stor eller mycket stor känslighet för vindkraftsetableringar i Analys av landskapets känslighet gentemot etablering av vindkraft. Översiktsplan 2017 Utställning 2 42

43 Därutöver gäller: Vindkraftverk får inte uppföras närmare tätorternas nuvarande och planerat markbehov (redovisat i översiktsplan alternativt planlagd mark) än meter. Avståndet mellan vindkraftverk och bostäder bör vara minst meter. Kyrkor ska skyddas med ett respektavstånd på minst 1000 meter. Inom ovan nämnda områden anser kommunen att det ska råda restriktivitet för etablering av vindkraftverk. Även verk i direkt närhet kan bedömas olämpliga om de påverkar bullernivån inom det restriktiva området. Varje ansökan/ anmälan om etablering av verk prövas individuellt, oavsett inom vilket område det är tänkt att placeras. Riktlinjer Kommunens riktlinjer är avsedda som vägledning inför ansökan om etablering av enstaka vindkraftverk såväl som större vindparker. De utgör underlag för individuella prövningar och beslut. Om en etablering av vindkraftverk föreslås ska lämpligheten utredas utifrån objektets/områdets syfte, omfattning och skyddsvärde/känslighet. Placering En etablering av vindkraftverk är inte en självklar rättighet för en markägare utan måste avvägas mot andra intressen. En samordning med andra intressenter i närområdet eftersträvas, dels för att hitta bästa läge för vindkraftverken och dels för att i huvudsak koncentrera vindkraftverken till grupper. Avstånd till bebyggelse Avståndet mellan vindkraftverk och bostäder bör vara minst meter med avseende på störningar i form av bland annat buller. VISIONER FÖR VINDKRAFT Vindkraftsutbyggnad i kommunen sker i områden där förutsättningarna är lämpliga. Det bidrar till att öka produktionen av förnybar energi och därigenom minska användningen av fossila bränslen. 43 Översiktsplan 2017 Utställning 2

44 Vattenvård Vatten är en viktig resurs för allt liv liksom för friluftsliv och rekreation. För att skydda och bevara vårt vatten krävs ett målmedvetet och långsiktigt arbete. Följande sjöar i kommunen är utpekade som särskilt värdefulla. Utpekandet ligger till grund för arbetet med skydd och restaurering enligt delmål i miljökvalitetsmålet Levande sjöar och vattendrag. Stråken Tidan (Nässjön-Brängen) Nässjön Mullsjöån Svartån (till Stråken) I kommunen finns ett behov av skydd eller förändrad markanvändning vad det gäller yt- och grundvatten i följande områden: Mullsjös befintliga vattentäkter Mullsjös nya (framtida) vattentäkt vid Ryfors Vattendomar i Stråken, Tidan och Svartån Övergödningen i Mullsjöån, Stråken och Tidan vid Ryfors Dagvattensituationen i Mullsjö tätort Avloppsvattenhanteringen inom sammanhållen bebyggelse Kommunen tog fram en Vattenöversikt för Mullsjö kommun Syftet med vattenöversikten är att långsiktigt säkerställa en god hushållning med kommunens vattenresurser. I Vattenöversikten redovisas att kommunen har stora grundvattentillgångar. Kommunens två vattentäkter finns i Mullsjö och Sandhem. En ny reservvattentäkt planeras för Mullsjö tätort väster om tätorten vid Ryfors intill Stråken. Mullsjö och Sandhem har vattenskyddsområden vid vattenverken. Miljökvalitetsnormer I översiktsplanen ska framgå hur kommunen avser att följa gällande Miljökvalitetsnormer (MKN). Huvudregeln är att alla vattenförekomster ska uppnå normen god status till år 2015 och att statusen inte får försämras. Om den aktuella statusen bedömts som god eller hög och det bedöms att det inte finns någon risk för försämring ska normen fastställas till god respektive hög status till Kommunen har visioner om att folkmängden ska utökas till ca 9500 invånare. Avseende dricksvattenförsörjning ryms denna ökning både vad det gäller grundvattenuttag och kapacitet på reningsverk. Den nya bebyggelse som föreslås i översiktsplanen innebär inga nya enskilda avloppsanläggningar. Mullsjö kommun har påbörjat arbetet med att ta fram en dagvattenpolicy för tätorterna. Kommunen ska i denna process bl.a. utreda möjligheterna att anordna lod-anläggningar (Lokalt Översiktsplan 2017 Utställning 2 44

45 omhändertagande av dagvatten) såsom biodammar och våtmarksrening efter utgående dagvatten. Såväl Mullsjös som Sandhems vattentäkter omfattas av skyddsområde. Ovan redovisade behov och förbättringar kommer att behandlas utförligare där. Ovan beskrivna åtgärder bedöms medföra att MKN för vatten kommer att kunna följas. Konsekvensanalysen av kommunens yt- och grundvattensituation visar på att inga direkta stora konflikter mellan motstående intressen råder inom kommunen. De största hoten bedöms i stället vara försurning och övergödning samt transporter av farligt gods på järnväg och riksväg. VISIONER FÖR VATTENVÅRD Allt vatten i kommunen ska ha en god status och kommunen tar ansvar för vattenkvaliteten och de miljöer som ges av vatten. Kommunens dagvatten och avloppsrening håller en hög kvalitet. STRATEGIER En dagvattenpolicy för kommunen ska tas fram. Utsläpp av näringsämnen till vattendrag ska minimeras. Dagvatten från kommunens dagvattennät ska inte belasta sjöar och vattendrag utan föregående rening. Processvatten från industrier ska renas. Slutna system för industrier ska eftersträvas där det är befogat. Kommunen ska arbeta för att: Skapa odlingsfria zoner längs sjöar och vattendrag i syfte att minska övergödningen. Avrinningsvattnet från jord- och skogsbruket ska passera våtmarker eller dammar innan det når vattendragen. 45 Översiktsplan 2017 Utställning 2

46 Levande landsbygd Att ta tillvara och bevara markens biologiska produktionsförmåga är en viktig hushållningsfråga. Turistsatsningar och odling av specialgrödor samt uppfödning av icke traditionella djur är exempel på satsningar som kan vara avgörande för att behålla de öppna landskapen och skapa förutsättningar för människors försörjning. De areella näringarna (fiske, jord- och skogsbruk) har i grunden goda förutsättningar för att svara för en omfattande resursuppbyggnad när det kommer till en hållbar utveckling. Landsbygdsutveckling i strandnära lägen - (LIS) En ny strandskyddslagstiftning (Miljöbalkens 7 kap) trädde i kraft den 1 juli I den ges kommunerna möjlighet att i sin översiktsplan peka ut områden för landsbygdsutveckling (LISområden) inom strandskyddsområdet. Syftet är att stimulera den lokala och regionala utvecklingen genom att kunna erbjuda attraktiva bebyggelseområden. I planeringen av LIS-områden ska hänsyn tas till miljökvalitetsnormerna i synnerhet de som gäller för vattnet. Om det finns risk att miljökvalitetsnormerna påverkas negativt bör ingen bebyggelse uppföras i området. Att de naturliga förutsättningarna ska vara självklara utgångspunkter i planeringen och att områden med värdefull natur ska skyddas är en viktig utgångspunkt i arbetet. Särskild hänsyn ska tas till områden som omfattas av riksintresse och Natura VISIONER FÖR LEVANDE LANDSBYGD Kommunens kulturmiljöer bevaras och utvecklas samtidigt som ny bebyggelse anpassas till lokala förutsättningar och förhållanden. STRATEGIER Mullsjö kommun ska ta fram en tematisk översiktsplan för landsbygdsutveckling i strandnära lägen(lis). Se över och vid behov utveckla utbyggnaden av bredband och fiber på landsbygden. Kommunen ska arbeta för att: Ta till vara de goda utvecklingsmöjligheter som finns inom upplevelse- och naturturism. Öka antalet arbetstillfällen genom att stödja satsningar i lands- och glesbygd (exempelvis kombinationssysselsättning och distansarbete). Utveckla samspelet mellan tätorterna och landsbygden genom att främja inköp av lokalt producerade varor. Så långt som möjligt bevara en levande landsbygd. LIS-områden för bostäder bör placeras i anknytning till befintlig bebyggelse i syfte att stärka traktens identitet och fortlevnad. LIS-områden som bedöms intressanta och lämpliga för verksamheter knutna till turism och friluftsliv kan ligga i lite mer avskilda områden. Ny bebyggelse ska uppföras på sådant sätt att lokala värden och landskapsbild värnas. Landsbygden ska ha tillgång till offentlig och kommersiell service med god kvalitet och inom rimligt avstånd. Detta medför satsningar på tätorterna samtidigt som även rena landsbygdsatsningar krävs. Dessa frågor kommer att belysas utförligare i kommande LIS-plan (Landsbygdsutveckling i Strandnära lägen) för kommunen. Översiktsplan 2017 Utställning 2 46

47 Säkerställande av riksintressen Riksintressanta områden är sådana unika miljöer som anses vara speciellt värdefulla ur ett nationellt perspektiv. Riksintressena är viktiga instrument för avvägningar i samhällsplanering. Riksintressen utpekas inom en rad olika områden, både för bevarande- och nyttjandeintressen. Generellt gäller att vid avvägning med andra samhällsintressen ska de riksintressanta områdena ges företräde. Flera riksintressen kan täcka samma geografiska område. Oftast kan intressena tillgodoses sida vid sida. Länsstyrelsen bevakar att kommunen i sin planering tillgodoser riksintressena. Någon detaljgranskning av områdenas avgränsning har inte skett. De exploateringsområden som redovisas i denna översiktsplan anser kommunen inte står i konflikt med riksintressenas syften. Den föreslagna Friluftsparken intill Stråken vid Bredared är visserligen belägen helt inom riksintresse för naturvård, men syftet med parken bedöms ligga helt i linje med riksintressets syfte. För det föreslagna bostadsområdet sydväst om VIP-rondellen kan dock konflikten med riksintresset för naturvård anses vara större. Men området ligger i direkt anslutning till bostadsområdet Västerkärr i Habo kommun och betraktas av kommunen som en tätortsutvidgning. Det föreslagna nya verksamhetsområdet norr om Mullsjö tätorts norra infart ligger delvis inom riksintresse för naturvård. Riksintresseområdet sträcker sig här ca meter öster om riksväg 26/47, något som kan synas omotiverat. Om det är de geologiska värdena som avses i riksintresset bedöms det framtida verksamhetsområdet påverka dessa värden just där. Men riksintresset (Stråken-Bottnarydsfältet) har en sträckning på drygt 2 mil varför det framtida verksamhetsområdets intrång inte bedöms innebära någon påtaglig skada på detta. Bostadsområdet Sandhems Kyrkby som föreslås i anslutning till Sandhems Kyrka föreslås bli beläget utanför men i kanten av riksintresse Sandhem. (R 56) (Eriksgatuleden). Bedömningen i detta fall är att riksintresset inte påverkas. 47 Översiktsplan 2017 Utställning 2

48 !!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!! Markanvändningskarta Utvängstorp Sandhem!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!! Broholm!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!! Mullsjö!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!! Ryfors Teckenförklaring Föreslagen markanvändning Torestorp Utvecklingsområden!!!!!!!!!!!!!!! Cykelvägar - förslag Vägar - förslag Nyhem Område lämpligt för vindbruk Befintlig markanvändning Järnväg Kollektivtrafik Cykelvägar Vägar Bjurbäck Klass 1-2 Klass 3-5 Klass 6 Fördjupade översiktsplaner Sammanhållen bebyggelse Planlagt område Större friluftsanläggningar Skyddad natur Öppen mark - åker Öppen mark - ängs och betesmark Vattenytor Översiktsplan 2017 Utställning 2 48

49 Hänsynskarta 49 Översiktsplan 2017 Utställning 2

50 MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING Syfte och sammanfattning Översiktsplanen för Mullsjö kommun behandlar hela kommunen. Det övergripande målet för översiktsplanen är att Mullsjö kommun ska kännetecknas av närhet. Det ska vara nära till möten med människor, näringsliv och service. Boendet ska präglas av variation och närhet till öppna landskap, skog och vatten. Det ska vara lätt att finna ro och stillhet, men också lätt att nå en variationsrik arbetsmarknad. Kommunen vill även prioritera närheten till omvärlden. Som grund för denna avgränsning av miljökonsekvensbeskrivning (MKB) ligger dokument behandlade och beslutade i kommunfullmäktige: Mullsjö Närhetens kommun framtidsdokument antaget av Kommunfullmäktige Mullsjö kommun har också antagit en Energi och Klimatstrategi ( ) och tillsammans med Habo kommun ett Miljöprogram ( ). Innehåll och avgränsning Enligt Miljöbalken ska miljökonsekvensbeskrivningen (MKB) upprättas med den detaljeringsgrad som är rimlig med hänsyn till planens egen detaljeringsgrad. Då översiktsplanen är ett övergripande strategiskt dokument ligger även MKB:n på denna nivå. Det innebär att konsekvenser som bättre bedöms vid detaljplaneläggning och andra utredningar inte i detalj bedöms här. Fokus ligger på att övergripande avgöra huruvida denna översiktsplan bedöms medföra en betydande miljöpåverkan eller ej. De områden som bedöms kunna ge störst påverkan är föreslagna visioner och strategier för; Infrastruktur och kommunikationer, tillväxt och utveckling samt den fysiska miljön och bostäder och bebyggelse. Generationsmålet Generationsmålet är ett inriktningsmål för miljöpolitiken. Målet ger vägledning om de värden som ska skyddas och den samhällsomställning som krävs för att nå önskad miljökvalitet. För att nå målet krävs en ambitiös miljöpolitik i Sverige, inom EU och i internationella sammanhang. Generationsmålet är vägledande för miljöarbetet på alla nivåer i samhället. Generationsmålet som Riksdagen antog 22 juli 2010 innebär följande: Det övergripande målet för miljöpolitiken är att till nästa generation lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta, utan att orsaka ökade miljö- och hälsoproblem utanför Sveriges gränser. Följande målfokus finns för miljöpolitiken: Ekosystemen har återhämtat sig, eller är på väg att återhämta sig, och deras förmåga att långsiktigt generera ekosystemtjänster är säkrad Den biologiska mångfalden och natur- och kulturmiljön bevaras, främjas och nyttjas hållbart Människors hälsa utsätts för minimal negativ miljöpåverkan samtidigt som miljöns positiva inverkan på människors hälsa främjas Kretsloppen är resurseffektiva och så långt som möjligt fria från farliga ämnen En god hushållning sker med naturresurserna Andelen förnybar energi ökar och energianvändningen är effektiv med minimal påverkan på miljön Konsumtionsmönstren av varor och tjänster orsakar så små miljö- och hälsoproblem som möjligt Nationella miljömål Riksdagen har fastställt 16 nationella miljökvalitetsmål som ska ligga till grund för all planering. De nationella målen ska vara vägledande för en hållbar samhällsutveckling och syftar till att nuvarande och kommande generationer ska tillförsäkras en hälsosam och god miljö utifrån sociala, ekonomiska och ekologiska aspekter. Kommunens fysiska planering har stor betydelse när det gäller att uppnå de nationella miljömålen. Enligt miljöbalken 6 kap 12 ska en miljökonsekvensbeskrivning innehålla en beskrivning av hur relevanta miljökvalitetsmål och annan miljöhänsyn har beaktats. Av de 16 nationella miljökvalitetsmålen berör planen i första hand 14 av dessa mål. (Målen för Storslagen fjällmiljö samt mål för Hav i balans samt levande kust och skärgård bedöms inte relevanta för Mullsjö kommun). Nedan beskrivs riksdagens defintion av miljökvalitetsmålen tillsammans med kommentarer om hur översiktsplanen bedöms bidra eller hindra dess uppfyllande. Översiktsplan 2017 Utställning 2 50

51 Begränsad klimatpåverkan Halten av växthusgaser i atmosfären ska i enlighet med FN:s ramkonvention för klimatförändringar stabiliseras på en nivå som innebär att människans påverkan på klimatsystemet inte blir farlig. Målet ska uppnås på ett sådant sätt och i en sådan takt att den biologiska mångfalden bevaras, livsmedelsproduktionen säkerställs och andra mål för hållbar utveckling inte äventyras. Sverige har tillsammans med andra länder ett ansvar för att det globala målet kan uppnås. Föreslagen översiktsplan Planen fouserar på utbyggnad av såväl gång- och cykelvägar som en förstärkning av kollektivtrafik och utveckla goda pendlingsmöjligheter. Att minska utsläpp från fordon är en övergripande fråga som behandlas vid de flesta nybyggnationer och att minska antalet resor som görs med bil är viktigt för att begränsa klimatpåverkan. Ökad befolkning och besöksnäring kan leda till ökad påfrestning på miljön genom mer utsläpp till både mark, luft och vatte. Detta gäller för flera av miljömålen och även om det inte bedöms leda till någon betydande påverkan så är det viktigt att beakta dessa aspekter i den framtida planeringen så att utvecklingen sker så hållbart som möjligt. Frisk luft Luften ska vara så ren att människors hälsa samt djur, växter och kulturvärden inte skadas. Föreslagen översiktsplan Planen behandlar strategier som fokuserar på att minimera utsläpp från transporter för såväl personer som gods. Välplacerade industrier utmed transportvägarna och bra möjligheter till kollektivtrafik och gång- och cykelvägar bidrar till målet om frisk luft. Giftfri miljö Förekomsten av ämnen i miljön som har skapats i eller utvunnits av samhället ska inte hota människors hälsa eller den biologiska mångfalden. Halterna av naturfrämmande ämnen är nära noll och deras påverkan på människors hälsa och ekosystemen är försumbar. Halterna av naturligt förekommande ämnen är nära bakgrundsnivåerna. Föreslagen översiktsplan Planen anger konkreta förslag för en ökad medvetenhet hos medborgarna gällande miljö- och energifrågor. En giftfri miljö är ett övergripande mål som är svårt att lösa på kommunnivå. 51 Översiktsplan 2017 Utställning 2

52 Bara naturlig försurning De försurande effekterna av nedfall och markanvändning ska underskrida gränsen för vad mark och vatten tål. Nedfallet av försurande ämnen ska inte heller öka korrosionshastigheten i markförlagda tekniska material, vattenledningssystem, arkeologiska föremål och hällristningar. Föreslagen översiktsplan Planen anger konkreta förslag till en god vattenstatus för kommunen. Återanvändning, återvinning och övrig hushållning med material, råvaror och energi främjas så att ett sunt kretslopp uppnås. Minskade behov av fossila bränslen för energiproduktion leder till mindre utsläpp av försurande svaveloxider och kväveoxider. Ingen övergödning Halterna av gödande ämnen i mark och vatten ska inte ha någon negativ inverkan på människors hälsa, förutsättningar för biologisk mångfald eller möjligheterna till allsidig användning av mark och vatten. Föreslagen översiktsplan Utsläppen till mark, luft och vatten ska minskas. Kommunen har en god vattenstatus som med översiktsplanens visioner och strategier kommer att förbättras. Minskade behov av fossila bränslen för energiproduktion leder till mindre utsläpp av kväveoxider, vilket innebär minskade övergödningseffekter. Skyddande ozonskikt Ozonskiktet ska utvecklas så att det långsiktigt ger skydd mot skadlig UV-strålning. Föreslagen översiktsplan Kommunen strävar efter ett ekologiskt hållbart samhälle där kretsloppstänkandet genomsyrar all verksamhet. Farligt avfall ska tas omhand på ett säkert sätt. Minskade utsläpp har en positiv inverkan på ozonskiktets tjocklek. En minskad trafikmängd till följd av en utbyggd och utvecklad kollektivtrafik bidrar till minskat utsläpp av ozonnedbrytande ämnen. Säker strålmiljö Människors hälsa och den biologiska mångfalden ska skyddas mot skadliga effekter av strålning. Föreslagen översiktsplan Nya bostäder, skolor och förskolor eller andra byggnader där människor i stor utsträckning vistas, ska placeras tillräckligt långt från elanläggningar som ger förhöjda magnetfält. Mellan nya kraftledningar, elledningar, 3G- och 4G-master och bebyggelse ska väl motiverade skyddsavstånd tillämpas. Översiktsplan 2017 Utställning 2 52

53 Levande sjöar och vattendrag Sjöar och vattendrag ska vara ekologiskt hållbara och deras variationsrika livsmiljöer ska bevaras. Naturlig produktionsförmåga, biologisk mångfald, kulturmiljövärden samt landskapets ekologiska och vattenhushållande funktion ska bevaras, samtidigt som förutsättningar för friluftsliv värnas. Föreslagen översiktsplan Planen anger konkreta förslag till en god vattenstatus för kommunen. Mark- och vattenområden ska användas på ett sådant sätt att så gynnsamma förhållanden och så lämpliga livsmiljöer som möjligt skapas för alla arter. En ökande befolkning och besöksnäring kan ge en ökad påfrestning på miljön via mer utsläpp i bland annat sjöar och vattendrag liksom grundvatten. Ett ökat permanentboende i fritidshusområden ger större krav på avloppsrening. Detta måste beaktas i aktuella planeringssituationer för att säkerställa att det inte blir en betydande påverkan. Grundvatten av god kvalitet Grundvattnet ska ge en säker och hållbar dricksvattenförsörjning samt bidra till en god livsmiljö för växter och djur i sjöar och vattendrag. Föreslagen översiktsplan Utsläpp till mark, luft och vatten ska minskas. Kommunen ska uppnå en god vattenstatus i enlighet med EU:s ramdirektiv för vatten. Hållbara brukningsmetoder och andelen ekologiskt producerade livsmedel ska öka. Våtmarker ska bevaras, restaureras och anläggas. Myllrande våtmarker Våtmarkernas ekologiska och vattenhushållande funktion i landskapet ska bibehållas och värdefulla våtmarker bevaras för framtiden. Föreslagen översiktsplan Inom de utpekade exploateringsområdena förekommer inga våtmarker. Den biologiska mångfalden ska gynnas. Levande skogar Skogens och skogsmarkens värde för biologisk produktion ska skyddas samtidigt som den biologiska mångfalden bevaras samt kulturmiljövärden och sociala värden värnas. Föreslagen översiktsplan Enligt riktlinjerna ska utbyggnader ta hänsyn till känsliga skogsområden. Lövskogsarealen ska bibehållas och helst öka. Skogens betydelse för naturupplevelser och friluftsliv stärks genom möjligheter till kombinationssysselsättning för lantbrukare och skogsbönder. Ett rikt odlingslandskap Odlingslandskapets och jordbruksmarkens värde för biologisk produktion och livsmedelsproduktion ska skyddas samtidigt som den biologiska mångfalden och kulturmiljövärdena bevaras och stärks. Föreslagen översiktsplan Kommunens kulturhistoriskt värdefulla områden och objekt bevaras för framtiden och kommunen ska dokumentera, bevara och åskådliggöra de kulturskatter som finns i kommunen. Brukningsvärd åkermark ska i första hand användas för jordbruksändamål. Jordbrukets påverkan på sjöar och vattendrag ska minskas och hållbara brukningsmetoder ska uppmuntras. Satsningar på bioenergi som t.ex. biogasproduktion innebär förbättrade möjligheter för utveckling av landsbygden. 53 Översiktsplan 2017 Utställning 2

54 God bebyggd miljö Städer, tätorter och annan bebyggd miljö ska utgöra en god och hälsosam livsmiljö samt medverka till en god regional och global miljö. Natur- och kulturvärden ska tas till vara och utvecklas. Byggnader och anläggningar ska lokaliseras och utformas på ett miljöanpassat sätt och så att en långsiktigt god hushållning med mark, vatten och andra resurser främjas. Föreslagen översiktsplan Boendet i kommunen ska kännetecknas av mångfald, variation och närhet till naturen. Mullsjös invånare ska känna att de bor i en attraktiv kommun där de har möjlighet att påverka den fysiska miljön. Mullsjö och Sandhems centrumområden ska utvecklas som mötesplats för invånarna och för besökande. Kommunen har ett rikt och levande friluftsliv som gynnar såväl invånare som turister. Ett rikt växt- och djurliv Den biologiska mångfalden ska bevaras och nyttjas på ett hållbart sätt, för nuvarande och framtida generationer. Arternas livsmiljöer och ekosystemen samt deras funktioner och processer ska värnas. Arter ska kunna fortleva i långsiktigt livskraftiga bestånd med tillräcklig genetisk variation. Människor ska ha tillgång till en god natur- och kulturmiljö med rik biologisk mångfald, som grund för hälsa, livskvalitet och välfärd. Föreslagen översiktsplan Den biologiska mångfalden ska bevaras samt den påverkan som jordbrukets och tätorternas dagvatten har på sjöar och vattendrag ska minimeras. Våtmarker ska bevaras, restaureras och anläggas. Hänsyn behöver tas vid varje utveckling och exploatering för att säkerställa att målet uppfylls Sjövägen, Mullsjö kommun Översiktsplan 2017 Utställning 2 54

55 Regionala och lokala miljömål I miljömål för Jönköpings län föreslår länsstyrelsen att: Som regionala miljömål anta de nu gällande nationella miljökvalitetsmålen och generationsmålet Länets egna etappmål för Begränsad klimatpåverkan gäller Mullsjö och Habo kommuner har antagit ett miljöprogram som ska säkerställa att Habo och Mullsjö kommuner upprätthåller ett fungerande strategiskt miljö- och energiarbete som bidrar till en hållbar utveckling ur främst det ekologiska perspektivet. Arbetet utgår från de nationella och regionala miljömålen som är nedbrutna på lokal nivå i detta Miljöprogram. Miljöprogrammet följer en struktur som är kopplat till både det nationella miljömålssystemet och de regionala miljö- och klimatprogrammen. Strukturen är uppbyggd av fyra miljöområden, åtta övergripande mål, arton delmål, femtio åtgärder och slutligen nyckeltal för uppföljning. De fyra miljöområdena är: Energi och klimat Miljömedvetenhet Rent vatten Natur och djur Miljökvalitetsnormer För att förebygga och åtgärda vissa miljöproblem har regeringen fastställt miljökvalitetsnormer (MKN). Normerna syftar till att skydda människors hälsa och miljön. Det är kommunerna tillsammans med myndigheterna som ska kontrollera att inte normerna överskrids. Det kan till exempel gälla högsta tillåtna halt av ett visst ämne i luft, mark eller vatten. Miljökvalitetsnormer infördes med miljöbalken år Det finns idag miljökvalitetsnormer för: Buller Luft Vattenkvalitet Utgångspunkten för en miljökvalitetsnorm är att den tar sikte på tillståndet i miljön och vad människan och naturen bedöms kunna utsättas för utan att ta alltför stor skada. Miljökvalitetsnormerna ska inte förväxlas med miljökvalitetsmål, som beskriver det tillstånd som det samlade miljöarbetet ska leda till. Miljökvalitetsmålen är oftast mer långtgående. 55 Översiktsplan 2017 Utställning 2

56 Sammanvägning av översiktsplanens konsekvenser Den samlade bedömningen är att de föreslagna visionerna och strategierna i översiktsplanen inte bedöms innebära någon betydande negativ miljöpåverkan. Om tillväxt och utveckling sker i enlighet med planförslaget bedöms det bidra till att uppfylla flera av de tidigare nämnda miljökvalitetsmålen, varav främst målet god bebyggd miljö. Gällande regleringar och skyddsvärden 5 kap Miljöbalken Planens påverkan på miljökvalitetsnormer Bedömningen är att denna översiktsplan inte bedöms medföra risk för att miljökvalitetsnormerna för buller, luft och/eller vattenkvalitet överskrids. Detta är under förutsättning att hänsyn tas till dessa frågor vid kommande lämplighetsprövningar. 7 kap Miljöbalken, skydd av områden Skyddsvärdena under miljöbalkens 7 kap (Nationalpark, naturreservat, kulturreservat, naturminne, biotopskyddsområde, djur- och växtskyddsområde, strandskyddsområde, miljöskyddsområde, vattenskyddsområde, och andra särksilt skyddade områden) bedöms inte få någon betydande negativ påverkan som en konsekvens av översiktsplanens genomförande. Fornlämningar mm. Fornlämningar och bevarandevärda byggnader och miljöer bedöms inte få någon betydande negativ påverkan som en konsekvens av översiktsplanens genomförande. 3, 4 kap Miljöbalken Hushållning med mark och vatten Föreslagna visioner och strategier påverkar mark och vattenanvändning på många platser i kommunen. Den övergripande tanken är att skapa en hållbar mark- och vattenanvändning i kommunen där bostäder etableras i lägen intill kollektivtrafik, där invånarna kan cykla och gå till sina målpunkter och där fokus ligger på att Mullsjö ska utgöra en bra miljö för kommunens invånare att leva, verka och bo i. Därmed görs bedömningen att översiktsplanen på ett bra sätt hushåller med mark och vattenresurser. Översiktsplan 2017 Utställning 2 56

57 Övriga effekter Föreslagen översiktsplan bedöms inte tillskapa några kumulativa eller tillfälliga miljöeffekter. Möjligheten till en ekologisk hållbar utveckling bedöms inte påverkas negativt (avseende energi, material, avfallsmängd). Planen bedöms inte heller ge upphov till betydande negativ miljöpåverkan i närliggande kommuner. Nollaternativ Nollalternativet är en beskrivning av konsekvenserna av att föreslagen översiktsplan inte antas. Det är inte realistiskt att tro att ingen utbyggnad eller förändring av den fysiska miljön kommer att ske, eller att inga av de föreslagna utbyggnader kommer att genomföras, om kommunen inte antar denna översiktsplan. Nollalternativet innebär däremot att det inte finns några antagna riktlinjer för kommunens utveckling. Det innebär i förlängningen att kommunens planberedskap begränsas också därigenom kommunens möjligheter till välgrundande ställningstaganden när det gäller exempelvis utbyggnadsprojekt. Utan de riktlinjer och det arbetsstöd som finns i översiktsplanen blir det också otydligare och svårare att tidigt informera medborgare, myndigheter och intressenter om kommunens planer och intentioner för utveckling och tillväxt. Allmänheten och berörda parters delaktighet påverkas negativt då det inte blir tydligt vad kommunen vill, och tillfällen att lämna synpunkter om det som planeras blir svårt att få in. Att inte ha antagna visioner och strategier för det övergripande arbetet leder till att kommunen i alla lägen får göra enskilda bedömningar för varje utbyggnadsförslag vilket kan få konsekvensen att viktiga intressen lämnas utanför. Om tydliga riktlinjer för utbyggnad av exempelvis bostäder, verksamhetsområden, kommunikationer etc. inte finns så kan det också leda till att överklagandena bli fler och osäkerheten hos exploatörena blir större, vilket riskerar att få en negativ påverkan på investeringar och satsningar i kommunen. Översiktsplanen är ett av kommunens strategiskt viktigaste dokument och dess syfte är att fungera som en vägledning för hur den byggda miljön skall bevaras och utvecklas så att en välbalanserad helhet skapas. 57 Översiktsplan 2017 Utställning 2