Kallelse till sammanträde med Kommunfullmäktige

Transkript

1 Kallelse Sida 1 (337) Kallelse till sammanträde med Kommunfullmäktige Datum och tid: , klockan 18:00 Plats: Medborgarhuset, A-salen Förhinder anmäls till Gaelle Syde , gaelle.syde@eslov.se Ordförande Cecilia Lind (S)

2 Kallelse Sida 2 (337) 1. Val av justerare 2. Antagande av kulturpolitiskt program för Eslövs kommun (KS ) Beslutsunderlag 103 KS Förslag till kulturpolitiskt program för Eslövs kommun Kultur- och fritidsnämndens beslut, 58, 2017 Kulturpolitiskt program Förslag till Kulturpolitiskt program för Eslövs kommun Godkännande av Eslöv kommuns lokalförsörjningsplan för åren (KS ) Beslutsunderlag 105 KS Eslövs kommuns lokalförsörjningsplan för åren Förslag till beslut; Eslöv kommuns lokalförsörjningsplan för åren PLAN för strategisk lokalförsörjning_rev 4. Antagande av arbetsmiljöpolicy för Eslövs kommun (KS ) Beslutsunderlag 107 KS Ny arbetsmiljöpolicy för Eslövs kommun Policy för arbetsmiljö och hälsa Policy för anpassning och rehabilitering Arbetsmiljöpolicy Antagande av riktlinjer för hantering av e- förslag (KS ) Beslutsunderlag 115 KS Antagande av riktlinjer för hantering av e-förslag Riktlinjer för hantering av e-förslag Kommunfullmäktige 118, 2016 Införandet av e-förslag och synpunkthantering som ersättning till medborgarförslag

3 Kallelse Sida 3 (337) Minnesanteckningar från Demokratiutredningens möte den 30 maj Revidering av Servicenämndens reglemente (KS ) Beslutsunderlag 116 KS Revidering av Servicenämndens reglemente Servicenämndens beslut 24, 2017 Revidering av Servicenämndens reglemente 2017 Serviceförvaltningens förslag till beslut; Revidering av Servicenämndens reglemente 2017 Förslag till revidering av Servicenämndens reglemente Upphävande av vattenföreskrifter tillhörande Flyinge vattenverk i Eslöv (KS ) Beslutsunderlag 109 KS Upphävande av vattenskyddsföreskrifter tillhörande Flyinge vattenverk i Eslöv Expediering av Miljö- och samhällsbyggnadsnämndens beslut 72, 2017 Upphävande av vattenföreskrifter tillhörande Flyinge vattenverk i Eslöv Ansökan om att upphäva vattenskyddsområdet tillhörande Flyinge vattenverk i Eslövs kommun Skyddsföreskrifter för grundvattentäkt i Flyinge 8. Hemställan om övertagande av operativ tillsyn Swehatch AB (KS ) Beslutsunderlag 110 KS Hemställan om övertagande av operativ tillsyn enligt miljöbalken pådelegation av Länsstyrelsen Skåne Miljö- och samhällsbyggnadsnämndens beslut 73. Hemställan om övertagande av operativ tillsyn Hemställan om övertagande av operativ tillsyn enligt miljöbalken på delegation av Länsstyrelsen Skåne 9. Godkännande av vårprognos 2017 (KS ) Beslutsunderlag 118 KS Vårprognos 2017 Vårprognos 2017

4 Kallelse Sida 4 (337) Barn- och familjenämndens beslut 81, 2017, Vårprognos 2017 Vårprognos 2017 för Nämnden för arbete och försörjning Kommunstyrelsens arbetsutskott beslut 54, 2017 Vårprognos 2017, Kommunledningskontoret/kommunstyrelsen Miljö- och samhällsbyggnadsnämndens beslut, 85, Vårprognos 2017 Vård- och omsorgsnämnden 60, 2017 Vårprognos 2017 Kultur- och fritidsnämndens beslut 57, 2017 Ekonomiskt vårprognos 2017 Gymnasie- och vuxenutbildningsnämndens beslut 63, 2017 Vårprognos 2017 Servicenämnden Beslut 30, 2017, Vårprognos Godkännande av årsredovisning 2016 för samordningsförbundet Eslöv, Höör och Hörby, MittSkåne samt beviljande av ansvarfrihet för dess ledamöter (KS ) Beslutsunderlag 121 KS Årsredovisning 2016 för Samordningsförbundet Eslöv, Höör och Hörby, Mittskåne Information Årsbokslut 2016 från Finsam MittSkåne Finsam MittsSkåne Årsbokslut och revisionsberättelse Godkännande av årsredovisningar för 2016 från Selma Sundelius stiftelser samt beviljande av ansvarfrihet för dess styrelsen (KS ) Beslutsunderlag 122 KS Årsredovisningar för 2016 från Selma Sundelius stiftelser Förvaltningsberättelsen inklusive revisionsberättelse Selma Sundelius Julgåvestiftelse Förvaltningsberättelsen inklusive revisionsberättelse Selma Sundelius Utbildningsstiftelse Förvaltningsberättelsen inklusive revisionsberättelse Magnus och Bengta Sundelius Donationsstiftelse 12. Årsredovisning 2016 VA SYD (KS ) Beslutsunderlag 120 KS Årsredovisning 2016 VA SYD VA SYD årsredovisning 2016

5 Kallelse Sida 5 (337) Information Om VA SYD:s årsredovisning VA SYD Revisionsberättelse VA SYD Granskning av årsbokslut och årsredovisning 13. Begäran om anstånd från Demokratiutredningen Beslutsunderlag Begäran om anstånd 14. Remittering av motion från Astrid Nilsson (L) och Ann-Christin Waldén (L) om att bygga ett parkeringshus på Gåsen 8, Eslöv (KS ) Beslutsunderlag Motion från Astrid Nilsson (L) och Ann-Christin Waldén (L) om att bygga ett parkeringshus på Gåsen 8, Eslöv 15. Entledigande av Cecilia Lind (S) från sina uppdrag som förtroendevald i Eslövs kommun (KS ) Beslutsunderlag Avsägelse från Cecilia Lind (S) från alla sina uppdrag 16. Anmälningar för kännedom Anmälningar KS Vård-och Omsorgsnämndens arbetsutskott, beslut 45, 2017, Rapportering av ej verkställda beslut

6 Sida 6 (337) Antagande av kulturpolitiskt program för Eslövs kommun 2 KS

7 Sammanträdesprotokoll Sida Sida 7 (337) 1 (2) Kommunstyrelsen 103 KS Förslag till kulturpolitiskt program för Eslövs kommun Ärendebeskrivning Kultur- och fritidsnämnden har utarbetat ett förslag till kulturpolitiskt program för Eslövs kommun Nämnden har tidigare sänt ut ett förslag på remiss till samtliga nämnder, där även kommunstyrelsen inkom med synpunkter. Föreliggande förslag har reviderats efter detta. Beslutsunderlag Förslag till beslut; Förslag till Kulturpolitiskt program för Eslövs kommun Kultur- och fritidsnämndens beslut, 58, 2017 Kulturpolitiskt program Förslag till Kulturpolitiskt program för Eslövs kommun Beredning Kommunledningskontoret anser att förslaget till Kulturpolitiskt program för Eslövs kommun är bra. Programmet beskriver kulturens bredd, dess betydelse i Eslövs kommun, och dess förutsättningar. Programmet pekar ut ett antal utvecklingsområden inom kulturpolitiken delaktighet och social hållbarhet, nyskapande, samhällsbyggande och identitetsskapande, samt livslångt lärande inom vilka ett antal utvecklingsinsatser beskrivs. Enligt programmet formulerar Kultur och Fritid årliga handlingsplaner utifrån detta, i dialog med berörda förvaltningar, vilket borgar för gemensamma åtaganden. Kommunledningskontoret föreslår att programmet antas. Yrkande Håkan Larsson (MP) yrkar med instämmande av Christine Melinder (M), Tony Hansson (S), Annette Linander (C), Bertil Jönsson (NKE) och Henrik Wöhlecke (M) bifall till förslaget till beslut. Beslut - Kommunfullmäktige föreslås anta Kulturpolitiskt program för Eslövs kommun Ej deltagande i beslutet Ledamöterna i Sverigedemokraterna deltar inte i beslutet. Justerares signatur Utdragsbestyrkande

8 Sammanträdesprotokoll Sida Sida 8 (337) 2 (2) Kommunstyrelsen Beslutet skickas till Kommunfullmäktige Justerares signatur Utdragsbestyrkande

9 ESLÖVS KOMMUN Sammanträdesprotokoll Sida 8 (19) Sida 9 1 (337) (17) Kultur- och fritidsnämnden 58 KOF Kulturpolitiskt program för Eslövs kommun Ärendebeskrivning I januari 2015 fattade Kultur- och fritidsnämnden beslut om att ge förvaltningen Kultur och Fritid i uppdrag att ta fram ett kulturpolitiskt program för Eslövs kommun. Kulturpolitiskt program för Eslövs kommun är det första kommungemensamma styrdokumentet rörande kulturområdet för Eslövs kommun. Programmet tar sin utgångspunkt i Eslövs kommuns vision och ska fungera som en kommungemensam långsiktig kulturpolitisk plattform och underlätta för beslut, prioriteringar och vägval som krävs för att nå de inriktningar och utvecklingsinsatser som sätts upp för arbetet. Eslövs kommun har som vision att bli Skånes bästa kommun att bo och verka i till I detta arbete fmns tre perspektiv och kulturpolitiskt program för Eslöv avser bidra till att Eslöv blir en hållbar, spännande kommun där människor möts, utvecklas och trivs. Beslutsunderlag Kulturpolitiskt program ver. 2 Förslag till Kulturpolitiskt program Barnchecklista Beredning Kultur och Fritid har i samråd och genom workshops med kommunens förvaltningar, politiker och tjänstepersoner inom Eslövs kommuns, i&buren sektor och kulturutövare i Eslövs kommun arbetat fram programförslaget. Förslaget till kulturpolitiskt program för Eslövs kommun var fram till och med den 7 april på remiss hos samtliga nämnder. Värdefulla synpunkter på innehållet i programförslaget har inkommit. Vi behandlat synpunkterna genom att lyssna in och göra åtgärder i programutformningen, utan att kompromissa på innehållet som vi fått från tidigare workshops. Det syns genom att programmet fått en mer kommungemensam hållning och tydligare ansvarsfördelning. Vi har också valt att göra en begreppslista för att tydliggöra innebörden i vissa ord som används i programmet. Justere s signa r Utdragsbestyrkande

10 ,kt,4 ESLÖVS KOMMUN Sida 10 2 (337) (17) Sammanträdesprotokoll Sida 9 (19) Kultur- och fritidsnämnden Beslut - Kultur- och fritidsnämnden antar föreslaget kulturpolitiskt program för Eslövs kommun och översänder programmet för beslut i Kommunstyrelsen och Kommunfullmäktige. - Sverigedemokraterna deltar ej i beslutet. - Paragrafen justeras omedelbart. Beslutet skickas till Kommunstyrelsen Justerares signa ur Utdragsbestyrkande

11 Sida 11 3 (337) (17) FÖRSLAG TILL KULTURPOLITISKT PROGRAM FÖR ESLÖVS KOMMUN Dokumentet FÖRSLAG TILL KULTURPOLITISKT PROGRAM är antaget av [Kommunfullmäktige] den [åååå-mm-dd]. Det riktar sig till samtliga nämnder och förvaltningar inom Eslövs kommun samt till kommunens invånare. Ses över för revidering senast [06, 2021]. Kontaktperson: [Utvecklingschef, Kultur och Fritid]. 1

12 Sida 12 4 (337) (17) Innehållsförteckning Inledning...3 Eslövs kommuns vision för Syfte...3 Uppföljning och utvärdering...3 Begreppsförklaringar... 4 Kultursektorn i Eslöv och omvärlden...6 Kultur en mänsklig rättighet... 6 Kulturpolitik i stat, region och kommun... 6 Kultur i Eslövs kommun... 7 Utvecklingsområden Delaktighet och social hållbarhet... 9 Utvecklingsinstatser Nyskapande...10 Utvecklingsinsatser Samhällsbyggande och identitetsskapande...11 Utvecklingsinstatser Livslångt lärande...12 Utvecklingsinsatser

13 Sida 13 5 (337) (17) Eslövs kommuns vision för 2025 Eslövs kommun strävar efter att vara Skånes bästa kommun att bo och verka i och en hållbar, spännande kommun där människor möts, utvecklas och trivs. Syfte Syftet med detta kulturpolitiska program är att stärka kulturens roll i samhället och i kommunens utvecklingsarbete för att realisera kommunens vision. För att göra det behövs ökad samverkan mellan kommunens olika politikområden. Programmet är framtaget av Kultur- och fritidsnämnden i samarbete med samtliga nämnder samt andra aktörer i kommunen. Programmet är ett långsiktigt styrdokument som ska främja den hållbara samhällsutvecklingen genom stärkt demokrati och mångfald. Det är också ett stöd för de tjänstepersoner som omsätter politikens avsikter i praktisk verklighet. Uppföljning och utvärdering Förvaltningen Kultur och Fritid formulerar årliga handlingsplaner i dialog med övriga förvaltningar, utifrån det kulturpolitiska programmet. Programmet revideras senast i juni Samtliga utvecklingsinsatser ska då vara påbörjade. Om den politiska organisationen eller förvaltningsorganisationen ändras under programtiden ska ansvaret för programmets utvecklingsinsatser ses över och förnyas i enlighet med den nya organisationen. 3

14 Sida 14 6 (337) (17) Begreppsförklaringar Här förklaras några begrepp som förekommer i programmet. Vissa begrepp har fera tolkningar och för dessa väljer vi en defnition som passar Eslövs kommun i detta sammanhang. Andra begrepp följer defnitioner som bestämts av instanser som har en central roll inom respektive område. Kultur Kulturbegreppet brukar delas upp i två delar, det humanistiska och det estetiska kulturbegreppet. Det humanistiska kulturbegreppet innefattar allt som förekommer i ett samhälle och mellan människor till exempel språk, vanor och normer. Det estetiska kulturbegreppet innefattar konstnärliga uttryck till exempel musik, flm och teater. De två kulturbegreppen samspelar med varandra. Eslövs kommuns kulturpolitik arbetar med det estetiska kulturbegreppet i form av resursfördelning med syfte att skapa förutsättningar för konstnärliga upplevelser och eget skapande. Det humanistiska kulturbegreppet fnns också representerat till exempel genom resurser till kulturarv, bildning och mötesplatser. Kulturell infrastruktur Kulturell infrastruktur innefattar kunskap, konstnärliga utbildningar, arrangörer, lokaler, ekonomiska resurser och andra förutsättningar för att kulturupplevelser och skapande ska äga rum. Idéburen sektor Den idéburna sektorn omfattar organiserade verksamheter som bygger på demokratiska värderingar samt gynnar samhälls- eller medlemsintresset. Verksamheterna / / bedrivs i icke vinstutdelande föreningar, kooperativ, samfund, stiftelser eller liknande sammanslutningar. 1 Kulturskapare Yrkesutövande konstnärer, musiker, författare med fera. KKN Kulturella och kreativa näringar Med kulturella och kreativa näringar avses branscherna arkitektur, form och design, flm, fotograf, konst, mode, litteratur, musik, scenkonst, måltid, spel och media, turism och besöksnäring samt upplevelsebaserat lärande. 2 ¹ Stadgar för den ideella föreningen Nätverket idéburen sektor Skåne, Malmö, 2016, s. 2. ² Region Skånes hemsida ( ) 4

15 Sida 15 7 (337) (17) Offentligt rum Del av bebyggelsemiljö som är tillgänglig för allmänheten, till exempel gator, passager, gallerior, torg och parker. 3 Kulturarv Kulturarv avser alla materiella och immateriella uttryck (spår, lämningar, föremål, konstruktioner, miljöer, system, strukturer, verksamheter, traditioner, namnskick, kunskaper etc.) för mänsklig påverkan. 4 Kulturmiljö Kulturmiljö avser hela den av människor påverkade miljön / /. En kulturmiljö kan preciseras och avgränsas till att omfatta en enskild anläggning eller lämning, ett mindre eller större landskapsavsnitt, en bygd eller en region. 5 Kulturmiljön omfattar inte bara landskapets fysiska innehåll utan även immateriella företeelser som ortnamn eller sägner som är knutna till en plats eller ett område. Kulturmiljön är en del av kulturarvet. 6 Enprocentsregeln Enprocentsregeln är en rekommendation från Statens konstråd som innebär att vid ny- om- och tillbyggnad avsätta en procent av byggkostnaden till konstnärlig gestaltning. 7 ³ Nationalencyklopedin, offentligt rum. ( ). ⁴ Rapport från Riksantikvarieämbetet Plattform Kulturhistorisk värdering och urval, s ( ) ⁵ Ibid, s.13. ⁶ Ibid, s.13. ⁷ För vidare läsning se konstnärsnämndens rapport Ingen regel utan undantag, Solna,

16 Sida 16 8 (337) (17) Kultursektorn i Eslöv och omvärlden Kultur en mänsklig rättighet I FN:s allmänna förklaring om mänskliga rättigheter, Artikel 27, slås fast att alla har rätt att delta i samhällets kulturella liv. I konventionen om barnets rättigheter, Artikel 31, fastslås barnets rätt att fritt delta i det kulturella och konstnärliga livet. Konventionen om barnets rättigheter väntas bli lag i Sverige från och med den 1 januari Kulturpolitik i stat, region och kommun Förutom detta dokument påverkas Eslövs kommuns kulturpolitik av de nationella kulturpolitiska målen och Region Skånes kulturplan. De nationella målen slår fast att kulturen ska vara en dynamisk, utmanande och obunden kraft med yttrandefriheten som grund. Andra centrala utgångspunkter för den nationella kulturpolitiken är demokrati och tillgängliggörande. De statliga målen ska vägleda och inspirera kulturpolitiken i kommuner och landsting. Region Skånes kulturnämnd har ett övergripande uppdrag att göra konst och kultur tillgängliga för så många som möjligt och skapa en väl fungerande kulturell infrastruktur. Kulturpolitiken ska också följa den nationella biblioteksstrategin, skolans läroplan och andra dokument på statlig och regional nivå som påverkar specifka områden. När det gäller folkbildningen ska Eslövs kommun dra fördel av Region Skånes fördjupade dialog och överenskommelse med folkbildningens regionala organisationer. Kulturpolitiken ska även följa och komplettera avsikterna i kommunens övriga styrdokument och policys. Särskilt relevanta är Översiktsplanen och Plan för centrumutveckling, för utvecklingsområdet Samhällsbyggande och identitetsskapande. Program för social hållbarhet och Riktlinjer för IOP är särskilt relevanta för utvecklingsområdena Nyskapande samt Delaktighet och social hållbarhet. Den kommunala biblioteksplanen är central för biblioteksverksamheten. Ett ungdomspolitiskt program och ett kulturmiljöprogram är under framtagande och kommer ha betydelse för kulturpolitiken inom respektive område. 6

17 Sida 17 9 (337) (17) Kultur i Eslövs kommun Kulturpolitiken använder principen om armlängds avstånd och ska inte detaljstyra kulturens innehåll. Den konstnärliga friheten är en förutsättning för att kulturella uttryck ska vara en viktig kraft i demokratin. Kultur ska också användas som verktyg för att bygga ett hållbart samhälle. Eslövs kommun vill satsa på ett starkt kulturliv med sociala nätverk och möjlighet att fördjupa intressen, som skyddsfaktorer och för att motverka problem och destruktiv utveckling för samhället och individen. Eslöv ligger i en vital storstadsregion och närheten till Malmös och Lunds kulturinstitutioner och omfattande utbud är en stor tillgång. Samtidigt kan en kommun i Eslövs storlek erbjuda lokalsamhällets personliga bemötande och sammanhang, och har potential att nå fer grupper än de inbitna kulturintresserade. Eslövs kommun kan också få draghjälp av de starka kulturella nätverk och kompetenser som verkar i denna del av Skåne. Förvaltningen Kultur och Fritids största kulturverksamheter är biblioteken, ungdomsgården Gasverket, Medborgarhuset, biografen Bian, kulturskolan, kulturgarantin för barn i grundskolan, publika arrangemang, samt inköp och tillgängliggörande av löskonst och fasta konstinstallationer. Vidare ger Kultur och Fritid stöd till föreningar, studieförbund och till kulturarvsområdet. Även andra kommunala förvaltningar driver viktiga verksamheter för kultur, till exempel Skapande skola, mötesplatsen Karidal och kulturgruppen för personer med funktionsnedsättningar. Dessa verksamheter och resurser ska bevaras och utvecklas. Kommunen, statliga och regionala institutioner, folkbildningen, idéburen sektor och kommersiella aktörer är alla resurser, som är beroende av varandra för att tillsammans erbjuda Eslövs invånare och besökare ett brett kulturutbud. 7

18 Sida (337) (17) Utvecklingsområden Nedan presenteras fyra utvalda utvecklingsområden som har tagits fram i dialog med övriga kommunala förvaltningar, politiker, ideella föreningar, och lokala professionella kulturskapare. Vid varje område ges förklaringar och övergripande hållning samt specifka utvecklingsinsatser för programperioden samt vilka kommunala nämnder och förvaltningar som bär huvudansvaret för genomförande av respektive insats. Delaktighet och social hållbarhet Nyskapande Samhällsbyggande och identitetsskapande Livslångt lärande 8

19 Sida (337) (17) Delaktighet och social hållbarhet I Eslövs kommun ska alla vara välkomna att skapa kultur och ta del av kulturupplevelser. Kulturpolitiken ska präglas av demokrati, jämställdhet och jämlikhet. Därför behövs aktivt arbete för att inkludera alla grupper utifrån diskrimineringslagens kategorier: kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder, samt socioekonomiska och geografska förutsättningar. Alla barn ska ha tillgång till kulturupplevelser. Det är viktigt att kulturverksamheten kan uppmärksamma och tillmötesgå olika intressen och behov. Kulturpolitiken ska därför vara lyhörd för signaler i omvärlden och fånga upp såväl trender inom kulturområdet, som tendenser bland olika målgrupper. En kulturundersökning som genomfördes i kommunen år 2015 indikerar olika gruppers upplevda delaktighet och utgör en bra utgångspunkt för inkluderingsarbetet. En grupp som ska ägnas särskild uppmärksamhet under programperioden är unga år. Det saknas i viss mån hållbara strukturer för att ungdomar från 16 år och uppåt ska få uppleva och skapa kultur i Eslövs kommun. Enligt kulturundersökningen som nämns ovan är unga vuxna en grupp som i låg utsträckning upplever sig som delaktiga i Eslövs kulturliv och en betydande andel anger att de vill vara mer delaktiga. Mötesplatser med kulturinnehåll är sammanhang som kan stärka ungas möjligheter och framtidstro. Därför behöver kultur bli mer av en självklar möjlighet när unga väljer sina fritidsintressen och yrkesdrömmar. Kultur för unga ska utformas med lyhördhet för ungas egna preferenser och vanor, samtidigt ska de unga erbjudas utmaningar som berikar och vidgar deras referensramar. Utvecklingsinsatser Åtgärd Ansvar Etablera regelbundet utbyte och samarbete mellan Kultur och Fritid och andra förvaltningar. Kultur och Fritid behöver kännedom om olika målgruppers intressen och behov, och övriga förvaltningar behöver informeras om utbud och möjligheter inom kulturområdet. Arbete och Försörjning, Barn och Utbildning, Kultur och Fritid, Vård och Omsorg Utveckla Sommar i Eslöv. Kultur och Fritid 9

20 Sida (337) (17) Nyskapande Eslövs kommuns kulturpolitik ska vara möjliggörande och präglas av mod att pröva nya riktningar. Kulturlivets aktörer ska uppmuntras att använda nya metoder och samarbeten. Kommunen ska ha en balanserande roll och se till att kulturutbudet i sin helhet erbjuder både bredd och fördjupning. En mångfald av uttryck och idéer ska speglas och såväl lokala som regionala, nationella och internationella kulturskapare ska ges plats. Kommunen behöver stärka nätverk och dialog med lokala professionella kulturskapare för att deras kunskaper och uttryck ska komma invånarna till gagn. Kommunen ska tillämpa och sprida kunskap om villkor för anlitande av professionella kulturskapare. Initiativ och idéer från de professionella kulturutövarna ska tas tillvara exempelvis genom att agera samarbetspart i projekt. Idag fnns det ingen permanent utställningslokal för bildkonst i kommunal regi. Detta är en brist som har påtalats av lokala föreningar och konstnärer. En konsthall kan fungera som kulturell mötesplats för kulturarbetare och besökare samt för pedagogik och fördjupning inom bland annat bildkonstområdet. En ny modell för samverkan mellan offentliga och idéburna organisationer har tagits fram: idéburet offentligt partnerskap, IOP. Syftet är att använda båda organisationernas särskilda möjligheter för att tillsammans arbeta kring ett visst samhällsproblem eller utvecklingsmöjlighet. Formen för IOP innebär att båda parter ingår ett avtal där varje part långsiktigt åtar sig gemensamt ansvar för den aktuella utmaningen. Utvecklingsinsatser Åtgärd Främja och stärka kulturella och kreativa näringar. Ansvar Kultur och Fritid, Kommunledningskontoret Utreda möjligheterna och verka för inrättande av en konsthall och konstnärlig mötesplats. Kultur och Fritid Främja samverkansformen idéburet offentligt partnerskap, IOP, mellan kommunen och idéburna organisationer. Kommungemensamt ansvar 10

21 Sida (337) (17) Samhällsbyggande och identitetskapande I Eslövs kommun ska kulturen vara viktig för kommunens attraktivitet. Eslövs offentliga rum ska tas tillvara och berikas med konstnärliga uttryck. Praktiska lösningar i stads- och landskapsplaneringen ska beakta estetiska och konstnärliga värden. Kulturarv och kulturmiljöer ska vårdas och göras tillgängliga. Vi ska stärka kommunens identitet och värden och skriva vidare på historien om Eslöv med hjälp av det lokala kulturarvet såväl som den nyskapande kulturen och den kulturella mångfalden. Kulturarrangemang och besöksmål ska vända sig till besökare såväl från Eslövs kommun som från andra håll. Eslövs stads centrumutveckling är ett viktigt område under programperioden. Kultursektorn ska bidra till en miljömässigt hållbar värld och därför beakta miljömässiga konsekvenser i största möjliga mån. Staden, byarna och landskapet ska inom kultursektorn utvecklas efter sina förutsättningar och karaktär i linje med kommunens översiktsplan och detaljplaner. Utvecklingsinsatser Åtgärd Revidera och tillämpa kommunens konstpolicy för vård, restaurering och levandegörande av befntligt konstbestånd, såväl fasta installationer som löskonst. Ansvar Kultur och Fritid, Miljö och Samhällsbyggnad, Serviceförvaltningen Vid revidering av konstpolicyn verka för att enprocentregeln om konstnärlig gestaltning vid ny- om- och tillbyggnation antas. Kultur och Fritid, Serviceförvaltningen Stärka kompetensen om och utveckla metoder för att integrera kultur i utformningen av offentliga rum och landskap. Kultur och Fritid, Miljö och Samhällsbyggnad, Kommunledningskontoret Verka för en pedagogtjänst för kulturarv. Kultur och Fritid Verka för att Bian renoveras. Kultur och Fritid Tillämpa adekvata metoder för miljömässig hållbarhet i kommunens kulturverksamheter och kommunicera dessa till andra aktörer. Kultur och Fritid 11

22 Sida (337) (17) Livslångt lärande Kunskap och kultur är en förutsättning för en fungerande demokrati. I Eslövs kommun ska det fnnas tillgång till bildning, refektion och kunskap genom livets alla åldrar. Vi tillgodogör oss kunskap genom alla sinnen och kunskap förmedlas i en mångfald av uttrycksformer. Kunskap och kultur i unga år skapar en grund för intressen, yrkesvägar och nyfkenhet resten av livet. Barn i Eslövs kommuns förskolor och grundskolor ges kulturupplevelser och skapande genom klassrumsundervisning i estetiska ämnen, kulturgarantin och Skapande skola. Kulturskolan bedriver kursverksamhet på barnens fritid, för barn från 3 till 18 år. Barn i förskola och skola ska erbjudas likvärdig möjlighet till kunskap och språklig utveckling. Här spelar skolbiblioteken en central roll. Kommunen ska stödja studieförbunden så att de kan arbeta med det syfte som fastslås av folkbildningsrådet: att utjämna utbildningsklyftor och främja individers personliga utveckling och möjlighet till delaktighet i samhället. Det ska fnnas ett brett utbud av kurser, kulturaktiviteter, studiecirklar och andra former för aktivt lärande. Biblioteken ska tillhandahålla information, verka för ökad kunskap i källkritik, och vara en mötesplats med möjlighet att fördjupa intressen och möta nya perspektiv. Bibliotekens uppdrag är att utjämna klyftorna både när det gäller digital kunskap och språkmässig utveckling. Bibliotekens prioriterade grupper är enligt bibliotekslagen barn och ungdomar, personer med funktionsnedsättning, nationella minoriteter och personer med annat modersmål än svenska. 12

23 Sida (337) (17) Utvecklingsinsatser Åtgärd Ansvar Årligen revidera och utveckla partnerskapsavtalet mellan förvaltningarna Kultur och Fritid och Barn och Utbildning för att främja bildning och kulturell närvaro i barn och utbildnings verksamhet. Barn och Utbildning, Kultur och Fritid Förse kulturskolan med ändamålsenliga lokaler. Kommunledningskontoret Utveckla meröppna bibliotek i Marieholm med fera orter. * Kultur och Fritid Se till att samtliga barn får tillgång till bemannade skolbibliotek av god kvalitet. Barn och Utbildning, Kultur och Fritid Verka för att personal med organisatorisk hemvist hos Barn och Utbildning har kultursamordnaransvar inom ramen för sin tjänst. Barn och Utbildning, Kultur och Fritid Stärka samverkan mellan förvaltningen Kultur och Fritid och folkbildningen. Kultur och Fritid Främja bildning och kulturliv för personer i kommunens äldreboenden. Kultur och Fritid, Vård och Omsorg * Meröppet innebär att biblioteket är öppet kvällstid och/eller helger så att besökare kan besöka biblioteket obemannat utanför ordinarie öppettid. 13

24 Sida (337) (17) Barnchecklista för Eslövs kommun, Kultur och Fritid Barnets rättigheter skall beaktas vid kommunala beslut. Enligt Konventionen om barnets rättigheter är alla under 18 år att betrakta som barn. I beslutsunderlag ska det tydligt framgå om beslutet rör barn, hur barn påverkas av beslutet och hur barns bästa beaktats. Ärende: Kulturpolitisk program för Eslövs kommun Diarienr: KoF KOMMER BESLUTET ATT BERÖRA BARN OCH UNGDOMAR, NU ELLER I FRAMTIDEN? x Ja Nej Vid Ja, gå vidare 1. Innebär beslutet att barns och ungdomars bästa sätts i främsta rummet? x Ja Nej På vilket sätt? Varför inte? Barn och unga är prioriterad målgrupp och konventionen om barnets rättigheter är ett av underlagen som använts i framtagandet av Kulturpolitiskt program för Eslövs kommun 2. Är beslutet belyst ur barnets perspektiv? Ja På vilket sätt? x Nej Varför inte? Beslutet påverkar barn först när vissa av utvecklingsinsatserna blir verklighet och då kan dialog med barn och barnets perspektiv bli väldigt viktigt för att verksamheten ska bli så bra så möjligt för den berörda gruppen. 3. Innebär beslutet att barnets rätt till likvärdiga villkor beaktasmed tanke på bland annat kön, etniskt ursprung, hälsa, funktionsnedsättning/hinder, tro eller social ställning? x Ja Nej På vilket sätt? Varför inte? Detta är ett av fundamenten i programmet. Alla barn, oavsett förutsättningar, ska kunna ta del av resultatet från Eslövs kommuns Kulturpolitiska program. Genom ett inkluderande kulturliv kan vi jobba för att överbrygga diskrimineringsgrunderna. 4. Har barn och ungdomar fått uttrycka sin mening? Ja På vilket sätt? x Nej Varför inte? Även här tror vi att det är först i verksamheten det kan bli aktuellt att föra dialog med barn för att gruppen ska kunna ha inflytande på verksamheten som rör dem.

25 Sida (337) (17) Barnkonventionens grundläggande principer Artikel 2 - Förbud mot diskriminering. Rättigheterna gäller alla barn. Artikel 3 - Barnets bästa Artikel 6 - Barnets rätt till liv och utveckling Artikel 12 - Barnets rätt att uttrycka sina åsikter i alla frågor som berör henne eller honom Kommentarer till barnchecklistans frågor. Påverkar beslutet barn? Den första frågan handlar om att tidigt avgöra om beslutet kommer att påverka barn och ungdomar. Oavsett svar skall det ges en förklaring av hur de berörs eller varför de inte berörs. Ärenden kan både direkt och indirekt påverka barn. 1. Hur har barns bästa beaktats? Vid alla åtgärder som rör barn skall barnets bästa komma i främsta rummet (artikel 3). I att beakta barns bästa ingår till exempel att beakta barns fysiska och psykiska välbefinnande, tillämpa aktuell kunskap om barns levnadsvillkor och ha barnperspektiv. 2. Vilka konsekvenser har beslutet för barnet/barnen och hur kan barn själva tänkas värdera beslutet? 3. Diskrimineras barnet eller dess föräldrar på grund av kön, etniskt ursprung, funktionsnedsättning, tro, social ställning? 4. Barn ska ges möjlighet att uttrycka sina åsikter och få dem beaktade i de frågor barn anser att de berörs av (artikel 12). Har barn fått möjlighet att uttrycka sina åsikter och fått dem beaktade? Hur? Eller: Varför inte?

26 Sida 26 (337) Godkännande av Eslöv kommuns lokalförsörjningsplan för åren KS

27 Sammanträdesprotokoll Sida Sida 271 (337) (3) Kommunstyrelsen 105 KS Eslövs kommuns lokalförsörjningsplan för åren Ärendebeskrivning Eslövs kommun har stora utmaningar framför sig vad gäller att genomföra de investeringar som krävs för att möta det växande behovet av verksamhetslokaler. Kommunen behöver både säkerställa att befintliga lokaler och anläggningar tas om hand och tillgodose behovet av anpassning, expansion och nyinvesteringar. Lokalförsörjningsplan är ett verktyg som kommunen använder för att matcha behovet av lokaler med befintliga eller nya lokaler. Eslövs kommuns lokalförsörjningsplan omfattar fem år, utvecklas fortlöpande och uppdateras årligen. Lokalförsörjningsplanen ska bidra till att skapa förutsättningar för ändamålsenliga och kostnadseffektiva lokaler. Planen ska på sikt leda till att balans uppnås mellan behov, tillgång och efterfrågan på lokaler för kommunens verksamheter. Denna lokalförsörjningsplan avser perioden Kommunens förvaltningar har ett ansvar att i god tid redovisa sina behov för kort och lång sikt. Kommunledningskontoret har, utöver sitt samordningsansvar för kommunens samlade lokalförsörjning, även ansvar för framtagande av befolkningsprognos och för kommunens planarbete. Serviceförvaltningens fastighetsavdelning har ansvar för förvaltning och genomförande av om-, tillbyggnads- och nybyggnadsprojekt inom det kommunala fastighetsbeståndet. Beslutsunderlag Förslag till beslut; Eslöv kommuns lokalförsörjningsplan för åren PLAN för strategisk lokalförsörjning_rev Beredning Lokalförsörjningsplanen utgör ett viktigt planeringunderlag inför politiska prioriteringar och beslut kring kommunens lokalförsörjning. Som en sammanfattning av Eslövs kommuns investeringsbehov gällande Barn- och familjenämnden, Vård- och omsorgsnämnden, Kultur- och fritidsnämnden, Nämnden för arbete och försörjning samt kommunstyrelsen för perioden har gjorts lokalresursplaner i tabellform. Lokalresursplaner redovisar konkreta åtgärder för lokaler som nämnderna har prioriterat och godkänt. Serviceförvaltningen har prissatt dessa åtgärder i de fall där det varit möjligt att göra det. Dessa preliminärt uppskattade budgetbelopp för framtida investeringsbehov kan komma att bli helt andra belopp när de blir klara och slutredovisade. För att tillgodose en betydande del Justerares signatur Utdragsbestyrkande

28 Sammanträdesprotokoll Sida Sida 282 (337) (3) Kommunstyrelsen av nämndernas lokalbehov och andra satsningar inom det kommunägda fastighetsinnehavet har kommunfullmäktige anslagit cirka 507,3 miljoner kronor i års fastighetsinvesteringsbudget. Utöver detta tillkommer även nya investeringsbehov som lokalförsörjningsplanen redovisar. Flera stora lokalförändringar är planerade inom gymnasieskolan och kultur- och fritidsverksamheterna. Utifrån befolkningsprognosen och planerat bostadbyggande bedöms störst behov av fler platser finnas inom förskolan och grundskolan. Barn- och familjenämnden har redovisat investeringsbehov på cirka 906,2 miljoner kronor för perioden Under 2017 finns det några utmaningar som måste lösas. Framförallt handlar det om kapacitetsbrist på Sallerupskolan. De nya och anpassade administrativa lokalerna i gamla Rådhuset är tänkta att ersätta dagens externt förhyrda lokaler för Arbete och Försörjning. De fackliga organisationerna i Eslövs kommun behöver byta lokaler eftersom de befintliga lokalerna inte uppfyller kraven som ställs för moderna kontorsarbetsplatser. I samband med framtagandet av lokalförsörjningsplan har Kultur- och fritidsnämnden redovisat investeringsbehov på cirka 3,5 miljoner kronor för perioden Kultur och Fritids hyreskostnader kommer att öka någon gång under denna lokalförsörjningsperiod. Det gäller den kommande hyreskostnaden för Kulturskolans nya lokaler. Vård- och omsorgsnämnden har inte redovisat direkta investeringsbehov men det finns en behovslista, det vill säga lokalresursplan, som redovisar förvaltningens behov gällande olika åtgärder i de befintliga lokalerna samt förhyrning av nya lokaler. Inom Vård och Omsorgs verksamheter är största behovet för LSSverksamheten. På grund av det omfattande framtida investeringsbehovet föreslår Kommunledningskontoret att alla beslutade investeringar prövas om igen och att både de gamla och de nya investeringarna prioriteras på nytt och i den ordningen som den nyuppkomna situationen kräver. Ambitionen med lokalförsörjningsplanen är att uppnå så stor träffsäkerhet som möjligt vad gäller lokalanskaffningen för att nå full behovstäckning under perioden. Det är dock först i samband med beslut om investeringsbudgeten som de slutliga avvägningarna får göras mellan nämnder, Justerares signatur Utdragsbestyrkande

29 Sammanträdesprotokoll Sida Sida 293 (337) (3) Kommunstyrelsen verksamheter och enskilda projekt utifrån behov och kommunens ekonomiska förutsättningar. Yrkande Johan Andersson (S) yrkar bifall till förslaget till beslut med ändring av ordet anta till godkänna samt med tillägget "som underlag inför budgetarbetet 2018". Tony Hansson (S) och Henrik Wöhlecke (M) instämmer i Johan Anderssons (S) yrkanden. Beslut - Kommunfullmäktige föreslås att godkänna Eslövs kommuns lokalförsörjningsplan för åren som underlag inför budgetarbetet Ej deltagande i beslutet Ledamöterna i Centerpartiet, Sverigedemokraterna, Miljöpartiet och Nya Kommunpartiet Eslöv deltar inte i beslutet. Beslutet skickas till Kommunfullmäktige Justerares signatur Utdragsbestyrkande

30 KS Sida 30 (337) Predrag Amanovic Kommunstyrelsen Eslövs kommuns lokalförsörjningsplan för åren Ärendebeskrivning Eslövs kommun har stora utmaningar framför sig vad gäller att genomföra de investeringar som krävs för att möta det växande behovet av verksamhetslokaler. Kommunen behöver både säkerställa att befintliga lokaler och anläggningar tas om hand och tillgodose behovet av anpassning, expansion och nyinvesteringar. Lokalförsörjningsplan är ett verktyg som kommunen använder för att matcha behovet av lokaler med befintliga eller nya lokaler. Eslövs kommuns lokalförsörjningsplan omfattar fem år, utvecklas fortlöpande och uppdateras årligen. Lokalförsörjningsplanen ska bidra till att skapa förutsättningar för ändamålsenliga och kostnadseffektiva lokaler. Planen ska på sikt leda till att balans uppnås mellan behov, tillgång och efterfrågan på lokaler för kommunens verksamheter. Denna lokalförsörjningsplan avser perioden Kommunens förvaltningar har ett ansvar att i god tid redovisa sina behov för kort och lång sikt. Kommunledningskontoret har, utöver sitt samordningsansvar för kommunens samlade lokalförsörjning, även ansvar för framtagande av befolkningsprognos och för kommunens planarbete. Serviceförvaltningens fastighetsavdelning har ansvar för förvaltning och genomförande av om-tillbyggnads- och nybyggnadsprojekt inom det kommunala fastighetsbeståndet. Beslutsunderlag Kommunledningskontorets tjänsteskrivelse 15 maj 2017 Eslöv kommuns lokalförsörjningsplan för åren Beredning Lokalförsörjningsplanen utgör ett viktigt planeringunderlag inför politiska prioriteringar och beslut kring kommunens lokalförsörjning. Som en sammanfattning av Eslövs kommuns investeringsbehov gällande Barn- och familjenämnden, Vård- och omsorgsnämnden, Kultur- och fritidsnämnden, Nämnden för arbete- och försörjning samt Kommunstyrelsen för perioden har gjorts Kommunledningskontoret 1(3) Postadress: Eslöv Besöksadress: Stadshuset, Gröna torg 2 Telefon: E-post: myndighetsbrevlåda@eslov.se

31 KS Sida 31 (337) lokalresursplaner i tabellform. Lokalresursplaner redovisar konkreta åtgärder för lokaler som nämnderna har prioriterat och godkänt. Serviceförvaltningen har prissatt dessa åtgärder i de fall där det varit möjligt att göra det. Dessa preliminärt uppskattade budgetbeloppen för framtida investeringsbehov kan komma att bli helt andra belopp när de blir klara och slutredovisade. För att tillgodose en betydande del av nämndernas lokalbehov och andra satsningar inom det kommunägda fastighetsinnehavet har Kommunfullmäktige anslagit ca 507,3 miljoner kronor i års fastighetsinvesteringsbudget. Utöver detta tillkommer även nya investeringsbehov som lokalförsörjningsplanen redovisar. Flera stora lokalförändringar är planerade inom gymnasieskolan och kultur- och fritidsverksamheterna. Utifrån befolkningsprognosen och planerat bostadbyggande bedöms störst behov av fler platser finnas inom förskolan och grundskolan. Barn- och familjenämnden har redovisat investeringsbehov på ca 906,2 miljoner kronor i perioden Under 2017 finns det några utmaningar som måste lösas. Framförallt handlar det om kapacitetsbrist på Sallerupskolan. De nya och anpassade administrativa lokalerna i gamla Rådhuset är tänkta att ersätta dagens externt förhyrda lokaler för Arbete och försörjning. De fackliga organisationerna i Eslövs kommun behöver byta lokaler eftersom de befintliga lokalerna inte uppfyller kraven som ställs för moderna kontorsarbetsplatser. I samband med framtagandet av lokalförsörjningsplan har Kultur- och fritidsnämnden redovisat investeringsbehov på ca 3,5 miljoner kronor för perioden Kultur och fritids hyreskostnader kommer att öka någon gång under denna lokalförsörjningsperiod. Det gäller den kommande hyreskostnaden för nya Kulturskolans lokaler. Vård- och omsorgsnämnden har inte redovisat direkta investeringsbehov men det finns en behovslista, dvs lokalresursplan, som redovisar förvaltningens behov gällande olika åtgärder i de befintliga lokalerna samt förhyrning av nya lokaler. Inom Vård och Omsorgs verksamheter är största behovet för LSS-verksamheten. På grund av det omfattande framtida investeringsbehovet föreslår kommunledningskontoret att alla beslutade investeringar prövas om igen och att både de gamla och de nya investeringarna prioriteras på nytt och i den ordningen som den nyuppkomna situationen kräver. Ambitionen med lokalförsörjningsplanen är att uppnå så stor träffsäkerhet som möjligt vad gäller lokalanskaffningen för att nå full behovstäckning under perioden. Det är dock först i samband med beslut om investeringsbudgeten som de slutliga avvägningarna får göras mellan nämnder, verksamheter och enskilda projekt utifrån behov och kommunens ekonomiska förutsättningar. 2 (3)

32 KS Sida 32 (337) Förslag till beslut - Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att anta Eslövs kommuns lokalförsörjningsplan för åren Beslutet skickas till Samtliga nämnder Kommunledningsgruppen Strategiska lokalförsörjningsgruppen Eva Hallberg Kommundirektör 3 (3)

33 Sida 33 (337) PLAN FÖR STRATEGISK LOKALFÖRSÖRJNING Eslövs kommuns lokalförsörjningsplan för åren Dokumentet PLAN för strategisk lokalförsörjning_rev är antaget av [antagande organ] den [åååå-mmdd]. Det riktar sig till [målgrupp/er]. Ses över för revidering senast [mån, år]. Kontaktperson: [funktion, enhet]. 1(18)

34 Sida 34 (337) Innehållsförteckning Förord Sammanfattning 1. Inledning 1:1 Bakgrund 1:2 Syfte 1:3 Mål 1:4 Målgrupp 1:5 Arbetsmodell 1:6 Avgränsningar 1:8 Uppföljning 2. Befolkningsprognos samt utblick mot Kommunens planarbete och planerade bebyggelse 4. Slutsatser och ekonomiska konsekvenser 5. Barn-och familjenämnden 6. Gymnasie-och vuxenutbildningsnämnden 7. Vård-och omsorgsnämnden 8. Kultur-och fritidsnämnden 2

35 Sida 35 (337) Förord Eslövs kommun har stora utmaningar framför sig vad gäller att genomföra de investeringar som krävs för att möta det växande behovet av verksamhetslokaler. Samtidigt som behoven av nya lokaler växer åldras också existerande fastigheter, som därmed behöver rustas upp eller ersättas. Det finns även ett behov av att anpassa befintliga lokaler när verksamheter förändras och utvecklas. Kommunen behöver säkerställa både att befintliga lokaler och anläggningar tas om hand och tillgodoser behovet av anpassning, expansion och nyinvesteringar. Syftet med lokalförsörjningsplanen är att i god tid ange behov och hushållning av lokaler på både kort och längre sikt för alla kommunala verksamheter. Lokalförsörjningsplan är ett verktyg kommunen använder för att matcha behovet av lokaler med befintliga eller nya lokaler. Lokalförsörjningsplanen ska bidra till att skapa förutsättningar för ändamålsenliga och kostnadseffektiva lokaler. Planen ska på sikt leda till att balans uppnås mellan behov, tillgång och efterfrågan på lokaler för kommunens verksamheter. Kommunledningskontoret, via lokalstrateg, ansvarar för att det översiktliga lokalförsörjningsarbetet bedrivs i nära samarbete med representanter från kommunens samtliga förvaltningar i strategiska lokalförsörjningsgruppen. Kommunens förvaltningar har ett ansvar att i god tid redovisa sina behov för kort och lång sikt. Kommunledningskontoret har ansvar att, utöver sitt samordningsansvar för kommunens samlade lokalförsörjning, svara för framtagande av befolkningsprognos och lokaliseringsplanering. Serviceförvaltningens fastighetsavdelning har ansvar för förvaltning och genomförande av om/tillbyggnadsprojekt-och nybyggnadsprojekt inom det kommunala fastighetsbeståndet. Arbetet med Eslöv kommuns lokalförsörjningsplan startade 2016, planen är femårig och kommer att revideras/aktualiseras årligen. Samtliga nämnder och förvaltningar förutsätts använda lokalförsörjningsplanen och ta hänsyn till dess inriktning i samband med det årliga budgetarbetet. Eva Hallberg Kommundirektör 3

36 Sida 36 (337) SAMMANFATTNING Eslövs kommun äger, förvaltar och hyr ut fastigheter samt i vissa fall hyr in lokaler för kommunala verksamheters behov. Vid slutet av 2016 uppgick kommunens totala bruksarea/lokalarea (BRA/LOA) till cirka kvadratmeter (kvm), varav cirka 68 procent var kommunägda lokaler. Barn-och familjenämnden är den största lokalanvändaren och utnyttjar cirka 66 procent av lokalbeståndet. Därefter kommer vård-och omsorgsnämnden med cirka 22 procent av det totala lokalbeståndet. Fastighetsbeståndet förändras efterhand som hyreskontrakt upphör, objekt avvecklas, uppförs eller hyrs in. Mer grundläggande fakta om lokaler för de kommunala verksamheterna kommer att redovisas i nästa års aktualiserade lokalförsörjningsplan. Förteckningen över verksamhetslokaler kommer då att redovisa kommunens fastighetsbestånd per sista december All relevant fastighetsdata kommer att plockas ur kommunens hyresregistersystem som är under uppbyggnad. 4

37 Sida 37 (337) Ägd och förhyrd yta KF s beslutad investeringsram för nya och pågående investeringar Eslövs kommun har i dagsläget 507,3 miljoner kronor avsatta enligt kommunfullmäktiges beslutade investeringsram för nya och pågående investeringar. Avslutade och pågående investeringsprojekt In med beslutad ram enligt kommunfullmäktige Investeringsram enligt kommunfull mäktige Budget 2017 Start och beräknat avslutsår Kommentar Ekenäsgården, förskola , Klart Östra skolan etapp 2-41, Pågående Berga avrinning ,5-4, Klart Stadshuset, Foajé och s-rum -6,2-2, Klart Nya Gymnasieskolan -228, Pågående Kulturskolan Pågående Pegasus, uteförskola Flyinge -31, Långt i plan Förskolan Bäckdala/ V.Eslöv -26, Långt i plan Förskola Stehag/gya -31, Långt i plan Ekenässkolan Renovering Långt i plan Summa -507,3-157,3 Underlag som användes för behovsbedömningar är främst kommunens befolkningsprognos som inkluderar kommunens planerade utbyggnad av bostäder samt nämndernas/förvaltningarnas kapacitetsbedömningar med mera fram till Befolkningsprognosen innehåller även en utblick fram till

38 Sida 38 (337) Nedan följer en översiktlig sammanfattning av lokalförsörjningsplanering för respektive nämnd: Barn- och familjenämnden Utgångspunkter för planeringen av lokalbehovet är befintliga lokalers kapacitet, funktionalitet och skick i relation till befintligt och förväntat antal barn och elever med platsbehov. Den geografiska aspekten är betydelsefull eftersom avståndet mellan barnens hem och verksamhetslokalerna måste vara rimligt. Även den sociala dimensionen i boendet är viktig, eftersom skolor och förskolor i görligaste mån bör motverka segregation i samhället. Detta underlättas om enheterna inte är alltför små. Förutom skolor och förskolor finns även behov av lokaler för socialtjänstens verksamhet och förebyggande arbete. Detta gäller främst lokaler för familjeenheten som sitter på Östergatan 8. Lokaler i Rådhuset är tilltänkta som nya lokaler åt familjeenheten. Det föreligger ett behov av modernisering och anpassning av dessa lokaler innan familjeenheten kan flytta in. Genom att förverkliga denna flytt skapas förutsättningar för förvaltningen för Arbete och Försörjning att sitta i mer anpassade kontorslokaler på längre sikt. Denna förändring kan komma att ske under lokalförsörjningsperioden Slutsatser för lokalsituationen inom förskolan Ett flertal små förskolor finns i tillfälliga lokaler som är mindre väl lämpade som förskolor och bör avvecklas. Det gäller Trollet, Skogsgläntan, Jonasbo och Västerbo förskolor i Eslöv, samt Trollhassel i Stehag och Pegasus i Flyinge. Även Fridebo, Ängabo och Åkerbo förskolor bör avvecklas på sikt och Billinge förskola är i behov av modernisering i framtiden om den ska finnas kvar. De modulförskolor som successivt kommer att ersättas är ägda av kommunen och kan ges annan användning. Betydande investeringar behövs således även utan att beakta befolkningsökningen. Viss beredskap för svängningar i antalet barn hos externa huvudmän är befogat i Stehag, Flyinge och i någon mån i Eslöv. Slutsatser för grundskolans lokalsituation Det finns ett betydande investeringsbehov i kommunen då många skollokaler behöver moderniseras och renoveras. I några fall kan ett bättre alternativ vara att bygga nytt och lägga ner befintliga lokaler. Det gäller Sallerupskolan, Fridasroskolan och Östra Strö skola. Ett par skolor är kapacitetsmässigt pressade i dagsläget. Det gäller främst Sallerupskolan som har brist på lokaler, men även Västra skolan, Fridasroskolan, Källebergskolan, Norrevång f-6 och Stehagskolan som uppnått sitt kapacitetstak. Gymnasie-och vuxenutbildningsnämnden Lokalerna inom verksamheterna i gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden bedöms generellt som bra och funktionella. De förbättringsområden som finns på Salliushuset kommer att åtgärdas i de beslutade renoveringarna de närmaste åren. Med den nya byggnaden på Östergatan/Gasverksgatan blir lokalstandarden ännu bättre. Lokalsituationen för ämnet idrott och hälsa behöver utredas och förbättras så att lokalerna vid Bergaskolan motsvarar det samlade behovet för gymnasieskola och 6

39 Sida 39 (337) grundskola (och då främst avseende möjligheter till omklädning/omklädningsrum). De planerade lokalerna mosvarar behovet inom vuxenutbildningen och den omfattning som beslutats för gymnasieskolan gällande dimensionering. Den ökning inom IM-Språk som hastigt uppstod under 2016 tillgodoses genom tillskottet av gamla Östra skolans huvudbyggnad. För framtiden förväntas antalet elever i gymnasieålder öka med cirka 300 fram till år 2025 och därefter ligga kvar runt Även vuxenutbildningen får med den förväntade befolkningsökningen ett större underlag. I vilken mån detta får genomslag i lokalbehoven framöver beror främst på politiska beslut, både statliga och lokala. Förvaltningen för Barn och Utbildning anser att den redan beslutade lokalplaneringen ska kvarstå tills vidare. Konkret innebär detta en ny skolbyggnad i kvarteret Gåsen, renovering av gamla Östra skolans huvudbyggnad och anpassningar av Salliushuset. Byggprogrammet, Gymnasiesärskolan och fastigheten Hyveln behålls i nuvarande skick och omfattning. Lokalerna för idrott och hälsa inom Bergagymnasiets område bör utredas och förbättras snarast. Källebergsskolan bör behållas av kommunen som en lokalreserv för framtida behov när nuvarande grundskoleverksamhet flyttar till sina nya lokaler på Bergagymnasiet. Vård- och omsorgsnämnden Vård- och omsorgsnämnden ansvarar huvudsakligen för äldreomsorg, stöd för personer med funktionsnedsättning, individ- och familjeomsorg för individer över 18 år samt den kommunala hälso-och sjukvården. Verksamheterna inom Vård och Omsorg har ofta förutom hyreskostnader även hyresintäkter, ungefär kronor per år. I de fall en hyresintäkt finns redovisas även nettokostnaden för lokaler. Total bruttohyra för förvaltningen uppgår till cirka kronor per år, vilket avser cirka kvm. Samtidigt som behoven av nya lokaler växer åldras också existerande fastigheter som därmed behöver rustas upp eller ersättas. Det finns även ett behov av att anpassa befintliga lokaler när verksamheter förändras och utvecklas. Kommunen behöver säkerställa både att befintliga lokaler och anläggningar tas om hand och tillgodoser behovet av anpassning, expansion och ny investeringar. I lokalplaneringen för Vård och Omsorg finns en del ställningstaganden att beakta, nämligen andel äldre som ökar i kommunen i samband med antalet boendeplatser på vård-och omsorgsboende samt avsaknaden av andra boendealternativ såsom servicebostäder eller tillgängliga bostäder. Hemvårdens framtida lokalbehov och placering av lokaler. Otillgängliga lägenheter för ett antal brukare inom LSS-verksamheten. Nämnden har under hösten 2016 godkänt fyra behovsanalyser gällande lokaler. Förvaltningen ska nu ta fram förslag och kostnadskalkyler gällande ett nytt barnboende, ett nytt psykiatriboende och ett nytt LSS-boende. Behovsanalysen av en 7

40 Sida 40 (337) gemensam lokal för sysselsättning och mötesplats för socialpsykiatrin är slutförd och hyreskontrakt för ny lokal på Kvarngatan 49 är tecknat. Inflyttning i lokalen förväntas att ske i juni Sista steget i lokalförsörjningsplanen är att prioritera och skriva förslag på åtgärder. Förvaltningen är tveksam till hur långt man hinner komma i denna process utan föreslår att stanna vid att alla behov som varit i nämnden för behovsanalys är prioriterade samt att förvaltningen konkretiserar vilka utredningar som behöver påbörjas under Detta för att säkerställa att kvalitén i beslutsunderlag banar väg för en långsiktigt hållbar strategi. Kultur-och fritidsnämnden Kultur och Fritid hyr i dags läget 61 objekt och hyreskostnad för förvaltningen uppgår till cirka kronor per år. Av den totala hyran är cirka kronor per år externa förhyrningar. Ingen av kultur-och fritidsverksamheterna är idag helt direkt styrd av befolkningsutvecklingen. Däremot bedöms efterfrågan på idrottslokaler öka närmast parallellt med befolkningsutvecklingen. Även de inriktningsmål som kultur-och fritidsnämnden jobbar med påverkar lokalbehovet. Ett av underlagen till nulägesanalysen är en enkät till föreningarna i Eslövs kommun. Frågorna som besvarades gällde föreningarnas behov kontra tillgängligheten till lokalerna och den upplevda kvaliteten i lokalerna som utnyttjas. Med få undantag är svaren positiva. Tillgängligheten är hög i förhållande till föreningarnas behov, dock är kvaliteten på vissa anläggningar lägre än önskvärt. Med tanke på att kommunen förväntas växa under den kommande femårsperioden kommer självfallet nya krav att ställas på anläggningar och faciliteter. Karlsrobadet i Eslöv - rehabiliteringsbassäng. Tillgängligheten i rehabiliteringsbassängen önskas öka. Genom att bygga en ny bassäng med höj-och sänkbar botten, bygga separata omklädningsrum för personer med rörelsehinder och grupper med speciella behov möjliggör att fler personer med funktionsvariationer ska kunna använda badet. Kulturskolan bedriver sin verksamhet i två lokaler idag, Rådhuset och Lilla Teatern. Lokalen på Rådhuset är olämplig för verksamheten ur arbetsmiljösynpunkt. Det finns två förslag gällande nya lokaler för kulturskolan, Lilla Teatern och Spritfabriken. Utredning och utvärdering av dessa förslag pågår. Ungdomsverksamheten bedriver sin verksamhet i lokaler på Gasverket idag, För att verksamheten ska kunna bedrivas på ett mer optimalt sätt behövs en utökning av yta på samma adress som verksamheten bedrivs idag. Förvaltningen för Kultur och Fritid är lokaliserad på stadbiblioteket i Eslöv. Verksamheten i dessa lokaler är trångbodd. Därför utreds möjligheten att inreda vinden på biblioteket för att skaffa mer kontorsyta till staben. 8

41 Sida 41 (337) Fritidsbanken, som är en utlåningscentral för idrotts-och fritidsmaterial, har en lokal som anses fungera för ändamålet. Kultur och Fritid önskar fortsätta hyra lokalen. Detta kommer att medföra en ökning av hyresbudgeten per år på kronor. I Eslöv finns en biograf, Bian. Enligt Kultur och Fritid behöver lokalerna som biografverksamheten bedrivs i moderniseras. Lokaler för biblioteksverksamheten kommer att utredas i samband med framtagning och revision av den nya lokalförsörjningsplanen. Kultur och Fritid har identifierat flera behov i lokaler som föreningslivet utnyttjar idag. Behoven består både i upprustning och i tillbyggnad av anläggningar. Mer detaljerat om dessa behov kan läsas i kultur-och fritidsnämndens lokalförsörjningsplan. Nämnden för Arbete och försörjning Förvaltningen för Arbete och Försörjning hade hyreskontrakt för 114 lägenheter per 31 december 2016: 1 rum och kök:18 lägenheter 1,5 rum och kök: 2 lägenheter 2 rum och kök: 35 lägenheter 3 rum och kök: 33 lägenheter 4 rum och kök: 17 lägenheter 5 rum och kök: 8 lägenheter 6 rum och kök: 1 lägenhet År 2016 var hyreskostnad för dessa 114 lägenheter kronor. Dessa lägenheter hyr förvaltningen för Arbete och Försörjning ut i andra hand i form av socialt kontrakt till personer som är beviljade bistånd. Förvaltningen för Arbete och Försörjning har fakturerat boende under 2016 för kronor. Förvaltningen håller på att utveckla prognosmetoder gällande den framtida behovsplaneringen. Förvaltningen för Arbete och Försörjning har behov av nya lokaler, där Rådhusets lokaler är tilltänkta. Det föreligger ett behov av modernisering och anpassning av dessa lokaler innan förvaltningen kan flytta in. Genom att förverkliga denna flytt skapas förutsättningar för förvaltningen att sitta i anpassade kontorslokaler på längre sikt. Denna förändring kan komma att ske under lokalförsörjningsperioden Förvaltningen borde beakta kommande kostnader i form av flyttkostnader och kostnader för anskaffning av nya kontorsmöbler. Förvaltningslokaler Kommunens centrala administration är främst lokaliserade till tre byggnader: Stadshuset, Östergatan 8 och stadbiblioteket. Det är cirka 345 personer som har sina arbetsplatser i dessa lokaler. Den totala ytan för dessa lokaler är cirka kvm. Lokalerna är inte yteffektiva och bedöms även som omoderna och icke flexibla när det gäller att skapa nya arbetsformer som främjar samarbete på arbetsplatsen. Förvaltningarnas lokalisering på olika adresser försvårar samarbete ytterligare. Det pågår två utredningar som efterlyser möjliga lösningar. Den ena utredningen tittar 9

42 Sida 42 (337) närmare på förutsättningarna för att återanvända det gamla Rådhuset som framtida nya lokaler åt förvaltningen för Arbete och Försörjning som idag sitter på Östergatan 8. Den andra utredningen tittar på möjligheter att bygga om det nuvarande stadshuset för att skapa flera arbetsplatser och bättre utnyttja den befintliga ytan. I utredningen ingår också en studie kring ett nytt stadshus. Verkställandet av dessa två projekt skulle medföra nya och moderna förvaltningslokaler för Eslövs kommun på längre sikt. De fackliga organisationerna behöver nya lokaler. Serviceförvaltningen ska ta fram ett förslag gällande nya lokaler. Övriga byggnader och lokaler Kommunen äger eller hyr övriga byggnader och en del andra mer specialanpassade lokaler inom sitt fastighetsbestånd. Den totala ytan är kvm. 10

43 Sida 43 (337) Inledning 1:1 Bakgrund Eslövs kommun befinner sig i en expansiv region där befolkningstillväxten är hög. Befolkningstillväxten i kommunen är stabil och består till stora delar av födelseöverskott och inflyttning från utlandet. Enligt befolkningsprognosen kommer Eslövs kommun växa med i genomsnitt 0,95 procent per år och en stor del av befolkningstillväxten kommer ske i Eslövs centralort. Befolkningsprognosen till 2030 är baserad på ett bostadsbyggande om 2500 bostäder under perioden Vid slutet av perioden förväntas befolkningen uppgå till närmare personer vilket är en ökning med 5750 personer sedan Därför måste kommunen så långt möjligt ha en långsiktig planering för att kunna tillgodose behovet av platser och ändamålsenliga lokaler för förskola, skola, vård och omsorg med flera. En sådan plan kräver inventering och en årlig uppföljning av lokalutnyttjande och kommande års lokalbehov samt ett väl fungerande system för samordning mellan inblandande aktörer. Denna plan utgår från lokalsituationen som råder vid slutet av 2016 och avser perioden I enlighet med kommunens fastighets- och lokalpolicy har kommunledningskontoret tillsammans med förvaltningsrepresentanterna i den strategiska lokalförsörjningsgruppen arbetat fram en metod och ett gemensamt verktyg för lokalförsörjningsplanering. Detta gemensamma arbete möjliggör en samsyn i frågor som rör lokalförsörjningsplanering och som i sin tur kommer att ge goda förutsättningar till fortsatt arbete med förbättringar och effektiviseringar. Resultatet av planeringsarbetet dokumenteras i en lokalförsörjningsplan som även innehåller bedömningar av behov och prognoser för viktiga områden. 1:2 Syfte Strategisk lokalförsörjning är ett verktyg som kommunen använder för att matcha behovet av lokaler med befintliga eller nya lokaler. Med kommunens gällande fastighets- och lokalpolicy och kommunens strategiska mål och planer som grund, kompletterade med faktauppgifter och nödvändiga antaganden, syftar lokalförsörjningsplanen till att ange behov och hushållning av lokaler på kort och lång sikt för alla kommunala verksamheter. Utifrån dessa underlag redovisas förslag på åtgärder för att anpassa lokalbeståndet till behoven. 1:3 Mål Kommunens strategiska arbete med lokalförsörjningsplanering kommer att leda till att flera mål uppnås: - Kommunens förvaltningar ska ha en gemensam bild av lokalbehovet och i ett ekonomiskt perspektiv se kommunen som en helhet, på kort och lång sikt. - Lokalförsörjningsplanen ska utgöra ett underlag till arbetet med den ekonomiska 11

44 Sida 44 (337) planeringen i mål-och budgetarbetet och revideras och sammanställas årligen av kommunstyrelsen. - Inom några år kommer kommunen att uppnå en balans mellan behov, tillgång och efterfrågan på lokaler för kommunens olika verksamheter. 1:4 Målgrupp Målgruppen för den strategiska lokalförsörjningsplanen är primärt den kommunala politiken och kommunledningen. Lokalförsörjningsplanen ska även användas av verksamhetschefer, kontraktsskrivare samt av kommunens tjänstemän som ett strategiskt planeringsverktyg. 1:5 Arbetsmodell Lokalförsörjningsplanering och arbetet med lokalförsörjningsplanen bedrivs i projektform och i samarbete med kommunens förvaltningar. Den strategiska lokalförsörjningsgruppen är en kommunövergripande tjänstemannagrupp och ansvarar för framtagandet av ett förslag till kommunens lokalförsörjningsplan. Lokalförsörjningsplanen revideras årligen. Arbetsprocessen är uppdelad i tre steg: - Steg ett är den första informationshanteringen som respektive förvaltning ansvarar för. Insamling av grunddata och fakta bygger på datainsamling från olika källor. Därefter bearbetas data och sammanställs av den berörda förvaltningen. Underlaget delges den strategiska lokalförsörjningsgruppen. - Steg två utgörs av analys och behovsbedömningar av respektive förvaltning som därefter bearbetas och sammanställs för alla verksamheter i kommunen av den strategiska lokalförsörjningsgruppen. - Steg tre gäller själva framtagande av åtgärdsförslag med en prioriteringsordning för de kommande fem år. Sammanställningen av kommunens lokalbehov redovisas för budgetberedningen, kommunstyrelsens arbetsutskott, senast i maj månad för att utgöra del av beslutsunderlag till den femåriga lokalförsörjningsplanen och investeringsbudgeten. Samtliga nämnder och förvaltningar förutsätts ta hänsyn till inriktningen i lokalförsörjningsplanen. 1:6 Avgränsningar Lokalförsörjningsplanen avser tidsperioden med en utblick om befolkningsutvecklingen mot Planen är på en övergripande nivå och behandlar inte detaljer och enskilda projekt. Vidare finns ett antal faktorer som påverkar lokalförsörjningsanalyserna samt bör förtydligas och/eller avgränsas: - Kapacitetsbedömningarna och det maximala platsantalet för förskole- och grundskoleverksamheten i Eslövs tätort är framtagna av förvaltningen för Barn och Utbildning och godkända av barn-och familjenämnden. Bedömningen grundar sig på en kapacitetsutredning som genomförts av externa konsulter för att belysa kapacitetsfrågan i förskolor och grundskolor gällande Eslövs tätort. Utredningen omfattade inte förskolor och grundskolor utanför tätorten. 12

45 Sida 45 (337) - Flyktingfrågor och individ- och familjeomsorg är exempel på verksamheter som har relativt begränsad lokalanvändning och är en bostadsförsörjningsfråga. Dessa verksamheter kommer därför att behandlas mycket kortfattat i denna lokalförsörjningsplan. - Underhållsbehov av Eslövs kommuns lokaler behandlas generellt inte i lokalförsörjningsplanen. Undantag gäller vid större renoveringsbehov som hanteras som investeringsprojekt. Generellt finns program för fortlöpande underhållsbehov för varje enskilt objekt och detta program administreras och uppdateras av Serviceförvaltningens fastighetsavdelning. Exempel på stora fastighetsunderhåll (investeringar): Gamla Skyttebo - renovering och modernisering Underhåll av stadshuset Byte av tennishallens tak, grov uppskattning Sallerupskolans idrottshall - Bedömning av lokalers tekniska status och arkitektoniska värden finns inte med i lokalförsörjningsplanen. Undantag är Sallerupskolan för vilken har gjorts en utredning angående byggnadens tekniska status. - Avsaknad av hyresavtalsregistret i Eslövs kommun har förhindrat en fördjupning i de konkreta hyresavtalen med deras aktuella nyckeltal. Detta arbete kommer att prioriteras efter hyresavtalsregistrets implementering som planeras under hösten :7 Osäkerhetsfaktorer/riskanalys Det finns osäkerhetsfaktorer som påverkar lokalförsörjningsplaneringen. De faktorer som över tid kan ha låg eller hög betydelse för lokalförsörjningen och som är opåverkbara för strategiska lokalförsörjningsgruppens arbete är: förändring av befolkningsprognosen och befolkningsutvecklingen, politiska beslut, ändrade flyttströmmar inom regionen, konjunkturutvecklingen, sysselsättningsgraden bland kommuninvånarna, det fria valet på gymnasienivå, långa ledtider för iordningställande av nya verksamhetslokaler, förändringar i pågående arbete med detaljplaner och samhällsplanering, nybyggnationer och färdigställandetidpunkter med flera. 1:8 Uppföljning Målsättningen är att lokalförsörjningsplanen ska uppdateras årligen med uppföljning av förändringar i förutsättningarna för bland annat behovsbedömningarna. Det krävs en aktiv bevakning och kontinuerlig uppföljning av varje uttalat behov. Ansvaret för bevakning och uppföljningen av behoven ligger hos kommunens förvaltningar via strategiska lokalförsörjningsgruppen. I aktuella fall görs en fördjupad behovsutredning med hjälp av utomstående konsulter där bland annat behovet som redovisas i lokalförsörjningsplanen antingen bekräftas eller korrigeras. En sådan fördjupad behovsutredning med alternativa lösningar är önskvärd för Vård och Omsorg och gäller främst lokaler för äldre då antal äldre ökar i kommunen. Detta, i samband med det aktuella antalet boendeplatser på vård-och omsorgsboende samt avsaknaden av andra boendealternativ såsom servicebostäder eller tillgängliga bostäder, gör att Vård och 13

46 Sida 46 (337) Omsorg måste satsa på att hitta nya hållbara modeller gällande äldreboende. Den fördjupade behovs- och lokalutredningen ligger sedan till grund för kostnadsuppskattningar och beslut om åtgärder. Befolkningsprognos Ett att de viktigaste underlag i samband med arbetet med lokalförsörjningsplanen är kommunens befolkningsprognos. Prognosen är baserad på förväntat bostadsbyggande per tätort fram till Därefter är det osäkert var i kommunen bebyggelse kommer äga rum. Däremot går det att anta ungefär hur många bostäder som kommer att byggas. Prognosen fram till 2030 utgår därför från kommunen som helhet och inte per tätort. Prognoser över bostadsbyggande och befolkningsutveckling är svåra att förutspå och det är viktigt att tänka på att siffrorna för tätorterna är förhållandevis låga och kan ändras snabbt (se figur 8). Prognosen av befolkningsantalet bör ses som en indikation om riktning snarare än en sanning om hur det kommer att bli. Befolkningsprognosen fram till 2030 är baserad på ett bostadsbyggande om 2500 bostäder under perioden Vid slutet av perioden förväntas befolkningen uppgå till närmare personer vilket är en ökning med 5750 personer sedan Befolkningstillväxten kommer enligt prognosen framförallt ske i Eslöv centralort, som förväntas växa med runt invånare. Marieholm, Stehag och Billinge förväntas ha en relativt hög befolkningstillväxt. Även Gårdstånga och Flyinge förväntas ha en försiktigt positiv befolkningsutveckling. De tätorterorter med förväntad befolkningsminskning är Kungshult, Löberöd och Harlösa, Örtofta, Hurva och Stockamöllan w Totalt Eslöv Örtofta Kungshult Marieholm Gårdstånga Flyinge Hurva Stehag Stockamöllan Billinge Löberöd Harlösa Tabell 1: Befolkningsförändring per tätort Källa KAAB prognos Befolkningsprognos I åldersgruppen 80 år och äldre sker en kraftig ökning efter Mellan 2020 och 2030 ökar antalet personer som är 80 år och äldre med runt 600 personer (en ökning på cirka 35 procent). Även i åldersgruppen år förväntas en stor ökning från 2020 med närmare 1000 personer (ungefär sju procent) fram till Efter 2020 förväntas den negativa trenden med minskat antal unga vuxna vända, och fram till 2030 förväntas en ökning med runt 500 personer (21 procent). Antalet barn i 14

47 Sida 47 (337) kommunen fortsätter att öka framförallt i åldrarna 7-15 år. Dessa siffror kan jämföras med rikets befolkningsprognos, där åldersgruppen 80 år och äldre förväntas öka med närmare personer (49 procent) mellan åren 2020 och Åldersgruppen år tros öka med omkring personer (fyra procent), och unga vuxna (19-24 år) med runt personer (14 procent) under samma tidsperiod. 1 Kommunens planarbete och planerade bebyggelse Kommunens planarbete och genomförande åligger kommunledningskontorets tillväxtavdelning. Här bedrivs arbetet från översiktlig planering till genomförandet av detaljplaner. Detta arbete sker utifrån flera perspektiv som näringsliv, social hållbarhet och attraktivitet enligt de mål som finns inom kommunledningskontoret. För närvarande pågår arbetet med att ta fram en ny översiktsplan, som varit ute på samråd och beräknas antas Översiktplanen kommer att ligga till grund för det framtida byggandet inom kommunen. Planeringsförutsättningar för bostadsbyggandet i kommunen finns främst i kommunens bostadsförsörjningsprogram som antogs i december Enligt bostadsförsörjningsprogrammet ska kommunen växa med cirka 200 lägenheter per år de närmaste fem åren. Hur detta behov bedöms tillgodoses finns i bilaga 1 till bostadsförsörjningsprogrammet. Denna bilaga är en lista över bostäder med planerad inflyttning Listan ligger även till grund för kommunens årliga befolkningsprognos. Uppgifterna om planerade bostäder är osäkra och därför revideras listan årligen. Det stora flertalet bostäder kommer att byggas i Eslövs stad genom förtätning. Detta ställer nya krav även på lokalförsörjningen då det inte finns möjlighet att tilldela tomter för kommunal verksamhet i samband med nyexploatering. Framtagande av mark till kommunens verksamheter sker efter beställning från verksamheten. Efter antaget lokalförsörjningsprogram kommer dessa behov sammanställas och arbetet med att ta fram lämplig mark påbörjas. Kommunen har börjat använda GIS i lokalförsörjningsplanering och kommer utveckla det framöver. Slutsatser och ekonomiska konsekvenser För att tillgodose en betydande del av nämndernas lokalbehov och andra satsningar inom det kommunägda fastighetsinnehavet har kommunfullmäktige anslagit cirka 507,3 miljoner kronor i års fastighetsinvesteringsbudget. Utöver detta tillkommer även nya investeringsbehov som lokalförsörjningsplanen redovisar. På grund av det omfattande framtida investeringsbehovet föreslår kommunledningskontoret att alla beslutade investeringar prövas och att både de gamla och de nya investeringarna prioriteras på nytt som den nyuppkomna situationen kräver. Barn-och familjenämnden har redovisat investeringsbehov på cirka 906,2 miljoner kronor under perioden Under 2017 finns det några utmaningar som måste lösas. 1 Källa: Bostadsförsörjningsprogrammet Eslövs kommun 15

48 Sida 48 (337) Framförallt handlar det om kapacitetsbrist på Sallerupskolan. Lokal för cirka 60 elever under en tillfällig period på cirka tre år behöver planeras. Förvaltningen bör först utreda interna möjligheter och lösningar att utnyttja befintliga lokaler innan en lösning via externa förhyrningar blir aktuell. Under denna tid bör nya Sallerupskolan byggas och bli klar till hösttermin De nya och anpassade administrativa lokalerna i gamla Rådhuset är tänkta att ersätta dagens externa förhyrda lokaler för förvaltningen för Arbete och Försörjning. Rådhuset behöver byggas om med en investering på cirka 25 miljoner kronor. De fackliga organisationerna i Eslövs kommun behöver byta lokaler eftersom de befintliga lokalerna inte uppfyller kraven som ställs för moderna kontorsarbetsplatser. Serviceförvaltningen ska ta fram ett förslag gällande nya lokaler. Kultur- och fritidsnämndens verksamheter består till stor del av icke lagstadgad verksamhet. Den fyller dock en viktig funktion för invånarna genom att erbjuda ett brett spektra av aktiviteter, allt från kulturupplevelser till idrottsliga inslag. I takt med att kommunen växer måste den kommunala servicen utvecklas i samma takt och i linje med kommuninvånarnas behov. I samband med framtagandet av lokalförsörjningsplanen har kultur- och fritidsnämnden redovisat ett investeringsbehov på cirka 3,5 miljoner kronor för period Kultur-och fritidsförvaltningens hyreskostnader kommer att öka någon gång under denna lokalförsörjningsperiod med kommande hyreskostnaden för nya Kulturskolans lokaler. Under 2018 bör status, kapacitet och utnyttjande av befintliga lokaler utredas. Ett genomförande av lokalförsörjningsplanen kommer att påverka barn och ungdomars möjligheter att gå i för- och grundskola och gymnasium i attraktiva och ändamålsenliga lokaler. Dessutom skapas förutsättningar för dem och för övriga invånare att kunna utöva olika fritidsaktiviteter i moderna lokaler och idrottsanläggningar. Vård-och omsorgsnämnden har inte redovisat direkta investeringsbehov men det finns en behovslista, en lokalresursplan som redovisar förvaltningens behov gällande olika åtgärder i de befintliga lokaler samt förhyrning av nya lokaler. Dessa olika åtgärder i de befintliga lokalerna är tänkta att finansieras genom hyra med ett tillägg till den befintliga hyran under en begränsad tid. De nya förhyrningar resulterar i nya hyresavtal. Dessa lokalåtgärder i de befintliga lokalerna tillsammans med de tillkommande nya lokalerna kommer att resultera i att hyreskostnader för vård-och omsorgsförvaltningen ökar. De nya förhyrningarna av lokaler avser framförallt verksamheter inom LSS. Detta bör vård-och omsorgsförvaltningen ta upp i den kommunala budgetdialogen redan i år. I lokalförsörjningsplanen för vård-och omsorgnämnden finns en del ställningstaganden att beakta. 16

49 Sida 49 (337) Andel äldre som ökar i kommunen i relation till antalet boendeplatser på vård-och omsorgsboende samt avsaknaden av andra boendealternativ såsom servicebostäder eller tillgängliga bostäder. Eslövs kommun, i förhållande till andra kommuner, har en god tillgång på platser i vård-och omsorgsboende gällande invånare i kategorin 65+. Enligt statistik från Kolada från Sveriges Kommuner och Landsting bor fem procent av invånarna i Eslöv på ett vård- och omsorgsboende. Detta kan jämföras med Skåne läns kommunsnitt på 3,6 procent och med ett kommunsnitt i Sverige på 4,2 procent. I åldersgruppen 80 år och äldre sker en kraftig ökning efter Mellan 2020 och 2030 ökar antalet personer som är 80 år och äldre med runt 600 personer (en ökning på cirka 35 procent). Även åldersgruppen år förväntas en stor ökning från 2020 med närmare 1000 personer (cirka sju procent) fram till I samband med den årliga revideringen av lokalförsörjningsplanen för perioden borde en fördjupad behovsutredning och analys tas fram. Utredningen bör ha en särskild inriktning mot äldreomsorg inom Eslövs kommun. Utredningen ska sedan utgöra en stabil grund till de kommande politiska besluten. Olika utredningar är påbörjade för att säkerställa statistiken och användandet av boendeplatser i Eslöv. Att ta i beaktning är att 14 boendeplatser under 2014/2015 omvandlats till korttidsplatser samt att åtta platser på Trollsjögården avser äldre med psykiska funktionsvariationer. Vidare används vissa platser till brukare över 65 år som kan ha andra behov än de som traditionellt sett brukar bo på ett vård-och omsorgsboende. Om dessa brukare inte fått ett boendebeslut på ett vård-och omsorgsboende hade alternativet varit att köpa dyra externa placeringar. Mixen av boendeplatser i särskilda boenden, mellanboendealternativ såsom tryggheteller serviceboende och brukare med hemvårdsbeslut påverkar kommunens ekonomi. Därför är det av yttersta vikt att analysen på boendeplatser inte hastas fram. Ansvaret kring beställning av olika utredningar, bevakning och uppföljning av behoven ligger hos verksamhetsnämnderna. Som en sammanfattning av Eslövs kommun investeringsbehov gällande barn-och familjenämnden, vård-och omsorgsnämnden, kultur-och fritidsnämnden, nämnden för Arbete och försörjning och kommunstyrelsen för perioden har gjorts lokalresursplaner i tabellform. Lokalresursplaner redovisar konkreta åtgärder med lokaler som nämnderna har prioriterat och godkänt. Serviceförvaltningen har prissatt dessa åtgärder i de fall där det varit möjligt. De preliminära budgetbeloppen för framtida investeringsbehov är grovt uppskattade, vilket innebär att dessa projekt när de blir klara kan komma att redovisa andra belopp. De ger en god fingervisning för den politiska organisationens strategiska inriktningsbeslut i samband med antagandet av kommunens lokalförsörjningsplan. Lokalförsörjningsplanen utgör ett viktigt planeringunderlag inför politiska prioriteringar och beslut kring kommunens lokalförsörjning. Ambitionen med 17

50 Sida 50 (337) lokalförsörjningsplanen är att uppnå så stor träffsäkerhet som möjligt i lokalplaneringen vad gäller lokalanskaffningen för att nå full behovstäckning under perioden. Det är dock först i samband med beslut om investeringsbudgeten som de slutliga avvägningarna görs mellan nämnder, verksamheter och enskilda projekt utifrån behov och kommunens ekonomiska förutsättningar. 18

51 Sida 51 (337) Eslövs kommun Tabell 1 LOKALRESURSPLAN FÖR Barn och Utbildning Utbyggnads/avvecklingsplan och större lokalförändringar i befintlig verksamhet VERKSAMHET OMFATTNING LOKAL: ÅR: KOMMENTAR Obs!! Kostnadsbedömning gjordes i tidigt skede och kan inte tas som slutliga. Avveckling Ombyggnad Tillfällig Nybyggnad av befintlig byggnad lokal Investeringar FÖRSKOLA i miljoner kr Paviljonger 75 elever x Planerad investering Prel. hyra kr/år och 3 års hyresavtalavtal. Andra interna kapaciteter och lösningar skall provas först. Tätort 140 platser x 45 Ökat barnantal. Ersätter Västerbo och Skogsgläntan 45 miljoner kronor Västerbo 52 platser x x Omodern och sliten Driftkostnader för verksamheten i samband med aveckling Skogsgläntan 35 platser x x x x Moduler Driftkostnader för verksamheten i samband med aveckling Jonasbo 35 platser x x x Ombyggda lägenheter Driftkostnader för verksamheten i samband med aveckling Skogsgläntans tomt 140 platser x 45 Ersätter Karl-Oskar och Åkerbo 45 Marieholm 70 platser x 35 Ökat barnantal. Med möjlighet att bygga ut. 35 Flyinge 140 platser x 45 Ökat barnantal. Ersätter befintliga förskolor i Flyinge 45 Stehag 100 platser x 40 Ökat barnantal. Ersätter Gyabo och Trollhassel 40 Trollhassel 35 platser x x x Moduler Driftkostnader för verksamheten i samband med aveckling GRUNDSKOLA Tätort 525 elever x 150 Ökat elevtal. Ersätter Fridasro, avlastar Västra 150 (ink. idrotthall) Sallerupskolan 525 elever x 125 Ökat elevtal. Fridasro kan vara ersättningslokal 125 Marieskolan 100 elever x 40 Ökat elevtal. Utbyggnad. Ny slöjdsal. 40 Stehagskolan 50 elever x 4 Gyabo till skolan. Ökat elevtal 4 Ekenässkolan x 90 Bergaskolan ersättningslokal under byggtid 90 Östra Skolan Etapp 2 x 44,3 Ombyggnad av Bergaskolan. Tidplan oklar 44,3 Flyingeskolan ht Skolan övertar lokaler från Häggebo Driftkostnader för verksamheten i samband med aveckling Moduler Flyingeskolan x ht Avvecklas när Häggebo övertas av skolan Driftkostnader för verksamheten i samband med aveckling Idrottslokaler Berga, utredning x x Status och kapacitet ib efintliga lokaler utreds Utredningskostnader Idrottslokaler Berga x ht Om/tillbyggnad p.g.a. elevökning Ej kalkylerbar/ utredning krävs GYMNASIE- OCH VUXENUTBILDNING 228,2 228,2 (politiskt beslut finns) Idrottslokaler Berga, utredning x x Status, kapacitet och utnyttjande av befintliga lokaler utreds Utredningskostnader Idrottslokaler Berga x ht Om/tillbyggnad p.g.a. elevökning Ej kalkylerbar/ utredning krävs Östra skolan x 10,7 Tidplan oklar 10,7 (politiskt beslut finns) Totalt 906,2 Totalt miljoner kronor

52 Tabell 2 LOKALRESURSPLAN för AoF och KLK Utbyggnads/avvecklingsplan och större lokalförändringar i befintlig verksamhet Sida 52 (337) VERKSAMHET OMFATTNING LOKAL: ÅR: KOMMENTAR Obs!!Kostnadsbedömning i tidigt skede. Avveckling Ombyggnad Tillfällig Nybyggnad av befintlig byggnad lokal alt.ny förh Investeringar Administrativa lokaler i miljoner kr Rådhus 70 pl. x x Ett politiskt beslut förväntas i juni Stadshus 400 pl. x x Det väntas på ett inriktningsbeslut Beroende på vilken inriktning kommunen väljer att ta (ombyggnad av befintlig lokal eller nybygge) Fackliga lokaler ca 200 kvm x x Nya lokaler. Hyreskostnad per år: ca kr Tabell 3 LOKALRESURSPLAN FÖR Kultur och fritid Utbyggnads/avvecklingsplan och större lokalförändringar i befintlig verksamhet VERKSAMHET ÅTGÄRDENS LOKAL: ÅR: KOMMENTAR Investeringar OMFATTNING Avveckling Ombyggnad Nya Nybyggnad i miljoner kr av bef.lokal lokaler Obs!!Kostnadsbedömning i tidigt skede. Karlsrobadet Utbyggnad med x x Behovet kräver lite längre Ej kalkylerbar/ utredning krävs en ny rehabbassäng framförhållning än andra åtgärder Kulturskola x x Behov av nya lokaler så snart som möjligt. EBOs projekt Gasverket Hyra resten av x x Vsh och org har vuxit ur sina Driftkostnader för verksamheten /Ny hyra befintliga lokaler lokaler. Adm./Stab x 2,5 Kalkyl är på gång 2,5 på Stadsbiblioteket Fritidsbanken kr/år x x Fri hyra år 1, hyreskostnad år 2 Bian x x Har lägre prio än andra lokaler men har moderniseringsbehov efter 30 år i bruk. Måldomartorn ca kr x 1 Anläggningen är i princip klar men 1 saknar ett måldomartorn Ers.lokaler ca kr/år x x Johnssons Minne lämnas under miljoner kronor (politiskt beslut) Driftkostnader för verksamheten /Ny hyra Driftkostnader för verksamheten /Ny hyra miljoner kronor OBS! Det borde göras en utredning kring andra alternativ för detta ändamål. I dags lägget har vi bara ett alternativ! Driftkostnader för verksamheten /Ny hyra till Johnssons Minne 2017 och då krävs nya lokaler för Eslövs Cykelklubb och EMUS Skyttelokal När BoU lämnar x x Lokalen som nyttjas idag är Driftkostnader för verksamheten /Ny hyra i Löberöd pavijonger kan i mycket dåligt skick och därför dessa ev nyttjas finns omedelbart behov av ny Status, kapacitet och utnyttjande av befintliga lokaler borde utredas. x Detta i samband med utredningen av idrotts lokaler på Berga. Ett utvidgat uppdrag. Utredningskostnader Totalt 3,5 Totalt 3,5 miljoner kronor

53 Sida 53 (337) Eslövs kommun LOKALRESURSPLAN FÖR VÅRD-OCH OMSORGS FÖRVALTNING Utbyggnads/avvecklingsplan och större lokalförändringar i befintlig verksamhet VERKSAMHET ÅTGÄRDENS LOKAL: ÅR: KOMMENTAR OMFATTNING Avveckling Ombyggnad Ny lokal Nybyggnad av bef.lokal Varför tillkommer den just då? Äldreomsorg Ölyckehemmet X X Myndighetskrav Rsyd Kvarngatan 7, hemvårdenshus X X Arbetsmiljökrav Funktionsnedsättning LSS-boende Delvis X X 2 st X 10 lägenheter LSS-boende Delvis X X X X X 8 lägenheter/år Psykiatriboende X X Daglig verksamhet ny verksamhet X X Daglig verksamhet, Hantverkarhuset, Storgatan 3 X X X Daglig verksamhet, Rudolf Jonassonsväg 29 X X X Barnboende, Lapplandsvägen 11 A X X X Offerter ska inhämtas Tillsyn/vistelse, Göingevägen X X X Omflytt till Lapplandsvägen 11 A Socialtjänsten över 18 år Inga behov

54 ESLÖVS KOMMUN BoF Sida 54 (337) Per Jönsson Förslag till lokalförsörjningsplan för Barn- och familjenämnden Innehåll Utgångspunkter för planeringen Sid 1 Aktuell lokalsituation Grundskola Sid 2 Förskola Sid 3 Övriga lokaler Sid 5 Befolkningsprognos Sid 6 Bedömningar och förslag Sid 8 Eslövs tätort Sid 8 Byarna Sid 11 Bilaga 1. Sammanställning över skollokaler. Bilaga 2. Sammanställning över förskolelokaler. Bilaga 3. Sammanställning över grundskoleelever och förskolebarn hos annan huvudman. Bilaga 4. Sammanställning över övriga lokaler. Utgångspunkter för planeringen Som grund för lokalbehovet är befintliga lokalers kapacitet, funktionalitet och skick; ställt i relation till befintligt och förväntat antal barn och elever som ska ha plats. Den geografiska aspekten är betydelsefull eftersom avstånden mellan barnens och elevernas hem och verksamhetslokalerna måste vara rimliga. Även den sociala dimensionen i boendet är viktig eftersom skolor och förskolor i görligaste mån bör motverka segregation i samhället. Detta

55 Sida 55 (337) underlättas om enhetema inte är alltför små. Placeringen av enheterna är också viktig i sammanhanget. Förutom skolor och förskolor finns även behov av lokaler för socialtjänstens verksamhet och förebyggande arbete. Aktuell lokalsituation Grundskola En översikt för samtliga grundskolelokaler finns i bilaga 1. Av sammanställningen framgår att Ekenäskolan, Östra Strö skola, Sallerupskolan och Fridasroskolan är i stort behov av modernisering, alternativt att bytas ut mot bättre lokaler. Även Västra skolan, Harlösa skola, Flyingeskolan, Marieskolan och Stehagskolan är i olika grad i behov av modernisering och/eller komplettering av lokalerna på sikt. En fördjupad utredning har gjorts kring Sallerupskolans skick. Kostnaden för att renovera och modernisera skolan bedöms kalkylmässigt som något lägre än att bygga nytt. Samtliga skolor i Eslövs tätort är fullt utnyttjade även om det finns visst utrymme att fylla på i befintliga klasser om nya elever flyttar in. Skolorna på de mindre orterna har varierande beläggning. Harlösa, Östra Strö och Marieholm har utrymme för fler elever och även de andra skoloma kan i dagsläget fylla på i de flesta klassema. Generellt kan sägas att flera av skolorna är relativt väl dimensionerade för dagens elevtal, men att andra börjar bli överbelastade. Beslutade ännu ej verkställda lokalförändringar Etapp 2 av Bergaskolans ombyggnad till grundskola. Ska genomföras när den nya byggnaden för gymnasie- och vuxenutbildningen är klar. Planeras stå fårdig inför ht Ekenäskolans om- och tillbyggnad. Bergaskolan ska användas som ersättningslokaler. Planeras stå fårdig inför ht Källebergskolan flyttar in i den ombyggda Bergaskolan ht Nuvarande Källebergskolan lämnas, användning därefter ej beslutad. Lapplandsvägen ska användas som resursskola framöver Inflyttning planeras under hösten Klausastället (Loftebyskolan) blir då ledig och kan användas till annat eller avyttras. 2(13)

56 Sida 56 (337) Barn- och familj enämnden har begärt utökade lokaler för Sallerupskolan från och med höstterminen Beslut har i skrivande stund inte fattats i kommunstyrelsen. Elever utanför kommunens verksamhet Det är ett relativt få elever som har sin skolgång utanför kommunens egen verksamhet, totalt cirka 345, och merparten av dessa bor i kommunens utkanter. Situationen har varit stabil under många år (bortsett från Karl- Oskarskolans öppnande och nedläggning) och risken för svårhanterliga förändringar är liten. Slutsatser för grundskolans lokalsituation Det finns ett betydande investeringsbehov i kommunen beroende på att många skollokaler behöver moderniseras och renoveras. I några fall kan ett bättre alternativ vara att bygga nytt och lägga ner. Det gäller Sallerupskolan, Fridasroskolan och Östra Strö skola. Ett par skolor är kapacitetsmässigt pressade i dagsläget. Det gäller främst Sallerupskolan som har brist på lokaler, men även Västra skolan, Fridasroskolan, Källebergskolan, Norrevång f-6 och Stehagskolan som är vid sitt kapacitetstak. Förskola En översikt för samtliga förskolor finns i bilaga 2. Av sammanställningen framgår att Jonasbo, Skogsgläntan, Trollet, Västerbo, Pegasus och Trollhassel är mindre väl fungerande lokaler och bör avvecklas. Även Fridebo, Åkerbo, Ängabo och Billinge förskola är i olika grad i behov av modernisering och/eller komplettering på sikt. Avveckling kan vara ett alternativ. Beläggningen varierar av naturliga skäl kraftigt över tid, med låg beläggning tidigt på hösten och mycket hög sent på våren. Detta eftersom en hel årskull försvinner till förskoleklasserna över sommaren och den årskull som ersätter denna kommer in successivt, efterhand som barnen blir stora nog för att gå i förskola. För närvarande råder god balans i Eslövs tätort, men det finns mycket små marginaler för oväntad inflyttning eller andra händelser. Även i flertalet förskolor utanför centralorten är det i dagsläget balans men med mycket små eller inga marginaler. Undantag är Harlösa och Löberöd där tillgången på platser är god. 3(13)

57 Sida 57 (337) I budget beslutade ännu ej verkställda lokalförändringar Förskola i Skytteskogen (anges som "Ekenäsgården" i budgeten). Byggande pågår och beräknas stå fårdigt sommaren Trollets förskola flyttar in och Skyttebo förskola flyttar tillbaka dit när lokalen är fårdig. Trollets nuvarande lokaler blir då lediga och kan användas till annat. Ny förskola som ersätter Västerbo förskola. Planerat fårdig år Projektering nyss påbörjad med inriktning på central placering i Eslöv. Anslaget är beräknat utifrån 70 platser men i projekteringen är utgångspunkten minst 100 platser. Ny förskola i Flyinge för ökat barnantal och ersättning av Pegasus temporära lokaler. Planerat fårdig Anslaget är beräknat utifrån 70 platser. Ny förskola i Stehag. Projekteringsstart För ökat barnantal och ersättning av Trollhassels temporära lokaler. Planering ska göras för utbyggnad och modemisering av Fridebo förskola som ägs av EBO. Ingen tidsangivelse. Förskolebarn hos annan huvudman Det finns 69 förskolebarn i verksamhet utanför kommunens gränser och 187 barn hos enskild huvudman i Eslövs kommun. (Bilaga 3) Situationen har varit stabil under många år och risken för svårhanterliga förändringar är begränsad. Stehag är den ort med störst andel barn i enskild omsorg och en nedläggning av Torsholkens förskola i Stehag skulle vara svår att hantera för kommunen. Likaså finns många barn från Flyinge i BMSL på andra sidan gränsen till Lunds kommun. Viss handlingsberedskap i dessa orter är därför befogad. Slutsatser för lokalsituationen inom förskolan Ett flertal små förskolor finns i tillfålliga lokaler som är mindre väl lämpade som förskolor och bör avvecklas. Det gäller Trollet, Skogsgläntan, Jonasbo och Västerbo förskolor i staden Eslöv, samt Trollhassel i Stehag och Pegasus i Flyinge. Även Fridebo, Ängabo och Åkerbo förskolor bör avvecklas på sikt och Billinge förskola är i behov av modemisering så småningom ifall den ska finnas kvar. De modulförskolor som successivt kommer att ersättas är ägda av kommunen och kan ges annan användning. Betydande investeringar behövs således även utan att beakta befolkningsökningen. Viss beredskap för svängningar i antalet barn hos externa huvudmän är befogat i Stehag, Flyinge och i någon mån Eslöv. 4(13)

58 Sida 58 (337) Övriga lokaler En översikt för övriga lokaler finns i bilaga 4. Av översikten framgår att lokalerna generellt är lämpliga för sina ändamål men att det finns kapacitetsproblem på Resursavdelningen (stadshuset) och att Familj eenhetens lokaler har arbetsmiljöbrister. Enheten Ensamkommande Barn finns i inhyrda lokaler. Enheten minskar i storlek i takt med att antalet ensamkommande barn i kommunen minskar och ska på ett eller två års sikt slås ihop med utredningsenheten. Slutsatser Familj eenheten behöver förbättrade eller nya lokaler i närtid. Resursavdelningen i stadshuset behöver utökade lokaler år 2018 när Enheten Ensamkommande Barn förutsätts slås ihop med Utredningsenheten. 5(13)

59 Sida 59 (337) Befolkningsprognos Elevutveckling Enligt befolkningsprognosen förväntas antalet barn i ålder 6-15 år öka med knappt 300 fram till år 2020, ytterligare drygt 250 fram till 2025 och drygt 300 till fram till Totalt en ökning med 900 elever under perioden fram till år Den absoluta merparten av ökningen förväntas hamna i centralorten. Då skolorna för åk f-6 redan är fullbelagda i Eslövs stad innebär det ett behov av kapacitetsökning motsvarande cirka tre klasser per årskurs. Ökningen förväntas till stor del bestå i att barn i skolålder flyttar in. Det innebär att man redan när förskoleklasserna bildas måste hålla nere klasstorleken för att kunna ta emot nya elever ända fram tills dess klassen går ut åk 6. En genomsnittlig klasstorlek i förskoleklass bör därför ligga på elever. BEFOLKNING I ESLÖVS KOMMUN 2016 SAMT PROGNOS ALDERSGRUPP: 6-15 ÅR Prognosen har även en uppdelning i Eslövs tätort och utanför centralorten. Dessutom finns en prognos för olika delområden utanför staden för de närmaste fem åren. Osäkerheten för de mindre orterna är mycket stor då även mindre utbyggnad av bostäder får stort genomslag, liksom generationsskiften i villaområdena. I Stehag, Flyinge och Marieholm balanserar skoloma på gränsen av vad de klarar. Detta beror på tröskeleffekter genom att flera underifrån kommande årskullar är så stora att de behöver delas på fler klasser, även om elevökningen rent numerärt inte skulle bli så stor. 6(13)

60 Sida 60 (337) Prognosen för centralorten är inte uppdelad på stadsdelar, men utifrån befintligt antal barn i de underifrån kommande årskullarna i de olika stadsdelarna blir trycket störst i de centrala delarna och i viss mån i de södra delarna av staden. Detta gäller de närmaste åren. Var trycket sedan hamnar beror på var bostäder byggs och hur generationsväxlingarna i bostadsområdena utvecklas. Utveckling av antalet förskolebarn Enligt befolkningsprognosen förväntas antalet barn i ålder 1-5 år öka med cirka 160 fram till år 2020, ytterligar 175 fram till år 2025 och sedan endast marginellt öka med 25 barn fram till Totalt förväntas antalet barn i förskoleålder öka med c:a 360 fram till år Den absoluta merparten av ökningen förväntas i centralorten. Andelen barn i förskola är ungefår 93 %. BEFOLKNING I ESLÖVS KOMMUN 2016 SAMT PROGNOS ÅLDERSGRUPP: 1-5 ÅR Prognosen är uppdelad på olika områden utanför centralorten för perioden Smärre ökningar förväntas bland annat i Marieholm och Flyinge. Osäkerheten är dock stor i de mindre tätortema, då även begränsade nybyggnadsprojekt får stort genomslag liksom generationsväxlingar i villaområdena. Sammantaget bedöms det som befogat att omgående starta planprocess och projektering för nya förskolor i Eslöv, Flyinge, Stehag och Marieholm. 7(13)

61 Sida 61 (337) BEDÖMNINGAR OCH FÖRSLAG FÖR ESLÖVS TÄTORT Eslövs tätort grundskola En kapacitetsökning behövs snarast för f-6. Det finns olika möjligheter att lösa detta genom ny- eller tillbyggnad på olika platser. De förslag som läggs fram här innebär ett samordnat paket som minimerar störningar i den löpande skolverksamheten och kostnader för ersättningslokaler, samt skapar en långsiktigt hållbar skolstruktur i orten. Samordningen ger även ekonomiska fördelar; de båda nya skolorna kan handlas upp samtidigt och med samma förfrågningsunderlag. Fridasroskolan kan användas som ersättningslokal vid Västra skolans modernisering. Sallerupskolan får disponera Nunnebo förskola som kortsiktig avlastning Genomför etapp två av Bergaskolans ombyggnad och flytta dit Källebergskolan enligt plan. Därmed får åk 7-9 tillräcklig kapacitet för att klara den kommande elevökningen fram till 2025 eller längre. Idrotten för Gymnasiet och Östra/Källeberg utreds och åtgärdas avseende teknisk standard, funktionalitet och kapacitetsökning. Det behövs minst två omklädningsrum till samt möjlighet att dela antingen Tennishallen eller stora Bergahallen. Bygg ny treparallellig skola vid Badet. Ersätter Fridsroskolan och avlastar Västra skolan. Klart Bygg ny treparallellig skola på Sallerupskolans tomt. Avsikten är att den befintliga skolan används tills den nya är fårdig. Klart 2020 Renovera och modernisera Västra skolan. Klart 2020 eller Fridasroskolan är ersättningslokal under byggtiden. Genomför ombyggnaden av Ekenässkolan enligt plan. Klart Bergaskolan är ersättningslokal under byggtiden. Flytta in Källebergskolan i Bergaskolan när Ombyggnaden av Ekenäskolan är klar. Spara Källeberg (malpåse) för ev expansion inom Gy/vux eller för grundskolans kommande elevökning. Reservera mark för ny f-6-skola på Öster för utbyggnad på lång sikt. Centralt läge att föredra. 8(13)

62 Sida 62 (337) Eslövs tätort förskola Antalet barn i förskoleålder förväntas öka snabbt fram till år 2025 med sammanlagt c:a 250 barn. Ett antal förskolor behöver bytas ut mot nya inom en 10-årsperiod av kvalitetsskäl. Mest angeläget är paviljongförskolorna Trollet och Skogsgläntan, samt Jonasbo och Västerbo. Det innebär ett behov av att bygga minst 350 nya förskoleplatser och helst fler då även Ängabo, Fridebo och Åkerbo efterhand bör bytas ut. För att ge goda pedagogiska och verksamhetsmässiga förutsättningar och för att spara mark, bör nytillkommande förskolor dimensioneras för c:a 100 barn eller fler. Det finns ett antal lämpliga tomter att bygga på, bland annat några med förskolor som föreslås läggas ner. Intressanta lägen är Skogsgläntan, utanför Västerbo, utanför Fridebo/Fridasroskolan, Ängabo, Spritfabriken, vid Karlsrobadet, Edelbergsparken, med flera. Placering av förskolor är i hög grad även en stadsbyggnadsfråga och måste hanteras i nära samarbete med tillväxtavdelningen. Beroende på vilka lägen som väljs kan ordningsföljd och tidplaner behöva justeras, särskilt om en förskola ska rivas och ersättas med en ny. Hyr Karl-Oskarskolan på 5-6 år och flytta dit Nunnebo och OBomsorg augusti Nunnebos nuvarande lokaler avlastar Sallerupskolan. Gör snarast en detaljplan för en permanent förskola på Skogsgläntans tomt. Stäng Jonasbo sommaren Bygg ny förskola i centralt läge inför augusti platser. Vid Badet om möjligt. Lägg ner Västerbo och Skogsgläntan. Bygg ny förskola med platser på Skogsgläntans tomt, klart 2022 eller Lägg ner Åkerbo och Karl-Oskar. Bygg ny förskola på Väster med platser. Flera lägen möjliga. Lägg ner Ängabo när nya förskolan är klar 2023 eller Bygg ny förskola med platser på Ängabos tomt och lägg ner Fridebo när den är klar 2024 eller Ny detaljplan krävs eftersom nuvarande har en alltför begränsad byggrätt. Planlägg för en förskola till i Eslöv väster om järnvägen. Reservera mark och planlägg för ny förskola öster om järnvägen. Centralt läge eftersträvas. 9(13)

63 Sida 63 (337) Övriga lokaler Planering för administrativa lokaler sker i ett kommunövergripande perspektiv. Inom ramen för den planeringen ska följande hanteras. Familjeenheten får nya eller ombyggda lokaler som motsvarar arbetsmiljökraven. Resursenheten får tillgång till utökade lokaler, dels p.g.a. trångboddhet och dels p.g.a. att enheten för ensamkommande barn ska slås ihop med utredningsenheten inom något år (2018). Lokalerna för enheten för ensamkommande barn på Södergatan lämnas då hyresavtalet går ut. 10(13)

64 Sida 64 (337) BEDÖMNINGAR OCH FÖRSLAG FÖR BYARNA Stehag Förskolorna i Stehag är fullt belagda och marginaler saknas. En avdelning på Gyabo förskola disponeras av skolan och kan inte återföras till förskolan utan negativa följder för skolan. Trollhassel finns i temporära lokaler med tillfälligt bygglov och har brister i funktionaliteten. Ett trettiotal barn finns på den fristående förskolan Torsholken i Stehag. Beredskap behövs för tillfälliga lösningar eftersom situationen är skör både på förskola och skola. Mark införskaffas söder om järnvägen för ny förskola med c:a 100 platser. Detaljplanen ändras så att det går att bygga tillräckligt stort. Bygg snarast möj ligt. Flytta dit Trollhassel och Gyabo. Gyabo överförs i sin helhet till skolan. Trollhassel kan användas till annat eller avyttras. Se över plansituationen för framtida utbyggnadsmöjligheter av både förskola och skola. Behov kan uppstå om 5-10 år. Billinge På lång sikt behövs en modernisering av befintlig förskola, alternativt en ny som ersättning för den gamla. Marieholm Förskolorna har ingen ledig kapacitet och skolan kan endast utökas med en klass inom befintliga lokaler. Befintliga barnkullar i förskoleålder är större än de som är inne i skolan. Skolan behöver med stor sannorlikhet byggas ut till två paralleller inom några år. Lokaltillskott bedöms behövas redan från höstterminen Starta omgående arbete med detaljplan för en ny förskola. Gärna i centralt läge norr om järnvägen. Området vid skolan är också en möjlighet. Dimensionera för 70 platser med möjlighet att bygga ut i senare skede. Klart snarast möj ligt. Starta projektering för utbyggnad av skolan till två paralleller. Bygg omgående. Trä- och metallslöjden behöver också nya lokaler. Löberöd Förskolan har ledig kapacitet som motsvarar förväntad ökning av antalet förskolebarn i området de närmaste åren.

65 Sida 65 (337) Grundskolan är väl dimensionerad för behoven. För högstadiet prognosticeras en viss ökning fram till år 2021 men denna bör kunna hanteras i befintliga lokaler. Inga behov av förändringar förväntas de närmaste åren. Det är möjligt att i framtiden bygga ut Lönnebo förskola med platser vid behov. Skolans funktionalitet kan behöva ses över längre fram. Harlösa Förskolan har ledig kapacitet och inga större förändringar av antalet barn i området förutspås. Skolans kapacitet motsvarar behovet för närvarande vilket innebär 6 klasser. Skolan och den ena förskolan finns i olika delar av samma byggnad vilket ger flexibilitet om behoven skulle ändras över tid. Planberedskap bör skapas för att ersätta den förskola som finns i skolbyggnaden om det skulle bli behov av att utöka skolan i framtiden, d.v.s. till en klass per årskurs eller mer. I ett sådant läge är det naturligt att skolan övertar förskollokaler i skolbyggnaden. Om antalet barn i byn i stället minskar kan det på sikt bli svårt att driva skolan. Flyinge Förskolornas kapacitet utnyttjas fullt ut och inga marginaler finns. Antalet barn i förskoleålder ökar och läget blir sannorlikt ansträngt runt årsskiftet 2017/18. Närmare 20 barn i området går i dag i den fristående förskolan BMSL i Flyinge by i Lunds kommun. Förskolan Pegasus har tillfålligt bygglov och det finns brister i lokalens funktionalitet. Flyingeskolan balanserar mellan en och två klasser i varje årskurs. Skolan har fått utökade lokaler i form av temporära moduler. Från och med höstterminen 2018 behövs förmodligen plats för ytterligare en klass. Lokalsituationen är redan pressad och byn förutsätts fortsätta växa. En kapacitetsökning behövs både inom skola och förskola och det finns olika sätt att göra detta. Nedanstående bedöms som kostnadseffektiv, relativt snabb och med bra framtida utvecklingsmöjligheter. Placera moduler för cirka 30 barn så nära Häggebo förskola som möjligt för att hantera ökningen av förskolebarn. Flytta även dit Pegasus. Klart i början av Pegasus nuvarande lokaler avvecklas. 12(13)

66 Sida 66 (337) Starta planarbete snabbast möjligt för ny förskola med 140 platser och bygg så snabbt det går. Häggebo förskola och den nya modulförskolan flyttar in. Häggebo förskola släpper sedan lokaler till skolan som då kan växa till två paralleller. Modulerna på skolan och förskolan kan avvecklas. På lång sikt kan skolan byggas ut permanent till två eller tre paralleller och Häggebo kan återgå till att vara förskola. Gårdstånga Örtofta När det är aktuellt med ny detaljplan för bostäder bör även en förskola finnas med. Det krävs relativt lite utbyggnad för att det ska finnas underlag för en förskola med platser. Avlastar då Flyinges förskolor. På lång sikt (15-20 år) behövs en ny förskola som ersättning till den befintliga. Om det blir fråga om någon utbyggnad av byn behövs en ny förskola eftersom den befintliga är full. Östra Strö Hurva Elevunderlaget förväntas vara oförändrat de närmaste åren. Östra Strö skola har c:a 50 elever, fördelat på 5 årskurser, och det är svårt att driva en så liten skola. Skolans lokaler har betydande brister i funktionaliteten, särskilt beträffande tillgängligheten. Förskolans kapacitet motsvarar behovet. Inga behov av förändringar förväntas de närmaste åren. 13(13)

67 Lokalförsörjningsplan bilaga 1 Sida 67 (337) Kommunala skolor, översikt för lokalplanering Objektnr Skola Dimensionering Faktiskt elevtal Yta BRA Hyra Hyra/kvm BRA M2 per dim. elev M2 per fak. elev Byggår Funktionalitet Anmärkning elevtal vt Norrevång kr 861 kr 19,0 22, Bra FB-klasser m.m. minskar kapaciteten till c:a Norrevång f kr 861 kr 6,7 6, Bra Bredablickskolan kr 960 kr 34,5 36, Bra Särskola 53 elever. Övriga på mottagningskolan i en del av huset Ekenässkolan kr 725 kr 18,3 18, Mindre bra Modernisering/renovering planerad Västra skolan kr 725 kr 8,8 9, Godtagbar InkI F-huset. Renoverad Ytan för Västra+F-huset(494,7) Östra Strö skola kr kr 9,5 15,2? Mindre bra Renoverad Ölyckeskolan kr 984 kr 13,8 15, Bra Det mesta byggt Harlösa skola kr 935 kr 28,7 35, Godtagbar Idrottshall ingår i ytan Flyinge skola kr 828 kr 17,7 23, Bra Hyrd paviljong och idrottshall ingår i ytan Sallerupskolan kr 584 kr 14,8 15, Mindre bra Tillbyggnad sporthallen ingår ej, men sporthallen ingår i ytan Marieskolan kr 937 kr 11,5 15, Bra/godtagbar De äldre byggnaderna är mindre funktionella Stehagskolan kr 463 kr 16,8 19, Bra/godtagbar Yta inkl sporthall. Tillbyggt i omgångar och dessa delar är funktionella. Akermans väg kr kr 11,0 78,6? Godtagbar Resurskola. Mottagningsskola för nyanlända (nerlagd). Kortidskontrakt Loftebyskolan kr kr 37,0 37,0? Bra Resursskola. Ombyggd Nya Östra kr kr 9,4 15,4 Mycket bra Delar lokal med Bergagymnasiet. Nyrenoverade lokaler, ej helt färdigställt Källebergskolan kr kr 7,4 7, Bra Delar matsal och idrott med Berga. Ska flytta ihop med Nya Ostra Teknikcentrum kr 666 kr #DIVISION/0! 1988 Mindre bra Slöjdsalar och klassrum för tillfälligt bruk Fridasroskolan kr kr 11,9 11, Mindre bra/godtagbar Hyrs av EBO. Av ytan avser 1044 kvm Fridebo Bergagymnasiet kr 364 kr 18,2 20,2 1970, 1991 Bra/godtagbar Nyare delen och renoverade delar (2010) är bra Bygg- och anläggning kr 635 kr 26,9 38, Bra För yrkesä mnen och viss teori. Totalrenoverad och tiilbyggd Gymnasiesärskolan kr kr 25,7 64, Bra Salliushuset kr 861 kr 8,7 7, Bra/godtagbar Högt antal studerande p.g.a. många deltidsstuderande Hyveln kr kr 21,8 37,4? Bra/godtagbar För yrkesämnen, fordons- och elprogrammet. Hyrs av Blomsterberg Nya GymnasieskoIan , Mycket bra Gamla Östra kr 673 kr 9,4 20, Godtagbar Huvudbyggnad Dimensionering avser ungefärligt antal elever/studerande som skolan kan ta emot. Baseras för grundskolan på klasstorlek 25. Yta avser byggnadens inomhusarea. Funktionalitet avser hur väl byggnaden är anpassad för verksamheten: Mindre bra, godtagbar, bra och mycket bra är termerna som används (i nämnd ordning). Avser ej teknisk funktionalitet. Observera att några skolor delar vissa lokaler med varandra och att idrottslokaler av olika storlek ingår i ytorna. Siffrorna är därigenom inte helt jämförbara med varandra.

68 Sida 68 (337) Lokalförsörjningsplan bilaga 2 Kommunala förskolor, översikt för lokalplanering Platser avser ungefärligt antal barn förskolan kan ta emot. Inskrivna avser hur många barn som har en tilldelad plats t.o.m Yta avser byggnadens inomhusarea. Kursiva siffror är skattade, ej exakta. Funktionalitet avser hur väl byggnaden är anpassad för verksamheten: Mindre bra, godtagbar, bra och mycket bra är termerna som används (i nämnd ordning). Avser ej byggnadstekniskt skick. Mindre bra = Lokalen uppfyller inte kraven i tillräcklig utsträckning och bör avvecklas. Godtagbart = Lokalen har vissa brister och bör förbättras eller avvecklas på sikt. Bra = Lokalen fungerar bra som förskola Mycket bra = Lokalen är fullt ut anpassad för modern förskoleverksamhet.

69 Sida 69 (337) Bilaga 3 Grundskoleelever och förskolebarn i annan verksamhet än Eslövs kommuns, april 2017 Grundskola Extern huvudman med minst 10 elever från Eslöv Antal Årskurser Emiliaskolan Höör 20 F-9 Internationella Engelska skolan i Lund Kunskapsskolan Lunds Waldorfskola 19 F-9 St Thomas skola 10 F-9 BMSL 19 F-9 Svalövs kommun 23 F-6 Lunds kommun 78 F-9 Montessorifriskolan i Eslöv 71 f-6 Observationer och slutsatser Elever som går i skola utanför kommunen är i regel bosatta i kommunens utkanter. Den enda friskolan i Eslövs kommun, Montessorifriskolan, domineras helt av elever från Eslövs tätort. Bortsett från Karl-Oskarskolans öppnande och stängning har situationen varit stabil åtminstone över de 10

70 Sida 70 (337) senaste åren, även om antalet elever från Billinge som går i Svalövs kommun ökade efter stängningen av Billinge skola. Håstads skola är en stark magnet för de boende i Örtofta. Om skolan skulle läggas ner kan situationen förändras hastigt. Sårbarheten generellt är låg ur Eslövs kommuns perspektiv. Förskola Antal barn i verksamhet utanför Eslövs kommun är 69. Huvudmän utanför kommunens gränser med minst 10 barn från Eslövs kommun: BMSL (Flyinge) 23, Trollungar (Trolleholm) 16. Barn hos enskild huvudman i olika orter Antal barn Eslöv (fyra olika huvudmän) 109 Västra Strö 12 Östra Strö 33 Stehag 33 Totalt 187 Observationer och slutsatser Andelen barn utanför kommunens egen verksamhet är relativt liten och har varit stabil under många år. De enskilda förskolorna i Eslövs tätort är alla centralt placerade vilket är en fördel utifrån befolkningsfördelningen i staden. Sårbarheten generellt är låg ur Eslövs kommuns perspektiv.

71 Lokalförsörjningsplan bilaga 4 Övriga lokaler BoU, översikt för lokalplanering Sida 71 (337) Lokal Familjens hus* Österg 8 Södergatan 14 Stadshuset Adm Stadshuset Resursavd Användning Antal arbetsplatser Antal personer Yta m2 Familjecentral 1 2 Familjeenheten Kontorslokaler Kontorslokaler 24 Kontorslokaler Byggår Funktionalitet Bra Godtagbar Mycket bra Mycket bra Mycket bra Anmärkning Drivs tillsammans med regionen. Täcker inte behovet fullt ut. Delas med AoF och regionen. Brister i arbetsmiljön Hyrs t.o.m av Blomsterberg Trångt. Ökande behov. * Lokalen innehåller öppen förskola och barnavårdscentral. Yta avser lokalens inomhus area Funktionalitet avser hur väl lokalen är anpassad för verksamheten och avser ej byggnadstekniskt skick. Midre bra, godtagbar, bra och mycket bra är termerna som används (i nämnd ordning). Arbetsplatser avser antalet arbetsrum. En del av dessa kan man utrymmesmässigt sitta fler än en

72 GoV Sida 72 (337) Per Jönsson Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden Förslag till lokalförsörjningsplan för Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden Ärendebeskrivning Barn och Utbildning har i samverkan med övriga förvaltningar tagit fram ett förslag till lokalförsörjningsplan. Efter ställningstagande i Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden är planen tänkt att vara ett underlag för budgetarbete och för framtagande av detaljplaner och eventuella fördjupade översiktsplaner. Planeringen är rullande och avsikten är att en reviderad lokalförsörjningsplan ska tas fram varje år. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse Lokalresursplan Översikt av skollokaler i Eslövs kommun Beredning Gymnasie- och vuxenutbildningens lokaler bedöms generellt som bra och funktionella. De förbättringsområden som finns på Salliushuset kommer att åtgärdas i de beslutade renoveringarna de närmaste åren. Med den nya byggnaden på Östergatan/Gasverksgatan blir lokalstandarden ännu bättre. Lokalsituationen för ämnet idrott och hälsa behöver utredas och förbättras så att lokalerna vid Bergaskolan motsvarar det samlade behovet för gymnasieskola och grundskola (och då främst avseende möjligheter till omklädning/omklädningsrum). Beträffande dimensioneringen så motsvarar de planerade lokalerna det behov som finns inom vuxenutbildningen och den omfattning som beslutats för gymnasieskolan. Den ökning inom IM-Språk som hastigt uppstod under 2016 tillgodoses genom tillskottet av Östra skolans huvudbyggnad. För framtiden förväntas antalet elever i gymnasieålder öka med c:a 300 fram till år 2025 och därefter ligga kvar runt Även vuxenutbildningen får med den förväntade befolkningsökningen ett större underlag. I vilken mån detta får genomslag i lokalbehoven framöver beror främst på politiska beslut, både statliga och lokala. För vuxenutbildningens del spelar statliga satsningar och ändrad lagstiftning stor roll för efterfrågan på utbildning, medan man på lokal nivå beslutar om hur och var denna efterfrågan ska hanteras genom att besluta om driftsformer (egen/annan regi, Barn och Utbildning 1(2) Postadress: Eslöv Besöksadress: Stadshuset, Gröna torg 2 Telefon: E-post: Barn.och.Familj@eslov.se

73 GoV Sida 73 (337) salsbunden-/distansundervisning etc). För gymnasieutbildningens del ingår Eslöv i regionens samlade utbud och blir den egna gymnasieskolan full kan man mycket väl tillgodose behovet genom att eleverna har tillgång till platser på andra skolor. Likaså kan brist på gymnasieplatser generellt inom samverkansområdet innebära ett ökat tryck på utbildningsplatser i Eslöv. För att behålla handlingsfrihet är det lämpligt att kommunen behåller Källebergsskolan när den inte längre behövs som grundskola om några år. Barn och Utbildning anser att den redan beslutade lokalplaneringen är adekvat och bör verkställas som planerats. Det innebär ny skolbyggnad i kvarteret gåsen, renovering av Östra skolans huvudbyggnad och anpassningar av Salliushuset, samt att Byggprogrammet, Gymnasiesärskolan och fastigheten Hyveln behålls i nuvarande skick och omfattning. Förslag till beslut - Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden anser att den redan beslutade lokalplaneringen ska kvarstå tills vidare. D.v.s. ny skolbyggnad i kvarteret Gåsen, renovering av Östra skolans huvudbyggnad och anpassningar av Salliushuset. Byggprogrammet, Gymnasiesärskolan och fastigheten Hyveln behålls i nuvarande skick och omfattning. - Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden hemställer att lokalsituationen för idrott och hälsa inom Bergaskolans område utreds och förbättras snarast. - Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden anser att Källebergskolan bör behållas av kommunen som en lokalreserv för framtida behov när nuvarande grundskoleverksamhet flyttar till sina nya lokaler på Bergaskolan. Beslutet skickas till Kommunstyrelsen Kommunledningskontoret Kerstin Melén-Gyllensten Förvaltningschef Per Jönsson Utredare 2 (2)

74 Sida 74 (337) PLAN FÖR LOKALFÖRSÖRJNING FÖR VÅRD OCH OMSORG Skriv din underrubrik eller en kort inledning (max 3 4 rader) här. Dokumentet Plan för lokalförsörjning för Vård och Omsorg är antaget av [antagande organ] den [ååååmm-dd]. Det riktar sig till [målgrupp/er]. Ses över för revidering senast [mån, år]. Kontaktperson: [funktion, enhet]. 1(22)

75 Sida 75 (337) 1 INLEDNING ÄLDREOMSORG Nulägessituation lokaler och boenden inom äldreomsorgen Övriga lokaler inom verksamheten äldreomsorg Befolkningsutveckling 65-w och bedömt platsbehov inom särskilt boende Beslutade lokalförändringar och pågående planering/lokalutredningar FUNKTIONSNEDSÄTTNING Nulägessituationen lokaler och boenden inom LSS Övriga lokaler inom verksamheten funktionsnedsättningar Bedömt behov av antalet platser inom LSS Nulägessituation lokaler och boenden inom barn-och ungdomsverksamheten Nulägessituation lokaler och boenden inom socialpsykiatrin Bedömt behov av platser inom socialpsykiatrin Nulägessituation lokaler sysselsättning/dagverksamhet SOL Nulägessituation daglig verksamhet Framåtblick och lokalbehov daglig verksamhet SOCIALTJÄNST ÖVER 18 ÅR Nulägessituation lokaler och bostäder socialtjänsten över 18 år Framåtblick och lokalbehov socialtjänsten över 18 år (22)

76 Sida 76 (337) 1 INLEDNING Vård- och omsorgsnämnden ansvarar huvudsakligen för äldreomsorg, stöd för personer med funktionsnedsättning, individ- och familjeomsorg för individer över 18 år samt den kommunala hälso-och sjukvården. Verksamheterna inom vård- och omsorgsnämnden har ofta förutom hyreskostnader även hyresintäkter, ungefär kronor per år. I de fall en hyresintäkt finns redovisas även nettokostnaden för lokaler. Total bruttohyra för förvaltningen uppgår till cirka kronor per år, vilket avser cirka kvadratmeter (kvm). Diagrammen nedan visar fördelningen mellan verksamheterna gällande årshyra och kvm. 3(22)

77 Sida 77 (337) Utmaningen för förvaltningen gällande lokalfrågor ligger i att bedöma vad som är rätt tillgång gällande antal platser och kategori av boende. Kostnaden för att ha för många boendeplatser måste sättas i relation med konsekvenser om platser inte finns när så behövs. Merparten av verksamheternas lokalbehov är lagstadgade och boendebeslut måste verkställas inom tre månader. Vidare måste samtliga lokaler uppfylla myndighetskrav. I ett flertal LSS-boenden och äldreboenden pågår brandförebyggandeåtgärder under 2016/ (22)

78 Sida 78 (337) 2 ÄLDREOMSORG Äldreomsorgen riktar sig till personer som är 65 år och äldre som behöver stöd och hjälp i den dagliga tillvaron så att de kan leva tryggt och säkert. Verksamheterna består främst av hemvård, vård- och omsorgsboenden, korttids-/avlastningsplatser, dagverksamhet och hemsjukvård. Äldreomsorgen är en verksamhet med relativt stort lokalbehov. Särskilda boendeformer (vård- och omsorgsboende) för äldre är en boendeform som är till för personer med stora omvårdnadsbehov dygnet runt. För att få ett sådant boende krävs biståndsbeslut. Kommunen har tre månader på sig att verkställa ett boendebeslut. Vite kan utdömas om väntetiden är oskäligt lång. Vård- och omsorgsboende är ett boende för personer med stora omvårdnadsbehov dygnet runt. Individen har egen bostad och tillgång till gemensamma utrymmen. Personal finns tillgänglig dygnet runt. Demensboende är ett boende för personer med någon kognitiv sjukdom. Individen har egen bostad (rum) och tillgång till gemensamma utrymmen. Personal finns tillgänglig dygnet runt. Vård- och omsorgsboende för personer med psykisk funktionsnedsättning är ett boende för personer med stora omvårdnadsbehov dygnet runt. 5(22)

79 Sida 79 (337) Individen har egen bostad och tillgång till gemensamma utrymmen. Personal finns tillgänglig dygnet runt. Korttidsboende kan beviljas för personer som har ett tillfälligt behov av omsorg. På korttidsboende kan även personer som vårdas av anhöriga få bo under kortare tid som avlastning för anhöriga. I många kommuner finns ytterligare boendealternativ för äldre såsom trygghetsboende och servicebostäder. Ett trygghetsboende biståndsbedöms inte utan är en tillgänglig lägenhet med tillgång till en gemensamhetslokal och en värdinna. Trygghetsboende var tidigare föremål för ett statligt byggbidrag. Eventuella vårdbehov tillgodoses med biståndsbedömd hemvård. En servicebostad är en biståndsbedömd bostad där vårdbehov tillgodoses med biståndsbedömd hemvård. Vidare påverkar tillgången på seniorbostäder efterfrågan på kommunens boendealternativ. Dessa lägenheter marknadsförs ofta till personer över 65 år och ingår inte i kommunens åtagande. Eventuella vårdbehov tillgodoses med biståndsbedömd hemvård. 2.1 Nulägessituation lokaler och boenden inom äldreomsorgen Boende Kategori Årshyra Hyresintäkt Nettohyra Kvm Platser Avtal upphör Anmärkning Gjutaregården Vård- och omsorgsboende Bergagården Vård- och omsorgsboende Åtta lägenheter Trollsjögården Vård- och används till äldre med omsorgsboende psykiska funktionsnedsättningar Vårlöken Vård- och Parboende med omsorgsboende brukare idag Solhällan Vård- och omsorgsboende Ölycke Vård- och omsorgsboende Ölycke Korttidsplatser Se ovan korttidslägenheter (möjlighet att dubbelbelägga tre rum) Ölycke Tillagningskök Vård- och Kärråkra omsorgsboende Kärråkra Avlastningsplatser Se ovan Demenscentra inkl. dagcenter Kärråkra Tillagningskök Tabell 1 Lokaler och lägenheter inom äldreomsorgen Belopp i tusentals kronor 6(22)

80 Sida 80 (337) Nettohyra per lägenhet inom äldreomsorgen uppgår till ungefär kronor per år. Hyra för korttidsplatser faktureras inte. Vård- och omsorgsboenden Som framgår av tabell 1 finns det sju vård-och omsorgsboenden (särskilda boenden) med totalt 330 lägenheter. På Vårlöken, som är ett boende prioriterat för par, kan brukarantalet växla. Vidare är 26 lägenheter avsedda för korttids-/avlastningsplatser, Kärråkra och Ölycke. Detta innebär att kommunen har 304 lägenheter tillgängliga för vård- och omsorgsboende. Kommunen köper för närvarande fyra boendeplatser från privata utförare. Dessa är boendeplatser köpta för behov som Eslövs kommuns egna boende inte kan tillgodose. 2.2 Övriga lokaler inom verksamheten äldreomsorg Dagverksamhet för demenssjuka Alegården är en dagverksamhet inom Vård och Omsorg i Eslövs kommun som vänder sig till personer som bor i eget boende och har en kognitiv sjukdom. Alegården ligger på Kärråkra demenscenter. Mötesplats Karidal - en hälsofrämjande mötesplats Målet med Mötesplats Karidal är att främja hälsa bland kommunens invånare. Karidal är ett aktivitetscenter där målgruppen till stor del är äldre. Det är viktigt för förvaltningen att arbeta både långsiktigt och förbyggande för att kunna ha en möjlighet att möta framtidens efterfrågan på omvårdnad. Hemvårdens lokaler på Kvarngatan 7 Hemvården, sjuksköterskor och rehab-personal utgår från samma kontorslokaler på Kvarngatan 7. Lokalerna är idag underdimensionerade och det finns behov av större lokaler, d.v.s. fler kontorsrum. Utredning ska påbörjas för att säkerställa geografisk placering och vilken del av verksamheten som eventuellt kan omlokaliseras. Viss del av lokalbehovet kan eventuellt tillgodoses genom mer mobila arbetsplatser. Vidare behöver lokalerna på Kvarngatan 7 utrustas med duschar och omklädningsrum utifrån ett arbetsmiljöperspektiv. Detta behov kvarstår oavsett beslut i omlokaliseringsfrågan. Ombyggnation av lokal cirka 0,6 mkr. 7(22)

81 Sida 81 (337) 2.3 Befolkningsutveckling 65-w och bedömt platsbehov inom särskilt boende Nuläge, fördelning per åldersintervall och ort Ålder Totalt Eslöv Flyinge Stehag Löberöd Marieholm Hurva Stockamöllan Billinge Harlösa Totalt: Tabell 2a Befolkningsstatisk från , per ort. Om färre än 20 personer på orten finns ingen statistik. Källa: Qlikview Fördelning av boendeplatser landsbygd och tätort Från tabell 2a kan följande slutsats antas; ingen av de mindre orterna, förutom Löberöd, har ett tillräckligt stort befolkningsunderlag på 80 år eller äldre för att ge ett underlag för ett normalstort vård-och omsorgsboende. I Löberöd finns ett kombinerat korttids- och vård-och omsorgsboende. Framtidsprognos, befolkningsökning per åldersintervall och ort Ålder Förändring Summa Tabell 2b Befolkningsökning mellan , antal personer. Källa Rapport: Befolkningsprognos för Eslövs kommun Ålder Förändring Orten Eslöv Övrig kommun Eslövs kommun Tabell 2c Befolkningsökning mellan fördelat på tätorten Eslöv och övriga kommunen, 65 år och äldre. Källa Rapport: Befolkningsprognos för Eslövs kommun (22)

82 Sida 82 (337) Befolkningsökning bland äldre Antalet äldre i kommunen ökar och så även andelen äldre av befolkningen. Av tabellerna 2b och 2c framgår att åldersgruppen 65 år och äldre förväntas öka med 1346 personer, d v s 22,2 procent, fram till år 2030 och att den största ökningen sker i orten Eslöv. Under samma period förväntas kommunens totala befolkning öka med 17,0 procent. Andel av invånare över 65 år på ett vård-och omsorgsboende Alla kommuner (ovägt medel) 4,3 4,3 4,2 Eslöv 4,7 5,0 5,0 Liknande kommuner äldreomsorg, Eslöv, ,5 3,4 3,4 Skåne län (ovägt medel) 3,6 3,7 3,6 Tabell 2d Invånare 65+ i särskilda boendeformer andel i procent. Källa: Statistik från Kolada, SKL Tillgång på boendeplatser I tabell 2d kan utläsas att Eslövs kommun, i förhållande till andra kommuner, har en god tillgång på platser i vård-och omsorgsboende. Enligt statistiken bor fem procent av invånarna i Eslöv på ett vård- och omsorgsboende. Detta att jämföra med kommunsnittet i Sverige på 4,2 procent. Utredningar är påbörjade för att säkerställa statistiken och användandet av boendeplatser i Eslöv. Att ta i beaktning är att 14 boendeplatser under 2014/2015 omvandlats till korttidsplatser samt att åtta platser på Trollsjögården avser äldre med psykiska funktionsnedsättningar. Vidare används vissa platser till brukare över 65 år som kan ha andra behov än de som traditionellt sett brukar bo på ett vård-och omsorgsboende. Om dessa brukare inte fått ett boendebeslut på ett vård-och omsorgsboende hade alternativet varit att köpa dyra externa placeringar. Mixen av boendeplatser i särskilda boenden, mellanboendealternativ såsom trygghet- eller serviceboende och brukare med hemvårdsbeslut påverkar kommunens ekonomi. Därför är det av yttersta vikt att analysen på boendeplatser inte hastas fram. Vid den reviderade lokalförsörjningsplanen 2018 kommer mer utförligt material finnas. 9(22)

83 Sida 83 (337) Antaganden för att förutspå behov av boendeplatser i framtiden Scenario A, 5 % av invånarna över 65 år behöver boendeplats Medborgare över 65 år Personer som beräknas vara i behov av lägenhet Antal platser, beläggningsgrad 97 % Befintliga lägenheter: Varav: -särskilt boende korttidsboende Kvarstående behov: Tabell 3a Andel av befolkningen i behov av lägenhet i särskilt boende, vid oförändrad tillgång på boendeplatser Scenario B, 4,2 % av invånarna över 65 år behöver boendeplats Medborgare över 65 år Personer som beräknas vara i behov av lägenhet Antal platser, beläggningsgrad 97 % Befintliga lägenheter: Varav: -särskilt boende korttidsboende Kvarstående behov: Tabell 3b Andel av befolkningen i behov av lägenhet i särskilt boende, vid minskad tillgång av boendeplatser till Sverigesnitt. 10(22)

84 Sida 84 (337) Analys av behovet av boendeplatser utifrån olika scenarior I scenario A utgår kalkylen från att Eslöv fortsätter ha en god tillgång på boendeplatser och att kommunen inte erbjuder några andra boendealternativ. Detta innebär att alla platser används optimalt idag. Ett lokalbehov kommer att inträda om ett par år och 2025 behöver ett nytt boende med cirka 50 platser stå färdigt. I scenario B utgår kalkylen från att Eslöv minskar sin tillgång på boendeplatser och att kommunen eventuellt erbjuder andra boendealternativ. Detta innebär Eslöv idag har en överproduktion på cirka 49 boendeplatser. Ett behov på nya boendeplatser inträder först Vad som behöver beaktas i analysen är att Eslöv inte har några andra boendealternativ för denna målgrupp. Serviceboende och trygghetsboende kan i andra kommuner innebära att färre får boendebeslut på särskilt boende men får sitt behov tillgodosett genom annan boendeform. Studiebesök har under hösten 2016 genomförts för att starta en diskussion kring trygghetsboende, serviceboende, tillgänglig bostad och seniorbostad. Politiker, pensionärsföreningen, Eslövs bostads AB, EBO, och tjänstemän besökte Lund, Kävlinge och Svedala kommuner. Fortsatta workshops i ämnet kommer fortsättas under våren Behovsanalysen påverkas även av: Riktlinjer för biståndsbedömning Antalet brukare med stora omvårdnadsbehov i hemvården Hälso-och sjukvårdsavtalet Betalningsansvarslagens förändring, från fem kalenderdagar till tre vardagar. Betalansvar inträder tidigare för kommunen för utskrivningsklara patienter på sjukhus. Ett ökat salutogent arbetssätt. Då medellivsåldern ökar behöver kommunen arbeta mer med förebyggande insatser för att minska eller fördröja omvårdnadsbehovet. En utredning är påbörjad 2016 för att planera för framtidens äldreomsorg i Eslöv. Första steget har varit en kostnadsanalys från SKL. Under 2017 kommer en handlingsplan med olika delprocesser att arbetas fram. 11(22)

85 Sida 85 (337) 2.4 Beslutade lokalförändringar och pågående planering/lokalutredningar En utredning gällande Ölycke kommer påbörjas utifrån myndighetskrav. Beslut från Räddningstjänst Syd gällande ett sprinklersystem. Offert beräknas till cirka 2,5 mkr. En utredning rörande hemvårdens lokaler kommer påbörjas Lokalerna på Kvarngatan 7 behöver utrustas med duschar och omklädningsrum utifrån arbetsmiljöfrågor. Detta behov kvarstår oavsett beslut i omlokaliseringsfrågan. Ombyggnation av lokal cirka 0,6 mkr. Hur ska dimensioneringen av vård-och omsorgsboende se ut i kombination med andra boendealternativ? Behovet av särskilt boende eller serviceboende kommer utredas under 2017 och kommer att konkretiseras i nästa års lokalförsörjningsplan. 3 FUNKTIONSNEDSÄTTNING Verksamhetsområdet svarar för insatser till personer inom personkretsen LSS och socialpsykiatrin. LSS är en rättighetslag som ska garantera personer med omfattande och varaktiga funktionshinder goda levnadsvillkor, att de får den hjälp de behöver i det dagliga livet och att de kan påverka vilket stöd och vilken service de får. Målet är att den enskilde får möjlighet att leva som andra. LSS ger rätt till tio insatser för särskilt stöd och särskild service som människor kan behöva utöver det som de kan få genom annan lagstiftning. Verksamheterna består främst av gruppboenden, serviceboenden, barn- och ungdomsverksamhet, daglig verksamhet, socialpsykiatri och personlig assistans. Bostad med särskild service enligt LSS Ett LSS-boende är en insats enligt LSS (Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade) som innebär en bostad som är anpassad för personer med fysiska eller psykiska funktionsnedsättningar. Boendet kan vara ett gruppboende, en servicebostad eller en annan särskilt anpassad bostad. Målet med LSS-boenden är att personer med funktionsnedsättningar ska kunna leva och bo så likt andra som möjligt. LSS-boendet får inte likna en institution utan ska fungera som personens privata hem. Bostäderna ska 12(22)

86 Sida 86 (337) uppfylla den standard som anges i Boverkets byggregler (BBR) och kan ibland även behöva anpassas till hyresgästens enskilda behov. Bostäderna finns i villor eller flerfamiljhus på olika ställen i kommunen. Gruppbostad är en boendeform som består av ett antal lägenheter grupperade kring gemensamma utrymmen. Gruppbostaden ska vara ett bostadsalternativ för personer med funktionsnedsättning, som har ett så omfattande tillsyns- och omvårdnadsbehov att det behövs tillgång till personal mer eller mindre alla tider på dygnet. I princip ska den enskildes hela stödbehov kunna täckas. Enligt Socialstyrelsens mening bör det i regel endast vara tre till fem personer som bor i bostaden. Ytterligare någon boende bör kunna accepteras, men endast under förutsättning att samtliga personer som bor i gruppbostaden tillförsäkras goda levnadsvillkor. En servicebostad består av ett antal lägenheter som har tillgång till gemensam service och fast anställd personal. Lägenheterna är ofta anpassade efter den enskildes behov och ligger vanligtvis samlade i samma hus eller kringliggande hus. Serviceboende är en mellanform mellan ett helt självständigt boende i egen lägenhet och en lägenhet i gruppbostad. I servicebostad kan antalet lägenheter med koppling till samma personalgrupp och gemensamhetslokal vara upp till cirka lägenheter. Antalet boende bör dock vara begränsat så att serviceboendet integreras i bostadsområdet och en institutionell boendemiljö undviks. För att boendet i möjligaste mån ska vara som en bostad som andras och inte ha en institutionell prägel bör även samlokalisering med andra bostäder med särskild service undvikas. Historik Eslöv har genom sin historik med stora vårdhem och särskola blivit en kommun med en högre andel invånare med funktionsnedsättningar än snittet i landet. Vipeholms sjukhus i Lund var verksamt fram till 1980-talet. Patienterna kom från hela landet och vid nedläggningen flyttades en del patienter till Rönneholms vårdhem i Stehag. En del brukare flyttade även till det nyöppnade LSS-boendet i Stehag. Rönneholm var under större delen av 1900-talet en vårdinrättning för vuxna. Utöver vårdhem för vuxna fanns även Västervången (med södra Sverige som upptagsområde) ett stort vårdhem för barn och ungdomar. När Västervången avvecklades på talet valde nästan alla att bo kvar i Eslöv. Eslöv har även haft en särskola med elever från Eslöv, Höör och Hörby. Även LSS-reformen från år 1994 innebar att brukare från privata vårdhem flyttade hem till kommunen. 13(22)

87 Sida 87 (337) Invånare 0-64 år med insatser enl. LSS, andel (%) Alla kommuner (ovägt medel) 0,83 0,84 0,86 Eslöv 1,00 1,00 1,02 Skåne läns kommuner (ovägt medel) 0,72 0,73 0,76 Personer med boende enligt LSS, andel (%) av totalt antal personer med insatser enligt LSS Alla kommuner (ovägt medel) 39,0 39,4 38,6 Eslöv 59,9 58,1 57,1 Tabell 4 Källa: Statistik från Kolada, SKL Skåne läns kommuner (ovägt medel) 34,2 34,1 33,9 Tabell 4 visar att Eslöv har en större andel av invånarna mellan 0-64 år med insatser enligt LSS än genomsnittskommunen, en procent mot 0,9 procent. Vidare får fler personer som har LSS-insatser boendebeslut än genomsnittskommunen, 57 procent mot 38,6 procent. Förklaringen till det stora antalet boendeplatser i Eslöv ligger i historiken med institutionernas placering. 3.1 Nulägessituationen lokaler och boenden inom LSS Årshyra Hyresintäkt Nettohyra Yta Platser Beläggning (%) Avtal upphör Anmärkningar Albovägen Oxievägen Bjärevägen Järnvägsgatan, Marieholm Hasslebrovägen, Stehag Kvarngatan 10 G Kvarngatan Lugguddevägen Sockenvägen tv Rönneberga 14 B tv Rönneberga 20 A tv Tröskevägen Plan att lämna adress för tillgängliga bostäder Plan att lämna adress för tillgängliga bostäder Plan att lämna adress för tillgängliga bostäder Strategi att samla alla lägenheter i samma trappa. Västerlånggatan Byggt 2013 Vedelsvägen, Stehag Bastugatan Bryggaregatan Byggt 2016 Kvarngatan 10 B Byggt 2007 Belopp i tusentals kronor Tabell 5a Lägenheter inom LSS-verksamheten 14(22)

88 Sida 88 (337) Nettohyra per lägenhet för personer med funktionsnedsättning uppgår till cirka kronor per år. Däremot är de nyöppnade adresserna något dyrare, cirka kr per lägenhet och år. LSS-boende Idag finns det totalt 167 boendeplatser (lägenheter) för personer som behöver bostad med särskild service enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS). Totalt 168 brukare bor i de 167 lägenheterna. Dessa platser finns fördelade på 17 olika boenden runt om i kommunen. Alla platser består av fullvärdiga lägenheter på ett till tre rum och kök/pentry. Samtliga platser är idag fullbelagda. Utöver dessa platser fanns fyra personer placerade utanför kommunen i april månad Övriga lokaler inom verksamheten funktionsnedsättningar På Vasagatan sitter alla enhetschefer inom funktionsnedsättning och dess stödfunktioner. Insatsen personlig assistans enligt LSS (Lag om Stöd och Service till vissa funktionshindrade) ska utformas på ett sådant sätt att den funktionshindrade har stort inflytande över hur stödet ska ges. Det är möjligt att själv vara arbetsgivare och anställa en eller flera assistenter, begära assistans genom Eslövs kommun, tillsammans med andra funktionshindrade bilda en förening eller ett kooperativ som blir arbetsgivare för flera assistenter, anlita annat organ, företag eller organisation. Kommunen tillhandahåller inte brukare med personlig assistans en bostad utan varje brukare ordnar med eget hyreskontrakt. Administrationen för personlig assistans sitter på Vasagatan. 3.3 Bedömt behov av antalet platser inom LSS Det är svårt att göra exakta prognoser kring behovet av LSS-bostäder då personer både kan flytta och tillkomma kommunen. Då det är behovet som styr, ofta akut, går det inte heller att ställa krav på framförhållning hos brukarna. För att prognostisera behovet av LSS-boende i framtiden är utgångspunkten en historisk analys. Från nedanstående tabell kan utläsas att det under den senaste femårsperioden skett en utökning med nio boendeplatser i 15(22)

89 Sida 89 (337) kommunen. Därutöver finns nio boendebeslut som väntar på verkställighet. Detta innebär en genomsnittlig ökning med cirka 3,6 brukare per år (18 brukare per fem år) LSS-lägenheter, vuxna Västerlånggatan, startat maj Bryggaregatan, startat maj Bastugatan, vht lämnat vån 1-2, år Vht lämnat diverse otillgängliga lägenheter -3 Icke-verkställda boendebeslut 9 Tabell 5b Bostad för personer med funktionsnedsättning, historik Antal LSS-lägenheter är inte automatiskt lika med antalet verkställda boendebeslut då vissa brukare bor samboende. Verksamheten hade i mars 2017 en kö med nio boendebeslut som väntar på en plats. Utöver detta räknar verksamheten med en volymökning på cirka tre boendebeslut per år. Bortsett från behovet av boende för att tillgodose nya brukare behöver även flera av kommunens brukare flytta till en mer tillgänglig bostad. Kommunen har ungefär 50 otillgängliga lägenheter med ett LSS-boendebeslut. Dessa behöver stegvis lämnas för att kunna tillgodose krav på brandskydd och tillgänglighet Personer som är i behov av bostad Antal lägenheter Planerad utbyggnad Varav: Utökning av lägenheter Omflytt till tillgänglig lägenhet Kvarstående behov Tabell 5c Beräknat behov av LSS-bostad för personer med funktionsnedsättning Tabell 5c visar en planerad utbyggnad som både innehåller de brukare som behöver flytta från otillgängliga lägenheter till tillgängliga lägenheter och de nya brukare som förväntas tillfalla verksamheten. Nämnden har godkänt behovsanalys avseende gruppboende för vuxna LSS inriktning diarienummer: VoO (22)

90 Sida 90 (337) 3.4 Nulägessituation lokaler och boenden inom barn-och ungdomsverksamheten Särskilt boende för barn och ungdomar Kommunen ansvarar enligt LSS 2 (1993:387) för insats LSS 9 8 (1993:387) avseende boende i familjehem eller bostad med särskild service för barn eller ungdomar som behöver bo utanför föräldrahemmet. Dessa barn och ungdomar har stora fysiska och psykiska funktionsnedsättningar som innebär omfattande krav på hjälpmedel, personaltäthet och fysiskt utrymme. Eslövs kommun har idag ett boende på Lapplandsvägen 11A. Lokalerna bedöms inte vara ändamålsenliga utan nya lokaler behövs utifrån myndighets- och verksamhetskrav. Nämnden har godkänt behovsanalys avseende barnboende inom LSS. Diarienummer VoO Tillsyn/korttidsvistelse Korttidstillsynen är främst avsedd för att föräldrarna ska få sitt tillsynsbehov tillgodosett, men även för att ge barnen stimulans och gemenskap. Verksamheten bedrivs före och efter skoldagen och heldag under lov och studiedagar. I Eslöv finns för närvarande två grupper med olika bas, Göingevägen 22 och Lapplandsvägen 11B. Korttidsvistelse ger den enskilde möjlighet att få rekreation och miljöombyte samtidigt som den ger anhöriga eller familjehemsföräldrar möjlighet till avlastning. Korttidsvistelsen anordnas i korttidshem eller i annan familj. I Eslövs kommun finns två korttidshem, Lapplandsvägen 11B med huvudsaklig inriktning på barn och ungdomar som ännu inte passerat grundskoleåldrarna samt Göingevägen 22 som har inriktning på högstadieoch gymnasieåldern samt äldre. Verksamhet bedrivs även på Rönnebergavägen. Barn-och ungdomsverksamhet Kategori Årshyra Kvm Platser Beläggning (%) Göingevägen 22 Korttidstillsyn/vistelse Rönnebergavägen 34 A, B, C Korttidstillsyn/vistelse tv Avtal upphör Anmärkningar Lapplandsvägen 11 B Korttidstillsyn/vistelse Lapplandsvägen 11 A Barnboende Tabell 6a Lokaler och lägenheter för barn-och ungdomar inom LSS-verksamheten Utredning ska påbörjas Belopp i tusentals kronor 17(22)

91 Sida 91 (337) 3.5 Nulägessituation lokaler och boenden inom socialpsykiatrin Socialpsykiatrin Psykiatrireformen trädde i kraft den 1 januari Reformens syfte är att öka de psykiskt funktionshindrades livskvalitet och delaktighet i samhället. Kommunerna fick då ett ökat och förtydligat ansvar att planera och samordna insatser till personer med psykiska funktionshinder. Socialpsykiatrin i Eslövs kommun kan erbjuda såväl boendestöd och hjälp i hemmet som daglig sysselsättning. Om behov föreligger, finns även boende med särskild service. Särskilt boende, för medborgare som har mycket stort behov av stöd och känner sig otrygg i eget boende. Särskilt boende har personal hela eller delar av dygnet. Boende Kategori Årshyra Hyresintäkt Nettohyra Kvm Platser Mossavägen Socialpsykiatrin Vålarödsvägen Socialpsykiatrin Tabell 6b Lokaler och lägenheter inom socialpsykiatrin Avtal upphör tv Anmärkning Förslag stänga Vålarödsvägen och öppna nytt psykiatriboende Belopp i tusentals kronor Socialpsykiatrin förfogar idag över två serviceboenden och en avdelning på ett vård-och omsorgsboende, vilket ger sammanlagt 19 platser. 3.5 Bedömt behov av platser inom socialpsykiatrin För närvarande är beläggningen 100 procent på samtliga boenden. Utöver dessa köper kommunen ungefär tio platser från externa vårdgivare. Nämnden har godkänt behovsanalysen Behovsanalys avseende särskilt boende med psykiatrisk inriktning Diarienummer: VoO Förslaget innebär boendet på Vålarödsvägen ersätts med ett nytt psykiatriboende då lägenheterna inte är tillräckligt anpassade till verksamhetens behov och kan därför inte tillgodose skäliga levnadsvillkor. Genom att lägga ner boendet på Vålarödsvägen och öppna ett nytt särskilt boende som är lokal- och personalmässigt anpassat för en psykiatrisk inriktning, bedöms verksamheten skapa större flexibilitet för både brukare och personal samt även kunna bli mer kostnadseffektiv. Möjligheten finns 18(22)

92 Sida 92 (337) även att brukare som är placerade på externa vårdhem kan flytta hem till kommunen. 3.6 Nulägessituation lokaler sysselsättning/dagverksamhet SOL Sysselsättning kan ges den som har psykisk funktionsnedsättning och inte kan stå till arbetsmarknadens förfogande. Insatsen är biståndsbedömd. Kvarngatan 49 är en ny lokal som kommer bli ett all-aktivitetshus. Lokalen ska inrymma träffpunkt, social psykiatri samt sysselsättning. 20 personer kommer utgå från lokalen eller ha sin sysselsättning i lokalerna under vardagar. Sysselsättningen kommer bestå av enklare paketering och monteringsarbete. Träffpunkten kommer att ha verksamhet under vardagar. Lokalerna kommer däremot att utnyttjas på helgerna för mindre gruppverksamhet. 3.7 Nulägessituation daglig verksamhet Eslövs kommun har enligt lagstiftning skyldighet att erbjuda daglig verksamhet till personer med funktionsnedsättning vilka är i yrkesverksam ålder och saknar förvärvsarbete eller studier. Verksamheten är en insats enligt LSS. Syftet är att skapa en meningsfull vardag, bidra till personlig utveckling och att möjliggöra delaktighet i samhällslivet. LSS daglig verksamhet bedrivs i olika lokaler utifrån aktivitet och brukarnas behov. Lokalerna som förvaltningen förfogar över har nått sin maximala beläggning och en utökning med en ny lokal för brukare med stora vårdbehov kommer behövas under Boende Årshyra Kvm Kapacitet (%) Avtal upphör Anmärkning Greve Dückers väg 8E Slussen och individuella platser Kanalgatan Kulturgruppen Kanalgatan 30+30c Kanalgatan 30C Data-kontor Rudolf Jonassons väg Behövs ny lokal, EBO behöver lokal till lägenheter Storgatan Hantverkshuset. Akut behov, rivningstillstånd för delar av fastigheten. Traktorvägen 1 B Ystadvägen Tegelbruksvägen Caféet Karidal, Tröskevägen 0 19(22)

93 Sida 93 (337) 4h-gården, Västergatan 70 0 ICA, Kvarngatan 0 Ottos, Stationsvägen Stehag Ridhuset, Gryby 0 Stämningsgruppen, EBK:s klubblokal Traktorvägen, Traktorvägen 3 Tabell 6c Lokaler inom daglig verksamhet Möjligt att öppna upp en verksamhet i Marieholm Belopp i tusentals kronor 3.8 Framåtblick och lokalbehov daglig verksamhet Behov för personer med stora funktionsnedsättningar. Taklyft och stora hygienutrymmen. Ersättningslokal för Hantverksamhuset. Tillgängliga lokaler med bra allmän kommunikation. 3.9 Beslutade lokalförändringar och pågående lokalutredningar inom LSS och SoL Nämnden har godkänt behovsanalys avseende gruppboende för vuxna LSS inriktning Diarienummer: VoO Nämnden har godkänt behovsanalysen Behovsanalys avseende särskilt boende med psykiatrisk inriktning Diarienummer: VoO Nämnden har godkänt behovsanalys avseende barnboende inom LSS. Diarienummer VoO Daglig verksamhet behöver både utökning av lokaler och ersättningslokaler. 4 SOCIALTJÄNST ÖVER 18 ÅR Individ och familjeomsorgen är delad inom tre förvaltningar i Eslöv: vårdoch omsorg, barn-och utbildning och arbete-och försörjning. Vård och Omsorgs uppdrag innefattar de medborgare som är över 18 år. Arbetet inom Socialtjänst över 18 år utgår från Socialtjänstlagen. Verksamheten inom Vård och Omsorg bedriver utvecklingsarbete, ger stöd och beslutar om 20(22)

94 Sida 94 (337) insatser för personer med olika problematik, exempelvis de som lider av missbruk eller är utsatta för våld i nära relationer. 4.1 Nulägessituation lokaler och bostäder socialtjänsten över 18 år Socialtjänst över 18 år består av fältgruppen, anonym rådgivning, anhörigstöd, familjerådgivning, sysselsättning, Skogslaget, öppen behandling. Vidare har verksamheten skyldighet att hjälpa till att ordna bostäder åt personer med missbrukarhistorik eller våldsutsatta medborgare. Bostadsbristen leder till en svårighet för svaga grupper att få tillgång till eget boende. Förvaltningen räknar inte med någon kostnad för dessa lägenheter då andrahandskontrakt tecknas med lägenhetsinnehavaren. Avtal Boende Kategori Årshyra Hyresintäkt Nettohyra Kvm Lägenheter Anmärkning upphör Södergatan 34 B Möteslägenhet Uppsagd Samlingslokal Länken Ystadvägen 13 Möteslägenhet Samlingslokal för AA Karidal Hälsofrämjande mötesplats Mötesplats för alla i kommunen Solvägen Familjerådgivning Familjerådgivning Ystadvägen 10 Öppenbehandling Maskinvägen Sysselsättning Socialrådgivare, Fältgrupp och Öppenbehandling Skogslaget har utgångspunkt och en del aktiviteter här Vasslegatan Fältverksamhet Uppsagd Uthyrda till Arbete och försörjning. Tröskevägen 2 Inspirationslägenhet Hjälpmedel och teknik visas av rehabpersonal. Eslöv, olika Resurslägenheter Bergavägen 11C Resurslägenheter Utslussning av fd missbrukare Öppenbehandling och utslussning av fd missbrukare. Personalutrymme Belopp i tusentals kronor Tabell 7 Lokaler och lägenheter inom socialtjänsten över 18 år 21(22)

95 Sida 95 (337) Fältgruppen Fältgruppen (för vuxna över 18 år) har en samlings- och övernattningslokal på Bergavägen 11C. I samma trappuppgång finns det ett antal lägenheter som fungerar som insats drogfritt tillfälligt boende. De som ansökt om hjälp för sitt missbruk kan ansöka om tillfälligt boende och få bo i någon av lägenheterna. Fältgruppen bemannar dygnet runt och utför regelbundna drogtester och tillsyn av lägenheterna. Förutom boendetrappan utför fältgruppen råd- och stödinsatser, har servicekontakter och "fältar på stan. Öppenbehandling Öppenbehandlingen som erbjuds i Eslövs kommun utförs av Rehabcenter STEGET. Behandlingen ges till de som vill leva drogfritt och stöd erbjuds också till anhöriga. 4.2 Framåtblick och lokalbehov socialtjänsten över 18 år Inga behov finns i dagsläget. 22(22)

96 Sida 96 (337) Lokalförsörjningsplan för Kultur- och fritidsnämnden Syfte Planens syfte är att klargöra behovet av lokaler för Kultur- och fritidsnämndens verksamheter fram till år 2025 och peka ut lämpliga lösningar för dessa behov. Planen ska utgöra ett underlag för den samlade kommunala lokalplaneringen och därmed sammanhängande budgetarbete. Planen har även ett starkt samband med kommunens översikts- och detaljplanearbete. Utgångspunkter Som grund för lokalbehovet är befintliga lokalers kapacitet, funktionalitet och skick. Utöver behovet som förvaltningens verksamheter har, behandlas också föreningslivets lokalbehov. De inriktningsmål kultur- och fritidsnämnden jobbar med som påverkar lokalbehovet är: Eslövs kommun skall samarbeta med och stödja föreningar och studieförbund, så att dessa kan erbjuda ungdomar ett meningsfullt och berikande kultur- och fritidsutbud. Ett spännande, stimulerande kulturutbud och ett aktivt, brett föreningsliv. Vi har en social, kulturell och fysisk tillgänglighet i våra verksamheter. Ingen ska heller vara utestängd av ekonomiska skäl. De behov som aviseras är direkt hänförbara till nämndens måluppfyllelse. 1(6)

97 Sida 97 (337) Nuläge Kultur och Fritid är en lokalintensiv verksamhet. Förvaltningens olika verksamheter har lokaler men förvaltningen tillhandahåller och hyr också ut lokaler till den ideella sektorn i Eslövs kommun. Nulägesbeskrivningen av nämndens lokalkostnader som de ser ut i dagsläget (bilaga 1) möter i stor utsträckning nämndens behov. Ett av underlagen till nulägesanalysen har varit en enkät till föreningarna i Eslövs kommun. Frågorna som besvarades gällde föreningarnas behov kontra tillgängligheten till lokalerna och den upplevda kvaliteten i lokalerna som nyttjas. Med få undantag är svaren positiva. Tillgängligheten är hög i förhållande till föreningarnas behov, dock är kvaliteten på vissa anläggningar lägre än önskvärt. Behov och tänkta lösningar Bad Karlsrobadet i Eslöv är en anläggning med hög standard och av god kvalitet. Enda synpunkten verksamheten har är att rehabiliteringsbassängen skulle kunna förbättras för ännu bättre tillgänglighet. En ny bassäng med höj- och sänkbar botten, med ett spann på 0,40 1,60 meter och en temperatur runt grader, är önskvärt. Detta skulle medföra att verksamheten skulle kunna ta emot fler simgrupper, ha mer vattengympa och framför allt skulle fler personer med funktionsnedsättning kunna använda nyttja Karlsrobadet. Separata omklädningsrum för rörelsehindrade och grupper med speciella behov är också önskvärt, i synnerhet om anläggningen utvecklas i en riktning för ökad tillgänglighet. Kulturskola Kulturskolan bedriver sin verksamhet i två lokaler, Rådhuset och Lilla teatern. Rådhuset har visat sig vara en olämplig lokal för verksamheten och har medfört dålig arbetsmiljö för de anställda. Utredning av nya lokaler är för närvarande igång med olika förslag på lösningar. Både byggnation vid Lilla Teatern och renovering av Spritfabriken diskuteras. Lilla Teatern kanske blir billigare för att lösa Kulturskolans arbetsmiljöproblem men 2(6)

98 Sida 98 (337) saknar samtidigt funktionaliteten och utvecklingsmöjligheterna som Spritfabriken har. Ungdomsverksamhet Verksamhetens övergripande idé är att främja ungdomarnas personliga och sociala utveckling. Genom att skapa en arena för lärande, där ungdomarnas egna erfarenheter tas till vara på ett sådant sätt att de upplever engagemang, meningsfullhet och framtidstro. Ungdomarna ska befinna sig i en miljö bland goda vuxna förebilder. Ungdomsverksamheten erbjuder attraktiva gratisaktiviteter där ungdomarna ska vara delaktiga samt ha inflytande i verksamhetens innehåll. År 2015 gick fritidsledarna från Barn och Utbildning över till Kultur och Fritid. Innan detta var det tre personer som jobbade på Gasverket. Idag består verksamheten av 6 fritidsledare och en verksamhetschef. Med detta tillkom också ett behov av fler arbetsplatser. En betydande volymökning i verksamheten har skett då besöksantalet ökade från 5000 besökare till 9000 besökare år För tillfället sitter personalen utspritt på Gasverket där möjlighet ges och inte alltid på önskvärda platser. En anledning till detta är att verksamheten har ett behov av ett konferensrum. Rummet används också till lunchrum, då personalen inte bör äta sin lunch i det allmänna utrymmet som besökarna nyttjar. Det har även tillkommit en del gruppverksamheter i vår verksamhet, så som tjejgruppen, förebyggande arbete mot årskurs 5-6, Rookie och Drop the beat. Detta medför att vi behöver ett utrymme där vi kan ha dessa grupper och öppna upp den vanliga verksamheten samtidigt. Idag måste verksamheten dra ner på öppettider när vi har gruppverksamhet eftersom huset är fyllt med aktiviteter alla dagar mellan ca Verksamheten har många tjejer som besöker verksamheten som är i behov av ett rum där de får vara ifred och får sitta för sig själv. Med ett ungdomsråd som är i uppstartsskedet finns också behov av ett rum som ungdomsrådet har tillgång till och kan använda som kontor för planering och vidare arbete. Idag har vi även en minibuss som vi skulle behöva förvara i ett garage. Verksamheten är intresserad av att hyra resten av de tillgängliga ytorna på Gasverket samt garaget för bussen. Detta löser inte situationen för ungdomsrådet men skapar en bättre situation för fritidsledarna. 3(6)

99 Sida 99 (337) Medborgarhuset Medborgarhuset är en mötesplats för konferenser, möten och evenemang. Verksamheten är populär och har hög beläggning. Verksamheten ser idag inte några behov av förändringar i lokalsituationen. Stab I dagsläget består staben av 10 tjänster som delar 5 kontorsutrymmen. Vissa av dessa utrymmen delas med biblioteksverksamheten. Under året finns det en plan att inreda vinden för att utöka lokalerna med tre kontorsplatser och ett mindre konferensrum. En utredning för detta är igång och förvaltningen väntar på en kalkyl. Andra förslag på lösningar bör också undersökas för effektivt resursutnyttjande. Dock bör det framhållas att inreda vinden på Stadsbiblioteket ger positiva effekter för biblioteksverksamheten som likt staben sitter trångt. Om staben vid något tillfälle kommer att flytta finns det goda möjligheter att utveckla biblioteksverksamheten. Utöver planerade insatser finns i dagsläget inget behov av fler eller andra lokaler. Fritidsbanken är en utlåningscentral för idrotts- och fritidsmaterial. Lokalen som inrymmer utlåningscentralen kostar under år 1 ingenting för nämnden. Under år 2 kommer hyran vara kr, något som vid en fortsättning av verksamheten innebär ett behov av kompensation för utökade kostnader. Bian är Eslövs enda biograf och är centralt belägen. Fastigheten ägs av HSB och lokalen hyrs utan inventarier. Verksamheten har varit i drift sedan 1993 har ett behov av att moderniseras och renoveras i foajé och salonger. Ett önskemål från Kultur och Fritid är att Serviceförvaltningen räkna på ett förslag och tar fram en kalkyl. Därefter äskar Kultur och Fritid investeringsmedel för att genomföra moderniseringen. 4(6)

100 Sida 100 (337) Bibliotek Biblioteksverksamheten har inte djupgående fått möjlighet att avisera sitt lokalbehov. En skarpare analys kommer att genomföras till lokalförsörjningsplan 2018 och kan bli avhängigt den eventuella inredningen av vinden. Föreningsliv I de anläggningar som föreningslivet nyttjar har vi identifierat flera behov. Behoven består både i upprustning av anläggningar och tillbyggnad vid anläggningar. Ett behov av stor vikt är etableringen av ett permanent måldomartorn vid Ekevalla idrottsplats. Anläggningen är sedan bygget av Ekevallahallen och ny läktare i väldigt fint skick, dock saknas ett måldomartorn som togs bort under byggnationen. Ett måldomartorn är en nödvändighet för att göra anläggningen tävlingsredo. Då fastigheten Johnssons Minne ska avyttras är föreningarna Eslövs Musiksällskap och Eslövs Cykelklubb i behov av nya lokaler. Tanken är att föreningarna ska lämna lokalen under sommaren 2017 och behovet av nya lokaler är nära förestående. Förslag diskuteras i operativ lokalförsörjningsgrupp. En lösning som diskuterats är Ekenäsgården. Eventuella ingrepp kan behöva göras i fastigheten för att möta hyresgästernas behov. Ytterligare alternativ till ersättningslokal är Klausastället som kan komma att bli ledigt. Även paviljongförskolan Trollet kan komma att bli ledigt hösten 2017 och kan vara ett tänkbart alternativ. Oavsett vilken lösning det landar i måste Kultur och Fritid kompenseras för skillnaden i hyreskostnad mellan Johnssons Minne och den nya lokalen. Konstgräsplanerna i Eslöv, både utomhusplan och konstgräshallen, är i behov av nytt gräs. Dessa är välanvända anläggningar, som både skola och föreningsliv använder. Centrumhuset i Marieholm är en samlingslokal för föreningar och lokal för aktiviteter genom studieförbund. Lokalen lämnar mycket övrigt att önska men i brist på alternativa samlingslokaler har förvaltningen kvar lokalen. Om möjliga alternativ till lokal skulle presenteras vore det positivt. 5(6)

101 Sida 101 (337) Ett förslag som diskuterats i Lokalgruppen är möjligheten att nyttja Marieskolans matsal till möteslokal om en förvaringsbyggnad byggs i anslutning till platsen. Löberöds skytteförening har en lokal som är i väldigt dåligt skick. Nya lokaler är önskvärt för att föreningen ska kunna utveckla sin verksamhet. Löberöds IF är i behov av fler omklädningsrum vid idrottsplatsen i Löberöd. Vidare finns sedan tidigare ett förslag till anläggande av en ny konstgräsplan i Löberöd. Dessa behov skulle kunna samordnas för effektiv resursanvändning. För det mer angelägna av behoven ovan, skyttelokalen, skulle paviljonger som Barn och Utbildning lämnar kunna nyttjas. Eslövs Ridklubb har renoveringsbehov av både stallbyggnad och klubbhus. Det anläggningsstöd som Kultur och Fritid betalar ut till föreningen räcker inte till drift och renoveringar. Det är en svår uppgift för en ideell förening att hitta möjliga lösningar till finansiering. Utöver detta har Eslövs kommun ett borgensåtagande till föreningen vilket bör beaktas i lösningen på denna fråga. En skrivelse om extra anslag har kommit in till både Kultur- och fritidsnämnden och till Kommunstyrelsen. Planen är att Fritidsutvecklare på Kultur och Fritid och Förvaltare från Serviceförvaltningen besöker Eslövs Ridklubb för att undersöka behovet. Bevattning vid fotbollsanläggningar har visat sig vara ett behov som inte tillgodoses på ett bra sätt. En av fotbollsklubbarna har fått anmärkning från Länsstyrelsen eftersom de använder ån som rinner bredvid planerna som vattenresurs. Vid ett föreläggande mot någon föreningarna blir detta oerhört viktigt att lösa. Serviceförvaltningen ska ta fram en plan och ett kostnadsförslag för ingreppen som krävs. Beroende på vad som händer på Gamla Brandstationen, Kastanjen, har två föreningar, Taekwondo och Boule, behov av nya lokaler. Detta behöver beaktas i arbetet framåt med planerna för Kastanjen. Det finns ett intresse från Eslövs Tennisklubb att bygga en padelhall i anslutning till tennishallen. Det finns ett intresse från Stehags AIF att bygga ut Gyavallen med en plan. 6(6)

102 Sida 102 (337) Antagande av arbetsmiljöpolicy för Eslövs kommun 4 KS

103 Sammanträdesprotokoll Sida Sida 1031 (337) (1) Kommunstyrelsen 107 KS Ny arbetsmiljöpolicy för Eslövs kommun Ärendebeskrivning Arbetsmiljöfrågor är centrala för alla arbetsgivare och en viktig strategisk fråga både inom arbetet med attraktiv arbetsgivare såväl som ur ett rättsligt perspektiv. Alla arbetsgivare är enligt Arbetsmiljölagen skyldiga att upprätta en arbetsmiljöpolicy, och Eslövs kommun har sedan tidigare policyer för arbetsmiljöområdet. Beslutsunderlag Förslag till beslut; Ny arbetsmiljöpolicy för Eslövs kommun Policy för arbetsmiljö och hälsa Policy för anpassning och rehabilitering Arbetsmiljöpolicy 2010 Beredning Förslaget till ny arbetsmiljöpolicy, Policy för arbetsmiljö och hälsa, har tagits fram av Kommunledningskontoret. Förslaget är samverkat med de fackliga organisationerna. I syfte att skapa en ökad tydlighet kring kopplingen mellan god arbetsmiljö och hälsotal innehåller den nya policyn både arbetsgivarens ställningstagande kring arbetsmiljö och rehabilitering. Policy för arbetsmiljö och hälsa föreslås därför ersätta existerande Arbetsmiljöpolicy samt Policy för anpassning och rehabilitering. Yrkande Henrik Wöhlecke (M) yrkar med instämmande av Tony Hansson (S) bifall till förslaget till beslut. Beslut - Kommunfullmäktige föreslås anta förslaget till Policy för arbetsmiljö och hälsa att gälla från och med 1 september Kommunfullmäktige föreslås att nu gällande policyer, Arbetsmiljöpolicy och Policy för anpassning och rehabilitering upphör att gälla från och med samma datum. Beslutet skickas till Kommunfullmäktige Justerares signatur Utdragsbestyrkande

104 Sida 104 (337) POLICY FÖR ARBETSMILJÖ OCH HÄLSA Dokumentet af9d2b30-66ae-46a fa200aa86f85_ _42.docx.pdfär antaget av [antagande organ] den [åååå-mm-dd]. Det riktar sig till alla anställda i Eslövs kommun. Ses över för revidering senast Kontaktperson: HR-avdelningen

105 Sida 105 (337) Eslövs kommun är en arbetsgivare som satsar på de anställdas hälsa och en god arbetsmiljö. Arbetsgivaren har ett ansvar att arbeta förebyggande, upptäcka brister och risker och därmed undvika ohälsa och olycksfall. Alla medarbetare har ett ansvar att medverka i arbetsmiljöarbetet. De ska känna till hur de ska arbeta för att minska riskerna i arbetet och bidra till att skapa en god arbetsmiljö. Arbetsgivare och chefer eller andra anställda med uppgifter inom arbetsmiljöarbetet ska ha grundläggande kunskaper om den lagstiftning de omfattas av, bland annat arbetsmiljölagen, systematiskt arbetsmiljöarbete och de föreskrifter som gäller för den egna verksamheten. Genom arbetsmiljöarbetet ska arbetsgivaren skapa en arbetsplats som upplevs stimulerande och utvecklande för alla medarbetare. Det ska bidra till produktivitet, kreativitet, bättre ekonomi och lönsamhet. Resurser ska anpassas till kraven i arbetet. Att åstadkomma en god arbetsmiljö bidrar till att våra arbetsplatser präglas av engagemang, nyskapande och allas lika värde. Arbetsmiljöarbetet ska beaktas i all verksamhet, såväl i kort- och långsiktig planering som i det dagliga arbetet. Det ska genomsyra och vara en del av det löpande arbetet i verksamheten. En god och säker arbetsmiljö är en viktig strategisk fråga i kommunens arbete med att vara en attraktiv arbetsplats. Detta medför en hög effektivitet och servicegrad gentemot våra medborgare. Eslövs kommun har ett fastställt mål om minst 95 % hälsotal. En del av arbetsmiljöarbetet inom Eslövs kommun är att tidigt att agera och bedriva arbetslivsinriktad rehabilitering och anpassning. Detta för medarbetare som av någon anledning uppvisar risk för arbetsoförmåga eller som helt eller delvis saknar förmåga att utföra sitt arbete. Kommunens målsättning med rehabiliterande åtgärder är att medarbetare ska komma tillbaka i arbete så snart som möjligt. 2(2)

106 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sida 106 (337) 1 POLICY REHABILITERING Vad är rehabilitering? Arbetsledarens ansvar Den anställdes ansvar Arbetstagarorganisationens ansvar Arbetskamraternas ansvar Arbetsgivarens ansvar DOKUMENTATION SEKRETESS... 7 Bilaga 1 Ersättningar/Bidrag/Stöd från Försäkringskassan Bilaga 2 FKF6636 Blankett för Rehabiliteringsutredning Antaget av kommunfullmäktige Reviderat av AMK

107 POLICY FÖR ANPASSNING OCH REHABILITERING Sida 107 (337) 1 POLICY Eslövs kommun strävar efter att arbetsanpassnings- och rehabiliteringsarbetet utformas så att signaler och problemställningar upptäcks och bearbetas så tidigt som möjligt. Genom förebyggande insatser skall frånvaro undvikas. Arbetet med arbetsanpassning och rehabilitering bedrivs i verksamheten nära berörda medarbetare. Närmaste arbetsledning ansvarar för att signaler observeras och att insatser sätts in snarast. Genom samverkan och hög grad av individpåverkan skapas förutsättningar för bra utformning av arbete och arbetsplats. Arbetsanpassning och rehabilitering sker i samarbete med enskild medarbetare. Målet är att förhindra att anställda drabbas av ohälsa med påföljande frånvaro och utslagning. Målet är att förhindra obehag för medarbetaren, frånvaro och utslagning. Vid frånvaro vill Eslövs kommun ge bästa möjliga stöd för återgång till arbetet. Ett bra arbetsanpassnings- och rehabiliteringsarbete skapar förutsättningar för en god arbetsmiljö inom Eslövs kommuns arbetsplatser. Varje förvaltning ansvarar för att rutiner och handlingsplaner för arbetsanpassning och rehabilitering upprättas inom ramen för det systematiska arbetsmiljöarbetet. Varje förvaltning ansvarar också för att rutiner finns för samarbete med externa aktörer, t ex Försäkringskassan, Företagshälsovården, Arbetsförmedlingen, Arbetslivstjänster e t c. Arbetsanpassnings- och rehabiliteringsarbetet följs upp genom årlig utvärdering av arbetsmiljömålen för Eslövs kommun. Antaget av kommunfullmäktige Förslag till revidering AMK 1(7)

108 2 REHABILITERING 2.1 VAD ÄR REHABILITERING? Sida 108 (337) Med rehabilitering avses alla de åtgärder som vidtas för att en människa skall återvinna sin arbetsförmåga och kunna återgå till och fungera i sitt arbete. Rehabiliteringen kan vara av medicinsk, psykologisk, social och/eller arbetslivsinriktad art. Rehabilitering är en viktig del av arbetsmiljöarbetet och är fastlagd i lagar, föreskrifter och avtal (arbetsmiljölag, lag om allmän försäkring, föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete, anpassning och rehabilitering). Erfarenheten visar att det är viktigt att rehabilitering kommer igång så tidigt som möjligt för att resultatet ska bli framgångsrikt. Ett rehabiliteringsbehov som upptäcks tidigt kan dessutom ofta åtgärdas på ett enklare sätt än när det gått lång tid. Det är också i allmänhet på den egna arbetsplatsen, som de bästa förutsättningarna finns för att en rehabilitering skall lyckas. Före varje sjukskrivningstillfälle, där arbetsplatsen spelar stor roll för sjukfrånvaron, finns i regel ett antal olika tecken som varskor frånvaron. Exempel på tecken kan vara nedsatt arbetsprestation, svårigheter att fullgöra arbetsåtaganden, trötthet, koncentrationssvårigheter, ej delaktighet, konflikter e t c. Organisation av arbetet och goda arbetsrutiner spelar stor roll för att erhålla en bra arbetssituation. Genom att ha regelbundna arbetsplatsträffar, informationsmöten, utvecklingssamtal och skyddsronder kan man i verksamheten förebygga frånvaro. Även om verksamheten har en väl fungerande rehabiliteringsorganisation kommer människor fortfarande att behöva vara sjukskrivna. Några kommer att behöva sjukersättning/ tidsbegränsad sjukersättning/aktivitetsersättning hur väl vi än klarar rehabiliteringen. 2.2 ARBETSLEDARENS ANSVAR Arbetsledaren är en nyckelperson i anpassnings- och rehabiliteringsarbetet. Det är arbetsledaren som tidigast kan och bör se om en anställd inte mår bra. Det är därför helt naturligt att arbetsledaren tar initiativ till en diskussion med den anställde om den situation som uppkommit. Om den anställde är sjuk ska arbetsledaren kontakta denne inom en vecka för att utröna orsaken. Om behov föreligger skall en arbetsgrupp bestående av arbetsledaren, den anställde själv och om den anställde så önskar den fackliga företrädaren bildas. Antaget av kommunfullmäktige Förslag till revidering AMK 2(7)

109 Sida 109 (337) För att rehabiliteringen ska kunna komma igång så snart som möjligt är det arbetsledarens skyldighet att i samråd med den anställde göra en rehabiliteringsutredning när den anställde varit sjuk i mer än fyra veckor varit sjuk sex gånger eller fler under en 12-månadersperiod själv begär det. Syftet med rehabiliteringsutredningen är att klarlägga behovet av rehabiliteringsåtgärder. Arbetsledaren är också skyldig att svara för de rehabiliteringsåtgärder, som kan genomföras inom eller i anslutning till den egna verksamheten. Det kan t ex vara fråga om anpassning av arbetsplatsen ändrade arbetsuppgifter/omplacering ändrade arbetstider aktiv sjukskrivning/arbetsprövning/arbetsträning kompetensutveckling Vad som är rimligt att kräva av arbetsgivaren i fråga om åtgärder får avgöras från fall till fall. Både arbetsgivarens och den anställdes egna förutsättningar måste vägas in. Arbetsledaren skall ta initiativ till och hålla kontakt med anställda som är sjukskrivna eller frånvarande av andra orsaker samt stimulera och underlätta för den anställde att återgå i arbete. Den anställde skall också uppmanas att besöka arbetsplatsen för att inte förlora sin tillhörighet i arbetsgemenskapen. Som stöd för arbetsledaren i rehabiliteringsarbetet finns vid vissa förvaltningar en rehabiliteringsgrupp. När sådan saknas skall arbetsledaren vända sig till förvaltningsledningen för att få stöd. Om ytterligare stöd behövs finns externa resurser att tillgå såsom företagshälsovård, försäkringskassa, arbetsförmedling, arbetslivstjänster, Samhall resurs e t c. Om målet med arbetslivsinriktade åtgärder inte uppnås hänvisas till kommunens övergripande arbetsgivaransvar se avsnitt 2.6. Antaget av kommunfullmäktige Förslag till revidering AMK 3(7)

110 Sida 110 (337) Sjukskrivning dag för dag Arbetsledarens ansvar Arbetsledarkontakt med den sjukskrivne inom en vecka Arbetsledaren anmäler till försäkringskassa Arbetsledaren gör rehabiliteringsutredning Arbetsledaren lämnar rehabiliteringsutredning till FK Dag 1 Dag 8 Dag 14 Vecka 4 Vecka 8 Den anställdes ansvar Sjukanmälan Medicinskt undelag/ Läkarin- till arbetsgivaretyg t o m dag 28 till arbetsgivaren Medicinskt underlag/ Läkarintyg till FK Medicinskt underlag/ Läkarintyg f o m dag 29 med bl a rehabiliterings behov 2.3 DEN ANSTÄLLDES ANSVAR Ingen kan frånta den anställde det egna ansvaret för sin hälsa och rehabilitering. Den anställde skall därför själv så tidigt som möjligt aktualisera sitt behov av hjälp och stöd. Vidare skall den anställde aktivt medverka till att finna en lösning. Vid sjukskrivning skall behandlingsråd följas och förslag till lösningar som framkommer prövas i en positiv anda. En god kontakt med arbetsplatsen är en viktig förutsättning för att den anställde inte skall förlora sin tillhörighet i arbetsgemenskapen. Den sjukskrivne bör därför om möjligt kontinuerligt besöka arbetsplatsen t ex vid arbetsplatsträffar. Om den anställde, utan godtagbara skäl, inte medverkar i sin rehabilitering eller avbryter rehabiliteringen i förtid anses rehabiliteringen avslutad efter överläggning med berörda parter. 2.4 ARBETSTAGARORGANISATIONENS ANSVAR När det gäller rehabilitering har arbetstagarorganisationen en viktig funktion att fylla. Denna skall medverka till att finna konstruktiva lösningar och bevaka den anställdes intressen och rättigheter. 2.5 ARBETSKAMRATERNAS ANSVAR Det är av stor betydelse att även arbetskamraterna engageras redan i det första skedet av rehabiliteringen. Stöd, hjälp och även krav kan på olika sätt positivt påverka rehabiliteringsarbetet. Antaget av kommunfullmäktige Förslag till revidering AMK 4(7)

111 2.6 ARBETSGIVARENS ANSVAR Arbetsgivarens rehabiliteringsutredning skall avslutas på ett formellt sätt. Sida 111 (337) Arbetsgivarens representant kallar samtliga parter till möte och redogör då för vilka åtgärder som vidtagits under utredningen samt hur dessa utfallit. När rehabiliteringsutredningen har avslutats har den utmynnat i ett ställningstagande huruvida den anställde har arbetsförmåga av betydenhet eller inte. Har den anställde arbetsförmåga av betydenhet skall den anställde återgå till sitt arbete. Placering till annat arbetsställe kan komma att ske. Anställningsavtalet är emellertid oförändrat. Saknar den anställde arbetsförmåga av betydenhet och återgång i arbete därmed inte är möjlig, kan arbetsgivaren överväga uppsägning av personliga skäl. Dock först sedan arbetsgivaren undersökt om det finns någon omplaceringsmöjlighet i hela kommunen (LAS 7 andra stycket). Antaget av kommunfullmäktige Förslag till revidering AMK 5(7)

112 3 DOKUMENTATION Sida 112 (337) Arbetsmiljökommittén sammanträder fyra gånger per år. Förvaltningarna skall, via sina personalkommittéer, regelbundet rapportera om anpassnings- och rehabiliteringsarbetet inom förvaltningen till den egna personalkommittén och arbetsmiljökommittén. Rapporten skall i tillämpliga delar innehålla beskrivning av anpassningsoch rehabiliteringsarbetet inom förvaltningen. Förvaltningarna skall regelbundet dokumentera rehabiliteringsarbetet genom att bl a föra minnesanteckningar från samtliga möten. Antaget av kommunfullmäktige Förslag till revidering AMK 6(7)

113 4 SEKRETESS Sida 113 (337) Personer i rehabiliteringssituationer befinner sig ofta i ett utsatt läge och vill inte alltid framträda öppet med sina svårigheter. Arbetsgivaren måste alltid ha ambitionen att varje anställd skall känna trygghet och ha ett sådant förtroende för sin ledning att han eller hon vågar ta kontakt med sin arbetsledare för att få hjälp och stöd. Respekten för den enskilde individen skall vara vägledande vid arbetsanpassning och rehabilitering. Det är viktigt att den berörda personen deltar i planeringen av åtgärderna och själv så långt som möjligt får avgöra vilka personer som skall vara insatta i ärendet. Alla inblandade, arbetsgivarens företrädare, fackliga företrädare och konsulter har tystnadsplikt gentemot alla utomstående. De sekretessbestämmelser som finns är till för att skydda den enskildes integritet. I sekretesslagens 7 kap 11 och 14 kap 7 finns regler i fråga om rehabiliteringsverksamhet för anställda i offentlig tjänst. Antaget av kommunfullmäktige Förslag till revidering AMK 7(7)

114 Bilaga Sida (337) ERSÄTTNINGAR/BIDRAG/STÖD FRÅN FÖRSÄKRINGSKASSAN * Arbetshjälpmedel Bidrag till arbetstekniska hjälpmedel och särskilda anordningar på arbetsplatsen kan vara personliga eller knutna till arbetsplatsen. Ansökan om bidrag kan göras av den anställde och/eller av arbetsgivaren. Innan inköp sker måste ansökan vara beviljad. * Rehabiliteringsersättning Rehabiliteringsersättning består av rehabiliteringspenning och särskilt bidrag. Hel rehabiliteringspenning motsvarar 80 % av den sjukpenninggrundande inkomsten och sökes av den försäkrade själv. Rehabiliteringspenning kan beviljas när den anställde deltar i arbetslivsinriktad rehabilitering. Ersättning kan erhållas som hel, tre fjärdedels, halv eller en fjärdedels rehabiliteringspenning. Särskilt bidrag kan beviljas från försäkringskassan för att täcka merkostnader för rehabiliteringen t ex resekostnader, läromedel. * Reseersättning När en anställd som drabbats av sjukdom kan förvärvsarbeta men inte ta sig till och från arbetsplatsen på vanligt sätt kan ersättning beviljas för merkostnader för arbetsresor i stället för sjukpenning. * Sjukpenning i förebyggande syfte Den som genomgår medicinsk behandling eller medicinsk rehabilitering kan beviljas förebyggande sjukpenning. Förutsättningen är att behandlingen/rehabiliteringen syftar till att förebygga sjukdom, att förkorta sjukdomstid eller att helt eller delvis förebygga eller häva nedsättning av arbetsförmågan. * Särskilt högriskskydd En anställd som lider av en sjukdom, som kan antas medföra ett större antal sjukperioder med rätt till sjukpenning under en tolvmånadersperiod, kan beviljas särskilt högriskskydd. Detta skydd innebär rätt till sjukpenning från första sjukdagen. Ytterligare information och förtydliganden kan fås på Försäkringskassans hemsida

115 Sida 115 (337) Arbetsmiljöpolicy En god arbetsmiljö ska prägla Eslövs kommuns arbetsplatser. Den goda arbetsmiljön omfattar såväl sättet att leda och organisera arbetet som samverkan mellan människor. Lokaler, utrustning och anläggningar bidrar också till en positiv miljö genom att vara väl anpassade till de behov som finns. Arbetsmiljöarbetet ska beaktas i all verksamhet, såväl i kort- och långsiktig planering som i det dagliga arbetet. En god och säker arbetsmiljö är en viktig strategisk fråga i kommunens arbete med att vara en attraktiv arbetsplats. ARBETSMILJÖPOLICY Arbetsmiljöarbetet ska syfta till att skapa en arbetsplats som upplevs stimulerande och utvecklande för alla medarbetare. Arbetsmiljön ska bidra till ett positivt utbyte för medarbetarna i form av ett rikt arbetsinnehåll, tillfredsställelse i arbetet, gemenskap och personlig utveckling. Genom ett hälsofrämjande ledarskap skapas förutsättningar för våra medarbetare att främja sin egen hälsa. Arbetsmiljöarbetet ska genomsyra och vara en del av det löpande arbetet i verksamheten. Detta medför en hög effektivitet och servicegrad gentemot våra medborgare. Tillsammans med kommunens arbete med Investors in People, det Arbetsgivarpolitiska programmet och Ledardeklaration för chefer i Eslövs kommun utgör arbetsmiljöpolicyn de grundläggande personalpolitiska värderingarna i Eslövs kommun. Dokumentet Arbetsmiljöpolicy 2010 är antaget av kommunfullmäktige Det riktar sig till chefer och medarbetare i Eslövs kommun. Ses över för revidering senast Kontaktperson: utvecklingschef, personalenheten. 1 (1)

116 Sida 116 (337) Antagande av riktlinjer för hantering av e-förslag 5 KS

117 Sammanträdesprotokoll Sida Sida 1171 (337) (2) Kommunstyrelsen 115 KS Antagande av riktlinjer för hantering av e-förslag Ärendebeskrivning Kommunfullmäktige 118, 2016 gav kommunstyrelsen i uppdrag att införa e-förslag samt utvecklade funktioner för synpunktshantering och felanmälan, enligt riktlinjer som demokratiutredningen enades om den 30 maj Kommunstyrelsens ledamöter fick information om detta arbete samt möjlighet att att lämna synpunkter på ett utkast till riktlinjer för hantering av e-förslag i januari Nu är verktyget upphandlat och riktlinjerna klara för antagande. Beslutsunderlag Förslag till beslut; Antagande av riktlinjer för hantering av e-förslag Riktlinjer för hantering av e-förslag Kommunstyrelsens beslut 6, 2017 Information om införandet av e-förslag samt utkast till riktlinjer Kommunfullmäktige 118, 2016 Införandet av e-förslag och synpunkthantering som ersättning till medborgarförslag Minnesanteckningar från Demokratiutredningens möte den 30 maj 2016 Beredning Demokratiutredningen enades om riktlinjer den 30 maj 2016 enligt följande: Ett e-förslag ska endast få lämnas av kommunmedlemmar som är fysiska personer, det ska ligga ute i 90 dagar och ska under den tiden ha fått 100 stödsignaturer om det ska lämnas som informationsärende till berörd nämnd. Stödsignaturer ska endast få lämnas av kommunmedlemmar som är fysiska personer. E-förslagen ska även kunna lämnas på förtryckta formulär eller muntligen. Synpunktshanteringen ska vara öppen för alla, så även felanmälansfunktionen. Kommunledningskontoret har tagit fram riktlinjer som grundas på ovanstående samt kompletterat med praktiska riktlinjer. Kommunledningskontoret föreslår dock en ändring när det gäller e-förslag som har fått minst 100 stödsignaturer: berörd nämnd ska ta beslut om e-förslaget ska beredas för vidare politiskt beslut eller avslutas. Eftersom kommunfullmäktige 118, 2016 gav kommunstyrelsen i uppdrag att införa Justerares signatur Utdragsbestyrkande

118 Sammanträdesprotokoll Sida Sida 1182 (337) (2) Kommunstyrelsen e-förslag och riktlinjer enligt det som demokratiutredningen enades om den 30 maj 2016, anser Kommunledningskontoret att en avvikelse från Demokratiutredningens förslag ska antas av kommunfullmäktige. Yrkande Johan Andersson (S) yrkar med instämmande av Tony Hansson (S) och Henrik Wöhlecke (M) att riktlinjerna ska gälla från och med den 1 juli Beslut - Kommunfullmäktige föreslås anta riktlinjer för hantering av e-förslag att gälla från och med den 1 juli Beslutet skickas till Kommunfullmäktige Justerares signatur Utdragsbestyrkande

119 Sida 119 (337) RIKTLINJER för e-förslag Kommunfullmäktige beslutade den 31 oktober 2016 att införa e-förslag i Eslövs kommun från och med den 1 januari Dokumentet 76eca77b-a8d3-46f6-ae a6350d_ _49.docx.pdf är antaget av [antagande organ] den [åååå-mm-dd]. Det riktar sig till [målgrupp/er]. Ses över för revidering senast [mån, år]. Kontaktperson: [funktion, enhet]. 1(5)

120 Sida 120 (337) Syfte E-förslag är politikens verktyg för demokratiutveckling och ersätter medborgarförslag. E-förslag är tänkt att fungera som ett komplement till möjligheten att lämna synpunkter på kommunens verksamhet. Förslagen ger de förtroendevalda ökad kunskap om och förståelse för vad som engagerar allmänheten. Skillnader mellan e-förslag, synpunkter och klagomål E-förslag Förslag till en ny arbetsuppgift, tjänst, förändring i befintlig verksamhet eller liknande som förslagsställaren tycker att de förtroendevalda ska införa. Förslaget måste omfattas av den kommunala kompetensen för att kunna behandlas. Synpunkt, klagomål, beröm Synpunktshanteringen är öppen för alla. Synpunkter på kommunens verksamheter hjälper kommunen att bli Skånes bästa kommun att bo och verka i Felanmälan Felanmälan är öppen för alla. Vem kan skicka in e-förslag? För att kunna lämna in ett e-förslag måste man vara kommunmedlem. Det innebär att en fysisk person: - är folkbokförd i Eslövs kommun eller - äger fastighet i Eslövs kommun. Kontroll genomförs automatiskt vid registrering/inlämning av kontaktuppgifter. Det finns inte någon annan begränsning såsom åldersbegränsning vilket betyder att till exempel barn och ungdomar också kan skicka in och/eller stödja ett förslag. 2(5)

121 Sida 121 (337) Hur skickas e-förslag in? E-förslag skickas in via kommunens hemsida. För att kunna skicka in sitt e- förslag måste förslagsställaren registrera sig. Det finns även möjlighet att lämna in förslag muntligt eller skriftligt på förtryckta formulär, som sedan läggs in för publicering på hemsidan av kommunens tjänsteperson. Formulären är tillgängliga på hemsidan och i receptionen i Stadshuset och biblioteket. Granskning och publicering av e-förslag Granskning Varje e-förslag granskas innan publicering för att säkerställa att det inte bryter mot någon lag samt att det berör kommunens verksamhet. E-förslag som på något vis bryter mot lagen eller kommunens övriga policydokument publiceras inte. Förslagsställaren informeras av tjänsteperson och eventuella åtgärder vidtas. Om ett e-förslag innehåller någon av nedanstående punkter publiceras det inte. Rör enskilda personer. Kan härledas till enskilda personer eller är kränkande eller oseriösa. Diskriminering med avseende på ras, hudfärg, kön, språk, religion, politisk eller annan uppfattning, nationellt eller socialt ursprung, egendom, börd eller ställning i övrigt. Innebär marknadsföring av produkt eller kommersiell verksamhet Eller något annat diskrimerande. E-förslag som inte berör den kommunala verksamheten hänvisas vidare till berörd organisation och förslagsställaren informeras. Vid granskningen, kan det förekomma att ärendets rubricering ändras för att förslagsställaren ska få bästa möjliga service samtidigt som rättssäkerheten tryggas. Eventuella ändringar görs i samråd med förslagsställaren. Ett e-förslag ska beröra ett ämne som inte redan berörs av ett annat publicerat förslag. Detta gäller till och med ett år efter att förslagen avslutas. 3(5)

122 Sida 122 (337) Publicering Godkända e-förslag publiceras på kommunens hemsida och förslagsställaren informeras automatiskt. Eslövs kommun är ansvarig för innehållet på kommunens hemsida och förbehåller sig därför rätten att bestämma vad som publiceras på hemsidan. Förslaglämnarens namn publiceras i anslutning till det lämnade förslaget (godkännande av behandling av personuppgifter enligt gällande lagstiftning). Möjlighet till alias finns för den som inte vill publicera namn. Stödja och kommentera ett e-förslag Om man stödjer ett e-förslag kommer namn att publiceras i anslutning till förslaget (godkännande av behandling av personuppgifter enligt gällande lagstiftning). Här finns också möjlighet till alias. Förslagsställaren ska sträva efter att samla underskrifter. E-förslag ligger tillgänglig på hemsidan i 90 dagar. Under den tiden ett e-förslag är aktivt kan den som bor eller äger fastighet i Eslövs kommun, gå in och stödja och kommentera det. Ett krav är dock att den som stödjer förslaget registrerar sig. Om fler än 100 personer stödjer ett e-förslag registreras e-förslaget som ett ärende och överlämnas till berörd nämnd. Nämnden som får ansvar för förslaget ska återkoppla till förslagsställaren. Om ett förslag berör flera nämnder ska kommunfullmäktige behandla svaret efter att berörda nämnder yttrat sig. E-förslag som har samlat in färre än 100 underskrifter avslutas och arkiveras. Ansvarsfördelning Medborgaren Ansvarar för att följa de riktlinjer som satts upp för e-förslag. Ansvarar för att marknadsföra sitt förslag. 4(5)

123 Sida 123 (337) Förtroendevald Ansvarar för att marknadsföra möjligheten att lämna in e-förslag. Ansvarar för att i nämnd/styrelse/fullmäktige besluta om ett förslag som samlat 100 underskrifter eller fler ska beredas för vidare politiskt beslut eller avslutas. Ansvarar för att bevaka e-förslag som samlat färre än 100 underskrifter och har då möjlighet att driva förslaget genom att väcka en motion i fullmäktige eller ett ärende i nämnd/styrelsen. Tjänsteperson Ansvarar för att tillhandahålla webbverktyg Ansvarar för att informationen på hemsida hålls aktuell och tillgänglig Granskar att inkomma e-förslag följer riktlinjerna och inte kan behandlas som synpunkt, klagomål eller felmeddelande Ansvarar för återkoppling till förslagställaren i alla skede Publicerar godkänt e-förslag i webbverktyget inom fem arbetsdagar Skickar förslag som fått minst 100 underskrifter under 90 dagar till berörd nämnd för diarieföring och beslut i nämnd om eventuell fortsatt hantering. Arkivering När perioden för insamling av underskrifter är slut ligger förslaget kvar på hemsidan under innevarande år och två år bakåt. Därefter slutarkiveras förslagen i kommunarkivet. Uppföljning Alla publicerade e-förslag anmäls kvartalvis till kommunfullmäktige. 5(5)

124 Sammanträdesprotokoll Sida Sida 1241 (337) (5) Kommunfullmäktige 118 KS Införandet av e-förslag och synpunkthantering som ersättning till medborgarförslag Ärendebeskrivning Kommunfullmäktige beslutade den 26 oktober 2015 ( 130) att tillsätta en lokal demokratiutredning med syfte att göra en genomlysning av medborgarinflytandet och lämna förslag till kommunfullmäktige om förbättrad medborgardialog, senast den 30 juni Demokratiutredningen, bestående av representanter för samtliga partier i fullmäktige, fick också i uppdrag att senast den 30 juni 2016 ge förslag till alternativ till medborgarförslag. Ett förslag till alternativ till medborgarförslag har tagits fram, vilket kommunfullmäktige nu har att ta ställning till. Beslutsunderlag Kommunstyreslen 127, 2016 Förslag att införa e-förslag med mera för att ersätta medborgarförslag Förslag till beslut; Förslag att införa e-förslag mm, att ersätta medborgarförslag Utredning om att ersätta medborgarförslag Minnesanteckningar från Demokratiutredningens möte den 30 maj 2016 Kommunfullmäktiges beslut 130, 2015; utvärdering av medborgarförslag samt inrättande av lokal demokratiutredning Beredning Demokratiutredningen har under våren 2016 sammanträtt för att diskutera olika alternativ till medborgarförslag. Under sammanträdena har gruppen tagit del av såväl den nationella demokratiutredningens betänkande ( Låt fler forma framtiden! SOU 2016:5), som olika teorier kring lokal demokratiutveckling. Vid möte den 30 maj 2016 enades demokratiutredningen om att föreslå en förslagsmodell bestående av tre delar. Den tjänstemannaskrivelse som presenterades vid mötet förordade utvecklade funktioner för synpunktshantering och felanmälan, utan e-förslag. Demokratiutredningen beslutade dock enhälligt att även en e-förslagsfunktion ska införas. Föreliggande förslag innebär således ett införande av en förbättrad synpunktshantering, en e-förslagsfunktion samt en felanmälansfunktion liknande det som finns i Kävlinge kommun. Demokratiutredningen enades om att nedanstående riktlinjer bör gälla, men att närmare detaljer bör utredas och beslutas i samband med införandet. Ett e-förslag ska endast få lämnas av kommunmedlemmar som är fysiska personer, det ska ligga ute i 90 dagar och ska under den tiden ha fått 100 stödsignaturer om det Justerares signatur Utdragsbestyrkande

125 Sammanträdesprotokoll Sida Sida 1252 (337) (5) Kommunfullmäktige ska lämnas som informationsärende till berörd nämnd. Stödsignaturer ska endast få lämnas av kommunmedlemmar som är fysiska personer. E-förslagen ska även kunna lämnas på förtryckta formulär eller muntligen. Synpunktshanteringen ska vara öppen för alla, så även felanmälansfunktionen. Samtliga delar ska vara lätta att använda samt präglas av möjlighet till insyn, för såväl allmänhet som tjänstemän och förtroendevalda. Riktlinjer ska tas fram för samtliga delar, för att underlätta för tjänstemän och politiker att skyndsamt besvara och eventuellt åtgärda ärenden för politisk beredning och beslut. Riktlinjerna bör formuleras utifrån demokratiska principer samt administrativ och ekonomisk hänsyn. Samtliga funktioner ska ha en gemensam ingång på kommunens hemsida med tydlig vägledning för användare. Ledamöterna enades vidare om att kommunfullmäktige snarast bör avskaffa möjligheten att lämna medborgarförslag, medan e-förslag samt övriga funktioner bör vara i drift senast 1 januari De närmare detaljerna för funktionerna, samt tidpunkt för införande, lämnas emellertid åt de ansvariga verksamheterna att ta besluta om. Införandet av e-förslag, samt utveckling av synpunktshantering och felanmälan, föreslås genomföras under ledning av Kommunledningskontoret, i samråd med berörda verksamheter inom övriga förvaltningar. Enligt uppskattningar som Kommunledningskontoret gjort i samråd med övriga förvaltningar beräknas systemet kosta kronor att införa (engångskostnad), och cirka kronor per år i drift. Denna kostnad kan sänkas med (%) procent, vid ett avtal som sträcker sig 2 respektive 3 år. Kostnaden beaktas i budget för Yrkanden Tony Hansson (S) och Henrik Wöhlecke (M) yrkar bifall till kommunstyrelsens förslag till beslut. Annette Linander (C) yrkar bifall till förslag till beslut, första och tredje stycken samt följande ändring i den andra: möjlighet att lämna medborgarförslag skall avskaffas när e-förslag har införts. Håkan Larsson (MP), Fredrik Ottesen (SD) och Jasmina Muric (C) instämmer i Annette Linanders (C) yrkande. Beslutsgång Ordföranden ställer först proposition på bifall till första och tredje stycken i kommunstyrelsens förslag till beslut och finner att kommunfullmäktige bifaller dessa. Sedan ställer ordföranden proposition på bifall till avskaffande av medborgarförslag den 15 november 2016 eller när e-förslag har införts. Ordföranden finner att Justerares signatur Utdragsbestyrkande

126 Sammanträdesprotokoll Sida Sida 1263 (337) (5) Kommunfullmäktige kommunfullmäktige bifaller kommunstyrelsens förslag till beslut att avskaffa medborgarförslag den 15 november Omröstning Omröstnings begärs och verkställs enligt följande: JA-röst för bifall till kommunstyrelsens förslag till beslut och NEJ-röst för bifall till Annette Linanders (C) yrkande. Omröstning utfaller med 26 JA-röster och 24 NEJ-röster. (se omröstningslistan) Beslut - Kommunstyrelsen ges i uppdrag att införa e-förslag samt utvecklade funktioner för synpunktshantering och felanmälan, enligt riktlinjer som demokratiutredningen enades om den 30 maj Möjligheten att lämna medborgarförslag avskaffas från och med den 15 november Vid tidpunkten inlämnade medborgarförslag ska fortsätta handläggas enligt antagna riktlinjer för medborgarförslag. - Införandet av e-förslag ska följas upp efter två år och revideras om det anses nödvändigt. Reservationer Centerpartiet och Sverigedemokraterna reserverar sig mot beslutet till förmån för eget förslag. Beslutet skickas till Kommunstyrelsen för verkställande Justerares signatur Utdragsbestyrkande

127 Voteringslista Sida Sida (337) (2) (5) Mötesdatum Kommunfullmäktige Voteringslista: 118 Ärende: Införandet av e-förslag och synpunkthantering som ersättning till medborgarförslag, KS Voteringslista(or) JA=kommunstyrelsen NEJ= Annette Linanders yrkande Ledamot Ja Nej Avstår Johan Andersson(S), ledamot Lena Emilsson(S), ledamot Tony Hansson(S), ledamot Anne Hansson(S), ledamot Erika Isaksson(S), ledamot David Westlund(S), ledamot Rebecca Barjosef(S), ledamot Mats Löfström(S), ledamot Cecilia Lind(S), ordförande Bernt Nilsson(S), ledamot Istvan Barborg(S), ledamot Krister Göransson(S), ledamot Marianne Svensson(S), ledamot Gabriel Barjosef(S), ledamot Gabriele Goldhammer(S), ledamot Henrik Wöhlecke(M), ledamot Catharina Malmborg(M), ledamot Mikael Wehtje(M), vice ordförande Lena Wöhlecke(M), ledamot Bengt Andersson(M), ledamot Therese Granlund(M), ledamot Fredrik Ottesen(SD), ledamot Johan Sandqvist(SD), ledamot Ronny Thall(SD), ledamot Marlen Ottesen(SD), ledamot Göran Granberg(SD), ledamot Kerstin Brink(SD), ledamot Håkan Espebo(SD), ledamot Annette Linander(C), ledamot Ingemar Jeppsson(C), 2:e vice ordförande Jasmina Muric(C), ledamot Håkan Larsson(MP), ledamot Farid Albahadli(MP), ledamot Göran Frank(L), ledamot Astrid Nilsson(L), ledamot Håkan Svensson(V), ledamot X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X

128 Voteringslista Sida Sida (337) (2) (5) Mötesdatum Kommunfullmäktige Bertil Jönsson(NKE), ledamot X Göran Windén(NKE), ledamot X Simon Ahlström(S), ersättare X Jörgen Håkansson(S), ersättare X Jasmin Safic (S), ersättare X Jeanette Petersen(M), ersättare X Rikard Malmborg(M), ersättare X Leif Persson(SD), ersättare X Erik Lunderquist(SD), ersättare X Sven Olofsson(SD), ersättare X Sofia Hagerin(C), ersättare X Fatima Sharq(MP), ersättare X John Fidler(L), ersättare X Laila Vedmar(V), ersättare X Resultat

129 Sida 129 (337) Minnesanteckningar från Demokratiutredningens möte den 30 maj 2016 Närvarande ledamöter: Cecilia Lind (S), ordförande Ingemar Jeppsson (C) Tony Hansson (S) Tine Markebo (NKE) Fredrik Ottesen (SD) Övriga: Teresa Fridell, sekreterare Mikael Wehtje (M) Stefan Karlsson (V) Jasmina Muric (C) Henrik Wöhlecke (M) Josef Chaib, expert 1. Ordföranden hälsar välkommen. 2. Josef Chaib presenterar den utredning och det förslag som han och Teresa Fridell kommit fram till och som skickats ut till samtliga ledamöter före dagens möte. 3. Ledamöterna för en allmän diskussion kring förslaget. Tony Hansson presenterar ett förslag som han tagit fram, se bilaga. Tony Hanssons förslag innebär ett införande av Kävlingemodellen med en synpunktshantering, en felanmälansfunktion och en e- förslagsfunktion. Göran T Anderssons sedan tidigare inlämnade synpunkter på Josef Chaibs och Teresa Fridells förslag läses upp. Samtliga närvarande ledamöter ställer sig bakom Tony Hanssons förslag. Ordföranden konstaterar att även Göran T Andersson vill att någon form av e-förslag ska införas.

130 Sida 130 (337) Ledamöterna enas om att Josef Chaib och Teresa Fridell ska skriva fram ett förslag till kommunstyrelsen och kommunfullmäktige i september. Förslaget, som ska tillställas samtliga ledamöter innan det lämnas till kommunstyrelsen, ska innebära ett införande av en förbättrad synpunktshantering, en e-förslagsfunktion och en felanmälansfunktion liknande de som finns i Kävlinge kommun. Ett e-förslag ska endast få lämnas av kommunmedlemmar som är fysiska personer, det ska ligga ute i 90 dagar och ska under den tiden ha fått 100 stödsignaturer om det ska lämnas som informationsärende till berörd nämnd. Stödsignaturer ska endast få lämnas av kommunmedlemmar som är fysiska personer. E-förslagen ska även kunna lämnas på förtryckta formulär eller muntligen. Synpunktshanteringen ska vara öppen för alla, så även felanmälansfunktionen. Ledamöterna enas vidare om att kommunfullmäktige ska föreslås avskaffa möjligheten att lämna medborgarförslag i september. Josef Chaib och Teresa Fridell ska ta reda på vilken tidsram som kan vara lämplig för att ha en synpunktshantering, felanmälansfunktion och möjlighet att lämna e-förslag på plats. Ledamöterna föreslår dock att den preliminära tidpunkten för när funktionerna ska finnas ska vara den 1 januari Tid och plats för nästa möte bestäms till stadshuset, den 3 oktober kl Ledamöterna informeras om att Teresa Fridell ska sluta sin tjänst som kommunjurist i Eslövs kommun men att sekreterarskapet i Demokratiutredningen kommer att övertas av hennes efterträdare. 5. Mötet avslutas. 2(2)

131 Sida 131 (337) Revidering av Servicenämndens reglemente 6 KS

132 Sammanträdesprotokoll Sida Sida 1321 (337) (2) Kommunstyrelsen 116 KS Revidering av Servicenämndens reglemente Ärendebeskrivning Servicenämnden har i beslut den 19 april 2017, 24, föreslagit ändring i nämndens reglemente vilken kommunfullmäktige nu har att ta ställning till. Till följd av Serviceförvaltningens omorganisation har ett förslag till revidering av reglementet för Servicenämnden tagits fram. Beslutsunderlag Förslag till beslut; Revidering av Servicenämndens reglemente Servicenämndens beslut 24, 2017 Revidering av Servicenämndens reglemente 2017 Serviceförvaltningens förslag till beslut; Revidering av Servicenämndens reglemente 2017 Förslag till revidering av Servicenämndens reglemente 2017 Beredning Servicenämnden har föreslagit att Servicenämndens reglemente revideras med följande tillägg och ändringar i 1. - att svara för mat- och elevtransporter till kommunala verksamheter Verksamhetsområdena är; - Måltid (måltid och transportenhet) - Fastighet (förvaltning, projekt, fastighetsservice och städservice) - IT - Kommunservice (administration, kontaktcenter, tolkförmedling och konsumentvägledning) Yrkande Henrik Wöhlecke (M) yrkar med instämmande av Tony Hansson (S) bifall till förslaget till beslut. Beslut - Kommunfullmäktige föreslås anta förslag till reviderat reglemente för Servicenämnden att gälla från och med den 1 juli Justerares signatur Utdragsbestyrkande

133 Sammanträdesprotokoll Sida Sida 1332 (337) (2) Kommunstyrelsen Beslutet skickas till Kommunfullmäktige Justerares signatur Utdragsbestyrkande

134 Sammanträdesprotokoll Sida Sida 1341 (337) (1) Servicenämnden 24 SOT Revidering av Servicenämndens reglemente Ärendebeskrivning Till följd av Serviceförvaltningens omorganisation har ett förslag till revidering av reglementet för Servicenämnden tagits fram. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse Revidering av Servicenämndens reglemente 2017 FÖRSLAG Servicenämndens reglemente 2017 Beredning Förvaltningen föreslår att servicenämndens reglemente revideras med följande tillägg och ändringar i 1. - att svara för mat- och elevtransporter till kommunala verksamheter Verksamhetsområdena är; - Måltid (måltid och transportenhet) - Fastighet (förvaltning, projekt, fastighetsservice och städservice) - IT - Kommunservice (administration, kontaktcenter, tolkförmedling och konsumentvägledning) Beslut Servicenämnden reviderar datum att gälla ifrån för att ärendet ska hinna hanteras och föreslår Kommunfullmäktige att anta förslag till reviderat reglemente för servicenämnden att gälla från och med Justerares signatur Utdragsbestyrkande

135 SOT Sida 135 (337) Sara Andersson Ange beslutsinstans Revidering av Servicenämndens reglemente Ärendebeskrivning Till följd av Serviceförvaltningens omorganisation har ett förslag till revidering av reglementet för Servicenämnden tagits fram. Beslutsunderlag Förslag till reviderat reglemente för Servicenämnden. Beredning Förvaltningen föreslår att servicenämndens reglemente revideras med följande tillägg och ändringar i 1. - att svara för mat- och elevtransporter till kommunala verksamheter Verksamhetsområdena är; - Måltid (måltid och transportenhet) - Fastighet (förvaltning, projekt, fastighetsservice och städservice) - IT - Kommunservice (administration, kontaktcenter, tolkförmedling och konsumentvägledning) Förslag till beslut - Kommunfullmäktige föreslås anta förslag till reviderat reglemente för servicenämnden att gälla från och med Beslutet skickas till Kommunstyrelsen Hampus Trellid Förvaltningschef Sara Andersson Kvalitetscontroller Serviceförvaltningen 1(1) Postadress: Eslöv Besöksadress: Stadshuset, Gröna torg 2 Telefon: E-post: Serviceforvaltningen@eslov.se

136 Sida 136 (337) FÖRSLAG 2017 ESLÖVS KOMMUNS FÖRFATTNINGSSAMLING NR 6 REGLEMENTE FÖR SERVICENÄMNDEN Antaget av kommunfullmäktige Reviderat senast , samt borttagande av Medborgarförslag 17a-c Att gälla från och med Utöver vad i kommunallagen är stadgat för nämnd, ska följande gälla för servicenämnden. NÄMNDENS UPPGIFTER OCH ANSVAR M.M. Servicenämndens verksamhetsområden 1 Servicenämnden har till uppgift att tillhandahålla de servicefunktioner som kommunens övriga nämnder efterfrågar att svara för att de olika serviceverksamheterna drivs effektivt på ett kundorienterat sätt och utifrån ett marknadsmässigt och konkurrensinriktat perspektiv att svara för uthyrning, skötsel, underhåll och drift mm av de kommunala fastigheter som förvaltas av Servicenämnden att svara för att bygg- och fastighetsprojekt utförs enligt beslutade investeringsramar att medverka till, för Eslövs kommun, optimala lösningar vid externa förhyrningar att svara för support, skötsel, underhåll och drift mm av de kommunala IT-system och IT-utrustningar som förvaltas av Servicenämnden. att svara för att kommunens lokaler städas enligt uppsatta normer att svara för mat- och elevtransporter till kommunala verksamheter att tillhandahålla servicefunktionerna kontaktcenter, tolkförmedling och konsumentvägledning direkt riktat till kommunens medborgare. att ansvara för kommunens anslagstavla. Verksamhetsområdena är; - Måltid (måltid och transportenhet) - Fastighet (förvaltning, projekt, fastighetsservice och städservice) - IT - Kommunservice (administration, kontaktcenter, tolkförmedling och konsumentvägledning) Under nämnden lyder Serviceförvaltningen.

137 2 Sida 137 (337) 2 Det åligger Servicenämnden att även i övrigt fullgöra de uppdrag som kommunfullmäktige överlämnar till nämnden. Personalfrågor 3 Såvida ej annat anges nedan beslutar nämnden i de personalfrågor som förekommer i allmänna bestämmelser (AB) och annat tillämpligt kollektivavtal. Nämnden anställer själv sin personal, förutom förvaltningschefen som anställs av kommunstyrelsen. Utan kommunstyrelsens medgivande får arbetstagare inte anställas på särskilt visstidsförordnande eller kontrakt. Förflyttnings- och omplaceringsärenden från en nämnd till en annan avgörs av kommunstyrelsen. Ansvar och rapporteringsskyldighet 4 Nämnden ansvarar för att verksamheten inom nämndens område bedrivs i enlighet med de mål och riktlinjer som kommunfullmäktige bestämt samt de föreskrifter som gäller för verksamheten. Nämnden bör vid fullgörandet av sina uppgifter på lämpligt sätt och i den omfattning som behövs samråda med övriga kommunala nämnder och andra myndigheter med mera inom sitt verksamhetsområde. Nämnden ska se till att verksamheten bedrivs på ett i övrigt tillfredsställande sätt. Nämnden ska regelmässigt till kommunfullmäktige rapportera hur verksamheten utvecklas och hur den ekonomiska ställningen är. Registeransvar 5 Servicenämnden är personuppgiftsansvarig enligt personuppgiftslagen (1998:204) för de personuppgifter som nämnden i sin verksamhet förfogar över. NÄMNDENS ARBETSFORMER Sammansättning, mandattid 6 Nämnden består av nio ledamöter och nio ersättare. Bland ledamöterna utser kommunfullmäktige en ordförande, en förste vice ordförande och en andre vice ordförande.

138 3 Sida 138 (337) Ledamöterna i nämnden väljs av kommunfullmäktige för fyra år räknat från och med den 1 januari året näst efter det år då allmänna val ägt rum. Ersättarnas tjänstgöring 7 Om en ledamot är förhindrad att inställa sig till ett sammanträde eller att vidare delta i ett sammanträde ska en ersättare tjänstgöra i ledamotens ställe. Ersättare har rätt att yttra sig under sammanträdet. En ledamot som inställer sig under ett pågående sammanträde har rätt att tjänstgöra även om en ersättare har trätt in i ledamotens ställe. Om inte ersättarna väljs proportionellt ska ersättarna tjänstgöra enligt den av kommunfullmäktige mellan dem bestämda ordningen. En ersättare som har börjat tjänstgöra har dock alltid företräde oberoende av turordningen. Om styrkebalansen mellan partierna därigenom påverkas får en ersättare som inställer sig under pågående sammanträde träda in i stället för en ersättare som kommer längre ner i ordningen. 8 En ledamot eller en ersättare som har avbrutit sin tjänstgöring på grund av jäv i ett ärende får åter tjänstgöra, sedan ärendet har handlagts. En ledamot som har avbrutit tjänstgöringen vid ett sammanträde på grund av annat hinder än jäv, får åter tjänstgöra om ersättarens inträde har påverkat styrkebalansen mellan partierna. Inkallande av ersättare 9 En ledamot som är hindrad att delta i ett sammanträde eller i en del av ett sammanträde, ska snarast anmäla detta till nämndens sekreterare. Sekreteraren kallar in den ersättare som står i tur att tjänstgöra och som inte redan kallats in. Ersättare för ordföranden 10 Om varken ordföranden eller vice ordföranden kan delta i ett helt sammanträde eller i en del av ett sammanträde fullgör den ledamot med längst tjänstgöringstid ordförandens uppgifter. Om ordföranden på grund av sjukdom eller av annat skäl är hindrad att fullgöra uppdraget för en längre tid får nämnden utse en annan ledamot att vara ersättare för ordföranden. Ersättaren fullgör ordförandens samtliga uppgifter.

139 4 Sida 139 (337) Sammanträden 11 Nämnden sammanträder på dag och tid som nämnden bestämmer. Kallelse 12 Ordföranden ansvarar för att kallelse utfärdas till sammanträdena. Kallelsen ska vara skriftlig och innehålla uppgift om tid och plats för sammanträdet. Kallelse ska på ett lämpligt sätt tillställas varje ledamot och ersättare samt annan förtroendevald som får närvara vid sammanträdet senast fyra dagar före sammanträdesdagen. Kallelsen bör åtföljas av föredragningslista. Ordföranden bestämmer i vilken utsträckning handlingar som tillhör ett ärende på föredragningslistan ska bifogas kallelsen. I undantagsfall får kallelse ske på annat sätt. När varken ordföranden eller en vice ordförande kan kalla till sammanträde ska den ledamoten med längst tjänstgöringstid göra detta. Justering av protokoll 13 Protokollet justeras av ordföranden och en ledamot. Nämnden kan besluta att en paragraf i protokollet ska justeras omedelbart. Paragrafen ska redovisas innan nämnden justerar den. Reservation 14 Om en ledamot har reserverat sig mot ett beslut och ledamoten vill motivera reservationen ska ledamoten göra det skriftligt. Motiveringen ska lämnas före den tidpunkt som har fastställts för justeringen av protokollet. Delgivning 15 Delgivning med nämnden sker med ordföranden, förvaltningschefen eller annan anställd som nämnden bestämmer.

140 5 Sida 140 (337) Undertecknande av handlingar 16 Avtal, andra handlingar och skrivelser i nämndens namn ska undertecknas av ordföranden eller vid förfall för denne av vice ordförande och kontrasigneras av anställd som nämnden bestämmer. I övrigt bestämmer nämnden vem som ska underteckna handlingar

141 Sida 141 (337) Upphävande av vattenföreskrifter tillhörande Flyinge vattenverk i Eslöv 7 KS

142 Sammanträdesprotokoll Sida Sida 1421 (337) (2) Kommunstyrelsen 109 KS Upphävande av vattenskyddsföreskrifter tillhörande Flyinge vattenverk i Eslöv Ärendebeskrivning Miljö- och samhällsbyggnadsnämnden tog den 30 mars 2017 emot en ansökan från VA SYD om upphävande av vattenskyddsområdet tillhörande Flyinge vattenverk i Eslövs kommun. Vattenverket har sedan 1970-talet försörjt orterna Gårdstånga, Flyinge, Holmby och Hammarlunda med dricksvatten. Skyddsföreskrifterna för grundvattentäkten i Flyinge antogs av kommunfullmäktige den 29 januari Vattenverksdelen är sedan 2013 tagen ur drift och de berörda orterna försörjs nu med dricksvatten från Sydvatten AB, via en överföringsledning från Södra Sandby. Vattenverket och vattentäkten i Flyinge utgör enligt VA SYD inte längre ett lämpligt alternativ för att skapa redundans avseende drickvattenförsörjningen i de nämnda orterna. Ansökan om upphävande av skyddsföreskrifter ska skickas till Länsstyrelsen för beslut. Beslutsunderlag Förslag till beslut; Upphävande av vattenskyddsföreskrifter tillhörande Flyinge vattenverk i Eslöv Expediering av Miljö- och samhällsbyggnadsnämndens beslut 72, 2017 Upphävande av vattenföreskrifter tillhörande Flyinge vattenverk i Eslöv Ansökan om att upphäva vattenskyddsområdet tillhörande Flyinge vattenverk i Eslövs kommun Skyddsföreskrifter för grundvattentäkt i Flyinge Beredning Miljö- och samhällsbyggnadsnämnden föreslår i sitt beslut att kommunen ansöker hos länsstyrelsen om att upphäva vattenskyddsområdet tillhörande Flyinge vattenverk i Eslövs kommun. Kommunledningskontoret har inget att invända mot Miljö- och samhällsbyggnadsnämndens bedömning och beslut. Justerares signatur Utdragsbestyrkande

143 Sammanträdesprotokoll Sida Sida 1432 (337) (2) Kommunstyrelsen Yrkande Henrik Wöhlecke (M) yrkar med instämmande av Tony Hnsson (S) bifall till förslaget till beslut. Beslut - Kommunfullmäktige föreslås att ansöka hos länsstyrelsen om att upphäva vattenskyddsområdet tillhörande Flyinge vattenverk i Eslövs kommun. Beslutet skickas till Kommunfullmäktige Justerares signatur Utdragsbestyrkande

144 ESLÖVS KOMMUN Sammanträdesprotokoll Sicia 15 (57) Sida 144 (337) Miljö- och samhällsbyggnadsnämnden 72 MOS Upphävande av vattenskyddsföreskrifter tillhörande Flyinge vattenverk i Eslöv Ärendebeskrivning Miljö- och samhällsbyggnadsnämnden har den 30 mars 2017 mottagit en ansökan från VA SYD om upphävande av vattenskyddsområdet tillhörande Flyinge vattenverk i Eslövs kommun. Vattenverket har sedan 1970-talet försörjt orterna Gårdstånga, Flyinge, Holmby och Hammarlunda med dricksvatten. Skyddsföreskrifterna för grundvattentäkten i Flyinge antogs av kommunfullmäktige den 29 januari Vattenverksdelen är sedan 2013 tagen ur drift och de berörda orterna försörjs nu med dricksvatten från Sydvatten AB, via en överföringsledning från Södra Sandby. Vattenverket och vattentäkten i Flyinge utgör enligt VA SYD inte längre ett lämpligt alternativ för att skapa redundans avseende drickvattenförsörjningen i de nämnda orterna. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse. Upphävande av vattenskyddsföreskrifter tillhörande Flyinge vattenverk i Eslöv Ansökan. Upphävande av vattenskyddsområdet tillhörande Flyinge vattenverk i Eslöv Skyddsföreskrifter för grundvattentäkt i Flyinge. Upphävande av vattenskyddsföreskrifter tillhörande Flyinge vattenverk i Eslöv Beredning Enligt 40 punkten 5 förordningen (SFS 1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd får kommunen meddela föreskrifter om skydd för ytvattentäkter och enskilda grundvattentäkter om det behövs för att hindra att olägenhet för människors hälsa uppkommer. Beslut Föreslå kommunstyrelsen att föreslå kommunfullmäktige att upphäva vattenskyddsområdet tillhörande Flyinge vattenverk i Eslövs kommun. Justerares signatur Utdragsbestyrkande

145 ESLÖVS KOMMUN Sammanträdesprotokoll Sida 16 (57) Sida 145 (337) Miljö- och samhällsbyggnadsnämnden Beslutet skickas till Kommunstyrelsen Miljöavdelningen Justerares signatur Utdragsbestyrkande

146 VA Sida 146 (337) DATUM DNR. 17/00448 HANDLÄGGARE Josefin Barup TELEFON E-POST Eslövs kommun Miljöförvaltningen ö for it,4441,94.44: 71J Ansökan om att upphäva vattenskyddsområdet tillhörande Flyinge vattenverk i Eslövs kommun Med denna skrivelse avser VA SYD att ansöka om upphävande av det vattenskyddsområdet tillhörande Flyinge vattenverk i Eslövs kommun. Flyinge vattenverk har sedan 1970-talet försörjt byarna Gårdstånga, Flyinge, Holmby och Hammarlunda med dricksvatten. Vattentäkten som då försedde vattenverket med råvatten består av en bergborrad brunn belägen på fastigheten Östra Gårdstånga 10:11. Vintern 2011/2012 rasade brunnen samman vilket ledde till omfattande problem med grundvattenuttaget. Vattenverksdelen är sedan 2013 tagen ur drift och anläggningen utgörs idag enbart av tryckstegringsstation och reservoar. De berörda orterna försörjs nu med dricksvatten från Sydvatten AB, via en överföringsledning från Södra Sandby. VA SYD har utifrån tekniska aspekter utrett möjligheterna att i framtiden använda verket som reservvattenverk. Under 2016 har VA SYDs styrelse också antagit en strategi för robusthet i dricksvattenförsörjningen (D nr hos VA SYD 16/00793). VA SYDs sammanvägda bedömning är, att Flyinge vattenverk och vattentäkt inte utgör något lämpligt alternativ för att skapa redundans avseende Gårdstångas, Flyinges, Holmbys och Hammarlundas dricksvattenförsörjning. Beslut om att Flyinge vattentäkt ska avvecklas har därför fattats, på tjänstemannanivå, av Dricksvattenavdelningens ledningsgrupp (D nr hos VA SYD 17/00448). Efter utredning om eventuell omgivningspåverkan till följd av upphört grundvattenuttag planerar VA SYD att slutligen plugga brunnarna. Vattenskyddsområdet fyller således för den allmänna dricksvattenhanteringen inte längre någon praktisk funktion, varför VA SYD nu ansöker om att upphäva det samma. För VA SYD Tillf. Av. hef Dricksvattenavdelningen

147 Sida 147 (337)

148 Sida 148 (337)

149 Sida 149 (337)

150 Sida 150 (337)

151 Sida 151 (337) Hemställan om övertagande av operativ tillsyn Swehatch AB 8 KS

152 Sammanträdesprotokoll Sida Sida 1521 (337) (2) Kommunstyrelsen 110 KS Hemställan om övertagande av operativ tillsyn enligt miljöbalken pådelegation av Länsstyrelsen Skåne Ärendebeskrivning Enligt Miljötillsynsförordningen (SFS 2011:13) får en statlig operativ tillsynsmyndighet överlåta åt en kommunal nämnd att utöva den operativa tillsynen, om kommunfullmäktige begär det. Eslövs kommun har den kunskap och de erforderliga resurser som krävs för att bedriva operativ tillsyn över de tillsynsobjekt som är föremål för denna hemställan. Eslövs kommun bedriver sedan tidigare tillsyn över tillståndspliktiga lantbruk som också utgör så kallade IED-anläggningar. Erfarenheten från den tidigare utförda tillsynen på övertagna objekt är att det fungerat väl. Hemställan avser följande objekt: SweHatch ABs anläggning för djurhållning på Östergård, fastigheten Viderup 1:6 och Slättäng ABs anläggning för djurhållning på fastigheten Örtofta 21:1. Beslutsunderlag Förslag till beslut; Hemställan om övertagande av operativ tillsyn enligt miljöbalken på Miljö- och samhällsbyggnadsnämndens beslut 73. Hemställan om övertagande av operativ tillsyn Hemställan om övertagande av operativ tillsyn enligt miljöbalken på delegation av Länsstyrelsen Skåne Beredning Miljö- och samhällsbyggnadsnämnden föreslår att kommunfullmäktige gör en hemställan om överlåtelse av tillsynsansvar enligt miljöbalken från och med den 1 augusti 2017 avseende SweHatch ABs anläggning för djurhållning på Östergård, fastigheten Viderup 1:6 och Slättäng ABs anläggning för djurhållning på fastigheten Örtofta 21:1. Kommunledningskontoret har ingenting att invända mot detta. Yrkande Henrik Wöhlecke (M) yrkar med instämmande av Tony Hansson (S) bifall till förslaget till beslut. Beslut - Kommunfullmäktige föreslås göra en hemställan om överlåtelse av tillsynsansvar enligt miljöbalken från och med den 1 augusti 2017 avseende SweHatch ABs Justerares signatur Utdragsbestyrkande

153 Sammanträdesprotokoll Sida Sida 1532 (337) (2) Kommunstyrelsen anläggning för djurhållning på Östergård, fastigheten Viderup 1:6 och Slättäng ABs anläggning för djurhållning på fastigheten Örtofta 21:1. Beslutet skickas till Kommunfullmäktige Justerares signatur Utdragsbestyrkande

154 ESLÖVS KOMMUN Sammanträdesprotokoll Sida 17 (57) Sida 154 (337) Miljö- och samhällsbyggnadsnämnden 73 MOS Hemställan om övertagande av operativ tillsyn enligt miljöbalken på delegation av Länsstyrelsen Skåne Ärendebeskrivning Enligt Miljötillsynsforordningen (SFS 2011:13) får en statlig operativ tillsynsmyndighet överlåta åt en kommunal nämnd att utöva den operativa tillsynen, om kommunfullmäktige begär det. Eslövs kommun har den kunskap och de erforderliga resurser som krävs för att bedriva operativ tillsyn över de tillsynsobjekt som är föremål för denna hemställan. Eslövs kommun bedriver sedan tidigare tillsyn över tillståndspliktiga lantbruk som också utgör så kallade IED-anläggningar. Erfarenheten från den tidigare utförda tillsynen på övertagna objekt är att det fungerat väl. Hemställan avser följande objekt: SweHatch ABs anläggning för djurhållning på Östergård, fastigheten Viderup 1:6 och Slättäng ABs anläggning för djurhållning på fastigheten Örtofta 21:1. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse. Hemställan om överlåtelse av tillsyn från Länsstyrelsen Hemställan. Hemställan om övertagande av tillsyn från Länsstyrelsen Beredning Gällande beslut från den 29 januari 2015 avseende överlåten tillsyn innebär att för tillkommande verksamheter ska ny hemställan begäras. Beslut Föreslå kommunstyrelsen att föreslå kommunfullmäktige att göra en hemställan om överlåtelse av tillsynsansvar enligt miljöbalken från och med den 1 augusti 2017 avseende SweHatch ABs anläggning för djurhållning på Östergård, fastigheten Viderup 1:6 och Slättäng ABs anläggning för djurhållning på fastigheten Örtofta 21:1. Beslutet skickas till Kommunstyrelsen Miljöavdelningen Justerares signatur Utdragsbestyrkande

155 Sida 155 (337) Hemställan om övertagande av operativ tillsyn enligt miljöbalken på delegation av Länsstyrelsen Skåne Kommunfullmäktige i Eslövs kommun gör härmed en hemställan om att Länsstyrelsen ska överlåta den operativa tillsynen enligt miljöbalken för följande objekt: SweHatch ABs anläggning för djurhållning på Östergård, fastigheten Viderup 1:6. Slättäng ABs anläggning för djurhållning på fastigheten Örtofta 21:1. Bakgrund Eslövs kommun bedriver sedan tidigare tillsyn på delegation av Länsstyrelsen i Skåne gällande lantbruk. Beslut från Länsstyrelsen Dnr Vad gäller information om organisation, resurser för tillsyn och kompetens hänvisar vi till den tidigare hemställan från Ikraftträdande Eslövs kommun önskar att det nya beslutet om överlåten operativ tillsyn enligt miljöbalken ska gälla fr.o.m. den 1 augusti Eslöv / Eslöv / Eslöv / Erika Fjelkner Ingela Lundqvist Eva Hallberg Miljöchef Förvaltningschef Kommundirektör

156 Sida 156 (337) Godkännande av vårprognos KS

157 Sammanträdesprotokoll Sida Sida 1571 (337) (3) Kommunstyrelsen 118 KS Vårprognos 2017 Ärendebeskrivning Vårprognosen är den första prognosen för året som omfattar utfall per den siste april och en prognos för årets slut. Beslutsunderlag Förslag till beslut; Vårprognos 2017 Vårprognos 2017 Barn- och familjenämndens beslut 81, 2017, Vårprognos 2017 Vårprognos 2017 för Nämnden för arbete och försörjning Kommunstyrelsens arbetsutskott beslut 54, 2017 Vårprognos 2017, Kommunledningskontoret/kommunstyrelsen Miljö- och samhällsbyggnadsnämndens beslut, 85, Vårprognos 2017 Vård- och omsorgsnämnden 60, 2017 Vårprognos 2017 Kultur- och fritidsnämndens beslut 57, 2017 Ekonomiskt vårprognos 2017 Gymnasie- och vuxenutbildningsnämndens beslut 63, 2017 Vårprognos 2017 Beredning Kommunen som helhet beräknas lämna ett överskott med drygt 1 procent vilket motsvarar det finansiella målet och vad som är planerat i budget. Nämnden för arbete och försörjning, Miljö- och samhällsbyggnadsnämnden samt Överförmyndarnämnden uppvisar en prognos för årets slut med underskott. Servicenämnden bedöms gå med överskott. Den sammanlagda prognosen för nämnderna är ett underskott med 8,3 miljoner före tilläggsanslag. Efter föreslagna tilläggsanslag med 3,7 miljoner till Miljö- och samhällsbyggnadsnämnden återstår ett prognosticerat underskott med 4,6 miljoner. Jämfört med förra årets prognos är det en klar förbättring. Miljö- och samhällsbyggnadsnämnden har i samband med budgetprocessen inför 2017 fört fram möjligheten att fortsatt kommunal finansiering av busslinje tre skulle upphöra enligt gällande avtal. Grunden är antalet resenärer. Mätning av antalet resenärarer har skett i december 2016 det vill säga först efter att budgeten antogs. Resultatet innebär att kommunen enligt avtal med Skånetrafiken ska svara för finansieringen även för Mätning sker årligen. Medel avsattes inom finansförvaltningen varför nämnden föreslås erhålla kostnadskompensation med begärda två miljoner. Nämnden har under året bland annat inför årsredovisning 2016 Justerares signatur Utdragsbestyrkande

158 Sammanträdesprotokoll Sida Sida 1582 (337) (3) Kommunstyrelsen och fram till den siste april slutredovisat en rad investeringar inklusive nyttjande av årsanslag vilka därmed inte kunde hanteras i samband med budget Nämnden föreslås få kompensation för tillkommande kapitalkostnader. Slutredovisning av respektive projekt har ännu inte skett till kommunstyrelsens arbetsutskott. Nämnden för även fram att de senare under året i samband med delårsrapporten avser att begära medel för interna lönekostnader vilka ska belasta investeringar enligt ny modell som bestämdes i samband med budget Redovisningsregelverket ger rätt till detta men endast till lönekostnad enligt timredovisning och inte med hänsyn till effektiv tid. Förvaltningen har i sitt underlag räknat med 900 timmar om året som effektiv tid och timmar i totalt antal arbetstimmar. Timkostnaden som förvaltningen planerat belasta investeringar med varierar mellan kronor per timme. En driftsmässig obalans uppstår därmed i nämndens internbudget. Nämnden har att hantera obalansen under året. Frågan har även lyfts vid presidieöverläggningarna i maj. Förändringarna i investeringsbudgeten är stora med anledning av förseningen av starten av Nya gymnasieskolan. Investeringsplanen kommer att i sin tur att drabbas av försenade stattider för en rad investeringar som hänger samman med färdigställandet av Nya gymnasieskolan närmare bestämt etapp två Nya Östra skolan, Östra skolan och renoveringen av Ekenässkolan. Närmare analys kan först ske när överklagandeprocessen är avslutad inför sommaren. Kommunstyrelsens arbetsutskott har godkänt slutredovisning av den nya klubblokalen i Örtofta vid sammanträde den 9 maj. Den nya hyran är kronor per år och avgående hyra för Örtofta Folkets hus är kronor. Kultur- och fritidsnämnden föreslås få kompensation för mellanskillnaden i hyra. Barn- och familjenämnden har beslutat överföra kronor till Kultur- och fritidsnämnden för lovverksamhet. Kultur- och fritidsnämnden har behandlat ärendet. Yrkande Henrik Wöhlecke (M) yrkar med instämmande av Tony Hansson (S) och Catharina Malmborg (M) bifall till förslaget till beslut. Beslut - Miljö- och samhällsbyggnadsnämnden beviljas inom kommunstyrelsens disponibla medel 2 miljoner kronor för ersättning till Skånetrafiken för linje tre och 1,7 miljoner för tillkommande kapitalkostnader Justerares signatur Utdragsbestyrkande

159 Sammanträdesprotokoll Sida Sida 1593 (337) (3) Kommunstyrelsen - Kultur- och fritidsnämnden beviljas utökad budget motsvarande mellanskillnaden i hyra inom kommunstyrelsens disponibla medel. - Kommunfullmäktige föreslås godkänna Vårprognos Beslutet skickas till Miljö- och samhällsbyggnadsnämnden Servicenämnden Kultur- och fritidsnämnden Kommunfullmäktige Justerares signatur Utdragsbestyrkande

160 Sida 160 (337) vårprognos 2017 Kommunstyrelsen

161 Kommunledningskontoret Sida 161 (337)

162 Sida 162 (337) Innehåll Kommunstyrelsen / Kommunledningskontoret... 2 Nämnden för arbete och försörjning... 4 Barn- och familjenämnden... 8 Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden...11 Kultur- och fritidsnämnden...14 Miljö- och samhällsbyggnadsnämnden...18 Servicenämnden...22 Vård- och omsorgsnämnden...26 Överförmyndarnämnden...34 Revisionen...36 Finansiella rapporter

163 Kommunledningskontoret Sida 163 (337) Kommunstyrelsen / Kommunledningskontoret Ordförande: Johan Andersson Förvaltningschef: Eva Hallberg Ekonomi och verksamhet Utfall 30 april och helårsprognos Utfall för perioden är ett överskott på 2,2 mkr. Kommunledningskontoret prognostiserar att tilldelad ram kommer att hållas. Analys av driftutfallet Utfallet för perioden visar ett överskott på 2,2 mkr. Överskottet beror framförallt på lägre personalkostnader, förvaltningen har tillfälligt vakanta tjänster och sjukskrivningar. Kommunledningskontoret kommer under året tillfälligt att stärka upp bemanningen samt att de tjänster som är vakanta kommer att tillsättas. Inventering av markföroreningar görs på flygplatsen. Denna kostnad finns inte med i budget men täcks med lägre kapitalkostnader för medfinansieringen av Marieholmsbanan. Inventeringen kan leda till saneringskostnader och ersättning kommer att sökas från kommunens försäkringsbolag. Hänsyn till eventuella saneringskostnader är inte taget i prognosen. Avvikelsen på intäktsidan samt delar av avvikelsen av personalkostnader vid åretsslut beror på transaktioner kring kommunens fackliga verksamhet. Avvikelsen är lika stor på intäktsidan som på kostnadssidan. Analys av verksamhetsmåtten Verksamhetsmåtten rapporteras och analyseras vid årets bokslut. Analys av investeringarna Prognosen visar att den totala investeringsbudgeten för 2017 kommer att bli 7,3 mkr lägre än budgeterat. Det är kostnaden för medfinansiering till Trafikverket för Marieholmsbanan som blivit lägre än planerat. Upphandling pågår av ledningssystem. För investeringsprojekten Platina och SiteVision ska upphandling genomföras. Analys av exploatering Exploateringen redovisas utifrån ackumulerat utfall. Kommunledningskontoret gör bedömningen att exploateringsprojekten kommer att hålla den nettobudget som tilldelats. 2

164 Kommunledningskontoret Sida 164 (337) K Driftredovisning (mkr) Budget Redovisat Budget Redovisat Budget Prognos Nettoavvikelse Intäkter 5,6 5,1 4,6 3,9 15,9 15,2 0,7 Kostnader -38,7-35,9-29,4-27,6-110,4-109,7-0,7 Driftnetto -33,0-30,8-24,8-23,7-94,5-94,5 0,0 Investeringsredovisning (mkr) Projekt Investerings Redovisat till Budget Prognos Netto ram enligt KF och med avvikelse SiteVision -0,6-0,6-0,6 0,0 Digital infrautveckling -1,0-1,0-1,0 Platina -0,5-0,5-0,5 0,0 Beslutsstödsystem och ledningssystem -1,6-1,6-1,6 0,0 Marieholmsbanan -32,8-19,0-13,7-6,4 7,3 Summa -36,5-19,0-17,4-10,1 7,3 Exploatering (mkr) Projekt Kommun bidrag Budget intäkter Utfall intäkter t.o.m. april 2017 Budget kostnader Utfall kostnader t.o.m. april 2017 Netto avvikelse Pågående Exploateringsprojekt 0,1 110,2 64,2-110,0-78,1-13,9 Kommunala Exploateringsprojekt -4,8 0,0 0,0-4,8-0,7-0,7 Kommunala utredningsprojekt -4,6 0,0 0,8-4,6-0,2 0,6 Äldre Exploateringsprojekt -4,0 0,0 0,0-4,0 0,0-4,0 Summa -13,2 110,2 65,0-123,4-79,1-18,1 3

165 Nämnden för arbete och försörjning Sida 165 (337) Nämnden för arbete och försörjning Ordförande: Anne Hansson Förvaltningschef: Tf Soffi Domefalk Ekonomi och verksamhet Nämnden för arbete och försörjning visar i vårprognosen för 2017 ett budgetunderskott med -4 miljoner kronor. Prognosen är baserad på verksamhetsårets tre första månader. Kostnaderna för ekonomiskt bistånd ökar under Antalet hushåll som beviljas ekonomiskt bistånd ökar såväl som den genomsnittliga kostnaden per hushåll. Intäkter från Migrationsverket ökar efter ett ökat mottagande av nyanlända som främst härrör från de tre sista månaderna av 2015 samt Arbete och Försörjnings utmaning är att så effektivt som möjligt möta de grupper som står långt från arbetsmarknaden och matcha dessa personer mot arbetsmarknadens behov. Arbetet med ungdoms- och långtidsarbetslösa kommer på sikt att ge positiva effekter på försörjningsstödskostnaden. Utfall 31 mars och helårsprognos Under 2017 kommer nämnden att erhålla intäkter på cirka 3,5 miljoner kr som inte är budgeterade varav 2 miljoner kronor avser stadsbidrag, resterande kommer ifrån ökade intäkter av andrahandsuthyrningen. Personalkostnaden förväntas öka med 0,8 miljoner kronor då tjänsten som utredare, tillförordnad förvaltningschef, biträdande tillförordrad förvaltningschef samt förvaltningssekreterare inte är budgeterat. Lokalkostnaden ökar mot budget med 1,4 miljoner kronor vilket härrör till ett ökat antal andrahandslägenheter och har direkt samband med ökade intäkter för den samma. Övriga kostnader ökar mot budget med -5,3 miljoner kronor varav försörjningsstödet beräknas överskrida budget med 4,6 miljoner kronor. Omflyttning av medel rapport till kommunstyrelsen Inte aktuellt vid denna tidpunkt. Analys av driftutfallet Under början av 2017 har förändring gjorts av vilka verksamheter som respektive enhetschef skall ansvara över. Personalkostnad för enhetscheferna finns, efter ändringen, under driftområde Ledning och Stab. Boendeenheten är samlat under budget- och skuldrådgivning tillsammans med integrationsfrågor. Därmed har Arbetsmarknadsenheten och Enheten för ekonomiskt bistånd renodlats. Driftområde Ledning och Stab förväntas få en ökad kostnad gentemot budget på -1,4 miljoner kronor på grund av ökade personalkostnader. En långtidssjukskrivning, en planerad tillsättning av tjänsten som förvaltningssekreterare och en tjänst som utredare är inte budgeterat. Integrationsenheten förväntas ge ett överskott mot budget med 2 miljoner kronor vilket är en följd av ökade stadsbidrag samt att en tjänst inte förväntas återtillsättas. 4

166 Nämnden för arbete och försörjning Sida 166 (337) Enheten för försörjningsstöd visar ett underskott mot budget på -4,6 miljoner kronor vilket direkt härrör till ökade kostnader för försörjningsstöd. Antalet hushåll som uppbär försörjningsstöd ökar och genomsnittligt utbetalt försörjningsstöd per hushåll ökar. Arbetsmarknadsenheten förväntas en budget i balans för Analys av verksamhetsmåtten Enheten för ekonomiskt bistånd: Prognosen för antalet hushåll som uppbär ekonomiskt bistånd förväntas öka mot budget med ca 19 %. Det är fler hushåll under 2017 som går ur etableringen och som söker försörjningsstöd. Det genomsnittliga bidraget per hushåll förväntas öka med 1260 kronor per hushåll jämfört mot budget. Prognosen är att fler större hushåll söker försörjningsstöd. Vanligast är att ekonomiskt bistånd betalas ut till ensamstående män utan barn, 37 %. Drygt 14 % av mottagarna är 2017 mellan år under 2016 var motsvarande siffra för ungdomar 12 %. Två miljoner kronor av den prognostiserade ökningen kan förklaras med ett ökat antal hushåll. Det genomsnittliga antalet hushåll per månad har ökat med 26 stycken under de tre första månaderna 2017 jämfört med motsvarande tre första månaderna En del av förklaringen till det ökade antalet hushåll beror på det ökade antalet nya familjer i Sverige som i ett överslag beräknas till en utgiftsökning på ca 3 miljoner kronor. Kostnaderna för försörjningssstöd har ökat i mars 2017 jämfört med motsvarande kostnader Stora variationer kan visa sig mellan månaderna Det kan bero på en eftersläpning av utbetalningar från föregående period men också till exempel på när personer är i utbildning med studiemedel och när hushållen får större räkningar. Vanligtvis räknas riksnormen upp varje år nationellt vid årsskiftet utifrån höjning av konsumentprisindex. Marginella uppräkningar har gjorts under de senaste åren i storlek ca 50 kronors ökning för personliga kostnader för sammanboende vuxna. Det kan antas att de kostnader som ökat under 2017 bland annat handlar om kostnader för tillfälliga boende och ett ökat antal hyresskulder. Kommunen saknar bostäder för akuta mer tillfälliga behov trots att behovet är stort. Det är en anledning till varför vissa familjer med försörjningsstöd blir tvungna att bo i kostsamma tillfälliga lösningar. Det kan var hotell, vandrarhem eller dyl. Generella hyreshöjningar har enbart bidragit till en mindre del av ökningarna. Eslövs bostads AB har redovisat en hyreshöjning på 0,5 % Riksrevisionsverket meddelar 27 april 2017 i en ny granskning, bostadsbidraget är en fördelningspolitisk förmån som når hushåll med låga inkomster. Men stödets relativa storlek, och antal hushåll som får tillgång till det minskar, vilket ökar risken för en övervältring på ekonomiskt bistånd. Ensamkommande ungdomar som fyllt 18 år och är studerande är en mindre grupp men beräknas öka. De hänvisas till att ansöka om försörjningsstöd under perioden fram tills de har möjlighet att ansöka om studiemedel. Medel som i förlängningen kommer att återsökas hos Migrationsverket. I grunden är ekonomiskt bistånd tänkt att vara ett kortsiktigt ersättningssystem. Antal personer som uppbär ekonomisk bistånd år efter år har ökat (mellan 2012 till 2014) och 4,2 procent av befolkningen. Antalet personer med mycket långvarigt behov av ekonomiskt bistånd ökar vilket kan bero på att många inte kvalificerat sig för socialförsäkringssystemet. Personer är sjuka utan sjukersättning och arbetslösa utan arbetslöshetsersättning. I denna gruppen medräknas också personer som blivit sjuka i sina hemländer och som inte har rätt till ersättning i Sverige. 5

167 Nämnden för arbete och försörjning Sida 167 (337) Arbetsmarknadsenheten: Antal ärenden inom arbetsmarknadenheten förväntas bli 90 stycken under 2017, att jämföra mot 51 stycken vid bokslutet Antalet praktikplatser beräknas till 40 stycken vid årets slut. Antal i praktik skiftar efter säsong. Nu är det högsäsong för våra verksamheter som Våfflan och Gröna gruppen. Antalet praktikplatser i dessa verksamheter och i verksamheterna Kök Karidal, Cafe Sallius och Café Berga är 40 stycken och då är det inräknat några i den privata verksamheten. Vi beräknar att kunna ta emot ca 15 stycken extra tjänster under året. Integrationsenheten: Sociala kontrakt och antalet andrahandslägenheter bedöms öka till 140 stycken mot bugeterat 80 stycken. Innevarande år bedöms vara det år som flyktingmottagandet i kommunerna kommer vara allra högst. Enligt ny lagstiftningen 2016 anvisar Migrationsverket nyanlända till kommunen och kommunen är skyldig att ta emot de anvisade. Arbete och Försörjnings uppdrag är att se till att anvisade flyktingar får en bostad. Kontrakt på bostaden är andrahandskontrakt varför antalet andrahandskontrakt bedöms öka under året från ca 100 i början av året till närmare 140 under slutet av året. Förvaltningens mål vad gäller antal andrahandskontrakt som överförs till förstahandskontrakt bedöms under året bli ca 10 stycken, varav 5 ska vara personer som ingår i etableringsreformen (det vill säga nyanlända). Hyresvärdar är generellt svårmotiverade till att skriva över förstahandskontrakten till förvaltningens andrahandshyresgäster. Enhetens medarbetare kommer under senare delen av 2017 arbeta mer aktivt med de handlingsplaner som ska vara upprättade i ärendena om socialt kontrakt i syfte att få de biståndsberättigade över till förstahandskontrakt. Budget- och skuldrådgivningen i många av Sveriges kommuner, även i Eslöv, upplever nu en stor ärendetillströmning som delvis förklaras av nya regler kring skuldsanering som trädde i kraft sent år Antalet ärenden bedöms öka något från till Till följd av tillströmningen kommer även väntetid för möte öka till uppskattningsvis 40 dagar jämfört med 30 dagar Analys av investeringarna Inga materiella investeringar har gjort. Driftredovisning (mkr) Budget Redovisat Budget Redovisat Budget Prognos Netto avvikelse Intäkter 11,6 13,9 8,7 9,5 34,7 38,2 3,5 Kostnader -26,9-30,7-20,2-23,2-82,8-90,3-7,5 Driftnetto -15,3-16,8-11,5-13,7-48,1-52,1-4,0 6

168 Nämnden för arbete och försörjning Sida 168 (337) Verksamhetsmått Bokslut Budget Prognos Antal hushåll i genomsnitt per mån Bidrag per hushåll, kr i genomsnitt per mån Genomsnittlig tid med ekonomiskt bistånd, mån Aktualisering till skapande av ärende, dagar Vuxna biståndsmottagare med långvarigt ekonomiskt bistånd, andel i % Väntetid i antal dagar från första kontakt-tillfället för ansökan vid nybesök till beslut inom försörjningsstöd, medelvärde Ej återaktualiserade personer med försörjningsstöd ett år efter avslutat försörjningsstöd, % * * * Genomsnittlig kostnad för försörjningsstöd per inv, kr Invånare som någon gång under året erhållit ekonomiskt bistå * 4 5 Avslutsorsaker Antal till utbildning Antal till anställning Arbetsmarknadsenheten Antal praktikplatser Antal ärenden inom arbetsmarknadsenheten Sociala kontrakt Antal andrahandslägenheter Antal överförda till förstahandskontrakt Varav inom etableringen Budget-och skuldrådgivningen Antal ärenden inom skuldrådgivningen Väntetid för möte inom skuldrådgivningen, dagar

169 Barn- och familjenämnden Sida 169 (337) Barn- och familjenämnden Ordförande: David Westlund Förvaltningschef: Kerstin Melén-Gyllensten Ekonomi och verksamhet Utfall 31 mars och helårsprognos Det redovisade utfallet fram till och med mars månad redovisar ett underskott på 7,3 Mkr. I detta utfall saknas statsbidrag för ensamkommande barn för perioden januari till mars med ca 18 Mkr som förväntas komma in till kommunen under april månad. Med utgångspunkt från nedanstående analys av driftutfallet, bedöms nämndens verksamheter rymmas inom budgetramen för Omflyttning av medel rapport till kommunstyrelsen Överföring av 160 tkr till Kultur- och Fritidsnämndens ram enligt beslut om överföring av lovverksamhet. Analys av driftutfallet Sammantaget bedöms volymförändringarna rymmas inom nämndens budgetram. Vårdplaceringarna beräknas överskrida budgeten med 1 Mkr. Hela verksamheten för Ensamkommande barn är under stor omvälvning. Dels påverkar de nya ersättningsreglerna från staten, som kommer att sänka statsbidraget per barn med 30% från 1 juli i år, de ersättningsnivåer som kommunen kan betala till utövarna av boenden. Dels är det många av barnen som uppnår myndighetsåldern och dels är placeringen av nya barn begränsad. Bedömingen är att verksamheten under 2017 kan finansieras av de statsbidrag som är knutna till 2017 samt kvarstående statsbidrag för Inför 2018-års budget får en ny bedömning göras, men troligen kan inte de direkta statsbidragen finansiera myndighetsutövningen. Analys av verksamhetsmåtten Antalet barn i förskolan är något färre än beräknat, medan antalet elever i grundskolan är fler. Antalet fritidshembarn beräknas bli som budgeterat. Elevökningen i skolan består till hälften av flyktingar där schablonersättningen beräknas täcka merkostnaden för dessa elever. Antalet asylsökande elever, som för närvarande är 44 kommer att minska till höstterminen beroende på att nästan hälften är årskurs nio elever. Antalet placerade ensamkommande barn minskar under året och bedöms gå från ca 150 barn till vid årsskiftet 2017/2018 ca 60 barn. Bara under första kvartalet har ett 20-tal placeringar avslutats. Analys av investeringarna För investeringsbudgeten förväntas inga avvikelser förutom för anlaget avseende IKT, där en del av inköpen ersätts av leasingkostnader på driftbudgeten. 8

170 Barn- och familjenämnden Sida 170 (337) Verksamhetsmått Bokslut Budget Prognos Förskola, antal barn Förskola 1-5 år Pedagogisk omsorg Fristående barnomsorg Summa Fritidshem, antal barn Fritidshem Fristående fritidshem Summa Grundskola, antal elever Förskoleklass Elever årskurs Summa tillkommer Asylsökande elever i genomsnitt under året Särskola, antal elever Grundsärskola* Träningsskola** Summa *varav Eslövs elever ** varav Eslövs elever Summa

171 Barn- och familjenämnden Sida 171 (337) Driftredovisning (mkr) Budget Redovisat Budget Redovisat Budget Prognos Netto avvikelse Intäkter 50,9 45,8 38,2 17,6 155,7 155,7 0,0 Kostnader -294,3-281,5-220,7-207,3-887,2-887,2 0,0 Driftnetto -243,4-235,7-182,5-189,7-731,5-731,5 0,0 Investeringsredovisning (mkr) Projekt Investerings Redovisat till Budget Prognos Netto ram enligt KF och med avvikelse Inventarier förskola skola -1,7-1,7 0,0 Utemiljöer, lekplatser -0,5-0,5 0,0 IKT skola förskola -5,2-3,2 2,0 Elevökning skola -0,2-0,2 0,0 Inventarier ny förskola Skytteskogen -2,0-2,0 0,0 Temp lokallösning Flyinge -0,2-0,2 0,0 Inventarier Sallerupsskolan -0,3-0,3 0,0 Summa -10,1-8,1 2,0 10

172 Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden Sida 172 (337) Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden Ordförande: Catharina Malmborg Förvaltningschef: Kerstin Melén-Gyllensten Ekonomi och verksamhet Utfall 31 mars och helårsprognos Utfallet per den 31 mars för nämndens verksamheter var ett överskott på 2,3 Mkr. I april har överskottet ökat ytterligare till 4 Mkr. Nämndens verksamheter bedöms rymmas inom budgetramen för Omflyttning av medel rapport till kommunstyrelsen I nuläget finns inget behov av omflyttning av medel inom nämndens ram. Analys av driftutfallet Gymnasie- och vuxenutbildningsnämndens verksamheter bedöms rymmas inom budgetramen för Dock finns flera osäkerhetsfaktorer inför höstterminen. Det preliminär gymnasieintaget visar på att fler elever söker till Bergagymnasiet, vilket ekonomiskt är positivt. Samtidigt finns en liten ökning i samma sökomgång som visar på att färre söker teoriska program, vilket kan innebära något högre kostnader. Det utökade anslaget i budget med 1,1 Mkr används i huvudsak till studiehandledning och SYV. Den lagstiftade rättigheten att läsa in behörighetsgivarande gymnasiekurser på vuxenutbildning som trädde i kraft 1 januari 2017, har under våren inte gett större kostnadsökningar men antalet sökande inför hösten är inte känt ännu. Yrkesvuxen, som fick ändrade förutsättningar för statsbidrag i januari 2017, gav ett beviljat bidrag på drygt 1 Mkr under våren 2017 som utbetalts. Statsbidraget ska täcka både egen verksamhet och köpta kurser. En ny ansökningsomgång gäller för hösten, så här är det ännu oklart om vilka resurstillskott som kommer från staten. SFI eleverna blir fler, men i denna prognos bedöms verksamheten täckas av anslaget och extern finansiering. Analys av verksamhetsmåtten Antalet gymnasieelever bedöms ligga inom det budgeterade antalet. De asylsökande eleverna är för närvarande ett 50-tal, där statsbidrag bidrar till overheadkostnader. Gymnasiesärskolans elevtal minskar och för närvarande finns det endast elever från den egna kommunen på skolan i Eslöv. Antalet SFI elever har ökat och bedöms öka ytterligare. Analys av investeringarna För investeringsbudgeten förväntas ingen budgetavvikelse. 11

173 Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden Sida 173 (337) Verksamhetsmått Bokslut Budget Prognos Elevtal och antal studerande i genomsnitt under året Totalt Eslövs elever gymnasieskola exkl asylsökande Bergagymnasiet varav Eslövs elever inkl asylsök varav Asylsökande varav från andra kommuner Genomsnittkostnad per elev och år (tkr) Eslövs elever till andra skolor Genomsnittskostnad per elev och år (tkr) Gymnasiesärskolan i Eslöv varav Eslövs elever varav från andra kommuner Genomsnittkostnad per elev och år (tkr) Eslöv elever till andra skolor Genomsnittskostnad per elev och år (tkr) Vuxenutbildningen Särvux SFI Yrkeshögskolan Grundläggnade vux omvandlat till heltid Gymnasial vux antal elever

174 Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden Sida 174 (337) Driftredovisning, mkr Budget Redovisat Budget Redovisat Budget Prognos Netto avvikelse Intäkter 9,9 13,0 7,4 7,0 29,6 29,6 0,0 Kostnader -69,1-67,6-51,7-49,0-207,2-207,2 0,0 Driftnetto -59,2-54,6-44,3-42,0-177,6-177,6 0,0 Investeringsredovisning (mkr) Projekt Investerings Redovisat till Budget Prognos Netto ram enligt KF och med avvikelse Inventarier -1,5-1,5 0,0 Summa 0,0 0,0-1,5-1,5 0,0 13

175 Kultur- och fritidsnämnden Sida 175 (337) Kultur- och fritidsnämnden Ordförande: Christine Melinder Förvaltningschef: Stefan Persson Ekonomi och verksamhet Utfall 30 april och helårsprognos Nämnden uppvisar ett överskott per april på cirka 1,6 miljoner kr. Nämndens ram har i samband med vårprognosen utökats med drygt 0,4 miljoner kr. Detta beroende på till-kommande helårshyra för Örtofta nya klubblokal samt omfördelning av medel från Barn- och utbildningsnämnden. Nämndens prognos för 2017 är ett ekonomiskt driftsutfall i balans med tilldelad ram. Vid årets slut kommer nämnden även förutom god verksamhet, även uppvisa hög måluppfyllelse. Omflyttning av medel rapport till kommunstyrelsen Inte aktuellt Analys av driftutfallet För perioden redovisas ett överskott om 1,6 miljoner kr. Överskottet beror på att kostnader, förutom de regelbundna hyrorna och personalkostnaderna, till större delen belastar nämnden under tertialen 2 och 3. Från och med maj kommer utbetalning motsvarande 2,5 miljoner kr att ske av föreningsbidragen för 2016 års verksamhet. I (det tillfälliga) överskottet ligger även Kulturskolans elevavgifter avseende hela vårterminen bokförda i mars. Under året kommer nämnden att ha erhållit projektmedel i storleksordningen 2 miljoner mer än vad som var känt vid budgettillfället. Medel från Kultur Skåne-mångspråk och Kulturrådet är kopplat till Kulturskolans verksamhet samt medel från Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällefrågor till Ungdomsverksamhetens sommarlovssatsning. Dessa medel kommer att nyttjas i sin helhet och framgår som motsvarande avvikelse på kostnadssidan. Verksamheterna bedöms uppvisa små avvikelser mot budget och därmed bidra till ett totalt utfall i balans. Mest känslig är dock badverksamhetens utomhusdel. Ett bra eller mindre bra sommarväder kan påverka prognosen plus/minus 0,3-0,4 miljoner kr. Analys av verksamhetsmåtten Bibliotek Både Stadsbiblioteket och filialerna har haft något fler besökare per månad än beräknat, vilket räknar upp prognoserna något. Antal lån per invånare kan bli något högre än exakt 7 lån. Allmän kulturverksamhet Sommar i Eslöv visar även i år ett brett program, med något för alla. Dessutom är nästan allt gratis för besökarna! Barnkultur Prognosen är några hundra fler besökare, bland annat till Svingelskogens föreställningar på Medborgarhuset under våren. 14

176 Kulturskolan Prognosen är att antal aktiviteter som utförs av tjejer respektive killar ligger i nivå med budget. Kultur- och fritidsnämnden Sida 176 (337) Badanläggningar För inomhusbaden pekar prognoserna på ungefär samma budgetsiffror som 2016 samt budget Väderprognosen är inte helt lätt att bedöma, men vi är optimistiska och bygger besökare och därmed intäkter på ett något bättre väder 2017 än Medborgarhuset Antalet bokningar bedöms bli fler än budgeterat. Dessutom är avvikelsen av externa respektive interna bokningar betydligt större jämfört med budget. Gasverket (Ungdomsverksamheten) Prognosen är att antal besökare ligger i nivå med budget. Föreningsstöd Antalet aktiviteter ökar med cirka Analys av investeringarna Nämnden har sedan flera år ett årligt stående anslag om 0,1 miljoner kr för anskaffning av konst. Denna anskaffning skall vara värdehöjande och därmed anses som investering. Därmed genereras endast kapitalkostnader i form av ränta, men inte avskrivning. Denna ränta är dock bestående för all framtid. Nämnden innehar ett anslag om 0,3 miljoner kr för investering kopplat till biblioteks-verksamhet nyttjades drygt 0,2 miljoner kr av dessa till möbler och utrustning till nya Marieholmsbiblioteket nyttjas resterande medel till införandekostnader av ett nytt bibliotekssystem samt till införande av meröppet i Marieholm. 15

177 Kultur- och fritidsnämnden Sida 177 (337) Verksamhetsmått Bokslut Budget Prognos Bibliotek Antal besök/år stadsbiblibliotek Antal besök/år filialer Antal lån per invånare 7,5 7,0 7,2 Antal nya låntagare (vuxna) Andel resurser till barn/unga av anslag stadsbibliotek* Allmänkultur - 31,6 31,6 Antal kulturarrangemang Arr. med stöd från Kultur och Fritid Barnkultur Antal besökare: Kulturplan, skolbio, offentliga arrangemang, skapande skola Kulturskolan Antal aktiviter som utförs av tjejer/killar* - 600/ /300 Badanläggningar Antal årsbesök Äventyrsbadet Antal årsbesök Karlsrobadet, inomhus Antal årsbesök Karlsrobadet, utomhus Antal årsbesök, Marieholmsbadet Medborgarhuset Antal externa respektive interna bokningar* - 180/45 160/125 Antal subventionerade bokningar* Gasverket(Ungdomsverksamheten) Antal årsbesök av tjejer/killar* / /5000 Föreningsstöd Antal bidragsberättigande föreningar** varav barn- och ungdomsföreningar Antal aktiviteter (barn/ungdomar) * nytt mått från och med 2017 **här ingår barn/ungdoms-, pensionärs-, handikappföreningar och anläggningsstöd 16

178 Kultur- och fritidsnämnden Sida 178 (337) Driftredovisning (mkr) Budget Redovisat Budget Redovisat Budget Prognos Netto avvikelse Intäkter 4,1 5,1 3,1 4,3 12,3 14,3 2,0 Kostnader -36,2-35,6-27,2-27,2-108,5-110,5-2,0 Driftnetto -32,1-30,5-24,1-22,9-96,2-96,2 0,0 Investeringsredovisning (mkr) Projekt Investerings Redovisat till Budget Prognos Netto ram enligt KF och med avvikelse Offentlig konst* ,1-0,1 0,0 Bibliotek -0,3-0,2-0,1-0,1 0,0 Summa -0,3-0,2-0,2-0,2 0,0 17

179 Miljö- och samhällsbyggnadsnämnden Sida 179 (337) Miljö- och samhällsbyggnadsnämnden Ordförande: Bengt Andersson Förvaltningschef: Ingela Lundqvist Ekonomi och verksamhet Utfall 31 mars och helårsprognos Resultatet för perioden januari-mars är + 0,3 miljoner kronor. Helårsprognosen är ett underskott med 5,2 miljoner kronor. Avdelningarna beräknas hålla sig inom budgeten, med undantag av Gata, Trafik Park där det prognostiseras ett underskott med 5,2 miljoner kronor. Inom Gata Trafik Park bedöms prognosen för avskrivningar och internränta (kapitalkostnader) visa på ett underskott med 1,7 miljoner kronor. Detta avser investeringar som prognostiseras att genomföras under 2017 samt investeringar som genomfördes 2016 men där Miljö- och samhällsbyggnadsnämnden ännu inte har fått kompensation. Kostnaderna för linje 3 belastar prognosen med 2,0 miljoner kronor och kostnaderna för bostadsanpassning beräknas överstiga budget med 0,5 miljoner kronor. Förändrad tillämpning av debitering för byggherrekostnader medför en prognos på minus 1,0 miljoner kronor i driftsbudgeten. I samband med delårsbokslutet återkommer Miljö- och samhällsbyggnadsnämnden med begäran om kompensation för byggherrekostnader. Omflyttning av medel rapport till kommunstyrelsen Nämnden begär kompensation med totalt 3,7 miljoner kronor. Beloppet består av ökade kapitalkostnader med 1,7 miljoner kronor samt för linje 3 Skånetrafiken med 2,0 miljoner kronor. I budgeten för 2017 beslutades att de interna byggherrekostnaderna skulle belasta investeringsprojekten. Detta beaktades när budget 2017 togs fram. Förutsättningarna har dock förändrats under pågående redovisningsår med besked om att endast de direkta lönekostnaderna får belasta investeringsprojekten. I ersättningsmodellen utgick beräkningarna från att kringtiden procentuellt skulle belasta investeringsprojekten på samma sätt som den belastade driftkostnaderna. Då förutsättningarna för detta ändras under pågående budgetår påverkar det också prognosen för personalkostnader. Analys av driftutfallet För Miljö- och samhällsbyggnadsnämnden är både personalkostnader och övriga kostnader över budget. Förvaltningsledningen har lägre kostnader än budgeterat. Miljöavdelningens debitering gällande Ringsjöns vattenråd och Rönneå vattenråd kommer under året. Vidare är intäkterna för tillsyn och kontroll inte periodiserade. Kostnader som ska fördelas till andra förvaltningar belastar Kart- och bygglovsavdelningen, exempelvis har GIS-kostnaderna inte vidaredebiterats. Utfallet för personalkostnader visar ett överskott på grund av vakans. Vägbidragen visar ett överskott då dessa betalas ut senare under året för Gata Trafik Park. Kapitalkostnaderna visar ett underskott. Linje 3 belastar utfallet med 0,5 miljoner kronor. 18

180 Miljö- och samhällsbyggnadsnämnden Sida 180 (337) Analys av verksamhetsmåtten Utifrån resultatet det första kvartalet avseende tillsynsbesök prognostiseras alla tillsynsbesök på livsmedelsverksamheter och miljöfarliga verksamheter att genomföras under året. Arbetet avseende miljö- och energiåtgärder löper enligt plan. Den genomsnittliga handläggningstiden för bygglov beräknas hamna på 8 veckor istället för 10 veckor som var bedömningen i budget för Den genomsnittliga handläggningstiden för anmälningsärenden beräknas hamna på 4 veckor. Antalet ärenden avseende bostadsanpassningsbidrag bedöms bli cirka 200 stycken under Det är något lägre än budget men antalet inkomna ärenden under årets första månader har också varit lägre än beräknat. Flera av de inkomna ärendena avser dock större ärenden med högre kostnader. Analys av investeringarna Jämfört med budgeterade 81,0 miljoner kronor bedöms att det blir ett överskridande av budgeten med 9,1 miljoner kronor. 90,1 miljoner kronor kommer att förbrukas under Ett av projekten som genomförs 2017 är projekttävling för gestaltning av Stora Torg. Vinnaren kommer att utses på näringslivsdagen i augusti. Investeringsprojekt Marieholmsbanan omfattar tre olika delprojekt: Marieholms stationsområde, planskild korsning Smålandsvägen och planskild korsning Norregatan. Miljö- och samhällsbyggnadsnämndens del av projektet bedöms överskrida budget med cirka 7 miljoner kronor, vilket framförallt avser åtgärderna på Marieholms stationsområde. Prognosen för Gång- och cykelväg mellan Lilla Harrie och Örtofta kommer överskrida budgeten, i dagsläget är bedömningen att budgeten överskrids med 2 miljoner kronor. En mer detaljerad beräkning ska tas fram. Det prognostiserade underskottet beror framförallt på att den gamla järnvägsbron är i sämre skick än de ursprungliga bedömningarna, restaureringen kommer därför bli dyrare än beräknat. Avseende investeringsprojekt Belysning landsbygden har nämnden beslutat att förslaget avseende vilka anläggningar som ska tas bort och vilka som ska behållas ska på remiss. Remissvaren har inkommit och ska nu behandlas. 19

181 Miljö- och samhällsbyggnadsnämnden Sida 181 (337) Verksamhetsmått Bokslut Budget Prognos Miljö 299/ / Antal genomförda tillsynsbesök / antal planerade tillsynsbesök Kontrollskuld (timmar) Tillsynsskuld (timmar) Antal genomförda miljö- och energiåtgärder enligt plan 18/26 16/23 Kart- och bygglov Genomsnittlig handläggningstid för bygglov (veckor) Genomsnittlig tid för hantering av anmälan (veckor) Gata Trafik Park Antal ärenden bostadsanpassningsbidrag Driftredovisning (mkr) Budget Redovisat Budget Redovisat Budget Prognos Netto avvikelse Intäkter 5,8 4,9 4,4 4,3 17,5 17,5 0,0 Kostnader -25,4-26,0-19,1-18,7-78,4-83,6-5,2 Nettokostn -19,6-21,1-14,7-14,4-60,9-66,1-5,2 20

182 Miljö- och samhällsbyggnadsnämnden Sida 182 (337) Projekt Investerings Redovisat till Budget Prognos Netto ram enligt KF och med avvikelse Marieholmsbanan -47,2-19,8-27,4-34,4-7,0 Verksamhetssystem miljö -0,5 0,0-0,5-0,5 0,0 Stora torg -1,9-0,5-1,4-1,4 0,0 Ljusinstallation -0,2-0,1 0,0 0 0,0 Cpl Sallerupsv-Trehäradsv -6,3-4,5-0,2-0,2 0,0 Trehäradsv etapp 3-2,2 0,0-2,2-2,2 0,0 Trehäradsv etapp 4-7,5-4,8-2,7-2,7 0,0 Trehäradsv etapp 5-3,9 0,0-3,9-3,9 0,0 Hastighetsplan -0,4-0,3-0,1-0,2-0,1 GC Lilla Harrie-Örtofta -3,6-0,3-3,6-5,6-2,0 Mur stationen -2,3 0,0-2,3-2,3 0,0 Broar -1,6 0,0-0,4-0,4 0,0 Parkeringsautomater -0,8 0,0-0,8-0,8 0,0 Gc-väg Stockamöllan-Hasslebro -7,5 0,0-7,5-7,5 0,0 Gc-väg Solvägen -7,6-7,1-0,3-0,3 0,0 GC-väg Kvantum-Ystadvägen -3,2-0,3-3,2-3,2 0,0 Västerlångg-Västerg -7,0-0,4-0,8-0,8 0,0 Belysning landsbygden -3,4-0,6-1,4-1,4 0,0 Ringsjöv-Österg etapp 4-1,0 0,0-1,0-1 0,0 Ringsjöv-Österg etapp 5-0,3 0,0-0,3-0,3 0,0 Stora torg projektering -1,9 0,0-1,9-1,9 0,0 Cykeltrafik centr projektering -1,0 0,0-1,0-1 0,0 Söderg Stora torg projektering -1,0 0,0-1,0-1 0,0 Park, Timmermannen -0,9 0,0-0,9-0,9 0,0 Fontäner -0,6 0,0-0,3-0,3 0,0 Leaderprojekt Örtofta -0,5 0,0-0,5-0,5 0,0 Årsanslag Teknisk utrustning 0,0-0,2-0,2 0,0 Beläggning 10 år -5,5-6,8-6,8 0,0 Om- och nybyggnad gatuanläggn -1,4-1,7-1,7 0,0 Trafiksäkerhetsåtgärder -0,8-1,7-1,7 0,0 Energisparåtgärder,vägbelysn. -2,0-1,2-1,2 0,0 Åtg övr orter -0,4-0,9-0,9 0,0 Lekplatser -0,8-2,1-2,1 0,0 Grönomr Eslövs tätort -0,2-0,5-0,5 0,0 Grönområden byarna 0,0-0,3-0,3 0,0-114,3-49,8-81,0-90,1-9,1 21

183 Servicenämnden Sida 183 (337) Servicenämnden Ordförande: Lars Månsson Förvaltningschef: Hampus Trellid Ekonomi och verksamhet Utfall 31 mars och helårsprognos Serviceförvaltningen prognostiserar ett överskott på ca 2,2 miljoner i driftsredovisning och ca 92,7 miljoner överskott i investeringsredovisningen. Omflyttning av medel rapport till kommunstyrelsen Prognos för omflyttning av investeringsmedel till 2018 är 94 miljoner i samband med försening av Nya gymnasieskolan. Analys av driftutfallet Fastighetsavdelningen utökar med en projektchef som tillträder efter sommaren. En till förvaltartjänst är också på gång vars främsta uppdrag kommer vara att hjälpa kommunens olika verksamheter med externa hyresavtal. Fastighetsavdelningens överskott beror delvis på en högt budgeterad beredskapsersättning, detta i samband med effektivisering och förändrade rutiner innan årsskiftet I början av 2017 har avdelningen haft vakanser bland fastighetsteknikerna samt lägre overheadkostnader än budgeterat. Det beror bland annat på ny hyresfördelning på Maskinvägen. Städavdelningen uppskattas lämna ett överskott. Stor del av detta överskott kommer användas till det eftersatta underhållet. IT-avdelningen har eftersläpande debiteringar för Barn och Utbildning, pedagogisk IT-miljö och Serviceförvaltningen, telefoni. Det finns en vakant tjänst som under sommaren innebär att avdelningen tar in extrapersonal. Måltidsavdelningen har eftersläpande debiteringar för äldreomsorgen. Främst handlar det om effektivisering av debiteringsprocessen som är under utveckling. Avdelningen kommer att göra större satsningar på ekologiskt och närproducerat vilket uppskattas till cirka 0,5 miljoner mer än budgeterat. Måltidsavdelningen förväntas lämna ett positivt resultat motsvarande 1,1 miljoner baserat på dagens portionspriser och volymer. Resultatet justeras och återförs i samband med bokslut till Barn och Utbildning, Vård och Omsorg samt Gymnasie- och Vuxenutbildning. Kommunservice och förvaltningsgemensamt påverkas i samband med en organisationsförändring. Serviceförvaltningen anställer även en hållbarhetsutvecklare med fokus på hållbarhetsfrågor som framförallt kommer att jobba med Fastighetsavdelningen och Måltidsavdelningen under Analys av verksamhetsmåtten Under januari-mars 2017 har Kontaktcenter uppnått 32,4 % i svarsfrekvens på inkomna ärenden. Bedömningen är att Kontaktcenter kommer att uppnå verksamhetsmåttet om 60 % då man har påbörjat arbete som ska leda till större tillgänglighet. Ett exempel är hur förvaltningarna flyttar över vissa frågor till Kontaktcenter att besvara. 22

184 Servicenämnden Sida 184 (337) Energiförbrukningens prognos är på samma nivå som föregående års förbrukning, dock högre än budgeterat för Prognosen visar att vi inte uppnår vårt uppsatta mål på att minska energi- och media användning med 10 % för Satsningar på styrsystem och driftoptimering är hög prioritet. Arbete pågår kring upprättande av ny målsättning gällande energi- och media användning inför Prognos för planerat underhåll ligger på ungefär 100kr/kvm, akut/oförutsett ligger på ungefär 80kr/kvm. I dagsläget har förvaltningen 67 % miljöbilar enligt miljöbilsdefinitionen från Prognos på eventuell försäljning av 2 bensindrivna bilar höjer procentsatsen till 71 %. Personbilar med max 5-sits är i dagsläget 91 % miljöbilar. Säljer vi ovanstående 2 bensindrivna bilar blir procentsatsen 100 %. Arbetet med att höja andelen ekologiskt till årets delmål fortsätter. Mätning av andelen matsvinn sker varje höst och därför kan inget nytt resultat redovisas eller prognostiseras i dagsläget. Analys av investeringarna Entrédörrarna till Stadshusets foajé kostar mer än budgeterat och politiskt beslut inväntas. Färdigställande och slutredovisning för detta projekt är med största sannolikhet klart i början på I samband med förseningar av Nya gymnasieskolan förväntas entreprenaden först komma igång mot slutet av sommaren 2017 beroende på förvaltningsrättens beslut. Prognosen är en grov uppskattning då det föreligger mycket osäkerhet. För projekt Ekenäsgårdens förskola har entreprenören flaggat för försening samtidigt som konsultfirman för VVS gick i konkurs, vilket medfört extra kostnader. Förseningen kompenseras med vite. Därmed blir totala prognosen oförändrad. Prognosen för ej budgeterade utredningar ligger på cirka kronor, däribland statusinventering av Sallerupskolan, kapacitetsutredning för grundskolor och Stadshusets utredning. Utredningskostnaderna belastar eventuellt framtida investeringsprojekt. Totala prognosen för årsanslagens projekt följer den totala budgeten relativt väl. Under 2016 hade ITavdelningen 1 miljon kronor avsatt för utbyte av den centrala nätverksutrusningen vilket flyttades över till Detta utbyte kommer att göras innan sommaren. Övriga investeringar för att byta ut komponenter i IT-infrastruktur följer enligt plan. Underhållet för de förvaltade fastigheterna ligger i fas, däremot finns en del osäkerheter kring hantering av Stadshusets status och underhållsbehov vilket motsvarar cirka 3 miljoner, beslut inväntas i samband med Stadshusets utredning. 23

185 Servicenämnden Sida 185 (337) Verksamhetsmått Bokslut Budget Prognos Antal ferieplatser per år Minskning av Matsvinn 9% 24% - Kemikalieförbrukningen inom städavd 4% 5% 5% Andel personbilar som drivs med miljövänliga bränslen enligt miljöbilsdefinition 2007 Andel personbilar som drivs med miljövänliga bränslen enligt miljöbilsdefinition 2007 men med max 5-sits Energi- och media användningen (el & värme) ska minska med 10 % per år Underhållskostnad per kvm BRA/LOA 65% 69% 71% 91% 100% 100% Mwh Mwh Mwh 150kr/kvm 165kr/kvm 180kr/kvm Andel inköp av ekologiska livsmedel 40% 55% 55% Kontaktcenter (Medborgarcentrum) svara på inkomna ärenden 60% 60% Antal betrodda enheter Driftredovisning (mkr) Budget Redovisat Budget Redovisat Budget Prognos Netto avvikelse Intäkter 134,4 129,7 100,8 90,2 403,2 407,0 3,9 Kostnader -135,4-133,7-101,6-98,1-406,3-408,0-1,7 Driftnetto -1,1-4,0-0,8-7,9-3,2-1,0 2,2 24

186 Servicenämnden Sida 186 (337) Projekt Investerings Redovisat till Budget Prognos Netto ram enligt KF och med avvikelse Ekenäsgården, förskola -41,0-13,3-27,7-27,7 0,0 Östra skolan etapp 2-41,5-0,4-8,0-8,0 0,0 Berga avrinning ,5-6,8-4,7-4,7 0,0 Stadshuset, Foajé+s-rum ,2-3,3-2,9-3,5-0,6 Nya Gymnasieskolan -228,2-4,1-114,0-20,0 94,0 Kulturskolan 0,0-0,1 0,0-0,1-0,1 Utredning specialfastigheter 0,0-0,1-0,1 Utredning grundskolor 0,0-0,5-0,5 Utredning förskolor 0,0-0,1-0,1 Utredning idrottsanläggningar 0,0 0,0 0,0 Energieffektivisering -3,1-3,9-0,8 PCB sanering div platser ,5 0,0 0,5 Elektronisk inpass skol ,5 0,0 0,5 Myndighetskrav fastighet -3,1-1,6 1,5 Inventarier -2,0-1,1 0,9 Storköksmaskiner -0,4-0,5-0,1 Utredningsarbete -0,8 0,0 0,8 Omläggning av tak -13,9-11,5 2,4 Byggnadsarbeten -11,2-16,1-4,9 Säkerhetshöjande åtg.idrottspl -0,3 0,0 0,3 Maskiner -0,5-0,5 0,0 Städmaskiner -0,3-0,3 0,0 IT-infrastruktur -2,5-3,5-1,0 Summa -328,4-28,0-196,4-103,7 92,7 25

187 Vård- och omsorgsnämnden Sida 187 (337) Vård- och omsorgsnämnden Ordförande: Tony Hansson Förvaltningschef: Josef Johansson Ekonomi och verksamhet Utfall 30 april och helårsprognos Förvaltningen redovisar per den 30 april ett överskott om 1,5 mkr. Prognos för helår 2017 beräknas inledningsvis till en avvikelse på 0,0 mkr. Omflyttning av medel rapport till kommunstyrelsen Analys av driftutfallet För att eliminera underskott har nya rutiner införts i förvaltningen gällande uppföljning av det ekonomiska resultatet. På de enheter där ett prognostiserat underskott beräknas eller misstänks, ska skriftliga handlingsplaner tillsammans med verksamhetschefen upprättas. Vid behov kommuniceras dessa vidare till ledningsgruppen. På en del enheter är det inte möjligt med besparingsåtgärder, men förhoppningen är att denna rutin ska göra arbetet tydligare vilket kan leda till bättre resultat för vårdoch omsorgsförvaltningen. Övergripande Avvikelse per den 30 april 2017, 2,1 mkr. Prognostiserad avvikelse på helår, 6,0 mkr. Övergripande finns varje år ej öronmärkta medel avsatta för att möta förändringar i verksamheterna. Här finns även medel avsatta till förutbestämda ändamål. En del av dessa potter avser insatser som inte är verkställda ännu och där det dessutom är osäkert om dessa hinner genomföras under innevarande år. Exempel på öronmärkta medel för 2017 är bland annat 1,4 mkr till uppstart av ett nytt LSS-boende i oktober. Startandet av ett nytt LSS-boende förväntas bli uppskjutet och potten avseende detta förväntas därmed efterlämna ett överskott. Det är dock viktigt att beakta att kommunen riskerar vite för varje icke verkställt boendebeslut i verksamheten. Kommuner ska nämligen inom skälig tid verkställa sina beslut om bistånd enligt socialtjänstlagen (SoL) och insatser enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS). Om ett beslut inte verkställts inom tre månader ska kommunen kvartalsvis rapportera detta till inspektionen för vård och omsorg, IVO. Om IVO gör bedömningen att den enskilde fått vänta oskäligt länge på verkställning kan en särskild avgift komma att utdömas via förvaltningsrätten. Avgiften kan då komma att motsvara den faktiska kostnad kommunen annars skulle haft vid verkställande av beslutet. 1 Vid senaste rapporteringen var antalet icke verkställda boendebeslut för vuxna inom LSS sju stycken. Sedan dess har två beslut verkställts. Ett föreläggande har utdelats av IVO och kan komma att förenas med en särskild avgift. Eventuella avgifter justeras då mot befintlig pott. Utöver ovanstående finns även en pott för utökning och omorganisering av boendestödsverksamheten samt en pott för tekniska investeringar där utfallet i dagsläget är högst osäkert. 1 Ej verkställda beslut. Inspektionen för vård och omsorg. 26

188 Vård- och omsorgsnämnden Sida 188 (337) IT-kostnaderna har visat sig större än budgeterat, vilket kommer att påverka årets resultat negativt med cirka -0,9 mkr. Detta beror främst på att antalet IT-användare har ökat relativt de andra förvaltningarna samt att kostnaden per användare har ökat. Myndighetsenheten har haft en fortsatt hög omsättning av personal och har under årets tre första månader därför haft inne en konsult för att täcka upp luckor i verksamheten. En del av de tjänster som finns budgeterade övergripande kommer att vara vakanta under 2017 och påverkar således ekonomin positivt med ett överskott om cirka 1,2 mkr. Äldreomsorgen Avvikelse per den 30 april 2017, -2,5 mkr. Prognostiserad avvikelse på helår, -5,7 mkr. Vård- och omsorgsboenden inklusive sjuksköterske- och rehabenheten Avvikelse per den 30 april 2017, -1,0 mkr. Prognostiserad avvikelse på helår -1,2 mkr. Vårdtyngden är fortsatt hög på vård- och omsorgsboendena, där bland annat Trollsjögården är ett av de boenden som fortfarande har stora utmaningar i sin verksamhet. Handlingsplaner är upprättade för att försöka minska underskottet. Prognosen för Trollsjögården är -0,9 mkr. I takt med att antalet korttidsplatser successivt utökats på Ölycke har vårdtyngden ökat även här. Under vissa perioder har Ölycke haft en beläggning på korttidsplatser, vilket är gränsen för vad verksamheten klarar av. En hög omsättning på brukare i kombination med en hög vårdtyngd har gjort att enheten blivit tvungen att bemanna upp under vissa tider för att klara av situationen. Budgeten är inte helt anpassad till antalet korttidsplatser vilket gör att ett underskott förväntas Då situationen troligtvis kommer att bestå under året prognostiseras ett utfall på -1,0 mkr för Ölycke. Bergagården har ett underskott på cirka -0,7 mkr. En handlingsplan är framtagen som syftar till att försöka minska personalstyrkan något för att vända denna ekonomiskt negativa trend. På så sätt är förhoppningen att underskottet ska minska något på Bergagården sett till hela Prognosen för Bergagården är -0,4 mkr. En del i förklaringen till underskottet på Ölycke, Trollsjögården och Bergagården är att ett antal personer har lämnat sin anställning mot ett utbetalt avgångsvederlag. Denna typ av lösning har på kort sikt kostat förvaltningen nära 0,6 mkr, vilket kommer bli svårt för enheterna att återhämta. Sjuktalen i verksamheten är höga vilket är fortsatt kostnadsmässigt utmanande. Ökade sjukskrivningstal leder till ökade vikariekostnader samtidigt som förvaltningen i många fall står för sjuklönen. Detta blir särskilt utmanande då Eslövs kommun generellt har låga bemanningstal i jämförelse med andra kommuner. I ett längre perspektiv är risken dessutom att de personer som inte är sjuka drabbas negativt då arbetsbelastningen för dem ökar. Sjukskrivningstalen för verksamheten de första fyra månaderna ökade preliminärt från 12,2% till 13,9% jämfört med motsvarande period Sjuksköterskeenheten har för perioden ett underskott på -0,2 mkr. Den stora utmaningen för verksamheten ligger på enheten för särskilda boenden, inklusive korttidsverksamheten. Sjukfrånvaron på enheten är hög, dock inte arbetsrelaterad, samtidigt som många i personalen har mycket sparad semester. Kostnaderna för sjuk- och semesterlöner är därmed höga. Dessutom gör en hög vårdtyngd och fler multisjuka brukare att fler arbetsuppgifter landar på sjuksköterskeenheten. Den ökade arbetsbelastningen gör att det vid all typ av frånvaro, såsom sjukdom eller semester, krävs en ersättare. För att bemöta den ökade belastningen på Ölycke har även bemanningssjuksköterska behövt anlitas. 27

189 Vård- och omsorgsnämnden Sida 189 (337) Utifrån de rådande behoven i verksamheten bedöms inga åtgärder kunna vidtas för att återhämta underskottet. Helårsprognosen för sjuksköterskeenheten är ett underskott på -0,8 mkr. Rehabenheten ser framöver utmaningar i att nå en budget i balans. Detta är helt och hållet hänförligt till hjälpmedelskostnader där utfallet januari till april ligger på samma nivå som motsvarande period Till stor del ligger förklaringen i att budgeten för hjälpmedel inte har förändrats de senaste åren trots prisökningar och volymökningar. Prognostiserat underskott för Rehabenheten blir -0,5 mkr. Under det senaste året har Kärråkra haft tillsyn från IVO. I samband med detta pekade IVO på att det finns en del brister, vilket ledde till ett föreläggande. Med största sannolikhet kommer en personalökning att vara nödvändig då förvaltningen annars riskerar vite. På grund av detta prognostiseras ett utfall på -0,3 mkr. Centralt hos verksamhetschefen finns en pott med medel som inte är öronmärkta vid årets början och avser att möta oförutsedda förändringar i verksamheten. Denna pott balanserar viss del av ovan beskrivna underskott. Hemvården Avvikelse per den 30 april 2017, -1,5 mkr. Prognostiserad avvikelse på helår, -4,5 mkr. Nya riktlinjer gällande biståndshandläggning avseende hemvård antogs i slutet av februari De nya riktlinjerna innebär att IDA-modellen, Individens Delaktighet, Allas lika värde, nu går in i implementeringsfasen. Syftet med IDA-modellen är att handläggarna beviljar en brukare hjälp utifrån personens omvårdnadsbehov. Brukaren ges tillsammans med personal från hemvården större mandat över utförandet. I det dagliga arbetet utgår all personal från ett rehabiliterande tankesätt där brukarens egna förmågor tas tillvara och förstärks. Volymerna av beviljade timmar skiljer mycket mellan de fyra geografiska områdena. Inom hemvårdsområde Söder, vilket är det största området, ökar volymerna och en stor utmaning är därför personaltillsättning. Många brukare som tidigare bara haft trygghetslarm börjar nu få större behov. Hemvårdsområde Norr har ett motsatt problem med sjunkande volymer och där vissa enskilda brukare har kunnat ge både stora volymökningar och volymminskningar inom en kort tidsperiod. Inom område Norr finns besparingsplaner som kommer att konkretiseras efter sommarperioden. I nuläget ersätts så få vikariepass som möjligt. Inom ytterområdena är de långa körsträckorna en faktor att beakta. Särskilt på landsbygden söder om Eslöv är det svårt att uppnå en kostnadseffektivitet då området sträcker sig över ett stort geografiskt område. Bilarna kör här i snitt 45 mil/dag. Ytterområde Söder arbetar hårt med att hålla nere sitt underskott och långtidsfrånvaro ersätts inte fullt ut om möjligt. Samtliga hemvårdsgrupper har svårt att tillgodose heltidstjänster i kombination med icke flexibla avtal och samtidigt hålla tilldelad budget. Tidiga eftermiddagar är särskilt svåra att schemalägga effektivt. Omvårdnadsbehoven är vid denna tidpunkt relativt små och både dagspersonal och kvällspersonal är i tjänst samtidigt. Bemanningsenheten inom hemvården startades i juni 2016 och kommer att utvärderas efter 12 kalendermånader. Antalet pooltjänster, det vill säga tillsvidareanställda utan fast arbetsplats, kommer att utökas. Hemvården är dessutom i full gång med att introducera nya medarbetare inför sommaren. Räknat från årets början handlar det om cirka 80 personer. Ett nytt avtal avseende en digital larmkedja, som löper hela vägen från larmknapp till larmmottagning, är på plats sedan mitten av mars. De analoga trygghetslarmen som tidigare använts ersätts nu i snabb 28

190 Vård- och omsorgsnämnden Sida 190 (337) takt mot digitala larm. Larmmottagningen sker hos en extern larmcentral. Utbyte och programmering av larmen innebär en stor arbetsbelastning för teknikgruppen inom hemvården som följaktligen förstärkts med två medarbetare. Verksamheten följer tidplanen för utbyte av larmen och samtliga larm förväntas vara utbytta till sommaren. E-tillsyn, tillsyn via kamera, genomförs nu hos fem brukare i kommunen med gott resultat. Samtidigt pågår en utredning för en eventuell utökning av antalet kameror. Arbetet med en översyn av hemvårdens IT-system fortsätter och upphandling av ett verksamhetsstöd med en integrering mellan planering, insatsregistrering och verksamhetssystem är prioriterat under Verksamhetsstödet förväntas underlätta planeringen och uppföljningen av verksamheten och på så vis leda till effektiviseringar. LSS och socialpsykiatrin Avvikelse per den 30 april 2017, 2,0 mkr. Prognostiserad avvikelse på helår, 0 mkr. Verksamheten för funktionsnedsättning har som helhet en jämförelsevis hög frisknärvaro på 92,3 % för perioden januari till april. Detta kan jämföras med förvaltningen som helhet där samma siffra ligger på 89,1 % och kommunen som helhet där siffran är 91,9 %. Samtidigt har kommunen ett mål om en frisknärvaro på 95 % och verksamheten arbetar fortsatt för att nå detta mål. LSS-boenden för vuxna uppvisar under perioden ett överskott om 0,8 mkr. Detta tillskrivs en stabil verksamhet med förhållandevis friska brukare. Det är dock viktigt att komma ihåg att grundbemanningen på boendena är fortsatt låg vilket gör verksamheten känslig för avvikelser. Förändrade behov hos brukarna kan komma plötsligt och därmed påverka utfallet i stor utsträckning. Allt fler personer med funktionsnedsättning uppnår idag en ålder motsvarande pensionsålder och över 2. Behoven ökar generellt med åldern, men till skillnad från övrig befolkning inträder ökade behov oftast tidigare för personer med funktionsnedsättning. Exempelvis är demenssymptom vanliga hos personer med Downs syndrom redan vid 45 års ålder. 3 Enheten för barn och ungdomar uppvisar ett litet underskott för perioden, -0,1 mkr. Enheten har varit ansträngd på grund av ökade behov hos flera brukare och förväntas efterlämna ett underskott i slutet av året. Enheten för daglig verksamhet redovisar för perioden ett överskott om 0,3 mkr. Inom enheten fortgår letandet efter nya lokaler för att utöka antalet grupper under året. Hos verksamhetschefen finns pengar avsatta för att täcka den förväntade utökningen, avseende såväl lokaler som personal, vilken således inte kommer påverka resultatet under året. Externa placeringar enligt LSS redovisar under perioden ett underskott på -0,2 mkr. Fem brukare är placerade externt mot en budget på fyra och underskottet förväntas sluta på -1,0 mkr under året. Socialpsykiatrin redovisar ett underskott på -0,1 mkr, vilket beror på att det i början av året varit tolv personer placerade externt mot en budget på tio stycken. I dagsläget ligger antalet externa placeringar på budgeterad nivå. Underskottet förväntas öka något, till cirka -0,4 mkr. Detta då en placering med 2 Fredrik Fäldth, Oskar Krantz. Åldrande och intellektuella funktionsnedsättningar en litteraturöversikt. FoU-rapport 2014:1, Malmö Stad. ar.pdf 3 Barry Karlsson. Om demens vid utvecklingsstörning. Svenskt Demenscentrum. 29

191 Vård- och omsorgsnämnden Sida 191 (337) dyrare dygnskostnad tillkommit och en med lägre kostnad lämnat verksamheten. Det pågår ett löpande arbete med att ta hem de placeringar där det bedöms möjligt till egen verksamhet vilket kan leda till ett minskat underskott. I övrigt pågår inom verksamheten förberedelser för att samordna verksamheterna för sysselsättning och träffpunkter i en och samma lokal, ett aktivitetshus. Tillträde till den nya lokalen på Kvarngatan ges i mitten av maj. I samband med detta lämnas lokalen Balders hus. Samordningen förväntas ge en kvalitetshöjning till verksamheten, delvis på grund av att den blir mindre sårbar genom att den blir enklare att bemanna. Inom personlig assistans har några brukare tillkommit samtidigt som några har lämnat verksamheten. Det kommer fortsatt att vara en del omsättning på personer och det finns en del beslut där kostnadsfördelningen fortfarande är oklar. Tveksamheten ligger i om personen kommer att få beslut genom Försäkringskassan eller genom kommunen. Kostnadsskillnaden mellan dessa alternativ kan vara mycket stor. Dessutom har en del förändringar gjorts i befintliga beslut, där fler timmar beviljats av vår myndighet. Sammantaget förväntas en budget i balans för personlig assistans, men prognosen är högst osäker. Centralt hos verksamhetschefen finns en pott som avser att balansera oförutsedda händelser i verksamheten. Tillsammans med förväntade överskott inom vissa enheter förväntas potten täcka upp de i dagsläget förutsägbara underskotten och verksamheten förväntas efterlämna en budget i balans. Socialtjänst över 18 år Avvikelse per den 30 april 2017, -0,1 mkr. Prognostiserad avvikelse på helår, -0,3 mkr. Förra året syntes en ökning av placeringar i skyddat boende och perioden januari till april 2017 fortsätter på liknande sätt. Innevarande år höjdes budgeten avseende placeringar på skyddat boende med 200 tkr men förväntas utifrån dagsläget ge ett underskott på uppemot -1,0 mkr. Året har även inletts med två placeringar enligt lagen om vård av missbrukare i vissa fall (LVM) mot en budget på en. Däremot underskrider vårddygnen enligt Socialtjänstlagen (SoL) budgeterad nivå och förväntas efterlämna ett visst överskott i slutet av året. Mötesplats Karidal uppvisar en fortsatt god besöksstatistik med över besök under perioden januari till april i år. Utbudet av aktiviteter är detsamma som föregående år men antalet besökare har ökat i vissa av grupperna. Samtlig personal inom Mötesplats Karidal, fältgruppen, familjerådgivningen, anhörigkonsult, socialrådgivningen, personligt ombud samt samordnare Våld i nära relationer, har genomgått en certifieringsprocess ledd av RFSL. HBTQ-certifieringen synliggör verksamheternas strategiska arbete för att erbjuda en god arbetsmiljö för anställda och ett respektfullt bemötande av dess besökare/brukare. Analys av verksamhetsmåtten Under 2016 utökades kapaciteten av antalet korttidsplatser på Ölycke successivt, vilket resulterar i en stor volmökning under 2017 jämfört med Budgeten är inte helt justerad utifrån denna ökning vilket innebär en differens i antalet vårddygn för 2017 i förhållande till budget. Beviljade timmar inom hemvården har ökat med 24 % under första kvartalet 2017, från timmar i december 2016 till i snitt timmar/månad. Denna volymökning är delvis fiktiv då de nya schablonerna ännu inte är kalibrerade med planerad tid. En uppskattad faktisk volym under första 30

192 Vård- och omsorgsnämnden Sida 192 (337) kvartalet ligger istället på cirka timmar/månad. Budget ligger på timmar/månad. Om året fortsätter på samma sätt och inga ytterligare ökningar sker kommer året sluta på cirka ofinansierade timmar, vilket motsvarar ett underskott på cirka 5 mkr. Budgeten avseende verkställda boendebeslut för vuxna inom LSS har utökats jämfört med 2016 och avser planerna på ett nystartat boende från oktober. Uppstarten är dock högst osäker då letandet efter lämpliga lokaler fortgår. Budgeten för antal brukare inom daglig verksamhet är utökad under En tilläggsbudget placerad hos verksamhetschefen tillförs verksamheten så fort man hittat nya lokaler till utökningen av antalet grupper. Som tidigast sker utökningen från halvårsskiftet. Även boendestödsverksamheten har pengar avsatta till en utökning och budgeten avseende antal brukare är därför höjd under året. Som tidigast sker utökningen under det sista kvartalet Under 2017 sänktes budgeten för verksamheten avseende korttidsvistelse och korttidstillsyn utifrån ett minskat antal brukare. Flera brukare förväntas tillkomma verksamheten under hösten då skolorna drar igång, men ökningen beräknas ligga inom budgeterad nivå. Analys av investeringarna De investeringar som är planerade under 2017 har ännu inte verkställts. Det råder stor restriktivitet vad gäller investeringar då förvaltningen ser svårigheter i att bära framtida avskrivningskostnader. Avsikten är därför att investeringar som genomförs finansieras av kostnadsbesparingar genom att verksamheten effektiviseras. En del av den investeringsbudget som är avsatt för inventarier kommer att användas om lämpliga lokaler till ett nytt LSS-boende hittas. Utöver detta ska investeringar i ny teknik göras inom personlig assistans, där man avser köpa in nya datorer till verksamheten. Behov av nya datorer finns även i andra verksamheter. Investeringsbudgeten avseende larm har inom hemvården resulterat i en leasingkostnad istället för en investeringskostnad. 31

193 Vård- och omsorgsnämnden Sida 193 (337) Verksamhetsmått Bokslut Budget Prognos Äldreomsorg Antal platser i vård-och omsorgsboende Antal externt köpta platser Antal korttidsplatser Totalt antal vårdplatser ÄO Antal vårddygn i korttidsboende Antal externt köpta korttidsdygn Antal betaldygn på sjukhus Totalt antal beslutade hemvårdstimmar/månad Delegerade HSL-timmar/månad till hemvården Trygghetslarm, antal abonnemang Trygghetslarm, antal larm/dygn LSS Antal verkställda boendebeslut, vuxna Antal personer i externa boenden, lss beslut Totalt antal verkställda boendebeslut, barn Antal personer inom daglig verksamhet Antal beslut om personlig assistans >20 h/vecka (SFB) Antal beslut om personlig assistans <20h/vecka (LSS) Antal barn/unga med beslut om korttidsvistelse Antal barn/unga med beslut om korttidstillsyn Socialpsykiatri Antal personer med boendestöd Antal personer med beslut om sysselsättning Antal personer i externa placering Antal vårddygn i externa placering Antal platser i vård-och omsorgsboende Socialtjänsten över 18 år Antal personer i externa HVB under året Antal vårddygn enligt LVU Antal vårddygn enligt LVM Antal vårddygn enligt SoL Antal personer, öppenbehandlingen i Eslöv under året Antal personer, fältservice/rådgivning under året Antal personer, insats råd och stöd under året

194 Vård- och omsorgsnämnden Sida 194 (337) Driftsredovisning, mkr Budget Redovisat Budget Redovisat Budget Prognos Netto avvikelse Intäkter 40,4 41,7 30,5 31,3 118,9 120,9 2,0 Kostnader -215,4-215,1-161,7-157,9-661,5-663,5-2,0 Driftnetto -174,9-173,4-131,2-126,6-542,7-542,7 0,0 Investeringsredovisning (miljoner kronor) Projekt Investerings Redovisat till Budget Prognos Netto ram enligt KF och med avvikelse Ny teknik -3,0-0,9-3,0-1,0 2,0 Inventarier boendeenheter mm -3,6-0,9-3,6-1,6 2,0 Inventarier larm -1,0-3,2-1,0 0,0 1,0 Summa -7,6-5,0-7,6-2,6 5,0 33

195 Överförmyndarnämnden Sida 195 (337) Överförmyndarnämnden Ordförande: Kerstin Ekoxe Förvaltningschef: Eva Hallberg Ekonomi och verksamhet Utfall 31 mars och helårsprognos Överförmyndarnämndens klart största kostnader består i arvodesutbetalningar till ställföreträdarna. Huvudmannen betalar arvode till ställföreträdaren om medel finns, i annat fall står kommunen för arvodet. Enligt tidigare uppskattningar betalas cirka två tredjedelar av arvodena av kommunen. Beträffande god man för ensamkommande barn återbetalar Migrationsverket kommunens kostnader under asyltiden. Därefter står kommunen för kostnaderna. Utfallet i prognosen är inte rättvisande då periodiseringen inte stämmer med det faktiska utfallet eftersom nämndens utgifter är som högst under första halvåret, då arvodena för föregående år betalas ut. Bedömningen är än så länge att nämnden kommer att göra minusresultat på kronor. Analys av driftutfallet Arvodet beräknas på prisbasbeloppet för aktuellt verksamhetsår. Prisbasbeloppet var kronor, kronor och är för kronor. Ersättningen till gode män betalas året efter verksamhetsåret, varför det är 2016 års prisbasbelopp som gäller för de flesta utbetalningarna under Ett normalärende ersätts med 19 procent av prisbasbeloppet. Svårare ärenden arvoderas med en högre procentsats. Till detta kommer eventuell bilersättning. För att trygga säkerheten för ställföreträdare har nämnden i fem fall anlitat företaget OPTIO AB som ställföreträdare. Det rör sig om fall där huvudmannen, eller huvudmannens anhöriga, är våldsamma och/eller hotfulla. För denna tjänst betalar nämnden kronor per månad. Vad avser arvoden till gode män för ensamkommande barn har nämnden beslutat om ett arvode på kronor per månad under asyltiden och kronor per månad efter att uppehållstillstånd beviljats. För utbildning av gode män, som är lagstadgat sedan ingången av 2015, har nämnden inte haft några större kostnader då utbildningarna hittills skett helt i egen regi. Utbildningarna tar dock mycket arbetstid i anspråk. Hittills under året har nio utbildningar genomförts av 12 inplanerade. Förvaltningen har även informerat om överförmyndarverksamheten vid YH-utbildningen för handledare inom socialpsykiatri. Förvaltningen bedömer att den uppbokade fordran på Migrationsverket är osäker. Migrationsverket har på senare tid börjat avslå återsökningar. Till exempel kan det röra sig om barn som avvikit från boendet eller barn som skrivits upp i ålder. Här avslår Migrationsverket hela återsökningen som omfattar tre månander trots att avvikandet från boendet eller uppskrivningen i ålder endast berör en kortare tid. Kommunen överklagar avslagen, men vet i dagsläget inte om förvaltningsrättens beslut kommer att gynna kommunen eller Migrationsverket. 34

196 Överförmyndarnämnden Sida 196 (337) Eslövs kommun har i dag 139 ensamkommande barn med god man. Nästan hälften av dem, 68 stycken, är beviljade upphållstillstånd i någon form. För dessa 68 barn kan någon återsökning av medel från Migrationsverket inte ske. Ytterligare ett fyrtiotal barn bör, med tanke på den tid de vistats i Sverige, beviljas upphållstillstånd eller utvisas under När ett barn beviljats uppehållstillstånd ska tingsrätten på rekommendation av socialtjänsten tillsätta en särskilt förordnad vårdnadshavare och den gode mannen entledigas. Om särskilt förordnad vårdnadshavare inte kan tillsättas måste den gode mannen stanna kvar i sitt uppdrag med följd att Överförmyndarnämnden får stå för kostnaderna. Nämndens kostnader ökar med kronor per månad för varje barn som beviljas uppehållstillstånd. Kostnaden för de 68 barn som redan beviljats uppehållstillstånd kommer under resterande del av året att hamna på cirka 1,3 miljoner kronor. Överförmyndarnämnden har i dag en bemanning på 3,5 tills vidaretjänster. En tidsbegränsad tjänst tillkom hösten 2016, vilken nu är förlängd 2017 ut. Bemanningen bedöms motsvara behovet. Analys av verksamhetsmåtten Det stora antalet ensamkommande barn är fortfarande utmärkande bland verksamhetsmåtten. Trots att endast två barn anvisats till kommunen i år är arbetsbördan fortsatt hög. Förvaltningen har ett fortsatt arbete med arvodering, återsökning av kostnader hos Migrationsverket och överflyttningar mellan kommunerna. Antalet ställföreträdarskap för vuxna har under årets början ökat mer än beräknat. Om den tendensen håller i sig över tid är för tidigt att sia om redan nu. Analys av investeringarna Överförmyndarnämnden har inga investeringar Verksamhetsmått Bokslut Budget Prognos Godmanskap Ensamkommande barn Förvaltarskap Övriga Totalt Driftredovisning (mkr) Budget Redovisat Budget Redovisat Budget Prognos Netto avvikelse Intäkter 1,5 1,3 1,1 0,0 4,6 4,6 0,0 Kostnader -3,6-3,5-2,7-1,9-10,8-12,1-1,3 Driftnetto -2,1-2,2-1,6-1,9-6,2-7,5-1,3 35

197 Överförmyndarnämnden Sida 197 (337) Revisionen Ordförande: Gunilla Gulam Ekonomi och verksamhet Revisionen har under våren påbörjat grundläggande granskning av samtliga nämnder samt genomfört två fördjupade granskningar. Revisorerna har i sin planering avsatt medel för ytterligare två fördjupade granskningar och uppföljning av granskningar gjorda 2015 och 2016 utöver delårsbokslut och årsredovisning. Utfall 30 april och helårsprognos Utfallet per 30 april uppgår till xx tkr. Enligt revisionsplanen för 2017 avseende granskningsarbete samt arvoden för de förtroendevaldas sammanträden och utbildningar, följer revisionen budget. Driftredovisning (mkr) Budget Redovisat Budget Redovisat Budget Prognos Netto avvikelse Intäkter 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Kostnader -0,3-0,2-0,2-0,1-1,0-1,0 0,0 Driftnetto -0,3-0,2-0,2-0,1-1,0-1,0 0,0 36

198 Finansiella rapporter Sida 198 (337) Finansiella rapporter Resultaträkning (mkr) Bokslut Budget Prognos Avvikelse Verksamhetens intäkter 452,2 789,4 822,6 33,2 Verksamhetens kostnader , , ,7-37,2 Avskrivningar -65,7-67,7-70,0-2,3 Verksamhetens nettokostnader , , ,1-6,3 Skatteintäkter 1 261, , ,4 4,4 Generella statsbidrag och utjämnin 467,6 474,5 477,6 3,1 Finansiella intäkter 22,3 21,0 23,0 2,0 Finansiella kostnader -3,4-5,5-5,5 0,0 Årets resultat före extraordinära poster 47,6 18,2 21,4 3,2 Årets resultat 47,6 18,2 21,4 3,2 37

199 Finansiella rapporter Sida 199 (337) Driftsredovisning netto (mkr) Nämnd/styrelse Bokslut Budget Redovisat Budget Prognos Avvikelse Kommunstyrelsen - Finansförvaltningen -34,4-14,2-43,6-71,5-69,5 2,0 Kommunstyrelsen - Kommunledningskontoret -88,6-33,0-30,8-94,5-94,5 0,0 Nämnden för arbete och försörjning -51,6-15,3-16,8-48,1-52,1-4,0 Barn- och familjenämnden -690,7-243,4-235,7-731,5-731,5 0,0 Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden -166,0-59,2-54,6-177,6-177,6 0,0 Kultur- och fritidsnämnden -93,6-32,1-30,5-96,2-96,2 0,0 Miljö- och samhällsbyggnadsnämnden -61,8-19,6-21,1-60,9-66,1-5,2 Revisionen -1,0-0,3-0,2-1,0-1,0 0,0 Servicenämnden 8,2-1,1-4,0-3,2-1,0 2,2 Vård- och omsorgsnämnden -536,8-174,9-173,4-542,7-542,7 0,0 Överförmyndarnämnden -5,7-2,1-2,2-6,2-7,5-1,3 Verksamhetens nettokostnad ,0-595,2-612, , ,7-6,3 Intern ränta 22,1 5,7 5,6 19,6 19,6 0,0 Verksamhetens nettokostnad ,9-589,5-607, , ,1-6,3 Skatteintäkter 1261,0 450,8 451, ,0 1346,4 4,4 Generella statsbidrag och utjämning 467,6 154,3 158,2 474,5 477,6 3,1 Finansiella intäkter 22,3 2,1 3,2 21,0 23,0 2,0 Finansiella kostnader -3,4-1,8-0,5-5,5-5,5 0,0 Årets resultat före extraordinära poste 47,6 15,9 5,3 18,2 21,4 3,2 38

200 Finansiella rapporter Sida 200 (337) Investeringsredovisning netto (mkr) Budget Prognos Avvikelse Nämnd Kommunstyrelsen - Kommunledningskontoret -17,4-10,1 7,3 Barn- och familjenämnden -10,1-8,1 2,0 Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden -1,5-1,5 0,0 Kultur- och fritidsnämnden -0,2-0,2 0,0 Miljö- och samhällsbyggnadsnämnden -81,0-90,1-9,1 Servicenämnden -196,4-103,7 92,7 Vård- och omsorgsnämnden -7,6-2,6 5,0 Summa nämnder -314,2-216,3 97,9 39

201 Sammanträdesprotokoll Sida Sida 2011 (337) (1) Barn- och familjenämnden 81 BoF Vårprognos 2017 Ärendebeskrivning I enlighet med de ekonomiska styrprinciperna för Eslövs kommun, ska nämnderna upprätta vårprognos för sina verksamheter och översända densamma till Kommunfullmäktige. I vårprognosen redovisas inte måluppfyllelse för de beslutade budgetmålen. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse - Vårprognos 2017 Barn- och familjenämndens vårprognos 2017 Beredning I den upprättade vårprognosen redovisas bedömningen av verksamheternas volymförändringar och övriga resultatpåverkande poster. Sammantaget bedöms nämndens nettokostnader rymmas inom den givna budgetramen för 2017 både avseende driftbudget och investeringsbudget. Beslut Barn- och familjenämnden beslutar att godkänna upprättad vårprognos 2017 för nämndens verksamhet och översända densamma till Kommunfullmäktige. Beslutet skickas till Kommunstyrelsen Justerares signatur Utdragsbestyrkande

202 ESLÖVS KOMMUN Sammanträdesprotokoll Sida 4 (12) Sida 202 (337) Nämnden för arbete och försörjning 38 AoF Vårprognos 2017 för Nämnden för arbete och försörjning Ärendebeskrivning Föreliggande prognos är en del i förvaltningens årliga verksarnhetsuppföljning samt information tillnämnden för arbete och försörjning samt till kommunstyrelsen. Prognosen är baserad på verksamhetsårets tre första månader med beaktande av året som helhet. Besiutsunderlag Vårprognos 2017 Förslag till beslut: Vårprognos 2017 Beredning Vårprognosen visar att förvaltningen i sin helhet kommer att visa ett underskott på 4 miljoner kronor på årsbasis. Huvudorsaken till detta är att försörjningsstödet har ökat. Beslut - Nämnden för arbete och försörjning godkänner förvaltningens förslag till vårprognos 2017 och överlämnar den till kommunstyrelsen. Beslutet skickas till Kommunstyrelsen Justerares signatur Utdragsbestyrkande

203 Sammanträdesprotokoll Sida Sida 2031 (337) (1) Kommunstyrelsens arbetsutskott 54 KS Vårprognos 2017, Kommunledningskontoret/kommunstyrelsen Ärendebeskrivning Vårprognos med utfall och helårsprognos har tagits fram enligt gällande anvisningar. Beslutsunderlag Förslag till beslut; Vårprognos 2017, Kommunledningskontoret Prognos 2017, Kommunledningskontoret Beredning Prognosen har tagits fram i samråd med avdelningscheferna på Kommunledningskontoret. Utfallet för perioden är ett överskott på 1,2 miljoner kronor som till största del beror på lägre personalkostnader. Kommunledningskontoret prognostiserar att verksamheten kommer att bedrivas inom tilldelad budget. Yrkande Henrik Wöhlecke (M) yrkar med instämmande av Janet Andersson (S) bifall till Kommunledningskontorets förslag till beslut. Beslut - Vårprognosen godkänns och översänds till kommunstyrelsen. Beslutet skickas till Kommunstyrelsen Justerares signatur Utdragsbestyrkande

204 Sida 204 (337)

205 Sida 205 (337)

206 ESLÖVS KOMMUN Sammanträdesprotokoll Siddal X14) Sida 206 (337) Vård- och omsorgsnämnden 60 Vo Vårprognos 2017 Ärendebeskrivning Förvaltningen har upprättat ett Rkslag till vårprognos för år Beräkningarna baseras på redovisat resultat per den 30 apri12017 samt den information som har framkommit vid ekonomisk uppföljning med enhetschefer och verksamhetschefer inom Vård och Omsorg. Beslutsunderlag Vårprognos 2017 Vårprognos 2017 Beredning Förvaltningen redovisar per den 30 april ett överskott om 1,5 mkr. Prognos för helår 2017 beräknas inledningsvis till en avvikelse på 0,0 mkr. Övergripande förväntas ett överskott om 6,0 mkr. Här finns varje år ej öronmärkta medel avsatta för att möta förändringar i verksamheterna. Det finns även medel avsatta till förutbestämda ändamål. En del av dessa avser insatser som inte är verkställda ännu och där det dessutom är osäkert om dessa hinner genoinföras under innevarande år. Samtidigt finns det några tjänster övergripande som kommer att vara vakanta 2017 och således påverkar ekonomin positivt. Inom äldreomsorgen förväntas ett underskott totalt sett på 5,7 mkr. Vårdtyngden är fortsatt hög på vård- och omsorgsboendena och underskott prognostiseras bland annat på Trollsjögården, Bergagården och Ölycke. Ölycke har haft en fortsatt hög beläggning under årets första månader och samtidigt en hög omsättning på brukare. Dessutom är sjuktalen inom verksamheten fortsatt höga vilket är ekonomiskt utmanande. I kombination med låga bemanningstal leder det till höga vikariekostnader. Sjukskrivningstalen ökade preliminärt från 12,2 % till 13,9 % jämfört med motsvarande period En hög vårdtyngd och fier multisjuka brukare ger utslag även på sjuksköterskeenheten. All typ av frånvaro, såsom sjukdom och semester, kräver en ersättare och enheten förväntas därmed uppv isa ett underskott i slutet av året. De beviljade timmarna inom hemvården överstiger fortsatt budgeterad nivå med Justerares signatur Utdragsbestyrkande

207 Sida 207 (337) ESLÖVS KOMMUN Sammanträdesprotokoll S11161 /4) Vård- och omsorgsnämnden nästan 1000 timmar/månad, vilket motsvarar ett underskott på cirka 5 mkr. Sedan februari 2017 arbetar man inom verksamheten enligt nya riktlinjer som ett led i 1DAmodellen, Individens delaktighet, Allas lika värde. Utöver mängden beviljade timmar är föränderliga volymer en stor utmaning för områdena, där Söders utmaning är ökade volymer och Norr istället tampas med sjunkande volymer. LSS och socialpsykiatrin förväntas utifrån dagsläget uppvisa en budget i balans i slutet av året. Frisknärvaron är hög relativt övriga verksamheter i förvaltningen. Samtidigt uppvisar LSS-boenden för vuxna ett visst överskott tack vare en stabil verksamhet med förhållandevis friska brukare. Externa placeringar inom LSS samt socialpsykiatrin överskrider budgeterad nivå. Centralt hos verksamhetschefen finns dock en pott som avser att balansera oförutsedda händelser i verksamheten. Tillsammans med förväntade överskott inom vissa enheter förväntas potten täcka upp de i dagsläget förutsägbara underskotten. Inom socialtjänst över 18 år förväntas ett underskott om 0,3 mkr i slutet av året på grund av fler vårddygn enligt LVM samt fler placeringar i skyddat boende än budgeterat. Prognos 2017: - Övergripande 6,0 mkr - Äldreomsorgen -5,7 mkr - LSS och socialpsykiatrin 0,0 mkr - Socialtjänst över 18 år -0.3 mkr Total avvikelse: 0,0 mkr Beslut - Vård- och omsorgsnämnden beslutar att godkänna Vårprognos 2017 och översända den till kommunstyrelsen. Beslutet skickas till Kommunstyrelsen Handläggaren Akten Justerares signatur Utdragsbestyrkande

208 ESLÖVS KOMMUN Sida Sida 2081 (337) (1) Sammanträdesprotokoll Sida 7 (19) Kultur- och fritidsnämnden 57 KOF Ekonomisk vårprognos 2017 Ärendebeskrivning Förvaltningen har till nämnden upprättat underlag för ekonomisk vårprognos Eslövs kommuns vårprognos 2017 omfattar perioden januari-april. I nämndens underlag ingår analys och redovisning av driftutfall, verksamhetsmått, investeringar, helårsprognos samt prognostiserad nettoavvikelse mot helårsbudget för driften. Prognosen redovisas för kommunstyrelsen tisdagen den 30 maj. Beslutsunderlag Ekonomisk vårprognos 2017 Vårprognos KoF Beredning För perioden redovisas ett överskott på cirka 1,6 miljoner kr. Nämndens ram har i samband med vårprognosen utökats med drygt 0,4 miljoner kr. Detta beroende på tillkommande debiterad helårshyra för Örtofta nya klubblokal samt omfördelning av medel från Barn- och utbildningsnämnden. Nämndens prognos för 2017 är ett driftsutfall i balans med tilldelad ram. Hälsotalet per mars månad är 95,3 %. Helårsprognosen är ett tal nära 96,0 %. Övriga redovisningar sker i bifogat underlag. Beslut - Kultur- och fritidsnämnden godkänner ekonomisk vårprognos 2017 och översänder den till kommunstyrelsen. Beslutet skickas till Kommunstyrelsen. J erares si natm Utdragsbestyrkande

209 Sammanträdesprotokoll Sida Sida 2091 (337) (2) Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden 63 GoV Vårprognos 2017 Ärendebeskrivning I enlighet med Eslövs kommuns ekonomistyrprinciper ska nämnderna lämna en vårprognos med redovisning för perioden januari till april och en prognos för resterande del av budgetåret. Vårprognosen omfattar inte uppföljning av målen för verksamheterna. Beslutsunderlag Vårprognos 2017 Gymnasie-och vuxenutbildningsnämndens vårprognos 2017 Beredning Gymnasie- och vuxenutbildningsnämndens verksamheter bedöms rymmas inom budgetramen för Dock finns flera osäkerhetsfaktorer inför höstterminen. Det preliminär gymnasieintaget visar på att fler elever söker till Bergagymnasiet, vilket ekonomiskt är positivt. Samtidigt finns en liten ökning i samma sökomgång som visar på att färre söker teoriska program, vilket kan innebära något högre kostnader. De asylsökande eleverna är för närvarande ett 50-tal, där statsbidrag bidrar till overheadkostnader. Antalet gymnasieelever bedöms ligga inom det budgeterade antalet. Den lagstiftade rättigheten att läsa in behörighetsgivande gymnasiekurser på vuxenutbildning som trädde i kraft 1 januari 2017, har under våren inte gett större kostnadsökningar men antalet sökande inför hösten är inte känt ännu. Yrkesvuxen, som fick ändrade förutsättningar för statsbidrag i januari 2017, gav ett beviljat bidrag på drygt 1 Mkr under våren 2017 som utbetalts. Statsbidraget ska täcka både egen verksamhet och köpta kurser. En ny ansökningsomgång gäller för hösten, så här är det ännu oklart om vilka resurstillskott som kommer från staten. SFI eleverna blir fler, men i denna prognos bedöms verksamheten täckas av anslaget och extern finansiering. Investeringsanslaget för inventarier bedöms förbrukas under året. Yrkande Marianne Svensson (S) yrkar bifall till förvaltningens förslag till beslut. Justerares signatur Utdragsbestyrkande

210 Sammanträdesprotokoll Sida Sida 2102 (337) (2) Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden Beslut Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden beslutar att godkänna det upprättade förslaget till Vårprognos 2017 för nämndens verksamheter och översända detsamma till Kommunfullmäktige. Beslutet skickas till Kommunstyrelsen Justerares signatur Utdragsbestyrkande

211 Sammanträdesprotokoll Sida Sida 2111 (337) (1) Servicenämnden 30 SOT Vårprognos 2017 Serviceförvaltningen Ärendebeskrivning Förvaltningen har upprättat ett förslag till vårprognos för Prognosen är baserad på redovisat resultat per den 31 mars 2017 samt uppskattad prognos på tillkommande hyror och den information som har framkommit vid uppföljning med avdelningschefer inom Serviceförvaltningen. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse Vårprognos 2017 Serviceförvaltningen Servicenämndens vårprognos 2017 Frisktal jan-mars 2017 Serviceförvaltningen Beredning Vårprognos Frisktal jan-mars. Beslut - Servicenämnden godkänner upprättat förslag till vårprognos Beslutet skickas till Kommunstyrelsen Justerares signatur Utdragsbestyrkande

212 Sida 212 (337) Godkännande av årsredovisning 2016 för samordningsförbundet Eslöv, Höör och Hörby, MittSkåne samt beviljande av ansvarfrihet för dess ledamöter 10 KS

213 Sida 213 (337)

214 Sammanträdesprotokoll Sida Sida 2141 (337) (2) Kommunstyrelsen 121 KS Årsredovisning 2016 för Samordningsförbundet Eslöv, Höör och Hörby, Mittskåne Ärendebeskrivning Styrelsen har översänt årsredovisning 2016 för beslut om godkännande och ansvarsfrihet. Beslutsunderlag Information Årsbokslut 2016 från Finsam MittSkåne Finsam MittsSkåne Årsbokslut och revisionsberättelse 2016 Beredning Årets resultat uppgår till drygt 0,7 miljoner kronor. Ett antal planerade projekt har inte genomförts under året. Sedan tidigare finns ett balanserat resultat med överskott på cirka 1,6 miljoner. Eslövs kommun har tillfört cirka 0,7 miljoner i samverkansmedlen under året. I revisionsberättelsen framgår att Nationella rådets rekommendation om storlek på sparande/eget kapital ej möts. I rekommendationen från 2013 framgår att Nationella Rådet tagit fram en rekommendation om rimlig storlek på det egna kapitlet. För FINSAM Mittskåne gäller 20 procent eget kapital. Rekommendationen grundas på att nuvarande medelstilldelning från parterna riskeras att ifrågasättas. Jäv På grund av jäv deltar inte Henrik Wöhlecke (M) och Lena Wöhlecke (M) i handläggningen av ärendet. Yrkande Håkan Larsson (MP) yrkar med instämmande av Tony Hansson (S) bifall till förslaget till beslut. Beslut - Kommunfullmäktige föreslås besluta godkänna årsredovisningen och bevilja styrelsens ledamöter ansvarsfrihet. Beslutet skickas till Kommunfullmäktige Justerares signatur Utdragsbestyrkande

215 Sammanträdesprotokoll Sida Sida 2152 (337) (2) Kommunstyrelsen Justerares signatur Utdragsbestyrkande

216 Sida 216 (337) Eslöv Till samtliga ägare för Samordningsförbundet Eslöv, Höör och Hörby med arbetsnamnet MittSkåne. Ärende Översänder Årsredovisning 2016 med godkänd revision för yttrande i respektive fullmäktige om ansvarsfrihet för Samordningsförbundet Eslöv, Höör och Hörby med arbetsnamnet MittSkåne. Janet Winslott, förbundchef /på uppdrag av Krister Göransson, styrelseordförande Samordningsförbundet Eslöv, Höör och Hörby Organisationsnummer: Södergatan 29, Eslöv, mobil Bankgiro: Hemsida: E-post: janet@finsammittskane.se

217 Sida 217 (337)

218 Sida 218 (337)

219 Sida 219 (337)

220 Sida 220 (337)

221 Sida 221 (337)

222 Sida 222 (337)

223 Sida 223 (337)

224 Sida 224 (337)

225 Sida 225 (337)

226 Sida 226 (337)

227 Sida 227 (337)

228 Sida 228 (337)

229 Sida 229 (337)

230 Sida 230 (337)

231 Sida 231 (337)

232 Sida 232 (337)

233 Sida 233 (337)

234 Sida 234 (337)

235 Sida 235 (337)

236 Sida 236 (337)

237 Sida 237 (337)

238 Sida 238 (337)

239 Sida 239 (337)

240 Sida 240 (337)

241 Sida 241 (337)

242 Sida 242 (337)

243 Sida 243 (337)

244 Sida 244 (337) Godkännande av årsredovisningar för 2016 från Selma Sundelius stiftelser samt beviljande av ansvarfrihet för dess styrelsen 11 KS

245 Sammanträdesprotokoll Sida Sida 2451 (337) (1) Kommunstyrelsen 122 KS Årsredovisningar för 2016 från Selma Sundelius stiftelser Ärendebeskrivning Härmed överlämnas årsredovisningar från Selma Sundelius Utbildningsstiftelse, Selma Sundelius Julgåvestiftelse och Selma och Bengta Sundelius Donationsstiftelse. Beslutsunderlag Förslag till beslut; årsredovisning för 2016 Sundelius stiftelser Förvaltningsberättelsen inklusive revisionsberättelse Selma Sundelius Julgåvestiftelse Förvaltningsberättelsen inklusive revisionsberättelse Selma Sundelius Utbildningsstiftelse Förvaltningsberättelsen inklusive revisionsberättelse Magnus och Bengta Sundelius Donationsstiftelse Beredning Under året har inga utdelningar ur stiftelserna gjorts. Den sammanlagda behållningen per 31 december 2016 uppgick till kronor. Jäv På grund av jäv deltar inte Catharina Malmborg (M) i handläggningen av ärendet. Yrkande Tony Hansson (S) yrlar med instämmande av Henrik Wöhlecke (M) bifall till förslaget till beslut. Beslut - Kommunfullmäktige föreslås besluta att godkänna årsredovisningarna för 2016 och bevilja styrelserna ansvarsfrihet för Beslutet skickas till Styrelserna för Sundelius stiftelser. Justerares signatur Utdragsbestyrkande

246 Sida 246 (337) REVISIONSBERÄTTELSE Undertecknade revisorer har granskat Selma Sundelius julgåvestiftelses räkenskaper för år 2016, och funnit dem väl förda, varför vi tillstyrker ansvarsfrihet. Eslöv den g- Ola Jönss (\4 Lars Lindkvist

247 Sida 247 (337) Stiftelsen: Selma Sundelius julgåvestiftelse Org.nr: FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Ändamål Räntan skall årligen i december månad utdelas till äldre ensamma kvinnor inom Reslövs församling. Kommunfullmäktige har den 1 september beslutat att denna stiftelse skall avslutas. Detta arbete pågår. Beträffande stiftelsens redovisade resultat för räkenskapsåret och ställning per hänvisas till bifogade resultat- och balansräkning.

248 601 Selma Sundelius Julgåvestiftelse Räkenskapsår: Resultatenhet: Hela företaget Period: Balansrapport Preliminär Sida: 1 Utskrivet: Sida 248 (337) Senaste vernr: In balans Period Ut balans TILLGÅNGAR Omsättningstillgångar Kassa och bank 1930 Företa skonto/checkkonto/affärskonto ,88 0, ,88 S:a Kassa och bank ,88 0, ,88 S:a Omsättningstillgångar ,88 0, ,88 S:A T1LLGÅNGAR ,88 0, ,88 EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER Eget kapital 2010 Eget kapital ,54 0, , Årets resultat -55,34 0,00-55,34 S:a Eget kapital ,88 0, ,88 S:A EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER ,88 0, ,88 BERÄKNAT RESULTAT*** 0,00 0,00 0,00

249 Sida 249 (337) REVISIONSBERÄTTELSE Undertecknade revisorer har granskat Selma Sundelius utbildningsstiftelses räkenskaper för år 2016, och funnit dem väl förda, varför vi tillstyrker ansvarsfrihet. Eslöv a Jö Lars Lindkvist

250 602 Selma Sundelius Utbildningsstiftelse Sida: 1 Balansrapport Utskrivet: Sida 250 (337) Preliminär Räkenskapsår: Senaste vernr: 4 Resultatenhet: Hela fdretaget Period: In balans Period Ut balans TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar Finansiella anläggningstillgångar 1310 Obligationsfond ,00 0, , Förändring Obligationsfond , , ,97 S:a Finansiella anläggningstillgångar , , ,03 S:a Anläggningstillgångar , , ,03 Omsättningstillgångar Kassa och bank 1930 Företagskonto/checkkonto/affärskonto , , ,78 S:a Kassa och bank , , ,78 S:a Omsättningstillgångar , , ,78 S:A TILLGÅNGAR ,71 458, ,81 EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER Eget kapital 2010 Eget kapital ,94 316, , Årets resultat 316,23-774,33-458,10 S:a Eget kapital ,71-458, ,81 S:A EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER ,71-458, ,81 BERÄKNAT RESULTAT*** 0,00 0,00 0,00

251 602 Selma Sundelius Utbildningsstiftelse Sida: 1 Resultatrapport Utskrivet: Sida 251 (337) Preliminär Räkenskapsår: Senaste vernr: 4 Resultatenhet: Hela företaget Period: Övriga externa kostnader 6590 Förvaltnin skostnad S:a Övriga externa kostnader Perioden -200,00-200,00 Ackumulerat -200,00-200,00 S:a Rörelsens kostnader inkl råvaror mm -200,00-200,00 Rörelseresultat före avskrivningar -200,00-200,00 Rörelseresultat efter avskrivningar -200,00-200,00 Rörelseresultat före finansiella intäkter och kostnader -200,00-200,00 Resultat från finansiella investeringar Resultat från andelar i koncemföretag 8070 Nedskrivnin Bostadsobli ationsfond , ,60 S:a Resultat från andelar i koncernföretag , ,60 Övriga ränteintäkter och liknande resultatposter 8320 Utdelnin Obli ationsfond Nordea 1 742, ,70 S:a Övriga ränteintäkter och liknande resultatposter 1 742, ,70 S:a Resultat från finansiella investeringar 658,10 658,10 Resultat efter finansiella intäkter och kostnader 458,10 458,10 Resultat före bokslutsdispositioner och skatt 458,10 458,10 Resultat före skatt 458,10 458,10 Beräknat resultat 458,10 458, Årets resultat -458,10-458,10

252 Sida 252 (337) Stiftelsen: Selma Sundelius utbildningstiftelse Org.nr: FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Ändamål Av den årliga avkastningen skall minst en tiondel läggas till kapitalet. Stipendium utdelas för att stimulera till yrkesutbildning. Stipendium kan sökas av ungdomar mantalsskrivna/folkbokförda i Reslövs församling som slutat grundskolan och är fyllda högst 25 år. För att komma i åtnjutande av stipendium måste den sökande bedriva yrkesutbildning. Denna kan ske genom gymnasie- eller högskolans ram, men även andra utbildningsvägar kan komma ifråga. Stipendium utdelas ej till fortbildning, språkresor för ungdomar eller enstaka kurser som har sin grund i hobby eller allmänt intresse. Stipendium beviljas för högst ett år. Stipendium kan erhållas under högst fyra år. Förnyad ansökan måste ingivas varje år och stipendium ett år innebär inte att det automatiskt beviljas vid nästa ansökan. Beträffande stiftelsens redovisade resultat för räkenskapsåret och ställning per hänvisas till bifogade resultat- och balansräkning.

253 Sida 253 (337) REVISIONSBERÄTTELSE Undertecknade revisorer har granskat Magnus och Bengta Sundelius donationsstiftelses räkenskaper för år 2016, och funnit dem väl förda, varför vi tillstyrker ansvarsfrihet. Eslöv den 2017 o5 15 a Jö s Lars Lindkvist

254 603 Magnus & Bengta Sundelius Donationsstiftelse Sida: 1 Räkenskapsår: Senaste vernr: 4 Resultatenhet: Hela företaget Period: Balansrapport Utskrivet: Preliminär Sida 254 (337) TILLGÅNGAR Jn balans Period Ut balans Anläggningstillgångar Finansiella anläggningstillgångar 1310 Obligationsfond ,00 0, , Förändring Obligationsfond , , ,63 S:a Finansiella anläggningstillgångar , , ,37 S:a Anläggningstillgångar , , ,37 Omsättningstillgångar Kassa och bank 1930 Företagskonto/checkkonto/affårskonto , , ,36 S:a Kassa och bank , , ,36 S:a Omsättningstillgångar , , ,36 S:A TILLGÅNGAR ,26 577, ,73 EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER Eget kapital 2010 Eget kapital ,24-279, , Årets resultat -279,02-298,45-577,47 S:a Eget kapital ,26-577, ,73 S:A EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER ,26-577, ,73 BERÄKNAT RESULTAT*** 0,00 0,00 0,00

255 603 Magnus & Bengta Sundelius Donationsstiftelse Sida: 1 Resultatrapport Utskrivet: Sida 255 (337) Preliminär Räkenskapsår: Senaste vernr: 4 Resultatenhet: Hela företaget Period: Övriga externa kostnader 6590 Förvaltnin skostnad S:a Övriga externa kostnader Perioden -300,00-300,00 Ackumuterat -300,00-300,00 S:a Rörelsens kostnader inkl råvaror mm -300,00-300,00 Rörelseresultat före avskrivningar -300,00-300,00 Rörelseresultat efter avskrivningar -300,00-300,00 Rörelseresultat före finansiella intäkter och kostnader -300,00-300,00 0 Resultat från finansiella investeringar Resultat från andelar i koncernforetag 8070 Nedskrivnin Bostadsobli ationsfond , ,13 S:a Resultat från andelar i koncernföretag , ,13 Övriga ränteintäkter och liknande resultatposter 8320 Utdelnin Obli ationsfond 2 323, ,60 S:a Övriga ränteintäkter och liknande resultatposter 2323, ,60 S:a Resultat från finansiella investeringar 877,47 877,47 Resultat efter finansiella intäkter och kostnader 577,47 577,47 Resultat före bokslutsdispositioner och skatt 577,47 577,47 Resultat före skatt 577,47 577,47 Beräknat resultat 577,47 577, Årets resultat -577,47-577,47 0 0

256 Sida 256 (337) Stiftelsen: Magnus och Bengta Sundelius donationsstiftelse Org.nr: FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Ändamål Av den årliga avkastningen skall minst en tiondel läggas till kapitalet. Vart femte år skall beslut fattas om avkastningens användning. För allmännyttiga ändamål t ex lokaler eller byggnader, försköning genom planteringar och prydnader inom Reslövs församling. Beträffande stiftelsens redovisade resultat för räkenskapsåret och ställning per hänvisas till bifogade resultat- och balansräkning.

257 Sida 257 (337) Årsredovisning 2016 VA SYD 12 KS

258 Sammanträdesprotokoll Sida Sida 2581 (337) (1) Kommunstyrelsen 120 KS Årsredovisning 2016 VA SYD Ärendebeskrivning VA SYD har översänt förslag till årsredovisning vilken ska behandlas av förbundsfullmäktige. Beslutsunderlag Förslag till beslut; årsredovisning 2016 VA SYD VA SYD årsredovisning 2016 Information Om VA SYD:s årsredovisning VA SYD Revisionsberättelse VA SYD Granskning av årsbokslut och årsredovisning Beredning VA SYD har avseende delen Eslöv genererat ett överskott med drygt 6 miljoner kronor för Budgeterat resultat var ett underskott med 0,3 miljoner kronor. Investeringar har skett i Eslövs vatten och avlopp med 50 miljoner kronor. Som helhet uppvisar VA SYD ett överskott med 29,7 miljoner kronor. Beslut - Kommunfullmäktige föreslås lägga informationen till handlingarna. Justerares signatur Utdragsbestyrkande

259 årsredovisning 2016 Sida 259 (337)

260 Det hänger ihop - vår vision, affärsplan och värdegrund Sida 260 (337) VA SYD ska vara en ledande aktör i det hållbara samhället, för kunden och miljön vision vart vi ska Affärsplan Avfallsplan Verksamhetsplaner vad ska vi göra Värdegrund hur ska vi bete oss Affärsidé varför gör vi det vi gör Engagemang VA SYD levererar friskt dricksvatten, hanterar dagvatten, renar avloppsvatten och tar hand om hushållsavfall på ett ansvarsfullt sätt. Vi uppmuntrar dig till att dricka kranvatten, tänka på vad du spolar ner i avloppet och sortera dina sopor. Tillsammans bidrar vi aktivt till en hållbar samhällsutveckling. För miljön, nära dig. Miljö Lyhördhet Kvalitet

261 Sida 261 (337) Fakta Årets resultat tkr -666 tkr Totala intäkter tkr tkr Investeringar tkr tkr Antal pågående projekt (avslutade) under året 346 st (118) 314 st (104) Totala tillgångar tkr tkr Årets kassaflöde tkr -333 tkr Kommun Burlöv Eslöv Lund Malmö Avfall Årets resultat tkr tkr -769 tkr tkr 196 tkr Kommun - VA verksamhet Kunder*(inv) Burlöv Eslöv Lund Malmö Kommun - Avfall Burlöv Malmö *Med kund menar vi alla de som använder VA SYDs tjänster och produkter. Omsättning miljoner Medarbetare 352 anställda

262 Sida 262 (337) VA SYDs styrelse och förbundsdirektör avger härmed årsredovisning för år 2016 Innehåll Förbundsdirektören har ordet Året i korthet 2016 VA SYD - alltid närvarande i människors vardag Måluppfyllelse Nyckeltal Förvaltningsberättelse Ekonomisk redovisning VA SYD Ekonomisk redovisning Burlöv Ekonomisk redovisning Eslöv Ekonomisk redovisning Lund Ekonomisk redovisning Malmö Ekonomisk redovisning Avfall Balansräkning VA SYD Balansräkning per verksamhet Finansieringsanalys Noter Revisionsberättelse Förbundsstyrelsen och ledningsgruppen Förbundsfullmäktige, ägarnämnder och revisorer Ordlista VA SYD 2017 Foto & illustrationer: VA SYD Produktion & formgivning: VA SYD Tryck: Exakta XL, Malmö Diarienummer: 17/00308

263 2 VA SYD ÅRSREDOVISNING 2016 Sida 263 (337) Förbundsdirektören har ordet VA SYD har under flera år uppmärksammat behovet av att klimatsäkra våra städer och anläggningar. Vi anser även att det råder oklarheter avseende ansvaret för att förebygga omfattande översvämningsskador i befintlig bebyggelse. Här behövs lagändringar och förtydligande av vem som har samordningsansvar i dessa frågor. Detta underströk VA SYDs förbundsordförande Carina Svensson och Milan Obradovic, ordförande i ägarnämnd Malmö, i en nationell debattartikel som publicerades våren Ett riktigt räligt regn var namnet på vårt seminarium på Vattenforum under Almedalsveckan 2016 som genomfördes för att ytterligare uppmärksamma dessa frågor. Vi vill lyfta behovet av att förtydliga fördelningen av ansvar och finansiering i samband med skyfall och glädjande nog har regeringen tillsatt en klimatanpassningsutredning (KLUT) som nu pågår och som ska redovisas Utredningen ska bland annat svara på om nuvarande lagstiftning behöver ändras för att tydliggöra ansvar och finansiering av klimatanpassningsåtgärder. Utredningen ska också analysera om det behövs ändringar i lagstiftningen så att planeringsprocesser och regelverk överensstämmer sinsemellan. Vid behov ska också förslag om förtydligad ansvarsfördelning kring genomförandet av klimatanpassningsåtgärder tas fram. Detta ligger helt i linje med vad VA SYD har drivit och vi ser fram emot de förslag som utredningen ska lägga fram. Aldrig tidigare har det investerats så mycket i våra VA-anläggningar som det görs nu. Det är inte bara inom VA SYDs medlemskommuner utan detta är generellt i VA-Sverige. Mycket av detta beror på att många av våra VA-anläggningar byggdes ut kraftigt på 60- och 70-talet och de börjar nu nå slutet på sin livslängd. Dessutom ökar kraven kring säkerhet, rening och behov av ökad kapacitet på grund av klimatförändringar med kraftigare och intensivare regn. Inför 2017 budgeterar VA SYD investeringar för nästan 600 miljoner kronor. Det innebär att mellan åren har investeringsvolymen ökat med nästan 400 miljoner kronor. Lunds framtida avloppsvattenrening utreddes under 2016 genom att studera två alternativ. I september presenterade VA SYD en rapport som rekommenderade att avloppsvattenreningen för Lund ska samordnas med Sjölunda avloppsreningsverk i Malmö. Då både Källbys framtid och byggande av Malmö avloppstunnel är stora och principiella projekt lämnades dessa över till respektive kommuns styrelse för ställningstagande. Lunds kommunstyrelse fattade beslut om att VA SYD ska gå vidare med utredningen med inriktningen att avveckla avloppsreningsverket i Lund och pumpa över avloppsvattnet till Sjölunda avloppsreningsverk i Malmö. Malmö stads kommunstyrelse fattade beslut om att gå vidare med utredningen kring Malmö avloppstunnel och utredningsfas 2 har påbörjats och avslutas hösten Dricksvattenfrågorna var också i stort fokus under VA SYD deltog bland annat i projekt kring dricksvattenförsörjningen i Skåne. I juni antog dessutom VA SYDs styrelse en strategi för vår dricksvattenförsörjning. För att vi ska kunna ha en robust dricksvattenförsörjning, tålig mot störningar, krävs det att vi har ett driftsäkert och väl underhållet distributionssystem för dricksvatten samt har beredskap för situationer då den vanliga distributionen inte fungerar. Strategin kommer att ligga till grund för kommande arbete inom området. Under året antogs Avfallsplan , kommunernas styrdokument för avfallshanteringen. För att nå ett av målen började VA SYD planera för fastighetsnära insamling av förpackningar och tidningar. Ett omfattande arbete har inletts med kartläggning och studier för val av lämpligt system. Förändringen kommer att förbättra servicen för våra villakunder. Vi kan med andra ord lägga bakom oss ett år då det har hänt mer är någonsin tidigare inom våra ansvarsområden och där vi står inför många spännande utmaningar de kommande åren. Anders Ledskog, förbundsdirektör VA SYD

264 Sida 264 (337) Året i korthet 2016 Fortsatt utredning av Källby avloppsreningsverks framtid Lunds framtida avloppsvattenrening har den senaste tiden utretts genom att jämföra två alternativ. I det ena fortsätter VA SYD att utveckla verksamheten på den plats Källby avloppsreningsverk (ARV) ligger idag. I det andra flyttas verksamheten genom att avloppsvattnet pumpas från Källby till Sjölunda ARV i Malmö. Information om slutsatserna från utredningen har getts i ett flertal möten med personalen på VA SYD och beslutande grupper inom politiken. VA SYD lämnade i september sin rekommendation att avloppsvattenreningen för Lund ska samordnas med Sjölunda ARV. Rekommendationen har legat till underlag för inriktningsbeslut att arbeta vidare med detta alternativ. Beslut om detta fattades under hösten i såväl VA SYDs ägarnämnd Lund och förbundsstyrelse som i Lunds kommunstyrelse och kommunfullmäktige Fortsatt utredning av Malmö avloppstunnel Både VA SYDs förbundsstyrelse och Malmö stads kommunstyrelse fattade beslut om att VA SYD ska gå vidare med utredningen kring Malmö avloppstunnel. Utredningsfas 2 påbörjades och kommer att vara avslutad under hösten Under hösten 2016 påbörjades provborrningar i berget där tunneln är planerad att ligga. Syftet med denna utredningsfas är att ta fram underlag för fortsatt beslutsprocess, tillståndshantering och projektering. Värmepumpar vid Sjölunda arv Vid Sjölunda ARV har sedan 80-talet funnits värmepumpar som har återvunnit värme från utgående renat avloppsvatten. Värmepumparna har ägts av extern part medan personalen på Sjölunda ARV har haft en driftentreprenad. I mitten av 2000-talet avvecklades anläggningen då den var alltför ålderstigen och dyr i drift. Nu har en extern part byggt en ny anläggning för detta ändamål. Den nya anläggningen kommer att vara i drift i början av VA SYD tecknar ett nytt driftavtal och kommer att få ersättning för såväl drift som värmeinnehållet i avloppsvattnet. Milj. Nm3 Milj. m ,0 9,3 9, ,9 66,3 60, Producerad mängd biogas 0 Behandlad mängd avloppsvatten AVSKILD MÄNGD TON/ÅR Organiskt material (BOD 7 ) Avskild mängd fosfor Avskild mängd kväve Om mängden kadmium i avloppsslam VA SYD arbetar på olika sätt aktivt för att stoppa miljögifter redan vid källan innan de når avloppssystemen. Arbetet brukar kallas uppströmsarbete. I arbetet ingår bland annat att informera och utbilda om miljöriktigt beteende och att aktivt spåra källor till

265 4 VA SYD ÅRSREDOVISNING 2016 Sida 265 (337) Avloppsreningsverk Pumpstationer Överföring av avloppsvatten till Källby ARV Arbetet med att lägga ner och pumpa avloppsvatten till Källby ARV från avloppsreningsverken i Dalby, Björnstorp, Genarp och Veberöd är nu färdigställt. Arbetet inleddes 2008 och under hösten 2016 avslutades den sista etappen genom att lägga ner Veberöds ARV. Skyfallet 31 augusti 2014 Utredningsarbetet av de dryga skadekrav som uppkom till följd av skyfallet den 31 augusti 2014 går mot sitt slut. 90% av de privata kraven är färdigbehandlade. Förhandling kring regresskraven (ersättningskrav från försäkringsbolag) är klara till 80%. Skyfallsplan på gång i Malmö VA SYD är även fortsättningsvis en aktiv part i Malmö stads arbete med skyfallsplanering. Strategidelen för skyfallsplanen är klar för politisk behandling och arbetet med efterföljande handlingsplan har startat. Om längden på våra ledningar Ökad längd på ledningar beror på flera saker; nyläggning av ledning där det inte sedan tidigare funnits ledningar (när vi utökar vårt verksamhetsområde inom befintlig bebyggelse eller när städerna växer och exploateras). Nyläggning sker också vid separering av ledningsnätet då en kombinerad avloppsledning kompletteras med en ny spillvattenledning alternativt en ny dag-vattenledning. För att vi ska ha en trygg vattenförsörjning dubblerar vi i vissa fall vattenledningar och då räknas den nya vattenledningen som nyläggning. Längd avloppsledningar SPILLVATTENFÖRANDE LEDNINGAR Längd dricksvattenledningar DAGVATTENLEDNINGAR Kilometer Kilometer Mängd (kg) kadmium i Revaqcertifierat slam utsläpp av oönskade ämnen, att samla in information om kemikalieanvändning, att svara på remisser och att ta fram riktlinjer för olika branscher. En särskilt viktig del av uppströmsarbetet är att fasa ut tungmetallen kadmium. Den totala mängden kadmium i avloppsslammet från VA SYDs fem Revaqcertifierade avloppsreningsverk har sjunkit de senaste tre åren

266 Sida 266 (337) Olika infrastrukturprojekt påverkar VA Under 2016 färdigställdes Marieholmsbanan, vilket krävde ledningsomläggningar i bland annat centrala Eslöv. I Burlöv fortsatte dialogen med Trafikverket med anledning av projektet Fyra spår, vilket i december resulterade i ett undertecknat avtal gällande kostnadsfördelningen för ledningsarbetena. Och i Lund startade projekteringsfasen av spårvägen, vilket inneburit ett intensivt arbete för flera delar av VA SYDs organisation. Strategi för robusthet i dricksvattenförsörjningen I juni antog VA SYDs styrelse en strategi för att skapa robusthet i dricksvattenförsörjningen. Syftet med strategin är att sätta fokus på vikten av att samhället har ett dricksvattensystem som kan stå emot olika typer av störningar. Strategin vilar på att dricksvattensystemet ska vara driftsäkert och väl underhållet samtidigt som det måste finnas en krisberedskap för oplanerade händelser. Strategin kommer att ligga till grund för kommande arbete inom området. Vattentorn Ventiler Tryckstegringsstationer Ett riktigt räligt regn i Almedalen För första gången arrangerade VA SYD ett seminarium på Vattenforum under Almedalsveckan. Seminariet Ett riktigt räligt regn - vart ska det ta vägen? handlade om behovet av anpassning för att minimera konsekvenserna av ett kraftigt skyfall. Vårt deltagande på Vattenforum var en uppföljning av de debattartiklar som publicerades i januari 2016 och som lyfte behovet av att förtydliga fördelningen av ansvar och finansiering i samband med skyfall. Evenemanget blev uppskattat med över 80 besökare från olika samhällsfunktioner som ledde till en intressant och livlig debatt. Klimatanpassningsfrågan diskuterades på flera andra seminarier i Almedalen, exempelvis deltog VA SYD även i SMHIs paneldebatt. Ny taxa i Eslöv Arbetet med att införa en gemensam taxekonstruktion för våra medlemskommuner fortsatte. I januari 2016 infördes den nya taxekonstruktionen i Eslövs kommun. Anläggningsavgifterna justerades i juli. Nya analyser på laboratoriet Vårt dricksvattenlaboratorium har, som ett av de första i landet, ackrediterats för en snabbare metod att avgöra om det finns E-coli och andra koliforma bakterier i vattnet. Den nya metoden innebär kortare svarstider och snabbare besked om dricksvattnets kvalitet.

267 6 VA SYD ÅRSREDOVISNING 2016 Sida 267 (337) Vattentäkters framtid Projektet Vattentäkters framtid startade i syfte att hantera de dricksvattenanläggningar som tidigare har tagits ur drift. Fokus under året låg främst på de två största vattentäkterna och på att ta fram en struktur för att hantera projektet i sin helhet. Projektet kommer att pågå till och med UV-anläggning invigd på Bulltofta vattenverk UV-anläggningen vid Bulltofta vattenverk är klar och i drift sedan oktober. Därmed uppfyller Bulltofta vattenverk Livsmedelsverkets krav om tillräcklig mikrobiologisk barriär vid dricksvattenproduktion. Regional dricksvattenförsörjningsplan Dricksvatten är en regional fråga som måste lösas regionalt, därför pågår just nu ett viktigt samarbete mellan VA SYD, Länsstyrelsen, NSVA, Sydvatten och Kristianstads kommun för att ta fram en regional dricksvattenförsörjningsplan. Målet är att kartlägga regionens dricksvattenresurser och prioritera dem efter tillgänglighet och kapacitet för att kunna skydda de resurser som är viktiga för framtida behov. På ett seminarium i juni 2016 presenterades för både politiker och tjänstemän den sammanställning över regionalt intressanta dricksvattenresurser som hittills kommit fram. Nu arbetar man vidare med dessa dricksvattenresurser för att verka för att de ska förses med ett adekvat skydd för att trygga användningen vi har idag eller för framtida behov. Vår drift har beredskap dygnet runt VA SYD har alltid bemanning för att både sköta underhåll och hantera akuta situationer i våra VA-anläggningar. Det handlar om att dels säkra den dagliga driften och underhållet av anläggningar och ledningsnät och dels bemanna för beredskap. Under nätter och helger finns personal i beredskap för att kunna hantera larm från både våra driftövervakningssystem och allmänheten. Antal vattenläckor i huvud-/distributionsoch servisledningar Om läckor på våra dricksvattenledningar Fler läckor sker vanligtvis på vinterhalvåret på grund av att när temperaturen stiger och sjunker så rör sig marken. Denna typ av läckor går inte att förutse eller att förebygga, gjutjärnsrör kan brista oavsett rörets skick. Andra faktorer som kan orsaka läckor är ändrade trafikförhållande eller annan verksamhet som orsakar vibrationer i marken, rådande markförhållande runt ledningarna och aggressiva markförhållande som kan påskynda korrosionen på gjutjärnsoch segjärnsledningar. VA SYD strävar alltid efter att vid akuta vattenläckor få igång vattenleveransen igen inom 8-10 timmar. Vattenläckor och andra typer av driftstörningar på ledningsnätet är viktig information som dokumenteras för att ligga till grund för vårt ständiga arbete med att förnya VA SYDs befintliga ledningsnät i syfte att öka leveranssäkerheten och minska risken för avbrott.

268 Sida 268 (337) Upphandling av nya entreprenader Det genomfördes upphandling av tre insamlingsentreprenader som ska starta våren Dessa avser avfallsinsamling i kärl från flerbostadshus och verksamheter i halva Malmö, avfallsinsamling i container och underjordsbehållare för hela området samt avfallsinsamling från villakärl i halva Malmö. Utöver detta genomfördes upphandling av kärl och lager. Om mängden insamlat avfall Mängden insamlat matavfall har ökat de senaste åren, samtidigt som mängden restavfall har minskat. Den minskade mängden restavfall utgörs till största delen av utsorterat matavfall. Insamlad mängd avfall 3 2 Milj. 3,6 3,8 3, ReTuren utvärderas Pilotanläggningen ReTuren, en kvartersnära återbrukscentral i Lindängen Malmö, avslutades i oktober. ReTuren resulterade i en hel del insamlat farligt avfall, elektronikskrot med mera och återbruksdelen av verksamheten cirkulerade kläder, böcker och husgeråd. Det arrangerades även en mängd workshops med återbruksanknytning. Utvärderingen av ReTuren kommer att färdigställas under första delen av 2017 och diskussioner pågår med Malmö stad och andra aktörer kring vidare utveckling av konceptet. 1 0 ANTAL TÖMNINGAR AVFALLSKÄRL Tusen ton 12,6 14,1 10, Tusen ton ,4 73,0 73,0 RESTAVFALL 5 5,0 5,0 4,8 4 Forskning & utveckling Sedan den 1 januari 2014 bedriver NSVA, Sydvatten och VA SYD forsknings- och utvecklingsarbete inom ramen för det gemensamma bolaget Sweden Water Research. Verksamheten finansieras genom att varje organisation avsätter minst 1 procent av sin omsättning till FoU-bolaget. Under 2016 disputerade tre doktorander kopplade till bolaget och fem nya doktorander anställdes. Bolaget var involverat i flera intressanta forskningsprojekt under året. Mer information finns på swedenwaterresearch.se MATAVFALL TRÄDGÅRDSAVFALL Flytt av huvudkontoret till nya lokaler I slutet av 2016 fick VA SYD ett nytt huvudkontor. Huvudkontoret är numera lokaliserat i Scandinavian Center på Bagers plats i Malmö. De nya lokalerna är nyrenoverade och anpassade efter vår verksamhet. Det finns även utrymme för en framtida expansion.

269 8 VA SYD ÅRSREDOVISNING 2016 Sida 269 (337) Digital kundkontakt ökar Vår kontakt med kunder ökar, vi kommunicerar mer och i fler kanaler och det är kundkontakter i de digitala kanalerna som ökar mest. Bland annat ökar antal mejl stadigt till Kundservice. Under 2016 utvecklade och utökade vi vår användning av såväl sociala medier som SMS som kommunikationskanaler. Vi använder nu vår SMS-tjänst löpande för att proaktivt kunna informera kunder om vattenmätaravläsning och störningar som gäller vattenleverans, dricksvatten och avfall. Kundernas önskemål om att kunna kontakta oss digitalt har också inneburit att vi fortsatt utveckla Mina sidor och möjligheterna till mer självservice på vasyd.se Kretseum fortsätter att växa Kretseum kretslopp och kunskapscentrums pedagogiska arbete syftar till att motivera unga att leva hållbart och göra medvetna val i vardagen. Detta är en del av VA SYDs uppströmsarbete som handlar om att vi arbetar för att stoppa miljögifter och skräp redan vid källan så att det aldrig hamnar i vårt vatten, inte ens i avloppsvattnet. Förutom att guida besök på Kretseum och våra avloppsreningsverk deltog Kretseum även i samverkansprojekt som Innocarneval med Malmö stad och sommarskola med Vattenhallen Science Center i Lund. Skolelevsbesök på Kretseum Studiebesök på något av våra avloppsreningsverk Besök av mötesdeltagare på Kretseum (fullständig statistik saknas) (3740 st inkl. hyresgästernas bokningar) Besvarade samtal Besvarade mejl Antal besökare på vasyd.se Antal utskick av SMS till kunder

270 Sida 270 (337) VA SYD - alltid närvarande i människors vardag Vår affärsidé beskriver vårt uppdrag, vad vi ska göra. Vår värdegrund beskriver hur vi ska utföra vårt uppdrag, det som är vår kultur och organisations inre kompass. Vår värdegrund är engagemang, kvalitet, lyhördhet och miljö. Dessa ord är drivande i det arbete som ständigt pågår för att förbättra arbetsmiljö och organisation. Nedan följer några exempel på hur VA SYD under 2016 praktiskt omsatte sin värdegrund till en vardag som gör skillnad. VA SYD levererar friskt dricksvatten, hanterar dagvatten, renar avloppsvatten och tar hand om hushållsavfall på ett ansvarsfullt sätt. Vi uppmuntrar dig till att dricka kranvatten, tänka på vad du spolar ner i avloppet och sortera dina sopor. Tillsammans bidrar vi aktivt till en hållbar samhällsutveckling. För miljön, nära dig. affärsidé Ledarskap och medarbetarskap I affärsplanen är resultatmålet för Personal att: VA SYD ska i medarbetarundersökning 2019 uppnå ett förtroendeindex på minst 70%. Syftet med att sträva efter ett förtroendeindex på minst 70% är att VA SYD ska kunna attrahera och behålla kompetenta medarbetare. Via medarbetarundersökningen får vi svar på hur medarbetarna upplever VA SYD som arbetsgivare. Medarbetarundersökningen erbjuder även stöd för att arbeta verksamhetsutvecklande genom att ta fram underlag för både strategiska insatser som genomsyrar hela organisationen och för att göra praktiska förändringar på avdelnings- och enhetsnivå. Hösten 2015 genomfördes en första medarbetarundersökning med Great Place To Work där VA SYD uppnådde ett förtroendeindex på 63%. Under 2016 arbetade ledningsgruppen med att analysera resultatet, tog fram VA SYDövergripande aktiviteter samt hade löpande uppföljning på uppsatta aktiviteter. På avdelningsoch enhetsnivå fördjupade chefer och medarbetare analysen och tog fram aktiviteter baserade på avdelningens specifika förtroendeindex. Detta omfattande arbete resulterade i att VA SYD i medarbetarundersökningen hösten 2016 uppnådde ett förtroendeindex på 73%. För att bibehålla och stärka förtroendeindex ytterligare under kommande år behövs ett ständigt och levande arbete från både chefer och medarbetare. Är du med på vår resa? Den frågan var rubriken på ett budskap som framfördes vid tre ledardagar och vid den årliga personaldagen. Budskapet var att vår organisation rör sig från en myndighet till en serviceorganisation där vi decentraliserar ansvaret internt och att alla har ansvar för att utveckla verksamheten. Bland annat strävade VA SYD efter att utveckla dialogen som ett verktyg för verksamhetsutveckling. Det stärker både ledarskap och medarbetarskap. Även samarbetet med de fackliga parterna inom ramen för samverkansavtalet utvecklades utifrån vår värdegrund och med dialogen som verktyg. Det har också varit angeläget att göra vårt arbete med varumärket, värdegrunden och vår vision till ett gemensamt identitetsarbete. När mångfald blir innovation Temat för 2016 års personaldag var När mångfald blir innovation. Här belystes intern kreativitet och utmaningar med mångfald utifrån alla perspektiv i utvecklingen av det hållbara samhället. För att visa på vår interna mångfald gällande verksamhetens uppdrag och utmaningar presenterade medarbetare på VA SYD pågående arbeten och vad dessa innebär för samhället och VA SYD. För att utmana våra fördomar och värderingar talade externa föreläsare med syfte att främja nytänkande och utmana oss att gå utanför vår bekvämlighetszon.

271 10 VA SYD ÅRSREDOVISNING 2016 Sida 271 (337) Fler män än kvinnor inom våra största yrkesgrupper Två av de största yrkesgrupperna på VA SYD, driftspersonal och rörläggare, som tillsammans utgör 31% av VA SYDs anställda, är kraftigt mansdominerade. Skälet är att det är få kvinnliga sökande till dessa tjänster, i många fall finns det inga kvinnliga sökande alls. VA SYD har dock under de senaste åren anställt kvinnliga drifttekniker och under 2016 en kvinnlig rörläggare, vilket är en positiv utveckling. Detta gör det svårt att få en jämn könsfördelning bland de anställda utifrån den yrkessammansättning VA SYD har, men som arbetsgivare kan vi påverka. Till exempel genom hur vi agerar i vårt strategiska arbete med arbetsgivarvarumärket (allmänt uttryckt som employer branding). VA SYD arbetar med employer branding för att göra arbete inom de mansdominerade yrkesgrupperna attraktiva för kvinnliga sökande. Bland annat syns VA SYD i material som tas fram inför val till gymnasie- och högskoleutbildningar samt kontakt med utbildningsanordnare för relevanta utbildningar. Vid rekryteringar till mansdominerade yrken uppmärksammas kvinnliga sökande med rätt kompetens. Könsfördelning VA SYDs medarbetare % 34% 37% 37% 66% 63% 63% År Fördelningen mellan kvinnor och män var 37% kvinnor och 63% män ( ) var fördelningen densamma. Könsfördelning VA SYDs chefer % 33% 32% Kvinnor Män Sedan VA SYD bildades har andelen kvinnor stadigt ökat från 31% till nuvarande 37% % 67% 67% 68% År På chefsnivå var könsfördelningen representativ med ungefär samma fördelning (enligt graf ovan) mellan kvinnor och män på 32% resp 68%. Ledningsgruppen bestod av 36% kvinnor och 64% män. De största yrkesgrupperna inom VA SYD Kvinnor % av yrkesgrupp Kvinnor % av alla anställda Män % av yrkesgrupp Män % av alla anställda Yrkesgrupp % av alla anställda Projekt-/Utrednings- /Miljö-/Ingenjörer 47% 11% 53% 12% 23% Driftspersonal avlopp & dricksvatten 6% 1% 94% 18% 19% Alla chefer 32% 4% 68% 9% 13% Rörnät drift & entreprenad 4% 1% 96% 12% 12% Handläggare 73% 8% 27% 3% 11% Totalt VA SYD 37% 63% I tabellen visas könsfördelning för per yrkesgruppering (kolumn 1 och 3) samt hur könsfördelningen per yrkesgrupp ser ut i förhållande till det totala antalet anställda (kolumn 2 och 4). I kolumn 5 visas hur stor del av VA SYDs totala antal anställda som ingår i yrkesgruppen. Endast de fem största yrkesgrupperna visas i tabellen.

272 Sida 272 (337) Vi är en attraktiv arbetsgivare VA SYD uppfattas som en attraktiv arbetsgivare och är känd bland flertalet som söker jobb hos oss. Arbetet med arbetsgivarvarumärket är en nyckelfråga för att lyckas bibehålla detta. De vi möter i rekryteringsprocesser nämner ofta vårt miljöuppdrag och värdegrund som viktiga förutsättningar för att söka sig till VA SYD, men också möjligheten till flexibilitet och bra balans mellan arbete och fritid. Numera rekryterar vi till stor del från den privata sektorn. Att göra unga vuxna och ungdomar nyfikna på VA SYD är en annan viktig del i vårt arbete för att attrahera kommande generationer att söka sig till vår bransch. Vi börjar redan med ungdomar på högstadiet genom att erbjuda verklighetsförankrade mattetal. Vi har under året varit närvarande hela vägen ut i klassrum för att berätta om yrkesroller inom våra verksamheter, samtidigt som eleverna fått lösa mattetal som bygger på vår verklighet. Dessutom ingår det i vårt pedagogiska arbete på Kretseum att berätta för ungdomar om vår bransch och vad vi arbetar med. I det arbetet finns till exempel studiebesök för skolungdomar på våra avloppsreningsverk. Andra aktiviteter är att vi deltar i Industrinatten i Malmö genom studiebesök och är närvarande på arbetsmarknadsdagar för studenter på LTH i Lund. För att marknadsföra VA SYD som arbetsgivare har en ny monter tagits fram som tydligare framför vårt uppdrag och vårt budskap till studenterna. Ett annat sätt att nå ut är via Facebook-sidan VA SYD gillar studenter samt via LinkedIn. För VA SYD är det angeläget att erbjuda studenter kvalificerade sommarpraktikplatser. Övrig personalfakta ( ) Antal tillsvidareanställda Medelålder tillsvidareanställda år år år Andel tillsvidareanställda medarbetare med utländsk och svensk bakgrund 16% 16% 16% 84% 84% 84% Utländsk Svensk Utländsk bakgrund: Utrikes född eller inrikes född med två utrikes födda föräldrar. Svensk bakgrund: Inrikes född med en inrikes och en utrikes född förälder eller inrikes född med två inrikes födda föräldrar. Statistik från SCB VA SYD Enhet Personalomsättning (andel som slutat av genomsnittligt antal anställda) % 5,36 9,65 7,23 Sjukfrånvaro (andel sjukfrånvaro i förhållande till totalt arbetad tid) % 3,42 2,90 3,51 Antal arbetsskador Antal/100 anställda & år 5,41 1,93 3,31 VA SYD Enhet Personalkostnader/omsättning % 20,69 21,28 21,66 Omsättning/anställd kr/anställd

273 12 VA SYD ÅRSREDOVISNING 2016 Sida 273 (337) Det här är en av VA SYDs tre spolbilar som fyller en viktig funktion i vårt dagliga driftoch underhållsarbete av ledningsnätet. Med spolbil kan vi rengöra och spola avloppsvattenledningar och även suga upp vatten och slam. Spolbilen har två separata tankar; en slam- och en vattentank.

274 Sida 274 (337) Årsbokslut Måluppfyllelse Här finner du en kortfattad redovisning av måluppfyllelsen gällande inriktningsmål och resultatmål i VA SYDs Affärsplan Kommentarerna under resultatmålen är hämtade från vårt interna system för måluppföljning. Till varje resultatmål finns kopplat ett antal aktiviteter. Status och kommentar till varje resultatmål bygger på en analys av de aktiviteter som är kopplade till respektive resultatmål. Ja, vi tror att förväntade insatser kommer att räcka för att nå målet i tid. Vi är tveksamma till att förväntade insatser räcker - fler insatser behövs för att vi säkert ska kunna nå målet i tid. Nej, vi tror inte att förväntade insatser kommer att räcka för att nå målet i tid. INRIKTNINGSMÅL TILLHANDAHÅLLA DRICKSVATTEN Vi ska trygga vårt dricksvatten i nutid och för kommande generationer, där säkerheten för kvalitet och leverans ska öka. INRIKTNINGSMÅL TA HAND OM AVLOPPSVATTEN Vi ska avleda och rena avloppsvatten på ett miljömässigt sätt, där störningar och föroreningar minimeras. RESULTATMÅL Minst 80% av alla brandposter ska vara låsta senast vid utgången av Årets arbete fokuserade på samordning av flera avdelningars insatser. En arbetsgrupp bildades och projektledare tillsattes. Kommunikation samt samarbete med respektive hemkommun har identifierats som kritiska faktorer för att kunna nå framgång. RESULTATMÅL Samtliga vattenverk, reservoarer och tryckstegringsstationer ska utrustas med skalskydd och larm samt ha tillgång till reservkraft senast vid utgången av Inventering av anläggningarna och en prioriteringslista har tagits fram. Upphandling av leverantör pågår. RESULTATMÅL Genom ett aktivt uppströmsarbete ska minst 50% av årlig mängd avvattnat slam kunna användas som en resurs för åkermark. 93% av allt slam under 2016 är godkänt för spridning på åkermark. RESULTATMÅL Energianvändningen vid avloppsreningsverken ska minska med 1% per år trots ökat antal anslutna personer. Uppföljning kommer att ske utifrån 2016 års krav på rening. Baserat på 2016 års förbrukning har elanvändningen minskat i genomsnitt med cirka 2% per år.

275 14 VA SYD ÅRSREDOVISNING 2016 Sida 275 (337) Avfallsverksamheten styrs av 11 mål i Avfallsplanen fördelade på tre fokusområden. Avfallsplanen gäller och är politiskt beslutad i kommunfullmäktige i Burlöv och Malmö. För VA SYDs uppföljning av avfallsverksamheten har vi formulerat tre mål som redovisas i bokslutsrapporterna. Målen är utvalda för att de sammanfattar tre viktiga områden i avfallsplanen, de är mätbara och har dessutom mycket tydliga kopplingar till övriga mål i affärsplanen t ex målen kring att vara en aktiv miljöaktör och vinna kundernas förtroende. Mätbara resultat slutredovisas i avfallsplanen. INRIKTNINGSMÅL TA HAND OM DAGVATTEN Dagvatten ska avledas på ett långsiktigt hållbart och säkert sätt, till skydd för både människor och miljö, samt användas som en resurs i stadsmiljön. RESULTATMÅL Vid utgången av 2019 ska skyfalls-/översvämningsplaner vara upprättade i samtliga medlemskommuner. VA SYD ska i nära samarbete med kommunerna verka för detta. VA SYD deltar i och verkar för ett upprättande av skyfalls- och översvämningsplaner i samtliga medlemskommuner. Arbete pågår tillsammans med Malmö stad och Lunds kommun inom ramen för plan för Malmös vatten och projektet Lunds vatten. I Eslöv och Burlöv pågår dialog mellan kommunen och VA SYD kring fortsatt arbete. RESULTATMÅL Vid utgången av 2019 ska dagvattenstrategier vara upprättade i samtliga medlemskommuner. VA SYD ska i nära samarbete med kommunerna verka för detta. Dagvattenstrategier finns upprättade i Malmö, Lund och Burlöv. Dagvattenstrategi för Eslöv beräknas vara klar under INRIKTNINGSMÅL TA HAND OM HUSHÅLLSAVFALL Vi ska verka för att avfallsmängden minskar, sorteringsgraden ökar samt att miljönytta prioriteras. MINSKADE AVFALLSMÄNGDER Avfallsmängderna ska ha minskat 2020 jämfört med Här redovisar vi (årligen) den totala mängden hushållsavfall per person och bryter särskilt ut mängden textil i restavfallet och matsvinnet per person. VA SYD har drivit pilotprojektet med kvartersnära återbrukscentralen ReTuren, deltagit i Sysavs grupp kring textil och i projekt rörande certifiering av organisationer som är knutna till textilåtervinning. Tillsammans med Sysav finns även en arbetsgrupp för att minska matsvinnet och en projektplan är framtagen. ÖKAD ÅTERVINNING Andelen matavfall som utsorteras och behandlas biologiskt ska öka och mängden förpackningar och tidningar i restavfallet ska halveras till 2020 jämfört med Kampanjer för sortering av matavfall fortsätter. Arbetet med att förbereda för fastighetsnära insamling av tidningar och förpackningar pågår. HÅLLBAR HANTERING 2020 är intressenternas förtroende för avfallskedjan större än 2016 och andelen kundreklamationer minst lika låg som VA SYD har förbättrat arbetsmiljön för miljöarbetarna, genomfört incitamentsmodell i upphandling, anordnat event på bland annat ReTuren och gjort kontinuerliga kundutskick för att höja kunskapen kring hela avfallskedjan.

276 Sida 276 (337) INRIKTNINGSMÅL KUND VA SYD ska på ett förtroendeingivande sätt möta kundens behov och förväntningar på leveranssäkerhet, kvalitet och service. Genom vår kommunikation vill vi uppmuntra våra kunder att göra rätt miljöval i vardagen. RESULTATMÅL Vid utgången av 2019 ska 80% av våra kunder ha förtroende för VA SYD. Kundundersökning vid årets slut visade att 64% av våra kunder känner förtroende för VA SYD. Arbetet med att öka organisationens kundfokus pågår enligt plan. INRIKTNINGSMÅL PERSONAL VA SYD ska vara en attraktiv arbetsplats som är utvecklande och stimulerande för medarbetarna där verksamheten präglas av vår värdegrund och där kompetens och kreativitet tas till vara. RESULTATMÅL VA SYD ska i medarbetarundersökning 2019 uppnå ett förtroendeindex på minst 70%. VA SYD uppnådde ett förtroendeindex på 73% i 2016 års medarbetarundersökning. Vi fortsätter arbetet med att utveckla medarbetar- och ledarskapet för att behålla kompetens och attrahera ny kompetens. RESULTATMÅL Vid utgången av 2019 ska 80% av våra kunder uppfatta VA SYD som en aktiv miljöaktör. Kundundersökning vid årets slut visade att 55% av våra kunder anser att vi driver ett aktivt miljöarbete. Aktiviteter för att främja detta mål pågår enligt plan.

277 16 VA SYD ÅRSREDOVISNING 2016 Sida 277 (337) INRIKTNINGSMÅL EKONOMI VA SYDs verksamhet ska vara kostnadseffektiv med en långsiktig ekonomisk stabilitet och genomsyras av en god ekonomisk hushållning med fokus på miljöanpassade produkter och tjänster. RESULTATMÅL Andelen beslutade investeringsprojekt ska genomföras till minst 90% enligt beslutad tidplan senast vid utgången av INRIKTNINGSMÅL UTVECKLING VA SYD ska ständigt utvecklas och förbättras. RESULTATMÅL VA SYD ska årligen driva och medverka i minst 20 innovations- och utvecklingsprojekt inom områdena miljö och klimatanpassning. Under 2016 var omfattningen cirka 40 projekt inom följande verksamheter på VA SYD; avlopp, dagvatten och avfall. Under året har ett nytt aktiverings- och beslutsunderlag tagits fram. Arbete pågår med förbättrade, effektivare modeller för ekonomisk uppföljning av investeringsprojekt. Arbete har även påbörjats för ett förbättrat ekonomiskt underlag för investeringsbeslut. RESULTATMÅL Utvecklingen av medlemskommunernas VA-taxor (brukningsavgifter) ska ligga inom den undre (lägre) halvan för Sveriges kommuner för perioden Arbete pågår med förbättrade, effektivare modeller för ekonomisk uppföljning av driftverksamheten. Under året har VA SYD anställt en kvalitetscontroller som ska ha fokus på arbetet med nyckeltal. Controllers ska öka sin närvaro ute i organisationen. RESULTATMÅL Förnyelsetakten ska vid utgången av 2019 vara högst 200 år för dricksvattenledningar och spillvattenförande ledningar samt 400 år för dagvattenförande ledningar baserat på ett rullande fyraårsmedelvärde. Förnyelsetakten för dricksvattenledningar pågår enligt VA SYDs planering och beräknas vara uppnådd till utgången av För spillvattenförande ledningar och dagvattenledningar bedöms takten behöva ökas något och resurser fördelas under kommande år för att resultatmålet ska vara uppnått till utgången av 2019.

278 Sida 278 (337) Nyckeltal EKONOMI Vatten & Avlopp Enhet Burlöv Eslöv Lund Malmö Årskostnad för typhus A kr Årskostnad för typhus B kr Ett av VA SYDs resultatmål inom ekonomi är att utvecklingen av VA-taxorna inom VA SYD ska ligga inom den nedre hälften för Sveriges kommuner. Kr Kr LUND MALMÖ LUND ESLÖV ESLÖV BURLÖV MALMÖ BURLÖV Villa - Typhus A Flerbostadshus - Typhus B Investeringsgrad Enhet Investeringsgrad exkl. exploateringar % 71,4 77,9 91,6 Investeringsgrad inkl. exploateringar % 68,2 75,5 88,2

279 18 VA SYD ÅRSREDOVISNING 2016 Sida 279 (337) MILJÖ Avlopp Enhet Sjölunda ARV Källby ARV Klagshamn ARV Ellinge ARV El-energiförbrukning/flöde kwh/m 3 0,42 0,42 0,46 0,40 0,41 0,44 0,44 0,45 0,44 0,76 0,77 0,87 Avskiljningsgrad för organiskt % material (BOD 7 ) Avskiljningsgrad för fosfor % Avskiljningsgrad för kväve % Fordon Enhet Antal miljövänliga bilar/antal totala bilar % Andelen av VA SYDs personbilar som drivs med % förnyelsebart bränsle Andelen av VA SYDs lastbilar som drivs med % förnyelsebart bränsle Avfall Enhet Andel utsorterat matavfall* % 31,3 37,6 38,6 Insamlad mängd restavfall per kg/invånare invånare** Insamlad mängd matavfall per kg/invånare invånare** Avfallsavgift för lägenhet*** kr/år Avfallsavgift för villa**** kr/år *Helårsmängd i förhållande till uppskattad total mängd ( ton) **Avfall hämtat vid fastighet *** Enligt fastighetsägarnas undersökning av fastighetskostnader, ****Enligt definition av villaägarnas riksförbund

280 Sida 280 (337) Såld mängd dricksvatten/producerad mängd dricksvatten (%) Diagrammet visar hur mycket av den mängd dricksvatten vi levererar som vi får betalt för. Skillnaden upp till 100% är spill BURLÖV ESLÖV LUND MALMÖ Vattenläckor huvudledning (st/10 km ledning) Diagrammet visar det totala antalet läckor per 10 km huvudvattenledning. De observerade variationerna mellan de senaste åren får ses som naturliga. Det totala antalet läckor under ett år beror mycket på hur sträng vinterkylan är, då tjälrörelser i marken kan få ledningar att börja läcka. 0 BURLÖV ESLÖV LUND MALMÖ Investeringsgrad (%) Diagrammet visar kostnaderna för våra investeringar jämfört med hur mycket vi hade budgeterat för exkl.exploateringar inkl.exploateringar

281 20 VA SYD ÅRSREDOVISNING 2016 Sida 281 (337) KUND/KVALITET Enhet Kötid per samtal till Kundservice Sekunder Kötid per samtal till växeln Sekunder Totalt antal telefonsamtal till Kundservice, växel, Antal/invånare vattenmätarenheten och felanmälan/invånare 0,12 0,13 0,11 Totalt antal besök på vasyd.se/invånare Antal/invånare 0,34 0,38 0,39 Totalt antal unika besökare på vasyd.se/invånare Antal/invånare 0,23 0,28 0,27 Antal vattenmätaravläsningar av kund via vasyd.se/ % 21,3 25,0 25,0 totalt antal vattenmätaravläsningar Enhet Burlöv Eslöv Lund Malmö Såld mängd dricksvatten (varav hushåll) Antal källaröversvämningar /1000 serviser* Såld mängd dricksvatten/producerad mängd dricksvatten Liter/pers och dygn Antal/ (138) 261 (141) 250 (140) 219 (114) 230 (110) 210 (113) serviser 36,54 1,06 0,35 2,86 1,94 0,86 3,85 0,50 1,85 79,40 5,00 2,49 % 81,52 82,90 81,16 80,84 87,15 81,14 87,75 84,19 81,58 89,40 90,62 89,40 Förnyelsetakt dricksvattenledningar % 1,23 0,67 1,23 0,58 0,98 0,40 0,40 0,30 0,19 0,47 0,26 0, (135) 187 (132) 187 (129) 217 (162) 218 (163) 216 (162) Förnyelsetakt spillvattenledningar % 0,08 0,46 0,41 0,17 1,77 0,85 0,36 0,27 0,22 0,60 0,18 0,17 Förnyelsetakt dagvattenledningar % 0,39 0,40 0,59 0,01 0,27 0,15 0,23 0,00 0,17 0,19 0,40 0,10 Vattenläckor huvudledning st/10 km ledning 0,46 0,11 0,45 0,88 0,80 0,68 0,70 0,75 0,62 0,57 0,63 0,73 Vattenläckor servisledningar st/1000 serviser 0,70 0,69 3,10 0,74 0,44 1,05 1,54 0,97 0,67 1,71 1,54 2,00 Stopp i spillvattenförande ledningar st/10 km ledning 0,53 0,39 0,00 0,25 0,65 0,35 0,48 0,33 0,24 0,39 0,46 0,27 Stopp i spillvattenförande servisledningar st/1000 serviser 1,77 0,71 0,35 1,50 0,83 1,29 1,11 0,66 1,01 1,73 1,54 1,33 Stopp i dagvattenledningar st/10 km ledning 0,13 0,12 0,00 0,00 0,06 0,00 0,02 0,02 0,02 0,05 0,06 0,03 Stopp i dagvattenservisledningar st/1000 serviser 0,0 0,72 0,00 0,00 0,00 0,19 0,10 0,19 0,00 0,25 0,36 0,06 Andel mikrobiologiska undersökningar % (antal prover) med bedömning otjänligt eller med anmärkning av utförda undersökningar** *** Andel kemiska undersökningar med % (antal prover) bedömning otjänligt eller med anmärkning av utförda undersökningar** *** 3,3 (30) 3,3 (33) 5,6 (36) *** 0 (36) *** 11,1 (72) 1,5 (66) 6,0 (67) *** 7,5 (67) *** 0,7 (295) 0,7 (294) 0,7 (281) *** 0,4 (281) *** 0,6 (463) 0,4 (467) 1,4 (507) 1,0 (507) *Översvämningar som inträffat och anmälts under perioden, exklusive interna problem **Prover tagna inom den offentliga egenkontrollen ***Inga siffror redovisade pga. problem med databas

282 Sida 282 (337) Förvaltningsberättelse Ekonomi VA SYDs uppdrag är att ha en modell som tillgodoser behovet av att redovisa ekonomin både för den juridiska personen VA SYD och för varje medlemskommun, eftersom varje kommun ska har sin egen taxa. Ekonomimodellen ska dessutom vara utformad så att nya medlemskommuner enkelt kan läggas till. I våra gemensamma redovisningsprinciper har utgångspunkten varit de regelverk som reglerar VA SYDs ekonomiska redovisning. Dessa är lagen om vattentjänster, kommunal redovisningslag samt rekommendationer från RKR (Rådet för kommunal redovisning) och Svenskt Vatten i deras skrift Ekonomisk redovisning för VA-branschen. Det ska vara tydligt för framtida medlemskommuner vilka principer VA SYD arbetar efter. Följande redovisningsprinciper bör förtydligas: Anläggningsavgifterna betraktas som en förutbetald intäkt som successivt intäktsförs i samma takt som den tillgång den bidragit till att finansiera skrivs av. Periodisering av anläggningsavgiften görs i likhet med avskrivningstiden för VA-ledningar. För Burlöv intäktsförs två procent av anläggningsavgifterna från och med 2011 och resterande belopp redovisas som en förutbetald intäkt. För Eslöv intäktsförs två procent av anläggningsavgifterna från och med 2009 och resterande belopp redovisas som en förutbetald intäkt. För Lund intäktsförs två procent av anläggningsavgifterna från och med 2008 och resterande belopp redovisas som en förutbetald intäkt. För Malmö intäktsförs två procent av anläggningsavgifterna från och med 1997 och resterande belopp redovisas som en förutbetald intäkt. Verksamhetens överskott/underskott ska återföras/återhämtas inom tre år. Vid överskott redovisas resultatet som en skuld till kunderna och en minskad intäkt och tvärtom vid underskott. Avsättningen ska betraktas som en långfristig skuld. Denna långfristiga skuld ska användas så att den kommer till nytta för abonnenterna. Till exempel kan den användas till att genomföra särskilt underhåll, täcka specifika kostnader som annars skulle inneburit en taxeökning eller täcka avskrivningar för investeringar som kommer hela kollektivet tillgodo. Det ska inför varje år finnas en plan för vilka åtgärder som ska täckas via upplösning av avsättningen. Långfristig upplåning gör varje kommun hos finansavdelningen i sin hemkommun. Kreditivränta belastar från och med 2010 investeringsprojekt under byggtiden och fram till och med att anläggningen tas i bruk. Kreditivräntan utgörs av genomsnittlig ränta genom generella lånearrangemang. Krav är att upplåning sker för anläggningens anskaffning. Kreditivräntan beräknas på bokfört upparbetat belopp vid respektive månads utgång. Intern nedlagd tid ska redovisas som en del av en investering i den mån den är direkt hänförlig till investeringen som sådan. Med direkt hänförlig menas att arbetsinsatsen är direkt kopplad till investeringen som sådan, till exempel gäller detta projektering och arbete med ritningar, kalkylering, arbetsledning under byggnation etc.

283 22 VA SYD ÅRSREDOVISNING 2016 Sida 283 (337) Forskning och utveckling VA SYD är med Sydvatten och NSVA ägare till det gemensamma forskningsbolaget Sweden Water Research AB. Verksamheten presenteras på bolagets webbplats samt i dess årsredovisning. Ett nytt aktieägaravtal har antagits där aktieägarna under varje räkenskapsår ska proportionerligt finansiera ett maximalt belopp enligt fördelningsnyckel i aktieägaravtalet. Under 2016 uppgår VA SYDs andel till Tkr. Den del som vid bokslutet understiger de avtalade procentsatserna ska anges som ansvarsförbindelse hos respektive aktieägare och överstigande ska minska ansvarsförbindelsen. Bolaget har rätt till finansiering enligt avtalet och denna rätt ska finnas upp till tre år. VA SYDs andel av ansvarsförbindelse gällande 2016 är Tkr. Fördelning av gemensamma intäkter/ kostnader VA SYD har en modell för att fördela gemensamma intäkter/kostnader mellan kollektiven. Intäkter som fördelas kommer till största delen från laboratorieverksamheten. Kostnader som fördelas är samtliga personalkostnader utom direkta lönekostnader mot avfallsverksamheten. Även övriga gemensamma kostnader som till exempel ledningsstöd, IT, information, kundservice, ekonomi, fakturering, HR och kapitalkostnader för gemensamma investeringar fördelas. Totalt att fördela för 2016 uppgår till 236 Mkr varav 177 Mkr är personalkostnader. Taxan för brukningsavgifter Burlöv: höjde taxan för brukningsavgifter inför 2016 med 2,0%. Eslöv: höjde taxan för brukningsavgifter inför 2016 med 4,0%. Lund: höjde taxan för brukningsavgifter inför 2016 med 5,5%. Malmö: höjde taxan för brukningsavgifter inför 2016 med 4,0%. Taxan för avfallsavgifter Avfall: höjde taxan för avfallsavgifter inför 2016 med 1,4%. Årets resultat VA SYD redovisar ett överskott uppgående till 29,7 Mkr. Budgeterat resultat var ett underskott på 1,7 Mkr. Burlöv visar ett överskott på 4,6 Mkr. Budgeterat resultat var ett underskott på 0,5 Mkr. Eslöv visar ett överskott på 6,0 Mkr. Budgeterat resultat var ett underskott på 0,3 Mkr. Lund visar ett underskott på 0,8 Mkr. Budgeterat resultat var ett underskott på 0,9 Mkr. Malmö visar ett överskott på 19,7 Mkr. Budgeterat resultat var ett noll resultat. Avfall visar ett överskott på 0,2 Mkr. Budgeterat resultat var ett noll resultat. Analys av verksamhetens intäkter och kostnader (tkr) Analysen presenteras på nivåerna: > VA SYD > Vatten och avlopp Burlöv > Vatten och avlopp Eslöv > Vatten och avlopp Lund > Vatten och avlopp Malmö > Avfall Kommentarer görs för respektive kommun/ kollektiv och anges i miljontals kronor (Mkr).

284 Sida 284 (337) EKONOMISK REDOVISNING VA SYD RESULTATRÄKNING VA SYD Belopp i tkr Not Brukningsavgifter Anläggningsavgifter Avfallsavgifter Övriga intäkter Årets resultat Totala intäkter 2, Personalkostnader Internfördelad tid Summa personalkostnader 3, Övriga kostnader 5, Avskrivningar Upplösning avsättning avskrivningar Totala kostnader Nettokostnad Finansiella intäkter Finansiella kostnader Finansiella poster Resultat efter fnansiella poster Avsättning Årets resultat 0 0 Årets resultat VA SYD redovisar ett överskott uppgående till 29,7 Mkr jämfört med ett underskott uppgående till 0,7 Mkr föregående år. Budgeterat resultat för året var ett underskott på 1,7 Mkr. Över- och underskott för respektive år räknas fram enligt följande: Årets resultat i kategorin Totala intäkter (som visar årets VA-resultat) summeras med Resultat efter finansiella poster (som visar årets Avfalls-resultat). Personalkostnader och gemensamma intäkter/ kostnader kommenteras nedan. Övriga intäkter och kostnader inklusive finansiella poster kommenteras under respektive kommun/ kollektiv. Räkenskapsåret 2015 var första året som VA SYD tillämpade komponentavskrivningar på anläggningstillgångar. När anläggningsregistret lästes in på nytt efter denna anpassning till komponentavskrivningar uppstod ett fel på en del av anläggningarna. Vissa anläggningstyper, som styr avskrivningarna, blev inte rätt samt att systemet inte kunde beräkna nya/kommande avskrivningar. Vid analys av effekterna av övergången till komponentavskrivningar i slutet av 2015 upptäcktes detta. Felaktigheterna rättades och avskrivningarna korrigerades för innevarande år. Budget 2016 var ej möjlig att korrigera eftersom den redan var beslutad. Avvikelser mot budget uppkommer därför under 2016 då utfall och prognoser som rapporteras är baserade på de rättade anläggningarna i anläggningsregistret. Dessutom tillkommer en upplösning av avsättningar för Malmö i årsbokslutet 2015 som orsakar en ökning av avskrivningarna under 2016 vilket inte fanns med i budget 2016.

285 24 VA SYD ÅRSREDOVISNING 2016 Sida 285 (337) GEMENSAMMA INTÄKTER/ KOSTNADER Belopp i tkr Övriga intäkter Personalkostnader Internfördelad tid Summa personalkostnader Övriga kostnader Avskrivningar Finansiella intäkter Finansiella kostnader TOTALT ATT FÖRDELA Personalkostnader Personalkostnader totalt är 9,9 Mkr högre jämfört med föregående år. Kostnaden för avgående förbundsdirektörs avgångsvederlag är taget 2016 med sammanlagt 2,9 Mkr. Internfördelad tid, det vill säga tid som redovisas som en del av investeringar, har ökat med 4,3 Mkr jämfört med Medelantalet anställda under året uppgår till 365 personer, varav 352 är tillsvidareanställda. Motsvarande siffra för 2015 var 362 personer, varav 340 var tillsvidareanställda. Gemensamma intäkter/kostnader VA SYD har en modell för att fördela gemensamma intäkter/kostnader mellan kollektiven. Intäkter som fördelas kommer till största delen från laboratorieverksamheten. Kostnader som fördelas är samtliga personalkostnader utom direkta lönekostnader mot avfallsverksamheten. Även övriga gemensamma kostnader som till exempel ledningsstöd, IT, information, kundservice, ekonomi, fakturering, HR och kapitalkostnader för gemensamma investeringar fördelas. Totalt att fördela för 2016 uppgår till 236 Mkr varav 177 Mkr är personalkostnader. Fördelningen av gemensamma intäkter/kostnader redovisas från och med 2014 under respektive intäkts- och kostnadskategori istället för som tidigare på kategorin som benämndes Fördelade gemensamma intäkter/kostnader. VA SYD använder sig av fördelningsnycklar för att fördela ut gemensamma intäkter/kostnader på respektive kommun/kollektiv. Övriga kostnader har sammanlagt minskat med 6,6 Mkr jämfört med Främst är det kostnader i entreprenadverksamheten på rörnätsavdelningen som har minskat. Avskrivningarna uppgår till -15,2 Mkr, vilket är en ökning med 1,2 Mkr jämfört med föregående år. Investeringsgraden för gemensamma investeringar är 93% för året. Investeringsgraden mäts som investeringsutfall/investeringsbudget. Finansiella poster uppgår sammanlagt till -1,1 Mkr, vilket är en ökning med 0,1 Mkr jämfört med föregående år. Intern kontroll Krav på arbete med intern kontroll finns i kommunallagen och kontrollen utgör en central del i kvalitetssäkringen av alla kommunala verksamheter. Förbundsstyrelsen har yttersta ansvaret för att organisationen har en god intern kontroll. VA SYD tar årligen fram en intern kontrollplan och årligen görs en återrapportering till förbundsstyrelsen av de kontrollåtgärder som finns i internkontrollplanen. Målsättningen är att få en övergripande uppfattning om viktiga risker och svagheter inom hela organisationen. Förbundsstyrelsen har godkänt det redovisade resultatet för intern kontrollplan 2016 och förslaget till intern kontrollplan Se kommentarer ovan avseende personalkostnader. Övriga intäkter är 1,1 Mkr högre jämfört med Det förklaras främst av en vidarefakturering av undersökningskostnader till övriga inom 6-stadssamarbetet.

286 Sida 286 (337) Balanskravet VA SYD redovisar ett resultat uppgående till 29,7 Mkr. Samtliga medlemskommuner utom VA Lund visar ett överskott för VA Lunds underskott kan avräknas mot tidigare års överskott. Detta innebär att VA SYD uppfyller kommunallagens krav på ekonomi i balans. God ekonomisk hushållning I kommunallagen läggs fast att kommunerna ska ha en god ekonomisk hushållning i sin verksamhet. Den kommunala verksamheten ska genomsyras av en god ekonomisk hushållning i ett både kort- och långsiktigt perspektiv. Kännetecknande för en god ekonomisk hushållning är bland annat: att de löpande intäkterna täcker de löpande kostnaderna att resultatet, sett över en längre period, är positivt att bedriva sin verksamhet på ett kostnadseffektivt och ändamålsenligt sätt Vidare ska kommunerna ange mål och riktlinjer som är av betydelse för god ekonomisk hushållning. Målen och riktlinjerna ska omfatta såväl ekonomi som verksamhet. Kommunalförbundet VA SYDs verksamhet har genomförts med god ekonomisk hushållning eftersom vi kan konstatera att: VA SYD redovisar ett resultat uppgående till 29,7 Mkr och uppfyller därmed det lagstadgade kravet på ekonomi i balans. VA SYD har sedan kommunalförbundet bildades 2008, uppvisat ett ackumulerat positivt resultat. Se resultatredovisning nedan. Målen som är av betydelse för god ekonomisk hushållning är i huvudsak uppnådda utifrån återrapporteringen i årsredovisningen. Belopp i tkr Redovisat resultat VA SYD INVESTERINGAR Investeringar VA SYD (Belopp i tkr) Investeringar 2016 Investeringar 2015 Avloppsvattenpumpning Bilar Ekonomisystem Inventarier IT-infrastruktur IT-utveckling Laboratoriet Rörnätsservice Systemutveckling Säkerhetsåtgärder 0 Avfall Avloppsvattenrening Byggnader Dricksvattendistribution Dricksvattennätet Exploateringar Fastighet Avloppsvatten Fastighet Dricksvatten Förnyelse Hyllie Vattenpark Infrastruktur ledningsnät Kretseum Rörnätsförbättringar Serviser Säkerhetsåtgärder Avloppsvatten Säkerhetsåtgärder Dricksvatten

287 26 VA SYD ÅRSREDOVISNING 2016 Sida 287 (337) Vattenproduktion VA-utbyggnad Återställning asfaltytor Överförings- huvudvattenledningar Överföringsledningar Övriga projekt avlopp 0 Övriga projekt vatten 0 18 Totalsumma VA SYD totalt Redovisade investeringar 2016 uppgår till 429,8 Mkr. Av utfallet avser 13,7 Mkr Burlöv med en budget på 19,8 Mkr. Eslövs utfall uppgår till 50,0 Mkr med en budget på 85,6 Mkr. Lunds utfall uppgår till 96,5 Mkr med en budget på 107,8 Mkr. Malmös utfall uppgår till 247,3 Mkr med en budget på 248,6 Mkr. Avfall har ett utfall på 1,6 Mkr med en budget på 3,5 Mkr. Gemensamma investeringar har ett utfall på 20,7 Mkr med en budget på 22,1 Mkr. De anläggningsavgifter som avser kundernas avgift för inkoppling till VA-nätet uppgick för Burlöv till 1,1 Mkr, för Eslöv till 3,1 Mkr, för Lund till 19,1 Mkr och för Malmö till 45,6 Mkr. GEMENSAMMA INVESTERINGAR Investeringar gemensamma (Belopp i tkr) Investeringar 2016 Investeringar 2015 Avloppsvattenpumpning Bilar Byggnader Ekonomisystem Inventarier IT-infrastruktur IT-utveckling Laboratoriet Rörnätsservice Systemutveckling Totalt Nya system för inköp och avtalshantering Ett projekt för ett nytt inköps- och avtalshanteringssystem pågår för att integrera behov, upphandling, avtal, beställning och faktura. Möjlighet finns att koppla systemet till vårt ekonomisystem och därmed möjliggöra att ta ut inköpsstatistik. Byggnader Det är främst anpassningar i samband med flytten av huvudkontoret till nya lokaler. Det innefattar IT-utrustning, låssystem och viss konferensrumsutrustning med mera. IT-infrastruktur Det har skett en renovering av datacentret på Sjölunda samt utbyte och kapacitetsökning av servrar och annan hårdvara. Även ett projekt för ökad datasäkerhet har genomförts. Laboratoriet Inköp av olika analysutrustningar samt streckkodsprojektet Labware. IT-utveckling Projekt för att skapa en integrerad plattform för datauttag.

288 Sida 288 (337) EKONOMISK REDOVISNING Burlöv RESULTATRÄKNING BURLÖV Belopp i tkr Not Brukningsavgifter Anläggningsavgifter Övriga intäkter Årets resultat Totala intäkter Personalkostnader Internfördelad tid Summa personalkostnader Övriga kostnader Avskrivningar Upplösning avsättning avskrivningar 0 0 Totala kostnader Nettokostnad Finansiella intäkter Finansiella kostnader Finansiella poster Årets resultat 0 0 Årets resultat Burlöv redovisar ett överskott uppgående till 4,6 Mkr jämfört med ett överskott uppgående till 0,3 Mkr föregående år. Budgeterat resultat för året var ett underskott på 0,5 Mkr. Verksamhetens intäkter Intäkterna består till största delen av VA-avgifter, som utgörs av brukningsavgifter och anläggningsavgifter. Burlöv genomförde en höjning av brukningsavgifterna med 2,0% inför 2016 vilket motsvarar ca 0,6 Mkr i ökning av brukningsavgifterna jämfört med Verksamhetens kostnader Personalkostnader har ökat med sammanlagt 0,1 Mkr jämfört med Bland övriga kostnader är de största posterna kostnader för inköp av vatten, kostnader för transport och rening av avloppsvatten i Malmö (Sjölunda) samt reparation och underhåll av ledningar. Övriga kostnader har sammanlagt minskat med 3,3 Mkr jämfört med Huvudförklaringen är att skadeståndskostnader har minskat med 3,3 Mkr jämfört med I fjol gjordes en större kostnadsuppbokning på grund av det kraftiga regnet som föll Bedömningen för de slutliga skadorna per landar på 3,0 Mkr vilket resulterar i en kostnadsåterföring för 2016 med 1,0 Mkr. Avskrivningskostnaderna har ökat med 0,2 Mkr jämfört med Investeringsgraden är 69% för året. Investeringsgraden mäts som investeringsutfall/investeringsbudget. Finansiella poster Finansnetto uppgår till -0,5 Mkr för året. Detta är en minskning med 0,7 Mkr jämfört med föregående år. Kreditivräntan (under Finansiella intäkter) har ökat med 0,1 Mkr medan räntekostnader på lån (under Finansiella kostnader) har minskat med 0,6 Mkr.

289 28 VA SYD ÅRSREDOVISNING 2016 Sida 289 (337) INVESTERINGAR Investeringar Burlöv (Belopp i tkr) Investeringar 2016 Investeringar 2015 Avloppsvattenpumpning Exploateringar Förnyelse Rörnätsförbättringar 286 Serviser Infrastruktur ledningsnät VA-utbyggnad 14 5 Dricksvattennätet -6 2 Överförings- huvudvattenledningar 286 Totalt Förnyelse En vattenledning längs med Lommabanan förnyades, då ett brott på denna skulle kunna medföra stora konsekvenser. Arbetet gjordes bland annat genom en lång rörspräckning av eternitledning på 1000 meter. Exploatering Under året har det pågått två större exploateringsprojekt, projekt Kronotorp som pågår och projekt Vallhusen som är under avslut. Infrastruktur Fortsatt arbete pågår med planering för flytt av ledningar i samband med byggandet av 4 spår genom Burlöv. Rörnätsförbättringar Vid höga havsnivåer finns stor risk för uppdämning i dagvattensystemet med marköversvämning som följd. Tågarpsområdet är särskilt utsatt för denna risk. För att minska risken för översvämning för tidigare drabbade fastighetsägare i området, gjordes en ombyggnad av en brunn på västra sidan om Arlövsvägen i höjd med Hamngatan. Det installerades även ett bakvattenstopp. JÄMFÖRELSE Burlöv, Eksjö, Klippan, Gällivare, Knivsta, Sjöbo, Sölvesborg, Timrå och Kramfors. Kr Kr BURLÖV BURLÖV Årskostnad för villa (typhus A) Årskostnad för ferbostadshus (typhus B)

290 Sida 290 (337) EKONOMISK REDOVISNING Eslöv RESULTATRÄKNING ESLÖV Belopp i tkr Not Brukningsavgifter Anläggningsavgifter Övriga intäkter Årets resultat Totala intäkter Personalkostnader Internfördelad tid Summa personalkostnader Övriga kostnader Avskrivningar Upplösning avsättning avskrivningar 0 0 Totala kostnader Nettokostnad Finansiella intäkter Finansiella kostnader Finansiella poster Årets resultat 0 0 Årets resultat Eslöv redovisar ett överskott uppgående till 6,0 Mkr jämfört med ett överskott uppgående till 2,0 Mkr föregående år. Budgeterat resultat för året var ett underskott på 0,3 Mkr. Verksamhetens intäkter Intäkterna består till största delen av VA-avgifter, som utgörs av brukningsavgifter och anläggningsavgifter. Övriga intäkter består till största delen av ersättning från en storindustri i kommunen för rening av avloppsvatten samt försäljning av biogas. Eslöv genomförde en höjning av brukningsavgifterna med 4,0% inför 2016 vilket motsvarar ca 2,5 Mkr i ökning av brukningsavgifterna jämfört med Dessutom har intäkterna ökat på grund av att antalet lägenheter i kommunen har blivit cirka 500 fler. Även intäkterna från en storindustri i kommunen har ökat. Övriga intäkter är 0,6 Mkr högre än föregående år. Verksamhetens kostnader Personalkostnader har ökat med sammanlagt 0,9 Mkr jämfört med Bland övriga kostnader är de största posterna kostnader för inköp av vatten, elektricitet, reparation och underhåll av ledningar samt reparation och underhåll av maskiner och inventarier. Övriga kostnader har sammanlagt minskat med 2,1 Mkr jämfört med Kostnader som har minskat, är främst kostnader för reparation och underhåll av ledningar samt kostnader för reparation och underhåll av maskiner och inventarier. Avskrivningskostnaderna har ökat med 1,2 Mkr jämfört med Investeringsgraden är 58% för året. Investeringsgraden mäts som investeringsutfall/investeringsbudget. Finansiella poster Finansnetto uppgår till -3,7 Mkr för året. Detta är en ökning med 1,0 Mkr jämfört med föregående år. Kreditivräntan (under Finansiella intäkter) har minskat med 0,6 Mkr medan räntekostnader på lån (under Finansiella kostnader) har ökat med 0,4 Mkr.

291 30 VA SYD ÅRSREDOVISNING 2016 Sida 291 (337) INVESTERINGAR Investeringar Eslöv (Belopp i tkr) Investeringar 2016 Investeringar 2015 Avloppsvattenpumpning Avloppsvattenrening Dricksvattendistribution Dricksvattennätet 119 Exploateringar Fastighet Avloppsvatten Förnyelse Infrastruktur ledningsnät Rörnätsförbättringar Serviser Säkerhetsåtgärder Avloppsvatten 136 Säkerhetsåtgärder Dricksvatten Vattenproduktion VA-utbyggnad Överförings- huvudvattenledningar Överföringsledningar Totalt Avloppsvattenrening Vid Ellinge ARV har planering påbörjats för en omfattande ombyggnad av rensgaller, dess kringutrustning och byggnad. Avvattningsutrustningen för slam byttes ut vilket har gett lägre kostnader för hantering av slam från verket. Dricksvatten Entreprenaden Ny tryckstegringsstation Lapplandsvägen startade i mars månad och omfattar rivning av den befintliga byggnaden med gammalt vattenverk och tryckstegring. Den nya tryckstegringsstationen kommer att säkra och trygga dricksvattenleveransen till Eslövs centralort. Ett utdraget tomtförrättningsärende i Marieholm gör att den planerade byggstarten av en ny tryckstegringsstation under 2016 har skjutits till Infrastruktur Nästan alla ledningsomläggningar som hör samman med Marieholmsbanans invigning är genomförda. Kyrkstigsvägen, Ringarevägen och Tiondevägen är tre gator med vattenledningar som historiskt sett haft många läckor. Samtliga är nu förnyade genom en kombination av konventionell schakt och styrbar borrning. Rörnätsförbättringar Det kombinerade avloppsystemet i Möllegränd har byggts ut till duplikat avloppssystem samtidigt som ny vattenledning lagts. Under 2017 kontaktas fastighetsägare längs gatan för separering på fas-tighet och inkoppling till den nya spillvattenledningen. Åtgärden innebär minskad mängd dagvatten till avloppsreningsverket. Förnyelse Arbetet med att förnya ledningarna på Hällan påbörjades, området har historiskt sett haft mycket driftstörningar. Första delområdet bestod till stor del av villagator. JÄMFÖRELSE Karlshamn, Danderyd, Falköping, Eslöv, Nässjö, Värnamo, Katrineholm, Vallentuna, Mark. Kr ESLÖV ESLÖV Kr Årskostnad för villa (typhus A) Årskostnad för ferbostadshus (typhus B)

292 Sida 292 (337) EKONOMISK REDOVISNING Lund RESULTATRÄKNING LUND Belopp i tkr Not Brukningsavgifter Anläggningsavgifter Övriga intäkter Årets resultat Totala intäkter Personalkostnader Internfördelad tid Summa personalkostnader Övriga kostnader Avskrivningar Upplösning avsättning avskrivningar Totala kostnader Nettokostnad Finansiella intäkter Finansiella kostnader Finansiella poster Årets resultat 0 0 Årets resultat Lund redovisar ett underskott uppgående till 0,8 Mkr jämfört med ett underskott uppgående till 4,8 Mkr föregående år. Budgeterat resultat för året var ett underskott på 0,9 Mkr. Verksamhetens intäkter Intäkterna består till största delen av VA-avgifter, som utgörs av brukningsavgifter och anläggningsavgifter. Övriga intäkter består till största delen av försäljning av rågas samt intäkter för värmeåtervinning. Lund genomförde en höjning av brukningsavgifterna med 5,5% inför 2016 vilket motsvarar ca 8,0 Mkr i ökning av brukningsavgifterna jämfört med Dessutom har intäkterna ökat på grund av att antalet lägenheter i kommunen har blivit cirka fler. Även intäkterna från uthyrning av brandpoströr har ökat. Verksamhetens kostnader Personalkostnader har ökat med sammanlagt 2,4 Mkr jämfört med reparation och underhåll av ledningar, slamhantering samt reparation och underhåll av maskiner/inventarier. Övriga kostnader har sammanlagt ökat med 3,7 Mkr jämfört med Kostnader som har ökat är främst kostnader för fastigheter samt kostnader för inköp av dricksvatten. Nettoavskrivningar uppgår till -20,6 Mkr, vilket är 2,6 Mkr högre jämfört med Investeringsgraden är 90% för året. Investeringsgraden mäts som investeringsutfall/investeringsbudget. Finansiella poster Finansnetto uppgår till -9,4 Mkr för året. Detta är en minskning med 1,9 Mkr jämfört med föregående år. Kreditivräntan (under Finansiella intäkter) har minskat med 0,3 Mkr medan räntekostnader på lån (under Finansiella kostnader) har minskat med 2,2 Mkr. Bland övriga kostnader är de största posterna kostnader för inköp av vatten, elektricitet,

293 32 VA SYD ÅRSREDOVISNING 2016 Sida 293 (337) INVESTERINGAR Investeringar Lund (Belopp i tkr) Investeringar 2016 Investeringar 2015 Avloppsvattenpumpning Avloppsvattenrening Dricksvattendistribution Dricksvattennätet Exploateringar Fastighet Avloppsvatten Fastighet Dricksvatten Förnyelse Infrastruktur ledningsnät 424 Rörnätsförbättringar Serviser Säkerhetsåtgärder Avloppsvatten Säkerhetsåtgärder Dricksvatten VA-utbyggnad Överförings- huvudvattenledningar 44 Totalt Avloppsvattenrening Arbetet med att överleda avloppsvattnet från Veberöds ARV till pumpstationen Lilla Japan, vidare till Björnstorp pumpstation och därefter till Dalby pumpstation för att till sist nå Källby ARV stod klar i slutet av året. Rivningen av Veberöds ARV beräknas genomföras Vid Källby ARV pågår utredning för att åtgärda en kapacitetsbegränsning i nuvarande slamhantering. Detta innebär bland annat att värmeväxlare måste bytas ut och att uppföra en ny gasfackla. Dricksvatten Ombyggnaden av Källby vattenverks ställverk från mellanspänningsställverk till lågspänningsställverk är klar. Därmed uppfyller ställverket dagens krav/normer för elsäkerhet, personsäkerhet och arbetsmiljö samtidigt som elförsörjningen till Källby vattenverk säkerställs. Vid anläggningen Norra Verket i centrala Lund har upprustningen av två av reservoarerna avslutats. Motsvarande ombyggnad av den tredje och sista reservoaren pågår och förväntas vara färdig i mars Vid Norra Verket har en säkerhetsentreprenad avslutats. Utanför Lund pågår en ombyggnad av Björnstorps tryckstegringsstation, i syfte att öka leveranssäkerheten avseende dricksvatten till Björnstorp och Genarp. Förnyelse Samtliga ledningar i Parternas gränd byts ut alternativt infordras. Vattenledningen har haft driftstörningar och servar flera flerfamiljshus, dessutom kantas gatan av en pilallé som skapat stora problem med rotinträngning. Samtidigt åtgärdade Lunds kommun sina dagvattenanslutningar till dagvattenbrunnarna eftersom även dessa fyllts med rötter. VA-utbyggnad Spårvägsprojektet i Lund har gått in i en ny fas, vilket bland annat innebär ett större engagemang från VA SYD som på många sätt blir berörd när ledningar måste läggas om i samband med spårvägsbygget.

294 Exploatering Exploateringstrycket är stort i Lund med ett flertal stora projekt som antingen är i projekteringsfasen eller är under byggnation. Några av de stora projekt som pågått under året är Norreholm i Södra Sandby, Solbjer i Lund, Annelund i Veberöd samt Råbysjön i Lund där en fördröjningsdamm/sjö har anlagts. Rörnätsförbättringar Sida 294 (337) Utbyggnaden till duplikatsystem i Östra Vallgatan påbörjades 2015 med den första etappen från korsningen Tomegapsgatan/Östra Vallgatan fram till Agardhsgatan. Etapp 2 sträcker sig från Agardhsgatan ner till Dalbyvägen, projektering påbörjades i mars 2016 och upphandling av entreprenaden gjordes i juni. Entreprenadarbetet avslutades i december. Etapp 3 har planerad byggstart JÄMFÖRELSE Helsingborg, Gävle, Lund, Jönköping, Norrköping, Eskilstuna, Borås, Umeå och Nacka. Kr LUND LUND Kr Årskostnad för villa (typhus A) Årskostnad för ferbostadshus (typhus B)

295 34 VA SYD ÅRSREDOVISNING 2016 Sida 295 (337) I september invigdes Råbysjön i Lund som är en öppen damm vars främsta uppgift är att rena och fördröja regnvatten. På så vis förbättras vattenkvaliteten i Höje å samtidigt som översvämningsrisken minskar i angränsande bostadsområden. Dessutom är den en del av ett vackert rekreationsområde. Den två och en halv hektar stora Råbysjön är Lunds kommuns största dagvattenmagasin.

296 Sida 296 (337) EKONOMISK REDOVISNING Malmö RESULTATRÄKNING MALMÖ Belopp i tkr Not Brukningsavgifter Anläggningsavgifter Övriga intäkter Årets resultat Totala intäkter Personalkostnader Internfördelad tid Summa personalkostnader Övriga kostnader Avskrivningar Upplösning avsättning avskrivningar Totala kostnader Nettokostnad Finansiella intäkter Finansiella kostnader Finansiella poster Årets resultat 0 0 Årets resultat Malmö redovisar ett överskott uppgående till 19,7 Mkr jämfört med ett nollresultat föregående år. Budgeterat resultat för året var ett nollresultat. Verksamhetens intäkter Intäkterna består till största delen av VA-avgifter, som utgörs av brukningsavgifter och anläggningsavgifter. Övriga intäkter avser till största delen ersättningar från grannkommuner för rening av avloppsvatten, ersättning för drift av pumpstationer, ersättning för omhändertagande av fett och slam samt försäljning av biogas och spillvärme. Malmö genomförde en höjning av brukningsavgifterna med 4,0% inför 2016 vilket motsvarar ca 18,1 Mkr i ökning av brukningsavgifterna jämfört med Dessutom har intäkterna ökat på grund av att antalet lägenheter i kommunen har blivit cirka fler. Även intäkterna från uthyrning av brandpoströr har ökat. Bland övriga kostnader är de största posterna kostnader för inköp av vatten, elektricitet, reparation och underhåll av maskiner, reparation och underhåll av ledningar, kemikalier samt slamhantering. Övriga kostnader har sammanlagt minskat med 79,1 Mkr jämfört med Den stora förklaringen till kostnadsdifferensen handlar om uppskattade skadeståndskostnader på grund av det kraftiga regnet som föll den som bokades upp under fjolåret. Skillnaden mellan 2016 och 2015 avseende kostnader för skadestånd är 77,7 Mkr. Kostnader som har blivit högre jämfört med 2015, är inköp av vatten, reparation och underhåll av maskiner och inventarier samt saneringskostnader. Kostnader som däremot har blivit lägre jämfört med 2015, är förnyelse av ledningar, slamhantering, kemikalier samt fastighetskostnader. Verksamhetens kostnader Personalkostnader har ökat med sammanlagt 5,6 Mkr jämfört med 2015.

297 36 VA SYD ÅRSREDOVISNING 2016 Sida 297 (337) Nettoavskrivningar uppgår till -71,1 Mkr, vilket är 80,6 Mkr högre jämfört med Förklaringen är främst att i fjol användes en del av upplösning avsättning avskrivningar till att täcka ackumulerat underskott till följd av skadeståndsuppbokningar på grund av det kraftiga regnet som föll den Investeringsgraden är 99% för året. Investeringsgraden mäts som investeringsutfall/investeringsbudget. Finansiella poster Finansnetto uppgår till -14,8 Mkr för året. Detta är en minskning med 3,6 Mkr jämfört med föregående år. Kreditivräntan (under Finansiella intäkter) har ökat med 1,2 Mkr medan räntekostnader på lån (under Finansiella kostnader) har minskat med 2,4 Mkr. INVESTERINGAR Investeringar Malmö (Belopp i tkr) Investeringar 2016 Investeringar 2015 Avloppsvattenpumpning Avloppsvattenrening Dricksvattendistribution Dricksvattennätet Exploateringar Fastighet Avloppsvatten Fastighet Dricksvatten Förnyelse Rörnätsförbättringar Serviser Säkerhetsåtgärder Avloppsvatten 753 Säkerhetsåtgärder Dricksvatten Byggnader Hyllie Vattenpark Kretseum Vattenproduktion Återställning asfaltytor 578 Överförings- huvudvattenledningar 49 2 Övriga projekt avlopp Övriga projekt vatten 18 Totalt Avloppsvattenpumpning Flertalet investeringar har gjorts på såväl Klagshamns ARV och Sjölunda ARV som vid pumpstationerna. Bland annat följande: två nya pumpar med tillhörande ventiler samt elutrustning har installerats vid Turbinen blåsmaskinerna i biosteget vid Klagshamns ARV har bytts ut 4 st försedimenteringsbassänger på Sjölunda ARV har fått nya slamskrapor och en ny flödesmätningsanordning för mätning av avloppsvattenflödet från Vellinge kommun har byggts ett nytt styrsystem för processövervakning med tillhörande mjukvara och virtuella servrar har installerats på Klagshamns ARV. Avloppsvattenrening Den nya grovreningsanläggningen (galler och sandfång) vid Sjölunda ARV är upphandlad och beställd. I slutet av 2016 påbörjades markarbetena. Den nya anläggningsdelen beräknas vara klar i slutet av Fastighet avloppsvatten Underlag för upphandling av byggnation av en ny personalbyggnad vid Sjölunda ARV har tagits fram. Bygget är planerat i huvudsak under Dricksvatten UV-anläggningen vid Bulltofta vattenverk är klar och i drift sedan oktober. Därmed uppfyller Bulltofta vattenverk Livsmedelsverkets krav om tillräcklig mikrobiologisk barriär vid dricksvattenproduktion. Vid Bulltofta vattenverk är en ny byggnad under uppförande med kontor och omklädningsrum i anslutning till vattenverksbyggnaden. Inflyttning i den nya byggnaden beräknas ske första kvartalet

298 Sida 298 (337) Det har genomförts en ombyggnad av fyra av reservoarerna, inklusive installation av så kallade filterhus. Det har också genomförts en satsning på bättre reservkraft inom anläggningen. En upphandling gällande partnering för upprustning av Oxie vattentorns insida har genomförts. Partneringarbetet påbörjades under sommaren, men entreprenaden förväntas färdig först i mitten av Resultatet av utfört projekt blir att riskerna för försämrad vattenkvalitet minskar samtidigt som tornets tekniska livslängd förlängs. Vid tryckstegringsstationen Kristineberg 1 och vid Botildenborgs vattentorn har två säkerhetsprojekt avslutats. Förnyelse Flera ledningar från 1800-talet har under året förnyats, bland annat 125-åriga vattenledningar i Regementsgatan som förnyades genom rörspräckning och konventionell schakt. Då ledningarna ligger djupt och nära kanalen var det stora problem med åtgärder då det uppstod läckor. Även vattenledningarna i Almbacksgatan som lades 1897 förnyades genom rörspräckning och konventionell schakt. Exploatering Exploateringstrycket är stort i Malmö med ett flertal stora projekt som antingen är i projekteringsfasen eller är under byggnation. Några av de stora projekt som pågått under året är utbyggnad av industriområdet i Norra Hamnen, Elinegård, ombyggnad av nya Neptunigatan samt kvarteret Draken. Rörnätsförbättringar Ett 45 ha stort kombinerat område från stadsdelen Rådmansvången är nu bortkopplat från Turbinens avloppsområde. Åtgärder inne på privat mark blev under 2016 klara och därmed kunde den sista åtgärden med ombyggnad/omkoppling i brunn utföras och avslutas i oktober vilket innebär att dagvatten avleds direkt till recipient. I Limhamn på Strandgatan har en ny brunn/utlopp byggts och medfört att avledning av dagvatten från ett 48 ha stort område går direkt till recipient istället för till Klagshamns ARV. Åtgärden innebär även minskad årlig bräddvolym samt en minskning av dämningsproblem i ledningsnätet. Rostorp har vid tillfällen med högt vattenstånd i Sege kanal i kombination med regn varit ett frekvent översvämningsdrabbat område. För att minska framtida översvämningsrisker har utloppen i Sege kanal försetts med ny högvattenlucka och bakvattenstopp. JÄMFÖRELSE Stockholm inkl. Huddinge, Örebro, Helsingborg, Malmö, Uppsala, Västerås, Norrköping, Linköping och Göteborg. Kr Kr MALMÖ MALMÖ Årskostnad för villa (typhus A) Årskostnad för ferbostadshus (typhus B)

299 38 VA SYD ÅRSREDOVISNING 2016 Sida 299 (337) I september var det invigning av det underjordiska utjämningsmagasin som VA SYD byggt i Djupadalsparken i Malmö. Betongbassängen under jord är 15 meter bred, 40 meter lång och 2,6 meter djup och rymmer kubikmeter vatten. Utjämningsmagasinet förebygger källaröversvämningar i Djupadal, Rosenvång, Nya Bellevue och Mellanheden. En del av den uppgrävda jorden har även använts för att göra backen i parken både högre och brantare. Kul om man vill springa, rulla eller åka kälke!

300 Sida 300 (337) EKONOMISK REDOVISNING Avfall RESULTATRÄKNING AVFALL Belopp i tkr Not Avfallsavgifter Totala intäkter Personalkostnader Internfördelad tid Summa personalkostnader Övriga kostnader Avskrivningar Upplösning avsättning avskrivningar 0 0 Totala kostnader Nettokostnad Finansiella intäkter Finansiella kostnader Finansiella poster Resultat efter finansiella poster Avsättning Årets resultat 0 0 Årets resultat Avfall redovisar ett överskott uppgående till 0,2 Mkr jämfört med ett överskott uppgående till 1,8 Mkr föregående år. Budgeterat resultat för året var ett nollresultat. Verksamhetens intäkter Intäkterna består av uttag av avgifter från avfallskollektivet. Avfall höjde sin taxa med 1,4% inför 2016 vilket motsvarar ca 3,0 Mkr i ökade intäkter jämfört med Dessutom har intäkterna ökat för avgifter kärltömning på grund av något fler abonnemang än beräknat samt även för avgifter slamsugning på grund av fler tömningar än planerat. Verksamhetens kostnader Personalkostnader har ökat med sammanlagt 0,9 Mkr jämfört med Bland övriga kostnader är de största posterna kostnader för renhållningsentreprenader, kostnader mot Sysav samt förbrukningsinventarier. Övriga kostnader har sammanlagt ökat med 6,5 Mkr jämfört med Kostnader som har ökat, är främst kostnader för renhållningsentreprenader, kostnader mot Sysav samt kostnader för inköp av kärl för restavfall. Avskrivningskostnaderna är i nivå jämfört med Investeringsgraden är 46% för året. Investeringsgraden mäts som investeringsutfall/ investeringsbudget. Finansiella poster Finansnetto uppgår till -0,1 Mkr för året. Detta är i nivå med INVESTERINGAR Investeringar Avfall (Belopp i tkr) Investeringar 2016 Investeringar 2015 Avfall Totalt Utfallet för Avfalls investeringsprojekt 2016 blev lägre än budget/prognos. Orsaken till detta är att det kommer ske förändringar inom ramen för projektet och i väntan på detta, gjordes färre aktiviteter i projekten.

301 40 VA SYD ÅRSREDOVISNING 2016 Sida 301 (337) Det pågår förberedelser för införande av fastighetsnära insamling av förpackningar och tidningar för villor i Malmö och Burlöv under Efter utredning har ett insamlingssystem med fyrfackskärl valts ut. Som det ser ut kommer kommunerna inte att få ta över ansvaret för insamling av förpackningar och tidningar så som regeringen tidigare signalerat. Detta gör införandet av fastighetsnära tjänster mer komplicerat. Projektet kommer dock att genomföras enligt beslut oavsett var ansvaret hamnar.

302 Sida 302 (337) Balansräkning BALANSRÄKNING TOTALT Belopp i tkr Not TILLGÅNGAR ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR IMMATERIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR Immateriella anläggningstillgångar SUMMA IMMATERIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR MATERIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR Verksamhetsfastigheter Mark Pågående investeringsprojekt Maskiner Inventarier Byggnadsinventarier Bilar och andra transportmedel SUMMA MATERIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR FINANSIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR Aktier och andelar i intresseföretag Fordringar hos medlemskommuner Andra långfristiga fordringar SUMMA FINANSIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR SUMMA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR OMSÄTTNINGSTILLGÅNGAR Lager SUMMA lager Kortfristiga fordringar 15 Kundfordringar Fordran mervärdesskatt Övriga fordringar Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter SUMMA kortfristiga fordringar Kassa och bank SUMMA OMSÄTTNINGSTILLGÅNGAR SUMMA TILLGÅNGAR

303 42 VA SYD ÅRSREDOVISNING 2016 Sida 303 (337) Belopp i tkr Not AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER AVSÄTTNINGAR 16 Avsättningar för pensioner Avsättningar Avfall SUMMA AVSÄTTNINGAR SKULDER Långfristiga skulder Skulder till medlemskommuner Skuld VA-kollektiven SUMMA Långfristiga skulder Kortfristiga skulder Leverantörsskulder Skulder till medlemskommuner Personalens skatter och avgifter Skuld mervärdesskatt Övriga skulder Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter SUMMA Kortfristiga skulder SUMMA SKULDER SUMMA AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER ANSVARSFÖRBINDELSER

304 Sida 304 (337) Balansräkning BALANSRÄKNING PER VERKSAMHET VA SYD BURLÖV ESLÖV LUND MALMÖ AVFALL GEMENSAMT Belopp i tkr Not TILLGÅNGAR ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR IMMATERIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR Immateriella anläggningstillgångar SUMMA IMMATERIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR MATERIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR Verksamhetsfastigheter Mark Pågående investeringsprojekt Maskiner Inventarier Byggnadsinventarier Bilar och andra transportmedel SUMMA MATERIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR FINANSIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR Aktier och andelar i intresseföretag Fordringar hos medlemskommuner Andra långfristiga fordringar SUMMA FINANSIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR SUMMA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR

305 44 VA SYD ÅRSREDOVISNING 2016 Sida 305 (337) VA SYD BURLÖV ESLÖV LUND MALMÖ AVFALL GEMENSAMT Belopp i tkr Not FORTS. TILLGÅNGAR OMSÄTTNINGSTILLGÅNGAR Lager Lager SUMMA Lager Kortfristiga fordringar 15 Kundfordringar Fordran mervärdesskatt Övriga fordringar Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter SUMMA kortfristiga fordringar Kassa och bank SUMMA OMSÄTTNINGSTILLGÅNGAR SUMMA TILLGÅNGAR AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER AVSÄTTNINGAR 16 Avsättning pensionsskuld Avsättningar Avfall SUMMA AVSÄTTNINGAR SKULDER Långfristiga skulder Skulder till medlemskommuner Skuld VA-kollektiven SUMMA Långfristiga skulder Kortfristiga skulder Leverantörsskulder Skulder till medlemskommuner Personalens skatter och avgifter Skuld mervärdesskatt Övriga skulder Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter SUMMA Kortfristiga skulder SUMMA SKULDER SUMMA AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER

306 Sida 306 (337) Finansieringsanalys Belopp i tkr LÖPANDE VERKSAMHET Årets resultat Justering för av- och nedskrivningar Justering för kapitalvinster/förluster 0 0 Justering för pensionsavsättning Justering för andra avsättningar 0 0 Justering för latent skatt 0 0 Justering för övriga ej likviditetspåverkande poster 0 0 (Nyemission, bokslutsdisp, övr korr eget kapital) 0 0 Netto från löpande verksamhet INVESTERINGSVERKSAMHET Investering i immateriella anläggningstillgångar(-) Försäljning av immateriella anläggningstillgångar(+) 0 0 Investering i materiella anläggningstillgångar(-) Försäljning av materiella anläggningstillgångar(+) 0 0 Investering i finansiella anläggningstillgångar(-) 0 0 Försäljning av finansiella anläggningstillgångar(+) 0 0 Netto från investeringsverksamhet FINANSIERINGSVERKSAMHET Ökning av långfristiga skulder(+) Minskning av långfristiga skulder(-) 0 0 Ökning av långfristiga fordringar(-) 0 0 Minskning av långfristiga fordringar(+) Utdelningar(-) 0 0 Netto från fnansieringsverksamhet KAPITALBINDNING Ökning(-)/minskning(+) av kortfristiga fordringar Ökning(-)/minskning(+) av förråd och varulager Ökning(+)/minskning(-) av kortfristiga skulder Netto från kapitalbindning Årets kassaföde Likvida medel vid årets början enl balansräkningen Likvida medel vid årets slut enl balansräkningen Årets kassaföde enligt balansräkningen

307 46 VA SYD ÅRSREDOVISNING 2016 Sida 307 (337) Noter NOT 1 REDOVISNINGSPRINCIPER VA SYD följer den kommunala redovisningslagen och de rekommendationer som Rådet för kommunal redovisning lämnar. Lagen om vattentjänster är ytterligare ett styrande regelverk. VA SYD använder Svenskt Vattens skrift Ekonomisk redovisning för VAbranschen som riktlinje. VA SYD tillämpar komponentavskrivningar på anläggningstillgångar. NOT 2 VERKSAMHETENS INTÄKTER Brukningsavgifter Burlöv genomförde 2016 en taxejustering med 2,0%. Eslöv genomförde 2016 en taxejustering med 4,0%. Lund genomförde 2016 en taxejustering med 5,5%. Malmö genomförde 2016 en taxejustering med 4,0%. Anläggningsavgifter - I enlighet med Svenskt Vattens direktiv periodiseras anläggningsavgiften så att 2,0% av årets anläggningsavgifter intäktsförs. Beloppet motsvaras av den årliga avskrivningen på ledningsnätet. Resterande belopp redovisas som en förutbetald intäkt vilken intäktsförs successivt med 2,0% per år. Avfallsavgifter Avfall genomförde inför 2016 en taxejustering med 1,4%. Sjukfrånvaro Total sjukfrånvarotid i förhållande till sammanlagd ordinarie arbetstid 3,5% 2,9% - varav tid med långtidssjukfrånvaro (över 60 dagar) i förhållande till total sjukfrånvaro 31,2% 26,2% Sjukfrånvarotid för kvinnor i förhållande till sammanlagd ordinarie arbetstid för kvinnor 3,6% 3,3% Sjukfrånvarotid för män i förhållande till sammanlagd ordinarie arbetstid för män 3,5% 2,7% Sjukfrånvaro i åldersgruppen -29 år i förhållande till gruppens sammanlagda ordinarie arbetstid 4,1% 1,4% Sjukfrånvaro i åldersgruppen år i förhållande till gruppens sammanlagda ordinarie arbetstid 3,2% 2,5% Sjukfrånvaro i åldersgruppen 50 åri förhållande till gruppens sammanlagda ordinarie arbetstid 3,9% 3,9% Övriga intäkter här redovisas till exempel intäkter för drift av pumpstationer, ersättning från grannkommuner för rening av avloppsvatten, ersättning för omhändertagande av fett och slam, försäljning av biogas och spillvärme samt intäkter från laboratorieverksamheten. Årets resultat - redovisas enligt Svenskt Vattens normgivning som grundar sig i lagen om vattentjänster. Detta innebär att om resultatet är positivt minskas intäkterna och bokas upp som en förutbetald intäkt och tvärtom vid underskott. NOT 3 PERSONALKOSTNADER Personalkostnaderna fördelas enligt följande: Belopp i tkr Direkta löner Sociala avgifter Övrigt Pensioner Övertid Beredskap Semesterlön Sjuklön Arvode till förtroendevalda Internfördelad tid Summa Medelantalet anställda uppgår till 365 (362) personer under året, fördelat på 136 (131) kvinnor och 229 (231) män. NOT 4 PENSIONER VA SYD har försäkrat hela sitt pensionsåtagande hos KPA Pension för anställd personal. Försäkringslösningen innebär att VA SYD fortlöpande betalar in premie och därmed gör en kontinuerlig avbetalning. VA SYD har gjort avsättningar för pensioner för förtroendevalda. Belopp i tkr Förtroendevalda NOT 5 VERKSAMHETENS ÖVRIGA KOSTNADER Övriga kostnader av större vikt är: Belopp i tkr Inköp av vatten från Sydvatten Renhållningsentreprenader Avgift för förbränning av avfall Reparation och underhåll på ledningar och anordningar Elektricitet Reparation och underhåll maskiner, inventarier och utrustning Kemikalier Arrenden och hyror Kostnader för slamhantering Entreprenadarbeten övriga Konsulttjänster Förbrukningsinventarier

308 Sida 308 (337) NOT 6 LEASING NOT 7 (FORTS.) Förbundets fordonsvagnpark leasas från VW Finans, ALD och Vagnparken i Skåne AB (VISAB). Dessa leasingavtal klassificeras som operationella avtal. Leasingavtalen förfaller till betalning enligt följande: Belopp i tkr Inom ett år: Senare än ett år men inom fem år: Senare än fem år: NOT 7 FÖRDELADE GEMENSAMMA INTÄKTER/ KOSTNADER En stor del av VA SYDs kostnader avser gemensamma resurser och kan inte direkt kopplas till respektive kollektiv. Dessa intäkter/ kostnader redovisas i respektive kommuns redovisning under rubriken Fördelade gemensamma intäkter/kostnader. Intäkter som fördelas kommer till största delen från laboratorieverksamheten. Kostnader som fördelas är samtliga personalkostnader utom direkta lönekostnader mot avfallsverksamheten. Även övriga gemensamma kostnader som t ex ledningsstöd, IT, information, kundservice, ekonomi, fakturering, HR och kapitalkostnader för gemensamma investeringar fördelas. Även en del verksamhetsrelaterade kostnader som i VA SYDs organisation blir svåra att skilja ut per kollektiv har fördelats. Nedan följer en specifikation av de gemensamma intäkterna/kostnaderna: Belopp i tkr Övriga intäkter Personalkostnader Internfördelad tid Summa personalkostnader Övriga kostnader Avskrivningar Finansiella intäkter Finansiella kostnader Totalt att fördela NOT 8 AVSKRIVNINGAR OCH ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR VA SYD tillämpar komponentavskrivningar på anläggningstillgångar. Omräkning av jämförelseuppgifterna har inte skett då förändringen bedöms uppgå till inte väsentliga belopp. Immateriella och materiella anläggningstillgångar redovisas till anskaffningsvärde minskat med ackumulerade avskrivningar enligt plan och eventuella nedskrivningar. Kreditivräntan inräknas i tillgångens anskaffningsvärde om de är direkt hänförbara till inköp, konstruktion eller produktion och tar betydande tid i anspråk att färdigställa för avsedd användning. Anläggningstillgångarna delas upp i komponenter som är betydande samt har skilda avskrivningstider. När en komponent i en anläggningstillgång byts ut, utrangeras eventuell kvarvarande del av den gamla komponenten och den nya komponentens anskaffningsvärde aktiveras med en ny avskrivningsplan. Tillkommande utgifter som avser tillgångar som inte delas upp i komponenter läggs till anskaffningsvärdet till den del tillgångens prestanda ökar i förhållande till tillgångens värde vid anskaffningstidpunkten. Avskrivningar påbörjas månaden efter aktivering. Utgifter för löpande reparation och underhåll redovisas som kostnader. Vid bestämning om ekonomisk livslängd följs rekommendationer från Sveriges Kommuner och landsting. Huvudsakligen används nedan angivna ekonomiska livslängder: Verksamhetsfastigheter år Filter, rörgalleri mm 30 år Stomme, betongtak 50 år Ställverk, reservkraftsanläggning mm 20 år Hiss, tegeltak 30 år Automatik 15 år Byggnad utvändigt - fasad, fönster mm 25 år Säkerhetsinstallationer 10 år Ventilationssystem kontor, mm 20 år Ledningsnät 50 år Ventilationssystem processbyggnader, mm 10 år Inventarier 3-10 år Byggnadsinventarier år Maskiner 5-20 år Anläggningarnas anskaffningsvärde och avskrivningar specificeras nedan: Burlöv Anläggningstyp Ingående Årets Utgående IB Årets Restvärde Belopp i tkr anskaffningsvärde anskaffningsvärde anskaffningsvärde ackumulerade avskrivningar avskrivningar Immateriella tillgångar Verksamhetsfastigheter Byggnadsinventarier, maskiner och inventarier Summa Avslutat 2016 Pågående arbeten

309 48 VA SYD ÅRSREDOVISNING 2016 Sida 309 (337) Avfall Avslutat 2016 Pågående arbeten Eslöv Anläggningstyp Ingående Årets Utgående IB Årets Restvärde Belopp i tkr anskaffningsvärde anskaffningsvärde anskaffningsvärde ackumulerade avskrivningar avskrivningar Immateriella tillgångar Verksamhetsfastigheter Byggnadsinventarier, maskiner och inventarier Summa Avslutat 2016 Pågående arbeten Lund Anläggningstyp Ingående Årets Utgående IB Årets Restvärde Belopp i tkr anskaffningsvärde anskaffningsvärde anskaffningsvärde ackumulerade avskrivningar avskrivningar Immateriella tillgångar Verksamhetsfastigheter Byggnadsinventarier, maskiner och inventarier Summa Avslutat 2016 Pågående arbeten Malmö Anläggningstyp Ingående Årets Utgående IB Årets Restvärde Belopp i tkr anskaffningsvärde anskaffningsvärde anskaffningsvärde ackumulerade avskrivningar avskrivningar Immateriella tillgångar Verksamhetsfastigheter Byggnadsinventarier, maskiner och inventarier Summa Avslutat 2016 Pågående arbeten Gemensamt Anläggningstyp Ingående Årets Utgående IB Årets Restvärde Belopp i tkr anskaffningsvärde anskaffningsvärde anskaffningsvärde ackumulerade avskrivningar avskrivningar Immateriella tillgångar Verksamhetsfastigheter Byggnadsinventarier, maskiner och inventarier Summa Avslutat 2016 Pågående arbeten

310 Sida 310 (337) NOT 9 UPPLÖSNING AVSÄTTNING NOT 13 ANDRA LÅNGFRISTIGA FORDRINGAR Avsättningen kan ianspråktas till att täcka specifika kostnader som annars skulle ha inneburit en taxeökning eller täcka avskrivningar för investeringar som kommer hela kollektivet tillgodo. Det finns inför varje år en beslutad plan för vilka åtgärder som ska täckas via upplösning av avsättningen. Årets upplösning, se not 16 och 18. NOT 10 FINANSIELLA POSTER Belopp i tkr Orkla Foods Sverige AB NOT 14 LAGER Lagret är värderat till det lägsta av anskaffnings- respektive återanskaffningsvärdet och inventerat på balansdagen. Finansiella intäkter består huvudsakligen av kreditivränta som belastar investeringsprojekt under byggtiden och fram till och med att anläggningen tas i bruk. När anläggningen aktiveras läggs kreditivräntan till anskaffningsvärdet för anläggningen. Finansiella kostnader består till största delen av ränta på lån som medlemskommunerna tar hos finansavdelningen i sin hemkommun. Finansavdelningen i Malmö är VA SYDs bank avseende checkräkningskrediten. Beviljad kredit uppgår till 50 Mkr. Långfristig upplåning gör varje kommun hos finansavdelningen i hemkommunen. Förteckning över lån, se not 17. NOT 11 AKTIER OCH ANDELAR I INTRESSEFÖRETAG Antal andelar Kapital andel Bokfört värde Sweden Water Research AB tkr 17 tkr Org.nr , Säte: Lund Kapital- och röstandel uppgår till 33,33%. NOT 15 KORTFRISTIGA FORDRINGAR Kundfordringar är upptagna till det belopp som beräknas inflyta. Kundfordringar äldre än sex månader bedöms som osäkra. Individuell bedömning har gjorts för kunder med amorteringsplaner. Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Belopp i tkr Inköp av vatten från Sydvatten AB Hyror och arrenden Övriga poster Upplupna intäkter, intäkter som tillhör räkenskapsåret men där fakturering skett efter bokslutsdagen NOT 12 FORDRINGAR HOS MEDLEMSKOMMUNER Belopp i tkr Malmö stad Lunds kommun Fordringar hos Malmö stad och Lunds kommun avser aktieinnehavet i Sydvatten AB. Fordringarna löper utan amortering och ingen ränta utgår. NOT 16 AVSÄTTNINGAR Gemensamt Belopp i tkr Pensioner Ingående balans 2016 Disponerat 2016 Utgående balans 2016 Avsättningar för pensioner för förtroendevalda Summa Avfall Belopp i tkr Avsättning Ingående balans 2016 Disponerat 2016 Utgående balans 2016 Avfall Summa NOT 17 LÅNGFRISTIGA SKULDER - LÅNGFRISTIG UPPLÅNING Långfristig upplåning gör varje kommun hos finansavdelningen i sin hemkommun. Fördelning och när lånen tagits upp framgår nedan. Kortfristig del, den del som ska amorteras 2017 redovisas som kortfristig skuld. Burlöv Belopp i tkr Ursprungligt Låneskuld Amortering Långfristig skuld Upptaget år belopp Summa

311 50 VA SYD ÅRSREDOVISNING 2016 Sida 311 (337) Eslöv Belopp i tkr Ursprungligt Låneskuld Amortering Långfristig skuld Upptaget år belopp Summa Lund Belopp i tkr Ursprungligt Låneskuld Amortering Långfristig skuld Upptaget år belopp lån VASYD lån VASYD002, VASYD lån VASYD004, VASYD lån VASYD006, VASYD lån VASYD008, VASYD lån VASYD lån VASYD lån VASYD Summa Malmö Belopp i tkr Ursprungligt Låneskuld Amortering Långfristig skuld Upptaget år belopp lån lån lån lån lån lån , lån lån lån , lån , lån , lån lån lån , , Summa TOTALSUMMA NOT 18 LÅNGFRISTIGA SKULDER - SKULD VA-KOLLEKTIVEN Anläggningstillgångar i Malmö som 1998, 2000 och 2002 avseende miljöinvesteringar samt 2006 och 2007 direktavskrivits har justerats Justering har gjorts genom att ackumulerade avskrivningar har omräknats till det belopp de skulle haft om avskrivningen skett genom plan. Dessa planenliga avskrivningar möter en motsvarande upplösning av avsättningen. Fr.o.m används avsättningen till att möta avskrivningar för investeringar för VA-kollektiven i Malmö och Lund och 2016 har medel från förutbetalda intäkter fonderats för Burlöv och Eslöv till Skuld VA-kollektivet. Burlöv Belopp i tkr Skuld VA-kollektivet Ingående balans 2016 Disponerat 2016 Utgående balans 2016 Fonderat Summa Lund Belopp i tkr Skuld VA-kollektivet Ingående balans 2016 Disponerat 2016 Utgående balans 2016 Avskrivningar Investeringsbidrag Ack upplösning invest. bidrag -2-2 Summa

312 Sida 312 (337) Malmö Belopp i tkr Skuld VA-kollektivet Ingående balans 2016 Disponerat 2016 Utgående balans 2016 Avskrivningar miljöinvesteringar Avskrivningar Avskrivningar Avskrivningar Investeringsbidrag Ack upplösning invest. bidrag Summa TOTALSUMMA Eslöv Belopp i tkr Skuld VA-kollektivet Ingående balans 2016 Disponerat 2016 Utgående balans 2016 Fonderat Investeringsbidrag Ack upplösning invest. bidrag Skuld för Orklainvestering Ack upplösning invest. bidrag Orkla Summa NOT 19 KORTFRISTIGA SKULDER Övriga kortfristiga skulder består av prel. F-skatt, Tkr samt förskott från kunder, Tkr. NOT 20 UPPLUPNA KOSTNADER OCH FÖRUTBETALDA INTÄKTER Utgifter i verksamheten som ännu inte har bokförts men som förbrukats under perioden samt de inkomster som redan bokförts men som inte motsvaras av någon prestation och därmed ska bli intäkter i en annan period. Belopp i tkr Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter Förutbetalda anläggningsavgifter Burlöv Förutbetalda anläggningsavgifter Eslöv Förutbetalda anläggningsavgifter Lund Förutbetalda anläggningsavgifter Malmö Upplupna kostnader Upplupna sociala avgifter Upplupna semesterlöner Upplupna pensionskostnader Upplupna löner Förutbetalda intäkter resultat Burlöv Förutbetalda intäkter resultat Eslöv Förutbetalda intäkter resultat Lund Förutbetalda intäkter resultat Malmö Summa I enlighet med Svenskt Vattens direktiv periodiseras anläggningsavgiften så att två procent av årets anläggningsavgifter intäktsförs. Beloppet motsvaras av den årliga avskrivningen på ledningsnätet. Resterande belopp redovisas som en förutbetald intäkt vilken intäktsförs successivt med två procent per år. Årets resultat ska återföras till verksamheten inom tre år och redovisas därför som en förutbetald intäkt. NOT 21 STÄLLDA SÄKERHETER OCH EVENTUALFÖRPLIKTELSER Kapitaltäckningsgaranti Eventualförpliktelse VA SYD har tillsammans med övriga delägare i Sweden Water Research AB ingått avtal om kapitaltäckningsgaranti, varmed aktieägarna förbinder sig att säkerställa att Sweden Water Research AB egna kapital vid varje tillfälle uppgår till minst det registrerade aktiekapitalet. Garantin är begränsad till totalt Tkr. VA SYDs andel utgör 1/3. VA SYD har tillsammans med övriga delägare i Sweden Water Research AB ingått avtal om eventualförpliktelse enligt aktieägaravtal. VA SYDs andel av eventualförpliktelse gällande 2016 är Tkr. Förbundsstyrelsen, Mars 2017

313 52 VA SYD ÅRSREDOVISNING 2016 Sida 313 (337) Revisionen

314 Sida 314 (337) Förbundsstyrelsen 2016 Carina Svensson Fehim Yilmaz Magdalena Beck Håkan Fäldt Lena Fällström Törnered Mats Helmfrid Lars-Erik Wollmér Henrik Wöhlecke ORDINARIE LEDAMÖTER Carina Svensson,ordförande (S), Fehim Yilmaz (S), Magdalena Beck (S), Håkan Fäldt (M) Lena Fällström Törnered, vice ordförande (S), Mats Helmfrid (M), Lars-Erik Wollmér (S), Henrik Wöhlecke (M) ERSÄTTARE Åsa Petersson (S), Vakant (S), Joseph Prai (S), Helena Grahn (M), Mikael Thunberg (S), Christer Wallström (L), Hans-Åke Mårtensson (S), Janet Andersson (S) Åsa Petersson Vakant Joseph Prai Helena Grahn Mikael Thunberg Christer Wallström Hans-Åke Mårtensson Janet Andersson

315 54 VA SYD ÅRSREDOVISNING 2016 Sida 315 (337) Ledningsgruppen Anders Ledskog Förbundsdirektör Henrik Aspegren Vice Förbundsdirektör Karin Fernström Avdelningschef Ledningsnät Stefan Åkesson Avdelningschef Ekonomi Eva Kristensson Avdelningschef Kund & Kommunikation Håkan Lundgren Avdelningschef Rörnät Ulf Nyberg Avdelningschef Avloppsvatten Magnus Ek tf Avdelningschef Dricksvatten Annika Sevrell Avdelningschef Avfall Christopher Gruvberger Avdelningschef Miljö, Strategi & Samordning Elin Lund Pedersen Avdelningschef HR, IT & Juridik

316 Sida 316 (337) Fullmäktige, ägarnämnder och revisorer REPRESENTANTER I FULLMÄKTIGE Ledamöter: Malmö Milan Obradovic, vice ordf (S) Rose-Marie Carlsson (S) Jan Olsson (S) Eva Sjöstedt (S) Anders Skans (V) John Roslund (M) Noria Manouchi (M) Ewa Bertz (L) Håkan Ask (SD) Lund Elin Gustafsson, ordf (S) Lena Fällström (S) Mats Helmfrid (M) Christer Wallström (L) Burlöv Hans-Åke Mårtensson (S) Eslöv Janet Andersson (S) Annette Linander (C) REPRESENTANTER I ÄGARNÄMND BURLÖV Ledamöter: Hans-Åke Mårtensson, ordf (S) Fredrik Jörgensen, vice ordf (C) Vlado Somljacan (MP) Lars-Anders Espert (SD) Nils Holmqvist (M) Ersättare: Malmö Kent Andersson (S) Sofa Hedén (S) Daniel Wolski (S) Christina Wessling (S) Anders Törnblad (Karolina Skog) (MP) Tomas Petersson (M) Ramtin Massoumi (Evelina Mattsson) (M) Olle Schmidt (L) Ingemar Andersson (SD) Lund Johan Lambreus Mattsson (MP) Anders Jarfjord (V) Klas Svanberg (M) Bernt Bertilsson (C) Burlöv Jonas Lyberg (S) Eslöv Bengt Andersson (M) John Fidler (L) Ersättare: Jonas Lyberg (S) Katja Larsson (S) Kerstin Lidén (V) Rolf Hagmann (SD) Anders Brännström (L) REPRESENTANTER I ÄGARNÄMND ESLÖV Ledamöter: Janet Andersson, ordf (S) Bengt Andersson, vice ordf (M) Fredrik Wikberg (S) Annette Linander (C) Johan Sandqvist (SD) REPRESENTANTER I ÄGARNÄMND LUND Ledamöter: Emma Berginger, ordf (MP) Lena Fällström, vice ordf (S) Mats Helmfrid, 2:e vice ordf (M) Mikael Thunberg (S) Margareta Kristensson (S) Jens Gynnerstedt (MP) Ulf Östman (V) Klas Svanberg (M) Christer Wallström (L) Lars-Göran Hansson (C) Mio Fric (KD) Ersättare: Hanna Barjosef (S) Peter Sahlén (M) John Fidler (FP) Ersättare: Ronny Hansson (S) Teresa Hankala-Janiec (S) Hanna Örnskär (MP) Jean Niyongabo (MP) Anders Jarfjord (V) Gubb Marit Stigson (FI) Birger Swahn (M) Alexander Lewerentz (M) Cecilia Barnes (L) Christian Resebo (L) Johan Nilsson (C) REPRESENTANTER I ÄGARNÄMND MALMÖ Ledamöter: Milan Obradovic, ordf (S) Anders Törnblad, vice ordf (MP) Lars Göran Jönsson, 2:e vice ordf (M) Christel Ragger (S) Tonni Andersson (SD) Ersättare: Benthon Tisell (S) Magnus Welroos (V) Helena Grahn (M) REVISORER Sten Dahlvid, ordförande Britt Svensson, vice ordförande Jan Holm Åke Christiansson Lars Trägen Andreas Holmgren Lena Åkesson

317 56 VA SYD ÅRSREDOVISNING 2016 Ordlista Sida 317 (337) VA, spillvatten, dagvatten, servis, relining, kombinerad ledning - vad är det? Typiska ord för vår verksamhet men inte så enkla att förstå. Här får du veta vad de betyder. ARV Avloppsvatten Avskiljningsgrad Bräddning Duplikata avloppssystem Dagvatten Dräneringsledning Förnyelsetakt Kombinerad ledning Otjänligt dricksvatten Relining Recipient Råvatten Rörspräckning Servis Spillvatten Strumpning/ strumpinfodring Styrborrning Tjänligt dricksvatten Tjänligt med anmärkning Uppströmsarbete VA Vattentäkt Öppet schakt Avloppsreningsverk Ett samlingsnamn för dagvatten och spillvatten. Mängd avskild förorening i förhållande till mängd in till reningsverket. Bräddning innebär att avloppsvatten (till stora delar bestående av dagvatten) släpps ut obehandlat till recipienten (se nedan) vid sådana förhållanden då avloppsledningsnätets eller avloppsreningsverkets kapacitet överskrids, till exempel vid extrema skyfall. När spillvatten och dagvatten går i olika ledningar. Dagvatten är regn-, spol- och smältvatten som rinner på hårdgjorda ytor eller på genomsläpplig mark. Det tillförs avloppsledningsnätet och avleds genom dagvattenledningar och diken till recipienten (se nedan). Ledning som tar bort överflödigt/oönskat vatten i mark. Längd på ledningar som förnyats i förhållande till ledningsnätets totala längd. När spill- och dagvatten samlas i samma ledning och inte delas upp i de olika kategorierna spillvatten och dagvatten. Ett dricksvatten som bedömts som otjänligt uppfyller inte ett eller flera av de hälsomässigt viktiga kvalitetskrav som Livsmedelsverket ställer. En metod för att lägga in nya rör i en redan befintlig ledning. De gamla ledningarna finns kvar (jämför med rörspräckning). Ett vattendrag, hav eller sjö som tar emot dagvatten och renat avloppsvatten. Obehandlat vatten taget från vattentäkt (se nedan). Metod för att lägga nya rör i en redan befintlig ledning. Ett verktyg skickas in i det gamla röret, spräcker det inifrån (trycker sönder röret utåt), samtidigt som det nya röret dras in med verktyget (jämför med relining). Benämns även som cracking. Den ledning som går mellan huvudledningen i gatan och fastighetens förbindelsepunkt vid tomtgräns. Förorenat vatten som kommer från diskhoar, toaletter, duschar och olika processer i industrin. En metod för att renovera dåliga rörledningar från insidan av rören utan att behöva gräva upp hela ledningssträckan. Det är en glasfiberstrumpa som man för in i ledningen som renoveras. Denna strumpa härdas med ljus eller varmvatten, beroende på vilken strumpa som används. En metod som används vid speciella tillfällen, till exempel vid stora korsningar och hårt trafikerade vägar. Det innebär en kontrollerad styrd borrning i djup- och sidled under gatan och en ledning dras tillbaka till styrborrsmaskinen. Ett tjänligt dricksvatten uppfyller alla de kvalitetskrav som Livsmedelsverket ställer. Det är den bästa bedömningen som dricksvatten kan få. Ett dricksvatten som bedöms som tjänligt med anmärkning uppfyller de hälsomässiga kvalitetskrav som Livsmedelsverket ställer men har en avvikelse på exempelvis lukt eller smak. Om att vi arbetar för att stoppa miljögifter och skräp redan vid källan (hushåll och industrier) så att det inte hamnar i vårt vatten, inte ens i avloppsvattnet. Exempel på uppströmsarbete är att få bort farliga kemikalier i produkter, ändra konsumtionsvanor, ändra beteenden med vad vi spolar ut i toaletten och häller ut i vasken, skärpta lagar i Sverige och EU och bättre tillsyn så att lagar efterföljs. En vanlig förkortning för vatten och avlopp. En vattentäkt är en sjö, vattendrag eller grundvattenkälla där vatten tas till dricksvattenförsörjning. Vi gräver upp delar av gatan och fyller igen vartefter arbetet fortskrider framåt. Kundservice kund@vasyd.se vasyd.se

318 Sida 318 (337)

319 Sida 319 (337) VA Om VA SYDs årsredovisning 2016 Varsågod, här har du ett exemplar av VA SYDs årsredovisning 2016, i den kan du läsa om vad vi gjort under präglades av att våra framtida utmaningar som regional aktör inom VA och avfall blev tydliga och konkreta och att vi måste förbereda oss på förändringar för att kunna ta oss an stora infrastrukturprojekt. Det handlar om avloppstunnel i Malmö, om att slå ihop våra avloppsreningsverk i Lund och Malmö, om att klimatsäkra våra städer, hur vi kan ta ett större ansvar för vår avfallsinsamling i Malmö och Burlöv och hur vi även lokalt ska säkra dricksvattenförsörjningen i våra hemkommuner. Allt detta innebär stora investeringar och nya tankesätt om hur vi kan stärka och utveckla VA SYD i dess roll som en regional organisation. Så det är med tillförsikt jag ser framemot att få arbeta vidare med dessa frågor tillsammans med vår nya direktör Katarina Pelin som är på plats från den 18 april. När det gäller vårt ekonomiska resultat för 2016 blev ett överskott på 29,7 Mkr. Budgeterat resultat var ett underskott på 1,7 Mkr. Samtliga VAkollektiv och avfallskollektivet gjorde ett bättre resultat än vad som var budgeterat och vår ekonomi visar på en långsiktig ekonomisk stabilitet. Vi är från och med 2016 en miljardverksamhet, omsättningen översteg gränsen i år och stannade på miljoner. Men vi kommer inte stanna där, våra investeringsbehov kommer att öka ännu mer och vår organisation kommer att fortsätter fokusera på vårt uppdrag och lära sig hantera förändringar som ett normaltillstånd där dialogen för oss framåt. Henrik Aspegren Tf förbundsd irektör

320 Sida 320 (337) Revisionen Revisionsberättelse för år 2016 Vi, av förbundsfullmäktige utsedda revisorer, har granskat den verksamhet som bedrivits i kommunalförbundet VA SYD under räkenskapsåret Förbundsstyrelsen ansvarar för att verksamheten bedrivs i enlighet med gällande mål, beslut och riktlinjer samt de föreskrifter som gäller för verksamheten. Den ansvarar också för att det finns en tillräckiig intern kontroll och att återrapportering sker till förbundsfullmäktige. Revisorernas ansvar är att granska verksamhet, internkontroll och redovisning samt pröva om verksamheten bedrivits i enlighet med förbundsordningen. Granskningen har utförts enligt kommunallagen, förbundsordningen och god revisionssed i kommunal verksamhet. Granskningen har genomförts med den inriktning och omfattning som behövs för att ge rimlig grund för bedömning och ansvarsprövning. Vi bedömer sammantaget att förbundsstyrelsen har bedrivit verksamheten på ett ändamålsenligt och från ekonomisk synpunkt tillfredställande sätt. Räkenskaperna bedäms i allt väsentligt vara rättvisande. Vi bedömer också att den interna kontrollen varit tillräcklig. EY har biträtt oss i granskningen av räkenskaperna, bokslutet och årsredovisningen för år Utöver detta har EY biträtt oss med granskningen av upphandling och IT. Resultatet av granskningarna har sammanfattats i granskningsrapporter som skickats till förbundsstyrelsen. Vi bedömer att årsredovisningen har upprättats enligt kommunallagen, lagen om allmänna vattentjänster, god redovisningssed i kommunal verksamhet och förbundsordningen och ger en rättvisande bild av förbundets resultat och ställning. Vi tillstyrker att förbundsfulhnäktige fastställer VA SYDs årsredovisning och beviljar styrelsens ledamöter ansvarsfrihet för räkenskapsåret Malmö Ptd Stenpahlvid Ord.rand /(2 Britt Svensson Vice ordförande Holm A.) \estu, hristiansson / -'" ( Lena Åkesson V Lars Trägen Andreas Holii gren :4

321 Revislonsrapport 2016 Genomförd på uppdrag av revisorerna Mars 2017 Sida 321 (337) VA SYD Granskning av årsbokslut och årsredovisning 2016 Building a bettei' working world

322 Sida 322 (337) I. l'',.,::.'1.45.,2 Building it Ileith:q orkinig OK.,rid Innehåll Sammanfattning 2 1. Inledning Uppdrag och syfte Metod och avgränsning 3 2. Resultaträkning Utfall medlemskommuner Resultatanalys VA SYD totalt mot budget Total redovisning Investeringsverksamheten 7 3. Balansräkning Anläggningstillgångar Avskrivningsprinciper Periodisering av intäkter och kostnader Upplupna kostnader/förutbetalda intäkter Självkostnadsprincipen Tvister, myndighetskrav 8 4. God redovisningssed Nya rekommendationer 9 5. Mål för god ekonomisk hushållning och balanskravet Lagstadgade krav Finansiella mål Balanskravet Verksamhetsmål Sammanfattande bedömning 10 1

323 Sida 323 (337) it beter /-y-king world Sammanfattning På uppdrag av revisionen i VA SYD har vi gjort en granskning av årsbokslut och årsredovisning för Revisionen har utförts i enlighet med god revisionssed kommunal verksamhet. Det innebär att vi planerat och genomfört revisionen för att med hög men inte absolut säkerhet försäkra oss att årsredovisningen inte innehåller väsentliga felaktigheter. Vi har översiktligt, enligt kommunallagen 9a granskat om resultatet är förenligt med fullmäktiges beslut om mål och riktlinjer för god ekonomisk hushållning. Arets resultat Ärets resultat uppgår till 29,7 Mkr mot budget -1,7 Mkr. 1 förhållande till prognos i delårsrappod är resultatet ca 27,1 Mkr högre. Verksamheternas totala avvikelse beror på att samtliga VA-medlemskommuner samt avfallskollektivet visar ett bättre resultat än budget. Dessutom var medelantalet anställda färre jämfört med budget, och räntekostnader blev lägre eftersom investeringar ligger lägre än budgeterat. God ekonomisk hushållning Samtliga VA-medlemskommuner med undantag för Lund, visar ett överskott för år Lunds underskott för 2016 kan avräknas mot tidigare överskott. Vår bedömning är att balanskravet har uppfyllts och att samtliga finansiella mål har utvärderats. Vi anser att verksamheten bedrivits så att fullmäktiges beslutade mål och inriktningar för god ekonomisk hushållning för verksamheterna till övervägande del har uppnåtts och att verksamheten därmed ur allmän synpunkt kan anses ha bedrivits enligt god ekonomisk hushållning. Investeringsverksamheten Investeringsbudgeten för 2016 uppgick till 487,4 Mkr. Utfallet under 2016 uppgick till 429,8 Mkr vilket innebär en genomförandegrad om cirka 88,2% (75,5%). Avvikelsen i kronor uppgår till 57,6 Mkr. Det konstateras att fullmäktiges antagna budget över investeringsverksamheten ej har uppnåtts under året. Det noteras dock en klar förbättring i genomförandegraden jämfört med

324 Sida 324 (337) Ft.Id uig a better work ing workl 1. Inledning 1.1. Uppdrag och syfte På uppdrag av de förtroendevalda revisorerna i VA SYD har en granskning av årsbokslut och årsredovisning skett. Enligt kommunallagen skall revisorerna även bedöma om resultatet i årsbokslutet är förenligt med de mål som fullmäktige beslutat. Revisorernas skriftliga bedömning skall biläggas årsbokslutet. Motsvarande gäller för granskning av delårsbokslutet Granskningsrapport och bedömning avseende delårsrapporten har lämnats separat. Denna rapport behandlar ur revisionssynpunkt väsentliga iakttagelser och belopp Metod och avgränsning Granskningen har utgått från risk och väsentlighet vid prioritering av granskningsåtgärder. Vår uppföljning av mål för god ekonomisk hushållning har begränsats till av fullmäktige fastställda mål. 2. Resultaträkning 2.1 Utfall mediemskommuner Övergripande kommentarer till utfallet Malmö Arets resultat uppgår till 19,7 Mkr. Såväl föregående års utfall samt budget för 2016 var 0. Malmös totala utfall i jämförelse med budget och föregående år Brukningsavgifterna har ökat med ca 23,1 Mkr varav 18,1 Mkr förklaras av en höjning av taxan på 4 % inför Kostnaderna, exkl. upplösning av avskrivningar, har minskat med ca 72 Mkr jämfört med år Den enskilt största förklaringen till detta är att det föregående år reserverade stora skadeståndskostnader kopplade till skyfallet i augusti Totala skadeståndskostnader för Malmö som belastade 2015 uppgick till 87 mkr. Det gjordes också en upplösning av skuld till kollektivet för att möta underskottet. De största kostnaderna 2016 avser personal, som ökat ca 5,6 mkr jämfört med 2015, samt inköp av vatten, elektricitet, reparation och underhåll samt slamhantering. 19,7 Utfall Budget 2016 Utfall

325 Sida 325 (337) RWI(1119 bettk,r wodkirly Worid Övergripande kommentarer till utfallet Lund Arets resultat uppgår till -0,8 Mkr vilket är 4,0 Mkr högre än föregående år. 1 förhållande till budget är årets resultat 0,1 Mkr bättre. Lunds totala utfall i jämförelse med budget och föregående år Ökningen i brukningsavgifterna med 10,4 Mkr mot föregående år förklaras till 8,0 Mkr av en taxeökning med 5,5 % inför Kostnaderna har ökat med ca 8,7 Mkr jämfört år ökningen beror på högre kostnader för personal samt för inköp av vatten, elektricitet, reparation och underhåll samt slamhantering. Nettoavskrivningarna har ökat med 2,6 Mkr pga. årets investeringar. -0,8 6 B1116-0,9 5-4,8 Övergripande kommentarer till utfallet Eslöv Arets resultat uppgår till 6,0 Mkr vilket är 4,0 Mkr högre än föregående år. 1 förhållande till budget är årets resultat 6,3 Mkr bättre. Eslöv höjde taxan med 4,0 % inför 2016, vilket har medfört ökade brukningsavgifter om 2,5 Mkr. Totalt sett har brukningsavgifterna ökat 4,3 Mkr. Kostnaderna ligger i nivå med föregående år, vilket främst förklaras av att personalkostnaderna har ökat (+0,9 Mkr) samtidigt som kostnader för reparation och underhåll av ledningar samt maskiner och inventarier har minskat jämfört med tidigare. Avskrivningskostnaderna har ökat med 1,2 Mkr jämfört med Eslövs totala utfall i jämförelse med budget 6,0 2, ,3 t- Utfall 2016 Budget 2016 Utfall 2015 Övergripande kommentarer till utfallet Burlöv Arets resultat uppgår till 4,6 Mkr vilket är 4,3 Mkr högre än föregående år. 1 förhållande till budget är årets resultat 5,1 Mkr bättre. Burlöv höjde taxan med 2,0 % inför 2016 och detta är den största förklaringsposten till att brukningsavgifterna har ökat ca 0,8 Mkr. Kostnaderna har minskat ca 2,9 Mkr jämfört med föregående år, vilket främst förklaras av att 2015 belastades med 2,3 Mkr avseende skadeståndskostnader gällande översvämningen i augusti De största kostnadsposterna avser personalkostnader samt inköp av vatten, kostnader för transport och rening av avloppsvatten samt reparation och underhåll. Avskrivningarna har ökat ca 0,2 Mkr jämfört med föregående år. Burlövs totala utfall i jämförelse med budget och föregående år -0,5 0,3 Budget 2016 Utfall

326 Sida 326 (337) Burednn better working ;carld Övergripande kommentarer till utfallet Avfall Arets resultat uppgår till 0,2 Mkr vilket är 1,6 Mkr lägre än föregående år. 1 förhållande till budget är årets resultat 0,2 Mkr bättre. Intäkterna har ökat med 5,8 Mkr jämfört med föregående år, varav 3,0 Mkr förklaras av en höjning av taxan med 1,4 % inför år Kostnaderna har ökat med 7,4 Mkr jämfört med föregående år, vilket främst förklaras av ökade kostnader gällande renhållningsentreprenader, kostnader mot Sysav samt inköp av kärl för restavfa11. Avfalls totala utfall i jämförelse med budget och föregående år 0,2 0,0 Utfall 2016 Budget 2016 Utfall 2015 Övergripande kommentarer till utfallet VA SYD totalt 1 förhållande till den prognos som avlämnats per är utfallet om 29,7 Mkr ca 27,1 Mkr högre. Förbundets totala utfall i jämförelse med prognos avlämnad vid delårsbokslut ,6 Utfall 2016 Prognos delår 5

327 Sida 327 (337) 2.2 Resultatanalys VA SYD totalt mot budget ökningen av brukningsavgifterna jämfört med budget beror deivis på att fler mätare har läst av i slutet av året, vilket bidragit till högre intäkter. Största förklaringen är dock att kommunerna generellt växer. Personalkostnader visar ett lägre utfall än budgeterat vilket förklaras av färre antal anställda än enligt ursprunglig budget. Medelantalet anställda uppgår per till 365 vilket är en ökning med 3 personer jämfört med föregående år. Den enskilt största budgetavvikelsen syns vid avskrivningar var första året som förbundet tillämpade komponentavskrivningar och i budgetprocessen för 2016 blev dessa felaktigt beaktade. Således är budgeterade avskrivningar för 2016 för låga, vilket ger en stärre avvikelse på denna post. Finansnettots avvikelse mot budget förklaras främst av lägre räntekostnader då investeringstakten varit lägre än budget. Belopp i Mkr Brukningsavgifter Anläggningsavgifter övriga intäkter Personalkostnader övriga kostnader Avskrivningar Finansnetto Total budgetavvikelse Avvikelse mot budget 10,4 0,4 1 9,6 1 8,9 14,5 1-15,3 3,0 i 31,5 2.3 Total redovisning Totala VA SYD består av Malmö, Lund, Eslov, Burlöv och Avfall. Resultatet för hela VA SYD uppgår till 29,7 Mkr (-0,7 Mkr) vilket är ca 30,4 Mkr bättre än föregående år. Gemensamma kostnader fördelas ut på respektive medlem, men gemensamma investeringar fördelas inte. Dock fördelas avskrivningar och räntor på respektive kollektiv. Det är endast Lund, av medlemskomrnunerna, som redovisar underskott under 2016 vilket ligger i linje med kommunens budget. Lund har sedan tidigare periodiserade överskott att nyttja mot 2016 års underskott. Medlemskommuner Malmä Lund 1 Esläv Burlöv Avfall Gemensamt! Resultat (Mkr) Investeringar (Mkr) 6

328 Ey Sida 328 (337) yulioinq a better working Norld 2.4 Investeringsverksamheten Investeringsbudgeten för 2016 uppgick till 487,4 Mkr. Utfallet under 2016 blev 429,8 Mkr vilket innebär en genomförandegrad om cirka 88,2% (75,5%). Avvikelsen i kronor uppgår till 57,6 Mkr. Det konstateras att fullmäktiges antagna budget över investeringsverksamheten ej har uppnåtts under året. Utfall nettoinvesteringar och jämförelse med budget och delårsprognos 487,4 464,3 429, Utfall 2016 Budget Prognos augusti 3. Balansräkning Samtliga väsentliga konton har granskats utifrån bokslutsspecifikationer och underlag samt har stämts av mot huvudboken. Poster som uppvisar stora förändringar jämfört med föregående års bokslut har granskats analytiskt. 3.1 Anläggningstillgångar Förbundets totala nettoinvesteringar för året uppgår till 429,8 Mkr (328,6 Mkr), vilket utgör 88,2% (75,5%) av den totala investeringsbudgeten. Malmö står för 57,5% (55,4%) av förbundets totalt genomförda investeringar, vilka till övervägande del består av avloppsvattenrening och investeringar avseende vattenrening. Lund står för 22,4% (23,6%) av årets totala nettoinvesteringar. De största investeringarna i Lund avser exploateringar. Gemensamma investeringar står för 4,8% (4,6%) av årets totala nettoinvesteringar, Eslöv 11,6% (14,6%) och Burlöv 3,2% (1,7%). Stickprov av större investeringar under året har granskats mot underlag utan anmärkning. Skuldsättningsgraden för 2016 på total nivå uppgår till 46,9% (53,0%). Skulderna är till respektive hemkommun. Det kan konstateras att denna upplåning i förhållande till balansomslutning, ligger på en något lägre nivå 2016 jämfört med Långsiktiga mål för skuldsättningsgrad saknas. 3.2 Avskrivningsprinciper De avskrivningsprinciper som tillämpas för anläggningstillgångar är utifrån RKR:s rekommendationer tillkom en ny rekommendation avseende fördelning av anskaffningsvärden i komponenter då nyttjandeperioden väsentligt avviker för de olika komponenterna. VA SYD genomförde denna fördelning under 2015 och avskrivningarna sker numera utifrån respektive komponents ekonomiska livslängd. Arets avskrivningar uppgår brutto till 127,1 Mkr jämfört med 121,7 Mkr avseende

329 ,TEN Sida 329 (337) 131;ilaing bettir 3.3 Periodisering av intäkter och kostnader Genomförd granskning av periodiseringsposter av större fakturor under perioden december 2016 och januari 2017 har genomförts. Vår periodiseringsgranskning har inte påvisat några väsentliga avvikelser. 3.4 Upplupna kostnader/förutbetalda intäkter 1 samband med bokslutsgranskningen har vi noterat en ökning avseende förutbetalda anläggningsavgifter med ca 52 Mkr. Förutbetalda anläggningsavgifter avser inbetalda anläggningsavgifter som periodiseras över 50 år för att möta nyinvesteringar på vattenledningsnätet och därmed avskrivningarna på befintliga vattennät. Principen är inte förändrad från föregående år och förbundet periodiserar 2% av årets inbetalda anläggningsavgifter samt tidigare års inbetalda anläggningsavgifter. Upplupna kostnader per 31 december 2016 består fortsatt delvis av reserv avseende skadestånd gällande översvämningen i augusti föregående års bokslut var reserven totalt på 139 Mkr. Under 2016 har en hel del ärenden reglerats och utfallet på dessa har legat i linje med den bedömningen som gjordes när reserveringen bokfördes. Akterstående skadeståndsreserv avseende skyfallet 2014 uppgår till ca 69,2 Mkr, varav 68,7 Mkr avser Malmö och 0,5 Mkr avser Burlöv. Förhoppningen är att kvarstående försäkringsärenden ska regleras under likhet med tidigare finns en projektgrupp som aktivt arbetar med försäkringsärenden kopplade till översvämningar. 3.5 Självkostnadsprincipen Avfall visar för år 2016 ett överskott på 0,2 Mkr och bokförs som en skuld till kollektivet. Överskott som ligger under förutbetald intäkt måste regleras inom tre år enligt rekommendation från Svenskt Vatten. Det noteras att Burlöv har ett ackumulerat överskott om 6,0 Mkr som har fonderats mot ett investeringsprojekt. Även Eslöv har ett ackumulerat överskott om 13,4 Mkr som har fonderats mot ett investeringsprojekt. Fonderingarna kommer att möta projektens faktiska avskrivningskostnader. 1 årsredovisningen finns det ett mål gällande utvecklingen av taxenivån, som säger att utvecklingen av VA-taxorna inom VA SYD ska ligga inom den undre halvan för Sveriges kommuner för perioden Tvister, myndighetskrav Enligt uppgift från förbundet föreligger det inga tvister av väsentlig karaktär vid årsbokslutet förutom skadeståndet gällande vattenskadorna som är nämnda ovan. 8

330 1,"A'417 Sida 330 (337) Bui dirgj a bet w.orkjng world 4. God redovisningssed 4.1 Nya rekommendationer Under 2016 har det inte tillkommit några nya väsentliga rekommendationer att beakta. 5. Mål för god ekonomisk hushålining och balanskravet 5.1 Lagstadgade krav Enligt kornmunallagen skall fullmäktige fastställa mål för god ekonomisk hushållning. Både finansiella mål samt verksamhetsmål avses och det är endast av fullmäktige fastställda mål inom ramen för god ekonomisk hushållning som är obligatoriska att utvärdera och bedöma i delårsrapport och årsredovisning. Initialt är det förbundsstyrelsen som i förvaltningsberättelsen skall utvärdera uppfyllelsen av de mål fullmäktige fastställt. Därefter skall revisorerna på basis av förbundsstyrelsen utvärdering samt sin egen granskning av delårsrapport och årsredovisning bedöma uppfyllelsen av de mål som fullmäktige fastställt. Även kravet på balans mellan intäkter och kostnader d.v.s. balanskravet, är lagstadgat. Avstämning av balanskravet görs i delårsrapport och årsredovisning. 5.2 Finansiella mål VA SYD har tagit fram en ny affärsplan för och fullmäktiges antagna finansiella mål avseende denna period framgår nedan. Avstämning av måluppfyllelsen görs i förvaltningsberättelsen. Vi har i granskningen följt upp och verifierat måluppfyllelsen. 1. Andelen beslutade investeringsprojekt ska genomföras till minst 90% enligt beslutad tidsplan senast vid utgången av Utvecklingen av medlemskommunemas VA-taxor (brukningsavgifter) ska ligga inom den undre (lägre) halvan för Sveriges kommuner för perioden Fömyelsetakten ska vid utgången av 2019 vara högst 200 år för dricksvattenledningar och spillvattenförande ledningar baserat på ett rullande fyraårsmedelvärde. Bedömning 1 förvaltningsberättelsen görs en utvärdering av måluppfyllelsen avseende de finansiella målen. Bedömningen är att förväntade insatser kommer att räcka för att uppnå målet i tid. 5.3 Balanskravet 1 årsredovisningens förvaltningsberättelse framgår att balanskravet uppnås för Samtliga delägarkommuner har inget negativt eget kapital och det finns inga tidigare underskott att täcka. VA Lund visar ett underskott för år 2016, men kan avfäkna detta mot tidigare års överskott. Vår bedömning är att balanskravet har uppfyllts för 2016.

331 Sida 331 (337) Kfidinq i bette7 wr,airig world 5.4 Verksamhetsmål I VA SYDs årsredovisning för 2016 har uppföljning av verksamhets- och finansiella mål skett. Som ovan nämnt har ny affärsplan för antagits och 2016 är således det första året då utvärdering sker utifrån de nya antagna målen Det finns åtta övergripande målområden (varav ekonomi har behandlats ovan), som har konkretiserats ytterligare och brutits ned till delmål, vilka beslutats av fullmäktige. I förvaltningsberättelsen lämnas en analys för respektive mål som leder till ett ställningstagande angående måluppfyllelsen. Efter redogörelsen i den ekonomiska redovisningen gör förbundet en sammantagen bedömning där det konstateras att god ekonomisk hushållning uppnåtts för 2016 baserat på att alla verksamhetsmål bedöms bli uppfyllda inom planperioden. För att ytterligare förtydliga den i årsredovisningen gjorda bedömningen gällande rnåluppfyllnad vore det önskvärt med en tydlighet i hur bedömningen görs och vilka undersökningar bedömningarna baseras på. Därmed blir det tydligare för en läsare att själv förstå varför ett mål är uppfyllt, delvis uppfyllt eller inte uppfyllt. Dessutom vill vi betona vikten av att följa upp målen varje år och inte endast hänvisa till måluppfyllnad under planperioden som helhet. 6. Sammanfattande bedömning Vi bedömer att årsredovisningen ger en rättvisande bild av förbundets resultat och ställning. Årsredovisningen har, i allt väsentligt, upprättats i enlighet med den kommunala redovisningslagen och god redovisningssed. Malmö den 3 april 2017 it Lisa Stensson Auktoriserad revisor Thomas Hallberg Auktoriserad revisor 10

332 Sida 332 (337) Begäran om anstånd från Demokratiutredningen 13

333 KS Sida 333 (337) Gaelle Syde Kommunfullmäktige Begäran om anstånd Kommunfullmäktige beslutade den 26 oktober 2015 ( 130) att tillsätta en lokal demokratiutredning med syfte att göra en genomlysning av medborgarinflytandet och lämna förslag till kommunfullmäktige om förbättrad medborgardialog, senast den 30 juni Demokratiutredningen, bestående av representanter för samtliga partier i fullmäktige, fick också i uppdrag att senast den 30 juni 2016 ge förslag till alternativ till medborgarförslag. Införandet av e-förslag beslutades av kommunfullmäktige den 31 oktober 2016 ( 118). Demokratiutredningen har genomfört en genomlysning av kontaktytorna mellan kommunen och medborgarna men inte hunnit granska de olika typerna av medborgarinflytande eller kommit fram till något förslag att lämna in till kommunfullmäktige. Därför begär Demokratiutredningen anstånd till och med kommunfullmäktiges sammanträde i juni Demokratiutredningens ledamöter Kommunledningskontoret 1(1) Postadress: Eslöv Besöksadress: Stadshuset, Gröna torg 2 Telefon: E-post: Kommunstyrelsen@eslov.se

334 Sida 334 (337) Remittering av motion från Astrid Nilsson (L) och Ann- Christin Waldén (L) om att bygga ett parkeringshus på Gåsen 8, Eslöv 14 KS

335 Sida 335 (337) Motion till kommunfullmäktige Bygg parkeringshus på Gåsen 8 FÖRSLAG Liberalerna föreslår att möjligheten att anlägga parkeringshus på fastigheten Gåsen 8 vid Kvarngatan utreds och att lokaliseringen ges hög prioritet i valet av placering av parkeringshus i Eslövs centrum. BAKGRUND Kommunfullmäktige har för flera år sedan begärt en utredning om lämplig placering av ett parkeringshus. Den föreslagna fastigheten ligger cirka 100 meter öster om järnvägsstationen och har via gångtunneln promenadavstånd till centrum. En sådan placering skulle minska trängseln i Eslövs centralaste del, men utan att göra centrum svårtillgängligt för bilburna. Eftersom Eslöv är en kommun med stort omland är det betydelsefullt för näringsidkarna inne i staden att de som är bosatta utanför centralorten lätt kan komma in till centrum för att göra ärenden med mera. Samtidigt sägs i centrumvisionen att biltrafiken i centrum skall minska. Av det följer att det är viktigt att det är enkelt att ta sig till parkeringshuset utan att mängden genomfartstrafik i centrum ökar. Ett parkeringshus med föreslagen placering är lätt att nå från både Östergatan och Trehäradsvägen. Därmed kan bilister från kommunens norra, östra och södra delar parkera öster om järnvägen och snabbt komma till centrum till fots, utan att behöva köra genom centrum för att nå parkeringshuset. Fastigheten ägs av Ebo och enligt en nyligen antagen plan möjliggörs ett fyrtiotal lägenheter och som alternativ till bostadsanvändning upp till 700 m2 centrumverksamhet i bottenvåningen. I stället för att använda hela bottenvåningen till centrumverksamhet föreslår vi att man bygger parkeringshus på del av bottenvåningen och resten av tomten, vilket inklusive en källarvåning skulle möjliggöra cirka 130 parkeringsplatser. Förslaget hindrar inte att man åstadkommer en stadsmässig fasad och ett trevligt gaturum. Endast en mindre planändring torde behövas, och kommunen och Ebo borde enkelt kunna träffa avtal om detta För Liberalerna Eslöv Astrid Nilsson Ann-Christin Waldén John Fidler Liberalerna Eslöv eslov@liberalerna.se