Samverkan skogsproduktion, processgrupp

Transkript

1 MINNESANTECKNINGAR 1(6) Datum Diarienr 2017/824 Samverkan skogsproduktion, processgrupp Tid: Plats: Deltagare: Lokal Sydney, World Trade Center, Klarabergsviadukten 70, Stockholm Dan Rydberg Skogsstyrelsen, Tommy Nilsson Sveaskog, Johan Sonesson Skogforsk, Mattias Magnusson Svenska kyrkan, Linda Eriksson Skogsindustrierna, Christian Rimpi Jokkmokks allmänning, Malin Sahlin Naturskyddsföreningen, Göran Örlander Södra, Eva Stattin Stora skog, Erik Petré Häradsallmänningarnas förbund, Lotta Möller Skogssällskapet, Nils Broman Norrasskogsägarna (Skype), Ola Kåren SCA (Skype), Thomas Höijer Sydved (Skype), Carl Appelqvist Skogsstyrelsen, Erik Sollander Skogsstyrelsen, Frånvarande: Karin Vestlund-Ekerby LRF Antecknat av: Ärende 1 Välkommen, inledning Erik Sollander och Carl Appelqvist Innehåll/Resultat Dan R hälsade välkomna. Karin Vestlund-Ekerby har tidigare anmält att hon inte kan denna dag. Ola och Nils kan endast vara med under förmiddagen. Målet för dagen är att alla arbetsgrupper har beskrivit hur arbetet går och huvuddragen i det man kommer att presentera. Att processgruppen diskuterat förslagen och återkopplat till arbetsgrupperna angående det fortsatta arbetet. Övriga frågor: Heurekakörningar. 2 Minnesanteckningar från 19 oktober Dan R: Vi fick någon synpunkt på anteckningarna som vi arbetat in. Ytterligare synpunkter? Diskussion Inga ytterligare synpunkter. Sammanfattning Dan R: Då lägger vi anteckningarna till handlingarna.

2 Skogsstyrelsen Minnesanteckningar (6) Ärende 3 Redovisning av läget i arbetsgrupperna Innehåll/Resultat AG 1: Skador Ola Kårén: (se bilaga 1). Vi har delat upp rapportskrivandet, rapporten börjar ta form. Vi är rätt åtgärdsinriktade. Rätt mycket kommer att handla om vilt och älg. Vi arbetar med ett tabellformat som komplement till texten (se bilagan). Vi planerar ett forskarseminarium till den 4 december. Det är ett 10-tal forskare, specialister på olika skadegörare. Tanken är att gå in i tabellerna och lyssna på forskarna om vad de tycker om åtgärder och prioriteringar. Vi funderar på Heureka. Det vore bra om man kan göra skattningar om vad effekterna kan bli. Diskussion Räknar med att det blir en tabell per skadegrupp. Stormskador indirekt är de med via granbarkborre. Viktigt att få med de ekonomiskt viktigaste storm, vilt, rotröta och några i föryngringsstadiet. Avsikten är att få med klimatförändringarna, vi tror flera skadegörare kommer att öka. Seminariet den 4 dec är tänkt som ett arbetsmöte, främst gruppen och forskarna, vill fler vara med går det nog bra. Tidigare finns resonemang om två typer av åtgärder investeringar från skogsägare och förbättringar/förenklingar från stat och andra. Så långt har inte resonemangen gått än, men kan mycket väl landa åt det hållet. Bra att koordinera arbetet med reglerade skadegörare som Jordbruksverket håller i. Sammanfattning Dan R: Flera bra inspel. Tack. AG 2 Infrastruktur Lotta Möller: (se bilaga 2). Vi har ringat in fyra huvuddelar. Vägar och fordon; Terrängtransport; Grunddata; Effektiva informationsflöden. Till dessa fyra har vi Båt/Tåg. För var och en av de fyra har vi brutit ner ytterligare. Dock inte framme vid några förslag ännu. Varje delgrupp har haft egna forskarkontakter. Vi har inte planerat något forskarseminarium. Kan bli kort om tid. Kanske bättre efter jul. Diskussion Relevansen av flera underlag typ renbruksplaner, grön infrastruktur mm diskuterades. Landade i att underlagen, även om de primärt inte handlar om skogsproduktion, ofta är relevanta då de kan ge signaler om var man kan eller inte bör agera. Att skala bort kunskap och underlag riskerar det att bli fel.

3 Skogsstyrelsen Minnesanteckningar (6) Ärende Innehåll/Resultat Vägar, basvägar mm innebär att man tar skogsmark i anspråk för detta, vilket innebär en del produktionsförluster, samtidigt som vägarna gör att ekonomin blir bättre för avverkningen Belys gärna det, liksom balansen mellan vägar och terrängtransport. Även klimatfrågorna som lämpliga vintertrakter kan behöva tittas på. Att underhålla befintligt vägsystem är minst lika viktigt som nybyggnation. Bör entreprenörerna ses som en del i infrastrukturen? Diskussionen landade i att om det är en entreprenör eller inte kanske inte är det viktiga utan fokus bör ligga på kommunikationsflödet. Syftet är att skapa förutsättningar vi ska inte skriva traktdirektiv. Tanken är att ta fram en tabell liknande den i grupp 1. Att det finns stora flaskhalsar i järnvägssystemet behöver absolut tas med. Praktisk erfarenhet väl så viktig som forskarkunskap. Viktigt att vi får realistiska förslag som kan fungera. Det är inte antalet kubikmeter som är viktigast, det är skogsproduktionens värde. Infrastrukturen är väldigt viktig för skogsproduktionens värde! AG 3 Effektivare skogsbruk Nils Broman (se bilaga 3) Vi försöker tydliggöra vägvalen för en effektiv skogsskötsel. Ska finnas lönsamhet. Fokus är PG arealen, med inriktning mot barrträd. Vi ska beskriva en ökad potential på PG-marken. Vi försöker medvetet att förenkla för att underlätta kommunikationen. Undviker att blanda in grundytor vid gallring osv (se tabellen i bilagan). Arbetsmässigt ligger vi rätt bra till, håller på att skriva rapporten. Diskussion En idé om SKA analyserna man kan utgår från SKA-15 och lägga till höjningar i AG3 och 4 och kanske dra ifrån AG 1 om skador, dagens skadenivå eller önskad lägre nivå. Här tar vi fram målbilder men olika ägare har olika. Här är en rekommendation om sätt att nå ett ekonomiskt skogsbruk. Att följa den är frivilligt. Bör vi byta ut uttrycket målbilder mot något annat, t.ex. strategi? Risk sammanblandning med målbilder för miljöhänsyn som ju ser annorlunda ut. Skadenivåer: Ansats att ca 25% av de förädlade stammarna faller bort till efter röjningen. Nivån stämmer nog för norra Sverige, i söder är förlusterna större.

4 Skogsstyrelsen Minnesanteckningar (6) Ärende Innehåll/Resultat Slutavverkningsåldrarna förutsätts minska framöver, när skogen blir mer kulturpåverkad. Även i SKA-15 minskar slutåldrarna. Där beror det även på att man inte vill öka det totala virkesförrådet och därför hugger hela tillväxten. Ansatsen att kunna få ett sammanhållet SKA anslag med gemensamma grundförutsättningar (kalkylränta, klimatanpassning mm) är bra. Skogsstyrelsen tar tillsammans med Johan Sonesson fram ett förslag på hur det kan göras. AG 4: Produktionshöjande åtgärder Thomas Höijer: (Se bilaga 4) Vi har delat in åtgärderna som följer: Dikningsverksamhet; Gödsling; Främmande trädslag; Trädförädling; Mer effektiv naturvård; Ståndortsanpassning; Anpassad viltstam; Optimerad Grothantering; Bättre utnyttjande av dåligt nyttjad mark. Vi har delat in oss i undergrupper. För varje åtgärd tänker vi beskriva: Produktionspotential; kunskapsläge; drivkrafter för genomförande inom skogsbruket; miljökonsekvenser; förutsättningar för genomförande. Alla undergrupper har tagit forskarkontakter. Diskussion Bland forskarkontakterna mest SLU, inga med miljöinriktning än. Carl har fått inspel från Malin på lämpliga och vidarebefordrar till Tomas. Prioritering av åtgärder. Än så länge tänker gruppen mest utifrån potentiell volymökning, miljökonsekvenser och möjlighet till samsyn. Även lönsamhet är ett viktigt kriterium. Vore bra om gruppen även gör en kostnads-nyttoanalys för de olika förslagen. Att hinna remittera till forskare före årsskiftet lär bli svårt. Flera grupper har svårigheter med forskarseminarier före jul. Kanske bättre att ha en samlad övning efter jul, för alla grupper? Tanken tidigare var att grupperna skulle ha möjlighet att justera sina rapporter efter inspel från forskarseminarierna, men om det är orealistiskt får vi tänka om och ta det i processgruppen. Har vi ytterligare behov av forskarinsatser efter seminariet får vi hantera det då. Sammanfattning Dan R: Tack för redovisningarna. Ni har fått rätt gott om medskick från processgruppen. Vi riktar in oss på ett gemensamt forskarseminarium för alla fyra grupperna efter jul. Skogsstyrelsen tar fram ett förslag på forskarkompetenser som bör delta och skickar ut till er för synpunkter.

5 Skogsstyrelsen Minnesanteckningar (6) Ärende Innehåll/Resultat Tanken är att tipsa Future Forests/SLU om vad vi tror kommer att behövas. Skogsstyrelsen tar fram ett förslag på ett sammanhållet SKA-anslag för att belysa effekterna av förslagen. Vi skickar ut det för avstämningen per e-post snarast. 4 Forskarseminarier för att göra första steget i den vetenskapliga analysen Dan R: Jag tror vi täckte in forskarseminarierna rätt väl under punkt 3. Bestäms att vi genomför ett forskarseminarium den 20 mars. 5 Kommunikation SKS rådgivande organ: Carl A: Vi informerar löpande i Skogsstyrelsens olika rådgivande organ om arbetet. En tanke vi haft är att ta upp preliminära rapporter från grupperna i några av råden. Vad tycker ni? Diskussion Det finns värden i att kunna få in synpunkter från råden. Samtidigt måste vi vara försiktiga med att belasta alltför hårt. Avsikten är att ha en bred remiss i slutet av arbetet. Sammanfattning Dan R: Skogsstyrelsen informerar i råden och ger möjlighet att lämna synpunkter till 1 mars. Sen har vi det som underlag till det vidare arbetet. Tidplan: Vi behöver definiera en tidplan för resten av arbetet. Efter diskussion landade gruppen i följande: Nov-17: SKS informerar i lämpliga rådgivande grupper om arbetet och ger möjlighet för aktörerna att lämna synpunkter. 1 jan-18: Arbetsgruppernas rapporter är klara. Publiceras så snart det går. 1 mars: Sista dag för synpunkter från aktörerna 20 mars: Gemensamt forskarseminarium Våren: Beredning av processgruppen av slutrapport 15 juni: Processgruppen klar med slutrapport. Hösten Sammanfattning Remittering av rapporten. Sista datum lämna synpunkter 30 sep. Dan R: Kan vi köra efter den tidplanen? Då gör vi så.

6 Skogsstyrelsen Minnesanteckningar (6) Ärende 6 Översyn av regelverk för återväxter 7 Det gemensamma ställningstagandet Innehåll/Resultat Kommunikation om AG-rapporterna: Carl A: Hur mycket bör vi kommunicera kring AG-rapporterna? Ska vi ha presskonferens, pressmeddelande eller liknande? Diskussion Flera menade att det nog är för tidigt att slå på trumman kring AGrapporterna. Däremot behöver vi förklara vad rapporterna är och processen framåt. En sammanfattande text om detta tas fram till 1 januari. Viktigt att det blir tydligt, även för arbetsgrupperna. Kanske bäst att lägga det som en nyhet i samband med att rapporterna släpps. Sammanfattning Dan R: Vi siktar på det att lägga det som en nyhet i samband med rapporterna. Dan R: Jag måste tyvärr avvika. Carl A tar över som ordförande. Erik S: SKS har ett regeringsuppdrag om att se över regelverket för återväxter. I uppdragsspecifikationen (se bilaga 5), framgår vad arbetet syftar mot. Uppdraget ska rapporteras till regeringen senast 31 mars Man har en referensgrupp till arbetet. Diskussion Flera av förslagen leder mot minskade krav på föryngringar kring kantzoner, hänsyn mm, alltså att man begränsar föryngringsplikten. Det finns risker med det. Samtidigt ger förslagen ökad valfrihet för skogsägarna, vilket skogsbruket borde uppskatta. Timingen blir lite märklig mellan regelverksuppdraget och det här arbetet. Samtidigt är möjligheten att skjuta på regeringsuppdraget väldigt små. Sammanfattning Carl A: Vi kan tala med projektet, påtala att den här gruppen har synpunkter. Carl A: Vi skjuter på punkten. 8 Övrigt Carl A: Heureka körningarna hade vi som övrig punkt, men vi har redan hanterat den ovan. 9 Kommande möten Nästa möte är den 28 nov, någonstans i Stockholm. Tommy N: Jag kollar om vi kan vara hos Sveaskog. 10 Avslutning Carl A: Tack för bra möte.

7 Bilaga Skador på skog Ola Kårén SCA, Bo Jansson BillerudKorsnäs, Anders Pettersson Sorsele Allmänning, Magnus Petersson Södra, Ulf Eriksson Vadsbo Skog, Jonas Bergqvist Skogsstyrelsen, Anna Marntell Skogsstyrelsen Rapport börjar ta form Inriktad på åtgärder Viltskador betonas Åtgärder i tabellform Forskarseminarium 4 december, 10-tal forskare Konsekvensanalys av förslag? Vad kan vi göra för att undvika skogsskador på grund av svampsjukdomar? Svampsjukdomar Lag / reglering Aktivitet / implementering /information Tidig upptäckt Kunskap om skadegörare Kompetens och stöd i diagnostik från forskare Tidig upptäckt genom återväxtkontroll Ståndortsanpassning, rätt trädslag Övervakningssystem Bedömning av hotbild utifrån förändrat klimat Ta fram riskprognoser utifrån klimat, väderlek och geografi Hjälp- eller omplantering utförd tidigt Utbilda skogsägare och personal FoU och teknik Utbildningar, web-stöd, appar Resurser på SLU Monitoring vid upptäckt, scanning av tex sporer, insekter, fjärranalys? Stöd/Bidrag Stat, näring Fasta anslag till rådgivning, kompetensförsörjning Stöd för akutbidrag, införa monitoringsystem? Uppdrag till forskare 1

8 Bilaga 2 Samverkansprocess skogsproduktion -Arbetsgrupp Infrastruktur Lotta Möller 1

9 Infrastruktur Vägar och fordon Terrängtransport (drivning) Grunddata Effektiva informationsflöden Båt, tåg? Vägar och fordon Vägar inventera/klassa, kompetens vid nybyggnation, samordnad vägplanering Fordon 74 ton, CTI m m vad vet vi? Resonera om möjligheter och begränsningar Lantmäteriet en flaskhals 2

10 Vägar och fordon Vägar inventera/klassa, kompetens vid nybyggnation, samordnad vägplanering Fordon 74 ton, CTI m m vad vet vi? Resonera om möjligheter och begränsningar Lantmäteriet en flaskhals Effektivt informationsflöde Traktdirektiv, produktionsrapportering, återrapportering Standardisering av informations- och kommunikationsformat Fler gemensamma rutiner Kommunikation hastighet och täckning Grunddata Befintliga Kommande/önskade 3

11 Övergripande Indirekt och stödjande påverkan på produktion Kompetens hitta, dela, bygga upp Gemensamma arbetssätt, system Samordning Praktisk erfarenhet viktig var finns de goda exemplen? Fortsatt process Första rapportutkast skrivs under november Skypemöte 8/11 Heldagsmöte 20/11 Skypemöte 7/12 Slutdatum 31/12 Forskarkontakter 4

12 Bilaga 3a Skogshushållning för hållbar skogsproduktion Mål Ökad produktion av grova, raka barrträd. Förkortad produktionstid och begränsad risk för skador. Skogshushållning innebär att med begränsade resurser (tid, likvida medel och areal att bruka) skapa största möjliga nytta. Med nytta avses här lönsamhet för skogsägaren och en hållbar försörjning av skogsråvara till ett biobaserat Sverige. Skogsskötselprogrammet 3T avser barrskog målklassad som PG (Produktion med Generell naturhänsyn) och förutsätter trakthyggesbruk (Fig 1). 3T tydliggör de viktigaste besluten avseende Trädslag, senaste Tidpunkt för åtgärd och beståndets Täthet efter utförd åtgärd. Avsikten är att ge en tydlig vägledning till effektiv skogsskötsel för skogsägare, myndighetspersoner, beslutsfattare och andra intressenter. Ståndortsanpassning och naturvårdsbiologiska överväganden ska alltid göras. Vägval effektiv skogsskötsel Mager mark (T12-T18) Medelgod mark (T19-24) Bördig mark (T25-G36) Trädslag vid skogsodling Tall Tall/Gran Gran Plantering utförs senast år barr/ha 2000 barr/ha 2200 barr/ha Täthet vid 1 m höjd 1600 barr/ha 1800 barr/ha 2000 barr/ha Antal röjningar Täthet vid 5 m höjd, efter röjning 1700 st/ha 2000 st/ha 2200 st/ha Antal gallringar Första gallring vid medelhöjd 12 m 12 m 12 m Täthet efter första gallring 900 st/ha st/ha st/ha Sista gallring vid medelhöjd 16 m 18 m 20 m Resultat av effektiv skogsskötsel Täthet vid föryngringsavverkning st/ha st/ha st/ha Medelstam vid föryngringsavverkning 0,2- m 3 fub 0,3- m 3 fub 0,4- m 3 fub Föryngringsavverkning vid år år år Figur 1. Skötselprogrammet 3T = Trädslag, Tid och Täthet, för hållbart svenskt barrskogsbruk. Förutsättningar och antaganden Skogsmarken har indelats i tre olika bonitetsklasser: Mager mark som utgör ca 20 %, Medelgod mark som utgör ca 50 % och Bördig mark som utgör ca 30 % av den produktiva skogsmarken i Sverige. Angivna mål inom respektive bonitetsklass motsvarar klassmitt, d v s T16, T22 och G28. Skötsel av enskilda bestånd justeras därför med +/- 10 %, beroende på om det enskilda beståndet ligger i övre eller nedre delen av intervallet. All plantering förutsätts ske med förädlade plantor av rätt proveniens.

13 Den kalkylränta som målmatrisen baseras på är 2,5 %. Tätheten avser antal huvudbarrplantor/ha efter föryngringsåtgärder och antal huvudstammar/ha efter sista röjning. Stammarna förutsätts vara jämt spridda över arealen. Andelen lövträd och naturligt föryngrade barrträd antas utgöra 15 % av stamantalet vid 5 meters höjd (efter minst 1 ungskogsröjning). De höjder som anges är medelhöjd på beståndsnivå, där övre höjd antas vara 1-2 meter högre än medelhöjd. Gallringar förutsätts ske med uttag riktat mot klenare träd och träd med kvalitetsfel (låggallring). "Sverige-tabellen" I figur 2 presenteras en förenkling av skötselprogrammet 3T kan användas som tumregler vid samtal om skogsskötsel, generell rådgivning eller som stöd för planering och uppföljning av olika skötselåtgärder i barrskog. Rekommendation Trädslag vid skogsodling Plantering utförs senast år 2 Täthet vid 1 m höjd Täthet vid 5 m höjd, efter sista röjning Första gallring vid medelhöjd Täthet efter första gallring Sista gallring vid medelhöjd Föryngringsavverkning vid Barrskog Tall/Gran barr/ha barr/ha st/ha 12 m st/ha 18 m år Figur 2. Tumregler för svenskt hållbart barrskogsbruk, 3T = Trädslag, Tid och Täthet. Om man ligger nära dessa värden kan man vara trygg med att man som skogsägare utnyttjar markens produktionsförmåga på ett effektivt sätt för att producera grova, raka barrträd med kort produktionstid och med begränsad risk.

14 Huvudrubrik Effektiv Skogsskötsel - gallring Dokumentansvarig Datum Olov Norgren Bilaga 3b Välskött gallringsskog Mål för hållbar skogsproduktion Gallringsskogen är i god tid utglesad till lagom täthet. Första gallring utförs vid 12 m höjd och sista gallring utförs senast vid 20 m höjd. De kvarstående, skadefria och vitala träden utnyttjar markens produktionsförmåga. Beskrivning Gallring syftar till att gynna de bästa träden så att deras volyms- och värdeutveckling ökar samtidigt som trädens motståndskraft mot skador stärks. Rätt timing och styrka i gallringen är av största vikt för god beståndsutveckling. Sent utförd och för hård gallring ökar skaderisken och kan leda till betydande tillväxtförluster. Vid val av träd att gallra beaktas kvalitet, vitalitet, trädslag och rumslig fördelning. Bäst gallringseffekt får man där det går att lämna skadefria och välväxande träd, jämnt spridda över arealen med i genomsnitt 2,5-3,5 meter mellan träden. För att möjliggöra god rumslig fördelning och selektivitet i urvalet eftersträvas smala stickvägar och långa stickvägsavstånd. Det ekonomiska utfallet av gallringen påverkas starkt av tidigare beståndsskötsel. Väl föryngrade och röjda ungskogar ger normalt ett positivt gallringsnetto. Eftersatt skötsel i skogar med många klena träd ger dyr gallring och risken att kvarstående träd skadas är stor. Nuläge Årligen gallras i Sverige ca ha. Enligt riksskogstaxeringen är det akuta gallringsbehovet 1,1 milj. ha. Trädhöjden vid förstagallring har ökat de senaste 15 åren och är nu i genomsnitt över 15 m. Även trädhöjden vid senare gallringar är betydligt högre än det önskvärda och ligger ofta över 20 m. Gallringsstyrkan varierar men är vanligtvis knappt 40 % i förstagallring och mellan 25 och 35 % i senare gallringar. Företagsvisa gallringsuppföljningar visar att bestånden ofta gallras till för låg täthet. Andel skadade träd efter gallring är i storleksordningen 3-7 %. Hur uppnå önskad målbild? Bestånd som röjs till önskad täthet får en dimensionsutveckling som leder till en acceptabel gallringskostnad vid 12 m beståndshöjd, då beståndet bör gallras. Behovet av förstagallring behöver identifieras i god tid så att gallringen hinner utföras i rätt tid. Uppdaterade skogsbruksplaner och tillgång till färsk laserskanning eller annan fjärranalys underlättar. Bestånd som genom röjning och förstagallring utglesats till tätheter om ca 2000 st/ha respektive 1200 st/ha behöver normalt max en gallring till vilken ska utföras senast vid 20 m beståndshöjd. Tätheten efter andra gallring ska vara ca 800 st/ha. Täta gallringsbestånd med många klena stammar röjs omgående - bättre sent än aldrig! Träd klenare än 8 cm lönar sig normalt inte att tillvarata. Förröjning av hindrande undervegetation utförs minst en vinter innan gallring. Som stöd för gallringens utförande kan gallringsmall användas. Om skogen sköts enligt ovanstående håller man sig normalt inom mallen. Uppföljning av gallring genomförs för att löpande kunna korrigera arbetet. HPR-gallring 1 används med fördel som en del i uppföljningen. Gallring utförs inte om risken för skador är påtagliga, såsom direkta skador av maskiner på träd, mark och vatten eller indirekta skador av snö och vind när beståndshöjden är för hög eller 1 Skogforsk har utvecklat ett datorprogram som både berättar hur mycket som gallrats antal träd och volym och gör en bedömning av hur mycket skog som står kvar i den gallrade avdelningen.

15 Huvudrubrik Effektiv Skogsskötsel - gallring Dokumentansvarig Datum Olov Norgren tätheten orsakat alltför upphissade kronor. Granbestånd som gallras sommartid stubbehandlas för att förhindra spridning av rotröta. Behov av åtgärder och utveckling Återkommande laserskanning som stöd för att kunna planera in gallring i rätt tid och i rätt område. Integrera HPR-gallring med interaktiv gallringsmall med varning till gallringsskördaren när tätheten närmar sig lägsta nivå i mall Informationsinsatser där alla skogsägare med behov av röjning och förstagallring uppmärksammas på behovet och prognos på när åtgärden senast bör utföras.

16 Bilaga 3c Tryggad föryngring Målbild När huvudträdslaget når 1 m medelhöjd ska beståndet hålla det trädslag samt minst det antal stammar per ha som är lämpligt för ståndorten. Föryngring av skogsmarken på ett kostnadseffektivt och betryggande sätt är grunden för anläggning av det nya beståndet och avgörande för skogsbrukets ekonomi. Vilka metoder som används ska styras av markens förutsättningar och skapa rätt förutsättningar för efterföljande skogsbruksåtgärder Syftet med att skapa en tryggad föryngring är att säkerställa att skogsmarkens produktionsförmåga och ekonomi nyttjas på bästa. Markberedning Markberedning utförs, för att skapa bästa förutsättningar för tillväxt och överlevnad i föryngringen, senast en växtsäsong efter avverkning till det antal godkända planteringspunkter som är lämpligt för ståndorten. Metod väljs efter vad som är tekniskt möjligt och ekonomiskt motiverat. Metoden ska minimera markpåverkan utifrån de krav som ställs på antal godkända planteringspunkter. För att säkerställa att resultatet är tillfredställande utförs uppföljning efter utförd åtgärd. På vissa marker är markberedning inte lämplig utifrån tekniska, kulturhistoriska, sociala, ekologiska eller ekonomiska aspekter. På dessa marker är det av största vikt att plantering utförs omgående efter avverkning. Plantering Plantering utförs senast andra växtsäsongen efter avverkning med det antal plantor som är lämpligt för ståndorten. Ståndortens förutsättningar ska vara styrande vid val av trädslag. Tall och gran är huvudträdslag men alternativa trädslag kan vara lämpliga utifrån skogsbrukarens mål och ekonomiska överväganden. Plantmaterialet bör vara av bästa tillgängliga förädlingsgrad och anpassat till ståndorten. För att säkerställa ett tillfredställande resultat utförs återväxtkontroll en växtsäsong efter utförd åtgärd. Vid behov utförs kompletterande åtgärder för att säkra föryngringen. Sådd och självföryngring kan vara alternativ till plantering på marker med dokumenterat goda förutsättningar för dessa föryngringsmetoder. Utveckling, behov av forskning och regeländringar Godkänd planteringspunkt, utredning av SKS

17 Tillgång på bra plantmaterial i tillräcklig mängd, vem ansvarar för utveckling och anläggning plantager Tillägg och ev ändring i Riksskogstaxeringens metodik för att fånga kontollpunkten 1m Tillägg och ändring i SKS Återväxtuppföljning för att fånga kontrollpunkten 1m. Idag används 5/7 år och för mycket löv räknas som godkänd föryngring. Lagstiftning kring användning av vegetativt förökat material bör förenklas Krav på godkänd plantering, behöver kravnivån ändras, när är löv godkänd huvudstam? Metodutveckling av markberedning och mekaniserad plantering Plantskyddsmedel insekter och vilt, vidareutveckling Planttyper lämpliga för plantering där markberedning inte är möjlig Nuläge % godkända föryngringar enligt kraven i skogsvårdslagen. Hur skulle det se ut om lagens krav motsvarade gruppens förslag? Antalet björkhuvudstammar i har fördubblats på tio år. Tilläggsinformation till taxen. Jonas Fridman rikstaxen funkar våra föreslagna höjdnivåer?

18 Bilaga 3d Vital ungskog Mål för hållbar skogsproduktion Ungskogen är vid 5 meters höjd röjd till rätt stamantal och trädslag utifrån sin ståndorts förutsättningar. Beskrivning Med röjning menas beståndsvårdande utglesning av plant- och ungskog, utan att gagnvirke tas tillvara. Syftet med röjning är att skapa bra förutsättningar för de bästa träden av önskat trädslag. Röjningens utförande beror på markägarens mål för beståndet. Röjning bör ses som en investering för att skapa hög framtida avkastning. Ett röjt bestånd ger snabbare dimensionsutveckling och större valfrihet i framtiden. Grövre stammar möjliggör t ex lägre avverkningskostnad och högre virkesvärde i kommande avverkningar. Nuläge I Sverige föryngringsavverkas årligen ca hektar. När föryngringen vuxit upp till en ungskog behöver den röjas. Om man räknar med 1,5 röjning i genomsnitt skulle det årliga röjningsbehovet vara cirka hektar i landet. Den faktiska röjningen har varit mycket lägre, vilket har medfört att det har byggts upp ett "röjningsberg" av nästan 1 miljon ha ungskog som borde ha röjts hektar har i genomsnitt röjts om året de senaste 10 åren, enligt Riksskogstaxeringens uppgifter. Dagens röjningsnivåer räcker knappt för att hålla den ordinarie ungskogsröjningen i schack, men påverkar knappast röjningsberget. Därför behöver röjningen öka. Hur uppnå önskad målbild? Vid ungskogsröjning är det egenskaperna hos träden som avgör vilka stammar som lämnas. Röjning påverkar både beståndets framtida volymproduktion och beståndets kvalitetsegenskaper. Resultatet av röjningen eller enkelställningen beror av röjningstidpunkten, röjningsstyrkan och stamvalet. Ungskogsröjning utförs normalt vid 2-3 m höjd och eventuell slutröjning göras innan beståndet når 5 m höjd. Stamantalet efter röjning får inte vara så högt att stammarna tappar i tillväxt fram till första gallring, rekommenderat stamantal är stammar/ Ha beroende av bonitet. (Se tabell 3T). Individvalet är viktigare än exakt förband. Det röjda beståndet bör bestå av friska, raka och finkvistiga träd av önskat trädslag, samt av träd med utvecklingsbara kronor och god rumslig fördelning. Röjningstidpunkt Huvudprincipen är att röjning ska utföras innan de tänkta huvudplantornas tillväxt hämmas av andra plantor. Tidig och hård röjning ger mer grovt virke, men stamvalet begränsas om man väntar för länge. Vanligtvis skall inte röjning ske innan barrträden nått 2 meters höjd om man vill undvika en ytterligare röjning på grund av lövuppslag. På mycket bördiga marker där lövet tidigt konkurrerar med barrträden kan en tidigare lövröjning behöva göras. Naturliga föryngringar och sådder behöver nästan alltid röjas för att de är skiktade eller gruppställda. Överskuggning är allvarligare än trängsel i sidled. Det gäller särskilt för tallplantor.

19 Röjningsstyrka Röjningsstyrkan brukar anges som antal stammar per hektar som lämnas efter röjning. Valet av röjningsstyrka beror på trädslag, bonitet och målet med röjningen. Även stamantalet före röjning, beståndshöjd och höjdfördelning samt risken för framtida skador på beståndet har betydelse. Val av stammar Det enskilda trädets olika egenskaper och kravet på jämn rumslig fördelning, avgör vanligen om en stam röjs bort eller inte. Det slutgiltiga stamvalet blir som regel en kompromiss mellan dessa faktorer. Friska träd med utvecklingsbara kronor av önskat trädslag gynnas. Raka och finkvistiga träd gynnas. En god rumslig fördelning eftersträvas. Om målet är att lämna stammar per ha ska det i medeltal vara 2 m mellan dem, dock minst 0,6 m. Trädslagsval Huvudreglerna vid val av trädslag är att tall gynnas på torr och frisk mark med lägre bördighet medan gran är att föredra på bördigare mark som är frisk eller fuktig, vårtbjörk passar på frisk mark, och glasbjörk på fuktig mark. Contortatall kan vara ett alternativ på torra och friska marker i Norrland och norra Svealand. Blandskog passar på många marker. Gran och tall är bra på medelgoda marker. En inblandning av björk är bra i de flesta skogar, framför allt de fuktiga. Uppföljning Uppföljning på beståndsnivå görs genom provytor löpande under röjningsarbete. Hitta kunskap om skogsskötsel: Skogsstyrelsen. Skogsskötselserien, Skogskunskap - din guide och rådgivare. Behov av åtgärder och utveckling Öka kunskapen, genom forskning, om tillväxten i dagens ungskog och skogens utveckling efter röjning, samt sprida kunskapen till alla markägare. SLU, Skogforsk och SKS åtgärdar. Utveckla metod/ formel för framskrivning av plant- och ungskogs höjdtillväxt i skogsbruksplaner, för att lättare fånga röjningsbehovet. SLU och Skogforsk åtgärdar. Enklare att från SKS hemsida hitta till Skogsskötselserien. SKS åtgärdar. Mer och bättre information om att finns. Skogforsk åtgärdar.

20 Bilaga 4 Dnr [20XX/XXXX] Produktionshöjande åtgärder Rapport från samverkansprocess skogsproduktion

21 Författare [Förnamn Efternamn] Omslag [Ev. bildtext, Förnamn Efternamn på fotograf och/eller illustratör] Redaktör [Förnamn Efternamn] Projektledare [Förnamn Efternamn] Projektgrupp [Förnamn Efternamn]

22 Innehåll Förord 4 Sammanfattning 5 Summary 6 Produktionshöjande åtgärder 7 Dikningsåtgärder (Granqvist) 7 Dikesrensning 7 Markavvattning 8 Skyddsdikning 8 Gödslingsåtgärder (Turesson/Falkeström) 8 Fastmarksgödsling med kväve 8 Askåterföring på fastmark 8 Gödsling av torvmark 9 Behovsanpassad gödsling 9 Främmande trädslag (Prescher/Höijer) 9 Redan introducerade främmande trädslag 9 Nya trädslag 9 Trädförädling (Prescher/Höijer) 10 Förädling med fröplantager 10 Förädling med somatisk embryogenes 10 Mer effektiv naturvård (Thuresson/Falkeström) 10 Ståndortsanpassning (Forsberg/Drott) 10 Anpassad viltstam (Forsberg/Drott) 11 Optimerad GROT-hantering (Prescher/Höijer) 11 Bättre utnyttjande av dåligt utnyttjad mark (Thuresson) 11 Slutsatser 12 Litteratur/källförteckning 13 3

23 [RAPPORT 2017/X om den ingår i rapportserien annars RAPPORTENS NAMN.] [Klicka här för att börja skriva förordet.] [Ort] i [månad ÅÅÅÅ] Förord [Förnamn Efternamn] [Titel på beslutande], Skogsstyrelsen [Förnamn Efternamn] [Titel huvudförfattare], Skogsstyrelsen 4

24 [RAPPORT 2017/X om den ingår i rapportserien annars RAPPORTENS NAMN.] Sammanfattning [Klicka här för att börja skriva sammanfattningen.] 5

25 [RAPPORT 2017/X om den ingår i rapportserien annars RAPPORTENS NAMN.] Summary [Klicka här för att börja skriva den engelska sammanfattningen.] 6

26 [RAPPORT 2017/X om den ingår i rapportserien annars RAPPORTENS NAMN.] Produktionshöjande åtgärder Referenser och fotnot Angående referenser, var konsekvent och använd i första hand fotnoter för att öka läsbarheten. Vi använder oss av funktionen Infoga fotnot som finns i Word på fliken Referenser. Bilder och figurer Om rapporten skrivs för att publiceras i Skogsstyrelsens rapportserie behöver grafikern få bilder och figurer som separata filer i filformatet JPG. Dikningsåtgärder (Granqvist) Dikesrensning Produktionspotential i Sverige Kunskapsläge Drivkraft för genomförande inom skogsbruket Miljökonsekvenser Förutsättningar för genomförande 7

27 [RAPPORT 2017/X om den ingår i rapportserien annars RAPPORTENS NAMN.] Markavvattning Produktionspotential i Sverige Kunskapsläge Drivkraft för genomförande inom skogsbruket Miljökonsekvenser Förutsättningar för genomförande Skyddsdikning Produktionspotential i Sverige Kunskapsläge Drivkraft för genomförande inom skogsbruket Miljökonsekvenser Förutsättningar för genomförande Gödslingsåtgärder (Turesson/Falkeström) Fastmarksgödsling med kväve Produktionspotential i Sverige Kunskapsläge Drivkraft för genomförande inom skogsbruket Miljökonsekvenser Förutsättningar för genomförande Askåterföring på fastmark Produktionspotential i Sverige Kunskapsläge Drivkraft för genomförande inom skogsbruket Miljökonsekvenser Förutsättningar för genomförande 8

28 [RAPPORT 2017/X om den ingår i rapportserien annars RAPPORTENS NAMN.] Gödsling av torvmark Produktionspotential i Sverige Kunskapsläge Drivkraft för genomförande inom skogsbruket Miljökonsekvenser Förutsättningar för genomförande Behovsanpassad gödsling Produktionspotential i Sverige Kunskapsläge Drivkraft för genomförande inom skogsbruket Miljökonsekvenser Förutsättningar för genomförande Främmande trädslag (Prescher/Höijer) Redan introducerade främmande trädslag Produktionspotential i Sverige Kunskapsläge Drivkraft för genomförande inom skogsbruket Miljökonsekvenser Förutsättningar för genomförande Nya trädslag Produktionspotential i Sverige Kunskapsläge Drivkraft för genomförande inom skogsbruket Miljökonsekvenser Förutsättningar för genomförande 9

29 [RAPPORT 2017/X om den ingår i rapportserien annars RAPPORTENS NAMN.] Trädförädling (Prescher/Höijer) Förädling med fröplantager Produktionspotential i Sverige Kunskapsläge Drivkraft för genomförande inom skogsbruket Miljökonsekvenser Förutsättningar för genomförande Förädling med somatisk embryogenes Produktionspotential i Sverige Kunskapsläge Drivkraft för genomförande inom skogsbruket Miljökonsekvenser Förutsättningar för genomförande Mer effektiv naturvård (Thuresson/Falkeström) Produktionspotential i Sverige Kunskapsläge Drivkraft för genomförande inom skogsbruket Miljökonsekvenser Förutsättningar för genomförande Ståndortsanpassning (Forsberg/Drott) Produktionspotential i Sverige Kunskapsläge Drivkraft för genomförande inom skogsbruket Miljökonsekvenser Förutsättningar för genomförande 10

30 [RAPPORT 2017/X om den ingår i rapportserien annars RAPPORTENS NAMN.] Anpassad viltstam (Forsberg/Drott) Produktionspotential i Sverige Kunskapsläge Drivkraft för genomförande inom skogsbruket Miljökonsekvenser Förutsättningar för genomförande Optimerad GROT-hantering (Prescher/Höijer) Produktionspotential i Sverige Kunskapsläge Drivkraft för genomförande inom skogsbruket Miljökonsekvenser Förutsättningar för genomförande Bättre utnyttjande av dåligt utnyttjad mark (Thuresson) Produktionspotential i Sverige Kunskapsläge Drivkraft för genomförande inom skogsbruket Miljökonsekvenser Förutsättningar för genomförande 11

31 [RAPPORT 2017/X om den ingår i rapportserien annars RAPPORTENS NAMN.] Slutsatser [Klicka här för att börja skriva brödtexten.] 12

32 [RAPPORT 2017/X om den ingår i rapportserien annars RAPPORTENS NAMN.] Litteratur/källförteckning [Angående referenser, var konsekvent. Se instruktionstext under Rubrik första kapitlet.] [Klicka här för att börja skriva litteratur/källförteckning.] 13

33 Dnr 2017/525 Bilaga 5 UPPDRAGSPECIFIKATION Föreskrifter för anläggning av skog

34 Projektbeställare Magnus Viklund Projektledare Bert Krekula Projektgrupp Jonas Bergqvist Jörgen Ringagård NN (från distrikt)

35 Innehåll 1 Projektets/uppdragets namn Beställare av projektet/uppdraget Bakomliggande motiv Bakgrund Etappmål om ett variationsrikt skogsbruk Regeringsuppdraget Aktuella frågor i projektet Tidsplan och kalkyl för förberedelserna Finansiering Administrativa förutsättningar Mål Effektmål Projektmål/uppdragsmål Uttolkning av uppdraget Kommunikation och samverkan Leveranser Projektmålets fokus Beställarens identifierade risker Resurspersoner Övrigt Bilagor och referenser

36 UPPDRAGSSPECIFIKATION Föreskrifter för anläggning av skog Definitioner Ord/förkortning Förklaring 4

37 UPPDRAGSSPECIFIKATION Föreskrifter för anläggning av skog 1 Projektets/uppdragets namn Föreskrifter för anläggning av skog 1.1 Beställare av projektet/uppdraget Magnus Viklund, enhetschef på tillsynsenheten. 2 Bakomliggande motiv 2.1 Bakgrund Etappmål om ett variationsrikt skogsbruk Regeringen presenterade 2014 en svensk strategi för biologisk mångfald och ekosystemtjänster (Proposition 2013/14:141). En av strategins tio etappmål är att bestämmelser har förtydligats så att det senast 2015 finns goda förutsättningar för ett variationsrikt skogsbruk. Av propositionen framgår att Skog och skogsmark kan nyttjas för många ändamål, t.ex. för produktion av virke och annan biomassa, rekreation, friluftsliv, jakt, rennäring och turism. Ett variationsrikt skogsbruk kan åstadkommas på många olika sätt, dels inom ramen för det som betecknas som trakthyggesbruk, dels med alternativa metoder. Möjligheter med ett variationsrikt skogsbruk med exempelvis en högre andel lövskog är en viktig komponent i detta och kan ha betydelse för att minska sårbarheten för klimatförändringarna och dess effekter. I propositionen aviserade regeringen ett uppdrag till Skogsstyrelsen att se över föreskrifter och allmänna råd till 6 SvL. Motivet var att säkerställa att regler inte försvårar eller förhindrar för en markägare att använda sig av alternativa brukningsformer Regeringsuppdraget I regleringsbrevet för 2017 fick Skogsstyrelsen uppdraget Föreskrifter för anläggning av skog : Skogsstyrelsen ska, med hänsyn tagen till regeringens ambition om en växande bioekonomi och ett fossilfritt Sverige, vid behov revidera föreskrifter för anläggning av skog på produktiv skogsmark så att de understödjer skogspolitikens jämställda mål om produktion och miljö. I uppdraget ingår att se över uppföljningen av föryngringarnas kvalitet från såväl produktions- som miljösynpunkt så att ett hållbart brukande av skogar kan uppnås. Utöver målet om ett variationsrikt skogsbruk framgår ytterligare motiv till uppdraget. De jämställda skogspolitiska målen ska beaktas utifrån regeringens ambition om en växande bioekonomi och ett fossilfritt Sverige. I dialog med Näringsdepartementet har Skogsstyrelsen fått ytterligare klargöranden om uppdraget: Produktionsmål ska framkomma med förnuftighet och vikten av att sprida risker i skogsodlingen ska beaktas. Bioekonomi ska ses i ett brett perspektiv och avse både produktion och miljö, där lönsamhet även gäller 5

38 UPPDRAGSSPECIFIKATION Föreskrifter för anläggning av skog miljöaspekter (t ex. upplevelsevärden). Vidare ska uppdragets formulering att revidera föreskrifter vid behov observeras. Näringsdepartementet har lämnat till Skogsstyrelsen att bedöma vilka regler som ska ses över. I dialogen diskuterades t ex. regler för främmande trädslag och för brynmiljöer, liksom att analysera möjligheten att reglera en varierad intensitet av skogsodling inom brukningsenhet. 2.2 Aktuella frågor i projektet Skogsstyrelsen har identifierat ett behov av att se över regler inom flera områden. Ett prioriterat område är föreskrifterna till 6 SvL om återväxtplikt och praxis kring begreppet om huvudplantor. Föreskrifterna är gamla, samtidigt som föryngringsmetoder, plantmaterial och produktionsforskning har utvecklats. Utifrån detta behov och från etappmålet om ett variationsrikt skogsbruk har Skogsstyrelsen tagit fram en kunskapssammanställning kring föreskrifterna till 6 SvL. Underlaget pekar på ett antal områden, där Skogsstyrelsen har föreskriftsrätt, där det finns behov av åtgärder, bland annat: Kraven för antal huvudplantor per hektar kan vara för höga ur ett produktionsperspektiv, främst för höga ståndortsindex. Detta kan försvåra möjligheten att odla blandbestånd av barr- och lövträd och leda till negativa konsekvenser för biologisk mångfald, rennäring och sociala värden. Föreskrifterna för hjälpplantering förefaller inte tidsenliga och är i praktiken svåra att tillämpa. Föreskrifterna för högsta godtagbara luckighet är inte anpassade efter forskningsresultat som visar att mindre luckor har en ganska liten betydelse för beståndets tillväxt. Trädslag som är godkända som huvudplantor ingår inte i de allmänna råden, vilket är en brist. I många bestånd nyttjas produktionspotentialen alltför dåligt när lågproducerande trädslag tillåts bilda grund för ny skog. Även miljömässiga och sociala dimensioner bör vägas in vid bedömning av vilka trädslag som är godkända som huvudplantor. Regler för godkänd föryngring kan missgynna naturlig föryngring. Definitionen av markberedning är bristfällig, vilket kan försvåra för uppföljning och adekvata restriktioner. Skogsodling med främmande trädslag är ytterligare ett område med behov av reviderade regler. Skogsstyrelsen fick 2009 ett regeringsuppdrag att se över lagstiftningen för främmande trädslag. Av utredningens förslag framgick att främmande trädslag kan möjliggöra en ökad virkesproduktion och riskspridning i samband med klimatförändringar och angrepp av skadegörare. Vidare föreslogs att bättre reglera ekologiska risker, t ex nära skyddade områden för att minska negativa effekter på biologisk mångfald, ekosystemtjänster och sociala värden. Utredningens förslag omhändertogs inte. Regelverket för främmande trädslag, 9 6

39 UPPDRAGSSPECIFIKATION Föreskrifter för anläggning av skog skogsvårdsförordningen (2010:956), är alltjämt oförändrat, varför behovet av reviderade regler kvarstår. Miljömålsrådet har initierat ett antal samverkansprojekt mellan myndigheter för att öka takten i miljömålsarbetet. Ett sådant är projektet om övergångszoner mellan skogs- och jordbruksmark, där Jordbruksverket (projektansvarig) och Skogsstyrelsen medverkar. Myndigheterna har ett gemensamt ansvar för de ofta artrika men dåligt utvecklade brynmiljöerna. Målet i projektet är att öka både kunskap om och anläggning och skötsel av skogsbryn mellan skogs- och jordbruksmark i syfte att gynna biologisk mångfald och sociala värden etc. För detta krävs en analys av behov och möjlig utformning av olika styrmedel. Detta kopplar till Skogsstyrelsens översyn av regler för att anlägga skog, och kan även medföra förslag på vissa ändringar av föreskrifter och allmänna råd till 30. Behov kan även finnas att se över exempelvis skyddszoner mot sjöar, vattendrag, kulturmiljöer och bebyggelse. En möjlighet att åstadkomma ett variationsrikt skogsbruk kan vara att variera brukandeintensiteten inom en brukningsenhet. Frågan är i sin linda, men har diskuterats inom Näringsdepartementet. Bland annat är det oklart vilka bemyndiganden Skogsstyrelsen har, och vilka som eventuellt behövs för att variera brukandeintensiteten. Uppdraget ger en möjlighet att pröva idén genom att övergripande analysera förutsättningarna för att variera brukningsintensiteten. Regler för anläggning av skog omfattar även vegetativt förökat material. Enligt Skogsstyrelsens kunskapssammanställning ligger skogsodling med vegetativt förökat material långt under tillåtet arealtak och förväntas inte öka nämnvärt under ett antal år. Reglerna är enkla att använda och ändamålsenliga ur aspekter som rör genetisk variation. Den brist på empirisk kunskap och erfarenhet av materialets effekter för en rad värden bör vägleda hur materialet hanteras i lagstiftningen. Likafullt kan det finnas behov av att i enstaka fall medge undantag från nuvarande regler. Av den anledningen bör frågan om undantag omfattas av projektets översyn. Regeringsuppdraget omfattar även att se över uppföljningen av föryngringarnas kvalitet, dvs. återväxtuppföljningen. Om uppdraget leder till förslag till förändringar av föreskrifter m.m., påverkas återväxtuppföljningen, varför det är viktigt att ha i åtanke att eventuella förslag ska gå att följa upp. 3 Tidsplan och kalkyl för förberedelserna Projektet etableras, en projektplan med budget, resurspersoner och kommunikationsplan färdigställs av projektledaren och fastställs av styrgruppen senast den 2 maj Senast den 31 mars 2018 redovisas projektet till regeringskansliet och som en slutrapport i Skogsstyrelsens Rapportserie. 4 Finansiering Projektplanen ska innehålla en budget för uppdraget. Personal inom skogsavdelningen redovisar på egen enhet. Övriga inlån från regioner och distrikt samt externa tjänster redovisas på enhet 805 (tillsyn). 7

40 UPPDRAGSSPECIFIKATION Föreskrifter för anläggning av skog 5 Administrativa förutsättningar Arbetet inom projektet redovisas på verksamhetsgren 430 och projektkod Andra eventuella administrativa förutsättningar klargörs i projektplanen. I övrigt genomförs projektet enligt Skogsstyrelsens modell för projektstyrning. 6 Mål 6.1 Effektmål Öka måluppfyllelsen av skogspolitikens jämställda produktions- och miljömål genom att; i) Vid behov revidera föreskrifter för anläggning av skog på produktiv skogsmark; och ii) Se över uppföljningen av föryngringarnas kvalitet. 6.2 Projektmål/uppdragsmål Uttolkning av uppdraget Uppdraget kan ses ha två delar, där den ena delen främst gäller en översyn av lagstiftning och den andra delen gäller en uppföljning över föryngringarnas kvalitet. Uppdragets första del har följande mål: I) Se över och vid behov föreslå reviderade regler för 6 Skogsvårdslagen med förordning, föreskrifter och allmänna råd; II) Se över och vid behov revidera förslag i tidigare utredning om regler för skogsodling med främmande trädslag; III) Ge förslag på regler för att främja anläggning och eventuell skötsel av skogsbryn. Behov kan även finnas att se över exempelvis skyddszoner mot sjöar, vattendrag, kulturmiljöer och bebyggelse; IV) Göra en övergripande analys av förutsättningarna för att variera brukningsintensiteten. Av analysen ska framgå vilka bemyndiganden Skogsstyrelsen har, och vilka som eventuellt skulle behövas för att variera brukandeintensiteten. För- och nackdelar med förslaget kan belysas med konkreta exempel; och V) Ge förslag på att i vissa fall medge undantag från regler för vegetativt förökat skogsodlingsmaterial. Översynen kan leda till förslag på ändringar av lagstiftningen i de delar som gäller hänsyn till naturvårdens, kulturmiljövårdens och rennäringens intressen, samt samråd inom renskötselns året-runt-marker. I översynen ska de jämställda skogspolitiska målen beaktas. Projektet ska i möjligaste mån beakta regeringens mål att regler ska främja företagens tillväxt samt att kostnader till följd av regler ska minska. Om behov finns att revidera föreskrifter för anläggning av skog, ska föreslagna förändringar beskrivas och en konsekvensutredning tas fram till mars

41 UPPDRAGSSPECIFIKATION Föreskrifter för anläggning av skog Uppdragets andra del avser att se över uppföljningen av föryngringarnas kvalitet från såväl produktions- som miljösynpunkt så att ett hållbart brukande av skogar kan uppnås. Förslag på hur uppföljningen ska gå till ska beskrivas i projektplanen Kommunikation och samverkan Föryngringsplikten är en central del av skogspolitiken. En översyn av föreskrifter om anläggning av skog har en stor potentiell påverkan och många aktörer i samhället kan vilja följa arbetet. Kommunikation är viktigt i projektet och bör exempelvis involvera samverkansprojektet för skogsproduktion, Nationella sektorsrådet och Centrala frö- och plantrådet, liksom med Jordbruksverket avseende frågan om brynmiljöer. Samverkan även med forskningen är betydelsefull. Det är viktigt att redan initialt klargöra att rådgivande grupper har en rådgivande och inte en styrande roll. Projektet bör samla intressenter till en inledande workshop för att informera om uppdraget och ta in synpunkter. Intressenter kan på så sätt ta del av information, bidra med synpunkter och bör förankra och kommunicera informationen inom respektive organisation. Av workshopen liksom vid annan samverkan ska det tydligt framgå att det är Skogsstyrelsen som beslutar om de förslag som redovisas i uppdraget. Workshopen kan exempelvis följas upp med Skypemöte(n) innan rapporten färdigställs. Kommunikation och samverkan ska beskrivas i projektplanen Leveranser Senast den 31 mars 2018 redovisas projektet som en slutrapport i Skogsstyrelsens Rapportserie. 6.3 Projektmålets fokus Resultat Kostnad Tid Den relativt snäva tiden för projektets genomförande måste särskilt beaktas. 7 Beställarens identifierade risker Den största risken förefaller vara svårigheten att ta fram föreskrifter som understödjer det ena av de jämställda miljö- och produktionsmålen och samtidigt inte motverkar det andra. Denna målkonflikt kräver en mycket omsorgsfull hantering av projekt- och styrgrupp. 9

42 UPPDRAGSSPECIFIKATION Föreskrifter för anläggning av skog Uppdragets breda formuleringar i regleringsbrevet och relativt snäva tidsram kan kollidera med alltför höga ambitionsnivåer i projektgruppen om uppdragets innehåll och omfattning. Projekt- och styrgrupp kan behöva prioritera vilka regler som är i störst behov av översyn och vilka övriga frågor som ska ingå i projektet. Projektet kan ha svårt att leva upp till eventuella externa förväntningar på vilka revideringar som ska göras. Förväntningar och möjligheter att påverka uppdraget bör därför tidigt stämmas av med externa aktörer. Ytterligare en risk kan vara att det saknas resurser till externa tjänster. Eftersom projektet är ett regeringsuppdrag bör resurser till projektet prioriteras. 8 Resurspersoner Projektets styrgrupp består av Magnus Viklund (ordf.), Dan Rydberg, Johan Eriksson och Sanna Black-Samuelsson. Projektledaren rapporterar till styrgruppen och kallar till och deltar vid styrgruppens möten. Projektgruppen består av Bert Krekula (projektledare), Jonas Bergqvist, Jörgen Ringagård och representant(er) från distrikt. Som resurspersoner finns behov av Lennart Svensson (GI-enheten), jurist och kommunikatör, samt troligen specialister främst från enheterna för tillsyn, skog och policy och analys. Projektgrupp och resurspersoner specificeras i projektplanen. Projektet behöver stöd av externa resurspersoner, t ex för en översyn av 6. Resurspersonernas roller i arbetet ska framgå av projektplanen. 9 Övrigt Arbetet ska utgå bland annat från de kunskapsunderlag och övriga dokument som framgår under avsnitt 10. En översyn av regler för handel med skogsodlingsmaterial (Förordning 10 ) ingår inte i uppdraget. Övriga förutsättningar som framkommer under projekttiden hanteras av styrgruppen. 10 Bilagor och referenser Bilaga Dokumentnamn Datum Version Regeringens proposition 2013/14: En svensk strategi för biologisk mångfald och ekosystemtjänster. Regeringen, Näringsdepartementet Regleringsbrev för budgetåret 2017 avseende Skogsstyrelsen inom utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel