Frågor och svar Anslutning av mun- och tandvården till Patientdataarkivet

Transkript

1 Frågor och svar Anslutning av mun- och tandvården till Patientdataarkivet

2 Version Ändring Författare Datum 1.0 Första versionen Seppo Turunen, Satu Aalto Avsikten är att verksamhetsenheterna för mun- och tandvård (både offentliga och privata) ska ansluta sig till Patientdataarkivet senast Genom SuunTa-pilotprojektet som koordineras av THL har man försökt säkerställa att mun- och tandvårdens informationssystem kan anslutas till Kanta enligt den lagstadgade tidtabellen. I detta dokument har vi samlat frågor som framkommit i samband med SuunTa-pilotprojekten i Tammerfors och Lahtis och THLs expertläkares och experters svar på dem. Pilotorganisationerna använder InNet Oy:s WinHit (Lahtis) och Tietos Lifecare (Tammerfors) och största delen av frågorna kommer från utvecklarna av dessa informationssystem. Dokumentet uppdateras enligt behov. Om du inte hittar den information du behöver, kan nya frågor skickas till adressen kantapalvelut@thl.fi De koder för mun- och tandvården som förekommer i dokumentet kan laddas ned från den Nationella kodtjänsten på adressen: Ett sammandrag av koderna i patient- och hälsojournaler finns på THLs webbplats på adressen: 2 (18)

3 INNEHÅLL Syfte med det material som tillfogats tanden... 5 Resorption... 5 Stiftpelare... 5 Identifikationsbenämning för proteser... 5 Oavslutad preparation, provisorisk fyllning... 6 Tandrot, rotfyllning... 7 Servicehändelse... 7 Anteckning om besöksorsak... 7 Palpationsfynd... 8 Utvecklingsstadium... 8 Uppgift om erupterade tänder... 8 Annat vårdmaterial... 9 Plackindex... 9 Index och beräkning av dem Miniimplantat Implantatbro Protetiska fästen Observationer och fynd i stödjevävnaderna Observationer och fynd i tanden Tandens position Noggrannare uppgifter än de gällande specificerade Informationssäkerhetsauditering av patientdatasystem Aktuell tandstatus, Medical Records-meddelande Hantering av SUU- och HAM-vyerna Täckprotes på roten Antecknande av gränsytan mellan tanden och tandköttet Protetisk tand som ersätter tanden Diameter hos fyndet i munslemhinnan Antecknande av annan protetisk konstruktion Identifieringsuppgifter för tänder Aktivitetsgrad hos pulpakaries Fraktur i roten Lymfknutornas status Tänder som avlägsnats på grund av karies Retinerad tand Korrigering av en felaktig anteckning i Kanta (18)

4 INDEX Aktivitetsgrad hos pulpakaries Aktuell tandstatus, Medical Records-meddelande Angivande av annan protetisk konstruktion Angivande av gränsytan mellan tanden och tandköttet.. 15 Annat vårdmaterial... 9 Anteckning om besöksorsak... 7 Diameter som fund i munslemhinnan Fraktur i roten Hantering av SUU- och HAM-vyerna Identifieringsbeteckning för proteser... 6 Identifieringsuppgifter för tänder Implantatbro Index och beräkning av dem Informationssäkerhetsauditering av patientdatasystem 14 Korrigering av en felaktig anteckning i Kanta Lymfknutornas status Miniimplantat Noggrannare uppgifter än de gällande specifikationerna 14 Oavslutad preparation, provisorisk fyllning... 6 Observationer och fynd i stödjevävnaderna Observationer och fynd i tanden Palpationsfynd... 8 Plackindex... 9 Protetisk tand som ersätter tanden Protetiska fästen Resorption... 5 Retinerad tand Servicehändelse... 7 Stiftpelare... 5 Syfte med det material som tillfogats tanden... 5 Tandens position Tandrot, rotfyllning... 7 Täckprotes på roten Tänder som avlägsnats på grund av karies Uppgift om erupterade tänder... 8 Utvecklingsstadium (18)

5 Syfte med det material som tillfogats tanden 1. Då material antecknas i status måste det alltid ha något syfte. I Exceltabellen över informationsinnehåll finns 4 syften listade: fyllning, fasad, ytbeläggning och annat. Räknas en protetisk krona som fyllning eller som annat syfte? Betyder fyllning alla konstruktioner som ersätter avsaknad på hårdvävnad, varvid även kronor hör hit, eller enbart fyllningar? Fyllning är ett syfte med tillfogat material och avser mera allmänt ersättande av tandvävnad som avlägsnats på grund av karies. Fasad, ytbeläggning och annat är fyllnadsmaterial som av andra orsaker tillfogats tanden. I syftet annat ingår också kronor. En protetisk krona räknas inte som fyllning, utan den är tandspecifika protetiska konstruktioner under rubriken CodeId = 80. Fyllningar hör till Ytspecifika observationer på tanden. CodeId = 30. Syfte med det material som tillfogats tanden (STH6): Annat. Vad betyder detta? Exempel? Exempelvis upphöjning av bettet med plomberingsmaterial. Resorption 2. Då man tolkar Excel är det inte möjligt att samma tand kan ha flera resorptioner. Man kan välja bara en. Kan man anteckna enbart resorption för tanden utan preciseringar? Det är i princip möjligt att alla resorptioner finns hos samma tand men situationen är sällsynt och saknar praktisk klinisk betydelse. Specifikationerna innehåller upprepning av uppgifter som gäller Observationer och fynd i tanden. Stiftpelare 3. Förs stiftpelare in i Kanta som Annat vårdmaterial? Det är väl en annan sak än rotkanalstift. Rotkanalstift och stiftpelare är på denna noggrannhetsnivå samma saker, även om det tekniska genomförandet och materialet skiljer sig. Klinikern får utan röntgenbild uppgift om att det finns ett stöd i tandens rotkanal. 4. Då stiftpelare och inte krona har antecknats för tanden, vad ska man föra in i Kanta? Stiftpelare är väl en annan sak än rotkanalstift. Används Annat vårdmaterial? En gjuten stiftpelare görs samtidigt som kronan, så de kan i princip inte förekomma åtskilda. Stiftpelare utan krona är mycket osannolikt men som situationen ändå förekommer är det tydligast att föra in uppgiften som rotkanalstift. Detta berättar då för tandläkaren att det finns något beaktansvärt i roten. 6. Stiftpelare och rotkanalstift är två olika verktyg men bägge förs uppenbarligen in i Kanta som rotkanalstift? I informationssystemet har detta genomförts så att på en stiftpelare görs alltid en protetisk krona men vid rotkanalstift bibehålls tandens egen krona. Bägge förs in i Kanta som rotkanalstift. Identifikationsbenämning för proteser 7. Var får man identifikationsbenämningar för proteser? Skapar varje informationssystem en egen godtycklig benämning, som alla informationssystem sedan använder? Det finns ingen allmän benämning på samma sätt som för t.ex. implantat. Hur skapas benämningen? 5 (18)

6 Det finns inga officiella nationella benämningar, utan de skapas i systemet eller så numrerar tandläkaren proteserna. Lösproteser kan t.ex. ges benämningar om patienten har flera proteser och får en ny. Med hjälp av benämningen kan man specificera vem som har tillverkat protesen. I sjukhus eller vårdhem kan lösproteser ges benämningar så att de inte förväxlas mellan patienterna. Oavslutad preparation, provisorisk fyllning 8. I vissa patientdatasystem syns oavslutad preparation grafiskt i profilbild, med läkemedel i tanden. I statusbilden kan ingå karies eller inte (t.ex. om preparationen har påbörjats på grund av en olycka och inte karies). Det torde vara fråga om hur oavslutad preparation visas i status? Är avsikten att den ska uttryckas med hjälp av provisorisk fyllning? Då finns det alltså två uppgifter om tanden: läkemedel i rotkanalen och provisorisk fyllning? Det torde vara bäst att ersätta provisorisk fyllning först då man använder SFA-kod och inte då man använder SGB-kod? Oavslutad preparation beskrivs med både provisorisk fyllning och läkemedelsbehandling pågår, men bara om läkemedel har kunnat sättas. Provisorisk försvinner först då man gör permanent fyllning SFA SFB SPC. 9. I de funktionella specifikationerna ingick en anvisning om att 1:a ytan och alla kariesytor bör få provisorisk fyllning när man använder åtgärdskoder som börjar på SGA. Då är ju preparationen oavslutad och pågår och det finns läkemedel i rotkanalen. Preparationen slutförs med SGB-koder, men koden kan inte avlägsna karies- eller andra provisoriska anteckningar, utan de försvinner först med fyllningskoder som börjar på SFA. Alla gör inte tandfyllningen under samma besök även om de gör rotfyllning med SGBkod. Försvinner den provisoriska fyllningen först med fyllningskoder? Provisorisk fyllning förblir i kraft tills en SFA-, SFB- eller SPC-åtgärd utförs (varaktig reparation). Syftet med anteckningen om provisorisk fyllning är att tandläkaren lättare ska se genast om arbetet är oavslutat. Om karies förblir i kraft och en provisorisk fyllning inte förs in automatiskt är status inte ajour och man måste alltid hämta den senaste åtgärdsuppgiften. 10. Preparation pågår men läkemedel kan inte sättas i rotkanalen på grund av blödning, då kan vi inte föra in uppgift om Läkemedel i rotkanalen i Kanta. Vill man i Kanta ha in uppgift om oavslutad preparation? Hur ska uppgiften då föras in? Om läkemedel inte har kunnat sättas i rotkanalen på grund av blödning, beskrivs saken som fri text under rubriken Åtgärder. 11. Vilken av följande specifikationer beskriver situationen ej läkemedel : Läkemedel i rotkanalen Ingen rotfyllning i rotkanalen Rotfyllning Annat vårdmaterial Ingen rotfyllning i rotkanalen och / eller fri text under rubriken Åtgärder. 6 (18)

7 Tandrot, rotfyllning 12. Vill man inte att tandens olika rötter ska lokaliseras? Vill man inte ha uppgift om i vilken rot rotkanalen finns? Anges det inte t.ex. vid hemisektion vilken rot som avlägsnades? Och finns uppgiften i Kanta? Rötterna specificeras inte tills vidare. 13. I vissa informationssystem är tändernas rötter specificerade, så situationen kan vara den att hos samma tand finns det rotfyllning i en rot medan den andra roten är tom. Kan man då föra in uppgiften Rotfyllning i roten i Kanta? Om det finns läkemedel i en rot men inte i den andra, kan uppgiften Läkemedel i rotkanalen föras in i Kanta? Om man har försökt öppna rotkanalen, men det finns varken läkemedel eller rotfyllning i någon tandrot, ska uppgiften Ingen rotfyllning i rotkanalen föras in? Syftet med status är att fästa uppmärksamhet vid saker som är av betydelse för vården, inte att konstatera saker som inte förutsätter åtgärder. Om det finns flera alternativ, väljer man det alternativ som förutsätter vårdåtgärder. Om det finns fyllning i en rot och men inte i den andra (roten är ankyloserad och har inte kunnat öppnas men ingen förändring i rotspetsområdet), väljs rotfyllning. Om den andra roten inte är fylld och man vill fästa uppmärksamhet vid saken, väljs ingen rotfyllning i rotkanalen. Om läkemedel inte har kunnat sättas i roten på grund av blödning, dokumenteras ej läkemedel = den abakteriella inverkan har inte börjat. Detta steg måste göras på nytt om man vill fästa uppmärksamhet vid saken. Om det inte finns läkemedel i den ena roten men nog i den andra väljs ej läkemedel, eftersom medicineringen ännu inte är färdig. Om man har försökt öppna rotkanalen men inte har lyckats och det inte har gått att sätta läkemedel i den, dokumenteras ingen rotfyllning i rotkanalen, Dokumenteras inte om öppningen har stannat på pulpacavumnivå. 14. Måste 6:e ytan kunna anges om kronan saknas och enbart roten finns kvar? Det är inte nödvändigt eftersom 6:e ytan på sätt och vis inte längre existerar. 15. Om det finns bara rötterna kvar av tanden och en rot har avlägsnats så förs rot eller del av tand in i Kanta? Del av tand, skulle man anta? Rot är det tydligare alternativet med tanke på vården, eftersom det indikerar att tanden avlägsnats. Del av tand förstås sannolikt så att tanden fortfarande skulle kunna restaureras (förutsätter inte avlägsnande). Servicehändelse 16. Skulle det gå att med specifikationer förtydliga att mun- och tandvården inte kommer att foga en enskild servicehändelse till servicehelheten? Eller hur man kommit överens? En servicehändelse inom mun- och tandvården = ett besök Anteckning om besöksorsak 17. Hur antecknas besöksorsaken? För att dokumentera besöksorsaken används ICD-koderna. De alternativa ICPC-koderna är mycket snäva för munhälsovårdens del. (Se också handboken om AvoHILMO Besöksorsak/diagnos: 7 (18)

8 ICD-10-klassificeringen på OID kodservern: ICPC2-klassificeringen på OID kodservern: Definition/beskrivning: Med besöksorsak avses här en inom hälso- och sjukvården utbildad persons syn på klientens hälsoproblem eller orsaken till servicehändelsen. Besöksorsaken kan vara en redan fastställd diagnos, som uttrycker en på medicinsk kunskap baserad uppfattning om orsaken till hälsoproblemet eller så kan den vara en annan syn som den yrkesutbildade personen har på det symtom eller problem som klienten beskriver. Ändamål: Statistik och forskning om klienternas besöksorsaker inom den öppna primärvården. Utveckling av patientgrupperingen. Klassificeringar: ICD-10-sjukdomsklassificering ICPC-2-klassificering Patientens diagnos/problemförteckning hör till de gemensamma kärnuppgifterna för primärvården och den specialiserade sjukvården som ska kodas på samma sätt i hela landet. Inom primärvården kan man alternativt använda klassificeringen ICD-10 eller ICPC-2 vid lagring av diagnos/besöksorsak. Palpationsfynd 18. I status kommer många oerupterade tänder, och alla palperas inte. Vill man i Kanta ha uppgifter om alla oerupterade tänder också när de inte har palperats utan bara när palpation har gjorts och det har konstaterats att tanden antingen kan palperas eller inte. Om man vill ha information om alla oerupterade tänder i Kanta, så går det att producera något antagande om palpationsfynd? Syftet är dokumentera fynd endast när de är av betydelse för vården. Exempelvis om överkäkens trea inte har brutit fram, utrymmet har gått förlorat och tanden kan palperas buckalt, är det viktigt att dokumentera observationen eftersom saken kan påverkas terapeutiskt. Utvecklingsstadium 19. Är Tandframbrott genom tandalveolen en precisering av Utvecklingsstadierna: Tandens rotspets är öppen, Tandens rotspets är sluten och Tandens follikelstadium? Med andra ord kan uppgiften Tandframbrott genom tandalveolen ges bara när något av de ovannämnda utvecklingsstadierna har antecknats? STH01_TS_Luokitukset_ Tandframbrott genom tandalveolen är enligt vår åsikt inte en tilläggsuppgift till follikelstadiet eller till rotspetsuppgiferna, eftersom en tand på follikelstadiet ännu inte har erupterat genom tandalveolen och i rotsituationerna har tanden redan erupterat. Är inte Tandframbrott genom tandalveolen ett Utvecklingsstadium? Tandframbrott genom tandalveolen är ett utvecklingsstadium, men också en tilläggsuppgift till de andra sakerna som nämns. Ibland finns det bara litet ben ovanpå tandanlaget och tanden har erupterat genom benet i ett tidigt skede, då det kan uppstå förbindelse till munnen genom tandköttet. Detta är av betydelse bl.a. med tanke på inflammationsrisken. Uppgift om erupterade tänder 20. Tandframbrott genom tandalveolen; anteckningssätt. Fall 1: En patient kommer för undersökning av munnen. Tanden undersöks men läkaren undersöker inte om tanden har erupterat genom tandalveolen. 8 (18)

9 Enligt specifikationerna skickas uppgiften Tandframbrott genom tandalveolen till Kanta-arkivet endast om uppgiften är ja. Nej skickas aldrig till Kanta-arkivet. När patientens uppgifter hämtas i Kanta-arkivet och uppgiften Tandframbrott genom tandalveolen inte finns, är patientdatasystemet tvunget att tolka avsaknaden av uppgift som ett nej, varvid systemet visar att tanden inte har erupterat genom tandalveolen fast tandläkaren inte ens undersökt saken. Då kan den som läser information få uppfattningen att tandläkaren har undersökt saken och konstaterat att tanden inte har erupterat genom tandalveolen. Fall 2: Möjligheten att palpera oerupterade tänder. I bägge fallen blir alltså svaret i dokumentet/kanta-arkivet nej fast man inte tagit ställning till saken. Uppgiften nej står alltså för två saker: nej och har inte undersökt/har inte tagit ställning. Detta verkar konstigt, och ett bättre alternativ vore att svarsalternativen på dessa frågor också skulle uppta ett tredje alternativ; har inte tagit ställning/har inte undersökts. Vore det skäl att specificera ett tredje alternativ för dessa uppgifter? Utgångspunkten är att en observation (också nej ) baserar sig på undersökning. Nej uppgift saknas. Avsikten är inte att varje tand hos varje patient ska bedömas med avseende på variabeln i fråga, utan bara när tandens eruption är försenad. Har oftast att göra med bettutvecklingen. När problemet åtgärdas eller försvinner utan åtgärder, försvinner anteckningen i status. Annat vårdmaterial 21. Kan ni precisera vad som avses med Annat vårdmaterial (STH10 codeid99)? Betyder det rotfyllning? Är det samma sak som Rotfyllning annat material (STH10b och codeid 9)? Rotfyllning annat material är annat material än guttaperka (t.ex. silverstift eller Rocanal). Annat vårdmaterial är annat än vanligt läkemedel (biokalk) (t.ex. endomethason). Härmed vill man föra fram att behandlingen pågår. Biokalk kan finnas länge i kanalen och till slut förlora effekten, men vissa läkemedel måste avlägsnas ur kanalen, eftersom de blir till skada efter en viss tid. Annan rotfyllning = permanent Annat vårdmaterial = rotfyllningen har ännu inte gjorts Plackindex 22. Tar man med plackindex ställning till på hur många ytor det förekommer plack eller till plackens tjocklek? Man tar ställning till på hur många ytor plack förekommer. 23. Kan maskinen räkna ut plackindex automatiskt på grund av statusanteckningarna eller måste vi göra upp en egen tabell för plackindex, som baserar sig på sextanter? Kan räknas automatiskt. Alla system har inte denna egenskap, så då behövs något hjälpmedel för beräkningen. 9 (18)

10 Index och beräkning av dem 24. Beräknas alla index alltid när status lagras eller bara när kontrollstatus lagras? Alltså räknar programmet indexen i realtid i samband med varje lagringsgång oberoende om det är fråga om ett kontrollbesök eller något annat, t.ex. ett jourbesök (som kunderna vill ha det) eller bara när det är fråga om kontroll? Alltså när man använder SAA02 e.d. Index beräknas i samband med en helhetsundersökning. Den enskilda patientens hälsotillstånd kan då följas med hjälp av indexen och samtidigt produceras organisationsspecifik och nationell statistik. För dessa behov insamlas i allmänhet en indexuppgift/år/patient även om det skulle ha gjorts flera undersökningar under året. 25. I WHO:s anvisning sägs att index bör räknas för 32 tänder och inte för 28. Vilket är det rätta sättet? Det har blivit praxis att basera beräkningen på endast 28 tänder bl.a. därför att visdomständerna sällan bryter fram, bryter fram endast delvis eller saknas helt och hållet. Orsaken till att de avlägsnats är då någon annan än karies. Finlands nationella statistik och separata utredningar (bl.a. undersökningen Hälsa 2011) baserar sig vid beräkningen av DMF-index på 32 tänder, så som WHO:s manual säger (The basis for DMFT calculations is 32 teeth, i.e. all permanent teeth including wisdom teeth). T Ska alltså beräknas för 32 tänder och uppgiften korrigeras i följande version av de funktionella specifikationerna. 26. Räknas blödningar och plack med i de parodontala indexen (BOP och PLI) då det är fråga om en implantatskruv som antecknats i status? Nej, inte om implantatet är täckt. Hur är det med en implantatdistans ovanpå skruven? Ja, om det finns någonting som placken kan fastna på. Och en helt färdig implantattand? Ja, den räknas. 27. Ska man vid beräkningen av parondontala index följa God medicinsk praxis- rekommendationerna, där även visdomständerna ska räknas med i de parodontala indexen? Ja, visdomständerna ska alltså räknas med. 28. Enligt specifikationerna kan plack- och tandköttsinflammationsindex inte beräknas utan att man ger ytspecifika uppgifter om mängden plack och tandköttsinflammationens svårighetsgrad. Bägge indexen PI och GI krävs i Kanta. I praktiken ska bägge antecknas i status, men Excel över informationsinnehållet kräver inte mängden plack och tandköttsinflammation krävs inte alls. På vilket sätt avser man att dessa uppgifter ska produceras? Plackindex, Plaque index, PlI (Sillness & Löe 1964, se Terveysportti) Plackens tjocklek bedöms på tandens gingivala tredjedel genom att tänderna och tandköttet blåses torra. Den undersökta tandens, tandgruppens eller samtliga tänders PlI fås som ett medelvärde av de indextal som uppmätts för olika ytor. 0= ingen plack syns och fastnar inte heller när man skrapar tandens marginala tredjedel med sond 1= ingen plack syns men fastnar när man skapar tandens yta med sond 2= placklager som syns med blotta ögat 3= rikligt med 1 2 mm tjockt placklager Gingivalindex, Gingival Index, GI (Löe 1967) 10 (18)

11 GI anger inflammationen hos mjuka vävnader utifrån de marginella förändringarna där. Man tycker lätt med sond på tandköttet och masserar tandköttskanten. En persons GI fås genom att man beräknar medelvärdet av indextalen för de undersökta tandytorna 0= friskt tandkött, ljusrött, fast och spänstigt 1= lindrig inflammation, tandköttskanten lätt rodnande, lätt svullen. Från tandköttsfickan kan blöda färglös tandköttsvätska 2= måttlig inflammation, ytan röd eller blåröd och glansig, den marginella tandköttskanten är svullen. Tandköttsfickan blöder när man försiktigt masserar tandköttskanten med ett trubbigt instrument. 3= kraftig inflammation, ytan röd eller blåröd, svullen. Blödning när man blåser luft, ulceration. Uppgifterna kan produceras t.ex. i form av en separat tabell. Eller så kan de antecknas i status och plockas in i en tabell därifrån. 29. Beräkningen baserar sig i vissa informationssystem på användarens plackanteckningar om parodontal status och CPI utnyttjas inte alls. Kunderna vill ha bort hela CPI, eftersom de anser att det är inexakt. Vi behåller dock CPI tills THL eller någon annan instans beslutar något annat. Men användaren kan om han eller hon så vill lätt anteckna plack för flera tänder på en gång i systemet utan att man måste klicka på plack för varje yta separat. Gör det något fast vi behåller detta noggrannare sätt att beräkna CPI: Plackytor / alla ytor * 100? Det går om man får det att stämma överens (tekniskt) med placktänder/alla tänder. CPI är inte avsett för diagnostik utan för screening. 30. Räknas övertaliga tänder? I vissa informationssystem räknas för närvarande övertaliga avlägsnade tänder till dmf. De räknas inte. 31. Räknas Utvecklingsstadier; rotspetsen öppen, sluten? Finns det andra utvecklingsstadier där det vore skäl att kontrollera om de ska räknas med? En tand ska antecknas i status då dess 1:a yta syns och då DMF. 32. Räknas fynd på 6:e och 7:e ytan (karies, fyllningar): räknas DMFS och DMF? Räknas inte, 7:e ytan beskriver inte karies, och 6:e ytan är tilläggsuppgift om annan yta (vid gränsytan mellan tanden och tandköttet) 33. I Sverige räknas i fråga om incisiverna och caninerna endast 4 tandytor till alla möjliga index. I Finland torde man räkna samtliga 5 ytor? Man räknar 4 ytor. 34. Räknas Rotfyllning, Läkemedel i rotkanalen till DMF? Om man räknar så hur gör man med ytorna? I Sverige räknas 4 ytors fyllning. Om det inte finns annan karies så bara 1 yta (den måste gå igenom den). 35. Räknas en saknad tands 5 ytor till DMFS indexen? 4-5 ytor beroende på tand (se ovan) 36. Räknas samma tand till DMFS och DMF-indexen bara en gång fast där skulle finnas flera fynd och fyllningar? Ja. 11 (18)

12 37. Räknas inaktiv karies till DMF-indexen? Ja (men inte emaljkaries) gränsen är dentinkaries 27. DMF/dmf: d gäller 0-5-åringar och D dem som är över 5 år? Ja 38. IDCAS-index har efterlysts av bl.a. Helsingfors SHVS < Bra förslag, tas med bland utvecklingsidéerna. 39. Vill THL veta antalet intakta munnar? Denna information insamlas inte tills vidare, men är i sig viktig information. 40. BOP: är formeln: antalet blödande ytor / (antalet tänder x 6) x 100 % = BOP %? OBS! I detta fall kan för en tand antecknas blödning i 6 olika mätpunkter. Observationer som gäller tandkött är från 4 ytor, även om djupen är från 6 ytor 41. CPI: Sker beräkningen enligt ålder som följer: För dem som är under 7 år beräknas inte CPI Beräknas inte. För 7-19-åringar beräknas CPI endast enligt anteckningar för tänderna 16, 11, 26, 36, 31 och 46, dvs. utifrån varje sextants första etta och en sexa Ja. För dem som är över 19 år beräknas CPI utifrån anteckningar för samtliga 28 tänder Ja. 42. Användningen av CPI-index baserar sig på Medicinalstyrelsens anvisning av (DNr 5638 / 02 / 84). På beräkningen av CPI inverkar: Tandsten (sub och supra), Ja. Tandköttsfickor och tandköttsblödningar? Ja. Miniimplantat 43. Uppfattas miniimplantat som implantat? Men miniimplantat har ingen identifikationsbenämning, storlek, skydd och partinummer eller har de? Miniimplantat uppfattas som implantat, dvs. dessa preciseringar kan arkiveras i informationsinnehållet. 12 (18)

13 Implantatbro 44. Räknas en sådan konstruktion som implantatbro där den ena stödtanden är en implantattand och den andra en egen tand? Detta är ju inte en konstruktion som rekommenderas men man ser den i det praktiska arbetet. Ja, det räknas som en implantatbro. Hybriden är inte specificerad, eftersom den är relativt sällsynt i Finland, i Tyskland används den mera och rätt utförd är den en fungerande konstruktion. Protetiska fästen 45. Är protetiskt klotformat fäste och skenfäste Protetiskt precisionsfäste STH27? Vad är Fastsittande protetiskt stöd på tandytan STH27? Klotformat fäste och skenfäste är protetiska precisionsfästen. Fastsittande protetiskt stöd är en metalldel på tandens ockusalyta, som i allmänhet kräver att tanden slipas (överför bettryck även till tandytan och från den protetiska konstruktionen) Observationer och fynd i stödjevävnaderna 46. I gruppen Observationer och fynd i tandens stödjevävnader - STH9 Observationer i tandköttet finns fynden: Blödning i tandköttet Varbildning i tandköttet Gingival hyperplasi Synlig biofilm på tandytan Synlig tandsten på tandytan Tandsten på tandytan under tandköttet Blödning och varbildning kan i informationssystemet anges för tandköttsfickans mätpunkter. Förs observationen in i Kanta på mätpunktsnivå eller som en uppgift på tandnivå eller tandytenivå? Uppgiften förs in i Kanta på tandytenivå. Gingival hyperplasi: förs uppgiften in i Kanta på ytnivå? Om så är fallet, används säkert inte 1:a ytan? Förs in i Kanta på tandytenivå, 1:a ytan används (är möjligt men mycket sällsynt) Plack och tandsten förs in på ytnivå, även 1:a ytan är med. Duger detta arrangemang? Ja. Observationer och fynd i tanden 47. Ska alla fynd i STH5-gruppen kunna antecknas ytspecifikt? Måste t.ex. fraktur eller diskrepans i fogen kunna ges som ytspecifik information? Är det specificerat vilka som krävs i form av ytspecifika uppgifter? STH5 gäller observationer och fynd i tanden inte ytspecifika. 13 (18)

14 Tandens position 48. Positionen anger tandens läge. Exempelvis som resultat av tandreglering kan en tand ha flyttats till en annan plats än den där den ursprungligen fanns. I Sverige vill FK (Försäkringskassan) ha denna information. I databasen finns alltså två fält: det ena är tandens nummer och det andra är positionen. Exempelvis: tand 15 (=tandens nummer) finns på platsen för tand 14 (=position 14). Behövs denna information i Finland? Tills vidare har den inte upplevts som nödvändig, men kan vid behov dokumenteras bland tilläggsuppgifterna. Noggrannare uppgifter än de gällande specifikationerna 49. I fråga om vissa saker innehåller informationssystemen noggrannare uppgifter än vad specifikationerna kräver. T.ex. medfödd avsaknad av tand, material, inlay / onlay fyllningar m.m. Vissa kunder har efterlyst sätt att anteckna dem, och sådana har också genomförts. Det finns egna särskilda sätt att anteckna Inlay, Onlay och ¾ krona. De finns t.ex. i Effica och har inte heller utelämnats i Lifecare. Visuellt finns Inlay på insidan av de valda ytorna medan onlay också finns på ytsidan. På bilden syns Inlay upptill och under den Onlay. Ett sätt att anteckna ett fynd så att det täcker 2:a, 3:e, 4:e eller 5:e ytan helt och en del av 1:a ytan. Näst lägst ner på bilden. Hur för man in detta i Kanta och hur kan man läsa det där? Ett reglerbart punktfynd överskrider inte gränserna för ytan. Hur förs sådana in i Kanta och hur läser man dem där? Om patientdatasystemet kan lagra dokumentation på en noggrannare nivå än specifikationerna är det tillåtet, men i arkivet lagras uppgifterna strukturerat i enlighet med specifikationerna. Informationssäkerhetsauditering av patientdatasystem 50. Utlovas nya externa auditeringar av informationssystemen efter att Kanta tagits i bruk inom mun- och tandvården? En extern informationssäkerhetsauditering utförs i fråga om systemen för mun- och tandvården. Auditeringar efter ibruktagandet övervägs bl.a. efter att de nya väsentliga kraven specificerats. Enligt specifikationerna 2016 ska man förbereda sig på FPAs samtestning i fråga om de uppgifter som ska arkiveras och informationssystemens nya funktioner. Aktuell tandstatus, Medical Records-meddelande 51. I dokumentet Suun terveydenhuollon potilaskertomusmerkintöjen toiminnalliset määritykset 2016 hänvisas till specifikationen av informationsinnehållet och sägs följande: När uppgifter hämtas i Patientdataarkivet söks aktuell tandstatus i Patientdataarkivet så att man söker det senaste dokumentet med tilläggsvyn HAMK och Patientdataarkivet återsänder det dokumentet och alla senare dokument med vyn HAM. I dokumentet earkiston_medicalrecords_sanomat_v196.doc har jag inte hittat hur en sådan förfrågan ska specificeras. Är det möjligt att få mer information om hur sökningen ska göras (med vilka värden för sökparametrarna ska förfrågan göras)? 14 (18)

15 Sökning av aktuell tandstatus finns beskriven i dokumenten earkiston_medicalrecords_sanomat_v197 samt potilastietojärjestelmien käyttötapauksissa, vrs. 2.8 på webbplatsen Kanta.fi. Hantering av SUU- och HAM-vyerna 52. En annan något oklar sak är hur uppgifterna i SUU-vyn ska hanteras, dvs. i första hand ska anteckningarna i SUU-vyn, t.ex. enligt informationsinnehållet i STH03, upprätthållas eller innehåller dokumenten i SUU-vyn alltid bara den information som dokumenteras under det aktuella besökt? Inte anteckningarna men entries enligt varje LABEL nivå ska upprätthållas dvs. senaste entry Observationer i incisiverna ersätter tidigare motsvarande entry. Exempel: under patientens första besök utförs åtgärder samt dokumenteras uppgifter enligt informationsinnehållet i STH03 (t.ex. de övre incisivernas synlighet). I arkivet lagras de dokument som finns i SUU- och HAM-vyerna. Följande gång avlägsnas en tand. Uppgifter om denna åtgärder uppkommer i såväl HAM som SUU. När uppgifterna lagras i arkivet innehåller patientens senaste SUU-vy bara uppgifter om avlägsnandet av tanden och alltså inte den information som dokumenterades om incisivernas synlighet den första gången. Om man senare vill granska patientens bettstatus, måste patientdatasystemet hämta alla dokument i patientens SUU-vyn och av dem sammanställa en aktuell bettstatus. Har vi tolkat dokumenten rätt, dvs. är processen denna? Eller ska patientdatasystemet kanske använda dokumentet i den senaste SUU-vyn och därifrån kopiera uppgifterna enligt STH03-STH06-specifikationen som underlag för den nya SUU-vyn, varvid den SUU-vy som lagras i arkivet alltid innehåller den senaste, aktuella informationen. Ja, patientdatasystemet hämtar alla entries och visar den senaste av var och en. Täckprotes på roten 53. När det är fråga om en täckprotes på roten, är tanden en protestand eller lagras tandens nummer i Kanta? Det är enbart en rot (och eventuellt precisionsfäste.) Protestanden finns i själva protesen. Angivande av gränsytan mellan tanden och tandköttet 54. STH01 Tändernas nuvarande skick: Observationer och fynd i tanden, ytspecifika observationer och fynd på tanden, observationer och fynd i tandens fästvävnad, för dessa finns specifikationen/tilläggsuppgiften: gränsytan mellan tanden och tandköttet. När antecknas t.ex. karies även som gränsyta, hur stort området är det fråga om? Finns det någon exakt specifikation eller är det utföraren som bestämmer? I det nuvarande systemet kan man anteckna enbart t.ex. karies på gränsytan, de nya specifikationerna förutsätter att även tandytan är med. Det finns inte någon exakt specifikation av gränsytan mellan tanden och tandköttet, detta är beroende av utförarens bedömning. En tand har fem ytor (+ 7:e ytan: rotspetsen). Den sjätte ytan, gränsytan mellan tanden och tandköttet, är bara en precisering, den antecknas som en del av den andra ytan, inte som en självständig yta, t.ex. karies på den buckala gränsytan är C36, inte C6. Karies på ocklusalytan som fortsätter till lingualytan och gränsen för tandköttet är C (18)

16 Protetisk tand som ersätter tanden 55. Vilken skillnad är det mellan dessa: Protetisk tand som ersätter tanden (CodeId 1) och Enskild protetisk krona (CodeId20)? Den ena beskrivs som att tanden har reparerats genom att ersätta hela tanden eller en del av den med en protetisk tand och den andra en enskild protetisk krona har installerats på tanden. STH13b: enskild protestand (CodeId 11) STH27: protetisk tand som ersätter tanden (CodeId 1) är samma sak. Innehållet blev kvar på två ställen då uppgifterna strukturerades. Med tanke på användargränssnittet vore det bra att ange bägge på samma sätt, så att användaren förstår vad det är fråga om (det blir inte olika anteckningar för samma saker). Diameter hos fynd i munslemhinnan 56. Storleken på fyndet i munslemhinnan uppges i allmänhet som t.ex. 5mm x 3mm. I Kantaspecifikationerna uppges den dock mindre exakt (t.ex. 1-5mm). Beskriver detta fyndets diameter eller vad? Tandläkaren mäter längden och bredden noggrant för att kunna följa förändringen. Med det mera inexakta sätten kan man inte riktigt följa förändringen. Hur förs uppgiften in i earkivet? Det är fråga om diametern, eller om förändringen är mycket långsmal bedöms dess diameter som om den vore cirkelrund. Användargränssnittet kan t.ex. uppta munslemhinnorna, där man kan ange olika stora fläckar. Avsikten är att uttrycka att det finns en förändring som bör uppmärksammas. Preciserande information dokumenteras som fri text i string-fältet. Angivande av annan protetisk konstruktion 57. När det är fråga om Annan protetisk konstruktion torde man inte behöva ange vilka tänder som är protes-, stöd eller mellantänder eller brodistans? Det borde vara möjligt att ange samtliga dessa, eftersom annan protetisk konstruktion är av samma typ som dessa konstruktioner som definierats annars. Härmed vill man föra fram att den ändå avviker från dem; det kan t.ex. vara fråga om någon slags kombinationsbro (implantat och egna tänder), en atypisk implantatbro (t.ex. transmandibulära implantat, har borrats från underkäkens nedre yta genom hela underkäken), obdurator (sträcker sig till käkhålan). Identifieringsuppgifter för tänder 58. Specifikationen Kanta_suunth_CDA_v201 säger att en tand identifieras med hjälp av både tandens nummer (Code Id 2), och uppgift om övertalig tand (Code Id 3). Under denna kommer (struktur e.obs.er.obs.value) där uppgiften Tand, tanddel, avsaknad av dessa eller konstruktion som ersatt tanden (Code Id 4) anges. Enligt specifikationerna är dessa inte fält som upprepas (Virkkunen, Excel-tiedosto STH01_TS_Luokitukset_ ). Om en observation som gäller hela tanden har angetts för en tand (t.ex. amalgamfyllning, varvid Code Id 4 borde få värdet 1) och dessutom görs en observation som gäller tandroten (hemisektion, Code Id 4 borde få värdet 2), vilket värde väljer patientdatasystemet då för Code Id 4? Väljs alltid värdet 1 för Code Id 4 i dylika situationer? Det skulle alltså vara fråga om en situation då det finns två olika anteckningar för en tand. Bägge producerar olika värde för Code Id 4-fältet ( tand, tanddel, avsaknad av dessa eller konstruktion som ersatt tanden, som 16 (18)

17 observationen eller fyndet gäller ). Den ena anteckningen ger värde 1 ( observationen eller fyndet gäller en tand ) och den andra värde 2 ( observationen eller fyndet gäller en tandrot ). Eftersom fältet naturligtvis inte kan ges bägge värdena, så måste programmet välja ettdera värdet (eftersom nivåerna Code Id 2 Code Id 4 inte upprepas i meddelandet till Kanta) En tand (CodeId1) är hela tanden, som omfattar även roten. Om en del av roten har avlägsnats är det fråga om CodeId 75). Om BARA roten återstår av tanden är CodeId 2. Det är alltså inte fråga om vilken del av tanden anteckningen gäller utan om vad som finns kvar av tanden i munnen. Beskrivningarna av klassificeringen är missvisande i denna mening. I version 2.10 ( ) av CDA-specificeringsdokumentet har bl.a. följande ändring gjorts: uppgiften upprepas om, om är något annat än 1 (tand.) Aktivitetsgrad hos pulpakaries 59. Bör man även i fråga om karies som framskridit till pulpavävnaden kunna ange som tilläggsuppgift om den är aktiv eller inaktiv? Är detta en onödig uppgift: inaktiv karies som når pulpan? Om karies redan har nått pulpan är aktivitetsuppgiften irrelevant. Fraktur i roten 60. I STH5-koderna är det möjligt att dokumentera fraktur för 7:e ytan, men inte annars för roten. Fraktur är i STH5 CodeId=11 och kan dokumenteras för tandens alla ytor genom att använda gränsytan mellan tanden och tandköttet CodeId=32, varmed avses en fraktur som går djupare än tandkronan. Frakturer som går djupare än så syns inte särskilt länge i statusen, eftersom tanden avlägsnas, så det är inte väsentligt med noggrannare anteckning. Tandens 7:e yta är avsedd endast för anteckning om retrograd fyllning i samband med resektion av roten. Lymfknutornas status 61. Lymfknutornas status: specifikationerna ger inte möjlighet att samtidigt dokumentera att en lymfknuta är förstorad och öm. I lymfknutornas status måste man välja den kliniskt mest väsentliga förändringen. Om bägge förekommer väljer man alltså öm. Version 2.10 ( ) av CDA-specifikationsdokumentet har ändrats: uppgiften om lymfknutornas status upprepas. 17 (18)

18 Tänder som avlägsnats på grund av karies 62. På sidan 29 i THL:s funktionella specifikationer sägs: Patientdatasystemet räknar med hjälp av anvisningen (2013) enligt WHO:s Oral Health Surveys Basic Methods, 5th Edition då tändernas status lagras. Det räknar samman antalet tänder med karies eller fyllning eller som har avlägsnats. I princip borde man uppge bara de tänder som har avlägsnats på grund av karies, men eftersom denna information vanligtvis saknas, räknas de avlägsnade tänderna i allmänhet. Fråga: Vet man ändå inte i allmänhet vilka tänder som avlägsnats på grund av reglering? Kan de inte undantas från beräkningen? Det är faktiskt i princip fråga om ett kariesindex, varvid det rätta sättet är att i indexet inkludera endast de tänder som avlägsnats på grund av karies (inte de som avlägsnats på grund av reglering och parodontit). Detta kan också genomföras i patientdatasystemet, dvs. programmet kan t.ex. fråga efter orsaken till att tanden avlägsnats. Retinerad tand 63. Förs en retinerad tand in i Kanta? Om den ska föras in, vad är det för slags uppgift? Om den är retinerad så att den är oerupterad: oerupterad tand som kan palperas. Retinerad i bettet: tandspecifikt fynd i bettet, sänkt tand. Korrigering av en felaktig anteckning i Kanta 64. Finns det särskilda anvisningar för korrigering eller avlägsnande av statusanteckning eller korrigeras en felaktig anteckning i ett arkiverat dokument genom att den avlägsnas och ersätts med ett nytt dokument? Exempelvis om man vid undersökningen har antecknat karies för fel tand och märker det under följande besök. I användningsfall som gäller Patientdataarkivet beskrivs hur makulering och korrigeringar går till. Om det är fråga om ett enstaka fel, och resten av anteckningen är korrekt, korrigeras alltså det felaktiga stället och dokumentet ersätts med en ny version. 18 (18)