Effekten av EUs importtullar på den svenska solcellsmarknaden

Transkript

1 Effekten av EUs importtullar på den svenska solcellsmarknaden Bakgrund USA införde strafftullar på kinesiska solceller redan 2012 och EU-kommissionen tillsatte efter det en antidumpningsutredning. Enligt utredningen hade de kinesiska företagen sålt solcellsmoduler i Europa för priser som legat långt under marknadsvärdet [1]. Detta ska ha orsakat skada för EUs producenter av solceller och moduler och femte december 2013 införde EU-kommissionen antidumpningsåtgärder på import av solceller och solcellsmoduler från Kina. Åtgärderna infördes för att vara aktiva under en period av två år. De har dock fortsatt att gälla även efter femte december 2015 eftersom EU-kommissionen genomför en prövning om det ligger i EUs intresse att kassera, upprätthålla eller utöka de nuvarande antidumpningsåtgärderna till fler producentländer. Vid införandet av antidumpningsåtgärderna erbjöd EU ett alternativt avtal som innebär att de kinesiska tillverkarna slipper tullavgifter om de inte säljer moduler till EU-länder under ett minimiimportpris (Minimum Import Price MIP) [1]. Majoriteten av de kinesiska producenterna valde att ingå detta avtal med EU. Vid införandet fastställdes MIP-nivån till 0,56 /W. Antidumpningsåtgärderna infördes för att skydda de europeiska producenterna från prispress från de kinesiska tillverkarna och var därmed ett försök att rädda industrijobb i Europa. Trots införandet av importtullarna har flera europeiska modultillverkare lagt ner sin verksamhet sedan 2013, och arbetstillfällen har trots allt förlorats inom den industrin. Dessutom har installationstakten i Europa gått ner sedan rekordåret 2011, se Figur 1. Huvudanledning är att stödsystem i flera av de tidigare stora marknaderna har trappats ner eller tagits bort, vilket har fått installationsvolymerna att minska eftersom prisutvecklingen för solcellssystem inte har kunnat motsvara de sänkta stödnivåerna [2]. Figur 1. Årlig installerad solcellskapacitet i Europa [2]. SSE/JoL 1/5

2 Ett skäl till att prisutvecklingen för kompletta solcellssystem i Europa inte gått ner lika snabbt som tidigare, är att modulpriserna legat stabilt på samma nivå sedan slutet av 2014 [3]. Den huvudsakliga anledningen till att modulpriserna inte fortsatt att gå ner är att MIP-nivån sedan införandet i praktiken satt priset för alla moduler på den europeiska marknaden. Detta eftersom övriga producenter vet att deras kinesiska konkurrenter inte kan sälja sina moduler under den nivån. MIP-priset ligger fortfarande på 0,56 /W (som vid införandet för tre år sedan), men i resten av världen har modulpriserna fortsatt att sjunka. Utanför EU har modulpriser på ner mot 0,3 /W rapporterats och även europeiska tillverkare har sålt moduler för under 0,4 /W. Det går alltså att utanför EU köpa solcellsmoduler till priser som är % lägre än det politisk satta MIP-priset. Att MIP-nivån är för hög bekräftas även av den senaste tidens utveckling där allt fler stora kinesiska tillverkare valt att hoppa av MIP-avtalet. Detta för att de kinesiska tillverkarna bedömer att de kan sälja moduler inom EU under dagens MIP-nivå trots antidumpningstullar på % och utjämningstullar på 5 7 % [4]. Därför anser en majoritet av den europeiska solcellsbranschen att vi inom EU i dag betalar ett högre pris än nödvändigt för solelen just på grund av tullarna, vilket leder till en minskad efterfrågan och därmed försenar den nödvändiga energiomställningen i Europa. Så påverkas den svenska solcellsbranschen Mellan 2008 och 2010 hade Sverige fem modulproducenter som tillsammans producerade klassiska kiselmoduler med en total effekt på omkring 200 MW per år (se Figur 2) [5]. Men sedan 2010 har alla dessa svenska modulproducenter gått i konkurs. De flesta gick i konkurs innan 2013, alltså innan importtullarna på kinesiska solcellsmoduler infördes. Endast SweModule var aktiva efter införandet, men de gick i konkurs under Figur 2. Den historiska modulproduktionen i Sverige [5]. Således finns det inte någon svensk modulindustri som kan dra nytta av att priserna på kinesiska solcellsmoduler hålls uppe. Däremot påverkas den svenska marknaden för installationer av solcellssystem. SSE/JoL 2/5

3 Lite mer än hälften av alla de solcellsmoduler som installerades i Sverige under 2015 var producerade i Kina [5]. Eftersom solcellsmodulen fortfarande utgör den största delen av det totala systempriset för ett solcellssystem (samt att det priset även påverkar momsen, se Figur 3), blir effekten av att modulpriserna hålls % högre än nödvändigt inom EU ganska stor. Figur 3. Den typiska kostnadsstrukturen för ett typiskt nyckelfärdigt takmonterat solcellssystem för en villa på 4-6 kw i slutet av 2015 [5]. Om vi ansätter en hypotes att modulpriserna i Sverige skulle gå ner med 30 % om importtullarna togs bort, skulle det påverka återbetalningstiden för en investering i ett solcellssystem ganska väsentligt. I Figur 4 finns två beräkningar för återbetalningstiden för ett villasystem baserat på ett antal standardvärden och graferna visar kassaflödet över solcellsanläggningarnas livstid. Den översta grafen utgår från det typiska priset för ett villasystem i slutet av 2015 (se Figur 3). I den nedre grafen har modulpriset sänkts med 30 % medan resterande värden bibehållits. Figur 4. Återbetalningstiden för en investering i ett solcellssystem på 5 kw för en villa. Beräkningen har gjorts med standardverktyg med en kalkylränta på 2 % och i övrigt med standardvärden [6]. SSE/JoL 3/5

4 Som synes sjunker återbetalningstiden med flera år om modulpriset går ner med 30 %. I den övre grafen kan vi se att återbetalningstiden blir ungefär 19 år utifrån dagens priser om villaägaren får det svenska solcellsstödet. I dagsläget innebär solcellstödet att staten står för 20 % av de totala investeringskostnaderna. Samma återbetalningstid, cirka 19 år, fås om modulpriset sänks med 30 % och vi räknar med att villaägaren använder ROT-bidraget, som i dag innebär en stödnivå på 9 % av de totala investeringskostnaderna. Om hypotesen att modulpriserna i Sverige skulle gå ner 30 % om importtullarna på kinesiska solcellsmoduler upphör stämmer, skulle alltså dagens solcellsstöd kunna avvecklas utan att det får en negativ effekt för solelutbyggnaden i Sverige. Krasst kan det ses som att Sverige i dag har ett investeringsstöd till solceller, som på grund av utformningen av MIP-avtalet, indirekt går till att höja de kinesiska modulproducenternas marginalvinst på varje modul som de säljer i Sverige. Svensk Solenergis ståndpunkt Branschorganisationen Svensk Solenergi vill att importtullarna på kinesiska solcellsmoduler avskaffas och att fria handel ska råda inom det här området. Vår bedömning är att detta skulle snabba på prisutvecklingen för solcellssystem i Europa och att vi i Sverige därmed kan börja fasa ut de befintliga stödsystemen för solel tidigare än vad som nu är fallet. Den 22 september uppmanade vi tillsammans med 20 andra europeiska branschorganisationer Europakommissionen att ta bort prisbegränsningarna: Brev till Cecilia Malmström från branschorganisationerna Vidare skrev 400 europeiska företag, varav 26 svenska, den 12 oktober 2016 under ett brev till den europeiska handelskommissionären Cecilia Malmström där de framförde att importtullarna på kinesiska moduler bör avvecklas eftersom tullarna bedöms ha en negativ effekt på den europeiska solcellsmarknaden: Brev till Cecilia Malmström från europeiska företag Johan Lindahl, talesperson Svensk Solenergi johan@svensksolenergi.se Holländargatan Stockholm SSE/JoL 4/5

5 Referenser [1] European Commission, The European Union s measures against dumped and subsidised imports of solar panels from China, [2] G. Masson, I. Kaizuka, S. Nowak, M. Brunisholz, R. Kurihara, H. Matsukawa, and N. T. M. Nhan, Trends 2016 in photovoltaic applications, [3] PV Magazine, Module Price Index in Europe. [Online]. Available: [Accessed: 05-Dec-2016]. [4] PV Magazine, EU confirms withdrawal of five additional Chinese solar firms from MIP. [Online]. Available: [Accessed: 05-Dec- 2016]. [5] J. Lindahl, National survey report of PV power applications in Sweden 2015, IEA-PVPS task 1, Stockholm, [6] Mälardalens Högskola, Investeringskalkyl för solceller. [Online]. Available: [Accessed: 05-Dec-2016]. SSE/JoL 5/5