Förslag. Linköpings domkyrkopastorat 2014

Transkript

1 Förslag Linköpings domkyrkopastorat 2014

2

3 Innehåll Inledning... 4 Framtidsbilder och utmaningar... 7 FÖRÄNDRADE VÄRDERINGAR... 7 SVENSKA KYRKANS MEDLEMSUNDERSÖKNINGAR... 9 ATTITYDUNDERSÖKNING FÖRSAMLINGSMEDLEMMAR 2008 LINKÖPINGS KYRKLIGA SAMFÄLLIGHET Kyrkans uppgift BEFOLKNING OCH MEDLEMMAR I KOMMUNEN Medlemmar och folkmängd Antal medlemmar efter ålder i Linköpings kommun Medelålder bland folkmängd och medlemmar Procentandel med utländsk bakgrund inom kommunen Förvärvsarbetande över 16 år samt pendlare Utbildningsnivå inom kommunen GUDSTJÄNSTLIV OCH ÖVRIG FÖRSAMLINGSVERKSAMHET PASTORATETS RESURSER ANALYSER OCH SLUTSATSER Pastorat och Församlingar PASTORAT FÖRSAMLING Beslutsorganisation GRUNDSYN KYRKOFULLMÄKTIGES ROLL OCH ANSVAR Kyrkofullmäktiges uppgifter enligt KO KYRKORÅDETS ROLL OCH ANSVAR Kyrkorådets uppgifter enligt KO Mål och rambudget DELEGATION FRÅN KYRKORÅDET TILL DOMPROSTEN FRÅGOR SOM I ÖVRIGT RÖR BESLUTSORGANISATIONEN Arbetsorganisation PASTORATET ÄR ARBETSORGANISATIONENS BAS DOMPROST OCH FÖRVALTNINGSCHEF FÖRSAMLINGSHERDAR M.FL... 27

4 KYRKOFÖRVALTNING OCH ADMINISTRATIVA STÖDFUNKTIONER Begravningsverksamheten Utveckling av församlingarnas verksamhetsstöd MÅLBILD NULÄGE FORTSATT ARBETE... 29

5 Inledning Den 21 november 2012 fattade Svenska kyrkans kyrkomöte beslut om nya strukturer för församlingar, pastorat och kyrkliga samfälligheter. Bl.a. beslutades att samtliga flerpastoratssamfälligheter ska upphöra och ombildas till ett pastorat från och med den 1 januari Utifrån detta beslut kommer nuvarande Linköpings domkyrkopastorat tillsammans med Berga och Landeryds församlingar bilda Linköpings domkyrkopastorat. Pastoratets högsta beslutande organ blir kyrkofullmäktige och dess styrelse kyrkorådet. För varje församling utses ett församlingsråd med uppgifter som berör verksamheten i församlingens kyrkor och den lokala gemenskapen. Samtliga anställda medarbetare har pastoratet som arbetsgivare där kyrkorådet är personalorgan och domprosten som leder all verksamhet. Varje anställd tillhör ett arbetslag i någon av pastoratets olika enheter eller församlingar. Linköpings domkyrkopastorat kommer den 1 januari 2014 att bestå av följande enheter och församlingar: Berga församling Diakonicentrum Domkyrkoförsamlingen Ekonomi- och löneenheten Fastighetsenheten Förskolorna Griftegårdsenheten Gottfridbergs församling Johannelunds församling Kansliet inkl kommunikationsenheten Landeryds församling Lokalvårdsenheten Pastorsexpedition Ryds församling S:t Lars församling Sjukhuskyrkan Skäggetorps församling Syftet med Kyrkomötets beslut är att skapa goda möjligheter för samverkan inom ett större pastorat samtidigt som de lokala församlingarna ska ha möjlighet att leva och utvecklas så att människor som kommer i kontakt med kyrka och församling blir sedda och kan uppleva närhet och gemenskap

6 Församlingarna i Linköpings kyrkliga samfällighet har långt innan kyrkomötets beslut haft detta syfte som en gemensam målbild. Något som blev tydligt genom Samverkansprojektet som pågick I projektets slutrapport står det: Projektet har resulterat i en målbild, en strategi samt förslag till ny organisation för Samfälligheten och samverkansformer enligt följande: Målbild: med rubrikerna: mötesplats, helhet, engagemang, närvaro och mod. Strategi: utifrån målbilden har framtagits en strategi där mötesplatser, kommunikation, frivillighet, utbildning och fortsatt strategi står i fokus. Organisationsförslag: projektet föreslår att organisationen ändras i ett första steg till 1 pastorat med 8 församlingar och 1 samfällighet. Steg två är att minska antalet församlingar inom pastoratet. I samband med det bör den kommande strukturutredningen beaktas när den är färdig Samverkansformer: tyngdpunkten i projektet har varit utveckling av samverkansformer inom Samfälligheten. De områden som lyfts fram i projektet är bland annat: mötesplatser, integration, kommunikation, frivillighet och lärande. Samverkansprojektets målbild, strategi och samverkansformer är fortfarande aktuella. Genom kyrkomötets beslut om nya strukturer är projektets organisationsförslag inte längre aktuellt eftersom den kyrkliga samfälligheten upphör och blir ett pastorat. Att minska antalet församlingar i pastoratet är inte längre någon relevant målbild. Den strikta uppdelningen mellan församlingarnas verksamhet och den kyrkliga samfällighetens begränsade uppdrag till ekonomi, delar av arbetsgivaruppgiften för de anställda, fastighetsförvaltning och ansvaret för begravningsväsendet har inneburit en fokusering på territorialförsamlingen som den "egentliga" platsen för kyrkans liv och verksamhet medan de för församlingarna gemensamma tjänsterna har fått en slags andrahandskaraktär. Den nya strukturen med ett gemensamt pastorat innebär att pastoratets kyrkoråd, till skillnad från den tidigare kyrkonämnden, har ansvar för att församlingen grundläggande uppgift blir utförd. Med andra ord; det gemensamma såväl som det lokala har betydelse för det kyrkliga livet och är ett gemensamt ansvar för alla förtroendevalda och anställda medarbetare. Genom att ta till vara allt det goda vi har i fråga om resurser och gemensamma visioner och till det lägga de möjligheter som förändringen av kyrkoordningen 2014 ger, ska Linköpings domkyrkopastorat från och med 2014 arbeta utifrån följande mål:

7 Lokalförsamlingar 1 med ett dagligt gudstjänstliv där människor oavsett ålder, kön eller etnicitet blir sedda, är delaktiga och fördjupas i tron på Jesus Kristus. Lokalförsamlingar som kännetecknas av ett tydligt centrum och inte av yttre gränser. Lokalförsamlingar med en öppenhet som kan omfatta alltifrån människor som väljer att endast vid särskilda tillfällen i livet söka kyrkans tjänster till människor som vill leva i dagliga bönegemenskapen i kommuniteter eller kloster. Lokalförsamlingar som i pastoratsgemenskapen tar ett gemensamt ansvar för församlingens grundläggande uppgift. Lokalförsamlingar som organisatoriskt vilar i en professionell förvaltning vad gäller administration, ekonomi, fastigheter, personaladministration och begravningsverksamhet. I det stora förändringsarbete som förtroendevalda, anställda medarbetare och övriga medarbetare har att tillsammans genomföra i vårt blivande pastorat finns inte bara strukturer och processer att arbeta med. I slutänden bygger ett gott resultat på att vi alla tillsammans vill vara med och bidra till utveckling och förändring, att i viss mån ändra invanda beteenden och att samtidigt bygga arbetsglädje kring det nya. Exempel på fokusområden i utvecklings-arbetet blir ledarskap och medarbetarskap i förändringsarbete samt kommunikation och delaktighet. Ett fortsatt gott samarbete med våra fackliga organisationer är också en självklar förutsättning. Allt sker inte över en natt till den 1 januari 2014 utan det är fråga om en process. Förslag till rutiner, arbetsordningar m.m. som finns i detta dokument måste kunna omprövas och förändras om erfarenheterna visar att det behövs. Vi behöver vara öppna och prestigelösa för att leva i förändring. Var och en kan hitta möjligheter att kunna anpassa och förändra sitt arbete utan att förlora sin identitet och sin idé. 1 Begreppet territorialförsamling betonar strukturen d.v.s. det geografiska området på bekostnad av gemenskapen. Begreppet gudstjänstfirande församling är alltför snävt och kräver en definition av ordet gudstjänst. Däremot är begreppet lokalförsamling mer öppet för såväl gemenskapsperspektivet som strukturperspektivet

8 Framtidsbilder och utmaningar FÖRÄNDRADE VÄRDERINGAR Med nya tider kommer också både nya tekniska förutsättningar och en ny tidsanda. Genom att studera den bild som forskare från olika discipliner 2 ger kan man hitta en ganska samstämmig generell bild av det moderna svenska samhället: Det enhetliga samhälle som tidigare funnits har brutits upp och ersätts av mångfald, pluralism och lokala lösningar. Mångfalden ökar i en rad mycket skilda avseenden, till exempel etniskt ursprung, levnadsvanor, livsstil och intresseområden. Befolkningen blir allt mer heterogen. De gamla auktoritetssystemen spelar inte längre sin gamla roll. De stora sanningar som tidigare omfattades av mycket breda majoriteter ifrågasätts och utsätts för misstro. I takt med de gamla auktoritetssystemens svagare ställning vacklar sjunker också förtroendet för de stora traditionella institutionerna och rörelserna. Det gäller kyrkan, men också de gamla folkrörelserna, de fackliga organisationerna och det politiska livet. Det enhetliga samhällets minskade styrka, ifrågasättandet av de stora auktoritetssystemen och de traditionella rörelsernas avtagande roll leder till en allt mer påtaglig individualisering av samhället. Individualismen kan vara värdefull om den hjälper människor att forma ett värdigt liv. Men individualismen kan också övergå i egoism. Samhällssolidariteten kan därmed minska. Förändringar ì befolkningssammansättningen och det ökade antalet separationer leder till en ändrad familjestruktur. Familjens sammansättning blir mindre enhetlig. Ensamboendet ökar. Den överdrivna konsumtionens samhälle har vuxit sig starkt. Ibland utrycker vi det i termer av ökad makt för ideologierna konsumism, kommersialism eller materialism. Det digitala samhället tilltar snabbt i styrka. Ny teknik introduceras och medieoch kommunikationslandskapet får ett nytt utseende: e-postande, webbläsande, internetsurfande, googlande, bloggande, twittrande, e-handlande, mobiltelefonerande, sms-ande. Det kommersiella inslaget, oftast i form av reklam, blir också allt starkare i mediabruset. Föränderlighet präglar tillvaron. Människors rörlighet ökar. Tid tenderar att bli en bristvara. Allt fler klagar på stress. Överblicken över samhället och den egna situationen blir svagare. 2 Avsnittet bygger på inspiration från utredning i Västerås kyrkliga samfällighet samt följande böcker och rapporter: Jonas Bromanders analyser i olika sammanhang; Fredrik Modéus Längta efter liv. Församlingsväxt i Svenska kyrkan; Sven Thidevall, När kartan inte längre stämmer. Svenska kyrkans församlingar i ett samtidshistoriskt perspektiv; Svenska kyrkans medlemsundersökning Medlem 2010; Skills medlemsundersökning Attityd församlingsmedlemmar 2008 Linköpings kyrkliga samfällighet

9 Av nio miljoner svenskar är snart två miljoner födda utomlands eller har två föräldrar som är födda utomlands. De romersk-katolska och ortodoxa kyrkorna och ett mycket stort antal muslimer har på ett genomgripande sätt förändrat den religiösa kartbilden i Sverige. Den successivt höjda kunskapsnivån i samhället har också lett till ett mer kritiskt synsätt på kulturella, politiska, ekonomiska, sociala och religiösa traditionella värderingar. Svenska kyrkan är inte längre ensam aktör vad gäller gudstjänster eller riter vid livets början och slut utan är konkurrensutsatt både från andra religiösa riktningar och från ett sekulariserat samhälle när det gäller såväl gudstjänstliv som värderingar och traditionsförmedling. Sekularisering - ja, men det finns också en dokumenterad nyfikenhet på olika trosuppfattningar och ett nytt sökande efter andlighet. Den religiösa mångfalden - mycket synlig i Linköping utmanar oss till en dialog, där Svenska kyrkan både är beredd att tala om sin tro och att lyssna till människor med annan tro. Nya kommunikationsformer gör att nya kontaktytor och arenor, nya åsiktstorg, öppnas för Svenska kyrkan. Autenticitet - ibland uttryckt som, eller snarare kompletterad med, ord som trovärdighet, äkthet, naturlighet, ärlighet eller enkelhet - är ett ofta använt uttryck av dem som forskar om människors andlighet, livsmening och livsstil. Den kristna tron bör kunna stå för denna autenticitet. Delaktighet efterfrågas av många människor som vill spela en aktiv roll, uträtta något meningsfullt, i ett större sammanhang. Volontäruppgifter är eftertraktade om de motsvarar förväntningarna på aktivitet och ansvar. Svenska kyrkan kan erbjuda sådan delaktighet

10 SVENSKA KYRKANS MEDLEMSUNDERSÖKNINGAR Två stora medlemsundersökningar har gjorts 2004 och 2010 bland Svenska kyrkans medlemmar kyrkotillhöriga I Svenska kyrkan har fått svara på frågor. Resultatet av den senare undersökningen har redovisats i rapporten Medlem En majoritet av de kyrkotillhöriga är enligt Medlem 2010 troende - om än på olika sätt och de som är troende har en betydligt starkare känsla av att livet har en mening än de som inte har en personlig gudstro. Ett något förvånande resultat är 15 procent av de som tillhör kyrkan är ateister och 20 procent agnostiker. Dessutom säger sig bara 15 procent av dem som tillhör Svenska kyrkan tro på Jesus. Det finns lättförklarliga skillnader inom Svenska kyrkan beträffande livsåskådning. De som ofta deltar i kyrkans gudstjänstliv anser i högre grad att livet har en mening och att människan i grunden är god. Det finns tydliga generationsskillnader: Yngre har svaga band till kyrkan medan de äldre har starkare. Inget tyder på att de unga kommer att bli mer religiösa när de blir äldre. De äldsta är inte oväntat mer positiva till kyrkan än de yngsta, men de mellan år är ändå de minst ensidigt negativa. De yngsta har en otydligare bild av kyrkan, vilket är naturligt med tanke på att de inte har kommit i kontakt med kyrkan på samma sätt som de äldre. Svenska kyrkan når cirka 85 procent av dem som tillhör Svenska kyrkan under ett år och en stor majoritet tänker fortsätta att vara kyrkotillhöriga även i framtiden. De flesta verkar vilja stå kvar därför att de åtminstone är litet troende och därför att kyrkan gör ett bra arbete samhället och står för viktiga traditioner. Samtidigt tycker de inte att kyrkan är särskilt viktig för dem personligen. 10 procent alltså nästan anser sig ha en ganska eller mycket stark relation till kyrkan i stort eller till sin egen församling. Något att fundera över är att hälften av dem som tillhör Svenska kyrkan inte anser att kyrkan någon gång haft en speciell betydelse i deras liv. Andra gudstjänster än de kyrkliga handlingarna samlar ungefär en fjärdedel av dem som tillhör Svenska kyrkan, samma andel som musikkonserterna. 10 procent har sökt upp kyrkan när det inte har förekommit någon speciell verksamhet. I den siffran ryms sannolikt såväl turistbesök som besök för att möta stillhet och tystnad. Om flitiga gudstjänstbesökare, sporadiska sådana och dem som inte är kyrkotillhöriga gör man i Medlem 2010 följande kommentarer: De flitiga gudstjänstbesökarna utgör en liten andel av det totala antalet kyrkotillhöriga, men är ändå personer. De möter Svenska kyrkan på minst fem olika sätt under ett år och är på flera sätt en kärna i församlingslivet. De sporadiska besökarna ska inte underskattas. Eftersom de utgör 30 procent av dem som tillhör Svenska kyrkan blir antalet kyrkotillhöriga med fem eller fler besök relativt många En stor del av dem som inte är kyrkotillhöriga, knappt 70 procent finns inom direkt räckhåll för kyrkan genom att de besöker kyrkan vid kyrkliga handlingar, konserter eller annat. Medlem 2010 visar att de som tillhör Svenska kyrkan vill att kyrkan i första hand ska satsa på inhemsk diakoni och finnas till för svaga och utsatta i Sverige. Arbete bland barn

11 och unga får också en framskjuten placering, likaså uppgiften att skapa gemenskap för ensamma. Ungefär hälften har placerat dessa områden på sin topp tre-lista. Därefter följer i fallande ordning arbetet arbeta med äldre människor, vården av kyrkobyggnader och bevarandet av traditioner. De mest utsatta grupperna, som alltså lyfts fram av övriga kyrkotillhöriga som en särskilt angelägen målgrupp, uppfattar inte Svenska kyrkan som lika öppen som andra grupper uppfattar den. Det kan bero på att de upplevts och känt sig som störande element i en sorts kyrklig finkultur av godhet, heter det i undersökningen. ATTITYDUNDERSÖKNING FÖRSAMLINGSMEDLEMMAR 2008 LINKÖPINGS KYRKLIGA SAMFÄLLIGHET Vårt blivande pastorat har en rad tillgångar. Redan 2007 började kyrkoherdar och kyrkoråd att gemensamt samtala om en ny organisation för samfälligheten. Samverkansprojektet som arbetade under 2008 lämnade en väl förankrad rapport 2009 som är en bra grund för vår nya organisation. Levande och väl fungerande församlingar är det tydliga målet för organisationen. Genom den attitydundersökning som genomfördes av Skill för Linköpings kyrkliga samfällighet 2008, kan vi också dra ett antal positiva slutsatser. Det finns väl fungerade församlingar, sammanlagt mer än kyrkotillhöriga och en aktivitet som inte många aktörer utanför Svenska kyrkan, om ens någon, kan visa upp. Församlingsmedlemmarna har ett stort förtroende för Svenska kyrkan i Linköping. Av de som anser att andliga frågor är viktiga, så svarar 2/3 att Svenska kyrkan möter deras andliga behov. Församlingen har tillgång till väl underhållna och väl fungerande kyrkobyggnader heliga rum som i det andliga sökandets tid står öppna, ofta mitt i stadsdelarnas centrum. Vår undersökning visar att medlemmarna i mycket hög grad anser att kyrkan är öppen och tillgänglig för dem. I församlingarna finns väl rustade anställda medarbetare, medvetna om både problem och möjligheter i en mångskiftande stad som Linköping, som vill ta sig an den uppgift som är församlingens. Ideella medarbetare är en stor resurs för Svenska kyrkan i Linköping. Undersökningen visar också att inte mindre än 42% av våra medlemmar kan tänka sig att göra en ideell insats för vår kyrka. Ideella medarbetare fordrar utbildning och handledning, men en fungerande ideell verksamhet kan innebära en viktig avlastning och komplettering av de anställdas arbete. Det finns förtroendevalda, med en god kunskap om de territoriella församlingarna och deras liv, som är beredda att på olika sätt ta ansvar för församlingarnas verksamhet och tillgångar. Kyrkans uppgift Utredningen visar också hur våra medlemmar prioriterat vad kyrkan framförallt ska fortsätta arbeta med: Stöd och hjälp vid kris, förmedla tröst och närvaro

12 De kyrkliga handlingarna Gemenskap och engagemang Kyrkans röst i samhällsdebatten Möta gudslängtan Det internationella arbetet BEFOLKNING OCH MEDLEMMAR I KOMMUNEN Tidigare var antalet medlemmar i svenska kyrkan i allt väsentligt lika omfattande som befolkningens storlek. I takt med att kyrkan och staten står allt mer fria i förhållande till varandra har emellertid andelen av befolkningen som inte är medlemmar i svenska kyrkan ökat. Även om närmare sjuttio procent av Sveriges befolkning fortfarande är medlemmar är medlemsminskningen en process som successivt dränerar organisationen på sina medlemmar. Det är en process som kan komma att innebära såväl smärtsamma som positiva förändringar. En sak är i alla fall säker: en minskad medlemskår kommer att kräva prioriteringar och nya lösningar i kyrkans verksamhet. Några av de faktorer som kan ge en god beskrivning av befolkningsunderlaget i Linköpings kommun handlar om befolkningsstorlek, ålderssammansättning och pendlingsvanor. Inledningsvis skissas ett scenario över befolkningsutvecklingen. Där framgår såväl dagens ålderssammansättning och hur den kan beräknas att förändras under de närmaste tio åren

13 Medlemmar och folkmängd Den 31 december 2011 hade Linköpings kommun en befolkning på , av dessa var medlemmar i svenska kyrkan. Detta innebär ett medlemstal på 68,5 procent. Dessa nivåer är aldrig konstanta utan förändras kontinuerligt genom att människor föds och döps, flyttar och avlider. Även om orsakerna till förändringar i folkmängd och medlemstal kan variera, så är det viktigt att se vilka faktorer som påverkar utvecklingen i den egna församlingen och förbereda sig på hur stor medlemskåren kan komma att bli framöver. I det följande beskrivs en sannolik utveckling för Linköpings kommun under de närmaste tio åren. Diagrammet visar hur stor befolkning Linköpings kommun hade 2010 och hur många de utifrån givna förutsättningar kan tänkas vara Det visar också det uppskattade antalet medlemmar i svenska kyrkan under samma tid. Den lodräta axeln anger antalet individer. Den vågräta anger årtal. Om man följer den blå linjen, folkmängd, framgår att Linköpings kommun år 2010 hade invånare har befolkningen ökat. I linjen medlemmar visas att antalet medlemmar under samma tid har minskat var personer medlemmar i svenska kyrkan. Tio år senare uppskattas vara medlemmar. Det innebär en minskning av antalet medlemmar i kommunen under samma period från 69,6% till 58,6%. Det innebär att en allt mindre del av befolkningen som helhet kommer att vara medlemmar i svenska kyrkan framöver. Domprosteriet omfattar personer av Linköpings kommuns befolkning och 64,7% av dessa var medlemmar i Svenska kyrkan Folkmängd Medlemmar

14 Antal medlemmar efter ålder i Linköpings kommun Medlems- och befolkningsutveckling ger visserligen intressant information, eftersom man därigenom får en bild av hur stor andel av hela befolkningen som kan förväntas vara medlemmar framöver. Ålderssammansättningens utveckling i medlemskåren ger mer detaljerad bild av hur förändringen ser ut i olika åldersgrupper. På detta sätt blir det möjligt att ställa ytterligare frågor kring vilka utmaningar församlingen står inför. I diagrammet nedan redovisas hur utvecklingen kan komma att bli för Linköpings kommun. Den liggande axeln visar ålder med de yngsta medlemmarna till vänster och de äldsta till höger. Den stående axeln visa hur pass många medlemmar det fanns inom respektive åldersgrupp 2010 (den färgade ytan) och många de förväntas bli tio år senare (linjen). Om en befolkning ett visst år fördelar sig över åldrar enligt ett visst mönster, är det lätt att tänka att det mönstret bara skulle förskjutas lite om man tittade tio år framåt i tiden, så att andelen tjugoåringar ett år exempelvis skulle vara lika många trettioåringar tio år senare. Så är det emellertid långt ifrån alltid. In- och utflyttningar, födslar och dödsfall påverkar ständigt ålderssammansättningen i en region

15 Medelålder bland folkmängd och medlemmar Ytterligare ett sätt att redovisa förhållandet mellan Svenska kyrkans medlemmar och folkmängden i sin helhet är att jämföra medelåldern. Eftersom den svenska befolkningen blir allt äldre är det naturligt att tänka sig att även genomsnittsåldern i landet successivt stiger. Det vanligaste är även att medlemmarna i Svenska kyrkan i genomsnitt är äldre än genomsnittet av befolkningen. Som det ser ut nu kommer den tendensen ytterligare att förstärkas, inte minst på grund av allt lägre doptal och många aktiva utträden i åldrarna år. Invånarna i Linköpings kommun blir i genomsnitt ungefär 0,5 år äldre För medlemmarna i Svenska kyrkan är ökningen större, närmare 1,3 år. Medlemmarna i Svenska kyrkan i Linköpings kommun blir alltså allt äldre jämfört med befolkningen i sin helhet Genomsnittsåld er i kommunen Genomsnittsåld er medlemmar i kommunen 39,2 39,2 39,2 39,3 39,3 39,4 39,4 39,5 39,6 39,7 39,8 41,0 41,1 41,2 41,4 41,5 41,6 41,7 41,8 42,0 42,2 42,3 Sociala fakta om Linköpings kommun Förutom ålder och eventuellt medlemskap finns det många andra faktorer som påverkar kyrkan på en ort. Förutsättningarna att vara kyrka varierar av naturliga skäl beroende av vilka människor som befolkar området. Det kan därför vara värdefullt att med hjälp av tillgängliga fakta bilda sig en uppfattning om befolkningens sociala sammansättning. Hur många har arbete? Hur många har båda föräldrarna födda utomlands? Det är några exempel på sådant som påverkar såväl orten som församlingen

16 Procentandel med utländsk bakgrund inom kommunen Ofta är personer med utländsk bakgrund inte medlemmar i Svenska kyrkan. Man kan tillhöra en annan religion eller ett annat kristet samfund, eller helt enkelt inte tillhöra någon organiserad religion överhuvudtaget. Vilka skälen än är, så är majoriteten av dem som har utländsk bakgrund inte medlemmar i Svenska kyrkan. Områden med stor andel personer med utländsk bakgrund har därför vanligtvis en lägre andel medlemmar än genomsnittet. Samtidigt finns det exempel på församlingar där gudstjänstbesöken ökat genom att dessa personer visserligen inte är medlemmar men aktiva i församlingens gudstjänstliv (se källa nedan). På så vis är det en viktig faktor att förhålla sig till när man funderar över kyrkans roll och funktion i kommunen. Andelen personer med utländsk bakgrund, det vill säga personer vars båda föräldrarna är födda utomlands eller själva födda utomlands, har ökat i Linköpings kommun under perioden. I början hade 12 procent utländsk bakgrund, jämfört med 18 procent mot slutet. Källa: Sandberg, Andreas (2009). Församlingar mot strömmen, Ekotryckredners Procentandel med utländsk bakgrund inom kommunen 12 % 12 % 13 % 13 % 14 % 14 % 15 % 17 % 17 % 18 %

17 Förvärvsarbetande över 16 år samt pendlare Förutom familjen och nära sociala relationer är sannolikt arbetet en av de viktigaste komponenterna i en människas liv. Sysselsättning är också en av de frågor som nästan alltid hamnar högst på den politiska dagordningen. Därför är sysselsättning en av de viktiga faktorer som också påverkar kyrkans förutsättningar. Få individer i förvärvsarbete innebär inte bara lägre skatteintäkter, utan också mindre intäkter till kyrkan och sannolikt en lägre livskvalitet för många. Ett stort antal utpendlare får till konsekvens att flera av dem som bor i kommunen är där mer sällan. I det här avsnittet ges en bild av sysselsättning och pendling. Under slutet av perioden var av de boende i Linköpings kommun sysselsatta i förvärvsarbete. Av dessa arbetade i kommunen och pendlade till annan ort. Till detta kan också nämnas att individer pendlade till kommunen för att arbeta. Av den arbetsföra befolkningen i Linköpings kommun är det således 15,5 procent som inte vistas i kommunen på arbetstid medan 22,8 procent av dem som arbetar i kommunen inte är folkbokförda där. Diagrammet ger en bild av utvecklingen sedan Bor och arbetar i kommunen Inpendlare över kommungräns Utpendlare över kommungräns

18 Utbildningsnivå inom kommunen En faktor som ofta hänger samman med människors livsval och värderingar har att göra med deras utbildningsnivå. Utbildningsnivå är också starkt kopplad till lönenivå. Därför är det intressant att i en beskrivning av detta slag tydliggöra hur utbildningen fördelar sig inom kommunen bland den del av befolkningen som är år. Lägst utbildningsnivå har de som enbart har grundskole- eller folkskoleutbildning. I Linköpings kommun är det 17 procent som slutade skolan efter nionde klass under slutet av perioden, vilket är en mindre andel än tio år tidigare. Andelen personer som bara har förgymnasial utbildning minskar alltså gradvis. Andelen som tagit gymnasieexamen har samtidigt ökat. 44 procent har läst vidare på högskola. Det är fortfarande vanligare bland invånarna Linköpings kommun att man har börjat arbeta efter gymnasiet än ha gått vidare till högre studier Eftergymnasial utbildning Förgymnasial utbildning Gymnasial utbildning 38 % 39 % 39 % 40 % 40 % 41 % 41 % 42 % 43 % 44 % 20 % 20 % 19 % 19 % 19 % 18 % 18 % 18 % 17 % 17 % 41 % 40 % 40 % 40 % 39 % 39 % 39 % 38 % 38 % 38 %

19 GUDSTJÄNSTLIV OCH ÖVRIG FÖRSAMLINGSVERKSAMHET Gudstjänster firas i samtliga kyrkor så gott som varje sön- och helgdag. Statistiken över antalet deltagare är något osäker då den för 2011 anger att totalt personer deltog men att det samtidigt var närmare kommunikanter. Om sanningen ligger däremellan kan konstateras att närmare 1000 personer deltar i söndagens gudstjänst i någon av våra åtta församlingar. På en tioårsperiod har antalet gudstjänstdeltagare blivit färre medan antalet kommunikanter i stort är detsamma. Antalet besök av barn i öppen verksamhet är relativt konstant under de fem senaste åren, ca , medan antalet medlemmar i ungdomsgrupper har ökat markant och är idag ca körer finns för olika åldrar och antalet körsångare uppgår till ca I församlingarna finns för vuxna ett 30-tal bibelstudiegrupper eller andra samtalsgrupper om kristen tro med 242 deltagare år Antal påbörjade dagar för retreat och pilgrimsvandringar har under åren ökat och var 2011 närmare 80 dagar med nästan 600 deltagare. Ett 20-tal sorgegrupper träffas per år under ledning av diakon och präst. I nedanstående tabell redovisas döpta i % av antalet födda till medlemmar i Svenska kyrkan samt antalet konfirmerade i % av kyrkotillhöriga 15-åringar Döpta i % av födda som var antecknade Konfirmerade i % av tillhöriga 15-åringar PASTORATETS RESURSER Med oss har vi många goda förutsättningar. Under de senaste fyra åren har en rad besparingar genomförts så att våra kostnader ska täckas av våra intäkter. De senaste tre årens positiva resultat har stärkt eget kapital med drygt 15 mkr så att nivån nu ligger väl över målkapitalnivån, vilket är nödvändigt. De senaste prognoserna visar att högre intäkter för kyrko- och begravningsavgift kvarstår för år För kyrkoavgiften innebär det 4 mkr mer i intäkt i jämförelse med Vid oförändrade förutsättningar innebär det att vi minst bör ha en budget i balans 2014, vilket resursmässigt är en mycket god utgångspunkt för vårt arbete. ANALYSER OCH SLUTSATSER Ovanstående statistik och framtidsbilder ska beaktas i det kommande arbetet med församlingsinstruktionen

20 Pastorat och Församlingar PASTORAT Kyrkoordningen 2014 innebär att Linköpings kyrkliga samfällighet blir Linköpings domkyrkopastorat. Pastoratet har som pastoralt område det övergripande lokala ansvaret för att församlingarna fullgör sin grundläggande uppgift. Pastoratet har det ekonomiska ansvaret för alla församlingens uppgifter och får lämna bidrag till internationell diakoni och mission. Pastoratet ska anställa och avlöna den personal samt anskaffa och underhålla den egendom som behövs för församlingens verksamhet. Pastoratet får bedriva näringsverksamhet om den har naturlig anknytning till församlingens grundläggande uppgift och har ansvar för begravningsverksamheten enligt begravningslagen (1990:1144). För pastoratet ska det finnas en gemensam församlingsinstruktion som ska innehålla regler för församlingarna och församlingarnas verksamhet som domkapitlet får besluta enligt bestämmelserna i KO, ett pastoralt program för församlingarnas grundläggande uppgift. I det pastorala programmet ska även behandlas dels församlingarnas verksamhet på de andra språk än svenska som behövs för att församlingarna ska kunna fullgöra den grundläggande uppgiften dels barnets perspektiv utifrån en barnkonsekvensanalys. Vidare ska redovisas hur ansvaret för församlingens grundläggande uppgift är fördelat mellan församlingarna och pastoratet samt hur de befattningar som präst som ska finnas inrättade enligt stiftsstyrelsens beslut i huvudsak disponeras. Kyrkofullmäktige utövar beslutanderätten i ett pastorat och kyrkorådet är styrelse i pastoratet. Domprosten leder all verksamhet i Linköpings domkyrkopastorat. Pastoratet är således både ett pastoralt område och ett ekonomiskt förvaltningsområde där pastoratets och församlingarnas förtroendevalda och pastoratets anställda har ett gemensamt ansvar för all verksamhet. FÖRSAMLING I Nya testamentet används det grekiska ordet ekklesia för att beteckna en lokal församling eller den universella kyrkan. Vårt svenska språk som använder två ord med olika associationer för att uttryck det som i Nya testamentet betecknas med ett enda ord innebär en viss problematik. Vi använder både orden kyrka och församling. Med kyrka avser vi, förutom själva kyrkobyggnaden, en organisation t.ex. Romersk-katolska kyrkan. Med församling avser vi oftast något mycket lokalt. Därmed skapar själva vårt språkbruk en klyvning mellan det universella och det lokala som inte har någon motsvarighet i de nytestamentliga texterna. Där är det just det universellt gällande som möter i den lokala manifestationen. Kluvenheten i vårt språkbruk leder också till en användning av de två orden som markant skiljer sig från urkyrkans föreställningsvärld. Kyrka blir som beteckning för den övergripande organisationen också ett överordnat begrepp som anger vad termen i sista hand står för. Församlingen kommer då att uppfattas som en på ett eller annat sätt underordnad filial till det som är kyrka i egentlig mening. 3 För att uttrycka församlingens/kyrkans identitet finns en rad viktiga bilder i Nya Testamentet såsom Kristi kropp, Guds folk, trädet och grenarna, levande stenar i en byggnad etc. Alla bilderna uttrycker någon form av relation. 3 Per Erik Persson (2004) Gemenskap att vara kyrka i Svenska kyrkan, Stockholm: Verbum, sid

21 I en av Svenska kyrkans bekännelseskrifter, den augsburgska bekännelsen (Confessio Augustana, förkortas CA) finns en artikel med rubriken Om kyrkan, CA VII. Där står: kyrkan är de heligas samfund, i vilket evangelium rent förkunnas och sakramenten rätt förvaltas. Detta är ett sätt att uttrycka församlingens identitet som relation. Församlingen är inte en intressegemenskap av människor som tillsammans sysslar med evangeliets förkunnelse och sakramentens firande. Församlingen är inte heller en institution där förkunnelsen äger rum och sakramenten förvaltas och det därigenom uppstår en gemenskap. Församlingen är de heligas samfund, dvs. en relation med Fader, Son och helig Ande, den himmelska härskaran och alla kristna i alla tider, och det gemensamma språket i denna relation är evangelium och sakrament. Det är språkligt olyckligt att KO beskriver församlingens identitet som en uppgift. Församlingens grundläggande uppgift är att fira gudstjänst. Gudstjänst, mission, diakoni och undervisning är ju själva språket i en relation som inte kan skiljas från begreppet församling. Där ingen gudstjänst är, där finns heller ingen församling, och vice versa. 4 Utifrån denna syn på församlingen ska olika organisationsmodeller prövas. En organisation finns inte till för sin egen skull, utan har som uppgift att på bästa sätt skapa förutsättningar för det som ska organiseras. En organisation är bärare av ett idéinnehåll och bör spegla det genom sin struktur och kultur. Församlingen är inte en organisation men den har en organisation. När vi samtalar och beslutar om församlingens organisation är det nödvändigt att utgå från församlingens identitet. När frågor om församlingssammanläggningar, församlingstillhörighet, församlingsverksamhet etc. behandlas måste alltid en teologisk analys göras av tänkta organisationsbeslut. Församlingens organisation ska vara bärare av Kristi kropp. 5 Den organisation som ska bära församlingen utgörs av pastoratet som har det övergripande lokala ansvaret för att församlingarna fullgör sin grundläggande uppgift. Pastoratet ansvarar för ekonomi, personal och fastigheter för att församlingen ska få de bästa möjligheter att leva och utvecklas genom gudstjänst och annan verksamhet som främjar den lokala gemenskapen. Beslut som stärker närheten i gudstjänst och gemenskap ska fattas av församlingsrådet som är den lokala församlingens styrelse. Inom ett pastorat fungerar församlingarna icke-territoriellt d.v.s. den person som vill ta ansvar i en församlings församlingsråd behöver inte bo i den församlingen utan det räcker med att man är kyrkotillhörig och bosatt inom pastoratet. Tillsammans med församlingens domprost har församlingsrådet ansvar för att församlingens grundläggande uppgift blir utförd. Utifrån församlingens identitet som en levande organism finns inga planer på att minska antalet församlingar i Linköpings domkyrkopastorat, utan tvärtom ge fortsatta goda förutsättningar för de åtta församlingarna att leva och växa i en organisation som präglas av demokrati och delaktighet. KO 2014 bidrar till detta genom inrättandet av församlingsråd. En arbetsorganisation som så långt det är möjligt utifrån uppdraget har en tydlig förankring i en lokalförsamling bidrar också till att församlingens identitet som relation tas på allvar. 4 Peter Lundborg (2005) Var är församlingen? Stockholm: Verbum sid 78 ff 5 Ibid sid

22 Beslutsorganisation GRUNDSYN Pastoratet har ansvar för ekonomi, personal, fastighetsförvaltning och begravningsverksamhet samt ett övergripande ansvar för församlingarnas grundläggande uppgift inom pastoratet. Pastoratet är ett pastoralt område i Svenska kyrkan. Kyrkorådet är styrelse i ett pastorat. Den grundsyn som redovisas understryker emellertid också att de i pastoratet ingående församlingarna ska delta på ett aktivt och meningsfullt sätt i både det förberedande arbetet inför den nya organisationen och i det arbete som ska bedrivas från och med Hur ansvaret för församlingens grundläggande uppgift är fördelad mellan kyrkorådet och församlingsrådet ska redovisas i den gemensamma församlingsinstruktionen. Församlingen är det lokala pastorala området i Svenska kyrkan med ett direkt ansvar för den grundläggande uppgiften, nämligen att fira gudstjänst bedriva undervisning samt utöva diakoni och mission. Syftet är att människor ska komma till tro på Kristus och leva i tro, en kristen gemenskap skapas och fördjupas. Församlingen har också ansvar för den kyrkliga verksamheten för alla som vistas i församlingen. Församlingens identitet kommer till uttryck i gudstjänstens liv, innehåll, gestaltning och delaktighet. Gudstjänstlivet utgår från den lokala gemenskapen. Genom gudstjänstens sändning har också gudstjänsten betydelse för såväl samhälle som skapelse. I gudstjänsten sänds människor ut för att tjäna varandra i praktisk medmänsklighet, inspireras till ansvarstagande för ett gott och rättvist samhälle och uppmuntras att vårda skapelsen. Av detta följer normalt att församlingarna inte kan vara alltför stora, att den präst som utses att ingå i församlingsrådet är en gudstjänstdrivare och gudstjänstivrare. KYRKOFULLMÄKTIGES ROLL OCH ANSVAR Kyrkofullmäktige är högsta beslutande organ i ett pastorat. Kyrkofullmäktiges uppgifter enligt KO Kyrkofullmäktige beslutar i principiella ärenden och i ärenden som på annat sätt är av större vikt, främst 1. godkännande av församlingsinstruktionen 2. mål och riktlinjer för verksamheten 3. budget, kyrkoavgift och andra viktiga ekonomiska frågor 4. val av ledamöter och ersättare i kyrkorådet, församlingsråd och valnämnden 5. val av revisorer 6. grunderna för ersättning till förtroendevalda och revisorer 7. fastställande av årsredovisningens resultat- och balansräkning samt 8. ansvarsfrihet Kyrkofullmäktige får uppdra åt kyrkorådet att i fullmäktiges ställe fatta beslut i ett visst ärende eller vissa grupper av ärenden. Det gäller dock inte ovan uppräknade ärenden. KYRKORÅDETS ROLL OCH ANSVAR Kyrkofullmäktige utser kyrkoråd för mandatperioden. Kyrkorådets uppgifter enligt KO I varje pastorat ska finnas ett kyrkoråd som styrelse

23 Kyrkorådet ska ha omsorg om församlingslivet och har gemensamt med domprosten ansvar för att församlingens grundläggande uppgift blir utförd. Kyrkorådet ska uppmärksammat följa frågor som kan inverka på pastoratets ekonomiska ställning. Kyrkorådet ska 1. bereda ärenden som ska handläggas av kyrkofullmäktige 2. ha hand om den ekonomiska förvaltningen och förvalta församlingens och pastoratets egendom 3. verkställa kyrkofullmäktiges beslut om detta inte har uppdragits åt någon annan 4. fullgöra de uppgifter i övrigt som anges i kyrkoordningen och i bestämmelser beslutade med stöd av kyrkoordningen Därvid ska kyrkorådet verka för barnets bästa och göra barnkonsekvensanalyser inför beslut. Kyrkorådet ska fastställa en arbetsordning för sitt arbete. Arbetsordningen ska innehålla: En årsplanering med antal sammanträden och frågor som ska behandlas på varje sammanträde En beskrivning av vilka organ som inrättats och vilka uppgifter som delegerats till dessa tillsammans med formaliakrav för protokoll od Beskrivning av delegation samt hur utnyttjad delegation ska anmälas till kyrkorådet Vilken rapportering som ska ske från domprosten och övriga tjänstemän Vilka styrdokument som kyrkorådet har upprättat och när de olika dokumenten ska uppdateras Andra principfrågor som bör dokumenteras Hur samrådet ska ske mellan kyrkorådet och församlingsråden Kyrkorådet ska varje mandatperiod ta initiativ till en konferens om församlingsinstruktionens syfte och inriktning, teologiska och verksamhetsmässiga mål inför det framtida arbetet i pastorat och församlingar samt grundläggande fakta av betydelse för församlingsinstruktionen. Mål och rambudget En ordning inför pastoratets budgetprocess inbegriper samråd med församlingsråden, samtidigt som processen måste utformas så att den inte försvårar det arbete med ökad samverkan och ett optimalt utnyttjande av resurserna. Kyrkofullmäktige och kyrkorådet måste ha ett fast grepp om såväl budgetprocessen och dess inriktning som om uppföljningen av den. Processen kan se ut på följande sätt: 1. Som inledning på mål- och budgetprocessen kallar kyrkorådet till en målkonferens med deltagande av kyrkofullmäktige, kyrkoråd och församlingsråd. 2. Församlingsråden ges möjlighet att lämna förslag och synpunkter i frågor av särskild betydelse. 3. Kyrkorådet fastställer budgetdirektiv för det kommande mål och budgetarbetet. 4. Tjänstemannaberedning sker

24 5. Griftegårds- och fastighetsutskottet lämnar budgetförslag till budgetberedningen. 6. Arbetsutskottet, som blir kyrkorådets budgetberedning, utarbetar och överlämnar sitt förslag till mål och rambudget till kyrkorådet. 7. Kyrkorådet fastställer sitt förslag till mål och budget och överlämnar mål och rambudget för beslut till kyrkofullmäktige. 8. Kyrkofullmäktige fastställer mål och rambudget. 9. Vid budgetårets slut lämnar församlingsråden rapport om församlingslivet till kyrkorådet. 10. Vid budgetårets slut avger kyrkorådet årsredovisning och verksamhetsuppföljning till kyrkofullmäktige. 11. Revision sker. 12. Kyrkofullmäktige behandlar årsredovisning, verksamhetsuppföljning och revisionsberättelse samt beslutar om ansvarsfrihet

25 FÖRSAMLINGSRÅDENS ROLL OCH ANSVAR Församlingsrådet ska fullgöra de uppgifter som anges i kyrkoordningen och i församlingsinstruktionen samt de övriga uppgifter som kyrkorådet beslutar. Detta utgör den grundläggande definitionen av församlingsrådens ställning. De ärenden som kyrkorådet delegerat till församlingsråden kan inte vidaredelegeras. Församlingsinstruktionen får en central roll när det gäller relationerna och arbetsfördelningen mellan pastoratet och församlingarna. Kyrkoordningens föreskrifter: Församlingsrådet är styrelse i en församling som ingår i ett pastorat Valbar till ledamot eller ersättare i församlingsråd är den som tillhör Svenska kyrkan, är döpt och fyller 18 år senast på dagen för valet. Härtill ska den som väljs vara folkbokförd i en församling som ingår i pastoratet. Församlingsrådet ska fullgöra de uppgifter som anges i kyrkoordningen och i församlingsinstruktionen samt de övriga uppgifter som kyrkorådet beslutar. Kyrkorådet ska samråda med församlingsråden inom pastoratet när förslag till församlingsinstruktion ska utarbetas. Församlingsrådet väljer kyrkvärdar för mandatperioden. Församlingsrådet beslutar om församlingskollekter och bestämmer i samband med det såväl ändamålet med kollekten som vid vilket gudstjänsttillfälle kollekten ska tas upp. Pastoratets kyrkofullmäktige beslutar om ändring av församlingsindelningen i pastoratet. Innan fullmäktige fattar sitt beslut ska församlingsråden i pastoratets församlingar få tillfälle att yttra sig. Församlingsrådet ska godkänna om en kyrkobyggnad i församlingen ska tas ur bruk. Ett pastorat får inte besluta om ändringar av en kyrkobyggnad eller i ett kyrkorum utan att församlingen först har godkänt dessa. Frågor om upplåtelse av kyrka för andra ändamål än församlingens gudstjänster och kyrkliga handlingar prövas av församlingsrådet som har rätt att uppdra åt den präst som är ledamot av församlingsrådet att fatta beslut. Församlingsrådet får efter samråd med församlingens präster och kyrkomusiker besluta vilka i Den svenska handboken angivna former av huvudgudstjänst som utöver högmässa ska användas i församlingen. Församlingsrådet ska medge om en gudstjänst tillsammans med en församling i ett annat kristet trossamfund får firas som huvudgudstjänst. Kyrkoherden beslutar efter samråd med församlingsrådet, församlingens präster och kyrkomusiker om huvudgudstjänstens uppbyggnad. Kyrkoherden fastställer efter samråd med församlingsrådet, församlingens präster och kyrkomusiker en plan för församlingens gudstjänster. Församlingsrådet ska medge att kyrkoherden får bjuda in den som är behörig att leda nattvardsfirandet i något annat kristet trossamfund att biträda vid en nattvardsgudstjänst i församlingen

26 Utöver vad som framgår av Kyrkoordningen är det viktigt att församlingsråden spelar en framträdande roll i de direkta kontakterna med församlingsbor, andra trossamfund, organisationer, myndigheter och andra intressenter inom församlingens gränser. Hur ansvars- och arbetsfördelning ska se ut mellan pastorat och församling bör diskuteras och läggas fast i kyrkorådets arbetsordning och i församlingsinstruktionen. I samband med nyrekrytering av anställd som i huvudsak ska arbeta inom församlingen med församlingens verksamhet ska den som ansvarar för rekryteringen samråda med församlingsrådet om församlingens kompetensbehov. Församlingsrådet ska även i övrigt företräda församlingen i de avseenden som framgår av kyrkoordningen och församlingsinstruktionen eller som beslutas av kyrkorådet. Exempel på detta är att aktivt såväl informellt genom överläggningar som formellt genom yttranden, delta i arbetet med församlingsinstruktion samt mål och rambudget. Kyrkorådet ska uppdra till församlingsrådet att sätta årliga mål för församlingslivet. Målen ska byggas på församlingsinstruktionen och utformas enligt instruktioner från kyrkorådet. Det är viktigt att församlingsrådet aktivt verkar för ett starkt frivilligengagemang i församlingens liv och deltar i rekryteringen av ideella medarbetare och ideella krafter Någon delegation av ekonomisk beslutsrätt från kyrkorådet till församlingsråden förekommer inte. Däremot bör särskilda medel avsättas i pastoratets budget för församlingsrådens arbete med de uppgifter som angetts. DELEGATION FRÅN KYRKORÅDET TILL DOMPROSTEN Verksamheten i Linköpings domkyrkopastorat kommer att bli omfattande. Dels kommer samfällighetens hittillsvarande verksamhet att inrymmas, dels kommer vissa beslut som tidigare fattats av församlingarnas kyrkoråd i fortsättningen att fattas av pastoratets kyrkoråd. För att möjliggöra en snabb, flexibel och effektiv beslutsordning blir det nödvändigt att delegera en mycket stor del av beslutsrätten till arbetsorganisationen via domprosten. De beslut som fattas om mål, ekonomiska ramar, inriktning och administrativa regler ska ligga till grund för domprostens och övriga tjänstemäns utövande av den delegerade beslutsrätten. En kommande delegationsordning ska under 2013 läggas fast med tanke på det tydliga samband som finns mellan organisation och beslutsfattande. Det är nödvändigt med en vidaredelegation inom organisationen. Beslut om vidaredelegation ska anmälas hos det beslutsorgan som beslutat om delegationen. FRÅGOR SOM I ÖVRIGT RÖR BESLUTSORGANISATIONEN Antalet ledamöter i pastoratets kyrkofullmäktige är 35. Antalet ersättare för varje nomineringsgrupp ska vara hälften av antalet ledamöter avrundat till närmast högre heltal. Antalet ledamöter i kyrkorådet, utöver domprosten, föreslås vara tolv med sex ersättare. Kyrkorådet bör ha ett presidium med ordförande samt förste och andre vice ordförande. Varje nomineringsgrupp kallar alltid en ersättare att närvara. Två utskott föreslås: Arbetsutskott Griftegårds- och fastighetsutskott

27 Arbetsutskottet föreslås få sex ledamöter, av vilka domprosten är en, och liksom idag arbeta utan ersättare. Griftegårds- och fastighetsutskottet föreslås också få sex ledamöter, av vilka domprosten, eller av honom utsedd verksamhetsföreträdare, är en. Inga ersättare utses. Utskott är som nämnts inte reglerade i kyrkoordningen. Det är kyrkorådets uppgift att både tillsätta och fastställa instruktion för utskotten. Om kyrkorådet beslutar att inrätta ytterligare utskott ska domprosten eller den präst domprosten utser ges möjlighet att delta i arbetet i detta eller dessa utskott dock utan rösträtt. Kyrkofullmäktige ska utse ledamöter i församlingsråden efter nominering från församlingarna. Antalet ledamöter föreslås ligga mellan fyra och tio. Antalet ersättare bör vara hälften av antalet ordinarie ledamöter. Mandattiden föreslås vara 2 år. Det nyvalda kyrkofullmäktige ska inför val av församlingsråd genomföra ett församlingsmöte eller annat öppet nomineringsmöte som säkerställer församlingens inflytande. Vid ett sådant möte nominerar församlingens röstberättigade medlemmar kandidater till församlingsrådet. (Observera att denna regel inte gäller första gången församlingsråden ska utses, se övergångsregler) HUVUDMANNARÅD FÖR FÖRSKOLORNA Verksamheten vid pastoratets förskolor regleras utifrån Skollagens bestämmelser. Linköpings domkyrkopastorat är huvudman för verksamheten. Huvudmannen ansvarar för att utbildningen genomförs i enlighet med bestämmelserna i skollagen samt de föreskrifter som har meddelats med stöd av lagen och de bestämmelser för utbildningen som kan finnas i andra författningar. Det pedagogiska arbetet vid en förskoleenhet ska ledas och samordnas av en förskolechef. Som förskolechef får bara den anställas som genom utbildning och erfarenhet har pedagogisk insikt. Endast den som har legitimation som förskollärare och är behörig för viss undervisning får bedriva undervisningen. För att på bästa sätt uppfylla Skollagens bestämmelser vid pastoratets förskolor finns ett huvudmannaråd. Huvudmannarådet utses av kyrkorådet och har kyrkorådets delegation att fullfölja huvudmannens ansvar. Huvudmannarådet består av: Domprosten Förskolechefen (sammankallande) En präst från varje församling som har förskola En förtroendevald som varje församlingsråd nominerar i församlingar med förskola En ledamot i kyrkorådet som kyrkorådet utser