Transkript

1

2

3

4

5

6

7

8

9

10

11

12

13

14 (6) CIRKULÄR 15:37 Avdelningen för Vård och omsorg Socialnämnd Individ- och familjeomsorg Funktionsnedsättning LSS Ersättningar vid familjehemsvård av barn, unga och vuxna, vårdnadsöverflyttningar m.m. för år 2016 Cirkuläret syftar till att ge stöd och vägledning för handläggare och beslutsfattare i kommuner gällande handläggningen av ärenden som rör familjehemsvård. Eftersom det är generella rekommendationer bör de ses som ett stöd för utvecklande av kommunens egna riktlinjer för handläggningen av dessa ärenden. Från den 1 januari 2007 är det nya regler gällande beskattning av omkostnadsersättning. Förändringen är ett led i finansieringen av de skattesänkningar som regeringen beslutat om. Familjehemmen får göra avdrag i sin deklaration för den del av omkostnadsersättningen som överstiger kronor per år. Staten bestämmer om eventuella begränsningar i rätten till avdrag för utgifter som uppkommer i samband med förvärvsinkomster. Sveriges Kommuner och Landstings styrelse beslutade den 14 december 2007 att höja omkostnadsersättningen i rekommendationerna från år 2008 med 130 kronor per månad och uppdragstagare. Denna rekommendation gäller även för år I cirkuläret finns tabeller med aktuella belopp för arvode och omkostnader för år Från och med 2010 innehåller SKL; s cirkulär endast rekommendationer gällande ersättningar för arvode och omkostnad. SKL har inte möjlighet att ge råd avseende ersättningar i enskilda ärenden. Råd och stöd ges däremot avseende mer generella frågeställningar t.ex. i samband med att kommunen utarbetar egna riktlinjer för ersättningar. Rådgivning sker enbart via webb på hemsidan, dvs. inte via telefon eller mejl. Använd formulär i ärenden gällande familjehemsvård. SKLs rådgivning är enbart avsedd för företrädare för kommunen. Familjehem kan inte konsultera SKL utan hänvisas till berörd kommun. Klicka här för att komma till formuläret eller kopiera in följande adress i din webbläsare: Sveriges Kommuner och Landsting Post: Stockholm, Besök: Hornsgatan 20 Tfn: växel , Fax: Org nr: , info@skl.se,

15 CIRKULÄR (6) Tidigare års cirkulär finns att hämta i cirkulär basen på hemsidan Sveriges Kommuner och Landsting Avdelningen för Vård och omsorg Åsa Furén-Thulin

16 CIRKULÄR (6) Ersättningar vid familjehemsvård av barn och ungdom enligt SoL, LVU och LSS för år 2016 Omkostnadsersättning Beräkning av rekommenderad omkostnadsersättning för år Beloppen är beräknade på 2016 års prisbasbelopp, kronor och inkluderar barnbidrag alternativt studiebidrag som ska dras av då det går direkt till familjehemmet alternativt ungdomen. Individuell bedömning måste göras utifrån vilka kostnader som kan komma i uppdraget. Beloppen i tabellen inkluderar inte höjningen av omkostnadsersättningen 130 kronor per månad och uppdragstagare utan ska läggas på den ordinarie omkostnadsersättningen. Omkostnadsersättningen är till för att täcka de merkostnader som familjehemmet får när det tar emot barnet i sin familj. Ersättningen utgörs dels av en ålders fördelad schablon, som kallas grundkostnad, dels av tilläggskostnader som beräknas individuellt. Omkostnadsersättningen höjs när barnet fyller 13 år. Konsumentverkets beräkningar av kostnader för olika hushåll och för barn i olika åldrar har beaktats vid beräkningen av omkostnadsersättningens storlek. Nivån är satt med beaktande av att de placerade barnen har stora behov. Hänsyn har också tagits till att familjehemmen vanligen har en högre standard än den som ligger till grund för Konsumentverkets beräkningar. Ålder Grundkostnad Tilläggskostnad högsta skattefria inklusive grundkostnad Kronor % av prisbasbeloppet Kronor % av prisbasbeloppet kr 105 % kr 150 % kr 120 % kr 170 % Arvodesersättning Beräkning av rekommenderad arvodesersättning för år Ersättningen grundar sig på löneläget för vissa yrkesgrupper inom vårdsektorn, utgår från aktuell lönestatistik och är per månad fr.o.m. januari Arvodet har räknats upp med 2.8 % för år Individuell bedömning måste göras utifrån vilken arbetsinsats uppdraget kräver. Ålder Grundarvode Exempel på förhöjt arvode inklusive grundarvode kr kr kr kr kr kr kr kr

17 CIRKULÄR (6) Familjehemsersättning vid förälder/barnplacering enligt SoL, LVU och LSS för år 2016 Omkostnadsersättning Beräkning av rekommenderad omkostnadsersättning per förälder för år Beloppen är beräknade på 2016 års prisbasbelopp, kronor, och är per månad fr.o.m. januari Individuell bedömning måste göras utifrån vilka kostnader som kan komma i uppdraget. Beloppen i tabellen inkluderar inte höjningen av omkostnadsersättningen 130 kronor per månad och uppdragstagare utan läggs på den ordinarie omkostnadsersättningen. Grundkostnad Tilläggskostnad högsta skattefria inklusive grundkostnad Kronor % av prisbasbeloppet Kronor % av prisbasbeloppet kr 120 % kr 170 % Arvodesersättning Beräkning av rekommenderad arvodesersättning per förälder för år Ersättningen grundar sig på löneläget för vissa yrkesgrupper inom vårdsektorn, utgår från aktuell lönestatistik och är per månad fr.o.m. januari Arvodet har räknats upp med 2.8 % för år Individuell bedömning måste göras utifrån vilken arbetsinsats uppdraget kräver. Grundarvode Exempel på förhöjt arvode kr kr kr Vid förälder-/barnplaceringar utgår arvode - och omkostnadsersättning även för barnet.

18 CIRKULÄR (6) Familjehemsersättning vid placering av vuxen enligt SoL för år 2016 Omkostnadsersättning Beräkning av rekommenderad omkostnadsersättning för år Beloppen är beräknade på 2016 års prisbasbelopp, kronor, och är per månad fr.o.m. januari Individuell bedömning måste göras utifrån vilka kostnader som kan komma i uppdraget. Beloppen i tabellen inkluderar inte höjningen av omkostnadsersättningen 130 kronor per månad och uppdragstagare utan läggs på den ordinarie omkostnadsersättningen. Grundkostnad Tilläggskostnad högsta skattefria inklusive grundkostnad Kronor % av prisbasbeloppet Kronor % av prisbasbeloppet kr 120 % kr 170 % Arvodesersättning Beräkning av rekommenderad arvodesersättning för år Ersättningen grundar sig på löneläget för vissa yrkesgrupper inom vårdsektorn, utgår från aktuell lönestatistik och är per månad fr.o.m. januari Arvodet har räknats upp med 2.8 % för år Individuell bedömning måste göras utifrån vilken arbetsinsats uppdraget kräver. Grundarvode Exempel på förhöjt arvode inklusive grundarvode kr kr kr

19 CIRKULÄR (6) Ersättning till kontrakterade jourhem enligt SoL och LVU för år 2016 Omkostnadsersättning Beräkning av rekommenderad omkostnadsersättning för år Beloppen är beräknade på 2016 års prisbasbelopp, kronor, och är per månad fr.o.m. januari Individuell bedömning måste göras utifrån vilka kostnader som kan komma i uppdraget. Beloppen i tabellen inkluderar inte höjningen av omkostnadsersättningen 130 kronor per månad och uppdragstagare utan läggs på den ordinarie omkostnadsersättningen. Fast omkostnadsersättning platser % av 3-4 platser % av prisbasbelopp prisbasbelopp 923 kr 25 % kr 50 % Rörlig omkostnads ersättning 2 Enligt rekommendationer för omkostnadsersättningar för familjehem Arvodesersättning Beräkning av rekommenderad arvodesersättning för år Ersättningen grundar sig på löneläget för vissa yrkesgrupper inom vårdsektorn, utgår från aktuell lönestatistik och är per månad fr.o.m. januari Arvodet har räknats upp med 2.8 % för år Ersättningen är fast och utgår oavsett om barn är placerade eller inte, inget tillägg utgår vid placering. Individuell bedömning måste göras utifrån vilken arbetsinsats uppdraget kräver. 1 plats 2 platser 3-4 platser kr kr kr 1 Då inga barn finns placerade 2 Då barn finns placerade

20

21

22

23

24

25

26

27

28

29

30

31

32

33

34

35

36

37

38

39

40

41

42

43

44

45

46

47

48

49

50

51

52

53

54

55

56

57

58

59

60

61

62

63

64

65

66

67

68

69

70

71

72

73

74

75

76

77

78

79

80

81

82

83

84 STYRDOKUMENT för kommunens arbete med krisberedskap Enligt lag om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap Sammanställd av Michael Björklund, Säkerhetssamordnare Antagen av Storfors Kommunstyrelse KS 16 feb 2016 xx

85 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 INLEDNING ÅTGÄRDER FÖR STÄRKT KRISBEREDSKAP KOMMUNERNAS ÅTAGANDEN OCH EKONOMISK REDOVISNING Risk- och sårbarhetsanalyser Kontinuitetsplaner för samhällsviktig verksamhet Reservkraftsutredning för samhällsviktig verksamhet Planering Geografiskt områdesansvar Utbildning och övning Rapportering Höjd beredskap Ekonomisk redovisning ÖVNINGS- OCH UTBILDNINGSPLAN PLAN FÖR HANTERING AV EXTRAORDINÄRA HÄNDELSER Organisation Arbetsformer Krisledningsnämnd Beredningsgrupp Stabschef samt stabs- och analysgrupp Informationsenhet Samverkan Frivillig resursgrupp (FRG) POSOM Kommunikation och samband Larmning av beredningsgrupp Larmning av krisledningsnämnd Dokumentation Uppföljning Lokaler

86 1 INLEDNING I en överenskommelse, som tecknats mellan Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) , regleras villkoren för kommuners statliga ersättning för uppgifterna enligt lagen (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap (LEH). Av överenskommelsen framgår att kommunen för varje mandatperiod ska, med beaktande av risk- och sårbarhetsanalysen (RSA), utarbeta och fastställa ett styrdokument som ska innehålla: en beskrivning av det arbete och de åtgärder som ska ske under mandatperioden för att reducera eller ta bort risker och sårbarheter samt för att öka förmågan att kontinuerligt bedriva samhällsviktig verksamhet en beskrivning av hur kommuner avser att fullgöra åtaganden som framgår av överenskommelsen samt hur ersättningen ska användas. Av den ekonomiska redovisningen ska även framgå hur samverkansersättningen ska användas en övnings- och utbildningsplan samt en plan för hur kommunen ska hantera extraordinära händelser. I detta styrdokument redovisas ett utdrag från kommunens beslutade risk- och sårbarhetsanalys, övnings- och utbildningsplan samt plan för hantering av extraordinära händelser. Styrdokumentet skall antas av kommunstyrelsen och kommer att revideras för varje ny mandatperiod. Styrdokumentet följs upp i samband med den uppföljning som årligen redovisas till Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) samt till Länsstyrelsen Värmland. Uppföljningarna kommer att årligen i februari månad redovisas för kommunstyrelsen. 3

87 2 ÅTGÄRDER FÖR STÄRKT KRISBEREDSKAP 1 Som ett resultat av det RSA-arbete (se kapitel 3.1) som genomfördes under 2015 identifierades behov av åtgärder för att stärka förmågan att kontinuerligt bedriva samhällsviktig verksamhet. I det nedanstående redovisas några exempel på åtgärder som kommer att genomföras under mandatperioden: Revidering krislednings- och informationsplan Årlig revidering av övnings- och utbildningsplanen Delta i samverkansövningen Rö Värmland 2017 Övning och utbildningsdagar för krisledningsnämnden, beredningsgruppen, lägesfunktion och informationsenheten enligt aktuell övnings- och utbildningsplan. Handlingsplan för elförsörjning Översyn av robustheten i data- och teletrafiken mellan Kristinehamn och Storfors kommun samt framtagning av kontinuitetsplaner för kommunens samhällsviktiga IT-system. Verksamhetsövningar för skola, VA och vård- och omsorg Utveckla gemensamma stabsrutiner för kommunerna i Bergslagens räddningstjänst förbund. Genomföra samverkansövning för kommunerna i Bergslagens räddningstjänst Säkerhetsöversyn och framtagen av kontinuitetsplaner för samtliga samhällsviktiga anläggningar Uppdatera och anpassa kommunens webbsida för krisinformation Implementera WIS, nationellt webbaserat informationssystem Genomförande av gemensamt fast reservkraft till kommunhuset och Hälsans hus Översyn av robustheten i data- och Reservkraftsutredning med avseende på behovet av mobil reservkraft och anslutningspunkter för samhällsviktig verksamhet i Storfors kommun. En sammanställning över samtliga åtgärder återfinns i kommunens risk- och sårbarhetsanalys som antogs 10 okt 2015 KF Med krisberedskap avses i förordning 2006:942 förmågan att genom utbildning, övning och andra åtgärder samt genom den organisation och de strukturer som skapas före, under och efter en kris förebygga, motstå och hantera krissituationer 4

88 3 KOMMUNERNAS ÅTAGANDEN OCH EKONOMISK REDOVISNING Kommunens uppgifter framgår av LEH kapitel 2 och 3 och delas in i följande verksamheter: - Risk- och sårbarhetsanalyser - Planering - Geografiskt områdesansvar - Utbildning och övning - Rapportering - Höjd beredskap Nedan ges en översiktlig beskrivning av kommunernas åtgärder inom de respektive verksamhetsområde. 3.1 Risk- och sårbarhetsanalyser Kommunen ska identifiera vilka extraordinära händelser 2 som kan inträffa inom kommens geografiska område och hur dessa händelser kan påverka den egna verksamheten. Resultatet av arbetet ska värderas sammanställas och beslutas i en risk- och sårbarhetsanalys (RSA). Mandatperiodens risk- och sårbarhetsanalyser har utgått från kommunens samhällsviktiga verksamheter 3, vilka kritiska beroenden som finns för att kunna bedriva verksamheten, en översiktlig analys av vilka händelser som kan slå ut verksamheternas beroenden samt vilka sårbarheter och brister som finns i den samhällsviktiga verksamheten. Analysen har avslutats med att kommunen har identifierat behov av åtgärder under mandatperioden för att stärka kommunens krisberedskap. RSA-processen kommer att fortsätta under hela mandatperioden med syfte att stärka kommunens förmåga att kontinuerligt bedriva samhällsviktig verksamhet genom bl. a följande aktiviteter: 2 Med extraordinär händelse avses en sådan händelse som avviker från det normala, innebär en allvarlig störning eller överhängande risk för en allvarlig störning i viktiga samhällsfunktioner och kräver skyndsamma insatser av en kommun (LEH 2006:544). 3 Med samhällsviktig verksamhet avses en verksamhet som uppfyller minst ett av följande villkor: Ett bortfall av, eller en svår störning i verksamheten som ensamt eller tillsammans med motsvarande händelser i andra verksamheter på kort tid kan leda till att en allvarlig kris inträffar i samhället. Verksamheten är nödvändig eller mycket väsentlig för att en redan inträffad kris i samhället ska kunna hanteras så att skadeverkningarna blir så små som möjligt. (MSBFS 2015:5) Samhällsviktig verksamhet är vidare ur ett krisberedskapsperspektiv verksamhet som också uppfyller ett av eller båda följande villkor: 1. Verksamheten är av sådan betydelse för befolkningens liv och hälsa, samhällets funktionalitet, våra grundläggande värden samt egendom och miljö att den måste kunna bedrivas även vid en allvarlig händelse eller kris. 2. Verksamheten är av särskild betydelse för att en pågående allvarlig händelse eller kris ska kunna hanteras med så små skadeverkning som möjligt (MSB 2011 Nationella strategin för skydd av samhällsviktig verksamhet) 5

89 3.1.1 Kontinuitetsplaner för samhällsviktig verksamhet Under 2016 kommer kommunen påbörja arbete med att ta fram kontinuitetsplaner för samtliga samhällsvikta verksamheter som kommunen driver. Detta arbeta kommer att pågå under hela mandatperioden Reservkraftsutredning för samhällsviktig verksamhet Under 2016 kommer kommunen påbörja arbetet reservkraftsutredning med avseende på behovet av mobil reservkraft och anslutningspunkter för samhällsviktig verksamhet i Storfors kommun. Detta arbete skall harmoniseras med den pågående processen att införskaffa stationärt reservkraft för kommunhuset och Hälsans hus. 3.2 Planering I syfte att reducera sårbarheter som kan orsaka allvarliga samhällsstörningar och skapa förmåga att kontinuerligt bedriva verksamhet bedrivs redan planering inom många kommunala verksamheter. Nedan beskrivs några av de åtgärder som planeras under mandatperioden: - Utarbeta beredskapsplaner inom prioriterade områden som t ex skyfall, värmebölja, el bortfall och IT-avbrott - Anordna utbildning och övning som kompetensutveckling för förtroendevalda och medarbetare - Utarbeta rutiner för att kunna använda tekniska system för kommunikation vid händelser (t ex Rakel, WIS) 3.3 Geografiskt områdesansvar Kommunen ska inom sitt geografiska område verka för att - olika aktörer i kommunen samverkar och uppnår samordning i sitt planeringsarbete, - de åtgärder som vidtas vid en händelse samordnas samt att - information till allmänheten samordnas. Samverkan sker redan inom ett flertal områden och forum som t ex: - Länsstyrelsens krishanteringsråd - Länets nätverk för säkerhetssamordnare - Kommunens riskhanteringsgrupp - Bergslagens räddningstjänst nätverk för säkerhetsfrågor - Samverkan med frivilliga och ideella organisationer som t ex frivilliga resursgruppen (FRG), Svenska kyrkan och POSOM (psykisk och social omsorg) Utöver befintliga forum skapas kontinuerligt nya samverkansforum för att planera och genomföra särskilda uppgifter som t ex planering av den regionala samverkansövningen våren Utbildning och övning Kommunens förtroendevalda och medarbetare ska vara utbildade och övade för att kunna hantera extraordinära händelser. I kapitel 4 redovisas ett utdrag från kommunens övnings- och utbildningsplan som antogs 22 sep 2015 KS 161. Aktiviteterna kan komma att flyttas tidsmässig eller bytas ut mot annan aktivitet som anses lämplig. 6

90 3.5 Rapportering Kommunen är skyldig att ge lägesrapporter och information om händelseutvecklingen vid en extraordinär händelse till länsstyrelsen. Kommunen ska också kunna ta emot och dela information med berörda aktörer med stöd av den teknik som tillämpas nationellt för ledning och samverkan i kris. Kommunen har tillgång till ett Rakel-abonnemang som används vid samverkansmöten. 3.6 Höjd beredskap Kommunen ska säkerställa att VMA kan sändas via de anläggningar för de tre utomhusvarningarna som finns placerade i Storfors tätort. Som komplement till utomhusvarning kan även VMA ges via telefon och mobiltelefon. Årligen genomför Bergslagens räddningstjänst förbund tester och kontroll av utomhusvarningen för att säkerställa drift av anläggningarna. I avvaktan på nationell inriktning av kommunernas förberedelser för verksamhet under höjd beredskap, görs bedömning att kommunen har en grundläggande förmåga till civilt försvar genom arbetet för att hantera extraordinära händelser. 3.7 Ekonomisk redovisning Kommunernas arbete med förberedelser för och hantering av extraordinära händelser är en integrerad del av det verksamhetsansvar som åligger respektive ansvarig chef och berörd politisk instans. Med det som grund avsätts både personella och ekonomiska resurser i verksamheten för planering, utbildning, övning och anskaffning av utrustning och materiel utifrån de behov som respektive förvaltning/verksamhet har. Statsbidragets konstruktion har beslutats av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap och Sveriges kommuner och landsting och gäller för perioden Statsbidraget består av följande delar (i prisläge januari 2014): - Grundbelopp för att hålla en funktion för verksamheten på kr per kommun för kommuner under invånare. - Verksamhetsersättning för planering, övning m.m. som utgår med 12,75 kr per invånare - Ersättning för utomhusvarning med kr per ljudsändare - Samverkansersättning som ska stimulera samverkan på 2,10 kr per invånare I nedanstående tabell redovisas sammanställning över kommunens statsbidrag 2015: Grunders. Verksamers. Varning Samverkan TOTALT Av överenskommelsen framgår att i det fall kommunen inte fullgör sina uppgifter kan delar av ersättningen reduceras eller falla bort efter beslut från länsstyrelsen och MSB. 7

91 Under 2015 fördelas statsbidraget enligt följande: Grundersättning och verksamhetsersättning: - Lönekostnader, lokaler och övriga omkostnader Kostnader för POSOM-verksamheten: - Bidrag till verksamheten Ekonomiskt stöd till FRG Övriga kostnader för verksamheten (t ex övningar, licenser, telekostnader m.m.) Underhåll av varningsanläggningar Samverkansersättning (avser resekostnader och logi som deltar i samverkansmöten samt vissa omkostnader för möteslokaler m m) TOTALT Ca Årligen utarbetas en detaljerad verksamhetsplan och budget utifrån den verksamhet som planeras. 8

92 4 ÖVNINGS- OCH UTBILDNINGSPLAN All personal och alla förtroendevalda ska ha tillräcklig kunskap och övning för att kunna sköta sina uppdrag vid en allvarlig händelse i kommunen. För att uppnå detta skall följande övningar och utbildningar genomföras under mandatperioden: Krisledningsnämnden kommer vid behov i samband med Ks sammanträde ta del av löpande information från myndigheter och den egna organisationens krishanterings höjande åtgärder. Beredningsgruppen kommer att genomgå minst ½ dags utbildning per år för att bibehålla sin förmåga i sin befattning. Informationsenheten kommer att genomgå minst 2 st. ½ dags utbildning per år för att bibehålla sin förmåga i sin befattning. Krisledningen (krisledningsnämnden, beredningsgruppen, informationsenheten och lägesfunktionen) skall under mandatperioden genomgå minst ½ dags övning per år för att bibehålla sin förmåga i sin befattning. Verksamhets övergripande övningar skall genomföras i samband med upprättande av handlingsplaner för respektive verksamhetsområde. Målgrupp/övningsform 2016 Samverkans Larm Start Besluts Lednings Funktions Krisledningsnämnd Beredningsgrupp x x x x x Informationsenheten x x x x x x Lägesfunktionen x x x x x x x VA Verksamhetsövning Antalet x står för hur många ggr/år 2017 Målgrupp/övningsform Samverkans Larm Start Besluts Lednings Funktions Krisledningsnämnd RÖ 2017 Beredningsgrupp RÖ 2017 x x Informationsenheten RÖ 2017 x x Lägesfunktionen RÖ 2017 x x Verksamhetsövning Skolan Målgrupp/övningsform Krisledningsnämnd Antalet x står för hur många ggr/år 2018 Samverkans Larm Start Besluts Lednings Funktions Beredningsgrupp x x x Informationsenheten x x x Lägesfunktionen x x x VA Verksamhetsövning Antalet x står för hur många ggr/år 9

93 5 PLAN FÖR HANTERING AV EXTRAORDINÄRA HÄNDELSER För mandatperioden har en plan för hantering av extraordinära händelser som antogs i 10 okt 2015 KF Organisation Organisationen för att hantera en extraordinär händelse leds av krisledningsnämnden (kommunstyrelsen). Krisledningsnämndens ansvar och befogenheter vid en samhällelig kris regleras av lagen (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap och i reglementet för krisledningsnämnden. Som stöd till krisledningsnämnden finns en beredningsgrupp bestående av bl.a. kommunchefen, verksamhetschefen, informationschefen och driftchefen. Till beredningsgruppen kan det knytas stödfunktioner utifrån den aktuella händelsen utöver de resurser som finns inom kommunernas ordinarie organisationer. Organisationsskiss över Storfors kommuns krisledningsorganisation 10

94 5.2 Arbetsformer Arbetsformerna för krisledningsorganisationen framgår i den beslutade planen för hantering av extraordinära händelser. I nedanstående ges en kortfattad redovisning av roller, uppgifter, ansvar, samverkan, resurser, kommunikation och larmrutiner Krisledningsnämnd Ordföranden eller dennes ersättare beslutar om att nämnden träder i funktion Tolka kommunens roll och ange inriktning för krishanteringen Besluta om långsiktiga åtgärder för att reducera de negativa konsekvenserna av inträffad händelse Besluta om mer omfattande prioriteringar Anmäler fastställda beslut vid närmaste följande fullmäktigesammanträde Beredningsgrupp Bereder och verkställer krisledningsnämndens beslut Skapa informationsunderlag för intern och extern kommunikation Planera för åtgärder på längre sikt Kontinuerligt följa händelseutvecklingen och samordna Samverkar med berörda organisationer Stabschef samt stabs- och analysgrupp Aktiverar och leder staben efter beslut från beredningsgruppen Leda, samordna och planera arbetet i beredningsgruppen Ansvarar för samband, dokumentation, kartstöd och lägesuppföljning Informationsenhet Genomför informationsinsatser utifrån uppdaterad kommunikationsplan för händelsen Genomför presskonferenser och utarbetar pressmeddelanden Leder upplysningsfunktionen till allmänheten Samverkan För att kunna hantera en extraordinär händelse på ett samordnat sätt mellan berörda aktörer kommer samverkan och samordning att ske på flera nivåer, t ex inom och mellan kommuner samt med privata aktörer Frivillig resursgrupp (FRG) Medlemskommunerna i Bergslagens räddningstjänstförbund har tecknat en avsiktsförklaring med Civilförsvarsförbunden om bildandet av en gemensam Frivillig resursgrupp (FRG) inom förbundet. FRG kallas in av kommunen och leds av en FRG-ledare POSOM I Storfors kommun finns en POSOM-grupp för psykisk och social omsorg om drabbade. POSOM-gruppen larmas in via räddningsledaren, vakthavande polis befäl eller ansvarig i krisledningsorganisationen. 11

95 5.2.8 Kommunikation och samband Som kommunikationsmedel används informationskanaler som t ex telefoni, IT samt det webbaserade informationssystemet (WIS) Lägesrapportering sker i WIS-systemet Larmning av beredningsgrupp I första hand kontaktas kommunchefen eller säkerhetssamordnaren som fattar beslut om larmning och inkallelse av beredningsgruppen, efter hörande av ordföranden i krisledningsnämnden. Larmning sker genom Bergslagens räddningstjänst larmcentral Larmning av krisledningsnämnd Larmning och inkallelse av krisledningsnämnden sker efter beslut av ordföranden i krisledningsnämnden eller ersättare till denne. Larmning sker genom Bergslagens räddningstjänst larmcentral Dokumentation Vid en extraordinär händelse ska lägesrapporter, information om händelseutvecklingen och den förväntade utvecklingen samt vidtagna och planerade åtgärder rapporteras till länsstyrelsen. Alla funktioner i krisledningsorganisationen ansvarar för att dokumentera sin verksamhet under hela händelsen Uppföljning Efter en inträffad extraordinär händelse ska kommunen rapportera till länsstyrelsen vilka åtgärder som vidtagits samt hur åtgärderna har påverkat krisberedskapsläget Lokaler Lokaler och extra installationer för krisledningen och informationsverksamheten är förberedda inom kommunkontorets lokaler och i angränsande utrymmen. Lokal för presskonferens är Folkets hus i Storfors tätort. 12

96

97 VC MAS Enhetschef Kroppavägen Enhetschef Hammargården Smeden Enhetschef Hemtjänst Enhetschef Sjuksköterskor Rehab Planeringsservice Enhetschef LSS

98

99

100

101

102

103

104

105

106

107