KUST-ÖSTERBOTTENS SAMKOMMUN

Transkript

1 PROTOKOLLSIDA 3/13 1 Sammanträdestid Sammanträdesplats Tordagen den kl.13 Solf Gästgiveri Beslutande xismark Anita, ordf xvesterback Kristina, I-vice ordf xolav Sjögård xingvesgård Hans, xlindqvist Hans-Erik xsöderholm Britt-Mari xkindt Christina xolsio-tuisku Anna-Greta xwilson Roy xrosenback Ingmar xwikström Jesper, ersättare Övriga närvarande xmangs Carl-Gustav, samkfge ordf xblomstedt Åsa, samkfge I-vice ordf xforsman Gun, samkfge II-vice ordf xpirttiperä Jarkko, direktör xstreng Alfred, vik. förvaltningssekr. xnyback Sonja, ledande socialdirektör xstedt-ivars Raija, ledande tandläkare xriddar Peter, ledande läkare xbjörndahl Daniel, praktikant Paragrafer Ordförande Protokollförare Justering, plats och tid Anita Ismark Protokolljusterare Närpes / 2013 Alfred Streng Protokolljusterare Närpes / 2013 Roy Wilson Hans-Erik Lindqvist Protokollet framlagts till påseende, ort och tid Intygar, underskrift tjänsteställning Samkommunens utrymmen på Eriksvägen 15, Malax den , kl.9-15 Alfred Streng, vik. förvaltningssekreterare ort, tid och tjänsteställning

2 PROTOKOLLSIDA 3/13 2

3 3/13 KALLELSESIDA utfärdad den Sammanträdestid Sammanträdesplats Torsdagen den kl.13 Solf Gästgiveri Nr Ärende 1 14 Sammanträdets laglighet och beslutförhet Val av protokolljusterare Godkännande av föredragningslistan Beredning av budgeten 2014 och ekonomiplan Tillsättande av mentalvårdsråd Avtal mellan K5 och Åbo universitets allmänmedicinska fakultet kring utbildningsrättigheter för läkare Gruppverksamhet för barn Regional hälso- och välfärdsundersökning (ATH) Anmälningsärenden 21 Anvisningar för rättelseyrkande och besvärsanvisning 23 Protokollet framlagt till påseende, tid och plats Samkommunens utrymmen på Eriksvägen 15, Malax den kl Ordförande ANITA ISMARK Anita Ismark Denna möteskallelse har anslagits på anslagstavlan för offentliga kungörelser Malax Intygar Alfred Streng, anslagstavlans skötare

4 4 14 Sammanträdets laglighet och beslutförhet Samkst 14 s ordförande Anita Ismark öppnar sammanträdet. Enligt samkommunstyrelsen beslut skall kallelsen tillställas samkommunstyrelsens ledamöter, samkommunfullmäktiges ordförande och viceordföranden, ledande läkare och ledande socialdirektör samt medlemskommunernas kommunstyrelser minst fem dagar före sammanträdet. I kallelsen meddelas tid och plats för sammanträdet samt de ärenden som skall behandlas. Enligt samkommunstyrelsens beslut sker kallelsen till samkommunstyrelsens möten elektroniskt. Föredragningslista och bilagor sänds även i fortsättningen skriftligen per post. är beslutför, då över hälften av medlemmarna är tillstädes (58 kommunallagen). s beslut: konstaterades lagenligt sammankallad och med hänsyn till antalet närvarande ledamöter beslutförd.

5 5 15 Val av protokolljusterare Samkst 15 s protokoll jämte därtill fogad anvisning om rättelseyrkande eller besvärsanvisning hålls efter justering offentligt framlagda så som meddelats på förhand (63 kommunallagen). En kopia av samkommunstyrelsens protokoll skall efter justeringen sändas till kommunstyrelsen i varje medlemskommun. Medlemskommunerna och deras medlemmar anses ha fått del av besluten i protokollet den dag då protokollet har lagts fram (85 kommunallagen). Förslag: utser Roy Wilson och Hans-Erik Lindqvist att justera protokollet från detta sammanträde samt besluter att protokolljusteringen sker senast Protokollet hålls offentligt framlagt kl i samkommunens fastighet på Eriksvägen 15, Malax Beslut: Godkänns.

6 6 16 Godkännande av föredragningslistan Samkst 16 Förslag: Föredragningslistan godkänns. Beslut: Godkänns.

7 7 CENTRAL 50/ Beredning av budgeten 2014 och ekonomiplan Samkst 17 Direktör Pirttiperä: I samkommunens grundavtal 17 stadgas följande: Vid beredningen av ekonomiplanen samt målsättningarna för verksamheten skall medlemskommunerna höras och ges tillfälle att senast framlägga förslag till utvecklande av samkommunens verksamhet. Den preliminära budgeten och ekonomiplanen för följande kalenderår skall tillställas medlemskommunerna senast 30.9 och den godkända budgeten och ekonomiplanen senast Ändringar i budgeten skall godkännas under budgetåret. Beredningsprocessen för budgeten 2014 har planerats enligt följande: 23.5, diskussionen om budgetramarna och de viktigaste målsättningarna fortsätter. Budgetramarna och målsättningarna för verksamheten sänds till medlemskommunerna i skriftlig form och kommunerna bereds möjlighet att senast 30.7 ge förslag om utvecklande av samkommunens verksamhet. behandlar budgeten 2014 och ekonomiplanen vid sitt möte Preliminär budget och ekonomiplan sänds till kommunerna senast Samkommunfullmäktige behandlar budgeten 2013 och ekonomiplanen vid sitt möte Godkänd budget och ekonomiplan sänds till medlemskommunerna senast Budgeten för år 2014 och ekonomiplanen för åren presenteras på sammanträdet. Samkommunens budget 2014 och utkast till ekonomiplan bifogas. I budgeten 2013 och ekonomiplanen planerades följande regionala tjänster för år 2014: näringsterapeut, ergoterapeut, geriatriker, radiolog, specialist i inre medicin samt specialist i företagshälsovård. På

8 8 grund av kommunernas svaga ekonomiska situation och då den nationella och strukturella reformen av social- och hälsovården ytterligare fördröjs planeras inga egentliga nya regionala uppgifter inom samkommunen för år Samkommunens uppskattade totala utgifter för år 2014 uppgår till ca 4,2 milj. euro. Samkommunen ska också anslå betalningsandelar för olika projekt. Welcome Office -projektet fortsätter åtminstone fram till och det nationella barnskyddsprojektet avslutas Då detta skrivs finns ännu inga uppgifter om beslutet gällande statsunderstöd för verkställandet av lagen om äldreservice. Den läkarservice som inom K5-området kan erbjudas befolkningen är mycket sårbar. Servicestrukturen är föråldrad och svarar inte längre mot dagens krav. Konflikten mellan små resurser och växande efterfrågan skapar känsla av otillfredsställelse vilket i sin tur ytterligare försvårar nytänkande, nyrekrytering samt utvecklingsarbete utan förutfattade meningar. K5-området lider stor brist på allmänläkare som är villiga att binda upp sig till regionen och föra vidare folkhälsoarbetet. Vi lyckas ännu rekrytera läkare för tillfälliga arbetsförhållanden men via dem kan vi inte fullt ut garantera en kvalitativ service i skötseln av kroniska sjukdomar. Eftersom uppföljningen av kroniska sjukdomar inte förverkligas på optimalt sätt uppstår fler situationer än nödvändigt där en obalans i patientens sjukdomsbild föranleder jourmässiga besök. Vidare förändras det sjukdomspanorama och behovsfält vi är satta att sköta. En allt snabbare växande problematik är de sociala utmaningar som härrör från missbruk, marginalisering, ekonomisk misär samt den otrygghet som accentueras hos speciellt den äldre befolkningen. Vår föråldrade servicestruktur saknar egentligen förutsättningar att erbjuda hjälp i dessa situationer. Vi borde kunna attrahera specialister i allmän medicin som skulle vara villiga att erbjuda sina tjänster för längre tid. Områdets styrkor borde kartläggas och rekryteringen individualiseras. Akutverksamhetens arbetssätt och processer borde ytterligare beskrivas och det akuta arbetet borde få de resurser som verksamhetens natur förutsätter. Förutom den medicinska bedömning som en läkare kan göra borde det även finnas en fungerande vårdbehovsbedömning samt kanaler för de hjälpsökande som behöver annat än strikt medicinskt omhändertagande. Genom att skapa

9 9 ett mer komplett serviceutbud ökar möjligheterna att svara mot patientens behov och samtidigt minskas den frustration som uppstår när man med fel utbildning och fel verktyg tvingas lösa problem som klart faller utanför det egna kompetensområdet. Vid samkommunstyrelsens sammanträde ( ) framläggs ett förslag till nödvändiga åtgärder för att trygga närservicen inom samkommunens område så att tillgången till läkartjänster inte försämras - oberoende av de kommande strukturella förändringarna inom social- och hälsovården. Enligt samkommunfullmäktiges ( ) linjeringar ska servicen år 2014 koordineras, utvecklas och tryggas så att närservicen för befolkningen bevaras och kompetensen kan koncentreras. Om socialoch hälsovårdens strukturer har förnyats under år 2014 är välfärdsorganisationen K5 en del av en regional eller en större helhet. Direktör Pirttiperäs förslag: diskuterar ramen för budgeten Beslut: Budget 2014 och ekonomiplan presenterades av direktör Jarkko Pirttiperä. Ledande läkare Peter Riddar gav sin syn på basservicen under rubriken Kan vi trygga tillgången till basservice? Ekonomiplanerare Joakim Jönn redogjorde för den ekonomiska delen av budgeten. Utgiftsökningen nästa år jämfört med detta år är 2,5% och lönerna beräknas stiga med 1,5%. Under behandlingen av förslaget till budget föreslog viceordförande Kristina Vesterback understödd av Britt-Mari Söderholm att formuleringen på sid 18 i budgettexten gällande mål 2015 Läkaroch tandläkarmottagningarna är samkommunens egen produktion stryks, eftersom Malax motsatt sig att så skulle bli fallet. beslöt enhälligt stryka formuleringen. Övriga korrigeringar i budgettexten var förljande: sid 8. området behöver ytterligare en svenskspråkig talterapeut för att kunna erbjuda egentlig talterapi stryks. På sid 9: välfärdskoordinator 50% ändras till 75% och på sida 15 första meningen stryks ett vi bort. beslöt enhälligt för sin del godkänna förslaget till budget 2014 och ekonomiplan då utgiftsökningen ligger på en moderat nivå. Förslaget till budget 2014 och ekonomiplan sänds till medlemskommunerna för utlåtande. Utlåtandet bör vara samkommunen tillhanda senast Förslaget till budget 2014 och ekonomiplan delges samkommunfullmäktige vid samkommunfullmäktiges sammanträde

10 10 18 Tillsättande av mentalvårdsråd CENTRAL 52/2013 Samkst 47 Direktör Pirttiperä: Samkommunsstyrelsen godkände de centrala tyngdpunktsområdena och strategiska valen för Kust-Österbottens samkommun. Ett av de valda utvecklingsobjekten är mentalvårdstjänsterna och avsikten är att utarbeta en gemensam mentalvårdsstrategi till år Undertecknad har lett den preliminära planeringen av den gemensamma mentalvårdsstrategin. Utarbetandet av mentalvårdsstrategin är en lång process och det lönar sig att ta till vara de gemensamma strategiska avsikterna inom mentalvårdsarbetet i vårt område. Sakkunniga inom mentalvårdsarbetet har sammanträtt under arbetsnamnet Teamet för psykiskt välmående. Teamet har diskuterat mentalvårdsservicens struktur och innehåll samt processen för mentalvårdsstrategin. I Europa finns mentalvårdsråd främst i Italien och Frankrike. I Finland finns detta forum åtminstone i städerna Uleåborg och Ylöjärvi. Mentalvårdsrådet kan ha i uppgift att främja mentalvårdsrehabiliteringsklienternas och deras anhörigas medverkan i utvecklandet av mentalvårdsarbetet. Rådet kan också ha i uppgift att följa med befolkningens psykiska välmående, främja samarbetet mellan olika aktörer samt genomföra olika projekt. Den första uppgiften för det mentalvårdsråd som utses inom Kust- Österbottens samkommuns område skulle vara att fungera som ledningsgrupp för den gemensamma mentalvårdsstrategin. Mentalvårdsrådet kunde i fortsättningen ta ställning till utvecklandet av mentalvårdsarbetet, ge utlåtanden samt upprätthålla ett nätverk mellan olika aktörer. Med de olika aktörerna avses primärservicen, specialsjukvården samt tredje sektorn.. Även ledande tjänstemän kunde vara med i rådet. Till mentalvårdsrådets sammanträden kan rådet efter behov kalla representanter för serviceanvändarna och anhöriga. Avsikten är att mentalvårdsrådet inleder beredningen av den gemensamma mentalvårdsstrategin i maj-juni, senast nästa höst. Direktör Pirttiperä gör upp ett förslag till mentalvårdsrådet om hur strategiarbetet ska framskrida så att mentalvårdsstrategin för Kust-Österbotten skulle vara klar

11 11 till våren På hösten ska mentalvårdsrådet och samkommunsstyrelsen diskutera hur eventuella planer ska genomföras. Mentalvårdsrådet tillsätts för samkommunsstyrelsens mandatperiod. Till rådet utses 8-12 medlemmar. Förslag till instruktion för mentalvårdsrådet som bilaga. Direktör Pirttiperäs förslag: godkänner instruktionen för mentalvårdsrådet. Samkommunsstyrelsen tillsätter mentalvårdsrådet för tiden , i enlighet med instruktionen. Enligt grundavtalet 14 skall alla medlemskommuner ha minst en medlem och en ersättare. Till medlemmar i mentalvårdsrådet utses: - psykolog Ralf Häggqvist från Närpes (koordinerar första mötet), ersättare depressionsskötare Carina Engström från Malax. - psykolog Helena Lundman-Evars från Kristinestad, ersättare ledande skötare Pirjo Tåg från Kristinestad - skolkurator Mats Bergvik från Malax, ersättare äldreomsorgsledare Monika Björk från Malax - hälsovårdsdirektör Stina Lähteenmäki från Kaskö, ersättare socialdirektör Berit Varho från Kaskö - avdelningsskötare Birgitta Eklund från Närpes, ersättare ledande skötare Birgitta Udd från Närpes - psykolog Eva-Stina Häggdahl från Malax, ersättare psykolog Mia Böling från Malax - socialarbetare Johanna Björkman från Korsnäs, ersättare socialdirektör Carina Westberg från Korsnäs. utser inom sig en medlem jämte ersättare till mentalvårdsrådet. Rådet kallar efter behov representanter för serviceanvändare och anhöriga att närvara vid rådets sammanträden. Beslut: korrigerade instruktionen för mentalvårdsrådet 2 mom. 1 så att det lyder väljer 8-12 medlemmar jämte personliga ersättare för sin mandatperiod till mentalvårdsrådet. Medlemmarna ska på ett mångsidigt sätt representera olika tjänste- och befattningsinnehavare inom mentalvårdsarbetet. Därtill skall en av med-

12 12 lemmarna jämte personlig ersättare vara ordinarie medlem eller ersättare i samkommunstyrelsen. Vidare i 2 mom. 3 tillades till meningen kan rådet enligt behov kalla in representanter för serviceanvändare och deras anhöriga som sakkunniga. I 5 skrevs in att instruktionen träder i kraft Instruktion som allegat samkst 47. utsåg till mentalvårdsrådet de medlemmar och ersättare som omnämns i förslaget. Därtill utsåg samkommunstyrelsen inom sig Gun-Kristin Nordström till medlem och Hans Ingvesgård till ersättare. Lagen om kvinnor och mäns jämställdhet frångås med hänvisning till att rådets medlemmar, bortsett från den medlem som utses inom samkommunstyrelsen, är utsedda på basen av sina tjänste- eller arbetsuppgifter. Rådet kallar efter behov representanter för serviceanvändare och anhöriga att närvara vid rådets sammanträden som sakkunniga. Samkst 18 Direktör Pirttiperä: har tillsatt mentalvårdsrådet för tiden och mentalvårdsrådet behöver en legitimation för en ny mandatperiod dvs. för tiden Tidigare rådet arbetade flitigt med regional mentalvårdsstrategi och som ordförande fungerade psykologen Ralf Häggqvist. Nästa stora utmaning för mentalvårdsrådet kommer att vara utvecklingen av mentalvård- och rusmedelrehabiliteringen. Inom Välittäjä-projekt har man redan kartlagt regionens behov angående rehabiliteringen. Instruktion för mentalvårdsrådet i bilaga. Direktör Pirttiperäs förslag: Samkommunsstyrelsen tillsätter mentalvårdsrådet för tiden , i enlighet med instruktionen. Enligt grundavtalet 14 skall alla medlemskommuner ha minst en medlem och en ersättare. Till medlemmar i mentalvårdsrådet utses: - psykolog Elizabeth Häggqvist från Närpes (koordinerar första mötet), ersättare Ralf Häggqvist från Närpes. - Bengt Norrback från Kristinestad, ersättare psykolog Helena Lundman-Evars från Kristinestad/K5 - Projektkoordinator Eva Åstrand från Malax/K5, ersättare äldreomsorgsledare Monika Björk från Malax

13 13 - Grundtrygghetschef Jaana Tuokkola från Kaskö, ersättare hälsovårdare Päivi Onnela från Kaskö - Birgitta Eklund från Närpes, ersättare ledande skötare Birgitta Udd från Närpes - Avdelningsskötare Mikaela Granfors från Kaskö, ersättare Mirja Högstrand från Kaskö - äldreomsorgsledare Johanna Björkman från Korsnäs, ersättare socialdirektör Carina Westberg från Korsnäs. utser inom sig en medlem jämte ersättare till mentalvårdsrådet för tiden Rådet kallar representanter för serviceanvändare och anhöriga att närvara vid rådets sammanträden. Beslut: godkände förslaget på medlemmar i mentalvårdsrådet för tiden och utsåg inom sig Christina Kindt till medlem och Hans Ingvesgård till ersättare.

14 14 CENTRAL 46/ Avtal mellan K5 och Åbo universitets allmänmedicinska fakultet kring utbildningsrättigheter för läkare Samkst 8 Ledande läkare Riddar: Vasa sjukvårdsdistrikt har överförts till Åbo universitetssjukhus ERVAområde. Som en följd av detta sägs utbildningsavtalen med Tammerfors universitets allmänmedicinska fakultet upp och nya måste tecknas med Åbo. I samband med detta kommer också en granskning av de enskilda hälsocentralerna att göras. Denna granskning utgör grunden för beslutet ifall den enskilda hälsocentralen beviljas status som undervisningshälsocentral De perioder i läkarens utbildning och fortbildning som kan utlokaliseras till en undervisningshälsocentral är följande: - två veckors praktik inom allmän medicin under C10 - särskild allmänläkarutbildning - specialistutbildningens basskede - specialisering i allmän medicin För tillfället arbetar inom K5-området åtminstone sju läkare som ingår i någon av ovanstående utbildnings/fortbildningsfaser. Ifall en enskild hälsocentral eller samarbetsområdet inte beviljas status som undervisningshälsocentral betyder det att dessa läkares arbetspraktik som utförs här inte kommer att räknas till godo för deras utbildning. Konsekvensen blir således att de måste söka sig till en annan arbetsplats för att få sin utbildning/fortbildning godkänd och vi förlorar ett av våra viktigaste rekryteringsmedel. Kraven för att beviljas status som undervisningshälsocentral är åtminstone följande: - skolningsansvarig läkare utnämnd - skolningsansvarig skötare utnämnd - hälsocentralen kan garantera tillgång till 100 undervisningstimmar/år för en mångprofessionell målgrupp - vid hälsocentralen arbetar en ackrediterad handledare, d.v.s. en specialist i allmän medicin som genomgått fakultetens skolningsprogram för handledare och som ingår i det nätverk av handledare som regelbundet träffas för fortbildning Inom samarbetsområdet arbetar idag endast en ackrediterad handledare och hon har anställning vid vård- och omsorgscentralen i Kristinestad. Under slutet av april sker granskningen av samarbetsområdets hälsocentraler och där fastställs de slutliga kraven för att beviljas status av undervisningshälsocentral. Den mest begränsande faktorn är tillgången till handle-

15 15 dare. Vid besöket kommer att framläggas förslag om att handledaren i Kristinestad skall kunna fungera som handledare för hela samarbetsområdet under den initiala perioden. Dock måste verksamheten vila på fastare grund och det behöver rekryteras fler specialister i allmän medicin som är villiga att genomgå fortbildning samt förbinda sig till att fungera som handledare. Samtidigt måste även arbetsgivaren säkerställa möjligheterna att anpassa det egna arbetsschemat för att garantera tillräcklig tid för uppgiften. Vidare måste även göras en överenskommelse om ersättning ifall samarbetsområdets enda handledare skall iklä sig uppgiften för hela K5 tills vidare. Ersättningen gäller för såväl den personliga arbetsinsatsen som den kompensation som Kristinestad erhåller för den uteblivna arbetsinsatsen där Direktör Pirttiperäs förslag: antecknar ärendet till kännedom. Beslut: Godkändes enligt förslag. Samkst 19 Ledande läkare Riddar: Under förhandlingen med representanterna från Åbos PETE-enhet framkom att utbildningsavtalen helst tecknas med den enhet där läkaren är anställs och där den praktiska handledningen sker. Detta betyder att för K5:s del tecknas separata avtal för Malax, Närpes, Kristinestad. Avtal för Kaskös del är inte aktuellt eftersom enheten har endast en läkartjänst. I Kristinestad finns ackrediterad handledare vilket medför att endast 25 % av beviljade EVO-medel öveförs till PETE-enheten. För Malax och Närpes del är motsvarande kostnad 50% av beviljade EVO-medel fram tills det finns en godkänd handledare på enheten. Den högre kostnaden tas ut eftersom PETE-enheten iklär sig ansvaret för handledningen och avsätter den resursen till enheten. Den ersättning hälsocentralerna betalar till PETE-enheten kommer att återföras till regionen inom ramen för sjukvårdsdistriktets egen PETE-enhets verksamhet och ett av tyngdpunktsområdena är de regionala utbildningsansvariga personerna samt deras löner. Ytterligare reserveras medel för att anordna kurser för handledare. I detta skede har inte samkommunen någon dess aktivare roll än att övervaka att tillräckliga resurser sätts till den interna skolningen och att den koordineras mellan verksamhetspunkterna. Direktör Pirttiperäs förslag: antecknar ärendet till kännedom.

16 16 Beslut: Godkänns.

17 17 20 Gruppverksamhet för barn CENTRAL 53/2013 Samkst 20 Chef för vård- och omsorg Sonja Nyback: Med tanke på att ATH- undersökningen visar att barn och unga inom K5- området upplever psykisk ohälsa i varierande omfattning finns nu i planeringen att inom ramen för Psykosociala enhetens tjänster starta upp barngrupper för barn i familjer med olika typer av belastning. Gruppverksamheten skulle till en början vända sig till barn i ca 7-12 års ålder, varje vecka eller varannan vecka 1,5 h per gång och sammanlagt gånger. Minst två ledare varje gång. Verksamheten skulle vara uppbyggd med temainriktade träffar som blandas med övningar och lek. Gruppverksamheten skulle uppfylla en viktig funktion för barnen genom att få möta andra barn i liknande livssituationer och få dela tankar, känslor och erfarenheter. En annan viktig aspekt är att barnen skulle bli avlastade skuld och skamkänslor. Genom att stärka barnens självkänsla, öva gränssättning, utbyta tankar och känslor fyller grupperna en i allra högsta grad förebyggande funktion. En del av Psykosociala enhetens personal har redan deltagit i en gruppledarutbildning så den kunskapen finns redan att tillgå. Direktör Pirttiperäs förslag: antecknar ärendet till kännedom. Beslut: Godkänns.

18 18 CENTRAL 6/ Regional hälso- och välfärdsundersökning (ATH) Samkst 14 Direktör Pirttiperä: Den regionala hälso- och välfärdsundersökningen (ATH) som Institutet för hälsa och välfärd(thl) inledde år 2009 har erbjudit kommunerna och samarbetsområdena möjlighet att följa upp befolkningens välfärd. Då undersökningsprojektet inleddes år 2010 utreddes hälsan och välfärden hos ca personer i Åbo stad och landskapen Kajjana och Norra Österbotten. ATH-undersökningen stöder regionernas och kommunernas grudnuppgift: att främja befolkningens välfärd och hälsa (L om hälso- och sjukvård 12, FolkhälsoL 14). Kommuner/regioner med en befolkning på minst inv har haft möjlighet att delta i undersökningen. Uppgifterna om befolkningens välfärd som fåtts genom undersökningen kan användas som stöd då servicen utvecklas och dess effekter utvärderas. THL bistår med undersökningsresultat och sakkunnigutlåtanden. Mer information om ATH-undersökningen på Avsikten är att ATH-undersökningen också ska inledas inom Vasa sjukvårdsdistrikt och att samarbetsområdena inom Österbotten kan delta. Förhandlingar om deltagande i ATH-undersökningen har år 2011 förts med regionala aktörer i Österbotten och THL. Avsikten är att undersökningen inleds hösten 2012 och att de första resultaten fås i slutet av år Vasa sjukvårdsdistrikt deltar i kostnaderna med euro. Andelen för Kust-Österbottens samkommun uppgår till euro av vilket Vasa sjukvårdsdistrikts andel är euro. Samkommunen har reserverat euro för ATH-undersökningen. Samarbetsavtalet mellan THL och samkommunen bifogas. ATH-undersökningens enkät riktas till befolkningen och avsikten är att inleda en marknadsföringskampanj som planeras i samarbete med THL och de regionala aktörerna. Undersökningens enkät som bilaga. Direktör Pirttiperäs förslag: Kust-Österbottens samkommun deltar i ATH-undersökningen och godkänner samarbetsavtalet mellan samkommunen och THL.

19 19 Beslut: Godkändes. Avtalet som allegat samkst 14. Samkst 21 Direktör Pirttiperä: Resultaten som gäller Österbotten i den regionala hälso- och välfärdsundersökningen (ATH) blev färdiga i mars Institutet för hälsa och välfärd utförde ATH-undersökningen i Österbotten och även på andra områden hösten I undersökningen samlades också in uppgifter om hela Finland. Resultaten från ATH-undersökningen visar att det finns stora skillnader i österbottningarnas välfärd. En viktig hälsopolitisk utmaning är att minska skillnaderna i välfärden mellan olika områden och befolkningsgrupper. Undersökningsresultaten visar att österbottningarna anser sig vara socialt aktiva och österbottningarnas starka sida är fortsättningsvis samhörighet och aktivt deltagande. Å andra sidan visar undersökningsresultaten att österbottningarnas försprång jämfört med andra områden då det gäller välfärden tydligt minskat. Nya utmaningar är bland annat fattigdom och var tionde österbottning har varit tvungen att pruta på mat, mediciner eller läkarbesök på grund av penningbrist. ATH-undersökningsresultaten för K5 har analyserats noggrannare med hjälp av samkommunens välfärdskoordinator Kristiinan Strandman och då har bland annat följande iakttagelser granskats noggrannare: Barns och ungas hälsa och psykiska hälsa Personer i arbetsför ålder och förlängning av deras arbetsålder Seniorer (servicesystemet är för institutionsbetonat, nya företeelser är att seniorerna anser att de blivit utsatta för hot och att de har spelproblem) Då det gäller välfärden inom K5 har en medlemskommun (Malax) tagits med som exempel och för noggrannare genomgång. Som källor har använts bland annat FPA:s statistik, Statistikcentralen, den elektroniska välfärdsberättelsen, Sotkanet, välfärdskompassen, enkäten Hälsa i skolan för årskurserna 8 och 9 samt ATH-undersökningen. Malax Styrkor: kommunens läge, nära till flygförbindelser, färjförbindelse (Vasa-Umeå), järnvägsförbindelse, sommarstugeägarna, folkmängden växer fortsättningsvis fram till år 2030, låg arbetslöshet, små inkomstskillnader, sjuklighetsindexet det lägsta inom K5-området.

20 20 Svagheter: trafikförseelser, kollektivtrafikförbindelserna inom kommunens område dåliga, försörjningskvoten stiger under de närmaste åren. Unga i åldern år Styrkor: Rökning bland unga, antalet personer som har rätt till specialersättningsgilla läkemedel, utkomststöd för familjer, antalet personer som placerats utanför hemmet och ungdomsarbetslöshet Utmaningar: Personer utanför utbildningssystemet 8,4 %, brister i föräldraskap, brister i skolans fysiska arbetsmiljö 31,3 %, övervikt 18,8 %, anser hälsotillståndet vara medelmåttigt eller dåligt 19,4 %, medelsvår eller svår depression 10,4 %, inga nära vänner 7,9 %. Personer i arbetsför ålder år Styrkor: antalet personer som mottar utkomststöd har varit konstant, arbetslösa 4,9 %, litet antal svårsysselsatta, 90 % nöjda med bostadsområdets säkerhet, % nöjda med förhållandena där man bor %, stor tilltro till beslutsfattandet i hemkommunen och den offentliga hälsovården. Utmaningar: antalet personer som får sjukdagpenning på grund av psykisk ohälsa och är 18,8 % av alla, svårt att täcka hushållets utgifter med inkomsterna, övervikt %, använder för mycket alkohol, cannabisbruk 6 % (hela landet 5 %), depressionssymtom %, tror att de inte kan arbeta ända tills de får ålderspension 20 %, känner att de försummar sitt hem på grund av arbetet %, motionerar regelbundet %, osv. Seniorer: Av de som fyllt 75 år; bor hemma 87,3 %, får regelbunden hemvård 10,7 %, stöd för närståendevård 5,7 %, effektiverat serviceboende 5 %, långvarig institutionsvård 7,6 % (nationella kvalitetsrekommendationer högst 3 %), ensamboende i åldern 74 år och över 42,4 %, övervikt 25 %, använder för mycket alkohol 1 %, anser sig ha spelproblem 8 %, ingen uppgav sig motionera regelbundet, upplevde att de hade god livskvalitet, 40 %, bedömer att deras hälsa är medelmåttig eller sämre 65 %, råkat ut för våld och hot om våld 5 % (hela landet 3 %), fysiskt hot under de senaste 12 månaderna 5 %, blivit utsatt för utpressning under de senaste 12 månaderna 4 %, håller kontakt till vänner och släktingar 85 %, har stora problem att sköta de vardagliga rutinerna och aktiviteterna 20 %, hjälper

21 21 maka/make med nedsatt funktionsförmåga 20 %, klarar inte av att gå 500 meter 25 %, osv. Kristina Strandman presenterar resultaten från ATH-undersökningen och innehållet i K5-områdets välfärdsberättelse på samkommunens sammanträde Direktör Pirttiperäs förslag: bekantar sig med ATH-undersökningens resultat som gäller samkommunen och ger samkommunfullmäktige förslag till åtgärder som förbättrar områdets välfärd genom att utse tre delområden som samkommunen ska utveckla åren Beslut: utsåg följande delområden som ska utvecklas under åren : - Föräldraskapet - Satsning på unga/ungdomars välfärd - Arbetshälsa - Seniorernas välfärd

22 22 22 Anmälningsärenden 1. Äldrevårdsstrategi-arbetet 2. Samkommunens centralförvaltning stängd Samkommunens broschyr 4. Personuppgiftsblankett

23 23 Anvisningar för rättelseyrkande och besvärsanvisning RÄTTELSEYRKANDE Myndighet till vilken rättelseyrkande kan framställas samt tid för yrkande av rättelse Den som är missnöjd med nedan nämnda beslut, kan framställa ett skriftligt rättelseyrkande. Myndighet hos vilken rättelse yrkas är: för Kust-Österbottens samkommun för social- och primärhälsovård Eriksvägen MALAX Paragrafer: 18 Rättelseyrkandet skall framställas inom 14 dagar från delfåendet av beslutet. Rättelseyrkandets innehåll Av rättelseyrkandet skall framgå yrkandet och vad det grundar sig på. Yrkandet skall undertecknas av den som framställer det. BESVÄRSANVISNING Besvärsmyndighet och besvärstid I nedan nämnda beslut kan ändring sökas genom skriftliga besvär. Ändring i ett beslut med anledning av ett rättelseyrkande kan sökas endast av den, som framställt rättelseyrkandet. Om beslutet har ändrats med anledning av rättelseyrkandet, kan ändring i beslutet sökas genom kommunalbesvär också av den, som är part, eller av en kommunmedlem. Besvär över beslutet under anförs som kommunalbesvär till Vasa förvaltningsdomstol Korsholmsesplanaden 43 PB VASA Besvärstiden är 30 dagar och räknas från det beslutet delgivits enligt KomL 95. Besvär över besluten under anföras som förvaltningsbesvär till

24 24 Vasa förvaltningsdomstol adress enligt ovan Besvärstiden är 30 dagar och börjar från det beslutet meddelats efter anslag. Besvärsskrift I besvärsskriften skall uppges - ändringssökandens namn, yrke, boningsort och postadress - vilket beslut som överklagas - till vilka delar beslutet överklagas och vilka ändringar, som yrkas i beslutet - motiveringar till att beslutet bör ändras Besvärsskriften skall undertecknas av ändringssökanden själv eller av den, som uppgjort besvärsskriften. Undertecknaren bör även uppge sitt yrke, boningsort och postadress. Till besvärsskriften skall fogas det beslut som överklagas, i original eller som officiellt bestyrkt kopia, och intyg om den dag, från vilken besvärstiden skall räknas. Inlämnande av besvärshandlingar Besvärshandlingarna skall inlämnas till besvärsmyndigheten före besvärstidens utgång. Besvärshandlingarna kan även sändas med post eller genom bud, men i så fall på avsändarens eget ansvar. Handlingarna skall inlämnas till posten i så god tid att de kommer fram, innan besvärstiden går ut. Avgift Vid sökande om ändring uppbär förvaltningsdomstolen med stöd av lagen om avgifter för domstolars och vissa justitieförvaltningsmyndigheters prestationer (701/93) en rättegångsavgift på 80 euro.

25 25 BESVÄRSFÖRBUD Vad förbudet grundar sig på Eftersom nedan nämnda beslut endast gäller beredning eller verkställighet, kan enligt 91 kommunallagen rättelseyrkande inte framställas, ej heller kommunalbesvär anföras över besluten: Paragrafer: 17, 19, 20, 21, 22 Besvär kan inte anföras över nedan nämnda beslut, eftersom ett skriftligt rättelseyrkande enligt 89 1 mom. kommunallagen kan framställas över besluten: Paragrafer: