Kallelse Nr 8:

Transkript

1 Fakultetsnämnden för naturvetenskap och teknik Kallelse Nr 8: (3) KALLELSE TILL MÖTE MED FAKULTETSNÄMNDEN FÖR NATURVETENSKAP OCH TEKNIK Datum och tid: , kl Plats: Mälardalens högskola, konferensrum Ypsilon, Västerås Ledamöter: Jan Gustafsson Dekanus Maria Lindén Prodekanus Simon Dunne Lärarrepresentant Inger Orre Lärarrepresentant Eva Skytt Lärarrepresentant Eva Thorin Lärarrepresentant David Jarrin-Peters Studeranderepresentant Jenny Tselikis Studeranderepresentant Andreas Hjertström Studeranderepresentant Tor Andersson Extern ledamot Christer Ramebäck Extern ledamot Tjänstemän: Gertrud Fager Utbildnings- och forskningshandläggare Johan Grundberg Utbildnings- och forskningshandläggare och tf studierektor för utbildning på forskarnivå Föredragande: Eva-Marie Fahlander Projektledare, teknikcollege, Wenströmska gymnasiet Torbjörn Messing Jämställdhetshandläggare Övriga: Fredrik Wallin SACO Vakant Lärarförbundet Ann-Sofie ST Magnusson Magnus Linderström Adjungerad, akademi HST Peter Mannerfelt Redaktionschef Kerstin Gauffin Ordförande utskottet för design och konst Var vänlig anmäl förhinder till Gertrud Fager ; e-post gertrud.fager@mdh.se och Johan Grundberg ; e-post johan.grundberg@mdh.se

2 Fakultetsnämnden för FÖREDRAGNINGSLISTA 2 (3) naturvetenskap och teknik Sammanträde 8: Ärende Handlingar/beslutsförslag Behandling Tidsåtgång 1. Mötets öppnande Val av justeringsperson Förslag: Eva Thorin Beslut Fastställande av föredragningslista Beslut med genomgång av miljö- och jämlikhetsaspekter 0 4. Anmälningar Anmälan Föregående mötesprotokoll - Delegationsbeslut - Inkomna handlingar Bilaga 1: delegationsbeslut 5. Jämställdhetsarbete Föredragande: Torbjörn Messing Information KAFFE Teknikcollege och spetsutbildningar Föredragande: Eva-Marie Fahlander 7. Strategisk plan för utveckling inom området Design och Konst Föredragande: Kerstin Gauffin Information Bilaga 4 Beslut Meddelanden Bilaga 2: rektors beslut Bilaga 3: status för ärenden i lärarförslagsnämnden Information Varumärkesarbetet Föredragande: Jan Gustafsson Bilaga 5 Information LUNCH Utbildningsstrateger - NT Bilaga 6 Skickas separat Beslut Tillägg utbildningsplanens allmänna del avsnittet innehåll Föredragande: Jan Gustafsson Bilaga 7 Beslut Fastställande av utbildningsplanernas allmänna delar nya program Föredragande: Gertrud Fager 13. Fastställande av utbildningsplanernas allmänna delar revisioner Föredragande: Gertrud Fager Bilaga 8 Skickas separat Bilaga 9 Skickas separat Beslut Beslut Professur förnybar energiteknik Föredragande: Johan Grundberg 15. Forskningspropositionen 2008 Föredragande: Johan Grundberg 16. Uppföljning kvalitetsdag Nämndens uppföljningsarbete Föredragande: Jan Gustafsson Bilaga 10 Beslut Information Bilaga 11 Information

3 Fakultetsnämnden för FÖREDRAGNINGSLISTA 3 (3) naturvetenskap och teknik Sammanträde 8: Meriteringsprogram Föredragande Johan Grundberg 18. Dekanusdialog, ht 08 Föredragande: Jan Gustafsson 19. Ledamöter till utbildningsråden Föredragande: Jan Gustafsson 20. FN N/T:s verksamhetsplan och ärendelista Bilaga 12 Beslut Information Bilaga 13 Beslut Bilaga 14 Beslut Övriga frågor Avslutande 16.10

4

5 Mälardalens högskola Förteckning 1 Fakultetsnämnden NT Delegationsbeslut Licseminarium Moris Behnam, IDT, försvarar sin licentiatuppsats Synchronization and hierarchical scheduling. Granskare är dr Björn Andersson, ISEP/IPP, Portugal, och examinator är prof Sasikumar Punnekkat, MDH. Seminariet äger rum i Västerås kl i sal Kappa. Gustafsson Byte av handledare Carina Andersson, IDT, har ändrat handledarkonstellation. Ny huvudhandledare är Yvonne Eriksson och ny biträdande handledare Björn Fagerström. Gustafsson Ny biträdande handledare Séverine Sentilles, IDT, har ny handledarkonstellation. Huvudhandledare Ivica Crnkovic och biträdande handledare Hans Hansson kvarstår, biträdande handledare Jan Carlsson tillkommer. Gustafsson Licseminarium Henrik Abrahamsson, IDT, försvarar sin licentiatuppsats Internet Traffic Management. Granskare är dr Markus Hidell, KTH, och examinator är prof Hans Hansson, MDH. Seminariet äger rum i Västerås kl i sal Kappa. Gustafsson Rättelse i FN N/T protokoll av den 27 maj 2008 Beslut om rättelse enligt 26 förvaltningslagen i protokoll från fakultetsnämndens sammanträde , bilaga 2, sid. 7 (70 ). Skrivningen minst 15 högskolepoäng byggnadsteknik vari ingår inslag av projektering ska ersätta den felaktiga texten minst 15 högskolepoäng projektering inom byggnadsteknik. Gustafsson Yttrande över förslag om gästprofessur Beslut att tillstyrka akademi IDT:s förslag om inrättande av gästprofessur i flexibel produktion. Gustafsson Licseminarium Anna Fedyszak-Koszela, UKK, försvarar sin licentiatuppsats On the optimal stopping time of learning. Granskare är docent Jacek Malec, Lunds universitet, och examinator är docent Anatoliy Malyarenko, MDH. Seminariet äger rum i Västerås kl i sal Gamma. Gustafsson Ändring av sammansättning av betygsnämnd Beslut att dr Fredrik Ekdahl, ABB, ersätter prof Mats Jackson som ledamot i betygsnämnden vid Markus Lindgrens disputation Gustafsson Disputation kl i Omega, Västerås Johan Henningsson, HST, försvarar sin avhandling "Fund Managers as Cultural Observers. Opponent är prof. Guy Ahonen, Svenska Handelshögskolan i Helsingfors. Betygsnämnden består av prof. Peter Dobers, MDH, prof Kerstin Isaksson, MDH, samt prof Bino Catasùs, Stockholms universitet. Gustafsson 1 Detta är en förteckning av beslut och eventuella bilagor bifogas inte. För fullständig dokumentation hänvisas till aktuellt beslutsprotokoll.

6 Mälardalens högskola Förteckning 1 Fakultetsnämnden NT Delegationsbeslut Beslut angående utveckling av masterprogram i Informationsdesign Beslut att tillstyrka att arbetet med att utveckla masterprogram i Informationsdesign kan fortsätta enligt beskrivning i bilaga 1. Gustafsson 1 Detta är en förteckning av beslut och eventuella bilagor bifogas inte. För fullständig dokumentation hänvisas till aktuellt beslutsprotokoll.

7 Bilaga 2 Sidan 1 av 3

8 Bilaga 2 Sidan 2 av 3

9 Bilaga 2 Sidan 3 av 3

10

11 Status för ärenden i Lfn NT Ref nr och benämning Sakkunniga (SK) Status Övrigt Bilaga 3 Sidan 1 av ansökan om befordran till professor i biologi med inriktning botanik universitetslektor i gitarrspel universitetslektor i sång ansökan om befordran till professor i innovationsteknik med inriktning arbetsorganisation ansökan om befordran till lektor i kemi Sakkunniga är professor Pauline Snoeijs, Stockholms universitet samt universitetslektor Brita Svensson, Uppsala universitet. Sakkunniga är professor Göran Söllcher och Gunnar Spjuth, båda Musikhögskolan i Malmö. Sakkunniga är professor emerita Märta Schéle och professor Eva Nässen, båda Göteborgs Musikhögskola. Sakkunniga är professor Lena Abrahamsson, Luleå tekniska universitet och Torbjörn Stjernberg, Handelshögskolan, Göteborgs universitet. Handlingar skickade till sakkunniga v 42. Handlingar skickas till sakkunniga v 35. Utlåtande från Spjuth finns. Utlåtande från Söllcher finns. Handlingar skickas till sakkunniga v 35. Utlåtande från Schele finns. Handlingar skickade till sakkunniga v 43. Sökande är Anders Telénius. En sökande Två sökande Sökande är Tomas Backström. Sökande är Per Sund Ärenden som skall prövas enlig projektet Pedagogisk karriärstege, omgång ansökan om prövning av den pedagogiska skickligheten ansökan om prövning av den pedagogiska skickligheten ansökan om prövning av den pedagogiska skickligheten Sökande är Bozena Guziana. Sökande är Damir Isovic Sökande är Hillevi Gavel

12

13 Bilaga 4a Sidan 1 av 1 Fakultetsnämnden för naturvetenskap och teknik Handläggare: Johan Grundberg Strategisk plan för utveckling inom området Design och Konst Förslag till beslut Fakultetsnämnden för naturvetenskap och teknik beslutar att fastställa strategisk plan för utveckling inom området Design och Konst enligt bilaga 4b. Bakgrund och behandling av ärendet Sedan den gällande strategiska planen för utveckling inom området Design och Konst fastställdes av NT-nämnden har MDH beslutat om en Utbildningsstrategi och en Forsknings- och utbildningsstrategi Ordföranden i nämndens utskott för design och konst har formulerat en ny strategisk plan (se bilaga 4b). Planen har diskuterats i utskottet för design och konst.

14 Bilaga 4b Sidan 1 av 3 Utskottet för Design och Konst Strategisk plan för utveckling inom området Design och Konst MDHs strategi "Mälardalens högskola är ett uttryck för nutidens kunskapssamhälle. Vi tror på kvalificerad akademisk utbildning och forskning som resurs för samhällets utveckling. Vår roll i det akademiska landskapet är att i samproduktion med intressenter i vår omvärld ta fram och utveckla kunskap för hållbar nytta och tillväxt." (Citat från MDHs forsknings- och utbildningsstrategi, fastställd efter ett beslut i december 2007.) Samtliga anställda skall alltså bedriva eller stöjda ett aktivt utvecklingsarbete som motsvarar eller överträffar de krav som MDH ställer. Det handlar om omvärldsbevakning, kompetensutveckling och strukturer för information och dialog mellan samtliga berörda; om att möta befintliga och kommande behov såväl inom som utom högskolan. Kort sikt Utvecklingsplanen avseende Design och Konst från 2004 förordade att vi på kort sikt skulle införa ett antal fristående kurser på grundläggande nivåer, med två syften: Att erbjuda våra studenter kurser för personlig utveckling och bildning som komplement till våra etablerade ämnen, och också att attrahera och erbjuda personer som lämnat högskolan intressanta och användbara kurser för vidareutbildning. Så har också skett. Vi erbjuder idag såväl inom Teater som inom Kammarmusiken - ett antal sådana kurser. MDH har idag ytterligare fristående kurser på olika nivåer. Det gäller multimedia, webbdesign, grafisk design och ljud- och ljusdesign. Några av dessa går på distans. Ämnet Dans är redan inrättat. På kort sikt behöver MDH nu skapa flera nya kurser inom nya områden, som t ex i bild, modedesign (ett synnerligen aktuellt och intressant område), design av multimedia, design av webbsidor, grafisk design, ljuddesign, ljusdesign och musikalisk gestaltning. Teater behöver utökas med fler kurser på högre nivåer, där vi genom metoder avseende Teater i Arbetslivet (TiA) kan utveckla kurser för specifika syften (t ex Process drama och Multicultural Improvisation/Performance). Medellång sikt 2006 publicerades en studie, beställd av EU-kommissionen, som visar att kulturen och den kreativa sektorn har högre tillväxttakt än EU:s ekonomi i övrigt. Med 5,8 miljoner verksamma svarade sektorerna och relaterade branscher för 2,6 procent av EU:s BNP år Studien visar också att kulturen och den kreativa sektorn har indirekta kopplingar till innovation och utveckling inom tekniksektorn och är av stor betydelse för regional och lokal utveckling. Ladda ner studien The economy of culture in Europe från EU-kommissionens webbplats. Dagens alltmer likartade produkter och tjänster kräver en särskiljande identitet. Design kan vara nyckeln till en mängd förbättringar, som t ex funktion, upplevelse, ergonomi, form,

15 Bilaga 4b Sidan 2 av 3 färg, kvalitet, miljö och minskade produktionskostnader. Olika människor uppfattar och tolkar produkter och tjänster olika. KK Stiftelsens definition ( ) av upplevelseindustrin fastställer att Upplevelseindustrin är ett samlingsbegrepp för människor och företag med ett kreativt förhållningssätt och som har till huvuduppgift att skapa och/eller leverera upplevelser i någon form. I denna definition inkluderas följande delområden: arkitektur, dator- och tv-spel, design, film, foto, konst, litteratur, marknadskommunikation, media, mode, musik, måltid, scenkonst, turism/besöksnäring och upplevelsebaserat lärande. Konsumtionen av upplevelser i olika former ökar och förutom rena upplevelseprodukter som till exempel film, musik och datorspel så ökar värdet av upplevelsen även i traditionella produkter som möbler, kläder och måltider. Upplevelser får en allt större plats i näringslivet och upplevelseindustrin står i dag för nästan fem procent av Sveriges BNP. Branschen sysselsätter ungefär personer och flera studier visar på ytterligare tillväxt framöver. En stor del av näringslivet inom sektorn består av mindre företag. Småföretagen sysselsätter ungefär personer och bidrar med närmare 2,5 procent till Sveriges BNP. Resterande del står ett fåtal stora företag för. Ladda ner eller beställ boken Mötesplatser för upplevelseindustrin (2007). Ladda ner eller beställ boken FUNK en tillväxtmodell för upplevelseindustrin (2006). Vi människor är fulla av intryck som präglar våra tolkningar och uppfattningar. Omedvetet attraheras vi av känslomässiga investeringar. Att forma ett koncept och strategiskt planera sin verksamhet är idag centrala begrepp. En kontinuerlig utveckling av medvetenheten kring designen och andra konstnärliga aspekter kan leda till stora vinster för företag. Varje gång vi möter en ny produkt eller tjänst jämför vi den och tolkar den med våra tidigare erfarenheter och föreställningar. Att lyckas kombinera tekniska och mänskliga faktorer kan medföra en väl designad produkt eller tjänst, som definieras som en god lösning på ett problem, och detta är kunder beredda att betala för. Därför blir detta lönsamt för såväl säljare som köpare. Gemensamt för dessa ämnen, som kan hänföras till konst och/eller design, är således dels designoch gestaltningsprocesser och dels upplevelser av olika typer av gestaltningar. Konstens olika gestaltningsformer kan vara viktiga katalysatorer i samverkan med andra discipliner när det gäller att kommunicera, skapa förståelse och tillföra ett ökat värde på olika sätt för olika ämnesområden och yrkesgrupper. För innovationer och idégenerering samt för gestaltande av avancerade abstrakta processer skulle teaterns metoder troligen kunna vara ett användbart verktyg. I den utveckling av ämnet Teater som planeras har en ansökan till KK Stiftelsen lämnats in i första hand avseende ett etableringsprojekt; i andra för ett genomförande - för att utveckla och forska kring teaterns metoder som verktyg i arbetslivet. På medellång sikt är det tänkbart att det blir möjligt att utveckla kurser och även program för högre nivåer. På lång sikt är det också tänkbart att det blir möjligt att utveckla program inom design och konst för en doktorsexamen. Lång sikt I MDHs forsknings- och utbildningsstrategi finns sex prioriterade områden definierade: Inbyggda system, Innovation och produktrealisering, Miljö, energi- och resursoptimering, Hållbar utveckling, arbetsliv och styrning, Välfärd och hälsa samt Didaktik och interkulturell kommunikation. Förutom dessa framhålls vikten av att genom ett globalt perspektiv fördjupa, förstärka och professionalisera samverkan med vårt omgivande samhälle. Att utveckla och arbeta laborativt med konst och design inom dessa områden kan ge oss en ledande plats, där vi i Europa genom globaliseringen, med sina ökade krav på strukturomvandling och med ökad konkurrens, idag kan konstatera en kompetensbrist inom vissa områden.

16 Bilaga 4b Sidan 3 av 3 På en högskola som har akademisk excellens som viktiga ledord finns därför ett oundgängligt krav att utveckla och tydliggöra de konstnärliga processernas värde för människans och för samhällets utveckling. Precis som vi dels behöver och stödjer den forskning som utförs i samarbete och efter önskemål av samhälle och företag för specifika syften, bör vi också satsa framåt på att utveckla den forskning som kanske inte omedelbart och självklart kan kopplas till en nytta utan som kan skapa nya värden och nya perspektiv i en framtid som är okänd för oss idag. Därför är det av största vikt att Utskottet för Design och Konst får fortsatta och utökade möjligheter att fördela medel till personal och studenter på MDH som vill laborera, experimentera och forska kring detta. MDH har en innovativ och unik miljö där olika discipliner möts och där fruktbara nya idéer kan uppstå. Som ett exempel på detta pågår för närvarande ett intensivt internationaliseringsarbete inom Teatern, för att därigenom förnya och utveckla kunskaper och metoder. Ett samarbetsprojekt mellan Teater och Robotdalen har även inletts. En målvision för Design och Konst är att vi innan 2012 ska börja bygga upp alternativt stödja initiativ till spetskompetens och forskning inom området. Inom 10 år ska vi vara ledande i Sverige när det gäller de konstnärliga processernas roll inom ledarskapsutveckling och också med andra kopplingar och användningsområden, där konstnärliga processer kan förklara och förtydliga vetenskapliga processer och sammanhang. Därigenom kan vi, genom ett intensifierat samarbete internationellt, erbjuda studenter och lärare aktuell och innovativ utveckling och fortbildning inom de konstnärliga områdena. Eskilstuna Kerstin Gauffin Ordförande Utskottet för Design och Konst

17 Bilaga 5 Sidan 1 av 1 Tidsplan varumärkesstrategin (VS) Varumärkesstrategin som beslutades av rektor hösten 2007 har följande delar: Extern medverkan (gästföreläsningar) Fallstudier knutna till arbetslivet Uppföljning av studenterna efter examen (alumnikontakter/nätverk) Branschråd med branschen och alumni (advisory boards) Minst 1 föreläsning/workshop med Idélab Karriärplanering Alla utbildningar ska innehålla dessa inslag hösten Nämnden och akademierna har arbetat med VS i ett antal steg: Nämnden beslutade en tidsplan enligt följande: 19 Handlingsplan Varumärkesstrategin Beslut att fakultetsnämnden för naturvetenskap och teknik ska anta följande handlingsplan: 1. Som ett första steg uppdras till institutionerna/akademierna att inventera vilka av de arbetslivsrelaterade moment som ingår i målsättningen i varumärkesarbetet enligt rektorsbeslut (gästföreläsningar, fallstudier, alumnikontakter, branschråd, Idélab, karriärplanering) som redan ingår i programmen. Denna inventering skall vara klar senast och kan t ex redovisas i samband med dekanusdialogen. 2. Nästa steg är att göra en plan för hur de resterande momenten skall implementeras. Denna plan ska vara klar senast Implementering av de resterande momenten redovisas Respektive värdinstitution/akademi har ansvaret för ovanstående arbete inom fakultetsnämndens ansvarsområde. Redovisning sker skriftligt till nämnden. En översyn gjordes i våras enligt 1) och planer från akademierna har lämnats in i början av hösten, enligt 2). Hur går vi vidare? Förslag till beslut: att punkt 3) innebär en delredovisning av genomförda moment; att en VS workshop genomförs under januari 2009, samt att VS arbetet fortsätter under 2009 som en del av uppdragen till akademierna. Workshop inom NT om varumärkesarbetet och samproduktion inom GU: Deltagare: Representanter från nämnden, informationsavdelningen, utbildningsledare, programkoordinatorer inom NT och övrig intresserad personal (lärare, administratörer). Längd ca. 3 timmar. Motsvarar den Kick off vi hade januari Förslag till innehåll: Inledning. Goda exempel från akademierna på gästföreläsningar, fallstudier, alumnikontakter, branschråd, samarbete med Idélab och karriärplanering. Projektet Samproduktion inom GU. Diskussion och erfarenhetsutbyte. Jan Gustafsson

18

19 1 Bilaga 6 Sidan 1 av 1 Fakultetsnämnden för naturvetenskap och teknik Handläggare: Johan Grundberg Utbildningsstrateger - NT Förslag till beslut Fakultetsnämnden för naturvetenskap och teknik beslutar att utse Baran Cürüklü, IDT, till utbildningsstrateg för utbildningsområdet för data, innovation, design och produktutveckling och Eva Skytt, HST, till utbildningsstrateg för utbildningsområdet samhällsteknik, naturvetenskap och matematik. I uppdraget ingår att tillsamman med nämnden, berörda akademier och utbildningsråden arbeta med strategiska frågor inom respektive utbildningsområde. Uppdraget gäller tills utgången av Bakgrund och behandling av ärendet Från rektors beslut Ny programorganisation vid Mälardalens högskola (Dnr CF /07): Utbildningsstrategernas uppdrag har diskuterats med akademierna i samband med den s.k. dekanusdialogen vt 2008.

20 Bilaga 7 Sidan 1 av 1 Fakultetsnämnden för naturvetenskap och teknik Handläggare: Gertrud Fager Tillägg utbildningsplanens allmänna del avsnittet innehåll Förslag till beslut Fakultetsnämnden för naturvetenskap och teknik beslutar att för N/T-området ska gälla - att i utbildningsplanens allmänna del, avsnittet Innehåll, till stycket om undervisningsform ska läggas följande textavsnitt: Studenten förväntas avsätta tid för självstudier och gruppuppgifter också utanför schemalagd tid. - att motsvarande text i utbildningsplaner på engelska ska vara: The student is expected to set aside study hours for individual studies and group work outside the program schedule. att uppdra åt UFO - att tillse att detta blir åtgärdat i utbildningsplanernas allmänna delar för program med start läsåret 09/10, och - att informationen läggs till i dokumentet Utbildningsplanernas allmänna del ett förtydligande gällande utformning av avsnittet innehåll som fastställdes av nämnden vid mötet Bakgrund och behandling av ärendet Vid genomgången av utbildningsplanernas (UP) allmänna delar i nämndens arbetsgrupp den 28 oktober noterade deltagarna att beskrivningen av studentens egna förväntade insatser inte alltid beskrevs under avsnittet om undervisningsform i avsnittet Innehåll. I dokumenten beskrevs oftast endast de schemalagda momenten i undervisningen. Detta anser arbetsgruppen är en brist eftersom ett viktigt inslag i högskolestudier är just de egna insatserna. Om man inte är tydlig med detta finns en risk att studenterna får en felaktig bild av, och felaktiga förväntningar, på hur högskolestudier går till. Arbetsgruppen förslår därför ett tillägg i samtliga UP i enlighet med texterna i beslutsförslaget ovan.

21

22 Bilaga 8a Sidan 1 av 2 Fakultetsnämnden för naturvetenskap och teknik Handläggare: Gertrud Fager Fastställande av utbildningsplaner allmänna delar nya utbildningsprogram Förslag till beslut Fakultetsnämnden för naturvetenskap och teknik beslutar att fastställa utbildningsplanens allmänna del för GHM01 Kammarmusikprogrammet, 120 hp att överlåta åt dekanus att fastställa utbildningsplanen för YHT01 Högskoleingenjörsprogrammet i nätverksteknik, 180 hp, efter det den kompletterats med efterfrågade uppgifter och att bedömargruppens synpunkter tagits i beaktande. Bakgrund För de nya utbildningsprogrammens allmänna delar gäller att de ska utformas i enlighet med anvisningar och tidigare beslut. Den 12 juni gavs akademierna information om att man ska inkomma med allmänna delar till de utbildningsprogram man avser att ha läsåret 09/10. Samtidigt gavs information om nya krav för de allmänna delarna (rektorsbeslut från , Dnr CF /07). Bilagd denna information fanns en mall och anvisningar framtagen av UFO. Vid förra nämndmötet (081008) fattades beslut om vilka uppgifter som ska finnas under avsnittet Innehåll och hur dessa uppgifter ska disponeras, vilket resulterade i dokumentet Utbildningsplanernas allmänna del ett förtydligande gällande utformning av avsnittet innehåll. Det nya Kammarmusikprogrammet är till sitt innehåll och upplägg vad gäller kammarmusik enbart att se som en avkortning till ett konstnärligt högskoleprogram från det tidigare generella kandidatprogrammet Kammarmusikerutbildning annan högskoleutbildning. Det enda som görs vad beträffar innehållet är att man tar bort de kurser som inte är inom ämnet kammarmusik, dvs. kurser motsvarande 60 högskolepoäng. För utbildningsplanens allmänna del gäller att målformuleringar och annat anpassats till de reglerade krav som ställs på en konstnärlig högskoleexamen. I korthet kan alltså sägas att programmet tillkommit eftersom MDH sedan 2007 har rättighet att utfärda denna typ av högskoleexamen. När det gäller högskoleingenjörsprogrammet är också det en utveckling från ett tidigare program, ett detta fall från en inriktning på ett kandidatprogram (Datavetenskapliga programmets inriktning Datornätverk och datakommunikation) till ett ingenjörsprogram. Eftersom programmet ansågs vara en vidareutveckling av ett befintligt program, där både kurser och personella resurser redan finns, och då ansökande akademi inkommit med kompletterande uppgifter om programmet, fattade dekanus på uppdrag från nämnden beslut (080925) om att inrätta programmet med ett första programtillfälle lå 09/10. I detta beslut sades också att ändringar i programmets innehåll och struktur skulle kunna komma att göras efter det bedömargruppen avlagt sin rapport, samt att examensbeskrivningen skulle fastställas i samband med detta. Bedömargruppens rapport är att vänta den 28 november, och först efter det kommer alltså den allmänna delen att kunna fastställas. (För beskrivning av bedömargruppens uppdrag se bifogat dokument, bilaga 8 d.) I det utsända underlaget finns ännu ett par frågetecken och ofärdiga avsnitt (under målklustren). Behandling av ärendet Ansökande akademier (UKK resp. IDT) inkom med första underlag till utbildningsplanernas allmänna delar till UFO:s handläggare varpå de genomgick en första granskning och revision inför granskningen i nämndens arbetsgrupp den 28 november. Därefter har för ingenjörsprogrammet begärts ytterligare preciseringar under avsnittet Innehåll (vilka infogats i

23 Bilaga 8a Sidan 2 av 2 Fakultetsnämnden för naturvetenskap och teknik Handläggare: Gertrud Fager det föreliggande dokumentet) samt förtydliganden och säkerställande av målen utifrån examensfordringarna under avsnittet Mål. De senare har ännu inte färdigställts utan här återfinns fortfarande de kommentarer som utgått till akademin. (För allmän del till kammarmusikprogrammet se bilaga 8 b, och för ingenjörsprogrammet 8 c.)

24 Bilaga 8 b Sidan 1 av 3 GHM01 Mälardalens högskola Mälardalen University Utbildningsplan för Kammarmusikprogrammet, 120 högskolepoäng Chamber Music Program, 120 Credits Allmän del Gäller för utbildning med start höstterminen 2009 Den allmänna delen gäller för hela utbildningstiden dvs under 120 högskolepoäng. Mål Kunskap och förståelse Efter genomgånget utbildningsprogram ska studenten: - visa kunskap och förståelse inom ämnet kammarmusik, inbegripet kännedom om kammarmusikens praktiska, teoretiska och vetenskapliga grund, samt kunskap om och erfarenhet av metod och processer inom kammarmusik. Färdighet och förmåga Efter genomgånget utbildningsprogram ska studenten: - visa förmåga att beskriva, analysera och tolka form, teknik och innehåll inom huvudområdet kammarmusik, - visa förmåga att inom huvudområdet kammarmusik skapa, förverkliga och uttrycka egna konstnärliga idéer och genomföra konstnärliga uppgifter inom givna tidsramar, - visa förmåga att redogöra för och diskutera sitt kunnande med olika grupper, samt - visa sådan färdighet och kunskap som fordras för att självständigt verka i arbetslivet. Värderingsförmåga och förhållningssätt Efter genomgånget utbildningsprogram ska studenten: - visa förmåga att inom huvudområdet kammarmusik reflektera över konstnärliga, samhälleliga och etiska aspekter. Syfte

25 Bilaga 8 b Sidan 2 av 3 Studenterna förbereds att möta den flexibla arbetsmarknad som präglat svenskt musikliv de senaste åren. Utbildningen skall ge studenterna ett kreativt förhållande till musikutövandet så att de även ges möjligheten att se konstarten ur ett icke konstnärligt perspektiv. Utbildningen skall med sina konstnärliga inslag utveckla en helhetssyn som bidrar till medvetet samhällsengagemang och ansvar. Innehåll Kammarmusikerprogrammet är en 2-årig utbildning som leder till en konstnärlig högskoleexamen i Kammarmusik. Samtliga delar av programmets undervisning är obligatoriska, och där ingår enskild undervisning i huvudinstrument, gemensamma lektioner för huvudinstrumentet, ensembletimmar i kammarmusikkonstellationer, musikteori samt musikhistoria. Utbildningen är uppdelad i 4 terminer. Den första termin ägnas åt att utveckla det egna musicerandet såväl musikaliskt som instrumenttekniskt, med en strävan efter högsta möjliga konstnärliga nivå, något som är grundläggande i urval av såväl studenter som lärare. Deltagandet i kurser i musikteori och musikhistoria är obligatoriskt. Utbildningen fortsätter med förberedande för konsertverksamhet, såväl inom som utanför högskolan. Studenter deltar i olika projekt beroende på sitt huvudinstrument. Stråkarna deltar i projekt med Västerås Sinfonietta samt i någon form i samverkan med amatörer. Sångarna har sin tyngdpunkt i romansinterpretation, som ofta läggs upp terminsvis med olika teman. Pianister, blåsare samt gitarrister har sin tyngdpunkt i mindre ensembler. Utbildningen avslutas med en examenskonsert på studieorten. I utbildningen ingår tydliga inslag som rör entreprenörskap och personlig utveckling. För examinationsform och undervisningsform hänvisas studenten till de enskilda kursplanerna. Värdakademi eller motsvarande Akademin för utbildning, kultur och kommunikation Särskild behörighet A. Godkända antagningsprov krävs. Urval Antagningsprov. Val inom programmet Inga särskilda val finns inom programmet. Internationalisering

26 Bilaga 8 b Sidan 3 av 3 Högskolan har ett antal partneruniversitet där du som student kan förlägga en del av dina studier. Kontakta den internationella kontaktpersonen inom ditt ämne eller internationella sekretariatet för mer information. Examen Högskoleexamen Examenskrav Studierna i programmet leder till följande examen förutsatt att student uppfyller examenskraven - Konstnärlig högskoleexamen i Kammarmusik. Utbildningsplanens planeringsdel anger kurser som innehåller obligatoriska moment för examen. I planeringsdelen framgår också vilka kurser som kan inräknas i huvudområdet Kammarmusik. Planeringsdelen gäller för ett år i taget, och innehållet i de olika årskurserna kan komma att förändras från ett år till ett annat. Kvalitetssäkring Programmet är under ständig utveckling genom samverkan mellan den konstnärlige ledaren, lärarna samt studenterna. En formell utvärdering görs i slutet av varje kurs. Studentmedverkan Studentmöten med samtliga studenter samt den konstnärlige ledaren och koordinatorn för programmet äger rum varannan vecka. Övriga föreskrifter

27

28 Bilaga 8 c Sidan 1 av 5 YHT01 Mälardalens högskola Mälardalen University Utbildningsplan för Högskoleingenjörsprogrammet i nätverksteknik, 180 högskolepoäng Bachelor Program in Computer Network Engineering, 180 Credits Allmän del Gäller för utbildning med start höstterminen 2009 Den allmänna delen gäller för hela utbildningstiden dvs under 180 högskolepoäng. Mål Här ska text in med målen efter revidering Anvisning som givits till akademin: Kommentar: Kolla målen så de täcker in allt som förordningen(hf) säger (vänsterspalten). Sortera efter HF:s uppställning. Mer detaljer och fler mål får givetvis finnas på programnivån, dvs. högerspalten. För högskoleingenjörsexamen skall studenten visa sådan kunskap och förmåga som krävs för att självständigt arbeta som högskoleingenjör. För högskoleingenjörsexamen i nätverksteknik skall studenten visa sådan kunskap och förmåga som krävs för att självständigt arbeta som högskoleingenjör inom området. Kunskap och förståelse Här ska ny text in med målen efter revidering Examensordningens text (SFS 2006:1053 För högskoleingenjörsexamen skall studenten visa kunskap om det valda teknikområdets vetenskapliga grund och dess beprövade erfarenhet samt kännedom om aktuellt forsknings och utvecklingsarbete, och visa brett kunnande inom det valda teknikområdet och relevant kunskap i matematik och naturvetenskap. Nuvarande MDH-förslag För högskoleingenjörsexamen i nätverksteknik skall studenten - visa kunskap inom flera profilområden för datornätverk, - visa förmåga att självständigt kunna tillämpa sina kunskaper på att lösa problem. Denna förmåga är användbar för att skapa nya innovationer och för entreprenörskap inom det expansiva dataområdet, - visa grundläggande kunskaper i vetenskapsmetodik, och - visa kunskap i den grundläggande matematik som utgör basen för en högskoleingenjör.

29 Bilaga 8 c Sidan 2 av 5 Färdighet och förmåga Här ska ny text in med målen efter revidering För högskoleingenjörsexamen skall studenten visa förmåga att med helhetssyn självständigt och kreativt identifiera, formulera och hantera frågeställningar och analysera och utvärdera olika tekniska lösningar, visa förmåga att planera och med adekvata metoder genomföra uppgifter inom givna ramar, visa förmåga att kritiskt och systematiskt använda kunskap samt att modellera, simulera, förutsäga och utvärdera skeenden med utgångspunkt i relevant information, visa förmåga att utforma och hantera produkter, processer och system med hänsyn till människors förutsättningar och behov och samhällets mål för ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbar utveckling, visa förmåga till lagarbete och samverkan i grupper med olika sammansättning, och visa förmåga att muntligt och skriftligt redogöra för och diskutera information, problem och lösningar i dialog med olika grupper. För högskoleingenjörsexamen i nätverksteknik skall studenten - visa färdighet i att både praktiskt och teoretiskt hantera allt ifrån enkla till komplexa datornät - visa god färdighet i att kunna tillgodogöra sig, hitta ny, och utvärdera information från olika källor - ha praktiska färdigheter i programmeringsteknik, och - erhållit erfarenheter från projektarbete, i vilket studenten givits möjlighet att prova på och utvecklat sina färdigheter både som ledare och som en i gruppen. Värderingsförmåga och förhållningssätt Här ska ny text in med målen enligt revidering För högskoleingenjörsexamen skall studenten visa förmåga att göra bedömningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter, visa insikt i teknikens möjligheter och begränsningar, dess roll i samhället och människors ansvar för dess nyttjande, inbegripet sociala och ekonomiska aspekter samt miljö och arbetsmiljöaspekter, och visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att fortlöpande utveckla sin kompetens. För högskoleingenjörsexamen i nätverksteknik skall studenten - visa grundläggande kunskaper i vetenskapsmetodik, god förmåga i muntlig och skriftlig framställning, granskning av samt att kritiskt och konstruktivt granska källor och andras arbeten. Syfte Utbildningen ska ge studenterna kunskaper som gör dem väl rustade att möta en expansiv och föränderlig arbetsmarknad. Allt fler produkter och tjänster kopplas ihop i datornätverk, och syftet med utbildningen är att möta detta behov av specialistkompetens och även förbereda studenten för eventuellt vidare studier.

30 Bilaga 8 c Sidan 3 av 5 Programmet leder efter tre års studier till en högskoleingenjörsexamen i nätverksteknik men bygger även grunden för vidare studier. Efter studierna kan studenten t.ex. arbeta med lokala och globala nätverk, data och nätverkssäkerhet, planering, dimensionering, driftsättning eller underhåll av nätverk och även viss programutveckling för nätverk och datakommunikation. Innehåll Högskoleingenjörsprogrammet i nätverksteknik är en 3-årig teknisk utbildning inom datavetenskap. Vid rekommenderad studiegång ingår i utbildningen en obligatorisk del om 150 högskolepoäng i ämnet datavetenskap, och 22,5 högskolepoäng inom Matematik/Tillämpad matematik. Resterande 7,5 högskolepoäng kan studenten välja fritt bland högskolans kurser, men programmet erbjuder här platsgaranti till ytterligare kurser inom datavetenskap och innovationsteknik. I ämnet datavetenskap utgörs 15 högskolepoäng av ett eget självständigt arbete, i övrigt ingår bland annat kurser med fokus på programmeringsteknik, operativsystem, datakommunikation vetenskapsteori. Programmet ger kunskaper för både praktisk och teoretisk hantering av allt ifrån små till stora nätverk med fördjupningar i bl. a. nätverksdesign, trådlösa nät och säkerhet. Dessutom utvecklas kunskaper om hur trådlösa och trådbundna nät fungerar i teorin samt om hur enkla och mer avancerade nät sätts upp ges under utbildningen. I Matematik/Tillämpad matematik ingår framförallt sådan matematik som används inom datavetenskap, t.ex. diskret matematik och matematisk logik. I utbildningen ingår dessutom inslag som rör hållbar utveckling, entreprenörskap, vetenskaplig metodik, personlig utveckling och internationalisering. Under utbildningen kommer studenten att arbeta i olika projekt och det finns möjligheter att få projekt med uppdragsgivare inom näringslivet. Under år 1 inleds utbildningen med grundläggande datornätverk och introduktion till högskolestudier och programmering. Därefter fördjupar vi oss i switchade och routade nät och introducerar olika serveroperativsystem Under år 2 ägnar vi oss åt grundläggande matematik och fördjupade studier i säkerhet, trådlösa nät, och IP-telefoni. Vårterminen avslutas med en projektkurs där alla lösa trådar knyts ihop. Under år 3 har vi bland annat ett projekt i datavetenskap och läser datakommunikation, matematik, vetenskapsmetodik och avslutar utbildningen med ett examensarbete. Undervisningen bedrivs i varierad form med projektarbeten, laborationer, föreläsningar och seminarier som viktiga inslag. Vidare blandas individuella uppgifter med grupparbeten. Examinationsformen varierar från kurs till kurs, men vanligast förekommande är praktiska prov, inlämningsuppgifter, projektredovisningar samt skriftlig tentamen.

31 Bilaga 8 c Sidan 4 av 5 Värdakademi eller motsvarande Akademin för innovation, design och teknik Särskild behörighet E.3. Undantag görs från Kemi kurs A. Urval Betyg/högskoleprov. Val inom programmet Viss valbarhet finns från och med termin X/år X på programmet. Högskolan garanterar att programmet utformats så att student kan erbjudas platsgaranti till kurser motsvarande 30 högskolepoäng per termin (eller motsvarande om programmet inte ges på helfart). Som student på ett utbildningsprogram garanteras du plats på kurser omfattande 30 högskolepoäng per termin vid heltidsstudier eller motsvarande vid deltidsstudier, men dina valmöjligheter kan begränsas av de behörighetskrav som gäller för en kurs. Internationalisering Högskolan har ett antal partneruniversitet vid vilka studenten kan förlägga en del av sina studier. Kontakta den internationaliseringsansvarige på IDT och internationella sekretariatet för mer information. Mer information om utlandsstudier finns på Examen Högskoleingenjörsexamen Examenskrav Studierna i programmet leder till följande examen förutsatt att student uppfyller examenskraven: - Högskoleingenjörsexamen/Nätverksteknik Utbildningsplanens planeringsdel anger kurser som innehåller obligatoriska moment för examen. Planeringsdelen gäller för ett år i taget, och innehållet i de olika årskurserna kan komma att förändras från ett år till ett annat. Vilken examen dina studier leder fram till beror på vilka val du gör i programmet. Ytterligare information om examenskrav får du i samband med att du får information om vilka

32 Bilaga 8 c Sidan 5 av 5 valmöjligheter du har inom programmet. Mer information finns också att hämta i den lokala examensordningen som du hittar på högskolans webbplats. Kvalitetssäkring Kurser som ges inom programmet, av både den egna akademin och andra, utvärderas kontinuerligt. Dessa utvärderingar ligger till grund för utvecklingen av programmet och beaktas vid utformningen av planeringsdelen för kommande års utbildningsplaner. Studentmedverkan Institutionen arbetar för att ha ett nära samarbete med studenter på programmet för att tillsammans vidareutveckla kurserna inom programmet och programmet som helhet. Studenterna har rätt att skicka representanter i alla beredande och beslutande instanser på IDT rörande utbildning på grundnivå och avancerad nivå.

33

34 Bilaga 8d Sidan 1 av 1 Fakultetsnämnden för naturvetenskap och teknik Handläggare: Gertrud Fager Bedömning av Högskoleingenjörsprogrammet i nätverksteknik Beskrivning av uppdraget Syfte: Fakultetsnämnden vill ha bedömargruppens synpunkter på nedanstående två huvudpunkter, för kvalitetssäkringen av utbildningsprogrammet. Bedömningspunkter: Peka på styrkor och svagheter utifrån punkterna nedan. o Programmets innehåll (och struktur) o Bedömning av programmål och programbeskrivning o Bedömning av innehållet utifrån kursplaner (till de kurser man planerar ska ingå i utbildningen) o Bedömning av hur kursernas innehåll och lärandemål svarar mot programmets innehåll och mål o Sammanfattande kommentar av programmets innehåll o Konkurrenssituation o Utifrån ett geografiskt perspektiv Finns flera, motsvarande utbildningar i närområdet? o Likheter och skillnader gentemot jämförbara utbildningar Hur står sig innehållet för MDH-programmet? Står det sig i konkurrensen? Verkar något saknas? Arbetsprocess: Arbetet med bedömningen görs enligt nedan. o o o Akademi IDT aktiverar bedömargruppen och meddelar nämndens handläggare när detta är gjort. Akademi IDT bistår bedömargruppen med handlingar i form av o o de ansökningshandlingar, som skickats in till nämnden, om inrättande av utbildningsprogrammet; de kompletterande uppgifter som avkrävts akademin. Om bedömarna behöver kompletterande uppgifter för sin bedömning ska de vända sig till akademi IDT. Bedömarna inkommer till nämndens handläggare med sina resp. utlåtanden i bifogad mall senast , både - via mejl till nämndens handläggare gertrud.fager@mdh.se och johan.grundberg@mdh.se, och - i form av en signerad papperskopia, ställd till adressen: Mälardalens högskola Utbildnings och forskningssektionen/gertrud Fager Box Västerås Arvodering: Eventuell arvodering och kostnader i samband med bedömningen betalas av ansökande akademi.

35 Sidan 1 av 123 Fakultetsnämnden för naturvetenskap och teknik Handläggare: Gertrud Fager Fastställande av utbildningsplaner allmänna delar revisioner Förslag till beslut Fakultetsnämnden för naturvetenskap och teknik beslutar att fastställa följande allmänna delar från akademi IDT resp. UKK: - CCV20 Civilingenjörsprogrammet i robotik, - DKE20 Informativ illustration informationsdesign, - DKE21 Rumslig gestaltning informationsdesign, - DKE22 Textdesign informationsdesign - IKE20 Innovation och produktdesign högskoleingenjörsprogram, - IKE21 Innovation, produktion och logistik högskoleingenjörsprogram, - IMV20 Flygingenjörsprogrammet - CKE20 Innovation och produktdesign civilingenjörsprogram, - CKE21 Innovation, produktion och logistik civilingenjörsprogram, - RKE20- PSYK Innovationsprogrammet MTO psykologi, - RKE20- INDU Innovationsprogrammet MTO industridesign - RKE20- FEKO Innovationsprogrammet MTO företagsekonomi, - RMV20 Bachelor Program in Analytical Finance, - TCV20 OINR Datavetenskapliga programmet allmän inriktning, - TCV20 SPEL Datavetenskapliga programmet spelinriktning, - TCV21 Datornätverk och datakommunikation, - ZCG20 Magister Program in Software Engineering, - ZCS24 Master Program in Software Engineering, - ZKG20 Magisterprogram i informationsdesign, - ZKS20 Produkt- och processutveckling masterprogram Produktdesign, - ZKS21 Master Program in Product and Process Development Production and Logistics, och - ZMS20 Master Program in Financial Engineering; att fastställa utbildningsplanen för ZCS23 Master Program in Intelligent Embedded Systems och därmed godkänna förändringarna i densamma som revisioner, vilket delvis innebär ett återkallande av tidigare beslut gällande revision; att revisioner till följande allmänna delar ska ha inkommit till nämnden senast 1 december för fastställande av dekanus i samråd med UFO: Bakgrund och behandling av ärendet Den 12 juni gavs akademierna information om att man måste inkomma med allmänna delar till de utbildningsprogram man avser att ha läsåret 09/10. Samtidigt gavs information om nya krav för de allmänna delarna (rektorsbeslut från , Dnr CF /07). Bilagd denna information fanns en mall och anvisningar framtagen av UFO.

36 Sidan 2 av 123 Fakultetsnämnden för naturvetenskap och teknik Handläggare: Gertrud Fager Vid förra nämndmötet (081008) behandlades allmänna delar från akademi HST, och beslut fattades om att dekanus, på nämndens delegation, slutgiltigt ska fastställa desamma. Samtidigt fattade nämnden beslut om vilka uppgifter som ska finnas under avsnittet Innehåll och hur dessa uppgifter ska disponeras, vilket resulterade i dokumentet Utbildningsplanernas allmänna del ett förtydligande gällande utformning av avsnittet innehåll. De revisioner till utbildningsplanernas allmänna delar som inkommit från akademierna (IDT resp. UKK) till denna beslutsomgång granskades i nämndens arbetsgrupp den 28 oktober. UFO:s handläggare fick där i uppdrag att utifrån arbetsgruppens synpunkter processa revisionerna med de ansvariga akademierna, så att beslut, om möjligt, skulle kunna fattas vid mötet den 8 november. Efter mötet den 28/10 har reviderade versioner arbetats fram, och dessa utgör alltså underlag till detta ärende (dvs. som de bilagda allmänna delarna). De avsnitt som reviderats i förhållande till den utbildningsplan som fastställdes till lå 08/09 har markerats genom att avsnittsrubriken strukits under och genom markering i marginalen. Sammanfattande kommentarer om revisionerna För merparten allmänna delar gäller att endast avsnittet Innehåll reviderats, att det gjorts i enlighet med anvisningarna samt att språkliga korrigeringar gjorts utifrån arbetsgruppens synpunkter och påpekanden. (För avsnittet gäller dock att arbetsgruppen ansett att man inte behöver justera texten enligt dispositionsförslaget i nämndens dokument så länge som man har med den efterfrågade informationen.) För ytterligare någon allmän del har avsnitten Val inom program resp. Syfte ändrats något. (När det gäller det senare rör det snarare en flytt av textavsnitt från avsnittet innehåll än nytillkommen information.) För masterprogrammet ZCS23 har akademi IDT inkommit med en omfattande revision (de avsnitt som rör de två första målklustren, syfte, innehåll, val inom programmet). Nämndens arbetsgrupp ansåg dock att förändringarna bör kunna accepteras eftersom de inte kommer att inverka på studentens möjligheter att uppfylla examensfordringarna, och att de nytillkomna målformuleringarna och ändringarna i övrigt kan anses som förtydliganden snarare än förändringar. I ett tidigare beslut (från nämndens möte ) angående programmet fastställdes att inga förändringar fick göras som stred mot programmål, programmets syfte eller utformning gentemot examensfordringarna. För IMV20 Flygingenjörsprogrammet och TCV21Datornätverk och datakommunikation återstår ännu några oklarheter (under avsnittet innehåll). Om inte de oklara uppgifterna (dessa är markerade i de bilagda dokumenten) retts ut till mötet måste dessa utbildningsplaner återremitteras till akademin för kompletteringar.

37 Sidan 3 av 123 CCV20 Mälardalens högskola Mälardalen University Utbildningsplan för Civilingenjörsprogrammet i robotik, 300 högskolepoäng Master Program in Robotics, 300 Credits Allmän del Gäller för utbildning med start höstterminen 2009 Den allmänna delen gäller för hela utbildningstiden dvs under 300 högskolepoäng. Mål För civilingenjörsexamen skall studenten visa sådan kunskap och förmåga som krävs för att självständigt arbeta som civilingenjör. Målet med utbildningen är att studenterna efter avslutad utbildning innehar kunskaper som gör dem väl rustade att möta en expansiv och föränderlig arbetsmarknad, både nationellt och internationellt. Nedan preciserade mål har sin utgångspunkt i Högskolefördningen, bilaga 2 (SFS 2006:1053). Kunskap och förståelse Efter genomgånget utbildningsprogram ska studenten - visa på bred kompetens från flera olika teknikområden, speciellt datavetenskap, elektronik, intelligenta system och datateknik, - visa på en djupare insikt i minst ett av områdena mekanik, elektronik och datavetenskap, samt insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete, och - kunna analysera ett system i stort och dess olika delar, att förstå hur dessa samverkar för att skapa systemets övergripande funktioner och egenskaper. Färdighet och förmåga Efter genomgånget utbildningsprogram ska studenten - visa förmåga på systemtänkande samt helhetssyn beträffande mjuk- och hårdvarusystem, speciellt integration av delsystem och tillämpningar; - visa förmåga att på ett bra sätt kunna dokumentera och muntligt beskriva system för både icke-tekniker och tekniker - visa förmåga att samarbeta och att leda och delta i projekt som leder till färdiga system

38 Sidan 4 av 123 baserade både på mjukvara och hårdvara. - förmåga att praktiskt omsätta sina kunskaper i alla områdena mekanik, elektronik och datavetenskap för att bygga en fullt fungerade autonom robot - genom att vara fullt förtrogen med tekniken, kunna bidra med nya innovationer framförallt inom det expansiva området robotik - visa förmåga att i såväl nationella som internationella sammanhang muntligt och skriftligt i dialog med olika grupper klart redogöra och diskutera sina slutsatser och den kunskap och de argument som ligger till grund för dessa. Värderingsförmåga och förhållningssätt Efter genomgånget utbildningsprogram i robotik civilingenjörs skall studenten - visa förmåga på kritiskt tänkande, teknisk rapportskrivning och tillämpning av metoder inom forskningsmetodik för att lokalisera, läsa, förstå och granska vetenskapliga artiklar och därmed visa sig vara förtrogen med forskningsfronten inom robotik, - visa insikt i teknikens möjligheter och begränsningar, dess roll i samhället och människors ansvar för hur den används, inbegripet sociala och ekonomiska aspekter, och - visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att fortlöpande utveckla sin kompetens. Syfte Syftet med utbildningen är att förse marknaden med kompetenta civilingenjörer inom robotik. Dessutom ska utbildningen förse Mälardalsregionen, Robotdalen med kompetenta civilingenjörer. På så sätt skapas hållbar utveckling inom just robotik i Mälardalen. Avslutad utbildning ger också möjlighet att fortsätta med forskarutbildning inom robotik. Innehåll Civilingenjörsprogrammet i robotik är en femårig teknisk utbildning. Följer studenten den rekommenderade studiegången om 300 högskolepoäng (hp) uppfylls fordringarna för civilingenjörsexamen i robotik. I denna ingår datavetenskap (minst 60 hp), elektronik (minst 37,5 hp), matematik/tillämpad matematik (minst 45 hp), produkt- och processutveckling (minst 30 hp) och fysik (minst 15 hp), Utöver detta ingår ett examensarbete motsvarande 30 högskolepoäng och en projektkurs motsvarande 30 högskolepoäng. Studenten kan under vissa perioder från år 3 välja andra kurser vid högskolan än de som rekommenderas, men söker då dessa i konkurrens med andra studenter. Mer information om vilka kurser som innehåller obligatoriska moment för examen ges i samband med valen. I datavetenskap, det största ämnet i utbildningen, återfinner vi bland annat datateknik, som behandlar uppbyggnaden av datorsystem (hårdvaran och operativsystem) och datakommunikation samt AI (artificiell intelligens) och lärande system. I ämnet matematik ingår diskret matematik, vilket ger grunden för datavetenskapen, samt kontinuerlig matematik, vilket utgör grunden för exempelvis fysiken, elektroniken och hållfasthetsläran. Ämnet produkt- och processutveckling/maskinteknik ska ge en förståelse för den mekaniska uppbyggnaden av en robot. Ämnet elektronik innehåller bl a givarteknologi och reglerteknik. Ämnet fysik ingår med minst 15 hp och krävs för att förstå dynamiken hos en robot.