Utvärdering och uppföljning: Kompletteringsutbildningen. från land utanför EU/EES,

Transkript

1 Utvärdering och uppföljning: Kompletteringsutbildningen för läkare med examen från land utanför EU/EES, En rapport från Enheten för utvärdering () på uppdrag av planeringsgruppen för kompletteringsutbildningarna vid Göteborgs universitet, Linköpings universitet och. Dnr: 1-773/2015 Linda Sturesson Oktober 2016

2 Rapport 2016, dnr: 1-773/2015 Utvärdering och uppföljning: Kompletteringsutbildningen för läkare med examen från land utanför EU/EES samt Schweiz, Utgiven av: Enheten för utvärdering, Institutionen för lärande, informatik, management och lärande vid Författare och projektledare: Linda Sturesson Projektgrupp: Anna Dyar och Louise Bergman Enheten för utvärdering, Institutionen för lärande, informatik, managment och etik (LIME), Karolinska Institutet, Stockholm Besöksadress: Tomtebodavägen 18a (Widerströmska huset, Solnavägen/Tomtebodavägen) För information: ki.se är ett av världens ledande medicinska universitet med visionen att på ett avgörande sätt bidra till att förbättra människors hälsa. I Sverige står för drygt 40 procent av den medicinska akademiska forskningen och har det största utbudet av medicinska utbildningar. Varje år utser Nobelförsamlingen vid mottagare av Nobelpriset i fysiologi eller medicin.

3 Sammanfattning Syftet med uppdraget var att kartlägga tidigare deltagares etablering på arbetsmarknaden och aspekter på vägen till etablering, deras uppfattning om utbildningen och av studietiden samt hur väl utbildningen gett dem förutsättningar för att arbeta som läkare i Sverige. Uppdraget gavs till Linda Sturesson vid Enheten för utvärdering av den nationella planeringsgruppen för kompletteringsutbildningarna för läkare, sjuksköterskor och tandläkare. Planeringsgruppen var också projektets styrgrupp. Uppföljningen omfattar 320 deltagare (N =) som påbörjade studierna vid kompletteringsutbildningen för läkare med examen från land utanför EU/EES åren , vid Göteborgs universitet (GU), (KI) eller Linköpings universitet (LiU). Resultatet baseras på: data från Ladok, Socialstyrelsen, ATprovsekretariatet och TULE-provsekretariatet; tio semistrukturerade intervjuer som gjordes med deltagare som påbörjat studierna 2013 eller 2014 och som också avslutat studierna; en enkätundersökning som besvarades av 207 respondenter (n = 207), vilket var 65 % av samtliga deltagare och 69 % av dem som nåddes av enkäten. Svaren var jämt fördelade över lärosäten och antagningsomgångar. Viss diskrepans mellan svarsdata och alternativ data kunde identifieras, detta gällde främst antalet som angett att de avslutat sina studier vilket kan ha berott på skillnader i tid för när data har samlats in eller skiftande tolkning av frågor. Resultatet presenteras utifrån tiden efter kompletteringsutbildningen, tiden för utbildningen och tiden innan utbildningen. Efter kompletteringsutbildningen: status 2016 Frågeställningar: Hur många är etablerade, var i karriären befinner de sig och hur såg vägen dit ut? Hur väl lyckas deltagarna på AT-provet jämfört med andra läkare med examen från land utanför EU/EES? Enligt enkätdata var 87 % (181, n = 207) etablerade som läkare under våren 2016, och de befinner sig i olika stadier i sin karriär. Tillförordnade läkare innan AT utgör 33 % (59, n = 181) av de etablerade läkarna. Den huvudsakliga arbetsgivaren för majoriteten av dem är Landstinget (64 %), följt av Privat hälso- och sjukvårdsverksamhet med vårdavtal med landsting eller kommun (24 %), Kommun (9 %) och slutligen kategorin Övrigt (4 %). Respondentdata (n = 55) visar att det i genomsnitt tagit 17 månader från det att de påbörjade utbildningen till att de börjar ett vikariat. AT-läkare 30 % (55, n = 181) av de etablerade läkarna. Av nuvarande AT-läkare och tidigare AT-läkare angav 113 av 122 ort/stad för AT. Vanligast län för genomförande av AT är eller har varit Västra Götalands län, Stockholms län och Östergötlands län. Det har funnits en benägenhet att genomföra AT i det län som de påbörjade kompletteringsutbildningen. Respondentdata (n = 112) visar att det för dessa i genomsnitt tog 27,5 månader från start av utbildningen till att påbörja AT.

4 Enkätrespondenter som angav att de var legitimerade läkare eller ST-läkare (som ju också är legitimerade) utgjorde 37 % (67, n = 181). Andelen läkare (legitimerade) utgjorde 7 % (12, n = 181) och andelen ST-läkare 30 % (55, n = 181). Den vanligaste specialiten under ST är allmänmedicin (53 %, n = 55), följt av akutinternmedicin (13 %, n = 55) och psykiatri (7 %, n = 55). Data 1 visar att i mars 2016 var det 84 deltagare som hade svensk läkarlegitimation. Andel som har blivit legitimerade av antalet antagna, uppdelat på startår för utbildningen: 63 % av de som antogs 2009 var legitimerade; 61 % av antagna 2010; 29 % av de antagna 2011 och 8 % av de som antogs En deltagare från 2013 är också legitimerad (deltagaren klarade TULE-provet), vilket utgör 2 % av de antagna detta år. Sannolikheten för att andelen legitimerade kommer att fortsätta öka succesivt upp till procentsatser kring 60 % per antagningsår från antagningsår 2011 och framåt är torde vara hög. Av de 84 som har svensk läkarlegitimation hade 24 klarat TULE-provet och deltagare som klarade provet har i högre grad svensk läkarlegitimation än de som avslutat utbildningen. Utifrån hållpunkter längs med karriärvägen är det möjligt att göra en tidsuppskattning som visar att det kan ta 35 månader till svensk läkarlegitimation från att en deltagare påbörjar utbildningen. Denna uppskattning är dock optimistisk och bygger på optimala omständigheter. Verkligheten är en annan. Utifrån enkätdata och legitimationsdata framträder en annan tidsuppskattning för hur lång tid det kan ta i realiteten. I genomsnitt tog det 47 månader från start av kompletteringsutbildning till svensk läkarlegitimation för de 84 deltagarna. Exkluderas deltagare som klarat TULE-provet har det i genomsnitt tagit 49 månader. För dem som klarat TULEprovet tog det i genomsnitt 43 månader. Steget innan läkarlegitimation är allmäntjänstgöringen som avslutas med AT-provet. De som genomför AT-provet kan kategoriseras utifrån var de genomfört sin grundutbildning: Sverige (även uppdelat på lärosäte), i Norden, EU-land eller land utanför EU/EES. Deltagare från kompletteringsutbildningen kategoriseras i den sistnämnda gruppen tillsammans med dem som gått TULE-vägen. En genomgång av data från AT-provet visade att 92 deltagare från kompletteringsutbildningen gjort provet till i februari En jämförelse mellan 87 deltagare från kompletteringsutbildningen och övriga inom samma provgrupp gjordes för åren Jämförelsen visar att deltagarna från kompletteringsutbildningen i genomsnitt genomförde provet fler gånger innan godkänt resultat och färre än övriga blev således godkända vid sitt första provtillfälle. Exkluderas utbildningsdeltagare som klarat TULE-provet försämras statistiken. Utbildningsdeltagare som klarat TULE-provet har blivit godkända snabbare jämfört med övriga inom AT-provgruppen för läkare med examen från land utanför EU/EES. Gällande genomsnittlig poäng på godkända prov är skillnaderna marginella mellan utbildningsdeltagare, utbildningsdeltagare som klarade TULE och de som endast gått TULE-vägen. Respondenterna kunde ange om de upplevt något som försvårat möjligheterna till etablering som läkare på arbetsmarknaden, vilket 66 % inte upplevt. De 34 % som 1 Socialstyrelsen (mars 2016) 2 AT-provsekretariatet (mars 2016)

5 upplevt hinder kunde välja mellan en eller flera orsaker för detta. Vanligast angivna kategori var Diskriminering och Annat följt av Praktiska skäl, Saknad språklig kompetens och Saknad kompetens inom medicinskt område. Oavsett om respondenten upplevt hinder eller inte kunde de kommentera frågan. Dryga tredjedelen av kommentarerna lyfte att allt gått smidigt. Resterande kommentarer kan relateras till: att det är svårt att få eller råder brist på arbete och AT-tjänster; praktiska skäl som att de inte kan flytta på grund av sin familjesituation. Kommentarerna relaterar också till att de har en annan bakgrund än svensk som gör att de saknar referenser och nätverk, kan ha språksvårigheter eller möts av diskriminering. Förutom diskriminering på grund av bakgrund nämns ålder och kön. Utifrån enkätdata och framförallt utifrån intervjudata framträder upplevelser i hur arbetssätt skiljer sig mellan tidigare länder och Sverige. Att lära sig nytt arbetssätt har varit och är fortfarande för många en process som till stor del börjar under kompletteringsutbildningen för att sedan fortsätta under vikariat, AT-tjänst och därefter. Upplevda skillnader rör patientcentrerad vård och hur man bemöter patienter, hierarkier på arbetsplatsen och hur man arbetar med kollegor, samt rutiner och resurser och vad dessa innebär. Oavsett om anpassningsprocessen är mer eller mindre svår så är intervjupersonerna professionella och det understryks att de är läkare i Sverige och arbetar utifrån det. Kompletteringsutbildningen Frågeställningar: Upplevelse av studietiden och uppfattning om utbildningen: gav den goda förutsättningar för arbete som läkare i Sverige? Genomförande av utbildningen och avhopp. Respondenterna ansåg sig ha tillräckliga (64 %) eller höga (28 %) förkunskaper för att klara utbildningen. De ansåg att utbildningen gett dem den kliniska träning och den medicinska kunskap som behövs för arbete som läkare i Sverige, och de anser generellt att de utvecklat värdefulla kunskaper/färdigheter. Hur väl kompletteringsutbildningen gett respondenterna förutsättningar att arbeta som läkare i Sverige skattades också utifrån aspekterna (i parentesen anges medelvärdet omvandlat till skala ): få patienten att känna sig delaktig (4,0), kommunicera med patienter (4,0), samverka med andra yrkesgrupper (3,6), kommunicera med anhöriga (3,5) och utöva ett bra ledarskap (3,3). Respondenter och intervjuade anger att de har haft mest nytta av kompletteringsutbildningens praktiska delar som innebär klinisk träning och att de fick lära känna det svenska sjukvårdssystemet, samt träffa patienter och kollegor. Därtill innebar praktiken utveckling av svenska språket. Majoriteten av dem som angett att de saknade någonting i utbildningen har angett specifika praktiska moment varav allmänmedicin var den vanligaste följt av psykiatri. Flera av de intervjuade upplever att praktiken var mest nyttig eftersom det är i hur man arbetar som skillnaderna ligger, när det gäller teorin anses denna vara likadan oavsett var grundutbildningen genomförts. 3 Skala: Inte alls, Lite, Tillräckligt, Mycket, Väldigt mycket, Kan inte svara.

6 Respondenterna har upplevt ett tillräckligt, mycket eller väldigt mycket stöd från handledare/lärare. Enkätkommentarer och intervjuer visar dock att handledarstödet på placeringarna varierat från obefintligt till mycket bra. Stödet från lärare och ansvariga uppfattas som bättre. Stöd under studietiden har också kommit från anhöriga. När det gäller studietakt upplevdes den främst som tillräcklig (56 %) eller hög (28 %). Uppfattning om kraven som ställdes på respondenten, nivån på den litteratur och den svenska som användes under utbildningen ansågs som främst tillräcklig eller hög. I intervjuerna framkommer det att kraven också kan komma från deltagarna själva eftersom det är viktigt att klara av studierna i och med att utbildningen är deras väg till arbete som läkare i Sverige. Ungefär hälften av respondenterna anger att de inte alls var stressade eller bara stressade någon gång i månaden under utbildningen, 23 % uppger att de kände sig stressade någon gång varje vecka och 22 % flera gånger i veckan till varje dag. Stressen beror på exempelvis oro för om de egna kunskaperna är tillräckliga, oro inför framtiden och över den privata situationen, stressen kan också bero på personliga egenskaper, otydligheter kring utbildningen samt utbildningens upplägg och innehåll, bemötande och språkkunskaper. Av deltagarna hade 213 (67 %, N =) avslutat sina studier och 107 hade inte gjort det (34 %, N = ). Av deltagarna hade 233 (73 %, N =) gjort TULE-provet någon gång, varav 122 stycken när de påbörjat sina studier. Av dem blev 49 deltagare godkända (15 %, N =) och 47 av dem avslutade således inte sina studier på utbildningen. Sextio deltagare (19 %, N =) har varken avslutat sina studier eller fått godkänt på TULEprovet, vilket är 56 % av de 107 som inte avslutat studierna 4. Tiden innan kompletteringsutbildningen Frågeställningar: Bakgrund och tidigare erfarenheter. Respondenterna (n = 200) har angett 47 olika uppväxtländer och 39 olika länder för genomförande av grundutbildningen. Den vanligaste regionen för genomförd grundutbildning är Europa och Centralasien. Av respondenterna hade 80 % (n = 207) arbetat som läkare innan de kom till Sverige, varav arbete som läkare under 1-2 år var vanligast (55 %). Ungefär hälften av respondenterna (106, n = 207) arbetade i Sverige innan de påbörjade utbildningen, vanligen inom hälso- och sjukvården. Vanligaste typ av tjänst som angavs var undersköterska. Genomsnittligt antal år i Sverige innan de påbörjade utbildningen var fem år och tre månader (n = 199) och under våren 2016 hade respondenterna i genomsnitt varit i Sverige under drygt nio år. 4 Ladok, TULE-provsekretariatet

7 Innehåll Kompletteringsutbildningen för läkare med examen från land utanför EU/EES Organisation Uppföljningsuppdraget Syfte Omfattning Metod och material Datakällor Enkätstudie Intervjustudie Vägen till svensk läkarlegitimation Resultat Efter kompletteringsutbildningen: status Etablerade som läkare Etablerad som annat än läkare Legitimerade läkare ST-läkare AT-prov Jämförelse av AT-provdata inom provgruppen för läkare med examen från land utanför EU KUL-deltagare som genomfört AT-provet år februari AT-läkare Geografisk spridning Tid till AT Särskilt förordnande som läkare innan AT Hållpunkter och tidsperspektiv för läkarkarriären Hinder på vägen till etablering På jobbet Läkare från land utanför EU och läkare från EU-land Upplevda skillnader i arbetssätt Professionalism Kompletteringsutbildningen Klinisk träning och medicinsk kunskap Mest nytta av vad och vad saknades? Teori v/s praktik Om studierna och studietiden Läkare eller student? Upplevd stress Stöd under studietiden Boende och försörjning under studietiden Påbörjan och genomförande Anledningar till att ej ha gått klart utbildningen Innan kompletteringsutbildningen Respondenternas bakgrunder och erfarenheter Referenser Appendix... 43

8 Utvärdering och uppföljning: Kompletteringsutbildningen för 1 (44) Kompletteringsutbildningen för läkare med examen från land utanför EU/EES Kompletteringsutbildningen för läkare (KUL) ska tillvarata kompetens, tillfredsställa arbetsmarknadens behov och medverka till integration. Uppdraget att ge utbildningen kommer från regeringen och ges på årlig basis. Utbildningen gavs första gången Den ges vid Göteborgs universitet (GU), (KI) och Linköpings universitet (LiU). Lunds universitet (LU) är också involverade även om de för tillfället inte ger någon kompletteringsutbildning. Lärosätena tilldelas medel från Utbildningsdepartementet för att tillsammans anta 65 deltagare årligen. Ersättningsnivån är kronor per helårsstudent och utfallet av utbildningen redovisas separat till Utbildningsdepartementet två gånger per år. Utöver kompletteringsutbildningen som riktar sig till läkare ges även kompletterande utbildningar för sjuksköterskor (KUSSK) och tandläkare (KUT) med examen från land utanför EU/EES. När antalet sökande är fler än antalet platser sker ett urval som innebär en värdering av tidigare meriter och intervjuer med de sökande. Deltagarna har skiftande bakgrunder, erfarenheter och deras professionella kunskaper kan ligga på olika nivåer och utbildningen blir därmed resurskrävande. Därför är det betydelsefullt att undersöka om utbildningen gav deltagarna förutsättningar att arbeta som läkare i Sverige och i vilken utsträckning som de också gör det. 1. Organisation Det finns en nationell planeringsgrupp för de tre utbildningarna som har frekvent kontakt och ses regelbundet. Den nationella planeringsgruppen består av representanter från GU, KI, LiU och LU: Anna Arstam (administrativt ansvarig för kompletteringsutbildningarna vid LU), Sören Berg (ansvarig för kompletteringsutbildningen för läkare vid LiU), Pernilla Hultberg (handläggare och samordnare för kompletteringsutbildningarna vid GU) och Christina Joos (handläggare och samordnare vid KI). är nationell samordnare. Vid starten av kompletteringsutbildningarna fanns en nationell styrgrupp som träffades en gång 2008/2009. Representanter från alla inriktningar (KUL, KUSSK och KUT) och planeringsgruppen samlades för två nationella möten 2012 och Respektive utbildning (KUL, KUSSK, KUT) har egna operativa grupper som arbetar över lärosätesgränserna.

9 Utvärdering och uppföljning: Kompletteringsutbildningen för 2 (44) 2. Uppföljningsuppdraget Kompletteringsutbildningarna (KUL, KUSSK, KUT) har utvärderats gemensamt på nationell nivå våren Från planeringsgruppen och andra inblandade i utbildningarna framkom kritik mot utvärderingen eftersom att den inte tog hänsyn till tidsaspekter som har betydelse för läkares etablering på arbetsmarknaden. Därtill var svarsfrekvens för läkarna endast 52 %. Hösten 2015 tog planeringsgruppen för kompletteringsutbildningarna initiativet till en ny utvärdering med fokus på etablering på arbetsmarknaden och hur väl utbildningen gett deltagarna förutsättningar att arbeta som läkare i Sverige. För att genomföra uppföljningen anlitades Enheten för utvärdering vid. Projektledare har varit Linda Sturesson. I projektgruppen har Anna Dyar och Louise Bergman ingått. Styrgrupp för projektet har varit den nationella planeringsgruppen. Projektledaren har deltagit vid ett nationellt möte för samtliga kompletteringsutbildningar samt vid möten som endast berör kompletteringsutbildningen för läkare. Därtill har muntlig och skriftlig korrespondens skett med projektets styrgrupp samt andra involverade i kompletteringsutbildningen som har bidragit med kunskap om komplexiteten, rett ut begrepp, återkopplat och kommit med värdefulla synpunkter. Förutom med styrgruppen skedde denna kommunikation främst med Hans Berglund (studierektor för KUL vid KI) men även med Carina Ursing (ansvarig för KUL vid KI). Henrik Sjövall (professor i medicin, GU) och Ingmarie Skoglund (kursledare för allmänmedicin, GU) har också återkopplat Syfte Syftet med uppdraget var att kartlägga tidigare deltagares etablering på arbetsmarknaden och aspekter på vägen till etablering, deras uppfattning om utbildningen och studietiden, samt hur väl den gett dem förutsättningar för att arbeta som läkare i Sverige. Projektet utgick från följande frågeställningar: Efter kompletteringsutbildningen: Hur många är etablerade, var i karriären befinner de sig och hur såg vägen dit ut? Hur väl lyckas deltagarna på AT-provet i jämförelse med andra läkare med examen från land utanför EU/EES? Tiden för kompletteringsutbildningen: Upplevelse av studietiden och uppfattning om utbildningen: gav den goda förutsättningar för arbete som läkare i Sverige? Genomförande och avhopp. Tiden innan kompletteringsutbildningen: Deltagares bakgrunder och tidigare erfarenheter.

10 Utvärdering och uppföljning: Kompletteringsutbildningen för 3 (44) Omfattning Uppföljningen och utvärderingen omfattar deltagare som påbörjade kompletteringsutbildningen mellan 2009 och 2014 vid Göteborgs universitet, eller Linköpings universitet. AT-provdata för provomgångar 2011 till februari 2016 ingår. Information om antalet deltagare med svensk läkarlegitimation och datum för legitimation omfattar deltagare som erhållit legitimation fram till mars Uppföljningen omfattar 320 deltagare 5 : 123 från KI, 99 från GU och 98 från LiU. Antagnings- och registreringslistor samt resultatlistor tillhandahölls av respektive lärosäte Metod och material För att besvara frågeställningarna samlades data in från flera källor, varav en enkätstudie och en intervjustudie också ingått. I tabell 1 specificeras metod och material för de olika frågeställningarna samt i vilket avsnitt resultatet presenteras. Tabell 1. Frågeställning, respektive metod och genererat material samt avsnitt i rapport Frågeställning Metod Material Avsnitt Hur många är etablerade, var i karriären befinner de sig och hur såg vägen dit ut? Kvantitativ Kvalitativ Svarsdata från enkät, data från AT-prov och Socialstyrelsen samt intervjudata. 5 Hur väl lyckas deltagarna på ATprovet jämfört med andra läkare med examen från land utanför EU/EES? Kvantitativ Data från AT-provet 5.5 Upplevelse av studietiden och uppfattning om utbildningen, gav den goda förutsättningar för arbete som läkare i Sverige? Kvantitativ Kvalitativ Svarsdata från enkät och intervjustudie. 6 Genomförande av utbildningen och avhopp. Kvantitativ Svarsdata från enkät, Ladokdata och TULE-sekretariatet. 6.3 Deltagares bakgrunder och tidigare erfarenheter. Kvantitativ Kvalitativ Ladokdata, svarsdata från enkät och intervjuer. 7 5 Ursprungligen 321 personer, men en person har avlidit. En individ hade påbörjat utbildningen vid två olika tillfällen och vid två lärosäten, personen har här exkluderats från det andra lärosätet.

11 Utvärdering och uppföljning: Kompletteringsutbildningen för 4 (44) 2.3. Datakällor För uppföljning användes följande datakällor: Ladok: antagnings- och registreringslistor över deltagare, startår, lärosäte och resultat (januari februari, 2016). NyA: kontaktuppgifter (januari februari, 2016). TULE-sekretariatet: provdata, vilka deltagare som genomfört TULE-provet (mars 2016). AT-sekretariatet: vilka deltagare som genomfört AT-provet, när de genomfört det, hur många gånger och resultat (mars 2016). Socialstyrelsen: deltagare med svensk läkarlegitimation och datum för detta (mars 2016) Enkätstudie Enkäten godkändes 6 av styrgruppen och skickades till de tidigare utbildningsdeltagarna i slutet av april Enkäten distribuerades digitalt 7. De som inte besvarat enkäten fick en påminnelse om att göra det. Totalt skickades sex påminnelser. Respondenter som börjat besvara enkäten, men inte skickat in sina svar, uppmuntrades att göra det. En kontroll av svarsfrekvensen gjordes efter fyra veckor. Siffrorna visade på ett representativt urval utifrån lärosäte, antagningstermin och kön. Enkäten stängde för svar den 22 juni 2016 och hade då varit möjlig att besvara under drygt sju veckor. Målgrupp för enkäten var samtliga som påbörjat utbildningen vid något av de tre lärosätena mellan 2009 och 2014, vilket var 320 personer (från början 321 men en person är avliden). Mailadress saknades till fyra deltagare och fjorton mailadresser studsade. Enkäten nådde 302 mottagare. Två av dem ville inte besvara enkäten och plockades bort från påminnelseutskick. Därmed återstod 300 deltagare. 6 Processen till godkännande av enkät: enkätförslag skickades till styrgruppen och andra involverade för återkoppling vilket föranledde smärre revideringar. Därefter testades enkäten genom kognitiva intervjuer med fem läkare med annat modersmål än svenska, varav tre med examen från land utanför EU/EES och två med examen från annat EU-land. Utifrån de kognitiva intervjuerna reviderades svarsskalorna och bedömdes samtidigt efter revideringen också kunna ge mer specificerad information. Därtill förenklades frågorna. Enkäten skickades till kollegiet inom Enheten för utvärdering och sedan till styrgruppen för godkännande. 7 Enkäten var tredelad (1, tiden efter utbildningen; 2, tiden för utbildningen; 3, tiden innan utbildningen inklusive bakgrundsfrågor). Digitaliteten innebar en automatisk anpassning av följdfrågor beroende på respondenternas svar.

12 Utvärdering och uppföljning: Kompletteringsutbildningen för 5 (44) Enkäten besvarades av 207 respondenter (n =), vilket är 69 % av dem som fick enkäten och 65 % av samtliga deltagare. Svaren var jämt fördelade över lärosätena: 60 % hade påbörjat utbildningen vid GU; 67 % vid KI och 67 % vid LiU. Svaren var också jämt fördelade över antagningsomgångar: 60 % - 75 %. Enkäten besvarades av 116 kvinnor (69 % av samtliga kvinnor som påbörjat utbildningen) och 91 män (60 % av samtliga män som påbörjat utbildningen). Data från Ladok visade att 151 respondenter hade slutfört utbildningen (71 %, N = 320) och att 56 respondenter inte hade gjort det, varav 30 av dem som inte slutfört utbildningen hade klarat TULE-provet (64 % av dem som klarat TULEprovet). Data från Socialstyrelsen visade att 61 respondenter hade svensk läkarlegitimation vid tiden för enkäten, och att 146 inte hade det. Det fanns viss diskrepans mellan enkätdata och andra datakällor: femton respondenter anger att de gått klart utbildningen, men data visar annat; fem respondenter angav att de arbetar som legitimerade läkare trots att annan datakälla inte kunde bekräfta detta. Diskrepansen kan ha berott på att data samlades in vid olika tidpunkter och att det hunnit ske förändringar i respondenternas status, eller skiftande tolkning och uppfattning av frågor Intervjustudie Tema för intervjuerna selekterades utifrån enkätresultat, kommunikation med styrgruppen och andra involverade i utbildningen samt med kollegor inom Enheten för utvärdering. Styrgrupp och personer som arbetar med utbildningen fick möjlighet att återkoppla på valda teman som sedan beslutades av styrgruppen. Intervjuerna var semistrukturerade och genomfördes under juni, juli och augusti Tio intervjuer genomfördes, varav två av intervjupersonerna tillfrågades i samband med att de var i kontakt med projektledaren rörande enkäten. För att hitta ytterligare intervjupersoner skickades en förfrågan via mail till deltagare som påbörjat utbildningen 2013 eller 2014 och också slutfört den, vilket var 72 stycken. Urval skedde till dess att lärosätena var jämt representerade, efter en först till kvarn-princip med en övre gräns på 10 intervjuer. Citat har anonymiserats och ibland komprimerats.

13 Utvärdering och uppföljning: Kompletteringsutbildningen för 6 (44) 3. Vägen till svensk läkarlegitimation Läkare med examen från land utanför EU/EES kan gå tre vägar för att erhålla svensk läkarlegitimation (observera att undantag gäller för de som kan styrka specialistkompetens) 8, varav kompletteringsutbildningen är en av dessa vägar: - Vägen via Socialstyrelsen, i denna uppföljning TULE-vägen, innebär att läkarens utbildning och svenskkunskaper granskas, läkaren gör ett kunskapsprov (TULE-prov), fullgör allmäntjänstgöring (AT), blir godkänd på ATprovet och går en kurs i svenska författningar. Obs! Från och med den 1 juli 2016 ändrades vägen något för dem som går via Socialstyrelsen 9 och alltså går TULE-vägen. - Vägen via Kompletteringsutbildningen för läkare med examen från land utanför EU/EES, i denna uppföljning KUL-vägen, innebär att personen är godkänd av Socialstyrelsen för att få göra deras kunskapsprov (TULE-prov), går kompletteringsutbildningen, fullgör allmäntjänstgöringen (AT) och blir godkänd på AT-provet. Deltagare på kompletteringsutbildningen har möjlighet att göra TULEprovet samtidigt som de går utbildningen och och kan vid godkänt resultat välja att hoppa av sina studier. - Ansöka till och genomföra ordinarie läkarutbildning vid ett svenskt universitet eller vid ett universitet i ett annat EU/EES-land. Efter godkänt resultat på AT-provet ansöker läkarna om svensk läkarlegitimation hos Socialstyrelsen. 8 ( ) 9

14 Utvärdering och uppföljning: Kompletteringsutbildningen för 7 (44) 4. Resultat Resultatet är indelat i tre delar. Den första delen (avsnitt 6) utgår från deltagarnas nuvarande status på arbetsmarknaden och vägen dit. Därefter följer respondenternas upplevelse av studietiden och uppfattning om kompletteringsutbildningen samt hur väl de anser att utbildningen gett dem förutsättningarna att arbeta som läkare (avsnitt 7). Slutligen följer information om respondenternas tid innan kompletteringsutbildningen samt mer information om samtliga deltagare (avsnitt 8). 5. Efter kompletteringsutbildningen: status 2016 I detta avsnitt presenteras deltagarnas och respondenternas status i karriären, hur vägen dit sett ut och upplevda hinder, statistik rörande AT-prov samt upplevda skillnader i arbetet som läkare i Sverige jämfört med i tidigare länder Etablerade som läkare Att vara etablerad som läkare innebär i denna rapport att vikariera som underläkare, genomföra AT eller ST, att arbeta som legitimerad läkare eller specialist. Enkätsvar visar att 87 % (181, n = 206) är etablerade som läkare. Av de etablerade läkarna angav 89 % (160, n = 180) att de gått klart kompletteringsutbildningen och 11 % (20, n = 180) angav att de inte gått klart kompletteringsutbildningen. Respondenterna befinner sig i olika stadier: - 33 % (59, n = 181) arbetar som tillförordnade läkare och med största sannolikhet som vikarierande underläkare % (55, n = 181) är AT-läkare - 7 % (12, n =181) arbetar som legitimerade läkare - 30 % (55, n = 181) är legitimerade läkare med ST-tjänst. Figur 1 visar respondenternas startår för kompletteringsutbildningen i förhållande till nuvarande sysselsättning.

15 Utvärdering och uppföljning: Kompletteringsutbildningen för 8 (44) Figur 1. Huvudsaklig sysselsättning, typ av läkare uppdelat per antagningsår 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Tillförordnad olegtimerad läkare innan AT AT-läkare Legitimerad läkare (ink. STläkare) inte läkare Respondenternas startår på kompletteringsutbildningen Källa: Antagningslistor och enkätdata (206 svar), våren Figur 1 visar ett logiskt flöde. Ju tidigare startår, desto högre andel legitimerade läkare. Andelen sjunker succesivt i takt med att antalet tillförordnade läkare ökar. ATläkarnas flöde är synkront med de övriga två kategorierna och ger en ledtråd till hur lång tid det tar för en årskull att normalt befinna sig under AT Etablerad som annat än läkare Respondenter som inte arbetar som läkare (men ändå gått klart utbildningen) (n = 6) angav följande huvudsakliga sysselsättningar: tre arbetade med annat (exempelvis som post doc. och personlig assistent), två studerade och en hade varit arbetslös (men var föräldraledig och väntade på resultat från AT-prov). Ytterligare 10 % (21, n = 207) angav att de inte arbetade som läkare och att de heller inte gått klart utbildningen. Sex av dem arbetade med annat (varav hälften som undersköterskor), sex stycken var arbetslösa, ett par studerade och ett par var föräldralediga, någon var sjukskriven och fyra stycken angav alternativet annat utan närmare specificering.

16 Utvärdering och uppföljning: Kompletteringsutbildningen för 9 (44) 5.3. Legitimerade läkare Data 10 visar att antalet deltagare med svensk läkarlegitimation i början av mars 2016 var 84 stycken 11. Av dessa påbörjade 83 deltagare kompletteringsutbildningen och en deltagare började Andelen som fått svensk läkarlegitimation bör ställas i relation till antalet antagna per antagningsår och inte i relation till hela deltagargruppen eftersom det finns fasta hållpunkter och tidsaspekter i läkarkarriären att ta hänsyn till. Antal med svensk läkarlegitimation är i tabell 2 skiktat på antagningsår och visar också hur stor andel av de antagna som har svensk läkarlegitimation. Tabell 2. Antal med svensk läkarlegitimation i mars 2016, uppdelat på antagningsår Antagningsår Antal med svensk legitimation (% av antagna) 29 (63 %) 31 (61 %) 19 (29 %) 4 (8 %) 1 (2 %) 0 (0 %) Källa: Ladok och Socialstyrelsen (mars 2016). Av de 215 deltagarna från antagningsår har 35 stycken klarat TULEprovet och av dessa har idag 66 % legitimation (23, n = 35). Deltagare som klarade TULE-provet har i högre grad legitimation än de 180 övriga som påbörjade studierna under samma period, av dessa har 33 % (60 stycken) legitimation. Den deltagare som antogs 2013 och också har svensk läkarlegitimation klarade TULE-provet och hoppade således av utbildningen. För deltagare med svensk läkarlegitimation har det i genomsnitt tagit 47 månader (fyra år) från start av kompletteringsutbildningen till svensk läkarlegitimation. Exkluderas deltagare som klarat TULE-provet har det tagit i genomsnitt 49 månader. För deltagare (n = 24) som klarat TULE-provet har det tagit i genomsnitt 43 månader till svensk läkarlegitimation. Kortast tid till svensk läkarlegitimation har hittills varit 26 månader och längst tid 77 månader. 10 Socialstyrelsen (mars 2016) 11 Av dem med legitimation är det sex deltagare som inte gjort AT-provet. Fyra av dem kunde styrka specialistkompetens från tidigare land och övriga två hade troligen också specialistkompetens. Därmed behövde de inte genomföra AT för att få svensk läkarlegitimation deltagare påbörjade studierna dessa år.

17 Utvärdering och uppföljning: Kompletteringsutbildningen för 10 (44) 5.4. ST-läkare Enkätsvar visar att 30 % (55, n = 181) av de etablerade läkarna är ST-läkare (27 %, n = 207), vilket visar att en majoritet av de svensklegitimerade läkarna är under ST. Figur 2 visar andelen ST-läkare i förhållande till andra respondenters typ av tjänster uppdelat på antagningsår. Figur 2. Startår för kompletteringsutbildningen och läkartjänst. 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Respondenternas startår på kompletteringsutbildningen Tillförordnad olegtimerad läkare innan AT AT-läkare Legitimerad läkare ST-läkare inte läkare Källa: Ladok och enkätdata (n = 206). Baserat på enkätsvar visar Tabell 3 andelen ST-läkare uppdelat per antagningsår. Tabell 3. Antal ST-läkare fördelat på antagningsår Antal deltagare med svensk läkarlegitimation (mars 2016) ST-läkare enligt enkätsvar (andel av de med legitimation) Källa: Enkätdata, Ladok och Socialstyrelsen (66 %) 21 (68 %) 11 (58 %) 3 (75 %) ST-läkarna kunde i enkäten ange specialitet, vilket samtliga gjorde (n = 55). Lite över hälften (53 %) är verksamma inom allmänmedicin, 13 % är verksamma inom akutinternmedicin, 7 % inom psykiatri och övriga 27 % har tre eller färre läkare per specialitet.

18 Utvärdering och uppföljning: Kompletteringsutbildningen för 11 (44) 5.5. AT-prov Att genomföra och få godkänt på AT-provet är det sista steget innan ansökan om svensk läkarlegitimation. Detta avsnitt bygger på AT-provdata 13 för åren samt provdata till och med provomgången i februari Jämförelse av AT-provdata inom provgruppen för läkare med examen från land utanför EU Samtliga som genomför AT-provet kan kategoriseras utifrån var de genomfört sin grundutbildning: i Sverige (även uppdelat på lärosäte), utbildade i Norden, i EUländer eller land utanför EU. I artikeln AT-provet avslöjar ökade kunskapsklyftor jämförs de olika kategorierna med varandra (Läkartidningen 20/2016). Bland annat visar statistik för åren att 94 % av samtliga AT-provgenomförare blev godkända vid första försöket. Av svenskutbildade blev 97 % godkända vid första försöket och för gruppen med examen från EU-land var det 85 %. För gruppen utanför EU var motsvarande procentsats 68 %. I denna rapport görs ytterligare jämförelser, men specifikt inom AT-provgruppen för läkare med examen från land utanför EU. Jämförelserna gäller för åren och jämförelser med nämnda artikel bör därför göras med försiktighet, främst eftersom tidsperioden skiljer sig. Deltagare från kompletteringsutbildningen kategoriseras alltså i gruppen för läkare med examen utanför EU, i likhet med dem som gått TULE-vägen. För åren genomförde totalt 428 individer AT-provet inom denna grupp. Antal ATprovdeltagare från kompletteringsutbildningen var 92 stycken 14. Det fanns dock ingen utbildningsdeltagare som genomförde AT-provet 2011 men året inkluderas ändå. I tabell 4 ingår 87 av de 92 deltagarna som genomfört AT-provet Fem deltagare ingår inte eftersom de inte hittats i provgruppens ATlistor för åren , dock ska de ha genomför AT-provet under perioden vilket specificeras på provlistan från provomgången i februari Av de 87 deltagarna hade 24 klarat TULE-provet (varav två personer ändå gick klart utbildningen). 13 Provdata har tillhandahållits från AT-provsekretariatet. 14 Av de 92 deltagarna fick två godkänt först i provomgången i februari 2016, men de hade genomfört AT-provet tidigare år. Deras provresultat är således med i beräkningarna för , även om de alltså inte blev godkända då. 92 deltagare har också genomfört AT-provet till och med provomgång februari Två av de fem som plockats bort i den jämförande analysen fick godkänt på AT-provet i februari 2016.

19 Utvärdering och uppföljning: Kompletteringsutbildningen för 12 (44) Tabell 4. Jämförelse av AT-provdata inom gruppen läkare med examen från land utanför EU. Individer med läkarexamen från land utanför EU som gjort AT-provet Max antal gånger som någon genomfört AT-provet Antal som blivit godkända (% av samtliga inom kategorin) Genomsnittligt antal gånger som de genomför AT-provet till det att de får godkänt resultat Antal deltagare godkända vid första provtillfälle (% av samtliga i kategorin) KUL KUL (exkl. de som klarat TULE) Endast de KUL:are som klarat TULE TULE (exklusive f.d. KUL) TULE (inkl. f.d. KUL) Samtliga ,9 % 1,65 gånger 44 50,6 % 51 81,0 % 1,82 gånger 26 41,3 % 22 91,7 % 1,26 gånger 18 75,0 % ,6 % 1,43 gånger ,7 % ,0 % 1,42 gånger ,6 % Källa: AT-provdata Ingen av KUL-deltagarna har genomfört provet före 2012, men 2011 inkluderades ändå i analysen eftersom det tidsmässigt skulle kunna ha varit möjligt för en KUL-deltagare antagen 2009 att genomföra TULE-provet med godkänt resultat, hoppa av utbildningen och hinna genomföra AT-provet Provdeltagare som endast gått TULE-vägen kan ha genomfört provet innan 2011 med underkänt resultat för att sedan genomföra provet 2011 med godkänt resultat. Om så är fallet räknas denna person i statistiken godkänd vid första provtillfället. Tabell 5 visar genomsnittlig godkänd poäng för de olika deltagarna inom ATprovgruppen med examen från land utanför EU/EES för åren Tabell 5. Genomsnittlig poäng på AT-provet, åren KUL (samtliga) KUL (exkl. de som klarat TULE) KUL som har klarat TULE TULE (exklusive f.d. KUL) , ,3 56,5 54,2 57, ,2 53,5 55,5 54, ,3 54,5 59,8 57, ,8 54,9 54,5 55, ,2 % 1,55 gånger ,6 % Samtliga TULE (inkl. f.d. KUL) ,4 54,9 56,3 56,5 56,5 Källa: AT-provdata, AT-provdatasekretariatet. Deltagare från kompletteringsutbildningen endast genomfört AT-provet från och med För godkänt resultat krävs 52 poäng av 80 möjliga. 56,1 57,3 54,6 57,5 55,5

20 Utvärdering och uppföljning: Kompletteringsutbildningen för 13 (44) KUL-deltagare som genomfört AT-provet år februari 2016 Från 2012 till och med provomgång i februari 2016 hade 92 deltagare genomfört AT-provet, varav alternativ datakälla 16 visar att 75 med säkerhet är godkända. Till och med februari 2016 hade de 92 deltagarna i genomsnitt provat 1,71 gånger vardera. Hur många gånger de enskilt gjort AT-provet skiftar: 60 % hade genomfört provet en gång, 20 % hade genomfört provet två gånger, 15 % har provat tre gånger och resterande 5 % har genomfört provet fyra eller fler gånger. Det råder diskrepans mellan antalet deltagare som genomfört AT-provet med godkänt resultat (n = 75) och antalet deltagare med svensk läkarlegitimation (n = 84). Skillnaden beror till en del på att deltagare med stor sannolikhet styrkt specialistkompetens och därmed inte behövde genomföra AT. Gällande tre deltagare är det mer oklart, de har troligen genomfört AT-provet, men säker information om dem har inte hittats. Underkänt på AT-provet Av deltagare som genomfört AT-provet var 14 % fortfarande underkända, men två godkändes i provomgång februari Ungefär hälften av de med underkänt resultat besvarade enkäten och angav sin sysselsättning som tillförordnade läkare. En kommentar indikerar även att en deltagare genomförde AT-provet i maj. Baserat på respondenternas sysselsättning och att de som genomför AT-provet ofta gör det fler än en gång, är det sannolikt att underkända deltagare kommer fortsätta att prova ytterligare gånger AT-läkare Av respondenterna angav 30 % (55, n = 181) att de var AT-läkare 17. Det vanligaste antagningsåret för dem var 2012 då 31 % av dem antogs (17, n = 55) följt av 2013 då 20 % antogs (11, n = 55) Geografisk spridning Respondenter som antingen genomför eller har genomfört AT kunde i enkäten ange ort/stad för sin AT, vilket 93 % gjorde (113, n = 122). De vanligaste länen för AT var Västra Götalands län (24 %), Stockholms län (19 %) och Östergötlands län (10 %). Resterande 47 % genomför eller har genomfört sin AT i något av Sveriges övriga län. De tre vanligaste länen för genomförande av AT (Västra Götalands län, Stockholms län och Östergötlands län) är samma län som rymmer kompletteringsutbildningen. Figur 3 visar de vanliga länen för AT i förhållande till respondenternas studieorter. 16 AT-provsekretariatet 17 Respondenter med specialistkompetens från tidigare land behöver inte genomföra AT.

21 Utvärdering och uppföljning: Kompletteringsutbildningen för 14 (44) Figur 3. Respondenternas studieort i förhållande till vanliga län för AT. 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Stockholms län Västra Götalands län Östergötlands län Övriga län deltagare från GU deltagare från KI deltagare från LiU Källa: enkätdata (n = 113) Det finns en benägenhet att göra AT i samma län som respondenten påbörjat sin utbildning, vilket ter sig logiskt bland annat mot bakgrund av den information om boende och flytt i avsnitt Figur 4 visar inom vilka landsdelar som respondenterna genomför eller har genomfört sin AT. Respondenter som påbörjat utbildningen i Göteborg har i högst grad stannat inom samma län, Västra Götalands län, för att göra AT (72,5 %), dock inte nödvändigtvis i Göteborg stad. Har respondenterna rört sig utanför länsgränsen har det skett söderut och nära kusten. Av dem som påbörjat utbildningen vid Karoliska Institutet som ligger i Stockolms län har 39 % också påbörjat eller gjort sin AT i Stockholms län. Respondenter från är de som finns representerade i den övre halvan av Sverige. Av de respondenter som påbörjat utbildningen vid Linköpings universitet har 30 % genomfört eller genomför nu sin AT i Östergötlands län där Linköpings universitet ligger. Deltagare från LiU är de som i högsta grad har rört sig utanför länsgränsen, men de har hållit sig i nedre halvan av Sverige. Figur 4. Landsdelar och ATgenomförande. Källa: enkät (n = 113)

22 Utvärdering och uppföljning: Kompletteringsutbildningen för 15 (44) Tid till AT Svarsdata från respondenter som genomför eller har genomfört sin AT (n = 112; 27,5% från GU; 45,5 % från KI; 27% från LiU) visar att det från utbildningens start till att påbörja AT tagit i genomsnitt 27,5 månader. Respondenter från Linköpings universitet har i genomsnitt haft flest månader (30,5 månader) mellan utbildningens start och start av AT. Respondenter från Göteborgsuniversitet har haft färst antal månader med ett genomsnitt på 25 månader. För respondenterna från Karolinska Institutet har det i genomsnitt tagit 27,5 månader. Om respondenterna (n = 112) klarat sin utbildning inom ordinarie tid och påbörjade vikariat som underläkare strax efter utbildningen innebär det att respondenterna i genomsnitt vikarierat som underläkare med särskilt förordnande under cirka 1,5 år innan de påbörjat sin AT Särskilt förordnande som läkare innan AT Av de etablerade respondenterna angav 33 % (59, n = 181) att de är förordnande läkare innan AT. Genomsnittlig tid från start av kompletteringsutbildningen till det särskilda förordnande var vid enkätsvaret 17 månader (n = 55). Den huvudsakliga arbetsgivaren för majoriteten är Landstinget (64 %), följt av Privat hälso- och sjukvårdsverksamhet med vårdavtal med landsting eller kommun (24 %), Kommun (9 %) och slutligen Övrigt (4 %). Av de förordnade läkarna angav 33 % (n = 59) att de fått AT-tjänst. I fritextkommentarerna framgick det att en tredjedel av dem som fått AT-tjänst kommer att bo kvar på sin boendeort även under AT-tjänsten. En tredjedel kommer att flytta eller pendla för sin AT. För den återstående tredjedelen finns ingen information. En beräkning utifrån fritextkommentarer (n = 16) visar att den genomsnittliga längden från början av vikariat till AT är drygt 20 månader Hållpunkter och tidsperspektiv för läkarkarriären Utifrån hållpunkter som deltagarna passerar i läkarkarriären möjliggörs en uppskattning för hur lång tid det optimalt kan ta från att en läkare påbörjar kompletteringsutbildningen till att hen har svensk läkarlegitimation. Uppskattningsvis borde det ta cirka tre år. Hållpunkterna innebär att antalet legitimerade läkare ska ställas i relation till antagningsår och inte till hela deltagargruppen. Hållpunkter och tid beskrivs i tabell 6.

23 Utvärdering och uppföljning: Kompletteringsutbildningen för 16 (44) Tabell 6. Hållpunkter och tid: från start av kompletteringsutbildningen till svensk läkarlegitimation 9,5 månader Genomförande av kompletteringsutbildningen. 2 veckor Administration: betyg rapporteras in i Ladok.? Söka efter och få AT. 2-4 veckor Ansökan om särskilt förordnande för AT (görs av arbetsgivare). Handläggning och beslut om särskilt förordnande (Socialstyrelsen). 18 månader (numera vanligen 21 månader) Genomföra AT. AT-provet kan genomföras i februari, maj, augusti och november. 0-3 månader Väntan på AT-provtillfälle. 2 dagar Genomförande av AT-prov. 3 veckor Rättning av AT-prov. 1 vecka Meddelande om AT-provresultat. 2-6 veckor Ansökan till Socialstyrelsen om legitimation (görs av läkaren). Handläggning och beslut om legitimation (Socialstyrelsen). De cirka tre åren till legitimation från utbildningens start ska dock ses som en optimistisk tidsuppskattning när optimala förhållanden råder. Uppskattningen utgår från att deltagaren avslutar utbildningen i tid och att en AT-tjänst därefter påbörjas omgående, varav det senare i stort sett inte sker. Uppskattningen utgår också från att en AT-tjänst varar i 18 månader eftersom detta var vanligare förr. Teorin är dock en sak, verkligheten är en annan. Utifrån enkätdata och legitimationsdata framträder en ny tidsuppskattning som erbjuder ytterligare en bild över hur lång tid det kan ta att nå svensk läkarlegitimation, dock fortfarande spekulativ och utifrån ett varierat antal respondentsvar. Figur 5. Genomsnittstid mellan hållpunkter i läkarkarriären, en spekulativ tidsuppskattning 47 mån (n = 84) Legitimation 27,5 mån (n = 112) 20 mån (n = 16) AT 17 mån (n = 55) Vikariat KUL Källa: enkätdata, data från Socialstyrelsen

24 Utvärdering och uppföljning: Kompletteringsutbildningen för 17 (44) Genomsnittlig tid till legitimation baseras på data gällande dem som faktiskt har legitimation, vilket varierar från 26 månader till 77 månader. Mellan utbildningen och AT-tjänsten har respondenterna ett vikariat. Respondentsvar (n = 55) visar att de nuvarande tillförordnade läkarna påbörjade sina vikariat 17 månader efter starten av kompletteringsutbildningen vilket skulle innebära att det i genomsnitt tar cirka 7 månader till att de får vikariat, förutsatt att de avslutat utbildningen i tid. Enkätdata visar att tiden mellan utbildning och vikariat har inneburit arbetslöshet eller andra arbeten. Faktorer som kan förkorta vägen till svensk legitimation är ett godkänt TULE-prov. Det kan ta längre tid om en deltagare inte klarar utbildningen inom utsatt tid, inte klarar AT-provet vid första provtillfälle och behöver vänta på nästa. Därtill kan deltagarna möta andra hinder som kan försvåra deras väg till etablering, se avsnitt Hinder på vägen till etablering Respondenterna tillfrågades om de upplevt något som försvårat möjligheterna till arbete som läkare efter kompletteringsutbildningen, varav 66 % (135, n = 204) inte upplevt något som försvårat deras möjligheter. Av respondenterna var det såldes 34 % (n = 204) som angav att de upplevt något som försvårat deras möjligheter. De hade möjlighet att ange en eller flera orsaker, vilket genererade 69 svar fördelade på de fasta kategorierna Diskriminering 18 och Annat (vardera 25 svar), Praktiska skäl 19 (11 svar), Saknad språklig kompetens (6), Saknad kompetens inom medicinskt område (2). Respondenterna hade möjlighet att kommentera frågan ytterligare vilket 30 % gjorde (63, n = 204). Dryga tredjedelen av kommentarerna lyfte att allt gått smidigt, att de fick vikariat direkt eller inom ett par månader efter utbildningen, en respondent uppgav att hen alltid känt sig uppskattad, och någon anger att denne fick flera jobberbjudanden. De återstående 44 kommentarerna kan härledas till temana: yttre omständigheter som arbetsbrist, att respondenterna har en annan bakgrund än svensk eller praktiska skäl. Kommentarerna relaterar ofta till fler än ett tema, som exempelvis att det råder brist på AT-tjänster på respondentens boendeort och hen kan inte flytta på grund av familjesituationen. 18 Med diskriminering menas att missgynnas utifrån kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder. 19 Exempelvis familjesituation, avstånd till tjänst etc.