Fakulteten för konst och humaniora Institutionen för film och litteratur. Mål Efter avslutad kurs förväntas de studerande kunna:

Transkript

1 Dnr: 2015/ Kursplan Fakulteten för konst och humaniora Institutionen för film och litteratur 4LI200 Världskulturer begrepp och förmedling, 30 högskolepoäng World Cultures Concepts and Mediation, 30 credits Huvudområde Filmvetenskap, Litteraturvetenskap, Musikvetenskap Ämnesgrupp Litteraturvetenskap Nivå Avancerad nivå Fördjupning A1N Fastställande Fastställd av Fakulteten för konst och humaniora Kursplanen gäller från och med höstterminen 2016 Förkunskaper Kandidatexamen inom humaniora eller samhällsvetenskap eller motsvarande samt engelska kurs B. Mål applicera teoretisk kunskap om begreppet världskultur i ett kuratoriellt projekt. Delkurs 1: Världslitteratur, 7,5 hp redogöra för relevanta kulturvetenskapliga och litteraturvetenskapliga perspektiv på begreppet "världslitteratur utifrån ett kritiskt förhållningssätt, problematisera förutsättningar för förståelse av fenomenet litteratur utifrån ett globalt perspektiv, framställa ett självständigt arbete där begreppet världslitteratur utforskas utifrån en teoretisk medvetenhet om vad det innebär att studera litteratur i ett globalt perspektiv. Delkurs 2: Film som världskultur, 7,5 hp förklara och redogöra för begreppet world cinema utifrån ett filmvetenskapligt perspektiv såväl som inom en vidare kulturell kontext, med avstamp i begreppet world cinema, problematisera idén om filmer som

2 reser, översätts och förstås av publikgrupper i olika länder och kulturer, analysera rörlig bildkultur i ett skriftligt arbete utifrån en teoretisk medvetenhet om relevanta perspektiv för att studera film i ett globalt perspektiv. Delkurs 3: Perspektiv på världsmusik, 7,5 hp förklara och redogöra för begreppet världsmusik utifrån ett musikvetenskapligt perspektiv såväl som inom en vidare kulturell kontext, problematisera förutsättningar för förståelse av fenomenet världsmusik utifrån ett globalt, historiskt och nutida perspektiv, genomföra och skriftligt redovisa en självständig analys av en skiva, en konsert eller motsvarande framställning av världsmusik utifrån en teoretisk medvetenhet om relevanta perspektiv för att studera musik i ett globalt perspektiv. Delkurs 4: Världskultur i utställningsmontern, 7,5 hp utforska teoretiska frågeställningar från övriga delkurser och tillämpa dessa i en kulturarvskontext, självständigt formulera och utföra en fördjupningsuppgift med relevans för ämnet världskultur som det har diskuterats i delkurs 1 3, omsätta och redovisa en frågeställning i en gestaltande form som görs tillgänglig för allmänheten, och kritiskt reflektera över arbetsprocessen. Innehåll Kursen består av fyra delkurser à 7.5hp. Den introducerar och problematiserar begreppet världskultur såsom det används inom olika humanistiska ämnesområden, däribland litteratur, film och musik. Kursen inkluderar även teorier kring utställningsverksamhet och kuratoriell praktik. Delkurs 1: Världslitteratur, 7,5 hp Kursen belyser litteraturen som ett fenomen som överskrider nationella gränser, och utforskar sätt att resonera kring och förstå litteratur genom andra kategorier än nationen. Vad innebär det att förstå litteratur genom ett globalt snarare än ett nationellt perspektiv? Vad betyder värld i begreppet världslitteratur? Är litteratur ett universellt koncept eller avhängigt tid och plats? Fokus ligger på litteratur som aktivitet (produktion, konsumtion, cirkulation) och belyser hur ett sådant fokus kan bidra till ny förståelse och kunskap om litteratur som fenomen, historiskt såväl som geografiskt. Kursen behandlar därmed inte individuella litterära verk eller nationallitteraturer, utan intresserar sig snarare för att utifrån relevanta teoretiska texter diskutera litteraturspridning med ett globalt perspektiv. Delkurs 2: Film som världskultur, 7,5 hp Kursen utforskar och problematiserar begreppet world cinema i anknytning till dess historiska bakgrund och dess användning inom å ena sidan kulturteori och å andra sidan marknadsföring. Vad betyder world i begreppet world cinema? Hur används världskultur inom filmindustrin, i samband med visning och distribution av filmer? Har det någon betydelse för filmproduktion? Vilka strategier tillåter oss att analysera de kulturmöten som sker när rörlig bild placeras i en världskulturell kontext? World cinema diskuteras i anknytning till teorier kring globalisering, migration, hybrida identiteter och transnationell filmkultur. Delkursen behandlar inte individuella filmer, trender eller rörelser; fokus ligger på att utifrån relevanta teoretiska texter utforska hur filmer rör sig i en både lokal och global marknad. Delkurs 3: Perspektiv på världsmusik, 7,5 hp Kursen tar sitt avstamp i musiketnologiska perspektiv för att diskutera och resonera runt

3 världsmusik som ett globalt fenomen och genre. Vad är världsmusik? För vem är en viss musik världsmusik? När är något inte världsmusik? Vad var världsmusik igår och finns det någon världsmusik i dag? Genom att kontextualisera och ifrågasätta begreppet världsmusik och sätta det i relation till teorier om medialisering och spridning, upphovsrätt och kulturarvsfrågor, identitet och autencitet, relationen mellan världen (de Andra) och västvärlden, belyser kursen mer generella frågeställningar om musik som ett kulturellt uttryck i lokala och globala sammanhang. Delkurs 4: Världskultur i utställningsmontern, 7,5 hp Med utgångspunkt i kunskaper om och relevanta kritiska perspektiv på begrepp såsom världslitteratur, world cinema, världsmusik och världskultur som förmedlats genom delkurs 1 3 utforskar studenterna här relationen mellan världskultur och kulturarv på ett djupare plan och med ett mer kreativt tillvägagångssätt. Vad händer när de teoretiska och historiska perspektiv som presenterats i tidigare delkurser används i en utställningskontext? Hur kan världskultur förmedlas till en bredare publik. Hur förhåller sig världskultur till begreppet kulturarv? I denna delkurs studeras museologisk litteratur och andra texter som bidrar till en medvetenhet om kuratorns roll som förmedlare. Under handledning formulerar studenterna en självständigt vald frågeställning som relaterar till begreppen världskultur och kulturarv. Utställningen avslutas med en utställning där kursdeltagare visar upp sitt självständiga arbete för allmänheten. Genom att gå in i rollen som curator förväntas studenterna bidra till en bredare förståelse av såväl kulturarvsfrågor som relationen mellan en lokal, geografisk plats, och ett globalt sammanhang. Obligatoriska seminarium enligt kursguide. Undervisningsformer Kursen genomförs vid ett fåtal campusförlagda seminarier och träffar på kulturinstitutioner (exempelvis muséer och kulturmiljöer). Studenterna arbetar även med IKT stöd i kursens webbaserade lärplattform där obligatoriska uppgifter presenteras. Delkurs 1, 2 och 3 består av föreläsningar, seminarier och gruppövningar. I det fördjupande kursmomentet på delkurs 4 där studenterna förväntas arbeta mer självständigt tillkommer individuell handledning. Undervisningen kan även ges på distans med stöd av en lärplattform. Undervisningsspråk är engelska. Examination Kursen bedöms med betygen A, B, C, D, E, Fx eller F. A är det högsta betyget på skalan med de andra betygen i sjunkande skala. E är det lägsta betyget som innebär ett godkänt resultat. Betyget F innebär att studentens insats är otillräcklig och bedömd såsom icke godkänd. Skriftliga betygskriterier för skalan från A F meddelas studenten i ett särskilt dokument som kommuniceras till studenten senast i samband med kursstart. Alla delkurser innehåller moment som examineras genom aktivt deltagande i seminarier och gruppövningar. I delkurs 1, 2 och 3 ingår självständiga skriftliga arbeten i examinationen. Delkurs 4 examineras genom en gestaltande och tillämpande redovisning i form av ett bidrag till en utställning och relevant kritisk reflektion kring arbetsprocessen. Studerande som inte godkänts vid ordinarie examination ges möjlighet till omexamination i enlighet med universitetets lokala regler. Kursvärdering Under kursens genomförande eller i nära anslutning till kursen genomförs en kursvärdering. Resultat och analys av kursvärderingen ska återkopplas till de studenter som genomfört kursen och de studenter som deltar vid nästa kurstillfälle. Kursvärderingen genomförs anonymt. Kursvärderingen arkiveras enligt institutionens

4 bestämmelser. Överlappning Kursen kan inte ingå i examen med annan kurs, vars innehåll helt eller delvis överensstämmer med innehållet i denna kurs: Delkurserna 1 3 kan läsas som fristående kurser. Kurslitteratur och övriga läromedel Delkurs 1: Världslitteratur Bloom, Harold, The Western Canon : The Books and School of the Ages, New York : Harcourt Brace, 1994, eller senare upplaga. (i urval, ca 50 s.) Carroll, Michael Thomas (red.) No Small World: Visions And Revisions Of World Literature. Urbana, IL:National Council of Tecaher of English, s. ISBN (Tillgänglig i fulltext från ERIC) Damrosch, David, How to Read World Literature, Chichester: Wiley Blackwell, 2009 eller senare upplaga, 139 s. Damrosch, David, What is World Literature?, Princeton: Princeton University Press, 2003, eller senare upplaga, 324 s. Literary History: Towards a Global Perspective, vol 1 4, Berlin: Walter de Gruyter, 2006, eller senare upplaga. (selection, ca 150 s.) Manguel, Alberto, A History of Reading, Hammersmith: Flamingo, 1996, eller senare upplaga. (i urval, ca 50 s.) Pizer, John. The Idea of World Literature, Baton Rouge: Louisiana State University Press, 2006, eller senare upplaga. (i urval, ca 100 s.) Prendergast, Christopher & Anderson, Benedict (red.), Debating world literature, 1. ed., Verso, London, 2004, eller senare upplaga. (selection, ca 100 s.) Tsu, Jing. "Getting Ideas About World Literature In China." Comparative Literature Studies 3 (2010): (Tillgänglig i fulltext från Project MUSE) Material som tillhandahålls från institutionen. (ca 150 s.) Referens litteratur: Damrosch, David, red. World Literature in Theory, Chichester: Wiley Blackwell, 2014, eller senare upplaga. Spivak, Gayatri Chakravorty, Planetarity, Death of a Discipline, New York: Columbia University Press, 2003, eller senare upplaga. Delkurs 2: Film som Världskultur Codell, Julie F. (ed), Genre, gender, race, and world cinema. Malden: Blackwell, 2007 eller senare upplaga, 496 s. (i urval, ca 120s.) Costanzo, William V., World Cinema through Global Genres. Chichester: Wiley Blackwell, 2014 eller senare upplaga, 431 s. Tillgänglig som E book. (i urval, ca 50 s.). Dennison, Stephanie & Song Hwee Lim (red), Remapping World Cinema: identity, culture and politics in film Perspectives, London: Wallflower, 2006 eller senare upplaga,

5 203 s. (i urval, 50 s.) Durovicova, Natasa and Kathleen Newman (red), World Cinemas, Transnational Perspectives New York: Routledge, 2010 eller senare upplaga. E bok. 368 s. Gehlawat, Ajay, The Slumdog Phenomenon: A Critical Anthology. Anthem Press India, 2013 eller senare upplaga, E bok 242 s. (i urval, ca 70s.) Grant, Catherine and Annette Kuhn (eds), Screening World Cinema: A Screen Reader. Abingdon: Routledge, 2006 eller senare upplaga, 228 s. Guneratne, Anthony R. and Wimal Dissanayake (eds), Rethinking World Cinema. London: Routledge, 2003 eller senare upplaga, 253 s. Holden, Gerard. World Politics, World Literature, World Cinema in Global Society: Journal of Interdisciplinary International Relations. July 2010, 24.3, s (19 s.) Iordanova, Dina, Martin Jones, David and Belén Vidal, Cinema at the Periphery. Detrot: Wayne UP, 2010 eller senare upplaga. 268 s. Nagib, Lucia, Chris Perriam & Rajinder Dudrah (red) Theorizing World Cinema London: IB Tauris 2012 eller senare upplaga. E bok. 229s. (i urval, ca 50 s.) Roberts, Martin, Baraka: World Cinema and the Global Culture Industry, Cinema Journal 37.3 Spring 1998, s (20 s.) Material som tillhandahålls av institutionen (ca 100 s.) Delkurs 3: Perspektiv på världsmusik Bohlman, Philip V., World Music. A Very Short Introduction, OUP, Oxford: Oxford University Press, 2002 eller senare upplaga, 178 s. Bohlman, Philip V. (ed.), The Cambridge history of world music, Cambridge: Cambridge University Press, 2013 eller senare upplaga, 851s. White, Bob W. (ed.), Music and Globalization. Critical Encounters, Bloomington: Indiana University Press, 2012 eller senare upplaga, 233 s. Material som tillhandahålls av institutionen (200 s.) Musik exempel. Delkurs 4: Världskultur i utställningsmontern Convention Concerning the Protection of the World Cultural and Natural Heritage whc.unesco.org/en/conventiontext/. Convention for the safeguarding of the intangible cultural heritage Dicks, Bella: Culture on Display: The Production of Contemporary Visibility. Buckingham: OUP, 2004 eller senare upplaga, 233 s. Gillman, Derek, The Idea of Cultural Heritage. Cambridge: Cambridge UP, 2010 eller senare upplaga, 204s. (i urval, ca 60s.) Henning, Michelle, Museums, Media and Cultural Theory. Maidenhead: OUP, 2005

6 eller senare upplaga, 183s. Karp, Ivan and Lavine, Steven D., Exhibiting Cultures: The Poetics and Politics of Museum Display. Washington: Smithsonian, 1991 eller senare upplaga, 468 s. Munoz, Adrian (ed.). The Power of Labelling. Gothenburg: Museum of World Culture, 2009, 75 s. Tillgänglig på nätet: Material som tillhandahålls av institutionen. (ca 50 s.) Till detta tillkommer, utäver museologisk litteratur och annan läsning som berör utställningsverksamhet, att varje student sammanställer och studerar litteraturen i en individuell biografi som del av det kuratoriella projekt som examineras i slutet av kursen. Studiematerial från delkurs 1 3 kan inkluderas i denna bibliografi, men detta skall kompletteras av annan läsning som fördjupar studentens kunskaper gällande det individuella projektet.