KAMERAÖVERVAKNINGSGUIDE

Transkript

1 KAMERAÖVERVAKNINGSGUIDE

2 Mindmancer Kameraövervakningsguide Innehåll 1. Inledning Kameraövervakning i Sverige... 3 Trender inom CCTV... 3 Kameraövervakningens effekter... 4 BRÅ:s rapporter Kameraövervakningens fallgropar och hur man undviker dem... 6 Fungerande norm... 6 Kamerajuridik... 8 Förutsättningar vid skolor Kameraövervakningslagen Innehållet i den nya lagen Källförteckning NOVEMBER 2014 SIDA 2 AV 13

3 1. INLEDNING Kameraövervakning är, beroende på hur den projekterats och genomförs, oftast en effektiv åtgärd för att komma till rätta med olika typer av problem såsom inbrott, stölder och skadegörelse. Och förutom traditionella inbrotts- och brandlarm, passersystem, lås och olika andra skalskyddsåtgärder finns det inte direkt några andra tekniska alternativ att tillgå. Faktum är att just kameror numera kan användas som en slags alternativ sensor i olika sammanhang och som då inte nödvändigtvis genererar en traditionell bild så som vi är vana vid att en kamera annars gör. Med hjälp av avancerade algoritmer kan kamera tillexempel användas för att endast registrera närvaro av människor eller andra objekt, eller för att detektera begynnande bränder. Samtidigt skall man vara klar över att det inte är alldeles självklart att man kan förvänta sig att kameraövervakning kan implementeras i den omfattning som man kanske önskar. Kraven enligt kameralagen är att det skall finnas en tydlig och väl dokumenterad problembild, och som inte kan lösas med några andra till buds stående medel. Det är också fråga om en intresseavvägning mellan behovet av kameror och den enskildes intresse av att inte bli övervakad. Och när det till exempel rör sig om kameror inne eller utomhus vid en skola har tidigare rättstillämpning visat att det endast i undantagsfall ansetts vara försvarbart att övervaka eleverna under skoltid. Samtidigt så har det i den nya kameralagen, som började gälla den 1 juli 2013, gjorts lättnader som innebär att kameraövervakning skall kunna användas i större utsträckning än tidigare. Bland annat så skall det numera beaktas om övervakningen sker med någon form av integritetsskyddande teknik, t.ex. mjukvaror som begränsar kamerans möjlighet att identifiera enskilda eller teknik som på ett tillförlitligt sätt begränsar tillgången till inspelat material. Mindmancer har egenutvecklade algoritmer för bland annat just detta ändamål. Inom säkerhetsbranschen pågår en betydande förändring av hur övervakningskameror används. Det allt mer utbyggda IT- infrastrukturen medger idag överföring av bilder ifrån kameror, och som registrerat händelser vid ett bevakningsobjekt, till larmcentraler där operatörer kan se vad som händer och vidta de åtgärder som är lämpliga. Med sådana lösningar är förutsättningarna att avvärja och undvika olika brott goda vilket naturligtvis är att föredra jämfört med att endast kunna utreda sådana händelser i efterhand med hjälp av det bildmaterial som ett traditionellt kamerasystem spelat in. Samtidigt är den så kallade händelsestyrda kameraövervakningen en mycket komplex tjänst och det finns fortfarande en betydande omognad på marknaden och det är svårt att avgöra kvalitén på de olika tjänsteleverantörernas utbud. Mindmancer har redan från starten fokuserat på att utveckla ett eget kamerakoncept för händelsestyrd övervakning och har därmed flera års värdefull erfarenhet. 2. KAMERAÖVERVAKNING I SVERIGE Kameraövervakning eller CCTV Closed Circuit TeleVision som det heter på fackspråk, är ett mycket stort säkerhetstekniskt område. Dels så handlar det om produkter inom en teknikdriven och global marknad. Dels så handlar det om lagar och förhållningssätt som påverkar människor i vardagen. Till skillnad ifrån andra säkerhetstekniska system så är det därför ofta en större utmaning att avgöra vad som är bra eller dåligt, rätt eller fel när det gäller just kameraövervakning. TRENDER INOM CCTV Utvecklingen inom CCTV- branschen har varit explosionsartad de senaste åren och det är framför allt övergången från analog teknik till digital som varit drivande. Att kunna överföra bilder i nätverk, lagra bilder på hårddisk samt att göra kamerorna allt mer högupplösta har inneburit enorma fördelar jämfört med tidigare. Det innebär också att det tillkommer nya lösningar hela tiden och också tjänster som bygger på den utvecklade tekniken. Man talar mycket om att Security as a Service (SaaS) kommer att spela en stor roll i framtiden. VIDEO MANAGEMENT SYSTEM VMS Allt fler kameraövervakningssystem utgörs av skalbara IT- baserade mjukvarusystem som installeras på standard servrar eller datorer. Tack vare allt kraftfullare processorer mm så kan man ansluta allt fler kameror till systemen. Och allt billigare hårddiskar medger också mer eller mindre obegränsad lagringskapacitet. NOVEMBER 2014 SIDA 3 AV 13

4 HIGH DEFINITION TELEVISION HDTV På kamerasidan har vi HDTV- standardiseringen som idag ger ca 3 6 gånger så hög upplösning (1-2 megapixel) som tidigare analog TV- standard. HDTV innebär också vissa andra förbättringar av bildkvalitén samt att bildförhållandet är 16:9, dvs. en bredare bild än tidigare vilket oftast är en fördel i kameraövervakningssammanhang. MULTIMEGAPIXELKAMEROR Trots standardiseringen av HDTV så utvecklar vissa CCTV- tillverkare kameror som har betydligt högre bildupplösning, för närvarande finns det CCTV- kameror med 29 megapixlar. Syftet med den ökade upplösningen är att kunna övervaka ett så stort område som möjligt med kameran men ändå kunna få en detaljerad bild av ett objekt långt ifrån kameran dvs. att man får möjlighet att förstora upp bilden eller om man så vill, zooma in objektet man vill granska. En övervakningssituation man ofta talar om i detta sammanhang är att man med endast 6-10 sådana högupplösta kameror skall kunna övervaka en hel idrottsarena i syfte att kunna utreda läktarvåld mm. VÄRMEKAMEROR En annan trend som noterats de senaste åren är användning av värmekameror, vilka ger möjlighet till övervakning i totalt mörker. Värmekameran kan i vissa fall också användas på ställen där det i normalfallet inte skulle vara tillåtet med vanlig kamera på grund av integritetsintrånget. Men det ska framhållas att det beror på värmekamerans prestanda och på vilket sätt den sätts upp i vissa fall kan den absolut användas för det som i lagen omnämns som personövervakning, mer om detta längre fram. Värmekameror är generellt beskaffade så att de har ett snävt synfält, dvs. att de lämpar sig bäst för att övervaka ett begränsat område långt bort något som ibland är en nackdel då man vill övervaka ett större närområde, t.ex. en skolgård och den enda placeringen av kameran är på skolans fasad. VIDEO CONTENT ANALYSIS VCA I dagligt tal säger man videoanalys och inte sällan används begreppet intelligent före. Under senare år har videoanalys tillfört väldigt mycket för att effektivisera kameraövervakningssystemen och dess användning, även ifall branschen ibland skruvat upp förväntningarna onödigt mycket bland annat genom att tillföra just ordet intelligent utan att veta hur man åstadkommer eller utvecklar just sådan teknik. Mindmancer har sitt ursprung i forskning på Chalmers Tekniska Högskola inom områdena artificiell intelligens, robotteknik och videoanalys. Något som varit en styrka i utvecklingen av framtidens säkerhetslösningar inom just intelligent videobevakning. Men trots komplexiteten kommer allt fler bevakningsuppdrag i framtiden att hanteras med kameror istället för med väktare, det är alla i branschen överens om. Sverige är i detta avseende också något av ett föregångsland så till vida att vår utbyggnad av väl fungerande bredbandsnät över landet har inneburit att bildöverföring kan ske på stora distanser till större larmcentraler och inte bara till sådana som endast är belägna i bevakningsområdets närhet. KAMERAÖVERVAKNINGENS EFFEKTER Användandet av kameror har med stor sannolikhet alltid, i någon mån, en menlig effekt på olika typer av brott såsom stöld, skadegörelse och våldsbrott. När det gäller till exempel skolor visar statistik att skadeutvecklingen före och efter införandet av kameraövervakning att effekten är positiv. Men självfallet påverkas då också resultatet av utrustningens omfattning samt hur övervakningen genomförs. PROBLEM VID SKOLORNA Det pratas ibland kring om de allvarliga händelser med dödlig utgång som skett vid skolor i USA, senare också i Europa med incidenter i Finland och i staden Winnenden i sydvästra Tyskland där en skolmassaker tog 16 människors liv, och om detta också kan ske här i Sverige. Frågan är inte helt enkel att besvara och har inte NOVEMBER 2014 SIDA 4 AV 13

5 undersökts närmare, men det är nog rimligt att tro att kameror inte skulle verka avskräckande i just sådana fall eftersom dessa gärningsmän inte direkt försökt undkomma upptäckt. En annan mycket allvarlig utveckling är istället de allt fler bränderna i våra svenska skolor. Enligt räddningsverkets statistik så har antalet räddningsinsatser över landet ökat markant den senaste tioårsperioden och uppgår till omkring 500 insatser per år och där närmare hälften är anlagda bränder (1). Den annars enskilt största kostnaden för upprepad skadegörelse vid skolorna beror på glaskross. INGEN ÖVERFLYTTNINGSEFFEKT Kameraövervakning har vid flera tillfällen visat sig vara en åtgärd som minskar denna typ av skadegörelse vid de skolor där problematiken varit tydlig. Dock har frågeställningen uppkommit om huruvida skadegörelsen i så fall ökat där kameraövervakning inte finns och om så varit fallet skulle det i så fall innebära att insatsen varit förgäves eller i varje fall utan att helt hindra unga människor ifrån att begå felaktiga handlingar. Denna befarade överflyttningseffekt är enligt Brottsförebyggande rådet oftast en felaktig slutsats i sammanhanget. Denna typ av brott begås oftast på grund av att platsen för brottet är lämpligt och att spridningseffekterna i stället är positiva eftersom brottsligheten ofta minskar även i närheten av de platser som övervakas (2). Något som således ytterligare talar för kameraövervakning. BRÅ:S RAPPORTER Brottsförebyggande rådet har tagit fram tre rapporter som rör kameror Kameraövervakning i brottsförebyggande syfte (3), Kameraövervakning och brottsprevention (4) samt Kameraövervakning i Landskrona (5). Samtliga rapporter tar sikte på den brottspreventiva effekten av kameror och i det syftet summerar rapporterna ett relativt begränsat, eller i vart fall varierande, resultat. ENDAST PREVENTION Och det är också viktigt att komma ihåg att dessa studier bara visar på vilken brottsprevention kameraövervakningen i sig själv har haft. Det har inte gjorts någon skillnad på ifall systemen haft någon inspelning eller om det bara varit fråga om kameror kopplade till bildskärmar och ifall dessa varit övervakade av operatörer eller inte. Därför visar inte studierna på i vilken mån till exempel ett pågående brott har gått att avstyra eller om brott i efterhand gått att klara upp. BRÅ framhåller dock sammanfattningsvis att kameraövervakning generellt sett, och rätt utformad, är ett bra verktyg för att minska brottslighet (6). Man har också formulerat bland annat följande iakttagelser och råd inför användning av kameraövervakning i brottsförebyggande syfte; Kameraövervakning bör föregås av en analys av problembilden och av förutsättningarna för att just kameraövervakning skulle kunna bidra till att problemen minskar. Kameraövervakning verkar ha störst möjlighet att substantiellt bidra till att brottsligheten minskar på platser och i områden där brottsligheten från början är hög. Kameraövervakning verkar lämpa sig bäst för platser där brottsligheten är förhållandevis koncentrerad och där det är möjligt att täcka hela det aktuella området med kameror. Kamerornas täckning bör vara, eller i vart fall uppfattas som, god. Inledningsvis kan en enda enkel kamera verka avskräckande på brottsligheten. Den ihållande effekten blir troligen större om det finns möjlighet att avbryta eller klara upp brott med hjälp av övervakningen. Kännedomen om kameraövervakningen bör vara god bland dem som kan komma att beröras av den. BRÅ:s råd stämmer väl överens med den vägledning som finns att få i den norm som säkerhetsbranschen arbetat fram tillsammans med Svenska Stöldskyddsföreningen. NOVEMBER 2014 SIDA 5 AV 13

6 3. KAMERAÖVERVAKNINGENS FALLGROPAR OCH HUR MAN UNDVIKER DEM Att kameror oftast är ett effektivt verktyg för att förebygga eller utreda brott vittnar de flesta användare om. Men det förutsätter då också att projektering, installation och funktion föregåtts av ett bra förarbete och en väl genomförd behovsanalys. Det är också nödvändigt att man har klargjort ansvarsfördelningen när det kommer till de tekniska och juridiska förutsättningarna. I den första delen så måste saker som påverkar kamerornas möjligheter att leverera en bra bild av det som varje kamera är tänkt att förmedla diskuteras, saker som belysning, miljö och inte minst, när det kommer till nätverksvideosystem, den IT- infrastruktur som eventuellt är tänkt att användas. Det gäller vidare att också utreda vilka förutsättningar övervakningsscenariot rent lagligt har. Ansvaret för att lagen följs ligger alltid hos den som bedriver övervakningen och detta ansvar kan inte i något avseende överlåtas till någon annan, inte heller till en tjänsteleverantör eller videolarmcentral. FUNGERANDE NORM Normen SSF 1060 CCTV Systemkrav, som fastställdes 2006, vänder sig till alla intressenter, och kan tillämpas från planering, installation till brukande av ett kameraövervaknings- system. Krav och funktioner ska kunna mätas och verifieras och därför har även en testbild tagits fram som är enkel att använda. SSF 1060 har visserligen utsatts för viss kritik då somliga tyckt att den är föråldrad och att den inte tillräckligt bra förklarar en del detaljer och utgångspunkter för hur man ska gå till väga när man utformar ett kamerasystem (7). Vidare anser många att normen ger en väl optimistisk bild av vad som krävs för att till exempel identifiera en gärningsman. Dock framstår denna kritik, för den med god kännedom om normen, som ganska obefogad och beror snarare på viss okunskap eller ovilja att förstå hur normen skall tillämpas. Det kan i sammanhanget påtalas att en norm eller standard egentligen inte nödvändigtvis ska beskriva hur man ska uppnå ett visst resultat även om råd och anvisningar är vanligt. Kort kan man säga att det viktiga är att den klargör vad som ska uppnås och att det i sin tur är mätbart. BEHOVSANALYS Normen går systematiskt igenom den så viktiga behovsanalysen i detalj vilket bland annat och inledningsvis omfattar frågorna vad, var, när och hur. Vad ska anläggningen användas till? identifiera en besökare som vill komma in identifiera en inkräktare, rånare eller snattare i efterhand via inspelade bilder kunna läsa ett registreringsnummer vid bensinpumpen eller utanför grinden känna igen en anställd som vill komma in i en port avskräckande syfte detektera en person som träder in i kamerans upptagningsområde Var ska övervakningen ske? utomhus eller inomhus hur är miljön där övervakningen ska ske (värme/kyla/fukt m.m.) När och under vilka tider på dygnet ska övervakningen/lagringen ske? endast dagtid med normal arbetsbelysning endast under icke arbetstid (kvällar, nätter och lediga dagar). bra gatubelysning Hur - vem ska övervaka bilderna? övervakning lokalt i receptionen ingen övervakning endast visa bilder på monitor i butiken/lokalen NOVEMBER 2014 SIDA 6 AV 13

7 endast lagring för granskning i efterhand om något hänt uppkoppling till larmcentral vid händelser Dessa frågor skall i flera fall upprepas för varje kamera som skall ingå i anläggningen. Därtill skall bildkvalitén fastställas utifrån två faktorer; bildupplösningen och bilduppdateringen. BILDUPPLÖSNING Kamerans bildupplösning anger läsbarheten, dvs. kamerans förmåga att återge en tillräckligt detaljrik bild för att uppnå något av fyra fördefinierade klassificeringskrav utifrån vad som är syftet med kameran; övervaka, detektera, känna igen eller identifiera vilka har följande innebörd: 1 Klass A, Övervaka man ska kunna skilja på en person som upptar 5 % av bildvyns höjd ifrån annat föremål och kunna ge en översiktsbild av vad som händer på ett område. Klass B, Detektera en videoanalysbaserad detekteringsfunktion ska kunna upptäcka en rörelse då en person eller annat objekt upptar minst 10 % av bildvyns höjd och kunna ge en detaljerad översikt av ett område. Klass C, Känna igen man ska kunna känna igen en person eller dennes typiska drag hos när han eller hon upptar 50 % av bildvyns höjd. Identifiera bilden ska vara så detaljrik att en person kan identifieras när man jämför med t.ex. ett fotografi om han eller hon upptar 50 % av bildvyns höjd. BILDUPPDATERING Kamerans bilduppdatering, eller följsamhet, anger hur många bilder per sekund en kamera genererar. Vanlig rörlig bild som vi till vardags ser i våra TV- apparater består i själva verket av 25 stillbilder per sekund 2 vilket är eftersträvansvärt att uppnå också i ett kameraövervakningssystem. Men möjligheterna att uppnå detta påverkas av systemets prestanda i två avseenden. Dels så genererar varje kamera videomaterial som tar utrymme på systemets lagringsutrymme samt, om det rör sig om ett nätverksbaserat system, bandbreddsutrymme i nätverket. Dels så krävs det betydande systemresurser i form av bland annat processorkapacitet för att hantera många kameror och som alla genererar fullt rörlig bild. Ett sätt att då undvika att systemet överbelastas eller att lagringsutrymmet tar slut är att minska antalet bilder som man hanterar per sekund och kamera. Konsekvenserna av en sådan anpassning innebär dock att man får en allt ryckigare bildström ju färre bilder per sekund man bestämmer att systemet skall arbeta med. Det är således en viktig avvägning som man behöver göra för varje enskild kamera, så att man uppnår en så kostnadseffektiv lösning som möjligt. Det finns inget som hindrar att man preciserar exakt hur många bilder per sekund som man vill att respektive kamera skall leverera men man kan också använda följande benämningar enligt normen. Realtid = 25 bilder per sekund Rörlig bild = 15 bilder eller mer per sekund Time Lapse bild = 2 15 bilder per sekund Stillbild = 1 bild eller färre per sekund I de mer avancerade systemen kan man idag, för varje enskild kamera, också anpassa bildupplösning och bilduppdatering olika för den bildström som till exempel skall visas live i en övervakningsmonitor, den som 1 Dessa bildstorlekar, % av bildhöjden, är riktvärden då hela systemet håller en 400 TV- linjers upplösning. Om man t.ex. använder megapixelkameror kameror kan dessa %- värden sänkas. Den rätta storleken verifieras med testbild som avgör när man kan läsa bestämd rad enligt kravspecifikationen. 2 Den TV- standard vi har i Sverige heter PAL (Phase Alternate Line) och där bilden byggs upp med 50 halva bilder per sekund interlaced, eller översatt till svenska sammanflätad. Detta följer av vår standard för växelström som är 50 Hz. NOVEMBER 2014 SIDA 7 AV 13

8 skall spelas in på en hårddisk och kanske ytterligare en som skall visas i en handdator. Det går alltså att skapa flera olika bildströmmar från en kamera. KAMERAJURIDIK Beträffande den juridiska frågan som berör kameraövervakning i lagligt perspektiv så är detta alltså också en betydelsefull del i om ett kameraövervakningsprojekt ska bli framgångsrikt eller inte. Allt för ofta, framför allt på senare tid, har de som varit involverade i ett kameraprojekt haft en tendens att tolka lagen till sin egen fördel. Tydliga exempel på detta är de installationer som gjorts inomhus i några av landets skolor och där Datainspektionen senare beslutat att kamerorna skall tas ned. Liknande fall har gått samma öde till mötes, bland annat ett antal fastigheter där övervakning har skett i trapphus. Många av reglerna i LAK och PuL har förts in i den nya lagen, så i stora delar kan man förvänta sig att förutsättningarna för om kameror är tillåtna eller inte på vissa platser är sig lika även i framtiden. LÄNSSTYRELSEN ÖVERBELASTAD Den kraftiga ökningen av kameror i samhället har också gjort att landets länsstyrelser har ett stort tryck på sig och handläggningstiden för ett tillståndsärende är inte sällan flera månader. Mycket kritik riktas därför också mot länsstyrelsen för detta samt att man anser att handläggarna är alltför restriktiva i sin tillståndsgivning. Ingen rök utan eld, det finns säkert fog för kritiken i många fall, men man ska samtidigt ha i åtanke att länsstyrelsens uppgift är att tillämpa lagen. Och att lagen om allmän kameraövervakning de senaste åren inte helt speglat den aktuella samhällsbilden framgår av att man från regeringens sida utrett frågan och sedermera lagt fram det lagförslag som nu antagits. Det förhåller sig också Offentliga platser är enligt 1 kap. 2 Ordningslagen: allmänna vägar, gator, vägar, torg, parker och andra platser som i detaljplan redovisas som allmän plats och som har upplåtits för sitt ändamål, områden som i detaljplan redovisas som kvartersmark för hamnverksamhet, om de har upplåtits för detta ändamål och är tillgängliga för allmänheten, samt andra landområden och utrymmen inomhus som stadigvarande används för allmän trafik. Regeringen eller kommuner får föreskriva att till exempel idrottsplatser, badplatser och campingplatser, som inte uppfyller kraven på offentlig plats ovan, ska jämställas med offentlig plats så, om man frågar handläggare hos länsstyrelsen, att de ansökningar om tillstånd som lämnas in, inte alltid innehåller de uppgifter och beskrivningar som krävs för att man ska kunna fatta ett beslut på handlingarna. Ofta får länsstyrelsen begära in kompletteringar vilket följaktligen då bidrar till en lång handläggningstid. Det är med andra ord av vikt, att eventuella tillståndsansökningar görs omsorgsfullt för att undvika att ett kameraprojekt drar ut på tiden. DÅLIG BILD ELLER VÄRMEKAMEROR Till följd av tillståndsproblematiken har många hävdat att det går att kringgå lagen med hänvisning och tolkning till lagarnas formuleringar om att regleringen endast avser identifiering av enskilda personer som träffas av övervakningen. Genom att diffusera bilden ifrån kameran mekaniskt eller med hjälp av digital teknik menar man då skulle innebära att kriteriet för personövervakning i lagen inte uppfylls, och att kameran därmed inte är tillståndspliktig. Likaså har användandet av värmekameror ökat, vilka generellt sett inte heller ger en så detaljrik bild att identifiering är möjlig. Och i vissa fall har man också valt att kalla värmekameran för en termosensor för att därigenom hävda att det inte är fråga om en kamera och att den därmed inte skulle beröras av lagen. Att sätta upp kameror som inte kan användas för det som traditionellt sett är målet med kameraövervakning nämligen att se vem som begått en eventuell överträdelse kan ju verka underlig. Men tanken är att man med hjälp av sådana lösningar ändå skall kunna upptäcka och avstyra begynnande eller pågående brott när dessa övervakas live. Att sådana lösningar skulle undantas lagen synes vara både rätt och fel om man tittar på en del av de beslut som fattats och de juridiska prövningar som gjorts. NOVEMBER 2014 SIDA 8 AV 13

9 Att diffusera bilden har t.ex. enligt länsstyrelsen inte undantagit kameran från tillståndsplikten eftersom kameran i sitt yttersta läge, dvs. när kameran är injusterad på bästa sätt, i allra högsta grad går att använda för personövervakning. Man skulle i och för sig kunna tycka att tillstånd i dessa fall borde kunna meddelades med föreskrift om att kameran inte får justeras om så att kriterierna för personövervakning uppfylls. Och i den nya lagen så har man faktiskt tydliggjort att det särskilt skall beaktas vid tillståndsprövning om teknik för ett ökat integritetsskydd används. Av förarbetena framgår att syftet med ett sådant beaktande är att det i högre grad än tidigare skall vara möjligt att kunna kameraövervaka för befogade ändamål även i de fall integritetsintresset ändå är att betrakta som stort. När det gäller just värmekameror så förhåller det sig så att de kan vara väldigt olika vad gäller bildkvalitet. Och beroende på vilken prestanda kameran har och var en person befinner sig i förhållande till kameran så kan kriterierna för personövervakning uppnås. Värmekameran stämmer också överens med lagens definition av övervakningskamera som ett optoelektriskt instrument vilket gör att termosensor taktiken faller. Tekniken innebär annars att kameran kan se i absolut mörker, och på förhållandevis långt håll, vilket ju kan vara bra om bevakningsområdet är stort och dåligt belyst och man endast vill upptäcka om någon befinner sig där. PRÖVNING NÖDVÄNDIG Och det är således viktigt att förstå att de flesta ärenden, kameraplatser och förutsättningar i princip är unika och en prövning är inte sällan nödvändig för att säkerställa att inte de kameror som investerats med tiden måste tas ned. Inte ens prejudicerande domar ändrar på detta definitivt de är oftast bara vägledande för de framtida fallen. FÖRUTSÄTTNINGAR VID SKOLOR När det gäller utomhusområden vid skolor så kan inledningsvis sägas, att även om man kan ha uppfattningen att dessa områden inte är en allmän eller offentlig plats så är inte detta avgörande för huruvida kameraövervakning av en sådan plats är tillståndspliktig eller inte. I kameralagen (och tidigare i LAK) används istället begreppet plats upplåten till allmänheten vilket innebär att det mycket väl kan vara fråga om en privat eller på annat sätt avskild plats, men dit allmänheten ändå kan ta sig och om förhållanden på platsen inte uppenbart talar för att det skulle vara fråga om obehörigt beträdande. Inte heller inhägnade områden anses i alla lägen vara tillståndsfria om det inte uttryckligen framgår på platsen, t.ex. genom skyltning, att obehöriga inte äger tillträde. När det gäller områden inomhus på skolor så har vägledning bildats i tidigare prövade ärenden. Och dessa visar på att de områden som utgör skolans entré och vägen fram till skolans expedition är att betrakta som tillståndspliktig i och med att allmänheten har rätt att besöka skolan i olika ärenden. Däremot så är inte övervakning av klass- eller uppehållsrum att anse som platser dit allmänheten har tillträde och att kameraövervaka sådana platser är därför inte tillståndspliktiga men det innebär inte automatiskt att det är okej att bedriva sådan övervakning. Så som nämnts ovan skall även sådan eventuell övervakning noga föregås av en behovsprövning och intresseavvägning. Och i de fall som juridiskt prövats har utfallet blivit att det endast i undantagsfall anses finnas befogade intressen att övervaka inne på en skola och som väger tyngre än integritetsintresset för dem som träffas av övervakningen. UPPLYSNING, ÖVERENSKOMMELSE OCH SAMTYCKE Vid all kameraövervakning, oavsett om den är tillståndspliktig eller inte, så är det viktigt att lämna tydlig information om att platsen är övervakad. Vanligen sker detta genom att skyltar eller dekaler sätts upp och som är försedda med en kamerasymbol. Om övervakningen avser en arbetsplats ska ett yttrande Allmän plats är ett juridiskt begrepp vars ursprung kommer från den allmänna ordningsstadgan från 1956, som numera är upphävd. Allmän plats avsåg då väg, gata, torg eller område som är tillgängligt för alla. Begreppet används på det stora hela inte idag, utan har ersatts med benämningen offentlig plats. Allmän plats förekommer dock fortfarande i plan- och bygglagen, i vapenlagen och i brottsbalken. I brottsbalken avser man då också tåg, affärer, restauranger, kyrkor och teatrar som allmänna platser. NOVEMBER 2014 SIDA 9 AV 13

10 inhämtas från skyddsombudet eller en organisation som företräder de anställda. Ett sådant yttrande tillmäts särskild betydelse vid tillståndsprövningen men behöver inte innebära ett avslag även om yttrandet är av motstridig natur. När det gäller övervakning av platser dit allmänheten inte har tillträde krävs det i vissa fall ett uttryckligt samtycke från den som skall övervakas och i andra fall behövs det inte. Om ändamålet är att förebygga, avslöja eller utreda brott får övervakning bedrivas utan samtycke om övervakningsintresset väger tyngre än den enskildes intresse av att inte bli övervakad. 4. KAMERAÖVERVAKNINGSLAGEN Kamerors användning i samhället har i många år reglerats i två lagar; Lag (1998:150) om allmän kameraövervakning LAK samt Personuppgiftslag (1998:204) PuL. Ett nytt lagförslag framlades av regeringen i början av 2013 och som samlar all kameraövervakning i en lag. Lagregleringen har varit komplicerad och inte alltid tydlig inte minst de rättsfall som fram till idag bildats visar på detta. Och även om den nya lagen innebär en modernisering så är mycket av det gamla kvar vilket lär få till följd att rättstillämpning blir en viktig del även i fortsättningen. Följande kapitel återger huvudsakligen delar av regeringens proposition 2012/13:115 och som i bifölls i riksdagen den 29 maj 2013 utan ändringar. NY KAMERAÖVERVAKNINGSLAG (2013:460) Från och med den 1 juli 2013 gäller en ny lag för kameraövervakning. Den nya kameraövervakningslagen syftar till att modernisera regleringen av kameraövervakning på ett sätt som säkerställer balansen mellan intresset av att använda kameraövervakning för berättigade ändamål och intresset av att skydda enskildas integritet. Lagen ersätter 1998 års lag och vissa bestämmelser i personuppgiftslagen. Genom att bestämmelserna samlas i en enda lag blir reglerna mer överskådliga och lättillgängliga än tidigare. Precis som tidigare är utgångspunkten att det ska krävas tillstånd vid övervakning av platser dit allmänheten har tillträde, t.ex. gator och torg. Tillstånd ska ges om övervakningsintresset väger tyngre än integritetsintresset. En nyhet är att det uttryckligen anges att vikt ska fästas vid om ändamålet med övervakningen är att avslöja eller utreda brott samt om teknik som främjar skyddet av enskildas personliga integritet ska användas. Större utrymme skapas för kameraövervakning utan krav på tillstånd, bl.a. i butiker, tunnelbanan och parkeringshus. För övervakning där allmänheten inte har tillträde ska det inte heller i fortsättningen krävas tillstånd. I den nya lagen tydliggörs när sådan kameraövervakning får ske. För rent privat övervakning, t.ex. i hemmet, ska den nya lagen inte gälla. Integritetsskyddet förstärks genom en skadeståndsbestämmelse som ger enskilda rätt till ersättning för skada och kränkning vid överträdelser av lagen. I samma syfte förstärks sekretesskyddet och kraven på säkerhet för inspelat material. Datainspektionen får en central tillsynsroll i syfte att göra länsstyrelsernas praxis mer enhetlig. Begreppet allmän kameraövervakning ersätts med kameraövervakning. INNEHÅLLET I DEN NYA LAGEN Nedan redovisas delar av innehållet i den nya lagen och det som får antas utgöra de mest betydande inslagen för den allmänna tillämpningen. Många av bestämmelserna ifrån den förra lagen, lagen om allmän kameraövervakning, är kvar i den nya lagen. NOVEMBER 2014 SIDA 10 AV 13

11 HUVUDPRINCIPERNA I LAGEN OM ALLMÄN KAMERAÖVERVAKNING STÅR FAST I kameraövervakningslagen anges att lagens syfte är att tillgodose behovet av kameraövervakning för berättigade ändamål samtidigt som enskilda skyddas mot otillbörliga intrång i den personliga integriteten. Kameraövervakning ska bedrivas lagligt, enligt god sed och med tillbörlig hänsyn till enskildas personliga integritet. Flertalet av bestämmelserna i lagen om allmän kameraövervakning har förts över oförändrade, eller med endast redaktionella eller språkliga ändringar, till den nya lagen. Enligt kameraövervakningslagen ska, liksom enligt lagen om allmän kameraövervakning, följande gälla: Begreppet plats dit allmänheten har tillträde ska utgöra skiljelinje mellan, å ena sidan, övervakning som enligt huvudregeln är tillståndspliktig och, å andra sidan, tillståndsfri övervakning. För kameraövervakning av plats dit allmänheten har tillträde ska som huvudregel krävas tillstånd. FÖRHÅLLANDET TILL PERSONUPPGIFTSLAGEN Kameraövervakningslagen gäller i stället för personuppgiftslagen. Motsvarigheter till personuppgiftslagens definitioner av behandling, personuppgifter, samtycke och tredje land samt till lagens bestämmelser om överföring av personuppgifter till tredje land har förts in i kameraövervakningslagen. FÖRUTSÄTTNINGARNA FÖR TILLSTÅND Tillstånd till kameraövervakning ska meddelas om övervakningsintresset väger tyngre än den enskildes intresse av att inte bli övervakad. Vid bedömningen av intresset av övervakning ska särskilt beaktas om övervakningen behövs för att förebygga, avslöja eller utreda brott, förhindra olyckor eller därmed jämförliga ändamål. Vid bedömningen av den enskildes intresse av att inte bli övervakad ska särskilt beaktas hur övervakningen ska utföras, om teknik som främjar skyddet av enskildas personliga integritet används och vilket område som ska övervakas. Kameraövervakning ska även i fortsättningen utgöra ett komplement till andra åtgärder, t.ex. brottsförebyggande åtgärder. INNEHÅLLET I EN ANSÖKAN OM TILLSTÅND I en ansökan om tillstånd till kameraövervakning ska utöver vad som gällde i den tidigare lagen även anges vem som ska bedriva övervakningen och, i förekommande fall, den som för tillståndshavarens räkning ska ha hand om övervakningen. SÄRSKILDA BESTÄMMELSER OM PLATSER DIT ALLMÄNHETEN INTE HAR TILLTRÄDE Kameraövervakning av en plats dit allmänheten inte har tillträde ska vara tillåten om den övervakade samtycker till det. Den övervakade ska ha rätt att när som helst återkalla samtycket. Om ett samtycke återkallas ska ytterligare övervakning inte få ske. Kameraövervakning av en plats dit allmänheten inte har tillträde ska få ske utan samtycke, om övervakningen behövs för att förebygga, avslöja eller utreda brott, förhindra olyckor eller andra berättigade ändamål och om intresset av övervakningen väger tyngre än den enskildes intresse av att inte bli övervakad, med särskilt beaktande av hur övervakningen ska utföras, om teknik som främjar skyddet av den enskildes personliga integritet används och vilket område som ska övervakas. Kameraövervakningen av en plats dit allmänheten inte har tillträde får endast ske för särskilda och berättigade ändamål. Den som bedriver kameraövervakning måste dokumentera ändamålet med övervakningen samt se till att övervakningen inte sker i större omfattning än vad som behövs för att tillgodose ändamålen. NOVEMBER 2014 SIDA 11 AV 13

12 UPPLYSNINGSPLIKT Det kommer även fortsättningsvis som huvudregel gälla en upplysningsplikt vid kameraövervakning. Till skillnad ifrån tidigare lag skall upplysning lämnas om vem som bedriver kameraövervakning om detta inte framgår av förhållandena på platsen. Den som bedriver övervakningen måste vid förfrågan informera den övervakade om ändamålet med övervakningen. EN NY SKADESTÅNDSBESTÄMMELSE Den som bedriver kameraövervakning kommer att vara skyldig att ersätta den övervakade för skada och kränkning av den personliga integriteten som kameraövervakning i strid med lagen har orsakat. Ersättningsskyldigheten ska i den utsträckning det är skäligt kunna jämkas, om den som har bedrivit övervakningen visar att felet inte berodde på honom eller henne. ETT STARKARE SEKRETESSKYDD INFÖRS Sekretess ska gälla för uppgift om en enskilds personliga förhållanden som har inhämtats genom kameraövervakning, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon närstående till denne lider men. I en domstols rättskipande eller rättsvårdande verksamhet ska dock sekretess gälla endast om det kan antas att den enskilde eller någon närstående till denne lider skada eller men om uppgiften röjs. Samtidigt införs en sekretessbrytande bestämmelse i offentlighets- och sekretesslagen som innebär att sekretess inte hindrar att en uppgift om en enskilds personliga förhållanden som inhämtats genom kameraövervakning lämnas till 1. en åklagarmyndighet, en polismyndighet, Tullverket, Kustbevakningen eller Skatteverket, om uppgiften behövs för att utreda ett begånget brott för vilket fängelse är föreskrivet eller för att förebygga, förhindra eller upptäcka brottslig verksamhet som innefattar brott för vilket fängelse är föreskrivet, eller 2. en kommun eller en myndighet som ansvarar för räddningstjänst enligt lagen om skydd mot olyckor, om uppgiften behövs för att förebygga en hotande olycka eller för att begränsa verkningarna av en redan inträffad olycka. FINALITETSPRINCIPEN Den som bedriver kameraövervakning ska inte få behandla upptaget bild- och ljudmaterial för något ändamål som är oförenligt med det för vilket materialet samlades in. Bestämmelsen ger uttryck för den s.k. finalitetsprincipen som anses vara en av de viktigaste i dataskyddsdirektivet. Den innebär bl.a. att den som behandlar personuppgifter måste ha klart för sig för vilket ändamål uppgifterna har samlats in samt fortlöpande kontrollera att uppgifterna inte behandlas för något syfte som är oförenligt med det ändamålet. REGLER OM SÄKERHET Bestämmelser motsvarande personuppgiftslagens bestämmelser om säkerhet vid behandling av personuppgifter införs i kameraövervakningslagen. Tillgång till bild- och ljudmaterial som samlas in vid kameraövervakning får inte medges till fler personer hos den som bedriver kameraövervakningen än vad som behövs för att övervakningen ska kunna bedrivas. BEVARANDE AV MATERIAL FRÅN ALLMÄN KAMERAÖVERVAKNING Material från kameraövervakning av en plats dit allmänheten har tillträde får bevaras under högst två månader. I den förra lagen var huvudregeln att materialet fick sparas högst en månad. Material från kameraövervakning av en plats dit allmänheten inte har tillträde får inte bevaras under längre tid än vad som är nödvändigt med hänsyn till ändamålet med behandlingen av uppgifterna. NOVEMBER 2014 SIDA 12 AV 13

13 Källförteckning 1. MSB. Anlagd brand i skolor. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap. [Online] den brand/anlagd- brand- skola/. 2. Wiklund, Inger. Säkerhetsteknikens juridiska aspekter - ingen enkel affär! Detektor. 2008, ss Blixt, Madeleine. Kameraövervakning i brottsförebyggande syfte. Stockholm : Brå, Farrington, David och Welsh, Brandon. Kameraövervakning och brottsprevention. Stockholm : Brå, Lindahl, Emma. Kameraövervakning i Landskrona. Stockholm : Brå, Wiklund, Inger. Kameraövervakning har en positiv effekt som brottsförebyggande åtgärd. [Online] SecurityUser, den Strandevall, Jan. Securityworldhotel.com. [Online] AR Media, den 02 november tegory=3&company_id=0&type=3&nav=1&id= NOVEMBER 2014 SIDA 13 AV 13