Patient- och brukarorganisationers delaktighet i den statliga styrningen med kunskap
|
|
- Emma Lundqvist
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Patient- och brukarorganisationers delaktighet i den statliga styrningen med kunskap Slutredovisning till Rådet för styrning med kunskap ehälsomyndigheten Folkhälsomyndigheten Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd Inspektionen för vård och omsorg Läkemedelsverket Myndigheten för delaktighet Socialstyrelsen Statens beredning för medicinsk och social utvärdering Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket
2
3 Innehåll Inledning... 5 Utgångspunkter... 6 Metod och genomförande... 6 Patient- och brukarmedverkan i myndigheters arbete (mål 1)... 9 Goda exempel på patient- och brukardelaktighet (mål 1)...10 Samordningsvinster för myndigheterna & hur de kan uppnås (mål 2 och 3) Rekommendationer till myndigheterna i RSK (mål 3 och 4) Nätverk för ökat erfarenhetsutbyte mellan myndigheter...18 Referenser Bilagor... 20
4
5 Inledning Det övergripande målet med brukardelaktighet i myndigheternas arbete är att öka kvalitet, relevans och tillgänglighet av underlag, rapporter och kunskapsstöd för att långsiktigt förbättra vård och omsorg för patienten/brukaren. Myndigheterna inom Rådet för styrning med kunskap (RSK) arbetar ofta med liknande uppdrag men utifrån olika fokus. En ökad samordning av myndigheternas samverkan med brukare kan ge ett större helhetsperspektiv av brukarnas situation, minska arbetsbelastningen för patient- och brukarorganisationerna, öka erfarenhetsutbyte mellan myndigheterna samt större samstämmighet i spridning av resultat. De demografiska utmaningar som samhället står inför med exempelvis en ökad andel äldre och kroniskt sjuka kräver att hälso- och sjukvården kan använda digitaliseringens möjligheter för att skapa bättre förutsättningar för patienter och brukare som kan och vill bli mer delaktiga i sin behandling. Digital uppföljning av hälsan och vården är en förutsättning för tidig och jämlik tillgång till vård och för att erhålla en samhällsekonomiskt hållbar vård. Den ökade digitaliseringen i samhället är också viktig att nyttja för att hitta effektiva och nya former för samverkan mellan myndigheter och brukare. SBU fick i slutet av 2016 i uppdrag av RSK att tillsätta en myndighetsgemensam arbetsgrupp med fokus på stärkt patient- och brukarinflytande samt brukarsamverkan. Gruppen sammankallades och hade sitt första möte i december Arbetet har genomförts under våren 2017 och slutredovisas till de ingående myndigheterna i oktober. Ett återkopplingsmöte med de externa aktörer som bidragit till arbetet är planerat under november Arbetsgruppen har haft i uppdrag att ta fram förslag på hur samverkan mellan myndigheterna leder till ökad behovsanpassning av myndigheternas kunskapsstyrning och effektiv användning av både patient-/brukarföreträdarnas och myndigheternas resurser. Samverkan ska även leda till att brukare involveras på ett strukturerat sätt i de ingående myndigheternas arbete. Denna rapport är slutredovisningen av detta uppdrag. Rapporten riktar sig främst till de ingående myndigheterna men förslagen har även bäring på respektive myndighet. Rekommendationerna i rapporten utgör underlag för myndigheternas ställningstagande och beslut för vidare arbete. I rapporten används genomgående begreppet patient- och brukarorganisationer. Anledningen till detta är att direktivet använder begreppet patient och brukarorganisationer, men rekommendationerna i denna rapport även är applicerbara på andra aktörer inom civila samhället som till exempel intresseorganisationer samt andra företrädare. PATIENT- OCH BRUKARORGANISATIONERS DELAKTIGHET I DEN STATLIGA STYRNINGEN MED KUNSKAP 5
6 Utgångspunkter En viktig utgångspunkt för samverkan med brukar - och patientorganisationer är propositionen En politik för det civila samhället (1, 2). I politiken för civila samhället har man identifierat sex principer som ska vara vägledande för hur det offentliga och det civila samhället ska relatera till varandra (3, 4): Självständighet och oberoende - det civila samhällets organisationer formulerar självständigt sina uppdrag utifrån sin egen värdegrund. De ska kunna vara röstbärare utan att riskera samverkan med eller stöd från offentliga aktörer. Obefogad kontroll från myndigheter ska inte förekomma. Dialog - det ska vara möjligt för det civila samhällets organisationer att i dialog med offentliga aktörer hävda sina intressen och bidra med synpunkter och därmed förbättra beslutsunderlagen. Dialogen bör vara ömsesidig, öppen, återkommande och inkluderande. Kvalitet - all offentlig verksamhet, oavsett vem som utför den, ska vara av god kvalitet och gå att följa upp. Samtidigt bör det civila samhällets särskilda förutsättningar och specifika syfte beaktas. Idéburen verksamhet kan i sig ha ett särskilt värde. Långsiktighet - det civila samhället ska ha goda, stabila och långsiktiga förutsättningar för sin existens och utveckling när det gäller bidragssystem, rättsliga villkor och övriga förutsättningar. Öppenhet och insyn - principen är en utgångspunkt för att det civila samhället och det offentliga ska kunna samverka på ett öppet och förtroendefullt sätt. I synnerhet är det angeläget att värna myndigheternas öppenhet och det civila samhällets insyn i beslutsprocesser. Verksamhet inom det civila samhället med offentliga medel bör också redovisas öppet för att ge myndigheterna tillräcklig insyn. Mångfald - regelverk bör ge goda förutsättningar för olika organisationsformer, olika typer av utförare inom välfärden samt olika former av relationer och samverkan mellan det offentliga och civilsamhället. Civilsamhället bör dessutom avspegla och omfatta människor från olika delar av befolkningen. Metod och genomförande Syfte Samverkan mellan myndigheterna ska leda till ökad behovsanpassning av myndigheternas kunskapsstyrning och effektiv användning av både patient/brukarföreträdarnas och myndigheternas resurser. Genom denna samver- 6 PATIENT- OCH BRUKARORGANISATIONERS DELAKTIGHET I DEN STATLIGA STYRNINGEN MED KUNSKAP
7 kan kommer brukarna involveras på ett strukturerat sätt i det myndighetsgemensamma arbetet. Denna arbetsgrupp ska lämna förslag på hur detta kan uppnås. Mål I direktivet definierades effekt och projektmål. Dessa var: Effektmål Förbättra möjligheterna till att beakta patienters och brukares synpunkter och erfarenheter i myndigheternas styrning med kunskap. Ökad samordning mellan myndigheterna för de mer övergripande samråd/dialoger myndigheterna har gemensamt med patient- och brukarföreträdare. Projektmål Identifiera bra exempel på patient-brukardelaktighet (mål 1). Identifiering av samordningsvinster för myndigheterna (mål 2). Ta fram förslag på hur myndigheterna kan arbeta för att stärka det myndighetsgemensamma arbetet med patient/brukardelaktighet (mål 3). Utifrån förslagen ta ställning till om rådet bör anta en policy/avsiktsförklaring avseende brukarsamverkan i det gemensamma arbetet mellan rådets myndigheter (mål 4). Arbetsgrupperna Myndighetsgruppen har haft fem egna möten. Gruppens arbete har lett av SBU och samtliga myndigheter i rådet har deltagit. Vid första mötet togs beslut att tillsätta en brukargrupp som kunde arbeta parallellt med samverkan utifrån sina perspektiv. Vid respektive arbetsgruppsmöte har två personer från den andra gruppen deltagit som observatörer. Två gemensamma möten för samtliga deltagare har också ägt rum. Till brukargruppen inbjöds drygt tio olika organisationer som på olika sätt 1 representerar patient-, brukar- och anhörigrörelsen i Sverige. Nio organisationer tackade ja men under arbetets gång har fyra 2 organisationer inte haft möjlighet att delta eftersom man inte bedömer att man inte har tillräckligt 1 Innan vi bjöd in organisationerna försökte vi hitta dem vars verksamheter fokuserade på frågor om respektive funktionshinder, vårdmetoder, barn och unga, psykisk ohälsa, social omsorg, medicinsk och somatisk vård, äldre, socialt utsatta grupper, rättighetsfrågor, invandrare. 2 Barnrättsbyrån, Maskrosbarn, FUB - intresseorganisation för barn, ungdomar och vuxna med utvecklingsstörning och Ung cancer. PATIENT- OCH BRUKARORGANISATIONERS DELAKTIGHET I DEN STATLIGA STYRNINGEN MED KUNSKAP 7
8 med tid att bidra på ett bra sätt. Vid projektets slut i september 2017 består brukargruppen av: NSPH Nationell Samverkan för Psykisk Hälsa RFSL - Riksförbundet för homosexuellas, bisexuellas, transpersoners och queeras rättigheter Diabetesförbundet Funktionsrätt Sverige PRO Pensionärernas Riksorganisation 8 PATIENT- OCH BRUKARORGANISATIONERS DELAKTIGHET I DEN STATLIGA STYRNINGEN MED KUNSKAP
9 Patient- och brukarmedverkan i myndigheters arbete (mål 1) Myndigheter och brukarrepresentanter kan ha olika förväntningar på brukarinflytande innebär i olika sammanhang. Därför är det särskilt viktigt att enas om syftet för medverkan mellan myndigheten och brukarrepresentationen. Myndighetens behov av medverkan från brukarrepresentanter varierar dessutom beroende på sammanhang och därmed varierar även representanternas roller. Från myndigheternas sida är det därför viktigt att man inför varje tillfälle identifiera rätt målgruppför samverkan och de organisationer som bäst representerar målgruppen. Nedanstående tabell beskriver olika former av patient- och brukarmedverkan beroende på syfte. Tabell 1: Olika former av brukarmedverkan utifrån myndigheters varierande behov. Myndigheten vill ta del av en organisations samlade kunskap om hur personer i målgruppen upplever sin situation och sina behov och/eller organisationens synpunkter på myndighetens uppdrag och verksamhet Myndigheten vill ta del av representantens personliga erfarenheter Myndigheten vill ta del av representantens personliga erfarenheter och/eller hens kunskap om Brukarrepresentanten har fått en personlig inbjudan att medverka i ett myndighetssammanhang - Typ av sammanhang: Tjänstedesign, användaranpassning, enkäter eller djupintervjuer. Medverkan: Representanten medverkar under den tid som hen och myndigheten kommit överens om. Medverkan: Representanten medverkar som expert med egen erfarenhet men företräder sina egna åsikter och har inget krav på sig att återkoppla till någon organisation. Representanten medverkar under den tid som hen och Brukarorganisation har fått välja en representant att representera dem i ett myndighetssammanhang Typ av sammanhang: Dialog, samråd eller samverkan Medverkan: Representanten företräder sin organisations samlade kunskap och gemensamma ståndpunkter. Representanten återkopplar till sin organisation och medverkar så länge som hen har organisationens förtroende. - Typ av sammanhang: Dialog, samråd eller samverkan Medverkan: Representanten medverkar som expert med egna erfarenheter men företräder också sin PATIENT- OCH BRUKARORGANISATIONERS DELAKTIGHET I DEN STATLIGA STYRNINGEN MED KUNSKAP 9
10 andra med liknande erfarenheter myndigheten kommit överens om. organisations samlade kunskap och gemensamma ståndpunkter. Representanten återkopplar till sin organisation och medverkar så länge hen har organisationens förtroende. Regler för arvode, ersättning för resor och förlorad arbetsinkomst varierar mellan myndigheterna, ingen central reglering finns. Nivåer för medverkan Enligt den europeiska koden för idéburna organisationers medverkan i beslutsprocessen finns det olika sätt för idéburna organisationer att delta i en beslutsprocess (5). Det finns fyra nivåer för medverkan. De fyra nivåerna är inte enskilda processer utan hänger ihop och utgör ett stöd vid val av aktiviteter och strategier för att bäst nå uppsatta mål. Information Information är den lägsta nivån av medverkan och består i regel av enkelriktad information från myndigheterna till organisationerna. Samråd Genom samråd efterfrågar myndigheterna input i olika frågor från organisationerna. Initiativet till samråd och val av ämnen sker på initiativ från myndigheterna. Dialog En dialog är en tvåvägskommunikation som bygger på gemensamma intressen för ett regelbundet utbyte av synpunkter. Partnerskap Ett partnerskap förutsätter ett delat ansvar i varje steg av beslutsprocessen och är den högsta formen av deltagande. Den fjärde nivån har inte tagits med i det aktuella projektet, då arbetsgruppen inte hanterat frågor om partnerskap. Goda exempel på patient- och brukardelaktighet (mål 1) Myndigheternas kvalitet ökar när brukarna kan bidra på ett bra sätt Brukargruppen har identifierat flera positiva effekter av en bättre samordning mellan myndigheter när det gäller samverkan med patient- och brukarorganisationer: Myndigheterna får möjlighet att göra prioriteringar utifrån en bredare beskrivning av de faktiska behoven hos personer i olika målgrupper. Därmed ökar förutsättningarna för att myndigheters kunskapsstyrande insatser verkligen bidrar till förbättringar för medborgarna. 10 PATIENT- OCH BRUKARORGANISATIONERS DELAKTIGHET I DEN STATLIGA STYRNINGEN MED KUNSKAP
11 Brukarna tycker att de får en större roll och inflytande när myndigheter samarbetar med varandra eftersom det man tillsammans kommer fram till får större tyngd både gentemot omvärlden och in i varje enskild myndighet. Exempel som rör enskilda myndigheter Samtliga myndigheter har delat med sig av tidigare exempel på brukarsamverkan och delaktighet i respektive myndighets arbete. Exemplen har varierat beroende på myndighet och uppdrag och därmed också i omfång och aktivitet. Syftet med brukarsamverkan är generellt att deltagandet/samverkan ska leda till förbättrat myndighetsarbete, både avseende relevans och kvalitet, men också utgöra en kanal för spridning av kunskap om myndighetens arbete samt kunskapsstöd. Det har handlat om: deltagande i nationella samverkansgrupper eller annan samrådsgrupp/rådgivande organ (till exempel expertgruppsmöten och olika regeringsuppdrag) deltagande i brukarråd eller patient- och konsumentråd där dialoger förs på en övergripande, principiell nivå (till exempel i frågor som rör läkemedel eller funktionshinder). enstaka möten med brukare eller användare för att identifiera behov och utveckla verksamheten (kan röra allt från utformning av nationella studier, formulera utlysningar av forskningsmedel, prioritera kunskapsluckor - till beslutsstöd och elektroniska tjänster) som granskare av myndighetens arbete (till exempel tillgänglighet) referensgrupper inom riktade områden (till exempel prevention och inför forskningsstudier) dialogforum där en programkommitté med brukarrepresentation sätter ihop en dagordning för mötet som inkluderar förslag från brukare. deltagit i intervjuer (grupp eller enskilt) eller andra formerar av kunskapsinsamling vid framtagande av kunskapsstöd med mera. deltagit i gemensamma dialogmöten för erfarenhetsutbyten, för utveckling av respektive verksamheter. För en mer utförlig beskrivning av respektive myndighets erfarenheter, se bilaga 1 3. Exempel som involverar flera myndigheter PRIO-satsning samt psykisk ohälsa hos äldre Under medverkade flera myndigheter (FOHM, SBU, LV samt inledningsvis även TLV) i regeringsuppdraget Samordnad nationell kunskapsstyrning psykisk ohälsa. Arbetet leddes av Socialstyrelsen (6) och i arbetsgruppen deltog även en brukarrepresentant från NSPH. Arbetsgruppen tog 3 På flera av myndigheterna pågår piloter på ett flertal områden för att testa former för brukarsamverkan i sitt arbete (t.ex. IVO, LV, SoS och SBU). PATIENT- OCH BRUKARORGANISATIONERS DELAKTIGHET I DEN STATLIGA STYRNINGEN MED KUNSKAP 11
12 fram en modell för hur myndigheter kan arbeta med brukar- och intresseorganisationer. Modellen har testats vid två tillfällen: en workshop år 2015 med fokus på läkemedel och en workshop år 2016 då myndigheterna inom det då nybildade RSK fick möjlighet att testa modellen inom området Äldre och psykisk ohälsa. I detta senare arbetet ingick sju av de nio myndigheter som ingår i RSK. Arbetssättet gav goda resultat och de lärdomar som drogs är tilllämpbara på utformandet och inriktningen av myndigheternas gemensamma fortsatta arbete samt några myndigheters eget arbete (7). Modell för att lyssna på barn i familjehem Regeringen gav 2013 Socialstyrelsen i uppdrag att ta fram en modell för att lyssna på barn i familjehem. I uppdraget ingick att samverka med Barnombudsmannen. Barnombudsmannen genomförde en förstudie i form av möten med barn med erfarenhet från familjehem. Barnombudsmannen träffade 28 barn, mellan 8 20 år, utifrån metoden Unga direkt. Denna förstudie låg till grund för Socialstyrelsens fortsatta arbete med regeringsuppdraget. Handbok om att utreda barn och unga Som en del i arbetet med handboken Utreda barn och unga (8) samarbetade Socialstyrelsen med Statens institutionsstyrelse (SiS). SiS valde ut två institutioner och Socialstyrelsen tog fram underlag till informations- och samtyckesbrev till ungdomar och föräldrar. SiS hanterade administrationen och gav information om vilka ungdomar som var aktuella för intervjuer. Intervjuerna genomfördes i grupp om tre till fem ungdomar på plats på institutionen. Två utredare från Socialstyrelsen genomförde intervjuerna och resultatet användes till pratbubblor i handboken. Identifierade framgångsfaktorer Från myndigheterna: Utifrån myndigheternas goda erfarenheter har ett flertal framgångsfaktorer identifierats. De fyra faktorer som identifierats av flest myndigheter är: en gemensam agenda ett tydligt syfte respekt för olikheter och olika roller tydliga förväntningar en engagerad grupp, ett genuint intresse. Från brukargruppen: Framgångsfaktorer har även identifierats utifrån de goda exempel som patient- och brukarorganisationerna har lyft fram. Brukargruppen framhåller att de bästa exemplen huvudsakligen kommer från löpande, jämställda och inventerande idédialoger. De fyra faktorerna är: Ett genuint intresse, tydliga roller och förväntningar samt en hållbar struktur. Ett löpande och strukturerat arbete så att brukarna är med redan inledningsvis vid identifiering av behov och diskussion om vad som behöver göras. Syftet med produkten eller kunskapen man ska ta fram behöver växa fram i samarbete. 12 PATIENT- OCH BRUKARORGANISATIONERS DELAKTIGHET I DEN STATLIGA STYRNINGEN MED KUNSKAP
13 Bra samarbetsformer; mer workshops och tid till förankring i de egna organisationerna. Representation: brukarna bör själva välja sina representanter, i de fall det är organisationens kompetens och målgruppskunnande som behövs. I projekt som mer handlar om tjänstedesign av produkter kan det se annorlunda ut. Sammanfattningsvis kan arbetsgruppen och brukargruppen konstatera att samtliga inblandade är i stort eniga om vilka framgångsfaktorerna är för både brukarnas och myndigheternas goda exempel. PATIENT- OCH BRUKARORGANISATIONERS DELAKTIGHET I DEN STATLIGA STYRNINGEN MED KUNSKAP 13
14 Samordningsvinster för myndigheterna & hur de kan uppnås (mål 2 och 3) I uppdraget ingick att identifiera samordningsvinster och hur dessa kan uppnås. Dessa redovisas i tabell 2. Flera av samordningsvinsterna kräver ett aktivt arbete och en viktig förutsättning är därför inrättandet av ett nätverk där samtliga myndigheter i RSK finns representerade. Ett sådant nätverk skulle aktivt verka för erfarenhetsutbyte och erfarenhetsspridning, konkreta samarbeten mellan två eller flera myndigheter samt omvärldsbevakning (till exempel liknande myndighetsnätverket för civilsamhällesfrågor). Vad gäller strukturer för samverkan, kan vi dra lärdomar av erfarenheterna från både Vårdanalys (7, 8) och PRIO-samarbetet (6). 14 PATIENT- OCH BRUKARORGANISATIONERS DELAKTIGHET I DEN STATLIGA STYRNINGEN MED KUNSKAP
15 Tabell 2. Samordningsvinster och förslag på hur dessa ska uppnås Samordningsvinst Erfarenhetsutbyte mellan myndigheter Uppdaterad information om vilka organisationer respektive myndighet samverkar med Minskat dubbelarbete Effektivt nyttjande av brukarresurser Gemensam bild av olika målgruppers behov vid uppdrag från regeringen eller andra uppdragsgivare som berör flera myndigheter Hur/uppgift Bilda ett nätverk som utgör kontakt/ingång till myndigheterna inom RSK och de som arbetar med brukarsamverkan och patientoch brukardelaktighet. Nätverket utgör en förutsättning för förslagen nedan. Nätverket tar fram och upprätthåller information över organisationer som myndigheterna för närvarande samarbetar med. En stående punkt på det föreslagna nätverkets agenda. Informationsutbyte kring tidigare och pågående brukarsamråd. Ha ett gemensamt proaktivt arbetssätt med fokus på angelägna frågor ur både ett brukar- och myndighetsperspektiv. Enas om ett strukturerat arbetssätt för att ta in och identifiera myndigheternas behov av gemensam brukarsamverkan och/eller samverkansbehov från patient- och brukarorganisationerna, baserat på tidigare erfarenheter och den europeiska koden inför samverkan (5, 6). Bättre underlag till myndigheterna inom RSK för planering, prioritering och beslut för att identifiera och genomföra gemensamma satsningar Minskad risk för begreppsförvirring och ökad tydlighet och samstämmighet i kommunikationen mellan myndigheterna och med patient- och brukarorganisationer. Ta fram ett strukturerat arbetssätt för att samla in underlag både från myndigheternas enskilda och gemensamma dialoger med patient- och brukarorganisationer, för att uppnå en gemensam omvärlds-, problem- och behovsanalys. Enas kring en gemensam terminologi som utgår från den europeiska koden för idéburna organisationers medverkan i beslutsprocessen (5). Ökad gemensam kunskap hos brukarrepresentanterna och myndigheterna samt ökade förutsättningar för rätt förväntningar. Kunskap om t ex: myndigheternas uppdrag, brukarnas uppdrag och perspektiv/förutsättningar/erfarenheter samt former för samverkan. Gemensam återkommande utbildning för både representanter från myndigheter och patient- och brukarorganisationer. Gemensamt använda den europeiska koden för idéburna organisationers medverkan i beslutsprocessen. Utbildningen bör även kunna erbjudas digitalt. Ökade förutsättningar för alla att delta vid brukarsamråd, oavsett funktionsförmåga. Gemensamma verktyg Implementera befintliga rekommendationer och riktlinjerna förökad tillgänglighet i kontakter, kommunikation, mötesformer med mera (9). Se över befintliga gemensamma dokument och principer, till exempel jävsblankett och instruktioner kring tolkning av denna som sedan bör stämmas av med brukare. De gemensamma verktygen bör erbjudas digitalt. PATIENT- OCH BRUKARORGANISATIONERS DELAKTIGHET I DEN STATLIGA STYRNINGEN MED KUNSKAP 15
16 16 PATIENT- OCH BRUKARORGANISATIONERS DELAKTIGHET I DEN STATLIGA STYRNINGEN MED KUNSKAP
17 Rekommendationer till myndigheterna i RSK (mål 3 och 4) I detta avsnitt presenterar arbetsgruppen rekommendationer för ett stärkt patient- och brukarinflytande i det myndighetsgemensamma arbetet. Rekommendationerna utgår från de samordningsvinster som redovisades i föregående avsnitt. En policy slår fast vissa utgångspunkter Arbetsgruppen rekommenderar att myndigheterna i RSK antar en policy avseende brukarsamverkan i det gemensamma arbetet mellan rådets myndigheter. En policy på området tjänar som ett ramverk som tydliggör de olika krav på delaktighet och samverkan som finns, ger tyngd åt myndigheternas åtagande samt ger möjlighet till uppföljning av arbetet. Arbetsgruppen rekommenderar att RSK antar en policy som slår fast att: De vägledande principerna i politiken för det civila samhället, FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning (10) och den europeiska koden för idéburna organisationers medverkan i beslutsprocessen (5) ligger till grund för myndigheternas dialog, samråd och samverkan med patient- och brukarorganisationer. Den europeiska koden utgör ett metodstöd och användningen av den bidrar till en minskad begreppsförvirring. Dialoger, samråd och samverkan mellan såväl myndigheterna gemensamt och brukar- och patientorganisationer, som mellan de enskilda myndigheterna och organisationerna, präglas av god tillgänglighet. Genom att stärka tillgängligheten ökar förutsättningarna för att alla, oavsett funktionsförmåga, ska kunna delta i dialoger, samråd och samverkan. De myndigheter som ingår i RSK bör sträva efter att ersätta patienter och brukare samt deras organisationer för det arbete som de utför. Gemensam utbildning för myndigheter och patient- och brukarorganisationer eller andra företrädare Arbetsgruppen rekommenderar att myndigheterna i RSK beslutar om en gemensam, återkommande utbildning som riktar sig till representanter för myndigheter och patient- och brukarorganisationer eller andra företrädare. På så sätt ökar förutsättningarna för en gemensam kunskap och förväntan på dialoger, samråd och samverkan. Möjliga inslag i en utbildning kan vara: myndigheternas uppdrag, verksamhet och arbetssätt, patient- och brukarorganisationernas uppdrag och förutsättningar att bidra i kunskapsutvecklingen, PATIENT- OCH BRUKARORGANISATIONERS DELAKTIGHET I DEN STATLIGA STYRNINGEN MED KUNSKAP 17
18 former för samverkan, till exempel utifrån den europeiska koden för idéburna organisationers medverkan i beslutsprocesser (5). Nätverk för ökat erfarenhetsutbyte mellan myndigheter Arbetsgruppen rekommenderar att myndigheterna i RSK bildar ett nätverk med representanter från samtliga myndigheter. Nätverkets uppgifter föreslås vara att: Verka för erfarenhets- och informationsutbyte kring tidigare och pågående brukarsamråd hos respektive myndighet. På så sätt minskar risken för dubbelarbete och möjligheterna att ta del av varandras erfarenheter ökar och eventuellt genomföra gemensamma samråd. Utgöra ett stöd för RSK i frågor som rör stärkt patient- och brukarinflytande, till exempel framtida utvecklingsarbete som att ta fram verktyg och arbetssätt. Ansvara för att ta fram och upprätthålla aktuell information över vilka organisationer eller andra företrädare som myndigheterna samråder och samverkar med. Ta fram ett förslag på gemensam utbildning. Nätverket ska också sammanställa underlag från myndigheters dialoger med civilsamhället Arbetsgruppen rekommenderar att RSK tar fram ett strukturerat arbetssätt för att samla in och sammanställa underlag från respektive myndighets dialoger med civilsamhällets organisationer (exempelvis råd för äldrefrågor, funktionshindersråd, patientråd), med fokus på identifierade behov. En gemensam omvärlds-, problem- och behovsanalys medför bättre underlag för myndigheterna i RSK:s planering och beslut om gemensamma satsningar. 18 PATIENT- OCH BRUKARORGANISATIONERS DELAKTIGHET I DEN STATLIGA STYRNINGEN MED KUNSKAP
19 Referenser 1. Regeringens proposition 2009/10:55. En politik för det civila samhället. Tillgänglig från Nedladdad Ungdomsstyrelsen. Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor. Dialog, självständighet och långsiktiga förutsättningar - En uppföljning med ideella föreningar i fokus. ISSN ISBN Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor. Samla kraft, En vägledning för kommuner och civilsamhället om samverkan kring insatser för nyanlända. ISBN: SOU2016:13. Palett för ett stärkt civilsamhälle. Betänkande av Utredningen för ett stärkt civilsamhälle. Kulturdepartementet. Stockholm. 5. Europeisk kod för idéburna organisationers medverkan i beslutsprocessen. Antagen vid Europarådets ING O-konferens CONF /PLE(2009)CODE 1. Tillgänglig från Nedladdad Regeringen. Socialdepartementet. PRIO psykisk ohälsa plan för riktade insatser inom området psykisk ohälsa Tillgänglig från sets/214bb76a9b0a4b50a9d6d73534a0f7a4/prio-psykisk-ohalsa--- plan-for-riktade-insatser-inom-omradet-psykisk-ohalsa s Nedladdad Socialstyrelsen. Samordnad statlig kunskapsstyrning inom området psykisk ohälsa. Delrapport av ett regeringsuppdrag. Tillgänglig från Nedladdad Socialstyrelsen. Utreda barn och unga Handbok för socialtjänstens arbete enligt socialtjänstlagen. ISBN MUCF. Att samråda med funktionshindersrörelsen - en vägledning för din myndighet. ISBN: Ds 2008:23. FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Artikel 4.3. Socialdepartementet. PATIENT- OCH BRUKARORGANISATIONERS DELAKTIGHET I DEN STATLIGA STYRNINGEN MED KUNSKAP 19
20 Bilagor Bilaga 1. Myndigheternas egna exempel Bilaga 2. Presentation Europeiska koden Bilaga 3. Medverkande i arbetsgruppen 20 PATIENT- OCH BRUKARORGANISATIONERS DELAKTIGHET I DEN STATLIGA STYRNINGEN MED KUNSKAP
21 Bilaga 1 Goda exempel på brukarsamverkan 1 (7) Datum Goda exempel på brukarsamverkan E-hälsomyndigheten ehälsomyndigheten tillhandahåller beslutsstödet Elektroniskt expertstöd (EES) till Sveriges apotek. EES stödjer farmaceuten vid den farmakologiska kontrollen i samband med receptexpedition. EES innehåller data kring hur olika läkemedel fungerar enskilt och hur de kan påverka varandra, med speciellt stöd för barn och äldre. ehälsomyndigheten har regelbundna avstämningar med användarna (=farmaceut på apotek=brukare av tjänsten) för att stämma av behov och utveckling av tjänsten. När det gäller äldre utgörs ett av underlagen av dokumentet Socialstyrelsens kvalitetsindikatorer för god läkemedelsterapi hos äldre. Innehållet i dokumentet tillgängliggörs via EES till nytta för både farmaceut och slutanvändare. På barnsidan utgör och tillgängliggörs på liknande sätt Läkemedelsverkets olika behandlingsrekommendationer till barn. Utifrån de internationella riktlinjerna för tillgänglighet, Web Content Accessibility Guidelines 2.0 (WCAG 2.0) har FUNKA på uppdrag av ehälsomyndigheten genomfört en expertgranskning av olika pdf.-dokument som produceras på myndighetens hemsida, såsom till exempel Läkemedelsförteckningen och Mina sparade recept. För att nå nyttan med Hälsa för mig behövs det ett samarbete mellan apputvecklare, användare och myndigheten. Patienter/brukare har utifrån sin grundsjukdom olika behov av datadriva lösningar som apputvecklare behöver ta hänsyn till i utvecklingen av tjänster. En Vinnova-ansökan har resulterat i medel för att genomför en förstudie i detta syfte. Folkhälsomyndigheten Hivprevention Inom ramen för den nationella strategin för hiv finns en utvecklad struktur för samverkan med det civila samhällets organisationer. Organisationerna är allt från patientorganisationer till organisationer med fokus på utbildning, information och opinionsbildning: Organisationsforum som är ett råd för samverkan med de organisationer som beviljats statsbidrag för hiv-prevention. Träffas två ggr per år ibland tillsammans med representanter från landsting och kommuner. Frågor som diskuteras är SBU Statens beredning för medicinsk och social utvärdering Telefon Fax Organisationsnummer
22 Besöksadress S:t Eriksgatan 117, Stockholm Postadress Box 6183, Stockholm 2 (7) behov av prevention, hur olika aktörer kan komplettera varandra, utveckling av prevention och stöd, spridning av ny kunskap. Samverkansgruppen för hiv/sti-prevention (tidigare hivrådet) som består av representanter från myndigheter, landsting, kommuner och det civila samhällets organisationer. Rådet har haft olika roller från mer implementerande till att vara ett forum för informations och kunskapsspridning. Utöver det samverkar vi med brukarorganisationer när vi t.ex. ska genomföra nationella studier och de deltar då i referensgrupper kring t.ex. enkätutformning så att den gagnar målgruppen, diskussioner kring resultaten samt i spridningen av resultaten. Suicidprevention Inom ramen för myndighetens nationella samordningsuppdrag inom området suicidprevention samverkar vi med en rad intresse-, brukar- och anhörigorganisationer (ex. RFSL, NSPH, SPES, Suicide Zero) i en nationell samverkansgrupp: Nationell intressentgrupp suicidprevention. Vi träffas 3-4 gånger per år för att ha dialog kring behov (ex. kunskapsluckor), gemensamma utmaningar och tänkbara lösningar. Medlemmar i den nationella intressentgruppen är även delaktiga i referensgrupper för olika arbeten som myndigheten genomför och utgör en kanal för spridning av våra kunskapsstöd. Hbt-strategisk myndighet Inom ramen för arbetet som hbt-strategisk myndighet ingår i uppdraget samverkan med övriga strategiska myndigheter och även med organisationer som t.ex. RFSL, RFSL ungdom och transföreningen FPES. 2-3 ggr per år. Främst kunskaps - och erfarenhetsutbyte. Äldre och psykisk ohälsa Under medverkade vi i ett Regeringsuppdrag som hette Samordnad nationell kunskapsstyrning psykisk ohälsa som leddes av Socialstyrelsen och där FOHM tillsammans med fyra andra myndigheter bidrog. Inom det regeringsuppdraget tog vi fram en modell för hur man bättre kunde jobba med brukar- och intresseföreningar. Utifrån det arbetet fick vi under 2016 chansen att inom det nybildade Rådet för styrning med kunskap testa den modellen inom området Äldre och psykisk ohälsa. Det har letts av Socialstyrelsen men vi är totalt 7 myndigheter under Rådet som jobbat med detta under förra året vilket vi har sett goda resultat av. FORTE Generellt kan man säga brukarsamverkan framför allt är relevant för Forte när det gäller att identifiera forskningsbehov, formulera utlysningar, bedöma relevans i ansökningar, kunskapsspridning och mer indirekt genom att uppmuntra till och i vissa fall ställa krav på brukarmedverkan i forskningsprocesser i de projekt som söker forskningsmedel. Forte har i utlysningen Psykosociala insatser för personer med omfattande och komplex psykiatrisk problematik 2014 samverkat med företrädare för organisationen MIND, både i utformningen av utlysningen och som granskare av ansökningar.
23 Regeringen gav i juni 2014 Forte i uppdrag att utveckla former för kommunikation och samverkan inom folkhälsoområdet med relevanta målgrupper om behov och nyttiggörande av forskningsresultat. Inom ramen för uppdraget genomfördes en undersökning bland patient- och brukarorganisationer för att hitta goda exempel samt få en bild av deras behov av forskning. Att gå från det traditionella sättet att sprida forskningsresultat till att djupare undersöka hur forskningen kan nyttiggöras och utvecklas med hjälp av starkare samarbeten mellan forskare och de som är berörda av forskningen och dess resultat, är en viktig slutsats i rapporten. I Fortes inspel till den forskningspolitiska propositionen 2015 gjordes ett omfattande arbete för att inhämta synpunkter och att analysera angelägna forskningsområden. Forte genomförde två rundabordssamtal om framtidens arbetslivsforskning med bred representation från forskare, myndigheter, samhällsaktörer profession och brukare. Material har även samlats in genom framtidsverkstad, intervjuer och enkäter, med en rad olika aktörer: företrädare för departement och myndigheter, brukar- och intresseorganisationer, fackliga organisationer, Sveriges Kommuner och Landsting, för att nämna några. 3 (7) IVO Dialogforum IVO bjuder in patient- och brukarorganisationer till dialog vid s.k. dialogforum arrangerades två dialogforum per år arrangerades ett dialogforum. Sändlistan till dialogforumen omfattar i dagsläget drygt åttio organisationer. Samtliga organisationer får möjlighet att inför varje dialogforum skicka in förslag på frågeställningar som de skulle vilja diskutera med IVO. Sedan sätter en programkommitté ihop en dagordning för mötet utifrån dessa förslag och IVOs önskemål. Programkommittén består av en person från IVO och 2-3 patient- och brukarföreträdare. Vi bildar en ny programkommitté inför varje dialogforum, så att alla organisationer som vill får möjlighet att engagera sig. Dialogforumen innehåller en blandning av strategiska frågor och mer operativa frågor där vi fördjupar oss i en viss sakfråga. IVO:s GD deltar alltid liksom chefer och inspektörer från kärnverksamheten i de frågor som är aktuella. Varje dialogforum avslutas med en gemensam utvärdering. Generellt sett är patient- och brukarförträdarna väldigt nöjda med mötesformen. Planering av tillsyn IVO har tagit fram en tillsynspolicy och en policy för tillståndsprövning, som båda har ett tydligt patient- och brukarperspektiv. En del i att ha ett patient- och brukarperspektiv är patient- och brukarmedverkan. Vi har därför flera piloter där vi testar detta på olika sätt. Ett exempel är ett riskbaserat tillsynsprojekt inom LSS och äldreområdet, där vi träffade brukarorganisationerna i planeringen av tillsynsinsatsen. Erfarenheterna från det var att det hjälpte IVO att ringa in rätt frågeställningar och vad som var mest väsentligt för brukarna.
24 Läkemedelsverket Läkemedelsverkets vision är att vara en ledande kraft i samverkan för bättre hälsa. Läkemedelsverket har idag flera kontaktytor gentemot patienter- och konsumenter såsom exempelvis via Läkemedelsupplysningen, Giftinformationscentralen, expertgruppsmöten för behandlingsriktlinjer, den elektroniska biverkningsrapporteringen. Andra exempel är kommunikation från enheten kontroll av läkemedelsprodukter och narkotika för att öka kunskapen hos allmänheten om hur man använder läkemedel på ett säkert sätt, samt de olika regeringsuppdragen. Läkemedelsverkets tidigare interaktioner har fungerat bra. I samband med olika regeringsuppdrag har myndigheten till exempel haft kontakt med olika patientoch konsumentorganisationer och då bland annat bjudit in ett urval representanter, både patienter, konsumenter samt från professionen för att delta i fokusgrupper eller via utskick av enkäter, för datainsamling i olika projekt. Läkemedelsverket kommer även att fortsätta ha kontakt med olika patient- och konsumentorganisationer i samband med projekt och aktiviteter som om möjligt kommer att stämmas av med det nya Patient- och konsumentrådet. Patient- och konsumentrådet har två möten per år för avstämning och återkoppling av pågående regeringsuppdrag. Förutom att diskutera pågående projekt och aktiviteter, ska patient- och konsumentrådet också tillsammans med Läkemedelsverket utveckla former för samverkan och involvering samt informationsutbyte. Här hämtar Läkemedelsverket information om patienters upplevelse och erfarenheter, eller informerar (traditionellt via fokusgrupper eller enkäter), samt öppnar upp för att diskutera hur myndigheten hämtar denna kunskap och sprider informationen vidare. Läkemedelsverket ser att det finns ett stort behov av att samverka kring patienters egenrapportering av biverkningar. Organisationerna har också möjlighet att ta upp egna frågor eftersom de är med och sätter agendan. 4 (7) Myndigheten för delaktighet Samråd i Myndigheten för delaktighet (MFD) Att samråda med funktionshindersorganisationerna ska vara en naturlig del av och ett integrerat arbetssätt i MFD. I enlighet med FN:s konvention för personer med funktionsnedsättning så vill MFD samråda med och aktivt involvera personer med funktionsnedsättning, genom de organisationer som företräder dem, i processer och frågor som berör dem. Funktionshinderorganisationerna är en central del av utvecklingen inom funktionhinderspolitiken. Myndigheten för delaktighet har mot denna bakgrund haft en nära samverkan med funktionshindersorganisationerna under Samverkan tar sin utgångspunkt i en överenskommelse mellan dåvarande Handisam och Handikappförbunden, Lika Unika och Nätverket unga för tillgänglighet (NUFT). I den gemensamma överenskommelsen dras ramarna upp för ett funktionshindersråd för information, samråd och dialog. Överenskommelsen utgår från Europarådets kod Europeisk kod för idéburna organisationers medverkan i beslutsprocessen.
25 Under 2016 möttes funktionshindersrådet vid tre tillfällen. Dagordningen för varje möte tas fram i en gemensam process mellan förbunden och myndigheten för att säkerställa att rätt frågor uppmärksammas och behandlas inom ramen för rådet. Rådet har bland annat behandlat strategiska frågor kring myndighetens pågående projekt och regeringsuppdrag, och har bidragit med synpunkter och kommentarer som har utgjort ett värdefullt bidrag till att utveckla verksamheten. Minnesanteckningar från Funktionshindersrådets möten publiceras på myndighetens webbplats. 5 (7) Under 2016 inleder Myndigheten för delaktighet ett arbete med att se över både den gemensamma överenskommelsen och myndighetens samverkan med funktionshindersrörelsen och det civila samhället generellt. Syftet är att ta fram former för en modern, innovativ och strategisk samverkan. Myndigheten har, utöver samverkan inom ramen för funktionshindersrådet, i flera uppdrag, bildat strategiska samrådsgrupper bestående av representanter från Handikappförbunden, Lika Unika och NUFT. Detta i syfte att ses med tätare intervaller och med fokus på särskilda frågeställningar inom ramen för de olika specifika uppdragen. SBU Under PRIO-tiden ingick SBU, tillsammans med Socialstyrelsen, LV, FHM och till en början TLV, i en gemensam grupp där också NSPH ingick vars syfte var att ta fram en modell för förstärkt brukarsamverkan vid psykisk ohälsa i det myndighetsgemensamma arbetet. Arbetet resulterade i en modell som har testats vid två olika tillfällen i workshops, ett under 2015 med fokus på läkemedel och ett under 2016 med fokus på äldre och psykisk ohälsa. Information har vid dessa workshops kommit fram som skulle kunna påverka både utformandet och inriktningen av myndigheternas gemensamma fortsatta arbete samt några myndigheters eget arbete. SBU har arbetat med brukarsamverkan på olika sätt i olika utvärderingsprojekt, det kan t.ex. handla om deltagande i referensgrupp, som projektmedlem, som extern granskare eller som inbjuden vid särskild hearing/möte. För närvarande pågår ett internt projekt som syftar till att utveckla verktyg och processer för en förstärkt och systematisk brukarsamverkan i SBU:s arbete. SBU arbetar både med vad som internationellt kallas för Patient-based evidence (baserat på forskning) samt Patient Input (baserat på deltagande). Prioritering av Kunskapsluckor I adhd-projektet på SBU så gjorde vi en prioritering av de kunskapsluckor som identifierades i SBU:s rapport om behandling vid adhd. En grupp om 14 personer med hälften personer med adhd eller närstående och hälften personer från skola, vård och kriminalvård arbetade tillsammans fram en topp 10 lista på de viktigaste forskningsfrågorna utifrån deras perspektiv. Processen var en konsensusprocess i två steg, en individuell prioritering som sammanställdes inför en gemensam prioritering vid en endags-workshop. Socialstyrelsen Exempel med fokus barns och ungdomars delaktighet.
26 1. Regeringen gav 2013 Socialstyrelsen i uppdrag att ta fram en modell för att lyssna på barn i familjehem. I uppdraget framgick det att samverkan skulle ske med Barnombudsmannen. Barnombudsmannen genomförde en förstudie i form av möten med barn med erfarenhet från familjehem. Barnombudsmannen träffade 28 barn, mellan 8-20 år utifrån metoden Unga direkt. Denna förstudie låg sedan till grund för Socialstyrelsens fortsatta arbete med regeringsuppdraget. 6 (7) 2. Som en del i arbetet med handboken Utreda barn och unga (2015) hadesocialstyrelsen ett samarbete med SiS (Statens institutionsstyrelse). SiS valde ut två institutioner att fokusera på. Socialstyrelsen tog fram underlag till informations- och samtyckesbrev till ungdomarna och föräldrarna. SiS skötte sedan all administration kring detta, och gav info vilka ungdomar som var aktuella för intervjuer. Intervjuerna genomfördes i grupp om 3-5 ungdomar, på plats på institutionen. Två utredare från Socialstyrelsen genomförde intervjuerna. Materialet användes till pratbubblor i handboken. 3. I Socialstyrelsens nuvarande arbete med att utveckla barns delaktighet internt på myndigheten planeras två dialogmöten, varav det ena mötet är tänkt att vara med representanter från relevanta myndigheter. Vid dialogmötet är tanken att, myndigheterna emellan, dela på erfarenheter kring att använda barn och ungdomar som informanter och kunskapsgivare i det interna arbetet inom respektive myndighet. Socialstyrelsens rådgivande organ för brukarinflytande/samråd. Nämnden för funktionshinderfrågor Äldrerådet Brukarrådet för missbruksfrågor Dagordningar fastställs gemensamt och rådens arbete följs kontinuerligt upp. Varje råd har ett eget styrande dokument, en handläggningsordning, som reglerar rådet eller nämndens verksamhet. Dokumentet upprättas som ett policydokument enligt ledningssystemet. Verksamhetsberättelsen tas fram årligen om där redogörs bl. a för rådens huvudsakliga verksamhet och hur de har bidragit till att stödja myndighetens uppdrag. Exempel på de rådgivande organens uppgifter: nämnden för funktionshindersfrågor har bland annat har till uppgift att: bevaka hur Socialstyrelsen prioriterar frågor på funktionshindersområdet i relation till andra verksamheter detta kan t.ex. ske genom deltagande i diskussioner om planering och uppföljning av Socialstyrelsens verksamhet identifiera områden inom Socialstyrelsens verksamhetsområde där Socialstyrelsen behöver vidta åtgärder bevaka hur Socialstyrelsen generellt utövar sitt ansvar att som sektorsmyndighet vara stödjande och pådrivande för att genomföra de funktionshinderspolitiska målen inom socialtjänst och hälso- och sjukvård
27 De övriga har råden har liknande uppgifter. Utöver att ge synpunkter på myndighetens uppdrag så bidrar råden även med underlag till myndighetens verksamhetsplanering. 7 (7) TLV TLV vill få så många perspektiv som möjligt och patientdialogen är väldigt viktig. Komplexa frågor kräver bred delaktighet från många olika aktörer och kunniga och välinformerade patienter och anhöriga bidrar till bättre läkemedelsanvändning. Patientrepresentanter finns i flera forum TLV:s insynsråd (PRO, Diabetesförbundet) Nämnden för läkemedelsförmåner (Riksförbundet Sällsynta diagnoser, Astma- och allergiförbundet) Nämnden för statligt tandvårdsstöd (Sveriges Konsumenter) Dialogforum - för dialog och utbyte av information två gånger per år kommitté bestående av representanter från olika organisationer och TLV tar fram programmet. Bjuder regelmässigt in andra myndigheter och organisationer för att få ett bredare perspektiv på frågorna cirka 20 organisationer brukar delta Samverkan sker även i vissa enskilda läkemedelsärenden med syfte att lyssna i patientperspektivet kring olika läkemedel och att förklara TLV:s uppdrag och roll Fördjupade kontakter med patientorganisationer har under 2016 skett inom bland annat hjärta/kärl, psoriasis, reumatism, malignt melanom och hepatit C. TLV vill gärna utveckla och fördjupa samarbetet ytterligare med patient- och brukarföreträdare
28 Bilaga 2 Presentation Europeiska koden På vilken nivå kan samverkan ske? Partnerskap Dialog Samråd Information Nära samarbete, gemensamt ansvar Gemensamma intressen. Initiativ av båda parter. Regelbundna möten. Bred eller samverkande dialog. Det offentliga efterfrågar input i särskilda frågor. Grunden för samverkan. Enkelriktat från myndigheter. Nivåer av samverkan
29 Matris för samverkan Partnerskap 4. Samarbete med RK kring träffar Dialog 5. Dialogträffar om genomförande och resultat Samråd 2. Hur ska vi bäst genomföra uppdraget? 4. Hur ska ni redovisa resultat? 8. Feedback på resultat och tolkning Information 1. Vi har fått ett uppdrag 3. Utlysning av bidrag 6. Fortlöpande information 7. Informera om utvärderingens resultat 9. Informera om rapporten. Nivåer av medverkan Steg i processen Fastställa agenda Besluta Genomföra Granska Formulera Omformulera
30 Bilaga 3 Medverkande i arbetsgruppen Myndigheter SBU (ledande myndighet) Sophie Werkö, Elisabeth Gustafsson FORTE Stella Jacobsson (till juli 2017) Staffan Arvidsson (från augusti 2017) LV Lena Ring (till april 2017) Brita Sjöström (från augusti 2017) TLV Myndigheten för delaktighet Socialstyrelsen ehälsomyndigheten IVO Folkhälsomyndigheten Patient- och brukarorganisationer RFSL Diabetesförbundet NSPH Sophia Brodin Maria Melin Karin Flyckt, Thomas Jonsland Maria Wanrud Åsa Hultén Malin Wallin Mikael Jonsson Carina Benjaminsson Mårten Jansson Funktionsrätt Sverige Martina Bergström (till juni 2017) Sofia Karlsson (från augusti 2017) PRO - Pensionärernas Riksorganisation Janette Bäckman
31
Slutrapportering Myndighetsgemensam brukarsamverkan
Slutrapportering Myndighetsgemensam brukarsamverkan Sophie Werkö 2018-12-04 Rådet för styrning med kunskap är: Metod Två parallella grupper som samordnas Viss avspegling Externa aktörer Medverkande brukarorganisationer:
Ett helhetsperspektiv på brukare uppföljning och överenskommelser. Myndigheten för vård- och omsorgsanalys berättar om två rapporter
Ett helhetsperspektiv på brukare uppföljning och överenskommelser Myndigheten för vård- och omsorgsanalys berättar om två rapporter Myndigheten för vård- och omsorgsanalys Bildades 2011, cirka 40 medarbetare
STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK OCH SOCIAL UTVÄRDERING
STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK OCH SOCIAL UTVÄRDERING Besök oss på www.sbu.se Följ oss på Twitter @SBU_se Rådet för styrning med kunskap är: Samordnad Vi uppfattas & uppträder samordnat Rådet Huvudmannagruppen
Yttrande över slutbetänkande Reboot omstart för den digitala förvaltningen (SOU 2017:114)
Datum 2018-04-13 Dokumenttyp Yttrande Diarienummer 2018/0022 Ert diarienummer Fi2018/00106/DF Handläggare Andreas Richter Finansdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande över slutbetänkande Reboot omstart
Uppdrag att säkerställa en samordnad och behovsanpassad statlig kunskapsstyrning inom området psykisk ohälsa
Regeringsbeslut I:6 2013-02-28 S2013/1667/FS (delvis) Socialdepartementet Socialstyrelsen 106 30 Stockholm Uppdrag att säkerställa en samordnad och behovsanpassad statlig kunskapsstyrning inom området
Överenskommelse om en stödstruktur för dialog och samråd mellan regeringen och det civila samhället på nationell nivå
Bilaga 1 till regeringsbeslut 2 2018-02-01 Överenskommelse om en stödstruktur för dialog och samråd mellan regeringen och det civila samhället på nationell nivå Det civila samhället är en omistlig del
Kunskapsbaserad och jämlik vård, SOU 2017:48
Sundbyberg 2017-10-20 Dnr.nr: S2017/03403/FS Vår referens: Sofia Karlsson Mottagarens adress: s.registrator@regeringska nsliet.se, s.fs@regeringskansliet.se Kunskapsbaserad och jämlik vård, SOU 2017:48
Regional överenskommelse
Regional överenskommelse om samverkan mellan Region Östergötland och idéburen sektor i Östergötland Avsiktsförklaring Det offentliga och civilsamhället/sociala ekonomin/idéburen sektor* har olika roller
Stö d fö r lökalt inflytande i PRIO-pröcesserna
Stö d fö r lökalt inflytande i PRIO-pröcesserna I 2014 års PRIO-överenskommelse vill Regeringen och SKL att patienters, brukares och anhörigas delaktighet ökar individuellt och på organisationsnivå. Det
Statlig styrning med kunskap
Statlig styrning med kunskap hur är det tänkt? BUP-kongress i Uppsala Barbro Thurfjell medicinskt sakkunnig, barn- och ungdomspsykiatri Agenda Socialstyrelsens roll Vad är styrning med kunskap? Rådet och
Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och civilsamhällets organisationer
Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och Arbetet med överenskommelsen Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och i Göteborg Överenskommelsen om samverkan mellan Göteborgs Stad
Nationella samverkansgruppen för kunskapsstyrning inom socialtjänsten (NSK-S)
STRATEGIDOKUMENT 2014-06-30 1 (5) Vård och omsorg Nationella samverkansgruppen för kunskapsstyrning inom socialtjänsten (NSK-S) Syfte Syftet med NSK-S är att samordna arbetet med strategiska frågor som
Föredragande Beslut, åtgärd etc.
. Protokoll Dnr 2117/2018 1(5) Ämne Rådet för styrning med kunskap Sekreterare Datum 15 maj 2018 Tid 11.30 19.30 Deltagande Rådet: Olivia Wigzell, Socialstyrelsen, Catharina Andersson Forsman, Läkemedelsverket,
Myndigheters organisering för utvärdering inom vård och omsorg i en komplex värld. Vårdanalys Cecilia Stenbjörn, Stockholm, 20 oktober 2017
Myndigheters organisering för utvärdering inom vård och omsorg i en komplex värld Vårdanalys Cecilia Stenbjörn, Stockholm, 20 oktober 2017 Agenda MYNDIGHETENS ROLL, UPPDRAG OCH ARBETSSÄTT UTMANINGAR ATT
Genomförandet av funktionsrättspolitiken
Genomförandet av funktionsrättspolitiken Utmaningar och möjligheter med att förverkliga funktionsrättspolitiken i kommuner och landsting. Nicklas Mårtensson Funktionsrätt Sverige. Genomförandet av funktionsrättspolitiken
TRELLEBORG. Föreningsliv och kommun i samverkan för ett levande Trelleborg
TRELLEBORG Tillsammans Föreningsliv och kommun i samverkan för ett levande Trelleborg Tillsammans Trelleborg Tillsammans är en lokal överenskommelse om samverkan mellan Trelleborgs kommun, föreningar
Modell för långsiktig samverkan mellan regional och nationell nivå för lokal nytta
Modell för långsiktig samverkan mellan regional och nationell nivå för lokal nytta Möte med Socialchefer i GR 30/11 2017 (Camilla Wiberg, Socialstyrelsen och ) Anneli Jäderland, Sveriges kommuner och Landsting
Överenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län och Region Jönköpings län om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning
Överenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län och Region Jönköpings län om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och Socialtjänstlagen (SoL) föreskriver
Minnesanteckningar från IVO:s dialogforum den 21 maj 2018 med organisationer som företräder patienter, brukare och/eller anhöriga
2018-06-04 1(5) Minnesanteckningar från IVO:s dialogforum den 21 maj 2018 med organisationer som företräder patienter, brukare och/eller anhöriga Deltagare: Program: Presentationsbilder: Deltagarlista
Överenskommelse mellan idéburna sektorn i Halland och Region Halland
Överenskommelse mellan idéburna sektorn i Halland och Region Halland 2008 undertecknades en nationell överenskommelse mellan regeringen, Sveriges kommuner och Landsting och organisationer från den idéburna
Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne
Förslag till Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne ÖVERENSKOMMELSEN SKÅNE Innehåll Förslag till Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne
Stöd till personer med funktionsnedsättning
PROJEKTPLAN 2013 2015 Reviderad okt 2014 Stöd till personer med funktionsnedsättning ett regionalt utvecklingsarbete inom området förstärkt brukarmedverkan i Västerbotten 1 1. Bakgrund och uppdrag I regeringens
Tillsammans för att möta socialtjänstens behov
Tillsammans för att möta socialtjänstens behov Olivia Wigzell, Socialstyrelsen Malin Ekman Aldén, Myndigheten för delaktighet Ethel Forsberg, Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd Janna Valik,
Regional Överenskommelse i Östergötland mellan Region Östergötland och civilsamhället/sociala ekonomin/idéburen sektor*
Regional Överenskommelse i Östergötland mellan Region Östergötland och civilsamhället/sociala ekonomin/idéburen sektor* Avsiktsförklaring Den offentliga och den idéburna sektorn har olika roller och funktioner.
Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg
Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg Värdegrund för samverkan Den sociala ekonomins organisationer bidrar till samhörighet mellan människor,
Betänkande av utredningen för ett stärkt civilsamhälle - Palett för ett stärkt civilsamhälle (SOU 2016:3) Ku2016/00504/D
Box 47073, 100 74 Stockholm Tel 08-68 42 3000 stadsmissionen.se Kulturdepartementet, 103 33 Stockholm ku.remissvar@regeringskansliet.se Betänkande av utredningen för ett stärkt civilsamhälle - Palett för
Strategisk färdplan Kortversion
Strategisk färdplan 2017 2020 Kortversion Vår färdplan Den strategiska färdplanen är ett stöd i Socialstyrelsens arbete för att svara mot vårt uppdrag. Uppdraget utgår från de lagar som styr myndighetens
Projektplan; Inventering av behov hos personer med psykisk funktionsnedsättning
1(9) Projektplan; Inventering av behov hos personer med psykisk funktionsnedsättning Projektidé... 2 Syfte... 3 Mål... 4 Teoretisk bakgrund och perspektiv... 4 Relevans och förankring... 5 Samverkan i
SAMVERKANSÖVERENSKOMMELSE MELLAN IDÉBUREN SEKTOR OCH SÖDERTÄLJE KOMMUN
SAMVERKANSÖVERENSKOMMELSE MELLAN IDÉBUREN SEKTOR OCH SÖDERTÄLJE KOMMUN Samhällsutveckling börjar med den enskilda människans engagemang. Den idéburna sektorn bidrar till ett aktivt medborgarskap som utvecklar
En funktionshinderspolitik för ett jämlikt och hållbart samhälle
Bilaga En funktionshinderspolitik för ett jämlikt och hållbart samhälle MFD:s förslag på struktur för genomförande, uppföljning och inriktning inom funktionshindersområdet Myndigheten för delaktighet Myndigheten
Uppdrag att stödja arbetet med att säkerställa tillämpningen av barnets rättigheter i statliga myndigheters verksamhet
Regeringsbeslut II:15 2016-12-20 S2016/07875/FST (delvis) Socialdepartementet Barnombudsmannen Box 21006 104 22 STOCKHOLM Uppdrag att stödja arbetet med att säkerställa tillämpningen av barnets rättigheter
Socialdepartementet. REMISSVAR Dnr / (5) Telefon
REMISSVAR 2017-10-04 Dnr 10.1-22558/2017 1 (5) Socialdepartementet Kunskapsstödsutredningens betänkande (SOU 2017:48) Kunskapsbaserad och jämlik vård Förutsättningar för en lärande hälso- och sjukvård
Föredragande borgarråden Åsa Lindhagen och Ann-Margrethe Livh anför följande.
PM 2016:209 RVI+IX (Dnr 110-1564/2016) En funktionshinderspolitik för ett jämlikt och hållbart samhälle förslag på struktur för genomförande, uppföljning och inriktning inom funktionshindersområdet Remiss
Kort om Socialstyrelsen
Kort om Socialstyrelsen Socialstyrelsen arbetar för att du ska få tillgång till en god vård och omsorg Det ska inte spela någon roll vem du är eller var du bor i Sverige alla ska ha tillgång till en god
Remissyttrande över Agenda 2030 och Sverige (SOU 2019:13): Världens utmaning världens möjlighet
REGIONSTYRELSEN YTTRANDE Sida 1 (5) Dnr 01724-2019 Finansdepartementet M2019/00661 Remissyttrande över Agenda 2030 och Sverige (SOU 2019:13): Världens utmaning världens möjlighet Sammanfattning Sveriges
Kommittédirektiv. Tilläggsdirektiv till den nationella samordnaren för att värna demokratin mot våldsbejakande extremism (Ju 2014:18) Dir.
Kommittédirektiv Tilläggsdirektiv till den nationella samordnaren för att värna demokratin mot våldsbejakande extremism (Ju 2014:18) Dir. 2016:43 Beslut vid regeringssammanträde den 2 juni 2016 Utvidgning
Samordningsplan. Vision e-hälsa 2025
Samordningsplan 2018 Vision e-hälsa 2025 Innehåll Sammanfattning av förslag... 3 Regelverk... 3 Enhetligare begreppsanvändning och standarder... 3 Övriga insatser... 3 Inledning... 4 Styr- och samverkansorganisationen...
Sammandrag inspirationsdag för ökat brukarinflytande på verksamhets- och organisationsnivå, av Sofia Wange. 6 oktober 2016 i Wilandersalen
Sammandrag inspirationsdag för ökat brukarinflytande på verksamhets- och organisationsnivå, av Sofia Wange 6 oktober 2016 i Wilandersalen Moderator Elisabet Norlinder Välkomsttal av Marie-Louise Forsberg
Datum Förslag till Idéburet offentligt partnerskap/iop mellan Region Skåne och Nätverket Idéburen Sektor Skåne
Koncernkontoret Regional utveckling Område samhällsplanering Ann-Christine Lundqvist Strateg 044-309 32 38 ann-christine.lundkvist@skane.se Datum 2015-11-02 1 (5) Förslag till Idéburet offentligt partnerskap/iop
Riktlinje för medborgardialog
KOMMUNLEDNINGSKONTORET Handläggare Palmquist Teresa Fällman Therese Datum 2017-05-12 Diarienummer KSN-2017-0239 Kommunstyrelsen Riktlinje för medborgardialog Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslås
Cirkulärnr: 12:12 Diarienr: 12/2004 Handläggare: Avdelning: Sektion/Enhet:
Cirkulärnr: 12:12 Diarienr: 12/2004 Handläggare: Avdelning: Sektion/Enhet: Anna Lilja Qvarlander Vård och omsorg Vård och socialtjänst Datum: 2012-03-23 Mottagare: Rubrik: Kommunstyrelsen Landstings-/regionstyrelsen
Policy för medborgardialog för Ängelholms kommun
Policy för medborgardialog för Ängelholms kommun 2017-2019 Dokumentnamn Dokumenttyp Fastställd/upprättad Beslutsinstans Policy Kommunfullmäktige Dokumentansvarig Diarienummer Senast reviderad Giltig till
samverkan i örebro mellan Det civila samhället och kommunen
ÖVERENSKOMMELSE OM samverkan i örebro mellan Det civila samhället och kommunen örebro kommun och det civila samhället presenterar i denna broschyr, som grund för sin samverkan, en överenskommelse om värdegrund,
Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi
Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi Arbetet med överenskommelsen I dialog mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi har en överenskommelse om samverkan
Remissvar: För en god och jämlik hälsa En utveckling av det folkhälsopolitiska ramverket (SOU 2017:4)
Sundbyberg 2017-05-23 Dnr.nr: S2017/00671/FS Vår referens: Sofia Karlsson Socialdepartementet Remissvar: För en god och jämlik hälsa En utveckling av det folkhälsopolitiska ramverket (SOU 2017:4) Funktionsrätt
Om ni svarat nej avslutas nu enkäten. Ni ombedes att kontakta Dag Ström vid Vårdanalys: dag.strom@vardanalys.se Tack för hjälpen!
1. Förstasida Enkät till ledning i patient- och brukarorganisationer När du fyller i enkäten - Dina svar sparas för varje sida du fyllt i genom att du klickar på knappen "Nästa" som tar dig till nästa
Yttrande avseende Ds 2014:9 En samlad kunskapsstyrning för hälso- och sjukvård och socialtjänst
Datum Diarienummer 1 (6) 2014-06-17 1137/2014 Socialdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande avseende Ds 2014:9 En samlad kunskapsstyrning för hälso- och sjukvård och socialtjänst S2014/2639/SAM Tandvårds-
Bilaga 1 Dnr SN 2013/298. Socialnämndens strategi för. VÅRD och OMSORG. Gäller från och med
Bilaga 1 Dnr SN 2013/298 Socialnämndens strategi för VÅRD och OMSORG Gäller från och med 2014-01-01 1 Förord Denna strategi för vård och omsorg redovisar den övergripande och långsiktiga inriktningen för
Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi
Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi Arbetet med överenskommelsen I dialog mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi har en överenskommelse om samverkan
Uppdrag att inkomma med analys som ger underlag till regeringens forskningspolitik
Regeringsbeslut IV:2 2015-03-12 S2015/1856/SAM Socialdepartementet Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd Box 894 101 37 Stockholm Uppdrag att inkomma med analys som ger underlag till regeringens
Nytt förslag på regional utvecklingsenhet för socialtjänsten i Skåne med uppdrag att stödja kunskapsutveckling
Datum 2014-12-01 Beteckning Dnr 14-7-57 Avdelning socialtjänst, vård och omsorg Skånes kommuner Nytt förslag på regional utvecklingsenhet för socialtjänsten i Skåne med uppdrag att stödja kunskapsutveckling
STRATEGISK AGENDA
STRATEGISK AGENDA 2019 2022 Fortes strategiska agenda utgör strategin för att uppnå Fortes vision om ett samhälle med god hälsa, hållbart arbetsliv och hög välfärd. Det är ett högt mål att arbeta mot.
Uppdrag avseende statistik om levnadsförhållanden för personer med funktionsnedsättning
Regeringsbeslut I:3 2019-05-09 S2019/02245/FST (delvis) Socialdepartementet Statistiska Centralbyrån Box 24300 104 51 STOCKHOLM Uppdrag avseende statistik om levnadsförhållanden för personer med funktionsnedsättning
Att samråda med funktionshindersrörelsen. en vägledning för din myndighet
Att samråda med funktionshindersrörelsen en vägledning för din myndighet Handisam, Myndigheten för handikappolitisk samordning, 2013 Titel: Att samråda med funktionshindersrörelsen en vägledning för din
Arbetsordning för Partsgemensamt forum 2018
1 (8) FÖRSLAG Datum 2018-01-10 Arbetsordning för Partsgemensamt forum 2018 Partsgemensamt forums uppdrag I propositionen (2009/10:55) om en politik för det civila samhället finns följande direktiv om Partsgemensamt
Överenskommelse. om grunderna för samarbete mellan Örebro läns landsting och de idéburna organisationerna i Örebro län ÖREBRO LÄNS LANDSTING
ÖREBRO LÄNS LANDSTING Ledningskansliet Överenskommelse om grunderna för samarbete mellan Örebro läns landsting och de idéburna organisationerna i Örebro län 1 2 Innehåll Varför en överenskommelse 4 Hur
Förslag: Regional handlingsplan för samverkan mellan Region Örebro län och länets kommuner inom e-hälsa
Datum: 2018-05-20 Författare: Ulrika Landström Marie Gustafsson Förslag: Regional handlingsplan för samverkan mellan Region Örebro län och länets kommuner inom e-hälsa Förslag: Regional handlingsplan för
Som. satsning på. Socialstyrelsen. inom. Inom. visass senast den I:4. implementering. Postadress Stockholm
Regeringsbeslut 2012-05-24 I:4 S2012/3905/FS (delvis) Socialdepartementet 106 30 Stockholm Uppdrag om insatser inom området psykisk ohälsa Regeringens beslut Som ett led i regeringens satsning på insatser
Från ord till handling
Innehållet under denna timme Från ord till handling vad är brukarinflytande och hur kan man göra? Vad är inflytande och delaktighet Argument för Lite modeller Vad bidrar och hindrar Brukarinflytande Medborgarnas
/2018 1(5) Socialdepartementet
2018-10-10 3.1.19015/2018 1(5) Rättsavdelningen Katrin Westlund Socialdepartementet s.remissvar@regeringskansliet.se s.jam@regeringskansliet.se Socialstyrelsens yttrande över betänkandet Att bryta ett
Sjukt engagerad - en kartläggning av patient- och funktionshinderrörelsen. Personcentrerad vård i praktiken 25 november 2015
Sjukt engagerad - en kartläggning av patient- och funktionshinderrörelsen Personcentrerad vård i praktiken 25 november 2015 Agenda Kort om Myndigheten för vård- och omsorgsanalys Bakgrund och syfte med
styrdokument i botkyrka kommun
styrdokument i botkyrka kommun Riktlinjer för dialogforum Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler Diarienummer: KS/2015:201 Dokumentet är beslutat av: Kommunfullmäktige Dokumentet beslutades den:
Slutrapport om receptbelagda läkemedel utanför läkemedelsförmånerna
YTTRANDE Vårt dnr: 2015-08-28 Avdelningen för vård och omsorg Sektionen för hälso- och sjukvård Susanna Eklund Socialdepartementet s.registrator@regeringskansliet.se s.fs@regeringskansliet.se Slutrapport
Kommunförbundet Skåne Hälsa och social välfärd
Kommunförbundet Skåne Hälsa och social välfärd Regional samverkans och stödstruktur, RSS i nationell kunskapsstyrning Nicolina Fransson FoU-strateg Hälsa och Social välfärd Ett nytt nationellt system för
Remissvar avseende För barnets bästa? Utredningen om tvångsåtgärder mot barn inom psykiatrisk tvångsvård (SOU 2017:111)
Remissvar 1 (5) Datum Vår beteckning 2018-04-23 SBU2018/53 Regeringskansliet Socialdepartementet Er beteckning S2018/00232/FS Remissvar avseende För barnets bästa? Utredningen om tvångsåtgärder mot barn
Hur tillvaratas brukares röster? NSPH:s Kvalitetsdokument och idéer om framtida kvalitetsarbete
Hur tillvaratas brukares röster? NSPH:s Kvalitetsdokument och idéer om framtida kvalitetsarbete Seminarium i Göteborg 22 november 2011 FoU i Väst Kjell Broström Bakgrund NSPH Nätverk under Nationell psykiatrisamordning
Regleringsbrev för budgetåret 2015 avseende anslag 1:8. 4 Anslag 4.1 Tilldelade anslag/anslagsposter (belopp angivna i tkr)
Regeringsbeslut III:4 2015-12-03 S2015/07800/FS Socialdepartementet Kammarkollegiet Box 2218 10315 Stockholm Regleringsbrev för budgetåret 2015 avseende anslag 1:8 1bilaga Riksdagen har beslutat om anslaget
Överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne
OMSLAGSBILD: GUSTAF EMANUELSSON/FOLIO Överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne 1 ÖVERENSKOMMELSEN SKÅNE ÖVERENSKOMMELSE OM SAMVERKAN Som första region i Sverige undertecknade
Kommittédirektiv. Översyn av styrningen inom. funktionshinderspolitiken 2017:133. Dir. Beslut vid regeringssammanträde den 21 december 2017
Kommittédirektiv Översyn av styrningen inom Dir. funktionshinderspolitiken 2017:133 Beslut vid regeringssammanträde den 21 december 2017 Sammanfattning En särskild utredare ska se över styrningen inom
Strategi för Agenda 2030 i Väst,
Partnerskap för genomförande av de Globala målen i Västsverige Detta dokument tar sin utgångspunkt i visionen om ett Västsverige som är i framkant i partnerskap för genomförande av de Globala målen, och
Uppdrag angående nationellt centrum för kunskap om våld och andra övergrepp mot barn
Regeringsbeslut II:3 2014-08-21 S2012/275/FST (delvis) Socialdepartementet Socialstyrelsen 106 30 Stockholm Uppdrag angående nationellt centrum för kunskap om våld och andra övergrepp mot barn Regeringens
Kommunstyrelsen Landstings-/regionstyrelsen Individ- och familjeomsorg Äldreomsorg Hälso- och sjukvård
Cirkulärnr: 11:08 Diarienr: 11/1188 Handläggare: Avdelning: Sektion/Enhet: Camilla Sköld Vård och omsorg Vård och socialtjänst Datum: 2011-03-07 Mottagare: Kommunstyrelsen Landstings-/regionstyrelsen Individ-
Styrande dokument. Strategi e-hälsa inom H2O Fastställd av kommunfullmäktige , 109. Gäller från och med
Styrande dokument Strategi e-hälsa inom H2O- 2017-2025 Fastställd av kommunfullmäktige 2017-09-11, 109 Gäller från och med 2017-09-26 Strategi e-hälsa inom H2O 2017-2025 Sida 1 av 8 Innehåll Inledning...
Evidensbaserad praktik inom socialtjänsten till nytta för brukaren (SOU 2008:18)
YTTRANDE Vårt dnr 08/2336 Styrelsen 2008-09-26 Ert dnr S2008/2789/ST Avd för vård och omsorg Gigi Isacsson Socialdepartementet 103 33 STOCKHOLM Evidensbaserad praktik inom socialtjänsten till nytta för
På väg. Delrapport om genomförandet av lagen om samverkan vid utskrivning från slutenvården. Seminarium om Nära vård, Kfsk och Region Skåne
På väg Delrapport om genomförandet av lagen om samverkan vid utskrivning från slutenvården Seminarium om Nära vård, Kfsk och Region Skåne 2019-01-25 Agenda Kort om Vårdanalys Presentation av På väg Delrapport
Överenskommelsen Värmland
Överenskommelsen Värmland för samverkan inom det sociala området mellan Region Värmland och den idéburna sektorn i Värmland 1 Innehållsförteckning Bakgrund... 3 Vision... 4 Syfte och Mål... 4 Värdegrund...
Vision e-hälsa Karina Tellinger McNeil Malin Amnefelt
Vision e-hälsa 2025 Karina Tellinger McNeil Malin Amnefelt Agenda Utmaningar och möjligheter Svensk hälso- och sjukvård Vision e-hälsa 2025 Axplock nationella tjänster 3 4 5 Hur ska vi klara välfärden?
Palett för ett stärkt civilsamhälle (SOU 2016:13) Remiss från Kulturdepartementet Remisstid den 13 juli 2016
PM 2016:116 RI (Dnr 110-658/2016) Palett för ett stärkt civilsamhälle (SOU 2016:13) Remiss från Kulturdepartementet Remisstid den 13 juli 2016 Borgarrådsberedningen föreslår att kommunstyrelsen beslutar
Uppdrag att stödja arbetet med att säkerställa tillämpningen av barnets rättigheter i kommuners och landstings verksamheter
Regeringsbeslut II:14 2016-12-20 S2011/08293/FST S2016/07874/FST (delvis) Socialdepartementet Barnombudsmannen Box 22106 104 22 STOCKHOLM Uppdrag att stödja arbetet med att säkerställa tillämpningen av
Överenskommelsen Botkyrka. Idéburna organisationer och Botkyrka kommun i samverkan. för ett socialt, ekonomiskt och ekologiskt hållbart Botkyrka
1(6) Överenskommelsen Botkyrka Idéburna organisationer och Botkyrka kommun i samverkan för ett socialt, ekonomiskt och ekologiskt hållbart Botkyrka Gemensam deklaration Vår gemensamma deklaration om samverkan
Handlingsplan för att stärka patientens ställning i hälso- och sjukvården :
Handlingsplan för att stärka patientens ställning i hälso- och sjukvården : genom medborgare, patient och Datum: 2015-06-24 Version: 1 Dnr: 150054 Sammanfattning Medborgare, patienter och närståendes
Närsjukvårdsberedningen
Närsjukvårdsberedningen Bim Soerich Hälso- och sjukvårdsstrateg 040-675 31 27 bim.soerich@skane.se BESLUTSFÖRSLAG Datum 2014-10-13 Dnr 1402153 1 (5) Närsjukvårdsberedningen Delaktighet, inflytande och
Överenskommelse om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning
MISSIV 2015-08-28 RJL 2015/1138 Kommunalt forum Överenskommelse om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning Ledningsgruppen för samverkan Region Jönköpings län och kommun överlämnar bilagd
VÅRD & OMSORG. Skol-, kultur och socialnämndens plan för verksamheten
Skol-, kultur och socialnämndens plan för verksamheten VÅRD & OMSORG Gäller perioden 2006-01-01 2008-12-31 enligt beslut i kommunfullmäktige 2005-12-18 153 1 Förord I denna plan för Vård & Omsorg redovisas
Sällsynta sjukdomar. 21 oktober Ulrika Vestin
Sällsynta sjukdomar 21 oktober Ulrika Vestin Sjukvårdshuvudmännen växlar upp arbetet inom området sällsynta I december 2017 Överenskommelse mellan staten och SKL Tillsammans med Landsting och regioner
Överenskommelse mellan Stockholms stad och den idéburna sektorn
Överenskommelse mellan Stockholms stad och den idéburna sektorn 2 Överenskommelse mellan Stockholms stad och den idéburna sektorn Bakgrund På hösten 2007 beslutade regeringen att föra en dialog om relationen
Social ekonomins implementering av överenskommelsen om samverkan mellan sektorn social ekonomi och Göteborgs Stad
Social ekonomi 2015-09-24 oj Social ekonomins implementering av överenskommelsen om samverkan mellan sektorn social ekonomi och Göteborgs Stad Genomförandeperiod 2014-2016 Social ekonomi med stöd från
Samarbete kring personer med psykiska funktionsnedsättningar. Överenskommelser Marie Gustafsson
Förvaltning Ägare Reviderat datum Ann-Louise Gustafsson 2018-06-08 Verksamhet Välfärd och folkhälsa Slutgranskare Marie Gustafsson Diarienr Dokumentkategori Fastställare Giltigt datum fr o m Överenskommelser
Handlingsplan Regional utvecklingsgrupp/vuxenpsykiatri
Handlingsplan Regional utvecklingsgrupp/vuxenpsykiatri 2018 Implementering Mål Åtgärd Målgrupp för åtgärd Hur När Ansvar 1) Samverkan och samordning ska leda till upplevd god psykisk och fysisk hälsa samt
Våld i nära relationer en folkhälsofråga SOU 2014:49
REMISSVAR 1 (5) ERT ER BETECKNING 2014-07-04 Ju2014/4445/KRIM Regeringskansliet Justitiedepartementet 103 33 Stockholm Våld i nära relationer en folkhälsofråga SOU 2014:49 Remissen till Statskontoret omfattar
Lokal överenskommelse i Helsingborg
Stadsledningsförvaltningen Serviceavdelningen 2017-05-10 Lokal överenskommelse i Helsingborg En överenskommelse om förstärkt samverkan mellan föreningslivet och Helsingborgs stad Kontaktcenter Postadress
Regeringsuppdrag, Digitala tjänster och välfärdsteknologi inom socialtjänst och hemsjukvård"
Regeringsuppdrag, Digitala tjänster och välfärdsteknologi inom socialtjänst och hemsjukvård" Anna-Greta Brodin" Projektledare Agenda! Myndigheten för delaktighet" Definition Välfärdsteknologi" Regeringsuppdraget"
Underlag för diskussion om brukarrörelsen uppfattning om hur Socialstyrelsens arbete med Nationella riktlinjer bör utvecklas
Bilaga till skrivelse 2015-09-30 Underlag för diskussion om brukarrörelsen uppfattning om hur Socialstyrelsens arbete med Nationella riktlinjer bör utvecklas Nationell samverkan för psykisk hälsa, NSPH
satsning från kunskap till praktik Brukare utvecklar missbruksoch beroendevården
satsning från kunskap till praktik Brukare utvecklar missbruksoch beroendevården nationell satning på brukarmedverkan Brukares krav på förändring och förbättring är den viktigaste kraften för att utveckla
Uppdrag att genomföra ett utvecklingsarbete för tidiga och samordnade insatser för barn och unga
Regeringsbeslut I:2 2017-03-16 U2017/01236/GV Utbildningsdepartementet Statens skolverk 106 20 Stockholm Socialstyrelsen 106 30 Stockholm Uppdrag att genomföra ett utvecklingsarbete för tidiga och samordnade
Överenskommelse mellan Lunds kommun och idéburen sektor. Antagen av kommunfullmäktige 31 januari
Överenskommelse mellan Lunds kommun och idéburen sektor Antagen av kommunfullmäktige 31 januari 2019 16 1(5) Överenskommelse mellan Lunds kommun och idéburen sektor Överenskommelsens parter Parterna är
Kvalificerat stöd för implementering av de nationella riktlinjerna inom missbruks-och beroendevården.
Kvalificerat stöd för implementering av de nationella riktlinjerna inom missbruks-och beroendevården Sveriges Kommuner och Landsting www.skl.se/kunskaptillpraktik 1 Kunskap till praktik är ett utvecklingsarbete
Policy för medborgardialog
Policy för medborgardialog Antagen av kommunfullmäktige 2011-02-23 53 U N D E R R U B R I K Policy för medborgardialog Finspångs kommun 612 80 Finspång Telefon 0122-85 000 Fax 0122-850 33 E-post: kommun@finspang.se
Välkommen till frukostseminarium: Nytt samordningskansli
Välkommen till frukostseminarium: Nytt samordningskansli 2017-03-10 ehälsomyndighetens vision Riv barriärerna; tillsammans skapar vi bättre hälsa! Organisationer och processer är anpassade för det Förutsättningar
Verksamhetsinriktning
0(7) Datum Diarienummer 2017-05-10 LN HYL170015 HYLTENÄMNDEN Verksamhetsinriktning 2018 Adress: Region Halland, Box 517, 301 80 Halmstad. Besöksadress: Södra vägen 9. Tfn: 035-13 48 00. Fax: 035-13 54