Översiktsplan för Danderyds kommun

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Översiktsplan för Danderyds kommun"

Transkript

1 Översiktsplan för Danderyds kommun

2 Arbetet med översiktsplanen Arbetet med framtagandet av en ny översiktsplan för Danderyds kommun leds av en politisk styrgrupp som består av kommunstyrelsens arbetsutskott, Gunnar Oom ordförande (m), Isabella Jernbeck (m), Sverker Littorin (kd), Siv Sahlström (c), Torun Hegardt (fp), Sivert Svärling (s) samt ordförande för byggnadsnämnden, Gösta Eberstein (m), och ordförande för tekniska nämnden, Claes Breitholz (m). I tjänstemannagruppen för arbetet ingår kommundirektör Åke Karén, teknisk direktör Sven- Åke Emanuelsson, vd Djursholms AB Christer Mörk, miljö- och stadsbyggnadschef Nils Alesund, stadsarkitekt Jamal Esfahani samt planerings- och utredningschef Ann-Kristin Berg. Projektledare för arbetet med översiktsplanen är Ann-Kristin Berg. Representanter från Miljö- och stadsbyggnad samt kommunens övriga förvaltningar har bidragit med material under arbetet med översiktsplanen. Mätnings- och GIS-ingenjör Jenny Arnesson har tagit fram kartmaterialet. Gulistan Serin, samhällsplanerare under utbildning, har tagit fram statistik och diagram. Maria Djurskog på Uppdragskontoret - Information har gjort layouten och tagit bilderna. Antagen av Kommunfullmäktige 3 april Produktion Uppdragskontoret - Information. Tryck Stockholms Läns Grafiska AB, Danderyd. 2

3 Innehållsförteckning Sammanfattning... 5 Inledning... 9 Allmänna förutsättningar...11 Utveckling av kommunen Boende och bostäder Näringsliv och handel Offentlig service Kulturmiljövård Grönstruktur och fritidsområden Naturvård Vattenområden Kommunikationer Energi Teknisk service Miljö- och riskfaktorer Konsekvensbeskrivning

4 4

5 Sammanfattning 1 Danderyd idag Danderyd är en kustkommun med en lång marin gräns mot Värtan och Edsviken. Kommunen har ca invånare. Kommunen är till ytan en av de minsta i Sverige och är tätbebyggd. Större naturområden finns i kommunen och bebyggelsen ligger omgiven av en grön och lummig miljö. Trädgårdsstaden dominerar men nästan hälften av bostäderna finns i flerbostadshus i attraktiva lägen. Näringslivet i Danderyd präglas av verksamheter inom vård samt inom andra kunskapsintensiva verksamheter. Arbetsplatserna ligger företrädesvis längs E18. Danderyd har en hög förvärvsfrekvens men flertalet arbetsföra arbetar utanför kommunen. Det är dock fler som pendlar utifrån till sitt arbete i Danderyd än tvärtom. Kommunen har den högsta utbildningsnivån i landet. Skolan har en god kvalitet och många väljer att gå vidare till högskolestudier. Danderyd har ett utmärkt kommunikationsläge idag och vid Danderyds sjukhus kommer en viktig kommunikationspunkt att utvecklas när pendeltåget byggs ut med ett stationsläge vid sjukhuset. Danderyds läge nära Stockholms innerstad innebär att kommunen är attraktiv både som bostadsort och för etablering av arbetsplatser. Översiktsplanens genomförande Översiktsplanen fyller tre viktiga funktioner. Den ger en bild av kommunens framtida utveckling, den kan användas som vägledning för myndigheters och andra aktörers agerande och beslut och den utgör underlag för dialog mellan kommun och stat om de allmänna intressenas (riksintressenas) innebörd och avgränsning. Översiktsplanen omfattar hela kommunen och ska aktualiseras under varje mandatperiod. För att få ett bra planeringsunderlag är det viktigt med en bred dialog med invånarna i kommunen och med andra intressenter. En aktiv planeringsprocess med information och diskussion om kommunens utveckling är en förutsättning för en väl förankrad översiktsplan för kommunen. En av kommunfullmäktige antagen översiktsplan är vägledande för kommunens utveckling. Översiktsplanens förslag om viss markanvändning blir dock juridiskt bindande och får ekonomiska konsekvenser först när en detaljplan upprättats och antagits av fullmäktige. Detaljplaneprocessen följer plan- och bygglagens bestämmelser som också reglerar enskildas rättigheter och de allmänna intressena. Långsiktig hållbar utveckling Översiktsplanen är vägledande för kommunens inriktning mot en långsiktigt hållbar utveckling. Den visar på hur en fortsatt god livsmiljö kan utvecklas i Danderyd. Den byggda miljön som helhet ska ge skönhetsupplevelser och trevnad. De historiska och kulturella värdena som skapar Danderyds identitet och karaktär ska bevaras och utvecklas. När nya byggnader uppförs har estetiska och arkitektoniska värden hög prioritet. Boendemiljön ska ha hög kvalitet med nära till goda kommunikationer och nära till naturområden för rekreation och naturupplevelser i trivsamma, levande och naturliga miljöer. Den värdefulla naturmarken ska skötas så att den biologiska mångfalden säkerställs. Danderyd ska verka för att utveckla goda regionala kommunikationer med ny spårbunden trafik och utökat stombussnät. Det kollektiva resandet ska utgöra stommen i ett utvecklat miljöanpassat trafiksystem. Danderyds utveckling mot ett hållbart samhälle innebär också att den tekniska infrastrukturen ska utvecklas mot miljömässigt och ekonomiskt hållbara system. Miljöbelastningarna ska minska. 5 Kapitel 1 - Sammanfattning

6 Visioner och mål för framtiden Danderyds kommun ska utvecklas så att de olika kommundelarna sammanbinds. Genom att utveckla en attraktiv bebyggelse längs E18 kan barriäreffekterna och därmed störningarna från E18 minska. Danderyds identitet som bygger på trädgårdsstadens värden med en bebyggelse integrerad i naturmiljön ska bevaras. Invånarna i Danderyd erbjuds ett varierat bostadsutbud i boendemiljöer med speciella kvaliteter. I Danderyd ska det finnas konkurrenskraftig och varierad handel och annan service för invånarna. Näringslivet ska ges förutsättningar till fortsatt utveckling i goda kommunikationslägen. Utvecklingsområden Den utveckling av bebyggelsen som föreslås i översiktsplanen är koncentrerad till stråket längs E18 som i dag utgör en bullerstörd barriär genom kommunen. Översiktsplanen redovisar flera utvecklingsområden längs E18. För Knutpunkt Danderyd, området vid Danderyds sjukhus och de obebyggda markområdena på ömse sidor om E18, ska en fördjupad översiktsplan tas fram för att studera olika utvecklingsalternativ närmare. Ett av de alternativ som ska studeras är vilka effekter en överdäckning av E18 får på området samt om den är ekonomisk genomförbar. Ett utvecklingsområde finns också vid Mörby centrum. Området kan utvecklas i flera riktningar, även över E18, och innehålla både handel, verksamheter och bostäder. Det tredje stora utvecklingsområdet ligger längs Enebybergsvägen norr om Edsbergsvägen. Kommunikationer Den planerade starka tillväxten inom nordostsektorn kommer att skapa ett växande kommunikationsbehov genom Danderyd. Att utveckla de kollektiva kommunikationerna med en pendeltågslinje under jord med en station vid Knutpunkt Danderyd är väsentligt för att begränsa de negativa effekterna av trafiken. Inom kommunen bör trafiknätet utformas så att alla invånare med rimlig lätthet får tillgång till Danderyds och regionens utbud och aktiviteter. Värdefulla kulturmiljöer Trädgårdsstaden med en varierad bebyggelse och gator, platser och kvarter utformade efter naturens förutsättningar är en del av Danderyds identitet och ska bevaras. Stora delar av Djursholm och Stocksund är kulturmiljöer av riksintresse. De oregelbundna planmönstren uppbyggda kring Djursholmsbanan, de stora naturtomterna och de stora villorna med stilideal från olika tidsepoker är kännetecknande för Kapitel 1 - Sammanfattning 6

7 7 Kapitel 1 - Sammanfattning

8 områdena och har bedömts vara av riksintresse för kulturmiljövården. Översiktsplanen redovisar elva riksintresseområden. I kommunen finns förutom riksintressena ett stort antal miljöer och enskilda byggnader av kulturhistoriskt intresse som är skyddsvärda. Bebyggelsen uppförd under 50- och 60- talen är under ett starkt förändringstryck. Avsikten är att inventera den bebyggelsen för att kunna beskriva och ta tillvara de kulturhistoriska värdena. Värdefulla naturmiljöer Danderyd präglas av den nära tillgången till naturoch parkområden med naturvärden ur såväl ett regionalt som ett lokalt perspektiv. Naturområdena har stor betydelse både för friluftslivet och för den biologiska mångfalden. Kommunens långa kuststräcka med promenader längs Edsvikens och Värtans stränder erbjuder särskilda skönhetsvärden och möjlighet till bad- och båtliv. Två badsjöar finns inom kommunen. I Danderyd ska de ekologiskt känsliga områdena värnas. Natur- och vattenområdena ska skötas så att naturvärdena och friluftsvärdena säkerställs. I Danderyd ska naturområdena ge invånarna tillgång till varierande naturupplevelser. Danderyds strandområden ska vara tillgängliga för invånarna och erbjuda utblickar med skönhetsvärden. Det ska också finnas fritidsanläggningar i Danderyd som erbjuder invånarna ett rikt utbud av aktiviteter. Kapitel 1 - Sammanfattning 8

9 Inledning 2 Vad är Översiktsplan 2005? Översiktsplanen är kommunens viktigaste strategiska instrument för långsiktig utveckling av mark och vatten. Enligt plan- och bygglagen (PBL) ska den fysiska planeringen utgå från en helhetssyn om ett hållbart samhälle. Den ska medverka till att de förändringar som görs främjar en god livsmiljö. Den ska visa på hur kommunen kan utvecklas i hållbar riktning och visa på samspelet mellan bebyggelse, infrastruktur, mark och vatten. Olika sakintressen ska vägas mot varandra och då avses inte enbart frågor om markanvändningen utan såväl ekologiska som samhällsekonomiska, sociala och kulturella aspekter av samhällsutvecklingen. I vissa fall kan ställningstaganden i olika sektorsplaner behöva följas upp med markreservationer i översiktsplanen. Översiktsplanen visar kommunens inriktning på den övergripande samhällsutvecklingen. Lagkrav Enligt plan- och bygglagen skall varje kommun ha en aktuell plan för hur mark och vattenområden inom kommunens hela område skall användas och hur den byggda miljön skall utvecklas och bevaras. Översiktsplanen skall behandla det som kallas allmänna intressen exempelvis vilka natur- och kulturvärden vi vill slå vakt om, var vi kan tänka oss bygga bostäder eller på vilket sätt behovet av förbättrade kommunikationer bäst tillgodoses. Planläggningen ska enligt PBL främja en ändamålsenlig struktur och en estetiskt tilltalande utformning av bebyggelsen, grönområden och anläggningar. Av planen skall vidare framgå vilka miljö- och riskfaktorer som skall beaktas när beslut tas om viss användning av mark eller vattenområde samt hur gällande miljökvalitetsnormer kommer att iakttas. Översiktsplanen ska också redovisa riksintressena. Riksintressen kan vara skyddsvärda natur- och kulturområden, försvarsanläggningar, viktigare vägar osv. PBL ställer också krav på att avvägningarna som görs i översiktsplanen mellan olika intressen ska belysas i konsekvensanalyser. Dessa ska underlätta förståelsen av översiktsplanen och underlätta en samlad bedömning av hur olika intressen påverkas. Det är kommunens ansvar att bevaka de allmänna intressena i dialog med andra parter. Styrkan med översiktsplanen som kommunens samlade strategiska utvecklingsdokument är att den går igenom en formell demokratisk process där den enskilda människan har möjlighet att påverka innan kommunfullmäktige antar planen. Genom ett aktivt medborgarinflytande blir kommunens beslutsunderlag bättre samtidigt som invånarna och andra intressenter får en större insyn och påverkan på planarbetet. Översiktsplanen är också det instrument där diskussionen förs mellan kommun och länsstyrelse om synen på de allmänna intressena och hur riksintressena skall tillgodoses. I översiktsplanen gör kommunen sina avvägningar och den kan därför ses som ett avtal mellan stat och kommun om dessa frågor. Genom kommunfullmäktiges beslut att anta översiktsplanen markeras kommunens mening och vilja. Det blir en signal till invånarna, till grannkommuner, regionala instanser, fastighetsägare och andra aktörer hur kommunen kan komma att utvecklas. Eftersom översiktsplanen inte är rättsligt bindande måste dess intentioner om markanvändningen säkerställas och slutligen fastläggas genom detaljplanering, bygglov mm. Plan- och bygglagen och miljöbalken Plan och bygglagen är nära kopplad till miljöbalkens hushållningsregler. PBL:s bestämmelser syftar till att främja en samhällsutveckling med jämlika och goda sociala levnadsförhållanden och en god och långsiktigt hållbar livsmiljö för människorna i dagens samhälle och för kommande generationer. Miljöbalken trädde i kraft I den finns grundläggande bestämmelser om hushållning med mark, vatten och fysisk miljö. Bestämmelserna syftar till 9 Kapitel 2 - Inledning

10 att främja en hållbar utveckling som innebär att nuvarande och kommande generationer tillförsäkras en hälsosam och god miljö. Genom att miljöbalkens allmänt hållna bestämmelser konkretiseras i översiktsplanen blir de också möjliga att tillämpa vid prövning enligt PBL och en del andra lagar. Miljökonsekvensbeskrivningar - MKB Alla detaljplaner som leder till förändringar med betydande påverkan på miljö eller hälsa ska innehålla en miljökonsekvensbeskrivning. Den ska innehålla en samlad bedömning av åtgärdernas inverkan på miljö, hälsa och mark- och vattenhushållning. En översiktsplan ska innehålla en konsekvensbeskrivning och en redovisning av hur miljöaspekterna följs upp. Miljömålen Riksdagen antog 1999 femton miljökvalitetsmål för ekologisk hållbarhet samt ett sextonde i november Dessa mål är av övergripande karaktär. De beskriver den kvalitet eller det tillstånd för den svenska miljön och dess natur- och kulturresurser som är långsiktigt ekologiskt hållbar. Miljökvalitetsmålen med delmål ska ge ledning för att bedöma vad en ekologiskt hållbar utveckling innebär. Den fysiska planeringen spelar en viktig roll då så gott som samtliga miljökvalitetsmål har koppling till bebyggelse, trafik, energi, natur- och kulturmiljö. I översiktsplanen ska kommunen därför konkretisera hur de nationella och regionala miljömålen och miljökvalitetsmålen kan anpassas till den lokala nivån. Miljökvalitetsmålen ska vara vägledande för samhällsplaneringen och tillämpningen av miljöbalken. Handlingsprogrammet för arkitektur, formgivning och design Det arkitekturpolitiska handlingsprogrammet är regeringens handlingsprogram med förslag och åtgärder för att utveckla och förbättra den byggda och gestaltade miljön. Det tar upp nationella mål, förändringar i lagstiftningen samt statens och kommunens ansvar. Handlingsprogrammet framhåller betydelsen av de estetiska värdena i vår miljö och har bl a lett till tillägg i plan- och bygglagen att de estetiska värdena ska beaktas vid planläggning samt att de estetiska värdena ska beaktas vid byggnaders placering så att de till sin form och färg passar in och bidrar till en god helhetsverkan. Översiktsplan 99 för Danderyds kommun Sammanfattning och aktualitet För Danderyds kommun finns en gällande översiktsplan som antogs av kommunfullmäktige Ledmotivet för översiktsplan -99 är att säkerställa pågående markanvändning samtidigt som beredskap skapas för framtida bostadsbyggande i synnerhet för människor med särskilda behov. Bevarandeaspekterna väger tungt i planen. Förändringarna är måttliga och sker så långt möjligt med anpassning till befintlig miljö. De större utbyggnaderna enligt översiktsplanen är nu genomförda eller pågår. Efter det att översiktsplanen antogs har nya förutsättningar tillkommit genom miljöbalken samt de nationella miljömålen. Det är också angeläget att studera nya utbyggnadsområden i ett större sammanhang. Översiktsplan 05 Översiktsplanens tidsperspektiv är 10 år till För de strategiskt långsiktiga frågorna har översiktsplanen en tidshorisont på 25 år till Översiktsplan - 05 behandlar även energifrågorna och beskriver kommunens inriktning mot en effektivare energianvändning och blir därigenom kommunens energiplan. Kommunens planering för bostadsförsörjningen är också en del av översiktsplanen. Planprocessen Arbetet med Översiktsplan - 05 påbörjades under våren Samråd skedde under våren 2005 med invånarna i Danderyd, de politiska partierna, myndigheter, organisationer m fl. Utställningen av förslaget ägde rum under tiden 12 december 2005 till 24 februari Kapitel 2 - Inledning 10

11 Allmänna förutsättningar 3 med flerbostadshus och områden för verksamheter särskilt centralt i kommunen med anknytning till Mörby centrum och Danderyds sjukhus. Historik Danderyd är till ytan en av de minsta kommunerna i Sverige. Landarealen uppgår till 26,5 km2. Den har sin nuvarande omfattning efter sammanslagningar under och 70-talen av Djursholms stad, Stocksunds köping och Danderyds köping inklusive Enebyberg. Danderyd befolkades först under senare delen av järnåldern (500 f Kr 1100 e Kr). Vid övergången till kristen tid (1000-talet) bör det ha funnits minst nio gårdar i Danderyd och befolkningen kan ha uppgått till 90 personer. Då landet blev kristet övergavs bygravfälten och en kyrka uppfördes i varje socken. Danderyds kyrka byggdes senast omkring år 1400 men där har troligen funnits en tidigare kyrka. Under medeltiden byggdes flera gårdar. Gårdarna Sätra, Nyby, Stockby och Långängen är omnämnda först under 1400-talet då också Djursholm anlades. När Djursholms gods såldes 1889 påbörjades utbyggnaden av dagens villasamhälle. Stocksunds och Djursholms villastäder grundades på tidens värderingar om ett mera naturnära boende än vad stenstaden erbjöd. Roslagsbanan hade stor betydelse för samhällenas utveckling. Banan var också en förutsättning för tillkomsten av Enebybergs villasamhälle i norr. Även i Danderyd dominerar småhusbebyggelse som till stor del är uppförd mellan 1930 och Mörby lasarett invigdes 1922 och bytte sedan namn till Danderyds sjukhus i samband med expansionen och invigningen av det nya komplexet Mörby centrum byggdes till i samband med tunnelbanans förlängning till kommunen i början på -70-talet. Efter 1960 har det tillkommit flera områden Tidigare översiktsplaner I Danderyd är andelen bebyggd markyta i förhållande till total markyta bland de högsta i regionen. Den obebyggda, norra delen av kommunen, Rinkebyskogen, ingår i en regionalt värdefull grönstruktur och är en omistlig tillgång som stadsnära rekreationsområde. Tidigare har diskuterats att använda en del av området för omfattande bostadsbebyggelse. I Översiktsplan samt i Generalplan 1981 reserverades den östra delen av Rinkebyskogen, Danderydsberg, för bostäder och arbetsplatser. Förutsättningarna var en bebyggelse med närhet till en utbyggd tunnelbana. Längs E18 reserverades mark för arbetsplatser och störande verksamheter samt för en ny anslutning till E18. I Översiktsplan 1999 har kommunen sett annorlunda på dessa frågor och har inte varit beredd att acceptera mer bebyggelse än Annebergsområdet i skogens norra del (80-90 bostäder inklusive sjukhem) samt fortsatta utredningar om markutnyttjandet mellan kraftledningen och Enebybergsvägen. För huvudparten av Rinkebyskogen föreslog översiktsplanen att ett naturreservat skulle inrättas. Översiktsplan 1999 redovisar också ett reservat för överdäckning eller tunnelförläggning av väg E18 för att säkra en sådan möjlighet på lång sikt. Danderyd idag Befolkning Danderyds kommun har ca invånare. Till skillnad från riket som helhet har kommunen haft ett födelseöverskott sedan Kapitel 3 - Allmänna förutsättningar

12 Befolkningen har ökat då kommunen både har ett födelseöverskott och flyttningsöverskott och den kommer troligen att fortsätta öka. Antalet barn ökar då många familjer med barn söker sig till Danderyd. Samtidigt blir de äldre i Danderyd ännu äldre. Det är framförallt antalet invånare över 85 år som ökar. Under 1990-talet har andelen invandrare ökat i regionen och uppgick 2003 till 19,7 % av befolkningen. I Danderyd har 13,7 % av invånarna utländsk bakgrund, vilket är något högre än rikets 12.8 %. I Danderyd finns människor från 73 länder representerade, medan motsvarande siffror för länet och riket är 179 respektive 195. Förvärvsfrekvens Förvärvsfrekvensen i Danderyd är något högre än för länet och riket Förvärsfrekvensen/förvärsintensiteten i Danderyd är något högre än för länet och riket. Förvärsfrekvens mäts genom att beräkna kvoten mellan försvärvsarbetande år som bor i regionen och antalet boende i regionen totalt i samma åldersgrupp. Antal personer med utländsk bakgrund efter födelseland/medborgarskap i Danderyd Totalt fanns det personer med utländsk bakgrund från 73 olika länder i kommunen Ambassader ej medräknade. Pendling Många rör sig över kommungränserna till och från sitt arbete. Av danderydsborna arbetar ungefär personer utanför kommunen, de flesta i Stockholms innerstad. Endast ca arbetar inom kommunen. Det goda kommunikationsläget ger upphov till stora pendlingsströmmar i båda riktningarna vilket innebär att tillgången till en större arbetsmarknad inom rimliga reseavstånd ökar för individen samtidigt som företagen får lättare tillgång till rätt kompetens. Näringsliv Det finns ca arbetsplatser i Danderyd. Mer än 40 % av dessa finns inom vård och omsorg (Danderyds sjukhus m fl) men även branscherna handel/kommunikation respektive finansiell verksamhet/företagstjänster sysselsätter många personer. Förvärvsarbetande dagbefolkning 2002 i Danderyd efter näringsgren. Dagbefolkning Staplarna ovan visar att man pendlar mest från Stockholms stad till Danderyd. På andra och tredje plats pendlar man från Täby och Österåker. Det pendlas även mycket från Sollentuna och Vallentuna. Generellt sätt pendlas det mycket från Nordostkommunerna, dvs: Täby, Österåker, Vallentuna och Norrtälje till Danderyd. Utbildning Skolan i Danderyd kännetecknas av kvalitet, valfrihet och mångfald och ska även i ett internationellt perspektiv visa goda kunskapsresultat. Skolan har en pedagogisk bredd och på gymnasienivå inriktningar mot såväl entreprenörskap som spetskunskap. Eleverna har genomgående en hög kunskapsnivå i Danderyd. Danderydsborna har den högsta utbildningsnivån i Sverige, ca 49 % av befolkningen har en eftergymnasial utbildning på minst tre år. Kapitel 3 - Allmänna förutsättningar 12

13 Utbildningsnivå för Danderyd och riket, år. Bebyggelse Bebyggelsen i kommunen utgörs av ett centralt stråk med huvudsakligen flerbostadshus i högre bebyggelse, samt till stor del en varierad villabebyggelse av trädgårdskaraktär i övriga områden. På grund av den täta bebyggelsen inom det centrala stråket är Danderyd förhållandevis högt exploaterat. Av antalet bostäder finns ca 55 % i småhus och resten i flerbostadshus. Kulturhistorisk bebyggelse Kommunen tar ett ansvar av regional betydelse genom att vårda den kulturhistoriskt värdefulla bebyggelsemiljön med ett byggnadsbestånd som är unikt i Stockholmsområdet och som till stora delar är av riksintresse. Kommunikationer Kommunen har goda kommunikationer tack vare E 18, tunnelbanan, Roslagsbanan och stombussarna. Kommunen arbetar aktivt tillsammans med övriga nordostkommuner att tillskapa nya spårförbindelser med regionaltåg, utbyggnad av tvärförbindelser samt bättre tillgänglighet till Arlanda. Teknisk infrastruktur Kraftledningstråk som ingår i kraftförsörjningen till Stockholm går genom Danderyd. Ledningarna påverkar befintlig bebyggelse och naturmiljö och innebär också en begränsning för utvecklingen i Danderyd. Pågående utredningar för Storstockholms kraftförsörjning kommer att innebära att ledningarna genom kommunen planeras om och markförläggs. Danderyd i omvärlden Danderyds geografiska läge nära Stockholms innerstad skapar flera av de förutsättningar som påverkar hur Danderyd kan utvecklas. Innerstaden med många arbetsplatser och stort utbud av kultur och service är regionens kärna. Av detta följer att Danderyd med kort avstånd till city är attraktiv både som bostadsort och för etablering av företag. Regionala förutsättningar Enligt den regionala utvecklingsplanen, RUFS, har Stockholmsregionen en unik roll i internationella nätverk och är på väg att utvecklas till en av världens mest innovativa stadsregioner. Den fungerar också alltmer som ett centrum i Östersjöområdet där utbytet mellan storstäderna stärks. I Sverige har Stockholmsregionen en särställning genom sin befolkningsstorlek och koncentration av företag och myndigheter. Enligt RUFS är det viktigt att förstärka regionens innovationsmiljö genom att utveckla täta miljöer för lärande och forskning. Avgörande för en sådan utveckling är att det finns tillgång till högutbildad arbetskraft och till goda kollektivtrafiklägen i knutpunkter samt förutsättningar för samverkan mellan olika aktörer i samhället som forskning, universitet och sjukhus. I Danderyd finns dessa förutsättningar för utveckling vid Danderyds sjukhus med det goda kommunikationsläget och närheten till universitet och högskola. Regionalt samarbete Stockholmsregionen är i huvudsak en enkärnig struktur. Tyngdpunkten förskjuts nu successivt utåt i takt med utbyggnaden av infrastrukturen och arbetsmarknadens efterfrågan på arbetskraft. I RUFS planeras för en flerkärnig struktur där en del av kärnorna redan idag har en koncentration av verksamheter och bostäder medan andra har en tillväxtpotential i framtiden. En flerkärnig struktur bedöms ge bättre förutsättningar för ekonomisk tillväxt samt en mer hållbar stadsutveckling. En förutsättning är att de yttre regionkärnorna kan utvecklas till viktiga regionala samhällscentra. De ska ha hög tillgänglighet i kommunikationsnäten och vara en naturlig etableringsplats för såväl näringsliv som offentlig verksamhet. De bör också utveckla en ny intressant stadsbygd med hög kvalitet i den byggda miljön. När de nya kärnorna kan erbjuda attraktiva lokaliseringsmöjligheter för såväl näringsliv som kulturverksamheter och service kommer utbudet av arbetsplatser att öka i ytterområdena. Den lokala arbetsmarknaden kommer att bli mer varierad samtidigt som många människor får lättare att finna ett jobb som passar dem inom bekvämare reseavstånd hemifrån. Danderyd samarbetar med övriga nordostkommuner, Täby, Vallentuna, Norrtälje, Österåker och Vaxholm, inom UNO Utveckling nordost. UNO kommunerna har antagit en gemensam avsiktsförklaring för samarbetet som innebär att man ska samverka för att utveckla E18-stråket med en regional kärna till gagn för nordostsektorns utveckling och tillväxt. Befolkningstillväxt Bostadsbyggandet i regionen har inte varit till- 13 Kapitel 3 - Allmänna förutsättningar

14 räckligt och bristen på bostäder innebär att Stockholmsregionen inte har utvecklats i den takt som planerats. UNO-kommunerna har gemensamt ställt sig bakom en utveckling med ca nya invånare och nya arbetstillfällen i nordostsektorn enligt intentionerna i RUFS. Därför har UNO-kommunerna utarbetat en vision för en utbyggd infrastruktur med regionaltåg samt en regional kärna i nordostsektorn. Infrastruktur Idag har nordostsektorn som helhet den lägsta kollektivtrafikstandarden i Stockholmsregionen. För att den i RUFS föreslagna utvecklingen av sektorn ska kunna genomföras krävs omfattande satsningar på trafikinfrastrukturen såväl radiellt som med tvärförbindelser. Goda förbindelser med Arlanda är också av stor betydelse för en fortsatt tillväxt i nordostsektorn. I Danderyd kommer ett viktigt kommunikationscentrum i det regionala kommunikationsnätet att utvecklas vid Danderyds sjukhus. Kommunen har tillgång till såväl Roslagsbanan som tunnelbana och ett utbyggt busstrafiknät. Med en utbyggnad av en pendelstågslinje till nordostsektorn skapas förbindelser till de regionala kommunikationsstråken. Ett hållbart samhälle Sverige har lagt fast ett övergripande mål att till nästa generation lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta. Det svenska miljömålsarbetet för en hållbar utveckling grundas på skyddet av miljön, en hållbar försörjning och en effektiv användning av energi och andra naturresurser. Det syftar till att säkra god miljö och hälsa, ekonomisk tillväxt, välfärd och social rättvisa för nu levande och kommande generationer. Utgångspunkten för miljömålsarbetet är den definition som Brundtlandkommissionen slog fast 1988 att hållbar utveckling innebär att utvecklingen tillgodoser dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina behov. FN:s konferens i Rio de Janeiro 1992 utvecklade begreppet hållbar utveckling ur ett helhetstänkande med människan i centrum. Ett handlingsprogram för det 21:a århundradet, Agenda 21, togs fram. Enligt programmet ska riktlinjer arbetas fram lokalt för en förändring mot en hållbar utveckling. Danderyd har antagit ett lokalt Agenda 21 program där kommunens övergripande mål för hållbar utveckling anger att: Danderyd ska främja en långsiktigt hållbar utveckling och ta sin del av det globala ansvaret för mänsklighetens överlevnad. Inom dessa ramar skall kommunen verka för en fortsatt god livsmiljö i Danderyd. Bostadsområdet i Anneberg har byggts utifrån ett ekologiskt synsätt vilket bl a har lett till ett avancerat solvärmeprojekt med berglagring av överskottsvärme. Kapitel 3 - Allmänna förutsättningar 14

15 Utveckling av kommunen 4 Övergripande mål Den byggda miljön i Danderyd ska ge skönhetsupplevelser och trevnad. De historiska och kulturella värdena som skapar identitet och karaktär ska bevaras och utvecklas. En attraktiv bebyggelse vid E18 ska utvecklas som länkar samman kommunen och minskar störningarna från motorvägen. Danderyd ska erbjuda sina invånare ett varierat utbud av bostäder, arbetsplatser, service och kultur. Riktlinjer Ett program ska utarbetas med förslag till hur motorvägsstråket skall kunna formas till ett positivt stadsrum som, karaktäriserat av god arkitektur och mycket grönska, bidrar till att minska dess nuvarande barriäreffekt och i stället sammanfoga kommundelarna på ömse sidor av vägen. Kommunen ska ta fram en fördjupad översiktsplan för att utreda förutsättningarna för området vid E18, Knutpunkt Danderyd, med arbetsplatser, bostäder, handel och kultur. Danderyds identitet och kulturarv som trädgårdsstad ska vara utgångspunkt vid förtätning i den befintliga miljön. Kommunen ska ta tillvara och utveckla: Kommundelarnas särart Trädgårdsstadens bebyggelsemiljö Vackra platser och utblickar Vattenkontakten och den gröna miljön Som utvecklingsområden med behov av fördjupade studier avsätts: Knutpunkt Danderyd, området vid E18 och Danderyds sjukhus Området vid Mörby centrum Området öster om tekniska nämndhuset vid E18 Kraftledningsstråket mot Värtan Östra delen av Rinkebyskogen mm Nora torg Djursholms Ösby Eneby torg Samhällets identitet och kulturarv Uppbyggnaden av gator, parker, torg och kvar- ter skapar samhällets mönster och kvaliteter. Hur vår miljö är formad påverkar vårt sätt att leva och verka. Vi har ett behov av att kunna identifiera oss med vår omgivning och genom den stärka vår känsla av tillhörighet. Den byggda miljön är också ett uttryck för vår kulturhistoria och speglar olika tiders värderingar och skönhetsideal. Kulturmiljön har också betydelse för samhällets attraktionskraft. Mångfald, skönhet, trivsel, historia och identitet är viktiga för att miljön ska upplevas som attraktiv. Trädgårdsstadens ideal och en önskan att leva naturnära utanför storstadens täta miljö var grunden till utbyggnaden av kommunen och är fortfarande kännetecknande för Danderyd. Även flerbostadshusen ligger ofta i den gröna naturmiljön med närhet till goda kommunikationer. Utbyggnaden av centrumområden och arbetsplatser har skapat ett levande samhälle nära storstaden. Goda kommunikationer både kollektiva - och vägförbindelser gör att Danderyd blivit en alltmer integrerad del i storstadsstrukturen med god tillgång till hela regionens utbud av service, kultur, utbildnings- och arbetsplatser. E18-stråket utgör en barriär i kommunen med stor miljöpåverkan. Den avgränsar de olika kommundelarna från varandra och är en stor störningskälla. Stråket är samtidigt en stor potential och kan utvecklas till ett nytt område som berikar Danderyd med nya verksamheter, landmärken, stadsrum och utblickar. Överbyggnad av E18 kommer att studeras vid Knutpunkt Danderyd i en fördjupad översiktsplan. En tunnelförläggning av E18 på en längre sträcka skulle innebära att störningarna minskar avsevärt men förutsätter samtidigt en större bebyggelseutveckling på den marken som frigörs. Utvecklingsområden Som tidigare redovisats har UNO-kommunerna tillstyrkt förslaget i RUFS om utveckling av nordostsektorn med på sikt med nya invånare och nya arbetsplatser. Utbyggnaden som i huvudsak planeras i kommunerna norr om Danderyd kommer att få konsekvenser i form av bl a ökad genomfartstrafik genom kommunen. För att begränsa effekterna är det därför av största vikt att en kraftfull förbättring av kollektivtrafiken i nordostsektorn sker och att olika miljöåtgärder genomförs längs hela E18 genom kommunen. Kommunikationscentrat vid Knutpunkt Danderyd med en station på den planerade pendeltågslinjen, Roslagspilen, skall ses i det sammanhanget. 15 Kapitel 4 - Utveckling av kommunen

16 Utvecklingsområde - Knutpunkt Danderyd Kapitel 4 - Utveckling av kommunen 16

17 Knutpunkt Danderyd Vid Danderyds sjukhus kommer ett viktigt kommunikationscentra i nordostsektorn att utvecklas när den nya pendeltågslinjen byggs ut och ger nya förbindelser till övriga delar av Stockholmsregionen. Då skapas möjligheter att bygga bekväma och nära övergångar mellan tunnelbana, Roslagsbana, bussar och pendeltåg. Sambandet med Mörby centrum kan också förstärkas. Se flygbild här intill. Utvecklingsområdet för Knutpunkt Danderyd omfattar mark på ömse sidor om motorvägen som tillsammans med sjukhusets områden mot Edsviken ger stora möjligheter till utveckling. Sjukhuset planerar för stora utbyggnader under planperioden. Området från Stocksundet förbi sjukhuset är till stor del ett sterilt trafiklandskap som inte stämmer med Danderyd i övrigt. E18 med trafikplatser och lokalvägnätet med bussterminal och infartsparkering tar stora markområden i anspråk. E18 är dessutom en barriär som delar kommunen i två delar. Området behöver förskönas och skulle kunna användas mycket effektivare än idag. Här kan både attraktiva bostäder och arbetsplatser byggas. Nya arbetsplatser kan dessutom tjäna som effektiva bullerdämpare mellan E18 och bostadsbebyggelsen. En ny miljö kan byggas som minskar dagens barriär och förbinder samhällets inre delar med stråk som kan leda från Djursholm till Edsviken. Ett levande samhälle kan utvecklas där utrymme finns för boende, kultur, service och arbete. I hjärtat av Danderyd kan nya mötesplatser uppstå och goda förutsättningar för lokalisering av olika verksamheter skapas. En fördjupad översiktsplan behöver göras för området där olika alternativ till omvandling studeras närmare. Ett av de alternativ som då bör studeras är frågan om överdäckning av E18 vid sjukhuset och vilka effekter en sådan överdäckning skulle få på områdets gestaltning och miljö och om det är ekonomiskt genomförbart. Mörby centrum Mörby centrum rymmer idag handelsytor, kommunal service med bibliotek samt intilliggande bostadsbebyggelse. Flera större arbetsplatser ligger norr om Mörby centrum på ömse sidor om E18. Mörby centrum har goda förutsättningar att utvecklas ytterligare som centrumområde. På lång sikt kan det utgöra den norra delen av den bebyggelseutveckling som kan ske i E18 stråket med nära kontakt till de regionala kommunikationerna i Knutpunkt Danderyd. Se flygbild på sidan 18. Mörby centrum står inför en ombyggnad och utbyggnad av handelsytorna. Flera möjligheter till expansion av centrumområdet finns och det kan utvecklas i flera riktningar. De nuvarande tomterna för bensinförsäljning på ömse sidor om E18 kan bebyggas samtidigt som området i anslutning till entrén kan förtätas. En fördjupad översiktsplan bör tas fram för hela utvecklingsområdet vid Mörby centrum för att studera förutsättningarna för utveckling av området. Även vid Mörby centrum bör en överbyggnad av E18 studeras samt hur områdets kontakter med Knutpunkt Danderyd kan utvecklas. Området öster om tekniska nämndhuset vid E18 Området utgör en utbyggnadsreserv längs E18. Kraftledningsstråket 70 kv ledningen som korsar kommunen i ost- västlig riktning kommer att rivas senast innan utgången av Utvecklingsmöjligheterna för stråket från Roslagsbanan till Stockholmsvägen studeras när elförsörjningen till Lidingö har fått en annan lösning. Kommunen kommer att verka för att den nord-sydliga 220 kv luftledningen avvecklas. Rinkebyskogen östra delen Området i anslutning till Enebybergsvägen är i gällande översiktsplan utlagt som utredningsområde. Kraftledningen utgör områdets avgränsning i väster. Området har ett attraktivt läge med närhet till E18. I RUFS markeras området som del av regional stadsbygd med utbyggnadspotential. Verksamhetsområdet väster om Enebybergsvägen samt korsningen med Edsbergsvägen bör också studeras tillsammans med arbetsområdet mellan Enebybergsvägen och E18. Vid planläggning av området ska mark för en bensinstationsanläggning prövas. Se flygbild sidan 19. Nora torg Vid Nora torg finns utrymme att komplettera bebyggelsen med ytterligare bostäder. Vid Djursholm Ösbys station Vid Djursholm Ösbys station och inom det närliggande kvarteret Jarl finns möjlighet att utveckla bebyggelsen. Området har ett utmärkt kollektivtrafikläge vid Roslagsbanan. Eneby torg Eneby torg kan utvecklas med såväl bostäder som handel. 17 Kapitel 4 - Utveckling av kommunen

18 Utvecklingsområde vid Mörby centrum. Kapitel 4 - Utveckling av kommunen 18

19 Utvecklingsområde vid Rinkebyskogen - östra delen. 19 Kapitel 4 - Utveckling av kommunen

20 20

21 Boende och bostäder 5 Övergripande mål En långsiktigt hållbar boendemiljö i Danderyd innebär en bebyggd miljö som är hälsosam och har skönhets- och trevnadsvärden och som har god tillgång till kollektiva kommunikationer. Invånarna ska erbjudas ett varierat bostadsutbud så att man kan bo kvar i kommunen även då behoven förändras. Riktlinjer Kommundelarnas särart skall tillvaratas för att utforma boendemiljöer med speciella kvaliteter Nya bebyggelseområden ska företrädesvis planeras i lägen med goda kollektiva kommunikationer. Förslag om bebyggelseförtätning med små flerbostadshus inom befintliga fastigheter skall prövas positivt. Kommunal bostadsplanering Tillgång till en god bostadsmarknad är viktig för Stockholmsregionen som helhet. Befolkningsökningen i regionen har lett till att efterfrågan på bostäder är stor. Det är viktigt att det finns en rörlighet på bostadsmarknaden för att öka utbudet av olika bostäder i befintliga områden och i nyproduktion. Flyttningsmönstren visar att de flesta flyttar kortare sträckor. I Danderyd har befolkningen ökat med nästan 2000 personer sedan år 1990 och kommer troligen att fortsätta att öka. I Danderyd finns ett varierat bostadsutbud med bostäder i flerbostadshus, villor och gruppbostäder som underlättar för invånarna att kunna flytta när hushållssituationen förändras. Det totala antalet bostäder i Danderyd uppgick 2004 till Av dessa fanns cirka 55% i småhus och resten i flerbostadshus. Det finns många små lägenheter i Danderyd, så mycket som 25 % av det totala antalet bostäder inklusive småhusen är bostäder om 2 r o k eller mindre. Upplåtelseformerna var 2004 fördelade mellan hyresrätter, bostäder upplåtna som bostadsrätter och som var äganderätter. Under planperioden planeras för ett bostadsbyggande på cirka 700 lägenheter, företrädesvis i goda kollektivtrafiklägen. Bostadsbyggandet Under perioden färdigställdes 480 nybyggda bostäder i flerbostadshus samt 141 bostäder i småhus. Bostadsbyggandet lägenheter i flerbostadshus har under perioden byggts i strategiska lägen med hänsyn till goda kollektiva kommunikationer och service. 160 bostäder i småhus har byggts under samma period. Därutöver sker en kontinuerlig förtätning i den befintliga bebyggelsen och permanentning av fritidsbebyggelsen på Tranholmen med sammanlagt ca 20 bostäder/år. Charlottenberg Charlottenberg ligger högt beläget nära Edsviken och har tidigare ingått i sjukhusområdet. Det har bebyggts med ca 100 lägenheter i flerbostadshus. Den befintliga bebyggelsen inom området, som tidigare varit personalbostäder, innehåller huvudsakligen mindre lägenheter. Med den nya bebyggelsens större lägenheter har området fått en mer allsidig lägenhetssammansättning. Sikreno - Järnvägsdalen Den nya bebyggelsen ligger i det nedlagda spårom- 21 Kapitel 5 - Boende och bostäder

22 rådet efter omläggningen av Roslagsbanan. Området har ett centralt läge nära Stocksunds station. Nybebyggelsen omfattar 24 lägenheter i flerbostadshus. Anneberg Annebergsområdet söder om Enebyberg har bebyggts med 64 bostäder i gruppbebyggelse samt 40 gruppbostäder för äldre och 6 gruppbostäder för handikappade. Soltorpet 36 lägenheter i flerbostadshus och radhus har färdigställts i ett nybyggnads- och ombyggnadsprojekt på den gamla landstingsfastigheten. Mark i gällande detaljplaner Planlagd mark för utbyggnad av sammanlagt ca 140 nya bostäder i flerbostads och småhus finns i följande områden: Charlottenberg Sikreno Järnvägsdalen Kv Orren (f.d. Folkets hus) Kv Trädet (f.d. bussgaraget i Enebyberg) Strandängen (vid Svanholmsparken) Gruppbostäder och äldreboende Mark för gruppbostäder åt människor med speciella behov, eller för andra sociala servicebehov finns reserverade i gällande detaljplaner inom följande områden: Charlottenberg Anneberg Kv Sökvabäck (vid Norrängsgården) Sikreno - Järnvägsdalen Ny bostadsbebyggelse I Knutpunkt Danderyd är ambitionen att pröva en allsidig bebyggelseutformning med bostäder och verksamheter. Inom utvecklingsområdet vid Mörby centrum bör en komplettering med bostäder prövas. Vid Eneby torg kan komplettering av bostäder ske i samband med planläggning för en utökning av centrumbebyggelsen. När kraftledningarna genom bebyggelseområdena tas bort i kommunen ska markanvändningen prövas. Omvandlingsområde Tranholmen Tranholmen är en av öarna i Lilla Värtan. På ön finns ca 200 fastigheter varav mer än hälften bebos permanent. Bebyggelsetrycket är stort och permanentningstakten kommer att öka. Gällande översiktsplan anger att Tranholmen i första hand bör användas för fritidsboende. Ett nytt detaljplaneförslag är under utarbetande som medger större och flexiblare byggrätter vilket kommer att medföra fler permanentboende. Då Tranholmen inte har fastlandsförbindelse måste de boendes parkeringsbehov lösas på fastlandet. I samband med planläggning prövas olika parkeringslösningar inom det närliggande Strandängen. Studentbostäder Bristen på studentbostäder är stor i Stockholmsregionen. De goda kommunikationerna till universitetet och tekniska högskolan gör kommunen intressant för lokalisering av studentbostäder. Ändrad användning I äldre gällande detaljplaner finns mark avsedd för allmänt ändamål. Denna beteckning användes förr för bebyggelse som skulle inrymma verksamheter där stat, kommun eller landsting skulle vara huvudman t ex skolor, sjukhus, post eller telestation. Genom rationaliseringar och förändringar i samhället har i dag en del byggnader blivit lediga. För lokaler, som på detta sätt friställs, bör en annan användning t ex som bostäder eller annat som inte är störande för omgivningen kunna prövas genom detaljplaneläggning. Förtätning i befintlig bebyggelsemiljö En eftersträvansvärd hushållning med naturresurser kan uppnås genom att utnyttja redan byggda gator och ledningar och komplettera med bostäder i den befintliga bebyggelsemiljön. Det är också en fördel att kunna komplettera med nya bostäder i goda kollektivtrafiklägen. Sådana områden bör kunna prövas i ny detaljplan. I kommunen finns äldre stora villor där önskemål framförts om förändringar för att anpassa boendet till dagens förhållanden. Där så prövas lämpligt medger byggnadsnämnden att stora villor kan få innehålla flera bostäder. Ombyggnad ska prioriteras före nybyggnad. Kapitel 5 - Boende och bostäder 22

23 Näringsliv och handel 6 Övergripande mål Näringslivet i Danderyd ska ges förutsättningar till fortsatt utveckling i goda kommunikationslägen. I Danderyd ska det finnas konkurrenskraftig och varierad handel och annan service för invånarna. Riktlinjer I nya arbetsområden ska kommunen i första hand skapa attraktiva miljöer för tjänsteföretag samt för forsknings och kunskapsintensiva verksamheter. Kommunen ska underlätta vid etablering av handel för främst lokal service. Kommunen ska erbjuda hög service till företagen. Näringslivet i Danderyd Danderyd utgör en integrerad del av Stockholmsregionens arbetsmarknad. Närhet till city och Arlanda, goda kommunikationer med motorväg, tunnelbana och Roslagsbanan samt nära till vacker natur och välbelägna bostadsområden utgör viktiga lokaliseringsfaktorer för företagens vilja att etablera sig i Danderyd. Företagens krav på ökad kompetens innebär också en viktig lokaliseringsfördel eftersom Danderyd har en mycket hög andel högutbildade. I Danderyd dominerar kunskapsföretagen. De befintliga arbetsplatsområdena finns företrädesvis i ett stråk på ömse sidor om E18. Läget i E18- stråket innebär goda skyltlägen med bra tillgänglighet, nära till annan centrumservice samt nära till naturområden med bad och golfbanor. Danderyds sjukhus är den största arbetsgivaren i kommunen med ca 2500 anställda. Inom sjukhusområdet finns dessutom närliggande verksamheter vilket innebär att ca 5000 personer arbetar inom området. Handel Mörby centrum är Danderyds största köpcentrum centralt beläget i kommunen vid tunnelbanans slutstation. Kommunen ingår samtidigt i en större regional marknad med tillgång till såväl innerstadens utbud av varor och service som till de olika externa köpcentra norr om Stockholm. Konkurrensen om kunderna är därmed stor och det är därför viktigt att centrats attraktivitet och utbud kontinuerligt utvecklas för att möta det invånarna efterfrågar. Det är viktigt att invånarna har nära till ett varierat utbud av handel och service. Framtida arbetsplats- och handelsområden Det finns goda förutsättningar för en fortsatt utveckling av attraktiva arbets- och handelsplatser i kommunen speciellt i stråket längs E18. För Knutpunkt Danderyd innebär närheten till Danderyds sjukhus och de goda förbindelserna till universitetet, tekniska högskolan och övriga regionen att området kan bli mycket attraktivt för lokalisering av specialiserade kunskapsföretag, forskning och utbildning. Handeln är också av betydelse för att kunna utveckla ett allsidigt område med hög attraktivitet. En framtida utveckling av övrig infrastruktur med regionaltåg, tvärspårvägsanslutning samt snabbspårväg på Roslagsbanan innebär att Knutpunkt Danderyds strategiska läge i regionen ökar. Planlagd mark för arbetsplatser i gällande detaljplaner Mörbylund Vid Mörbylund finns planlagd mark för ca m2 kontor/arbetsplatser. Området ligger i direkt anslutning till utvecklingsområdet Knutpunkt Danderyd. Utformningen av bebyggelsen har stor betydelse för upplevelsen av området som helhet. Bebyggelsen längs E18 kommer att bli en del av skärmbebyggelsen från Inverness till Danderyds sjukhus och dämpa bullret från E18 mot bostadsbebyggelsen. Kv Bergudden Planlagd mark finns för m² kontorsyta norr 23 Kapitel 6 - Näringsliv och handel

24 Enmans väg Inom området som ligger söder om Enmans väg pågår planläggning för att ge förutsättningar för utbyggnad av ett handels och arbetsplatsområde om ca m2. Avsikten är bl a att pröva förutsättningar för en etablering av lågprishandel för livsmedel. om det befintliga kontorshuset i kvarteret. Den nya byggnaden kommer att dämpa bullret mot bostadsbebyggelsen. Pågående planläggning Mörby centrum Planläggning har påbörjats för att i en första etapp ge möjlighet till en utveckling av köpcentret. Arbetsplatser i bostadskvarter I många äldre planer finns möjligheter att använda marken för både bostäder och verksamheter av olika slag. Det kan gälla handel och hantverk. När villaområdena byggdes ut i början av förra seklet var det vanligt att en del av bostaden utnyttjades på detta sätt, särskilt i kommundelarnas centrala delar. Under årens lopp har verksamheterna i dessa lokaler förändrats eller upphört. Dagens behov av kompletterande verksamhet i anslutning till bostaden är annorlunda, men det finns fortfarande och kan komma att öka med hänsyn till den tekniska utvecklingen som gör distansarbete möjligt. Kommunen bör positivt pröva verksamheter som inte är störande för omgivningen, och i övrigt kan bedömas som lämpliga. Eneby torg Eneby torg innehåller också såväl kommersiell som offentlig service. För området har planläggning påbörjats för att kunna bygga ut med handel och bostäder. Rinkebyvägens förlängning Planläggning pågår om utvidgning av arbetsområdet vid Rinkebyvägen. Upplag för kommunens verksamheter Kommunens upplagsområde ligger i anslutning till Enebybergsvägen söder om Anneberg. Kapitel 6 - Näringsliv och handel 24

25 Offentlig service 7 Övergripande mål Kommunen ska ha ett bra utbud av service för invånarna. De kommunalt finansierade tjänsterna ska ha fortsatt hög kvalitet och god effektivitet oavsett vilken huvudman som utför dem. Riktlinjer De kommunala uppgifterna skall fullgöras där de efterfrågas och där de kan lösas bäst. Genom kundval ska ett ökat utbud av tjänster och tjänsteproducenter stimuleras och därmed invånarnas valmöjligheter öka. Bostäder för personer med särskilda bostadsbehov skall integreras med övrig bostadsbebyggelse. Samhället skall anpassas för funktionshindrade enligt en handlingsplan för ökad tillgänglighet. Allmänt Invånarna ska ha tillgång till samhällsservice i form av barnomsorg, skolor och äldreomsorg. Barnstugorna bör smälta in i bostadsområdena. Skolor nära hemmet kan man gå eller cykla till vilket minskar behovet av biltransporter till fördel bl a för samhällets ekologiska hållbarhet. Med bostäder för äldre kan de gamla bo kvar i en miljö som de är vana vid. Detsamma gäller för dem som har särskilda boendebehov, till exempel personer med funktionshinder. Skolor och förskolor I Danderyds kommun har föräldrarna rätt att välja den barnomsorg och skola man önskar oavsett om den bedrivs i enskild eller kommunal regi och om den nyttjas i den egna kommunen eller i annan kommun. Kommunen har ett särskilt ansvar för barn i behov av stöd och stimulans. I kommunen finns ett flertal privata förskolor och fristående skolor etablerade med en mångfald pedagogiska inriktningar som erbjuds på alla nivåer. Förskolor I kommunen finns 18 kommunala och 18 övriga förskolor som sammanlagt har en kapacitet av 1800 platser. Behovet av lokaler som väntas öka i Danderyd under en femårsperiod kan tillgodoses genom tillbyggnadsmöjligheter, alternativt paviljonger vid befintliga förskolor. Planlagd mark i gällande detaljplan reserveras för förskola i den inre delen av kv Kompassen i Enebyberg. Grundskolor I kommunen finns 11 kommunala och fyra fristående skolor, år F-6, samt två kommunala och en fristående skola, år 7-9. De kommunala skolorna har 3800 platser och den fristående verksamheten 680 platser. Ca 260 danderydselever går i skolor utanför kommunen medan ca 200 externa elever går i Danderyds grundskolor. Kapaciteten är idag fullt utnyttjad. De närmaste fem åren beräknas antalet barn till grundskolan att öka med ca 100 framförallt i V Danderyd. Utbyggnadsbehovet kan tillgodoses inom befintliga byggrätter. Gymnasieskolor I Danderyd finns fem gymnasieskolor för ungdomar, Danderyds gymnasium som är kommunal, Viktor Rydbergs gymnasium, Marina läroverket, Walthers gymnasium och EU IT gymnasiet. Kommunal vuxenutbildning på grundläggande och gymnasial nivå bedrivs inom kommunen vid Danderyds gymnasium. Vuxenutbildning bedrivs även på Didaktus utbildningar inom omvårdnad. Marina läroverket erbjuder en tvåårig kvalificerad marinteknisk och marinbiologisk yrkesutbildning. Danderyd, Täby, Vallentuna, Vaxholm och Österåker samverkar kring planering av gymnasieskolans verksamhet för att skapa ett så rikhaltigt pro- 25 Kapitel 7 - Offentlig service

Översiktsplan för Danderyds kommun

Översiktsplan för Danderyds kommun Översiktsplan för Danderyds kommun Arbetet med översiktsplanen Arbetet med framtagandet av en ny översiktsplan för Danderyds kommun leds av en politisk styrgrupp som består av kommunstyrelsens arbetsutskott,

Läs mer

5. Befolkning, bostäder och näringsliv

5. Befolkning, bostäder och näringsliv 5. Nationella mål Det här kapitlet berör det andra folkhälsomålet Ekonomiska och sociala förutsättningar. Ekonomisk och social trygghet är en av de mest grundläggande förutsättningarna för folkhälsan.

Läs mer

Förslag till ny ÖVERSIKTSPLAN FÖR GÖTEBORG. Presentation på Visioner för ett hållbart växande Västsverige , Ylva Löf

Förslag till ny ÖVERSIKTSPLAN FÖR GÖTEBORG. Presentation på Visioner för ett hållbart växande Västsverige , Ylva Löf Förslag till ny ÖVERSIKTSPLAN FÖR GÖTEBORG Process till antagande BN-beslut Samråd BN-beslut Utställning BN-beslut Godkänd Antagande KF STRATEGIER FÖR STADENS UTBYGGNAD Bygg och utveckla centralt! Komplettera

Läs mer

NÄRINGSLIVSPOLICY FASTSTÄLLD AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2012-06-11. Näringslivspolicy. för Vallentuna kommun

NÄRINGSLIVSPOLICY FASTSTÄLLD AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2012-06-11. Näringslivspolicy. för Vallentuna kommun NÄRINGSLIVSPOLICY FASTSTÄLLD AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2012-06-11 Näringslivspolicy för Vallentuna kommun Näringslivspolicy Innehåll Näringslivspolicy... 1 1. Inledning... 1 2. Syfte... 1 3. Övergripande planer

Läs mer

STOCKHOLMS ÖVERSIKTSPLAN UTSTÄLLNING

STOCKHOLMS ÖVERSIKTSPLAN UTSTÄLLNING STOCKHOLS ÖVERSIKTSPLAN UTSTÄLLNING Kortversion, maj 2009 Framtida Stockholm formas idag! Stockholm har vuxit kraftigt de senaste åren och mycket pekar på en fortsatt tillväxt. Denna utveckling ställer

Läs mer

Västerås översiktsplan 2026 med utblick mot 2050

Västerås översiktsplan 2026 med utblick mot 2050 Västerås översiktsplan 2026 med utblick mot 2050 En sammanfattning Västerås översiktsplan 2026 lägger grunden för den fortsatta fysiska planeringen på kort och lång sikt. Planen sätter ramarna för mer

Läs mer

Kulturmiljövård. Riktlinjer Kulturhistoriskt värdefulla miljöer skall skyddas mot åtgärder som påtagligt kan skada kulturvärdena.

Kulturmiljövård. Riktlinjer Kulturhistoriskt värdefulla miljöer skall skyddas mot åtgärder som påtagligt kan skada kulturvärdena. Kulturmiljövård 8 Övergripande mål De kulturhistoriska värden som har betydelse för Danderyds identitet och karaktär ska beaktas när nya byggnader uppförs i den befintliga bebyggelsemiljön. Estetiska och

Läs mer

Fördjupning av översiktsplanen för Norra Vallentuna & Lindholmen (FÖP)

Fördjupning av översiktsplanen för Norra Vallentuna & Lindholmen (FÖP) Fördjupning av översiktsplanen för Norra Vallentuna & Lindholmen (FÖP) Informationsmöte 2014-01-30 Kvällens upplägg Välkomna! Mats Eriksson, planchef, Vallentuna kommun Vallentuna i regionen Lisette Calleberg,

Läs mer

Simrishamns kommun. Geodatasamverkan Skåne Simrishamn

Simrishamns kommun. Geodatasamverkan Skåne Simrishamn Simrishamns kommun Geodatasamverkan Skåne Simrishamn 2017-05-19, Anna Eliasson, Enhetschef Plan & bygglov, Samhällsbyggnadsförvaltningen, Simrishamns kommun Välkomna! Vår vision Boendeattraktivitet Simrishamn

Läs mer

Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler

Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stads Bostadsbyggnadsprogram Bostadsbyggnadsprogram 1 Borås Stads styrdokument» Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för Borås program

Läs mer

F Ö R S L A G 11 V I S I O N O C H Ö V E R G R I P A N D E S T R A T E G I E R Järna 2025 - En kreativ småstad i en ekologisk landsbygd År 2025 är Järna en ort med karaktär av småstad där närheten till

Läs mer

Stora Höga med Spekeröd

Stora Höga med Spekeröd Stora Höga med Spekeröd Bakgrund Stora Höga är ett samhälle som byggts ut kraftigt under senare tid. Läget nära järnväg och motorväg med goda kommunikationer åt både norr och söder samt närheten till bad,

Läs mer

Regional inriktning för transportsystemet i Stockholms län. Remissvar

Regional inriktning för transportsystemet i Stockholms län. Remissvar 2012-10-26 Stockholm Nordost Mikael Engström Länsstyrelsen i Stockholms län tel. dir: 076 643 96 70 Analysenheten, Robert Örtegren Shula Gladnikoff Box 220 67 tel. dir. 076 643 96 73 104 22 Stockholm Regional

Läs mer

RUFS 2010 - aktualitet och användbarhet Remissvar från Stockholm Nordost

RUFS 2010 - aktualitet och användbarhet Remissvar från Stockholm Nordost 2013-12-06 Handläggare: Mikael Engström Stockholms läns landsting tel. dir: 076 643 96 70 registrator.lsf@sll.se Shula Gladnikoff Diarienummer LS 1304-0578 tel. dir. 076 643 96 73 RUFS 2010 - aktualitet

Läs mer

Miljökonsekvensbeskrivning för ansökan om nytt tillstånd enligt miljöbalken

Miljökonsekvensbeskrivning för ansökan om nytt tillstånd enligt miljöbalken Stockholm Arlanda Airport Miljökonsekvensbeskrivning för ansökan om nytt tillstånd enligt miljöbalken Bilaga MKB2.1 Utvecklingsområden för bebyggelse - 1 - Bilaga MKB2.1 Planerade bebyggelseområden.doc

Läs mer

Ny översiktsplan för Göteborg Samrådsförslag

Ny översiktsplan för Göteborg Samrådsförslag Ny översiktsplan för Göteborg Samrådsförslag Vad är en översiktsplan? En långsiktig och hållbar målbild för användning av mark, vatten och bebyggd miljö En samlad framtidsdiskussion med medborgarna och

Läs mer

Uppdatering av näringslivspolicy 30 KS

Uppdatering av näringslivspolicy 30 KS Uppdatering av näringslivspolicy 30 KS 2017.536 3 VALLENTUNA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE KOMMUNLEDNINGSKONTORET 2018-05-17 DNR KS 2017.536 MAGNUS ISBERG SID 1/1 NÄRINGSLIVSUTVECKLARE MAGNUS.ISBERG@VALLENTUNA.SE

Läs mer

Översiktsplan för Vingåkers kommun

Översiktsplan för Vingåkers kommun INLEDNING 3 UTGÅNGSPUNKTER 3 ÖVERSIKTSPLANENS UPPBYGGNAD 4 ÖVERSIKTSPLANEN GER SPELREGLER 4 ANDRA BESLUT SOM BERÖR ÖVERSIKTLIG PLANERING 4 ARBETET MED ÖVERSIKTSPLANEN 4 SAMRÅD OCH UTSTÄLLNING 5 PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR

Läs mer

8. Grönområden och fritid

8. Grönområden och fritid 8:1 8. Grönområden och fritid 8.1 Långsiktigt hållbar utveckling Bevara Vallentunas del av Storstockholms grönstruktur Välja och avgränsa grönområden med hänsyn till landskapsbild, värdefull natur, intressant

Läs mer

Kommunens ambition är att inom mandatperioden: Ligga topp 5 i Svenskt Näringslivs ranking av kommunernas företagsklimat.

Kommunens ambition är att inom mandatperioden: Ligga topp 5 i Svenskt Näringslivs ranking av kommunernas företagsklimat. Bakgrund och syfte Näringslivsstrategin avser perioden 2019-2022 men tar sikte på de långsiktiga målen för Täby. Aktiviteter som ansluter till strategin sammanställs i handlingsplan för näringslivsutveckling.

Läs mer

Norrtälje ut? Hur ser framtidens 2O4O N R R T Ä L J E kommun

Norrtälje ut? Hur ser framtidens 2O4O N R R T Ä L J E kommun N 2O4O RRTÄLJE kommun Hur ser framtidens Norrtälje ut? N 2O4O RRTÄLJE kommun Att vara en del av en växande region skapar många möjligheter Norrtälje kommun ska ta fram en översiktsplan med sikte på år

Läs mer

01 Inledning, bakgrund, syfte

01 Inledning, bakgrund, syfte 01 Inledning, bakgrund, syfte och frågeställningar Knutpunkten 5 Knutpunkten är belägen i Danderyds kommun intill Danderyds sjukhus och är ett av kommunens viktigaste utvecklingsområden. Rapporten inleds

Läs mer

Detaljplan Östra Eneby torg, Snödroppen 8 m.fl

Detaljplan Östra Eneby torg, Snödroppen 8 m.fl 1(5) Detaljplan Östra Eneby torg, Snödroppen 8 m.fl Ärendet Arcona har kontaktat kommunen med förfrågan om att upprätta ny detaljplan för att utreda förutsättningarna för att omvandla även östra sidan

Läs mer

INLEDNING. Vad är en översiktsplan? Planprocessen. Miljökonsekvensbeskrivning. Översiktsplanen ska vara aktuell. Översiktsplanen och andra planer

INLEDNING. Vad är en översiktsplan? Planprocessen. Miljökonsekvensbeskrivning. Översiktsplanen ska vara aktuell. Översiktsplanen och andra planer INLEDNING 7 Plan- och bygglagen (PBL ): Kap 3 2 Översiktsplanen ska ange inriktningen för den långsiktiga utvecklingen av den fysiska miljön. Planen ska ge vägledning för beslut om hur mark- och vattenområden

Läs mer

Rekommendationer för mark- och vattenanvändning, tillståndsprövning

Rekommendationer för mark- och vattenanvändning, tillståndsprövning MARK- OCH VATTENANVÄNDNING Dagens användning av mark i Gnesta tätort visar spår av en zonindelning av staden som är mindre önskvärd, bland annat för att det kan orsaka en ökning av trafik, energiförbrukning

Läs mer

Behovsbedömning DETALJPLAN FÖR DEL AV SÖDERKÖPING 3:60 OCH 3:63, SÖDERKÖPING, SÖDERKÖPINGS KOMMUN, ÖSTERGÖTLANDS LÄN BESKRIVNING AV PLANFÖRSLAGET

Behovsbedömning DETALJPLAN FÖR DEL AV SÖDERKÖPING 3:60 OCH 3:63, SÖDERKÖPING, SÖDERKÖPINGS KOMMUN, ÖSTERGÖTLANDS LÄN BESKRIVNING AV PLANFÖRSLAGET 1(7) Behovsbedömning DETALJPLAN FÖR DEL AV SÖDERKÖPING 3:60 OCH 3:63, SÖDERKÖPING, SÖDERKÖPINGS KOMMUN, ÖSTERGÖTLANDS LÄN Upprättad: 2015-10-21 Standardförfarande Antagen av SBN: 2017-12-19 I enlighet

Läs mer

4 Befolkning, skolor, förskolor och äldreomsorg

4 Befolkning, skolor, förskolor och äldreomsorg 4:1 4 Befolkning, skolor, förskolor och äldreomsorg 4.1 Befolkning och bostäder Vallentunas befolkning uppgick den 2001-12-31 till 25 643 personer. Kommunen har idag en relativt ung befolkning med en hög

Läs mer

Omslagsbild: Christer Engström/ETC BILD. Kartbilderna har medgivande från lantmäteriverket 1998. Ur GSD Blå kartan, diarienummer 507-97-157.

Omslagsbild: Christer Engström/ETC BILD. Kartbilderna har medgivande från lantmäteriverket 1998. Ur GSD Blå kartan, diarienummer 507-97-157. Växtplats Ulricehamn, Översiktsplan 2001 för Ulricehamns kommun, antogs av kommunfullmäktige 2002-02-21, 12. Planen består av tre häften, del 1 Mål och strategier, del 2 Kunskapskälla och del 3 Konsekvensbeskrivning,

Läs mer

Syfte och bakgrund. Köpingebro i ett regionalt sammanhang med järnvägsnät och färjeförbindelser redovisade.

Syfte och bakgrund. Köpingebro i ett regionalt sammanhang med järnvägsnät och färjeförbindelser redovisade. Inledning Syfte och bakgrund För att främja en hållbar utveckling ur alla perspektiv krävs att stationsorterna i Skåne utvecklas till trygga och levande bymiljöer. Köpingebro är ett exempel på en stationsort

Läs mer

Bostadsprogram KSU

Bostadsprogram KSU Bostadsprogram 2018-2021 KSU 2017-09-19 Varför ska kommunen ha ett bostadsförsörjningsprogram? Lagkrav att kommunfullmäktige antar riktlinjer för bostadsförsörjningen under varje mandatperiod. Visar kommunens

Läs mer

SÅ SER DITT SKELLEFTEÅ UT 2030

SÅ SER DITT SKELLEFTEÅ UT 2030 Utställningshandling SÅ SER DITT SKELLEFTEÅ UT 2030 Fördjupad översiktsplan planförslag planförslag utgångspunkter INNEHÅLL 1 Inledning 4 Uppdraget 5 Översiktsplanens roll 6 Planens syfte 6 Framtiden

Läs mer

2015-11-12. Dnr Kst 2015/354 Bostadsförsörjningsprogram för Järfälla kommun 2016-2019 med utblick mot 2030

2015-11-12. Dnr Kst 2015/354 Bostadsförsörjningsprogram för Järfälla kommun 2016-2019 med utblick mot 2030 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (5) 2015-11-12 Kommunstyrelsen Dnr Kst 2015/354 Bostadsförsörjningsprogram för Järfälla kommun 2016-2019 med utblick mot 2030 Förslag till beslut Kommunstyrelseförvaltningens förslag

Läs mer

Särskild sammanställning av miljöaspekter till Översiktsplan för Höörs kommun

Särskild sammanställning av miljöaspekter till Översiktsplan för Höörs kommun 2018-05-09 KSF 2009/149 1 (6) Kommunstyrelsen Särskild sammanställning av miljöaspekter till Översiktsplan för Höörs kommun Bakgrund I samband med att en översiktsplan antas ska en särskild sammanställning

Läs mer

Ansökan om planbesked enligt 5 kap. 2-5 PBL, för Ilända 8:13

Ansökan om planbesked enligt 5 kap. 2-5 PBL, för Ilända 8:13 1(7) Stadsarkitektkontoret 2014-05-07 Ansökan om planbesked enligt 5 kap. 2-5 PBL, för Ilända 8:13 Stockholms län Fastighetskartan utredningsområdets avgränsning markerat. Begäran om planbesked Begäran

Läs mer

Stockholm Nordost - en vision

Stockholm Nordost - en vision - en vision 2005-09-21 - en vision 1 Vision Visionen Stockholmsregionen växer och är den mest attraktiva sektorn i regionen. Med 40 000 nya bostäder och effektiva kommunikationer attraherar vi 100 000

Läs mer

PROGRAM TILL ÖVERSIKTSPLAN 2030 2013-04-11

PROGRAM TILL ÖVERSIKTSPLAN 2030 2013-04-11 Ska vi förändra eller konservera Tanum? PROGRAM TILL ÖVERSIKTSPLAN 2030 2013-04-11 Ska vi cykla, gå, åka kollektivt eller ta bilen till jobbet? Hur skapar vi bra förutsättningar för det lokala näringslivet?

Läs mer

Dnr 08-0220 2008-11-27. Stockholms läns landsting Regionplane- och trafikkontoret Box 4414 102 69 Stockholm

Dnr 08-0220 2008-11-27. Stockholms läns landsting Regionplane- och trafikkontoret Box 4414 102 69 Stockholm 1 Dnr 08-0220 2008-11-27 Stockholms läns landsting Regionplane- och trafikkontoret Box 4414 102 69 Stockholm Yttrande över samrådsförslag till Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen (RUFS 2010)

Läs mer

3. Mål för Vallentunas utveckling

3. Mål för Vallentunas utveckling 3:1 3. Mål för Vallentunas utveckling 3.1 Nationella miljökvalitetsmål, regionala mål Regeringen har ställt upp tre övergripande ekologiska hållbarhetsmål nämligen Skyddet av miljön En hållbar försörjning

Läs mer

Centrala Danderyd en del av Stockholm

Centrala Danderyd en del av Stockholm Centrala Danderyd en del av Stockholm Prospekt för byggherrar och entreprenörer Kom på exklusiv visning 24/10 centraladanderyd.se 2 CENTRALA DANDERYD OBJEKTBESKRIVNING CENTRALA DANDERYD OBJEKTBESKRIVNING

Läs mer

Det goda livet finns i Norrköping EN VISION FÖR 2030

Det goda livet finns i Norrköping EN VISION FÖR 2030 Det goda livet finns i Norrköping EN VISION FÖR 2030 Diarienummer: KS-504/2008 I Norrköping finns det goda livet. Här finns möjligheter till ett berikande liv för människor i alla åldrar med möjligheter

Läs mer

Boverket Plan- och bygglagen

Boverket Plan- och bygglagen Boverket Plan- och bygglagen Innehållsförteckning 3 Detaljplan 4 Vad är en detaljplan? 5 Hur används en detaljplan? 6 Intervju med Lennart Bohlin 7 Vad är syftet med en detaljplan? 8 Vad är nyttan med

Läs mer

Förslag till beslut Stadsbyggnadsnämnden beslutar att planarbete påbörjas. Anette Scheibe Lorentzi

Förslag till beslut Stadsbyggnadsnämnden beslutar att planarbete påbörjas. Anette Scheibe Lorentzi Stadsbyggnadskontoret Tjänsteutlåtande Planavdelningen Sida 1 (8) 2016-05-16 Handläggare Sandra Öhrström Telefon 08-508 27 300 Till Stadsbyggnadsnämnden Startpromemoria för planläggning av Hammarbyhöjden

Läs mer

VISION OCH MÅL DEL 2. ViISION OCH MÅL. Sida. Vad är egentligen en översiktsplan? 38. Mål 39. Stolthet och attraktivitet 39.

VISION OCH MÅL DEL 2. ViISION OCH MÅL. Sida. Vad är egentligen en översiktsplan? 38. Mål 39. Stolthet och attraktivitet 39. DEL 2 Vad är egentligen en översiktsplan? 38 Mål 39 Sida ViISION OCH MÅL Stolthet och attraktivitet 39 Vision 41 Värdegrund och nyckelord 41 VISION OCH MÅL Vellinge Översiktsplan 2010 med utblick mot 2050

Läs mer

Vision, politisk inriktning, övergripande utvecklingsmål, övergripande kvalitetsområden och styrmodell för Falkenbergs kommun.

Vision, politisk inriktning, övergripande utvecklingsmål, övergripande kvalitetsområden och styrmodell för Falkenbergs kommun. Beslutsförslag Kommunstyrelseförvaltningen Vision, politisk inriktning, övergripande utvecklingsmål, övergripande kvalitetsområden och styrmodell för Falkenbergs kommun. KS 2015-156 Förslag till beslut

Läs mer

1.1 Vad är en översiktsplan?

1.1 Vad är en översiktsplan? 1. Inledning Sammanfattning Karlskoga och Degerfors kommuner har samverkat i arbetet med att ta fram en ny översiktsplan för respektive kommun, i syfte att skapa förutsättningar för en livskraftig framtid

Läs mer

Inriktning i det fortsatta översiktsplanearbetet

Inriktning i det fortsatta översiktsplanearbetet KS 2010-313 212 KOMMUNLEDNINGSKONTORET 2011-09-06 REV. 2011-10-03 ENLIGT KF BESLUT 119/2011 Inriktning i det fortsatta översiktsplanearbetet ANTAGEN AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2011-09-22 Marks kommun Postadress:

Läs mer

Ramlösa 9:1, Helsingborg. Underlag för planuppdrag

Ramlösa 9:1, Helsingborg. Underlag för planuppdrag Detaljplan för del av fastigheten Ramlösa 9:1, Helsingborg Helsingborgs stad Underlag för planuppdrag Syfte och process Detaljplanens syfte Syftet med detaljplanen är att pröva möjligheten att uppföra

Läs mer

Behovsbedömning. Detaljplan för Vendledal 2 och del av Vimmerby 3:3, Vimmerby kommun, Kalmar län. MOB Granskningshandling

Behovsbedömning. Detaljplan för Vendledal 2 och del av Vimmerby 3:3, Vimmerby kommun, Kalmar län. MOB Granskningshandling Behovsbedömning Detaljplan för Vendledal 2 och del av Vimmerby 3:3, Vimmerby kommun, Kalmar län Granskningshandling Behovsbedömning 2 (5) Inledning Enligt 6 kap 11 miljöbalken ska kommunen göra en miljöbedömning

Läs mer

Fördjupning av översiktsplan ARNINGE-ULLNA ANTAGEN AV KOMMUNFULLMÄKTIGE

Fördjupning av översiktsplan ARNINGE-ULLNA ANTAGEN AV KOMMUNFULLMÄKTIGE Fördjupning av översiktsplan ARNINGE-ULLNA ANTAGEN AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2009-09-28 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING 3 Vision 3 Dokumentet 5 Plan och process 6 Bakgrund 8 FÖRUTSÄTTNINGAR 10 Läget i regionen

Läs mer

Förstudierapport för Österåkers gymnasium (Berga 6:162 m.fl.)

Förstudierapport för Österåkers gymnasium (Berga 6:162 m.fl.) Förstudierapport för Österåkers gymnasium (Berga 6:162 m.fl.) Projektbeställare Projektledare Fredrik Nestor Jessica Aoun Datum 2017-08-30 Version I Projekt-, ärendenr. KS 2017/0250 Innehållsförteckning

Läs mer

PM Underlag till beslut om aktualisering av Kungsbacka översiktsplan Kungsbacka

PM Underlag till beslut om aktualisering av Kungsbacka översiktsplan Kungsbacka PM Underlag till beslut om aktualisering av Kungsbacka översiktsplan 2006 Kungsbacka 2018-10-03 1 Inledning Aktualiseringen avser översiktsplanen för Kungsbacka kommun, här kallad ÖP06. Översiktsplanen

Läs mer

Vision och strategisk plan TRANEMO, kommunen som tolkar tillvaron ur ett barnperspektiv, är familjernas naturliga val av bostadsort.

Vision och strategisk plan TRANEMO, kommunen som tolkar tillvaron ur ett barnperspektiv, är familjernas naturliga val av bostadsort. Vision och strategisk plan TRANEMO, kommunen som tolkar tillvaron ur ett barnperspektiv, är familjernas naturliga val av bostadsort. En väl utbyggd service skapar trygghet och trivsel som i kombination

Läs mer

Österåker - skärgård och stad ÖVERSIKTSPLAN 2006

Österåker - skärgård och stad ÖVERSIKTSPLAN 2006 Österåker - skärgård och stad ÖVERSIKTSPLAN 2006 Översiktsplanen antogs av kommunfullmäktige den 29 maj 2006. Dokumentet har producerats av SWECO FFNS arkitekter. Framsida - Ennäsudden vid Östanå och kv.

Läs mer

Samråd om ny regional utvecklingsplan i Stockholmsregionen. Frukost seminarium grönstruktur 22 juni 2016

Samråd om ny regional utvecklingsplan i Stockholmsregionen. Frukost seminarium grönstruktur 22 juni 2016 Samråd om ny regional utvecklingsplan i Stockholmsregionen Frukost seminarium grönstruktur 22 juni 2016 Dagordning 8.00-8.10 Välkomna o information om RUFS 2050 8.10-8.25 Grönstrukturen i RUFS 2050 8.25-8.40

Läs mer

Planprogram för Södra Ryd oktober 2018

Planprogram för Södra Ryd oktober 2018 Kortversion av samrådsförslag Planprogram för Södra Ryd oktober 2018 Södra Ryds framtid i dina händer Södra Ryd är Skövdes största stadsdel och byggdes ut på 70-talet. Stadsdelen var en del av miljonprogrammet

Läs mer

Sveriges miljömål.

Sveriges miljömål. Sveriges miljömål www.miljomal.se Sveriges miljömål Riksdagen har antagit 16 mål för miljökvaliteten i Sverige. Målen beskriver den kvalitet och det tillstånd i miljön som är hållbara på lång sikt. Miljökvalitetsmålen

Läs mer

BEGÄRAN OM PLANLÄGGNING

BEGÄRAN OM PLANLÄGGNING FASTIGHETEN HUSENSJÖ 8:11 M FL FILBORNA, HELSINGBORGS STAD BEGÄRAN OM PLANLÄGGNING 1(5) Dnr 2353/2008 SÖKANDE Öresundskraft AB, Sem-System Fastighets AB och Pauliskolan. SYFTE Detaljplanen är föranledd

Läs mer

Som en följd av de slopade reglerna måste kommunerna nu själva ta ansvar för bostadsförsörjningen och finna former för sin planering.

Som en följd av de slopade reglerna måste kommunerna nu själva ta ansvar för bostadsförsörjningen och finna former för sin planering. FÖRORD Kommunfullmäktiges beredning för samhällsbyggnadsfrågor, samhällsbyggnadsberedningen, har tagit initiativ till att arbeta fram politiska viljeinriktningar för bostadsförsörjningen. Fram till avregleringen

Läs mer

ÖVERSIKTSPLAN 2035 ÄNGELHOLMS KOMMUN. Samråd.

ÖVERSIKTSPLAN 2035 ÄNGELHOLMS KOMMUN. Samråd. ÖVERSIKTSPLAN 2035 Samråd ÄNGELHOLMS KOMMUN FOLDER www.engelholm.se/op2035 2(32) HUVUDDRAGEN I ÖVERSIKTSPLAN Den nya översiktsplanen är ett strategiskt dokument, en vision över den framtida utvecklingen

Läs mer

Västerås Översiktsplan 2026 med utblick mot 2050

Västerås Översiktsplan 2026 med utblick mot 2050 Västerås Översiktsplan 2026 med utblick mot 2050 En sammanfattning Västerås översiktsplan 2026 med utblick mot 2050 lägger grunden för den fortsatta planeringen. Den har tagits fram i samarbete mellan

Läs mer

Detaljplan för Stockaryd 23:61 samt del av Stockaryd 4:227, Förskola i Stockaryd, Sävsjö kommun, Jönköpings län. Planbeskrivning LAGA KRAFTHANDLING

Detaljplan för Stockaryd 23:61 samt del av Stockaryd 4:227, Förskola i Stockaryd, Sävsjö kommun, Jönköpings län. Planbeskrivning LAGA KRAFTHANDLING Detaljplan för Stockaryd 23:61 samt del av Stockaryd 4:227, Förskola i Stockaryd, Sävsjö kommun, Jönköpings län Planbeskrivning LAGA KRAFTHANDLING Handlingar Planhandlingarna består av: plankarta med planbestämmelser

Läs mer

Förslag till författningsändringar för en svensk ratificering av den europeiska landskapskonventionen

Förslag till författningsändringar för en svensk ratificering av den europeiska landskapskonventionen Sida 1 (6) 2008-12-19 Version: 1.0 Förslag till författningsändringar för en svensk ratificering av den europeiska landskapskonventionen Redovisning av regeringsuppdrag Riksantikvarieämbetet Tel 08-5191

Läs mer

15. Vallentuna/Lindholmen

15. Vallentuna/Lindholmen 15:1 15. Vallentuna/Lindholmen 15.1 Långsiktigt hållbar utveckling Utveckla Vallentunas särskilda kvalitet med en bebyggelse i måttfull skala med god arkitektur och närhet till grönområden Tillvarata historiska

Läs mer

Kap. 5 FRILUFTSLIV - REKREATION

Kap. 5 FRILUFTSLIV - REKREATION Kap. 5 FRILUFTSLIV - REKREATION I kapitlet behandlas följande aspekter: -Riksintresse för friluftsliv -Riksintresse med geografiska bestämmelser / Det rörliga friluftslivet - Kullaberg och Hallandsåsen

Läs mer

Samrådshandling oktober 2013

Samrådshandling oktober 2013 Samrådshandling oktober 2013 Sektorn för samhällsbyggnad Ändring av detaljplan för del av Djupedalsäng 1:14 Återvinningsstation vid Råstensvägen Härryda kommun Planbeskrivning Planbeskrivningens uppgift

Läs mer

Munktorp. Antagandehandling 2012-09-24 71 Översiktsplan för Köpings kommun

Munktorp. Antagandehandling 2012-09-24 71 Översiktsplan för Köpings kommun Ställningstaganden Munktorps tätort Bostäder ska erbjudas i anslutning till Sorbykyrkan enligt gällande detaljplan. Ny detaljplan för bostadsändamål kan vid behov upprättas öster om Sorbykyrkan. Kommunen

Läs mer

Markaryds kommuns bostadsförsörjningsprogram

Markaryds kommuns bostadsförsörjningsprogram Ansvarig: Miljö- och byggchefen Antagandedatum: 2018-05-28 Börjar gälla: 2018-06-01 Beslutsinstans: Kommunfullmäktige Markaryds kommuns bostadsförsörjningsprogram Bostadsförsörjningsprogrammet är författat

Läs mer

Knivsta kommun PM framtida utvecklingspotential

Knivsta kommun PM framtida utvecklingspotential 2017-06-18 Knivsta kommun PM framtida utvecklingspotential Sveriges snabbast växande kommun (2015), en kommun i omvandling från ett småstadssamhälle till en stad i Sveriges starkaste tillväxtregion. En

Läs mer

Projektbeskrivning Program Björnkulla

Projektbeskrivning Program Björnkulla Projektbeskrivning Program Björnkulla Syfte med planläggning är att utreda möjligheterna till utveckling och förtätning inom Björnkulla. Tidiga volymstudier indikera att området skulle kunna rymma ca 2

Läs mer

VALLENTUNA KOMMUN Sammanträdesprotokoll 12 (18)

VALLENTUNA KOMMUN Sammanträdesprotokoll 12 (18) VALLENTUNA KOMMUN Sammanträdesprotokoll 12 (18) Kommunstyrelsens näringslivs- och planutskott 2013-08-22 89 Stomnätsstrategi etapp 2 yttrande (KS 2013.080) Beslut Näringslivs- och planutskottet föreslår

Läs mer

Åsen 1:69. Detaljplan för fastigheten. i Sköllersta, Hallsbergs kommun, Örebro län

Åsen 1:69. Detaljplan för fastigheten. i Sköllersta, Hallsbergs kommun, Örebro län Dnr KS 140/2007 Detaljplan för fastigheten Åsen 1:69 i Sköllersta, Hallsbergs kommun, Örebro län HALLSBERGS KOMMUN Upprättad 2007-11-19 Kommunkansliet Antagen 2008-03-11 Laga kraft 2008-04-14 2 (8) Dnr

Läs mer

Storängstorp - kv Jätten m fl förnyat och utvidgat uppdrag att upprätta detaljplan

Storängstorp - kv Jätten m fl förnyat och utvidgat uppdrag att upprätta detaljplan Tjänsteskrivelse 2011-11-29 Handläggare: Samhällsbyggnadsnämnden Storängstorp - kv Jätten m fl förnyat och utvidgat uppdrag att upprätta detaljplan Sammanfattning Storängstorp är en del av stadsdelen Storängen

Läs mer

Fysisk samhällsplanering för ett hållbart samhälle. Malmö den 24/5 2013. Jon Resmark

Fysisk samhällsplanering för ett hållbart samhälle. Malmö den 24/5 2013. Jon Resmark Fysisk samhällsplanering för ett hållbart samhälle Malmö den 24/5 2013. Jon Resmark Hur ser det hållbara samhället ut år 2025 om vi ska nå de nationella målen till år 2050? Omvärldsanalyser Dialog med

Läs mer

Landvetter. 18 december 2018

Landvetter. 18 december 2018 Landvetter 18 december 2018 Kommundelsdialog 19:00-19:10 Per Vorberg hälsar välkomna 19:10-19:30 Vad är en översiktsplan? Fika 19:30 20:40 Workshop - Orten med ord: Övning 1: Vad karaktäriserar din ort?

Läs mer

INLEDNING... 3 VISION... 3 BUDGET... 3 VERKSAMHETER

INLEDNING... 3 VISION... 3 BUDGET... 3 VERKSAMHETER 1 Innehållsförteckning INLEDNING... 3 VISION... 3 BUDGET... 3 VERKSAMHETER 2014-15... 4 1. STUDIERESA... 4 2. MARKNADSFÖRING... 4 3. KILINVENTERING... 5 4. VANDRINGSLEDER... 5 MÖTESSCHEMA 2014... 6 2 Inledning

Läs mer

Stad möter land. Strategier för staden Ystad 2030

Stad möter land. Strategier för staden Ystad 2030 Stad möter land Strategin går ut på att hantera mötet mellan stad och land, den stadsnära landsbygden. Ystad är en väl avgränsad stad där gränsen mellan stad och land är viktig. Strategin tar ett grepp

Läs mer

0 i' ' : 2014-01- 21. Yttrande över RUFS 2010 - Underlag för att bedöma aktualitet och användbarhet (KSKF/2013:491) Beslut.

0 i' ' : 2014-01- 21. Yttrande över RUFS 2010 - Underlag för att bedöma aktualitet och användbarhet (KSKF/2013:491) Beslut. Eskilstuna kommun Kommunstyrelsen Protokollsutdrag Sammanträdesdatum 2014-01-14 Ankom Stockholms läns landsting 2014-01- 21 Dnr., 0 i' ' : Sida 1(2) 24 Yttrande över RUFS 2010 - Underlag för att bedöma

Läs mer

Särskild sammanställning enligt 6 kap. 16 MB tillhörande Översiktsplan för Lessebo kommun

Särskild sammanställning enligt 6 kap. 16 MB tillhörande Översiktsplan för Lessebo kommun Särskild sammanställning enligt 6 kap. 16 MB tillhörande Översiktsplan för Lessebo kommun Antagandehandling 2018-09-24 Innehållsförteckning 1. Vad är en särskild sammanställning enligt 6.16 miljöbalken...

Läs mer

Stadsbyggnadskvaliteter i Malmö, Gynnar byggemenskap

Stadsbyggnadskvaliteter i Malmö, Gynnar byggemenskap Stadsbyggnadskvaliteter i Malmö, Gynnar byggemenskap Josephine Nellerup Planeringsarkitekt FRP/MSA PLANCHEF Stadsbyggnadskontoret Josephine.nellerup@malmo.se PRIOTERADE INRIKTNINGAR Regional motor för

Läs mer

Handlingsplan för ny översiktsplan. Inriktning. Upplägg av ny översiktsplan. Strukturbild i ny översiktsplan

Handlingsplan för ny översiktsplan. Inriktning. Upplägg av ny översiktsplan. Strukturbild i ny översiktsplan för ny översiktsplan Inriktning Upplägg av ny översiktsplan I maj 2011 trädde en ny plan- och bygglag ikraft som betonar översiktsplanens strategiska funktion. Genom att översiktsplanen ska aktualitetsförklaras

Läs mer

SEKTOR SAMHÄLLSBYGGNAD. Uppföljning av bostadsplanering och byggande

SEKTOR SAMHÄLLSBYGGNAD. Uppföljning av bostadsplanering och byggande SEKTOR SAMHÄLLSBYGGNAD Uppföljning av bostadsplanering och byggande ÅRSRAPPORT 2018 1 Beviljade bygglov Omfattning av byggloven Tertial 1 Tertial 2 Tertial 3 2018 11 bygglov varav 20 bygglov varav 36 bygglov

Läs mer

Utställning fördjupad översiktsplan för Karby och Brottby

Utställning fördjupad översiktsplan för Karby och Brottby 1 (3) TJÄNSTEUTLÅTANDE Handläggare: Matilda Rehn Tillväxt- och regionplanenämnden Utställning fördjupad översiktsplan för Karby och Brottby Ärendebeskrivning Stockholms läns landsting har beretts möjligheten

Läs mer

SEKTOR SAMHÄLLSBYGGNAD. Uppföljning av bostadsplanering och byggande

SEKTOR SAMHÄLLSBYGGNAD. Uppföljning av bostadsplanering och byggande SEKTOR SAMHÄLLSBYGGNAD Uppföljning av bostadsplanering och byggande TERTIAL 2 2018 1 Bygglovansökningar Beviljade bygglov Omfattning av byggloven Tertial 2 2016 Tertial 2 2017 Tertial 2 2018 17 bygglov

Läs mer

Tillägget till planbeskrivningen tar inte upp frågor som utretts i gällande detaljplan.

Tillägget till planbeskrivningen tar inte upp frågor som utretts i gällande detaljplan. Samrådshandling Oktober 2013 Sektorn för samhällsbyggnad Ändring av detaljplan för del av Hindås 1:539 Återvinningsstation vid Hindås station Härryda kommun Planbeskrivning Planbeskrivningens uppgift är

Läs mer

Året är Håbo år 2030 är en kommun för framtiden.

Året är Håbo år 2030 är en kommun för framtiden. vårt håbo 2030 Året är 2030 Året är 2030 och Håbo kommun i hjärtat av Mälardalen är en plats för hela livet. Det bor 25 000 invånare i vår växande kommun och vi har hög kvalitet i alla våra verksamheter.

Läs mer

UNDERLAG FÖR PLANUPPDRAG

UNDERLAG FÖR PLANUPPDRAG FASTIGHETEN BÖLJAN 3 CENTRUM, HELSINGBORGS STAD 1(5) Dnr 1146/2013 UNDERLAG FÖR PLANUPPDRAG SÖKANDE JM fastighets AB SYFTE Detaljplanen upprättat för att pröva möjligheten att uppföra två flerbostadshus

Läs mer

Tillägg till planbeskrivning

Tillägg till planbeskrivning Sektorn för samhällsbyggnad Samrådshandling September 2014 Ändring av stadsplanen för Hönekulla 1:114 m.fl. SOLÄNGSOMRÅDET i Mölnlycke, Härryda kommun Tillägg till planbeskrivning Planbeskrivningens uppgift

Läs mer

Program för detaljplan för fastigheten Stockby 1:99, 4:13 m fl (SÖDRA KLYVARESTIGEN) Ekerö kommun, Stockholms län Dnr 1998.8.214

Program för detaljplan för fastigheten Stockby 1:99, 4:13 m fl (SÖDRA KLYVARESTIGEN) Ekerö kommun, Stockholms län Dnr 1998.8.214 1(5) Stadsarkitektkontoret PROGRAM Program för detaljplan för fastigheten Stockby 1:99, 4:13 m fl (SÖDRA KLYVARESTIGEN) Ekerö kommun, Stockholms län Dnr 1998.8.214 Handlingar Detta program med programskisser

Läs mer

Tomtebo strand ska vara ett socialt, ekonomiskt och ekologiskt föredöme där de boende känner delaktighet, stolthet och vill stanna livet ut.

Tomtebo strand ska vara ett socialt, ekonomiskt och ekologiskt föredöme där de boende känner delaktighet, stolthet och vill stanna livet ut. 2 Tomtebo strand ska vara ett socialt, ekonomiskt och ekologiskt föredöme där de boende känner delaktighet, stolthet och vill stanna livet ut. Stadsdelen ska växa fram i unik samverkan och bli en internationell

Läs mer

Innehållsförteckning INLEDNING... 3 VISION... 3 BUDGET... 3 VERKSAMHETER 2012... 4 1. STUDIERESA... 4 2. PAPPERSKARTA OCH/ELLER APP...

Innehållsförteckning INLEDNING... 3 VISION... 3 BUDGET... 3 VERKSAMHETER 2012... 4 1. STUDIERESA... 4 2. PAPPERSKARTA OCH/ELLER APP... 1 Innehållsförteckning INLEDNING... 3 VISION... 3 BUDGET... 3 VERKSAMHETER 2012... 4 1. STUDIERESA... 4 2. PAPPERSKARTA OCH/ELLER APP... 4 2 Inledning Tillgång till bostadsnära natur av god kvalitet, en

Läs mer

VALLENTUNA KOMMUN Sammanträdesprotokoll 8 (24)

VALLENTUNA KOMMUN Sammanträdesprotokoll 8 (24) VALLENTUNA KOMMUN Sammanträdesprotokoll 8 (24) Kommunstyrelsens näringslivs- och planutskott 2013-12-12 140 Yttrande, vägplan och detaljplan för Arninge resecentrum samt järnvägsplan för Roslagsbanan,

Läs mer

Vi satsar på ett hållbart transportsystem och en modern infrastruktur runt Mälaren

Vi satsar på ett hållbart transportsystem och en modern infrastruktur runt Mälaren Handlingsplan Boende 1. Inledning 4 Mälarstäder (Västerås, Eskilstuna, Strängnäs och Enköping) har undertecknat en avsiktsförklaring som identifierar åtta gemensamma, strategiskt viktiga och långsiktiga

Läs mer

Landstingsrådsberedningen SKRIVELSE 1 (5) Förslag till Regional utvecklingsplan 2010 för Stockholmsregionen, RUFS

Landstingsrådsberedningen SKRIVELSE 1 (5) Förslag till Regional utvecklingsplan 2010 för Stockholmsregionen, RUFS SKRIVELSE 1 (5) Landstingsstyrelsen Förslag till Regional utvecklingsplan 2010 för Stockholmsregionen, RUFS Föredragande landstingsråd: Christer G Wennerholm ÄRENDET Regionplanenämnden förslag till Regional

Läs mer

POLICY. Miljöpolicy för Solna stad

POLICY. Miljöpolicy för Solna stad POLICY Miljöpolicy för Solna stad POLICY antas av kommunfullmäktige En policy uttrycker politikens värdegrund och förhållningssätt. Denna typ av dokument fastställs av kommunfullmäktige då de är av principiell

Läs mer

Underlag för bedömning av betydande miljöpåverkan

Underlag för bedömning av betydande miljöpåverkan VALLENTUNA KOMMUN 2016-06-28 SID 1/9 Underlag för bedömning av betydande miljöpåverkan Program för detaljplanering av Stensta-Ormsta i Vallentuna kommun, Stockholms län. Syftet med planläggningen är att

Läs mer

Boverket Vattenfrågorna i PBL. Patrik Faming chef för enheten Planering och Bygglov

Boverket Vattenfrågorna i PBL. Patrik Faming chef för enheten Planering och Bygglov Boverket Vattenfrågorna i PBL Patrik Faming chef för enheten Planering och Bygglov Att planera är att flytta framtiden till nutiden så att man kan göra något åt den A. Lakein Boverkets uppdrag Boverket

Läs mer

DETALJPLAN FÖR SÖDERKÖPING 3:65 M FL, SÖDERKÖPINGS KOMMUN, ÖSTERGÖTLANDS LÄN

DETALJPLAN FÖR SÖDERKÖPING 3:65 M FL, SÖDERKÖPINGS KOMMUN, ÖSTERGÖTLANDS LÄN 1(6) BEHOVSBEDÖMNING DETALJPLAN FÖR SÖDERKÖPING 3:65 M FL, SÖDERKÖPINGS KOMMUN, ÖSTERGÖTLANDS LÄN DP XX Upprättad: 2018-02-09 Standardförfarande Samrådstid: 2017-05-31 2017-06-15 Antagen av SBN: 201x-xx-xx

Läs mer

STIFTELSEN STORA SKÖNDAL. Vision för stadsbyggande i Stora Sköndal. nya möten på historisk mark

STIFTELSEN STORA SKÖNDAL. Vision för stadsbyggande i Stora Sköndal. nya möten på historisk mark Vision för stadsbyggande i Stora Sköndal nya möten på historisk mark 1 STIFTELSEN STOR A SKÖNDAL VISION FÖR STADSBYGGANDE I STOR A SKÖNDAL GULLMARSPLAN GLOBEN Ett nytt område med nya möjligheter Innehåll

Läs mer

Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen. Utställning 27 juni 3 november 2017

Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen. Utställning 27 juni 3 november 2017 Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen Utställning 27 juni 3 november 2017 En omfattande process med tät dialog RUFS 2050 fyller flera funktioner Befolkningstillväxten är utgångspunkt Stockholmsregionen

Läs mer