Micronic. Laser Systems AB

Transkript

1 Micronic Laser Systems AB Årsredovisning 2004

2 Innehåll 2004 I KORTHET KORT OM MICRONIC VD SUMMERAR MICRONIC-AKTIEN FINANSIELL STYRNING MICRONIC I VARDAGEN MICRONIC I VÄRLDEN MICRONICS MARKNADER MICRONICS PRODUKTION MICRONICS TEKNIK TEKNISKA FRAMSTEG MICRONICS PRODUKTER MICRONICS MEDARBETARE FINANSIELLA NYCKELTAL FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE RESULTATRÄKNINGAR KASSAFLÖDESANALYSER BALANSRÄKNINGAR FÖRÄNDRINGAR I EGET KAPITAL REDOVISNINGSPRINCIPER NOTER OCH TILLÄGGSUPPLYSNINGAR REVISIONSBERÄTTELSE LEDNINGSGRUPP OCH DOTTERBOLAGSCHEFER.. 52 STYRELSE OCH REVISORER MICRONICS HISTORIA ORDLISTA Omslagsbilden. Noggrann justering av rithuvudet i Micronics mönsterritare görs för att uppnå den precision som krävs. De otroligt små strukturerna på en halvledarfotomask kräver en extremt ren hantering..

3 2004 i korthet Micronic uppnådde sitt långsiktiga finansiella mål om en rörelsemarginal på 15 procent. Resultat efter finansiella poster uppgick till 122 MSEK. Orderingången var mycket stark, 945 MSEK, tack vare fortsatt kraftig tillväxt inom bildskärmsmarknaden. Omsättningen slog nytt rekord, 839 MSEK. Leveranser påbörjades av LRS15000-TFT2 för TFT-LCD-bildskärmar. Orderingången var stark för det nya mätsystemet MMS15000 och den första leveransen skedde under året. Det första Sigma7300-systemet för halvledartillverkning levererades. Det direkta utvecklingsarbetet av Sigma7300 slutfördes. Licensavtal tecknades med ASML för optisk direktritning för halvledartillverkning. Direktförsäljning sker i egen regi i Japan. Det tidigare distributionsavtalet upphörde från och med den 25 januari Orderingång Nettoomsättning och rörelsemarginal % Omsättning Rörelsemarginal Försäljning 2004 fördelat på geografisk marknad Övriga Asien 27% USA 14% Japan 59% 0 Försäljning 2004 fördelat på tillämpningar Finansiell översikt MSEK Orderingång, inkl service Orderstock, 31 december Nettoomsättning Bruttomarginal, % 61,7 56,2 47,8 38,4 55,9 Rörelseresultat Rörelsemarginal, % 21,5 16,3-34,4 11,8 2,4-18,1-45,3 15,2 Vinst per aktie före utspädning, kronor 3,34 2,27-3,81 3,93 0,37-3,30-5,59 2,80 Genomsnittligt antal anställda Halvledare 13% Multi Purpose 5% Service 13% Bildskärmar 69% 1

4 Kort om Micronic Vardagen fylls ständigt med nya elektroniska produkter som tillverkas med en teknologi som Micronic leder och utvecklar. Teknologin kallas för mikrolitografi och används för att massproducera bildskärmar och halvledarkomponenter. Micronic tillverkar mönsterritare som används för framställning av fotomasker, en nyckelkomponent inom mikrolitografin. Micronic har en avgörande roll i den teknologiväxling som pågår från katodstråleskärmar till platta bildskärmar i hela världen. Företaget har en unik position inom bildskärmsmarknaden, där Micronics laserritare är industristandard. På halvledarmarknaden är Micronic en etablerad leverantör som erbjuder marknaden en helt ny teknik för att producera världens mest avancerade halvledarchip. Tekniken Mikrolitografi är en central process för massproduktion av komponenter med mikroskopiskt små strukturer i exempelvis bildskärmar och halvledare. Mikrolitografi påminner om hur ett negativ används för att mångfaldiga fotografier. På liknande sätt används fotomasker för att mångfaldiga mönster på en kiselskiva eller glasskiva för att tillverka halvledarchip respektive bildskärmar. Micronics mönsterritare används för att rita de mikroskopiskt små mönstren på fotomasken. Precision Micronics mönsterritare kan placera en del av ett mönster med 10 nanometers precision över ett avstånd på 150 mm (storleken på en fotomask för ett halvledarchip). En nanometer är en miljondels millimeter. En precision som kan jämföras med att man ska placera ett objekt på en fotbollsplan inom en noggrannhet av en tiondels hårstrå, gånger per sekund. Produkterna Micronic tillverkar produkter för framställning av fotomasker till bildskärmar produktserien lrs, till halvledarkomponenter produktserierna Sigma och Omega och till elektronisk kapsling produktserien mp. Produktsortimentet omfattar även mätsystem för bildskärmsfotomasker produktserien mms. Micronic positionerar sig genom att erbjuda produkter som kombinerar hög mönsterupplösning, det vill säga att kunna rita de minsta strukturerna på fotomasken, och hög produktivitet, det vill säga korta rittider. Datahantering Den ökade mönsterkomplexiteten i varje ny generation bildskärmar eller halvledare kräver att mer och mer data behandlas för varje fotomask. Detta kan illustreras med att dataflödet i Micronics system kan skicka 2gb data per sekund, vilket motsvarar att fylla en pcs hårddisk på 20 sekunder. Kapaciteten i dataflödet i Sigma motsvarar cirka pc-datorer och finns därmed på listan över världens 10 kraftfullaste datorer. Kunder Micronic är en underleverantör till världens ledande elektronikföretag. Det finns två kundkategorier; kommersiella fotomasktillverkare, som är underleverantörer till elektroniktillverkare och några få stora elektroniktillverkare, som har intern fotomasktillverkning. Marknader Huvudmarknaderna för Micronics laserritare är bildskärms- och halvledarindustrin. Inom bildskärmsmarknaden är Micronic idag världsledande. Denna position har uppnåtts genom produkter med avancerad patenterad teknik och stark kundservice världen runt. På halvledarmarknaden, där Micronic sedan länge är en leverantör, har bolaget nu etablerat sig i det mest avancerade tillämpningsområdet med Sigma7300-systemet. Ytterligare en marknad är den för Multi Purposesystem, där laserritarna främst används vid tillverkning av fotomasker till elektronisk kapsling, den teknik som används för att ansluta och skydda halvledarkretsar. Organisation Elektronikindustrin, där Micronic är verksam, karaktäriseras av en extremt hög utvecklingstakt och mer än en tredjedel av Micronic-koncernens anställda arbetar med forskning och utveckling. Micronic har huvudkontor med utveckling och produktion i Täby, strax utanför Stockholm, och en avdelning för strategisk utveckling i Göteborg. På de största marknaderna har bolaget byggt upp lokala organisationer för marknadsföring, försäljning och service i form av egna dotterbolag. Dessa finns i usa och Japan. Företaget har också dotterbolag i Taiwan och en filial i Shanghai. I Kina, Taiwan och Sydkorea arbetar Micronic via agenter. 2

5 Vision Att leda vägen för morgondagens innovationer inom bildåtergivning och elektronik. Mål Bredda vår ledande position inom litografiprodukter för bildskärmsmarknaden. Bli den ledande leverantören av mönsterritare till halvledarmarknaden. Strategi Vi kommer att uppnå våra mål genom tekniska innovationer och kalkylerat risktagande. Vi kommer att möta våra kunders högt ställda förväntningar genom ett effektivt agerande på kortast möjliga tid. Micronics motto Att flytta fram gränser. Kvalitetspolicy Inom Micronic gör vi alltid vårt yttersta för att i tid leverera innovativa produkter och tjänster av högsta kvalitet. Vi strävar efter att uppnå våra mål på kortast möjliga tid genom processorientering, lyhördhet och engagemang i kvalitet. Vi strävar efter kontinuerliga förbättringar av våra kvalitetssystem tillsammans med våra kunder för att nå ömsesidiga affärsframgångar. Ett elektronikföretag utvecklar en digitalkamera. En ny halvledarkrets behövs. Fotomasker behövs för att tillverka halvledarkretsar, bildskärmar och för kapsling. Digitalkameran innehåller alla tre. Micronic har mönsterritare för samtliga. Kretsen konstrueras i en CAD-programvara. En stepper massproducerar fotomaskens mönster på kiselskivor i flera steg. Resultatet blir halvledarkretsar. En mönsterritare överför konstruktionen till fotomasken. Kretsarna skärs ur kiselskivan och kapslas. Kapslingen är både ett skydd och utgör gränssnittet för anslutning. Den färdiga kretsen monteras i den nya produkten. 3

6 VD summerar Under det år som gått har vi uppnått vårt övergripande mål om en rörelsemarginal på 15 procent. Omsättningen, som uppgick till 839 MSEK, översteg väl det förra rekordåret Detta drivet av en mycket stark bildskärmsmarknad och vår förmåga att leverera ett stort antal system inklusive våra nya LRS och MMS15000-system. Med gedigna arbetsinsatser har vi nått en viktig milstolpe inom halvledarsidan, vårt första Sigma7300- system har levererats. Det är med stolthet och glädje som jag kan konstatera att 2004 blev det år då vi infriade våra mål. Företaget är återigen lönsamt med ett rörelseresultat som uppgick till 128 msek. Vi har uppnått detta genom att flytta tyngdpunkten från att vara forsknings- och utvecklingsorienterade till att bli ett volymproducerande företag utan att ge avkall på tekniken. Vi har också ökat våra försäljningsaktiviteter som resulterat i en stark orderingång uppgående till 945 msek. På bildskärmsmarknaden har vi ytterligare utvecklat vår mycket starka position. Breddningen av produktsortimentet med mätsystemet var mycket lyckat och vi har levererat det första systemet. På halvledarsidan har vi avslutat utvecklingen av vår laserritare Sigma och fått det första systemet godkänt av kund. Detta har lett till att utgifterna för forskning och utveckling minskat från 282 msek 2003 till 258 msek Vi har också tagit ett nytt steg i utvecklingen för att bredda vår intäktsbas genom ett licensavtal baserad på våra patent för slm-tekniken. Ökade volymer De kraftigt ökade volymer, som vi nu levererar, ger oss möjlighet att höja effektiviteten och kvaliteten i företaget och därmed ännu bättre möta våra kunders behov. Under året fortsatte arbetet med att förkorta ledtider och säkerställa leveranser. Under 2005 är detta ett av våra prioriterade områden med målsättningen att bland annat minska kapitalbindningen. Lönsamhet Under lågkonjunkturen hade Micronic låga försäljningsvolymer samtidigt som utvecklingskostnaderna var höga. Nu har marknaden vänt för vår del, de tekniska investeringarna har förräntat sig med volymleveranser av bildskärmsritare som följd och vår teknik inom halvledarmarknaden har blivit accepterad. Uthålligheten, som vi och våra investerare har visat, har nu burit frukt. I kombination med en starkt ökad omsättning och en fortsatt hård kostnadskontroll har vi lyckats nå våra finansiella mål. Närmare kunderna Under året förändrade vi vårt distributionssystem i Japan genom att hantera direktkontakten med kunden i egen regi. Det är ett stort steg i utvecklingen av Micronics kundrelationer. Utöver att marginalerna förbättras, får vi en fördjupad kontakt med kunderna, som är viktig för förståelsen av deras behov, vårt värde för dem och hur detta kan ökas. Bildskärmsmarknaden Micronic har en fortsatt ledande ställning på bildskärmsmarknaden. Våra laserritare för bildskärmar är en förutsättning för den pågående övergången från katodstråleskärmar till platta bildskärmar. Den förväntade starka efterfrågan på lcd-tv har lett till stora investeringar i nya fabriker. Den ökade produktionskapaciteten har pressat priserna, vilket leder till en ökad efterfrågan. Trenden att traditionella tvapparater och datormonitorer ersätts med platta bildskärmar förstärks. Samtidigt har efterfrågan på högkvalitativa bildskärmar för exempelvis digitalkameror och mobiltelefoner ökat. Micronic har gynnats av det stora kapacitetsbehovet på marknaden. Micronics framgång är kopplad till vår avancerade teknikutveckling. Vi arbetar i symbios med våra kunder för att förstå marknadskraven för nästa generations fotomasker. Några resultat av detta nära samarbete är Micronics senaste laserritare lrs15000 och mätsystemet mms Vår strategi är att alltid ligga steget före teknikmässigt. Därmed skapas förutsättningar för våra kunder att möta marknadens krav på ny teknik som minskar kostnaden i bildskärmstillverkningen. Halvledarmarknaden På halvledarmarknaden upplever vi nu en förändring. Under året har försäljningen av halvledarchip varit stark. Detta har gynnat vår Omega-serie som är mycket väl lämpad för fotomaskritning för exempelvis bildsensorer. Trots detta sker de flesta nyinvesteringarna i mönsterritare för utveckling av kommande generationer halvledare och det 4

7 är här Micronics Sigma7300 passar in. Sigma är en optisk mönsterritare med en kapacitet att kunna möta halvledarkundernas behov framöver. Den kan generera mönster för nya typer av fotomasker med kortare och mer förutsägbara rittider än konkurrerande elektronstrålebaserade system och därmed utgöra en vital del i den mikrolitografiska kedjan. Avancerade fotomasker har nu blivit en integrerad del av litografiprocessen. Införsäljningen av mönsterritare görs inte bara till fotomasktillverkare utan också till tillverkare av halvledarchip. Därför är det en lång process att få ett nytt system godkänt för produktion inom halvledartillverkning. Under det fjärde kvartalet accepterades Micronics första Sigma7300-system, vilket innebär att den tekniska utvärderingen av Sigma7300 är klar. Med produkten etablerad på marknaden är vi väl förberedda för en fortsatt expansion inom halvledarmarknaden. Partnerskap Ett licensavtal har tecknats mellan Micronic och asml i Holland, som ger dem rätten att använda våra patent för att exploatera marknaden för optisk direktritning inom halvledartillverkning. Detta är ett led i vår strategi som bygger på att öka värdet av vår patentportfölj genom att bredda tilllämpningsområdena. Framtiden De framgångar som Micronic har uppnått under året är starka bevis för tekniskt ledarskap och nöjda kunder. Detta förtroende skapas till största delen genom engagerade medarbetare med hög kompetens och stor lojalitet. Våra kunder våra partners står i centrum. Det förtroende som finns mellan oss som leverantör och de stora aktörerna inom elektronikindustrin är mycket värdefullt för oss. Jag vill därför tacka alla Micronics medarbetare för ett fantastiskt och givande arbete under Utvecklingen för bolaget inför 2005 ser bra ut. Den stora orderstocken känns mycket tillfredsställande. Inför 2005 är vår bedömning att marknaderna för Micronics mönsterritare kommer att fortsatt vara goda. Våra mål för året är att öka vår försäljning, förbättra vår kapitalomsättning och uppnå ett positivt kassaflöde. Sven Löfquist VD och koncernchef 5

8 Micronic-aktien Micronic (micr) noterades på Stockholmsbörsens o-lista den 9 mars Sedan den 2 januari 2001 listas aktien på Attract 40-listan. Micronics totala börsvärde uppgick vid utgången av 2004 till msek, att jämföra med msek vid utgången av Börskursen (senast betalt) var 66,75 kronor vid utgången av 2004, att jämföra med 83,50 kronor vid utgången av Kursutveckling Kursutvecklingen var under 2004 negativ, aktien har sjunkit med 20 procent. Affärsvärldens Generalindex har under samma period stigit med 17 procent. En mer branschinriktad jämförelse visar att Philadelphia Semiconductor Index sox, sjunkit med 15 procent. Micronic-aktien har under året högst betalats med 91 kronor (den 15 januari) och som lägst med 48,50 kronor (den 28 september). Handel i aktien Micronic-aktier omsattes under samtliga handelsdagar under Den totala omsättningen uppgick till aktier, vilket ger en genomsnittlig dagsomsättning om aktier. Micronic-aktier har under 2004 omsatts till ett värde av msek, motsvarande ett genomsnittligt värde om 9,2 msek per dag. Aktiekapital Aktiekapitalet uppgår till kronor, fördelat på lika många aktier med ett nominellt värde på 1 krona. Ägarstruktur Antalet aktieägare var vid årets slut 7 313, jämfört med vid utgången av De 10 största ägarna innehar 52,7 procent av totala antalet aktier, att jämföra med 57,9 procent De 100 största ägarna innehar 70,8 procent av det totala antalet aktier, att jämföra med 70,4 procent Styrelsen och företagsledningen har sammanlagt aktier, vilket motsvarar en ägarandel om 0,7 procent. Utdelningspolicy Micronic har inte lämnat någon utdelning sedan bolaget bildades. Micronic planerar inte heller någon utdelning under de närmaste åren utan ämnar behålla de vinstmedel som genereras för att finansiera ytterligare utvecklingsarbete samt fortsatt satsning på försäljning och marknadsföring. Micronics optionsprogram Micronic har sedan 1997 vid fem tillfällen introducerat optionsprogram. Av dessa har fyra program riktats till de anställda och det femte till DuPont Photomasks år Vid utgången av 2004 fanns ett utestående optionsprogram med löptid fram till utgången av Detta optionsprogram är riktat till anställda i de utländska dotterbolagen. Under 2004 har det konvertibla förlagslånet från asml återbetalats. I samband därmed förföll en därtill kopplad möjlighet att teckna aktier utan att teckning skedde. Efter full utspädning av teckningsoptioner kan det totala antalet aktier maximalt komma att uppgå till stycken, vilket ger en maximal utspädning om knappt en halv procent Aktien AFV Generalindex Omsatta antal aktier 1000-tal (inkl. efteranm.) Philadelphia Semiconductor Index (SEK) Antal i 1000-tal SIX 6

9 Micronics tio största ägare per den 31 december 2004 Ägare Antal aktier Andel i % Industrifonden ,9 Robur fonder ,9 Hakuto ,0 Capital Group fonder ,0 Fjärde AP-fonden ,9 Investor ,5 Skandia Liv ,5 AMF Pension ,9 Banco Fonder ,3 Catella Fonder ,0 Totalt de 10 största ägarna ,7 Övriga ägare ,3 Totalt antal utestående aktier ,0 Aktiekapitalets utveckling Ökning av Totalt antal Totalt aktie- År Transaktion antalet aktier aktier kapital, tkr 1989 Bolaget grundas Nyemission Nyemission Nyemission Nyemission Split 100: Fondemission 5: Utnyttjande av teckningsoptioner Nyemission Nyemission Utnyttjande av teckningsoptioner Utnyttjande av teckningsoptioner Utnyttjande av teckningsoptioner Nyemission Utnyttjande av teckningsoptioner Ägarstruktur per den 31 december 2004 Svenska ägare 72% Institutioner 32% Privatpersoner 19% Aktiefonder 21% % Svenska aktieägare Utländska ägare 28% Utländska aktieägare Ägarstruktur Storleksklass Antal ägare Antal aktier % , , , , , ,5 Totalt ,00 Antal aktier med hänsyn till teckningsoptioner och konvertibler Antal utestående aktier per 31 december Utestående teckningsoptioner Antal aktier efter utnyttjande av teckningsoptioner Optionsprogram Teckningstid från Teckningstid till Teckningskurs 133 Anställda Ej fördelade Totalt Antalet utestående teckningsoptioner har omräknats i samband med nyemissionen Analytiker som kontinuerligt följer Micronic ABG Sundal Collier Patrick Clase Carnegie Martin Nilsson Credit Agricole Indosuez Cheuvreux Johan Eliason Enskilda Securities Johan Grabe Danske Bank Peter Trigarszky Evli Anders Berg Handelsbanken Capital Markets Stefan Wård Kaupthing Bank Mikael Laséen Redeye Urban Ekelund Remium Securities Lars Hallström Swedbank Christian Hall Arete Research Brett Simpson 7

10 Okulär besiktning av en fotomask för kontroll av eventuella defekter.

11 Finansiell styrning Micronic lyckades under 2004 uppnå företagets finansiella mål. De senaste årens inriktning mot finansiell kontroll och styrning har bidragit till årets framgång. Det finansiella målet om en rörelsemarginal på 15 procent uppnåddes. Detta tack vare en mycket stark försäljning inom bildskärmsområdet samt en god kostnadskontroll. Intensifierade satsningar på produktion och leveranser möjliggjorde den kraftiga omsättningsökningen. Trots försvagningen av us-dollarn kunde bruttomarginalen öka, vilket också bidragit till det positiva resultatet motsvarande 2,80 kronor per aktie. Bruttomarginalen för 2004 uppgick till 56 procent. Kassaflödet för året uppgick till -280 msek. Detta berodde på att ett konvertibelt förlagslån på 320 msek samt övrig finansiering på cirka 13 msek återbetalades. En annan orsak till det negativa kassaflödet är fördubblingen av omsättningen som medfört uppbyggnad av rörelsekapital. Under året intensifierades arbetet med att förbättra hanteringen av rörelsekapitalet genom rationalisering och förkortning av ledtiderna i produktion och leveranser. Detta väntas bland annat leda till högre lageromsättningshastighet och därmed till lägre kapitalbindning. Ett avtal om en kreditfacilitet uppgående till 190 msek etablerades, varav cirka 30 msek har utnyttjats. De likvida medlen förstärktes genom licensavtalet med asml och förskottsbetalning på royalty uppgående till 20 meur. Totalt uppgick kassan vid årets slut till 306 msek. Operativa kostnader Utgifterna för forskning och utveckling reducerades ytterligare, från 282 msek 2003 till 258 msek 2004, och förutses fortsätta minska även under Avskrivningarna på utvecklingskostnaderna för Sigma7300 påbörjades under fjärde kvartalet. Avskrivningar på aktiverade utvecklingskostnader medför därmed att redovisade utvecklingskostnader kommer att öka 2005 och beräknas uppgå till 120 msek. Kostnaderna för försäljning och administration steg, från 110 msek 2003 till 161 msek 2004, föranlett av ökade agentprovisioner baserat på den större volymen samt uppbyggandet av försäljningsorganisationen för den japanska marknaden. Tidigare skedde all försäljning i Japan via distributör. Direktförsäljningen väntas medföra ökade marginaler. Resultatuppföljning Ett nytt system för ekonomisk rapportering har implementerats under året i syfte att få en förbättrad finansiell kontroll. Resultatuppföljningen av Micronics dotterbolag i Japan, usa och Taiwan sker på månadsbasis. Det nya systemet har förbättrat möjligheten till analys och kontroll. Finansiella risker Micronics systemförsäljning har under året nästan uteslutande skett i us-dollar. På den japanska marknaden sker en övergång till försäljning i yen, vilket minskar risken av ett ensidigt dollarberoende. Japan har historiskt utgjort cirka 50 procent av Micronics försäljning. Den genomsnittliga dollarkursen sjönk med 9 procent under 2004, vilket påverkade Micronics försäljning med cirka 90 msek jämfört med Exponeringen mot den svenska kronan kvarstår dock, då huvuddelen av bolagets kostnader är i svenska kronor. Bolaget tillämpar en valutasäkringspolicy där varje order hanteras separat, där bland annat eventuell osäkerhet i leveranstidpunkten påverkar strategin. Genomförda terminssäkringar har under året positivt bidragit till resultatet. Kundkreditrisken är liten då Micronic har ett begränsat antal kunder, vilka är väl kända. På vissa marknader används remburser för att säkra betalningarna och bolaget strävar efter förskottsbetalningar från kunderna. Micronics likviditet placeras antingen i bank eller i andra mycket kreditvärdiga former. Placeringshorisonten är kort, vilket medför låga ränterisker. Micronic levererar enskilda system till stora värden, vilket kan ge stora fluktuationer i de enskilda kvartalens omsättning och resultat. Arbetet med att säkra leveransprecisionen under 2004 krävde stora insatser av medarbetarna. De två marknaderna som Micronic arbetar inom, bildskärmar och halvledare, kan till viss del balansera risken om en av dessa marknader skulle ha en sämre utveckling. Långsiktiga mål Bolagets långsiktiga finansiella mål är en rörelsemarginal på 15 procent och en soliditet på 60 procent. Framtiden De viktigaste frågorna för den finansiella styrningen 2005 är att fortsätta arbetet med rörelsekapitalhantering samt kassaflöde, vilket stödjer en lönsam tillväxt. Orderstocken på 794 msek, som innehåller system både till bildskärms- som halvledarmarknaden, beräknas i sin helhet levereras under Under 2005 kommer åtgärder vidtas för att ytterligare öka kostnadseffektiviteten i alla led i företaget. Dessa åtgärder ska leda till ett mer systematiskt arbete i hela leveransprocessen, från försäljning till installation, för att ytterligare minska ledtiderna. 9

12 Micronic i vardagen Informationssamhället bygger på snabb tillgång till information i vardagen. Micronic är med och driver och utvecklar den teknologi som gör detta möjligt. Fotomasker, och därmed Micronics mönsterritare, är en förutsättning för modern och avancerad elektronikproduktion. Under 2004 växte halvledarindustrin med 29 procent. Den globala försäljningen uppskattas till 180 miljarder usd och tillverkningsvolymen beräknas till cirka 105 miljarder halvledarchip. Försäljningen av halvledarchip för helåret 2005 förväntas hamna på ungefär samma nivå som för För varje chipkonstruktion krävs fotomasker beroende på tillämpning. Källa: VLSI Research, januari

13 Den globala försäljningen av lcd-tv under 2004 översteg 11 miljoner enheter. Fortsatt tillväxt förväntas och försäljningen år 2005 beräknas uppgå till 17 miljoner enheter. För varje bildskärmskonstruktion krävs 8 10 fotomasker. Källa: DisplaySearch, januari

14 Micronic i världen Micronic är en underleverantör till elektronikindustrin. Det är en komplex och mycket kapitalintensiv industri där hög utvecklingstakt driver fram nära samarbeten mellan industrins aktörer. Mönsterritarna, som Micronic erbjuder industrin, är en kritisk utrustning i tillverkningskedjan. Marknaden Elektroniktillverkningen är geografiskt starkt koncentrerad till Asien och usa. Micronic arbetar i en marknad med ett fåtal kunder. Det finns två kundkategorier; kommersiella fotomasktillverkare, som är underleverantörer till elektroniktillverkare, och några få stora elektroniktillverkare, som har intern fotomasktillverkning. Exempel på några stora elektroniktillverkare med intern fotomaskproduktion för halvledare är tsmc i Taiwan och Samsung Electronics i Sydkorea. LG Micron, också i Sydkorea, har intern fotomasktillverkning för bildskärmar. Micronic är den enda leverantören av avancerade mönsterritare med ett produktprogram som täcker hela elektronikindustrins behov av fotomasker för bildskärmar, halvledare och elektronisk kapsling. Under hösten levererades det hundrade systemet, en bildskärmsritare ur LRS-serien. Exempel på kommersiella tillverkare i usa är DuPont Photomasks och Photronics, som producerar fotomasker till halvledarindustrin. Några stora elektroniktillverkare har intern fotomaskproduktion, till exempel Intel, ibm och Micron. I Japan finns kommersiella fotomasktillverkare som till exempel Dai Nippon Printing, Toppan Printing och Hoya, företag som producerar fotomasker för både bildskärms- och halvledartillämpningar. I Sydkorea finns motsvarande företag, pkl och i Taiwan finns tmc. Kundevenemang Japan är Micronics största marknad. Micronic har framgångsrikt agerat på den japanska marknaden under tio år. Hälften av Micronics installerade laserritare finns i Japan, där merparten av de mest avancerade fotomaskerna för bildskärmar tillverkas. Det hundrade systemet, som var en laserritare för avancerade tft-fotomasker, installerades i Japan i oktober. Detta och företagets tio framgångsrika år uppmärksammades genom ett kundevenemang, Micronic Hyaku seminarium, på svenska ambassaden i Tokyo. LG Micron i Sydkorea var det företag i Asien som investerade i den första laserritaren för bildskärmar från Micronic för över tio år sedan. Det långa och givande samarbetet uppmärksammades under året med ett besök på Micronics huvudkontor där även en representant från Sydkoreas ambassad deltog. Service- och kundsupport En väl fungerande service- och kundsupport från utrustningstillverkaren är Sveriges ambassadör i Japan höll ett välkomstanförande under det välbesökta kundseminariet Hyaku (som betyder hundra på japanska). en förutsättning för att säkra kundens produktionsflöde. Detta gäller i högsta grad Micronic. Efter garantitiden tecknar de flesta kunderna därför även servicekontrakt, för att bibehålla utrustningens höga prestanda enligt specifikation. Micronic har en global supportorganisation som finns nära kunderna för att säkerställa behovet av installationer och service. Micronic har dotterbolag på de största marknaderna, Japan och usa. Företaget har också dotterbolag i Taiwan och en filial i Shanghai. I Sydkorea, Taiwan och Kina bedriver Micronic samarbete med lokala agenter för service och underhåll. I Sverige fungerar supportorganisationen som stöd åt de lokala serviceorganisationerna och har som huvuduppgift att ge tekniskt expertstöd, tillgodose reservdelsförsörjning samt säkerställa kompetensuppbyggnad. 12

15 Samarbeten Grunden för Micronics framgång är, förutom ett djupt tekniskt kunnande, förmågan att skapa och underhålla kundrelationer samt att ge kunderna bra support. Micronics kunder har stor kunskap om fotomasktillverkning och kraven som ställs på mönsterritare. Tillsammans med kunder arbetar Micronic med utvecklingsprojekt för att möta nya krav från marknaden. Kunderna driver på utvecklingen av produkterna och bidrar till att öka Micronics kunskaper. Flera av Micronics underleverantörer är nära samarbetspartners. En viktig sådan aktör är Fraunhoferinstitutet för mikroelektronik i Dresden, Tyskland. Det ligger i ett av Europas mikroelektroniska centra tillsammans med flera ledande halvledartillverkare. Fraunhoferinstitutet är världsledande inom mems-teknologin (Mikroeletromekaniska system), som ligger till grund för Micronics nya generation produkter inom halvledartillverkning. Micronic och Fraunhoferinstitutet driver tillsammans utvecklingen av nyckelkomponenten slm, som Fraunhofer också levererar till Micronic. slm är en reflektionsteknik som möjliggör mönsterritning med kortvågig laser med mycket hög upplösning som resultat. slm är grundstenen i Micronics Sigma-system. I slutet av året togs ett nytt steg i samarbetet med asml Netherlands b.v. i Holland. Företagen tecknade ett licensavtal som ger asml exklusiv rätt att exploatera marknaden för optisk direktritning inom halvledartillämpning baserat på Micronics patentportfölj runt slm-tekniken och datakanal. För Micronics del innebär licensavtalet, förutom framtida royaltyintäkter, också stora synergier vad gäller utvecklingen av nästa generations slm-teknik, vilken blir direkt tillämpbar i Sigma-system. Micronic deltar även i bredare samarbeten, som till exempel standardiseringsarbeten genom industrins samarbetsorganisation, semi (Semiconductor Equipment and Materials International). LG Micron från Sydkorea på besök hos Micronic för firandet av ett långt och givande samarbete. Micronic nära kunden Geografisk fördelning av företag som tillverkar fotomasker för bildskärmar och halvledare. Micronics huvudkontor Micronic K.K. Japan Micronic Far East Co Taiwan Micronic Inc. USA Fotomasktillverkare halvledare Fotomasktillverkare bildskärmar 13

16 Micronics marknader Huvudmarknaderna för Micronics laserritare är bildskärms- och halvledarindustrin.ytterligare en marknad är den för Multi Purpose-system, där den viktigaste tillämpningen är elektronisk kapsling. Produktutbudet har breddats med mätsystem för fotomasker för bildskärmar. 1. Bildskärmsmarknaden Marknaden för platta bildskärmsenheter har vuxit mycket kraftigt under året och beräknas 2004 närma sig 62 miljarder usd, vilket kan jämföras med marknaden för halvledarchip som är cirka 180 miljarder usd. Den årliga tillväxten för platta bildskärmar beräknas bli 16 procent (DisplaySearch, januari 2005 och vlsi Research, januari 2005). Platta bildskärmar används i ett stort antal tillämpningar där de största är skärmar till datormonitorer, bärbara datorer och mobiltelefoner. Under året nåddes en milstolpe i bildskärmsindustrin då försäljningen av antalet lcdmonitorer till datorer passerade traditionella monitorer, som är baserade på katodstråletekniken (crt). Bildskärmar till bärbara datorer utgör också en stor andel av den totala lcd-marknaden. I antal räknat är mobiltelefoner störst och förväntas också växa räknat i omsättning allt eftersom telefonerna får större och bättre skärmar med färg och hög upplösning. En av de tillämpningar som växer snabbast idag är platta skärmar för tv. Det finns två huvudsakliga tekniker för platta bildskärmar, plasma (pdp), som används framför allt för stora tvskärmar och informationstavlor, och lcd, som används till datorskärmar, bärbar elektronik och tv. Tidigare begränsade både storlek och pris användningen för tv. Idag sker en snabb kostnadsreduktion och det tillverkas allt större skärmar, vilket gör att lcdtv blir allt mer attraktivt för konsumenterna. En annan trend är att datormonitorer och skärmar för bärbara datorer ökar i storlek. Ett antal nya fabriker för lcd-skärmar har tagits i drift under året, främst i Sydkorea och Taiwan. Där tillverkas Platta bildskärmar förekommer i ett stort antal produkter. En av de största tillämpningarna är datormonitorer. framför allt stora lcd-skärmar till tv och monitorer. Stora bildskärmar och reducerad tillverkningskostnad är det som framför allt driver investeringarna inom industrin idag. Under 2004 uppgick lcd-tv till cirka 6 procent av antalet tillverkade tv-apparater. (DisplaySearch, januari 2005). Allt eftersom priset på platta skärmar sjunker ökar dess andel av tv-marknaden på bekostnad av crt. För stora bildskärmar som lcd-tv, datormonitorer och skärmar till bärbara datorer är 14

17 prispressen hård. Tillverkning av stora platta bildskärmar sker framför allt i Sydkorea och Taiwan. De flesta japanska tillverkarna har valt att i stället fokusera på mindre bildskärmar för till exempel mobiltelefoner, handdatorer och digitalkameror. Micronic i bildskärmsmarknaden Micronic är den dominerande aktören inom mönsterritare för avancerade bildskärmar. Alla tillverkare av fotomasker för bildskärmar använder Micronics system. Strävan att öka produktiviteten gör att nya bildskärmsfabriker använder större fotomasker. Detta har lett till en kraftigt ökad efterfrågan på Micronics laserritare, vilket visas av den goda orderingången under Fotomasktillverkarna tenderar att förlägga produktionen nära sina kunder. Det leder till att Micronics kunder öppnar nya produktionsenheter framför allt i Sydkorea och Taiwan. Fler produktionsenheter är positivt för Micronic eftersom det som regel krävs nya mönsterritare till varje enhet. De första systemen som klarar att producera de mycket stora fotomasker som krävs för den senaste generationens tft-lcdtillverkning, lrs15000-tft2, levererades under året och ytterligare ett antal är beställda för leverans under Inom pdp-marknaden finns det två konkurrenter, Heidelberg Instruments och Dai Nippon Screen. Marknaden för mönsterritare till pdp-fotomasker motsvarar mindre än 10 procent av marknaden för mönsterritare till tft-lcd-fotomasker, vilket ger Micronics konkurrenter ett litet marknadsutrymme. Mätmaskin för fotomasker till bildskärmar För att optimera produktionsutbytet i bildskärmstillverkningen är det viktigt att tillverka fotomasker med största möjliga precision. Hittills har det inte funnits någon utrustning som kunnat göra en oberoende verifiering av noggrannheten i en lrs tft3. Verifiering av precisionen i en fotomask har varit en brist i Micronics kunders kvalitetskontroll. Micronics mätsystem mms15000 fyller denna brist i marknaden. Det första systemet levererades i slutet av året. Micronic bedömer marknaden till minst ett system per produktionsenhet. Marknadsutveckling Marknaden för platta bildskärmar har växt kraftigt under året med många nya fabriker som tagits i drift. Under 2005 förväntas en relativt stabil balans mellan utbud och efterfrågan. Det förväntas leda till en något lugnare tillväxt under Hela tiden växer dock volymen kraftigt både i antal bildskärmar och i bildskärmsyta. 2. Marknaden för Multi Purpose-system Micronics Multi Purpose-system används för ett antal olika tillämpningar. De viktigaste är avancerad elektronisk kapsling och enklare platta bildskärmar (pm-lcd). Marknaden för denna typ av system är betydligt mindre än den för tft-lcd bildskärmar, men är relativt stabil. Micronic i Multi Purpose-marknaden Micronic erbjuder systemtypen mp80+ på denna marknad. Micronic har två konkurrenter, Heidelberg Instruments och Dai Nippon Screen. Båda har system som konkurrerar med Micronics mp80+ med pris som främsta argument. mp80+ har fördelar både när det gäller produktivitet och kvalitet och Micronics position blir starkare ju mer avancerade tillämpningarna blir. Marknadsutveckling Marknaden för elektronisk kapsling har växt tillsammans med halvledarmarknaden under året. Inom pm-lcd krymper marknaden på grund av konkurrens från tft-lcd. Vår bedömning är att Multi Purpose-marknaden ligger kvar på samma nivå som Bildskärmar. Omsättning per tillämpning Prognos för antalet TV-enheter Platta bildskärmar. Omsättning och tillväxt Miljarder USD 120 % 100 Miljarder USD 100 Tillväxt % Övrigt Mobiltelefoner FPD TV Platta datormonitorer Bärbara datorer Katodstråle-TV Projektions-TV LCD-TV PDP-TV Katodstråle-TV Platta bildskärmar Tillväxt 0 Källa: DisplaySearch, januari

18 3. Halvledarmarknaden Halvledarindustrin hade ett starkt år 2004 med kraftig utbyggnad av produktionskapaciteten, även om försäljningen avmattades något mot slutet av året. Kommersiella fotomasktillverkare drog också fördel av tillväxten i halvledarindustrin och ökade sin försäljning. Utveckling av allt kraftfullare halvledarchip delas in i så kallade tekniknoder. Tillverkningsmetoderna är väldigt lika för olika typer av chip inom samma tekniknod, även om funktioner och användningsområden skiljer sig markant. Namnet på en tekniknod ges av de minsta strukturerna som finns på chipen. Några få nya fabriker har startat tillverkning på tekniknoden 90 nanometer, men volymproduktionen under 2004 skedde med metoder från tidigare tekniknoder. Utvecklingstakten inom halvledarindustrin brukar populärt beskrivas med Moores lag, som formulerades 1965 av Gordon Moore. Den förutsäger att var artonde månad fördubblas antalet transistorer på en krets. Investeringar i mönsterritare följer inte investeringar i tillverkningsutrustning för halvledarchip. Försäljning av fotomaskutrustning styrs mer av antalet nya avancerade chipkonstruktioner och av utvecklingsbehov för kommande tekniknoder. Investeringar i fotomaskutrustning tenderar att vara en indikator i halvledarindustin och föregår produktionsstart för en tekniknod med ungefär 18 månader. Under många år har antalet nya chipkonstruktioner sjunkit konstant på grund av ökande utvecklingskostnader. För volymbehovet av fotomasker uppvägs det dock av att fler fotomasker krävs för utveckling och tillverkning av varje ny chipkonstruktion. Resultatet är att det numerära behovet av fotomasker har hållits konstant, medan totala omsättningen har ökat tack vare högre enhetspriser. Ungefär 75 procent av världens fotomasker tillverkas av kommersiella fotomasktillverkare. Huvuddelen av de mest avancerade fotomaskerna, för tekniknoder under 130 nanometer, produceras dock av interna fotomaskenheter hos ledande tillverkare av halvledarchip. Fotomaskerna för tekniknoder under 130 nanometer utgör än så länge bara ungefär 6 procent av den totala volymen. I början av oktober meddelade den japanska kommersiella fotomasktillverkaren Toppan Printing Co. Ltd. att de avser förvärva sin amerikanske konkurrent DuPont Photomasks Inc. Sammanslagningen bildar då världens största kommersiella fotomaskproducent. Tillkännagivandet passar in i en pågående rationalisering av marknaden, där fotomasktillverkare slås samman och produktionen koncentreras till några få centra. Micronic i halvledarmarknaden Både laser- (optiska) och elektronstrålebaserade mönsterritare används vid fotomasktillverkning till halvledarindustrin. Fram till och med tekniknoden 150 nanometer dominerade fotomasker producerade med lasersystem marknaden. Efter 150 nanometer har dock elektronstrålebaserade system (framför allt så kallade vector shaped beam) dominerat. Huvudanledningen till förändringen var avsaknad av laserbaserade mönsterritare till tekniknoderna 130 nanometer och 90 nanometer. Micronic har nu löst problemet genom introduktionen av den slmbaserade mönsterritaren Sigma7300. Den kan generera mönster för nya typer av fotomasker och erbjuder mycket kortare och mer förutsägbara rittider än konkurrerande elektronstrålebaserade system. Avancerade fasskiftsfotomasker är exempel på en tilllämpning där Sigma7300 kan innebära skillnaden mellan idé och volymproduktion. Fasskiftsfotomasker används för ytterligare förminskning av de minsta strukturerna på avancerade halvledarchip. Sigma7300 producerar de flesta av de fotomasker som tidigare bara kunde ritas på elektronstrålesystem och erbjuder kortare rittider än dessa. Det leder till lägre kostnader för fotomasker och kortare ledtider i utvecklingen av halvledarchip. För volymproduktion av chip spelar det senare en minst lika stor ekonomisk roll som bara den lägre fotomaskkostnaden. Fördelning av fotomaskförsäljning med avseende på tekniknod Huvuddelen av de mest avancerade fotomaskerna, för tekniknoder under 130 nanometer, produceras av interna fotomaskenheter hos ledande tillverkare av halvledarchip. Fotomaskerna för tekniknoder under 130 nanometer utgör än så länge bara ungefär 6 procent av den totala volymen. Samtidigt betingar dessa fotomasker de högsta priserna. (International SEMATECH, september 2004) 350 nm, 62% nm, 10% nm, 11% nm, 11% <130 nm, 6% nm, 2,4% nm, 3,2% <70 nm, 0,4% 16

19 Intresset att använda Micronics nya laserteknik för de mest avancerade tekniknoderna har ökat starkt både från fotomasktillverkare och chiptillverkare. Under fjärde kvartalet tog också den första kunden beslutet att välja Sigma7300 till sin halvledarutveckling efter en mycket grundlig utvärdering. Micronic marknadsför också Omega- 6600, vilken har en stark position som mönsterritare för volymproduktion. Den är även väl anpassad för nya tilllämpningar, inte minst tillverkning av fotomasker för de optiska sensorer av ccd- eller cmos-typ som finns i digitala kameror och kameratelefoner. Digitala optiska sensorer är en av de snabbast växande grupperna av halvledarchip. På halvledarmarknaden är Micronics konkurrenter tre leverantörer av elektronstråleritare, NuFlare Technology, jeol samt Hitachi, och en tillverkare av laserritare, Applied Materials. Halvledarmarknaden i siffror Försäljningen av halvledarchip var rekordstor 2004 och uppgick till 180 miljarder usd, upp 29 procent från Även försäljningen av tillverkningsutrustning slog rekord 2004 med 52 miljarder usd, upp 52 procent från 2003 (vlsi Research, januari 2005). Halvledarindustriorganisationen SEMI bedömer (januari 2005) att totala marknaden för fotomasker ökade med 13 procent för helåret 2004 i jämförelse med 2003, från 2,53 miljarder USD till 2,86 miljarder USD. Tillförlitliga siffror över försäljningen av mönsterritare för halvledartillverkning under 2004 saknas än så länge från marknadsanalytikerna. Den totala försäljningen uppgick 2003 till 234 miljoner USD (Gartner Dataquest, december 2003). Marknadsutveckling I en stark världskonjunktur förutspås halvledarindustrin som helhet vända upp igen under 2005 efter en svag nedgång mot slutet av Försäljningen av halvledarchip för helåret 2005 förväntas hamna strax över nivån för 2004 (vlsi Research, januari 2005). Efterfrågan på fotomasker och därmed mönsterritare påverkas inte nämnvärt av den tillfälliga nedgången för halvledarindustrin. Nedgången beror på kapacitetsöverskott och påverkar inte antalet nya chipkonstruktioner eller utvecklingsbehovet för kommande tekniknoder. Uppbyggnad av ny teknik hos fotomasktillverkare pågår för att möta industrins utvecklingsbehov för tekniknoden 65 nanometer. Denna uppbyggnad förväntas svara för majoriteten av investeringarna i mönsterritare under Antalet nya mönsterritare för avancerade halvledartillämpningar i världen varierar mellan 20 och 30 system per år. TV-spel är en av många elektronikprodukter som kräver avancerade chip. 17

20 Micronics produktion Effektiv produktion är en viktig parameter för Micronic. Stabila produktionsprocesser krävs för snabbt ökande volymer med hög och jämn kvalitet. Detta ställer krav på såväl utveckling som hur produktionsarbetet organiseras. Kraven på renhet ökar successivt för de mest avancerade systemen. Detta gäller även renhetskraven i monteringen. Produktionen av Micronics mönsterritare ställer höga krav på utförande, noggrannhet och teknisk kompetens hos dem som bygger och kalibrerar systemen. Exempelvis är Sigma7300 extremt komplex med mer än olika delar, vilket i sig är en utmaning för dem som hanterar logistiken. Höga kvalitetskrav och unik teknisk bredd Extrema kvalitets- och prestandakrav ska uppfyllas trots korta serier där varje produkt representerar ett mycket högt värde. Kvalitetsystemen måste då definieras så att Micronic kan garantera kvaliteten från första exemplaret av varje modell. Produktionen är uppdelad på inköp, montering, driftsättning, kalibrering och acceptanstester i Micronics anläggningar i Täby och kräver en unik teknisk bredd. För produktion av systemen finns specialkunskaper inom såväl optik som mekanik, laserteknik, interferometri, servosystem, styrelektronik och programmerbara kretsar. Ren miljö En kritisk produktionsresurs är tillgång till effektivt organiserade renrum, ett rum med extremt dammfri miljö. Maskinen måste stå i renrum då kritisk optik monteras och maskinens delsystem justeras och systemet testas. I renrummen finns också alla de hjälpmedel som krävs, som till exempel processlaboratorier för framkallning och etsning av fotomasker och mätsystem för verifiering av ritresultat. Micronics anläggning i Täby har byggts med utgångspunkt från dessa krav. Kraven på renhet ökar successivt för de mest avancerade systemen, detta gäller även renhetskraven i monteringen. Komponenter All komponenttillverkning sker hos underleverantörer som ofta har speciell kompetens. Komponenterna tillverkas utifrån Micronics specifikationer och ritningar. Hit hör bland annat linser, lasrar, finmekanik, elektronik, servosystem och miljösystem. Exempel på leverantörer är Mikrobas i Sverige, som levererar basstenen i diabas, Schott Glass Technologies i Tyskland, som levererar materialet Zerodur för ritbordet, Corning Tropel Corporation i usa, som levererar optik och Fraunhoferinstitutet i Tyskland, som tillverkar Micronics slm-chip. Micronic har totalt 350 leverantörer främst i Europa och usa. Systemupptagning När produktionsavdelningen monterat systemet och mjukvaran installerats överlämnas det till ett projektteam som ska genomföra driftsättning, kalibrera systemet och föra maskinen till utlovade prestanda. Innan systemet lämnar produktionen testas de tekniska funktionerna. I renrummen på Micronic får varje system sin detaljutformning. Här genomförs också första rit- och acceptanstestet, där kunden godkänner att systemet är färdigt för skeppning. Då systemet godkänts, packas det i ett miljötätt emballage och skeppas till kunden. Maskinerna fraktas med temperaturreglerad lastbil och flyg. Vibrations-, läges- och temperaturdetektorer följer med i transporten för att garantera att maskinen inte utsätts för otillåtna påfrestningar. Sedan tar en upptagningsfas vid hos kunden, där systemet integreras i kundens produktionsanläggning. 18

21 Stenbrott där man bryter den unika svenska diabasen, ett av de mest formstabila material som finns och används som bassten och ritbord i Micronics mönsterritare. Leverantören Mikrobas, som ligger i Småland, har ett stort kunnande om precisionsslipning av stenämnen och glaskeramik; material som är nödvändiga för delar som ska hålla måttnoggrannheter på mikrometernivå över flera meters längd. Placeringsnoggrannheten i Micronics mönsterritare är mycket hög. För att uppnå detta krävs att materialen i systemen är extremt formstabila. Ett material som används är stenmaterialet diabas. När kraven på måttstabilitet på ritbordet är ännu högre, används Zerodur, en glaskeram. Bilderna visar en form med Zerodur som precis hällts upp från ugnen samt kontroll av spänningar i materialet. Andra områden som har samma höga krav är till exempel rymdindustrin där Zerodur används i rymdteleskop. Bilderna visar ritbord i diabas och Zerodur. För en LRS15000-maskin väger ritbordet cirka 650 kg och flyter på ett luftlager för friktionsfri rörelse. I ritkammaren måste temperaturen vara jämn för att inte orsaka temperaturvidgningar i stenen.temperaturen regleras därför till en hundradels grad för att kunna placera mönstren med den nanometerprecision som krävs. Maskinen måste stå i renrum då kritisk optik monteras och maskinens delsystem justeras och systemet testas. Fotomaskerna är belagda med fotoresist, ett ljuskänsligt material, därför används gult ljus när fotomaskerna ritas. 19

22 Mikrolitografi Mikrolitografi är en nödvändig basteknik för tillverkning av integrerade kretsar och bildskärmar. Principen är att en kiselskiva eller ett bildskärmssubtrat under tillverkning beläggs med en film av fotoresist. Fotoresist är ett ljuskänsligt material som har den egenskapen att exponerade ytor friläggs vid framkallning. På så sätt blir en optisk bild en mekanisk schablon så att man kan bearbeta de frilagda ytorna med etsvätskor eller annan kemisk bearbetning. För att exponera fotoresisten behöver man en mikrolitografisk fotomask som innehåller det önskade mönstret. Micronics mönsterritare genererar mönster från data som skapats i ett CAD-system. Fotoresist läggs på ett tunt kromlager som ligger på fotomaskglaset. Fotoresisten exponeras i mönsterritaren. Därefter framkallas den och den slutliga fotomasken skapas genom att mönstret överförs till kromskiktet genom etsning. Halvledare Micronics mönsterritare Stepper Datafil Mikrochip Fotomask Kiselskiva Mönstren skapas med hjälp av ett CAD-system. Informationen överförs till mönsterritaren där den konverteras till ett lämpligt ritformat. Mönsterinformationen styr lasern som ritar fotomasken. För att överföra mönstret till en kiselskiva belyses den framkallade fotomasken i ett litografiskt exponerings-system, en stepper. I steppern förminskas mönstret fyra gånger. Efter exponeringen går kiselskivan genom olika processer som skapar transistorer och ledare. Detta förfarande upprepas i normalfallet gånger med olika fotomasker varje gång. När chippet är färdigt testas och kapslas det och kan sedan användas i elektronikprodukter, till exempel bärbara datorer. Bildskärmar Micronics mönsterritare Aligner Datafil Bildskärm Fotomask Tillvägagångssättet för stora bildskärmar liknar det som för halvledare, förutom att mycket större fotomasker används. Mönstret förminskas inte heller i en stepper utan mönstret projiceras i skala 1:1 på TFT-LCD substratet. Denna process kräver vanligen mellan fyra och nio olika fotomasker. Den färdiga bildskärmen används sedan i till exempel bärbara datorer. 20

23 Micronics teknik Micronic är världsledande inom mikrolitografi en position som uppnåtts genom fokus på forskning och utveckling under många år. Rasterscan-teknik Traditionellt har Micronic byggt upp sin verksamhet kring laserbaserad rasterscan-teknik. Den används i alla produkter för tillverkning av bildskärmar och elektronisk kapsling, samt i Omega-serien för halvledare. I Omega-systemen placeras fotomasken på ett xy-bord, som kan röra sig i två dimensioner. Samtidigt som bordet rör sig sveper en laserstråle styrd av en akusto-optisk deflektor (en metod att ändra riktningen på ljus genom en kristall med hjälp av högfrekvent ljud) vinkelrätt mot rörelseriktningen. Det ger en smal exponerad remsa på fotomasken. Flera remsor ritas på samma sätt tills fotomasken är täckt. Mönstret skapas genom att intensiteten i laserstrålen varieras med hjälp av en akusto-optisk modulator. Micronics lrs- och mp-system, som används för framställning av stora fotomasker, har ett rörligt rithuvud och ett bord som rör sig i endast en riktning. SLM-baserad ritteknik Ett slm-chip, Spatial Light Modulator, är hjärtat i den nya teknik som används i Micronics Sigma-system. slm-chippet är en mikromekanisk krets med en miljon individuellt styrbara speglar. De reflekterande speglarna möjliggör mönsterritning med kortvågig laser med mycket hög upplösning som resultat. Samtidigt erbjuder tekniken mycket hög rithastighet då miljonen speglar på slm-chippet parallellt exponerar en delyta av mönstret på fotomasken. En pulserande laser med hög frekvens belyser slm-chippet, som reflekterar ett litet mönster ned på fotomasken. Mönstret på slm-chippet förändras mellan varje laserpuls och då fotomasken också rör sig kontinuerligt byggs mönstret på fotomasken upp med hög hastighet. slm-tekniken gör det möjligt att bibehålla den höga produktivitet som tidigare generationer laserbaserade mönsterritare haft samtidigt som upplösningen är högre. I och med att slm-tekniken använder reflekterat ljus kan den anpassas för kortare och kortare våglängder och därmed högre och högre upplösning. Med produkter byggda på slm-tekniken kommer Micronic att kunna möta halvledarkundernas behov flera generationer framöver. Tekniknoder halvledare En halvledarfabrik måste ha all utrustning anpassad till samma precisionskrav. Kostnaden att bygga de mest avancerade halvledarfabrikerna är mycket höga, idag i storleksordningen 20 miljarder kronor. Industrin definierar gemensamt vilka krav som måste ställas på utrustning för en viss prestandanivå i tillverkningen. En sådan överenskommen prestandanivå kallas för tekniknod. Tekniknoder mäts i nanometer (miljondels millimeter). Beteckningen för varje tekniknod utgår från kraven på mikrolitografisk upplösning. Volymproduktion ligger idag på noderna 180 nanometer och däröver. 90 nanometer är under introduktion men utnyttjas främst i produktion av mikroprocessorer och minnen. Halvledarkonstruktioner för tekniknoden 65 nanometer är under utveckling, medan industrin börjar förbereda sig för tidiga prototypexperiment för 45 nanometer. Micronics Sigma-program riktar sig till det mest krävande tillämpningsområdet medan Omegaprogrammet är avsett för tillämpningar där upplösningskraven är måttliga, samtidigt som kraven på ritkvalitet är mycket hög. Hit hör optiska sensorer för digitalkameror. Datakanal Den ökade mönsterkomplexiteten i varje ny generation bildskärmar eller halvledare kräver att mer och mer data behandlas för varje fotomask. Om systemet saknar tillräcklig beräkningskapacitet kan det begränsa rithastigheten. En av hörnstenarna i Micronics utveckling är att arkitekturen i Micronics datakanaler är skalbar och baseras på egenutvecklade datorer som möter hastighetskraven. Detta kan illustreras med att datakanalen kan skicka 2GB data per sekund, vilket motsvarar att fylla en PCs hårddisk på 20 sekunder. Kapaciteten hos datakanalen i Sigma7300 motsvarar cirka PC datorer och finns därmed på listan över världens 10 kraftfullaste datorer. Micronics SLM chip (Spatial Light Modulator) har en miljon individuellt styrbara mikrospeglar, vardera 16x16 mikrometer. Chippet är hjärtat i den nya teknik som används i Micronics Sigma-system (bild från ASML). 21

24 Tekniska framsteg 2004 "Att flytta fram gränser" är Micronics motto. Under året har Micronic utvecklat världens mest noggranna mätmaskin för bildskärmsfotomasker, en ny laserritare för den senaste generationen TFT-LCD och kvalificerat världens mest avancerade laserritare för halvledare, Sigma7300. lrs15000-plattformen har utvecklats. Den har tillräcklig storlek för tft-lcd generation 7. Micronics första mätmaskin för fotomasker för bildskärmar, mms15000, har utvecklats baserad på plattformen. Nya funktioner i Omega6600 har förbättrat prestanda ytterligare för fotomasker till optiska sensorer. Sigma7300-systemet har kvalificerats i fält för avancerad halvledartillverkning och dess överlägsna prestanda har kunnat demonstreras. Ett nytt arbetssätt för systemdesign och utveckling har introducerats. Micronic har registrerat 14 nya patent under Utveckling av LRS-serien tft-tillverkarna strävar efter kostnadsbesparingar för att nå prisnivåer som gör till exempel lcd-tv mer attraktivt i konsumentledet. Nya generationer av tft-tillverkning använder allt större glassubstrat för att öka produktiviteten och sänka kostnader. Då krävs också större fotomasker. Micronic har därför utvecklat lrs15000-plattformen som klarar fotomasker för den senaste tft-generationen, generation 7. På detta sätt bidrar Micronics system till att bildskärmstillverkarna kan sänka sina kostnader. En kostnadsbesparande teknik är gråskalefotomasker. När man använder en gråskalefotomask skapas tre olika kontrastnivåer, vitt, grått och svart. Detta kan utnyttjas så att en exponering av fotomasken kan användas till två olika processteg. Mönsterpassningen mellan processtegen blir dessutom helt perfekt. Generationer för TFT-LCD Tillverkarna av TFT-LCD klassificerar fabrikerna i generationer baserat på storleken på det substrat som används vid tillverkningen.tillverkningskostnaden för de nya större substraten är inte så mycket högre än för de gamla generationerna. Detta gör att man kan tillverka fler och större bildskärmar på ett mer kostnadseffektivt sätt. Det driver också utvecklingen mot allt större substrat. Under 2004 togs en ny fabrik för generation 6 i drift och den första fabriken för generation 7 väntas tas i drift i början av Kostnaden för uppbyggnaden av en bildskärmsfabrik är mycket hög, i samma storleksordning som en halvledarfabrik, det vill säga omkring 20 miljarder kronor. För att spara kostnader går TFT-tillverkningen mot allt större glassubstrat där flera bildskärmar tillverkas samtidigt. I TFT-generation 5 är substratet cirka x mm medan x mm används i generation 6. Den första fabriken i generation 7 med x mm tas i drift i början av (Bilder: LG. Philips LCD). 22

25 MMS15000 den nya mätmaskinen mms15000 är ett system för mätning av placeringsnoggrannhet på fotomasker för bildskärmar. Micronics mönsterritare har varit mer noggranna än de bästa mätmaskinerna på marknaden. Detta har gjort det svårt att verifiera de fotomasker som producerats. Mätsystemet kan liknas vid en mönsterritare där man detekterar en reflekterad stråle från mönstret på en färdig fotomask i stället för att exponera ett mönster. Systemet bygger på metoder som används i mönsterritarna för kalibrering av koordinatsystemet på ritbordet. Dessa metoder har vidareutvecklats och gjorts mer robusta för att möta de krav som ställs på en ren mätmaskin. En ny och innovativ teknik som utvecklats till mätmaskinen är z-korrektion som används för att eliminera mätfel på grund av ojämnheter i fotomasksubstratets tjocklek. Omega6600 för bästa kvalitet i digitalkameran Micronics Omega6600 är en etablerad mönsterritare för halvledarfotomasker hos många av de ledande fotomasktillverkarna sedan flera år tillbaka. Ritprincipen bygger på samma rasterscanteknik som lrs-serien för bildskärmstillverkning, men ritupplösningen är högre och ritbordet mindre för att passa kraven från halvledarindustrin. Den kanske snabbast växande gruppen av halvledarchip är optiska sensorer för digitalkameror och kameratelefoner. De tillverkas med hjälp av fotomasker på samma sätt som andra halvledarchip, men då den optiska sensorn ska skapa en bild för det mänskliga ögat tillkommer krav på fotomasken som inte finns för andra halvledarchip. Ögat kan uppfatta väldigt små, ibland inte mätbara systematiska effekter, som ränder i en bild. Micronic lärde sig tidigt att förstå och reducera dessa så kallade mura -effekter i lrs-serien, mönsterritarna för bildskärmar. Denna kunskap har även kommit Omega systemet till godo, vilket tillverkare av optiska sensorer har upptäckt. Under 2004 förbättrades systemets mura -prestanda ytterligare med hjälp av en ny innovativ optisk analys. Sigma7300 att kvalificera en innovativ teknik Under 2004 avslutades det direkta utvecklingsarbetet av Sigma7300 och dess fulla prestanda kunde demonstreras. Det är en lång process att kvalificera en ny teknik för halvledartillverkning. Under året genomfördes framgångsrikt en omfattande utvärdering i fält av Sigma7300 hos en av världens ledande fotomasktillverkare, ett stort steg mot bred acceptans i halvledarindustrin. slm-tekniken i Sigma7300 möjliggör mönsterritning med mycket hög upplösning och produktivitet på samma gång. Sigma7300 kan mycket kostnadseffektivt producera fotomasker till alla de ledarlager som finns i avancerade halvledarchip. För att rita ledarlagren i de senaste tekniknoderna krävs högre upplösning än förra generationen laserbaserade mönsterritare klarade av. Samtidigt innehåller mönstren enorma mängder information och tar lång tid att rita med elektronstrålesystem. En annan viktig tillämpning för Sigma7300 är andra mönsterlagret på så kallade fasskiftsfotomasker, som idag används för de mest kritiska stegen i tillverkningen av halvledarchip. Det andra lagret kräver hög upplösning och ritnoggrannhet, men är svårt att rita med elektronstrålesystem på grund av elektriska uppladdningseffekter. Nytt analysteam har bildats Ett nytt arbetssätt för systemdesign och utveckling har introducerats, genom bildandet av ett analysteam kallat Image Quality Team. Projektgrupperna för systemdesign och funktionella moduler rapporterar ritprestanda och får löpande stöd av företagets främsta tekniska experter med att utvärdera och analysera systemets ritegenskaper och identifiera begränsande faktorer. Ritprestanda jämförs med teoretiska beräkningar och mätmetoder utvecklas kontinuerligt för att spåra avvikelser i prestanda till individuella delsystem. Arbetssättet gör det möjligt att låta projektteamen hålla fullt fokus på sina specifika system och koncentrera sig på en nära dialog med kunden. Image Quality Team har möjlighet att arbeta med perspektivet på prestanda hos alla system och koncentrera sig på förbättringsmöjligheter och därigenom kontinuerligt stödja projekten. Patent Micronic har en stark patentportfölj, vilket ger bolaget ett väsentligt skydd för teknologierna. Micronic registrerade 14 nya patent under Under 2004 patentsöktes ett 20-tal olika uppfinningar. Micronic har fler än 75 patent registrerade globalt. Ett 150-tal patentansökningar är under behandling globalt. Micronic har tre inlämnade ansökningar för den nya mätmaskinen. För att skydda företagets innovationer och för att säkerställa den långsiktiga konkurrenskraften har Micronic ett aktivt patentprogram. Bolaget har anställda som uteslutande arbetar med patentfrågor, Intellectual Property (ip). Samarbete finns med patentkonsulter såväl i Sverige som i relevanta länder för att säkerställa att rätt patentskydd uppnås. Micronic och det holländska bolaget asml tecknade i slutet av året ett licensavtal, som ger asml exklusiv rätt att exploatera marknaden för optisk direktritning inom halvledartillämpning baserat på Micronics patentportfölj runt slm-tekniken och datakanal. 23

26 Micronics produkter Mönsterritare för bildskärmsproduktion LRS-serien Alla system i lrs-serien används för produktion av avancerade fotomasker för platta bildskärmar, framför allt för tillverkning av tft-lcd. lrs tft3 har dubbelt så hög upplösning som Micronics tidigare generation tft-ritare, lrs11000-tft2. lrs11000-tft2 används också till tft-fotomasker och för färgfilter till tft-skärmar. lrs15000-serien har ett större ritbord, 1300 x 1500 mm, vilket är tillräckligt för generation 7 av tft-lcdproduktion. lrs15000-tft2 används huvudsakligen till fotomasker för lcd-tv. lrs15000-tft3 är avsedd för de mest avancerade fotomaskerna för tft-lcd. Mätmaskin för bildskärmsfotomasker MMS15000 mms15000 är ett system för mätning av placeringsnoggrannhet på fotomasker för tft-lcd. Mätprecisionen är bättre än 100 nanometer och maximal fotomaskstorlek är 1300 x 1500 mm. Mönsterritare för produktion av halvledare Sigma7300 Sigma7300 är en duv (Deep Ultra Violet) optisk mönsterritare baserad på slm-tekniken, som ger en unik kombination av hög upplösning och hög rithastighet. Systemet är avsett för produktion av fotomasker till halvledare för tekniknoderna ned till 65 nanometer. Omega6600 Omega6600 är en raster-scanritare med en mycket flexibel arkitektur som gör det möjligt för fotomasktillverkare att optimera kvalitet och rithastighet. Omega6600 är en stabil mönsterritare för volymproduktion av fotomasker till halvledare för tekniknoderna 130 nanometer och över. En annan tillämpning är produktion av fotomasker för bildsensorer som finns i kameratelefoner och digitalkameror. Mönsterritare för elektronisk kapsling och produktion av plasmabildskärmar MP80+ mp80+ är en extremt mångsidig mönsterritare som kan hantera precisionstillämpningar för stora fotomasker. Fotomasker ritade på systemet används bland annat till avancerad elektronisk kapsling och passiva lcder. MP185+ mp185+ används för plasmabildskärmar och har kapacitet att rita fotomasker som är upp till 1400 x 1850 mm stora. Bildskärmsprodukter System Tillämpning Upplösning/Max fotomaskstorlek LRS11000-TFT2 TFT-LCD 1,5 µm / 1100 x 1100 mm LRS11000-TFT3 TFT-LCD 0,75µm / 1100 x 1100 mm LRS15000-TFT2 TFT-LCD 1,5 µm / x mm LRS15000-TFT3 TFT-LCD 0,75µm /1 300 x mm MMS15000 Mätning av bildkärmsfotomasker x mm Halvledarprodukter System Tillämpning Tekniknod Sigma7300 Halvledare 65 nanometer Omega6600 Halvledare 130 nanometer Multi Purpose-produkter System Tillämpning Upplösning/Max fotomaskstorlek MP80+ Elektronisk kapsling 1,5 µm / 800 x 800 mm MP185+ PDP 2,5 µm / x mm 24

27 LRS15000 Sigma7300 MP80+ Omega6600 MMS15000

28 Micronics medarbetare Micronic är ett företag som kännetecknas av en mycket hög teknisk kompetens. En ytterligare dimension utgör den kompetens som krävs för att framgångsrikt agera i de kulturer där våra kunder är verksamma. Micronic är inne i en expansiv fas. Under 2004 växte företaget från 342 till 400 personer. Bolaget har rekryterat personer främst i Sverige och i Japan för att klara av att tillverka och leverera den ökande mängden laserritare. För ett företag som ligger i den tekniska frontlinjen är det viktigt att ha kompetenta medarbetare som trivs och vidareutvecklas. Företaget präglas av en öppen och prestigelös atmosfär där gränsöverskridande arbete är ett krav men som också ger personlig utveckling. Alla är djupt involverade, från produktion till support för att uppnå den nanometerprecision som kunderna efterfrågar. Kompetensen hos de anställda är genomgående hög, 66 procent har högskoleutbildning inklusive licentiat- eller doktorsgrad. Micronic välkomnar mångfald och utgör en mångkulturell arbetsplats med anställda från drygt femton olika länder. Från och med 2004 finns det kvinnor på samtliga nivåer inom företaget. Andelen kvinnor i koncernen är 18 procent. Micronic arbetar metodiskt med personalfrågor för att kunna möta organisationens behov och förändringsprocess med målet att på sikt uppnå visionen Att leda vägen för morgondagens innovationer inom bildåtergivning och elektronik. Organisation Micronics organisation anpassas allteftersom omgivningen och kraven förändras. Under året gjordes förändringar i organisationen vid ett par tillfällen för att öka kundfokusering, effektivitet och affärsmässighet. För nya chefer har möjligheter till kompetensutveckling och ledarskapsutbildningar erbjudits. Vidare har under året arbetet fortsatt med det nya arbetsvärderingssystemet bas som implementerades Lärande organisation Micronic har ett introduktionsprogram för alla nyanställda. Syftet är att ge den nyanställde en god förståelse av företaget, branschen och tekniken. Därutöver finns det interna teknikutbildningar. Internrekrytering uppmuntras och de interna karriärmöjligheterna kan vara att den anställde utvecklas till grupp- eller avdelningschef alternativt till företags- eller avdelningsspecialist. Micronic erbjuder också goda möjligheter till utlandsplacering. I takt med att Micronic förstärker sin position som leverantör till halvledarmarknaden ställs det också nya och högre krav på hur företaget utformar och genomför utbildning och vidareutbildning. Under året har Micronics utbildning för Sigma-systemet fortskridit och är nu i enlighet med halvledarindustrins etablerade pbet-metod för att säkerställa hög kvalitet på utbildning. pbet står för Performance- Based Equipment Training och har skapats av branschorganisationen sematech. Bra och säker arbetsmiljö Arbetsmiljö och säkerhet är frågor som fått ökad betydelse i takt med att produkterna blivit mer komplexa och krävande. För att värna om de anställdas säkerhet samt möta legala och högt ställda krav från kunder höjer Micronic kontinuerligt ambitionen. Genom en aktiv skyddskommitté har ett systematiskt arbete fortskridit under året för att genomföra förbättringar på Micronic och hos kund. Riskområden har definierats och Antalet anställda var i slutet av personer i Micronickoncernen Sverige 79% Japan 14% USA 6% Taiwan 1% Kina 0% Anställda fördelade på funktioner i Sverige Forskning och utveckling 43% Ledning och stödfunktioner 13% Marknad och försäljning 7% 66% av medarbetarna i Sverige har universitets- och högskoleexamen, varav flera med doktorsgrad Gymnasie- samt eftergymnasial utbildning 34% Universitet och högskola 54% Produktion, installation och service 37% Licentiat- eller doktorsgrad 12% 26

29 utbildningar har genomförts på alla kontor. Alla gruppchefer har under 2004 genomgått utbildningen bam, Bättre Arbets Miljö, för att få information om sitt ansvar för de anställdas psykiska och fysiska hälsa. Sjukfrånvaron på Micronic i Sverige uppgick under 2004 till 1,89 procent, varav 1,21 procent var korttidsfrånvaro. Personalomsättningen var 4 procent under Förmåner och ersättningar till anställda Micronics lönepolitik är individuellt anpassad och resultatbaserad. Det finns ett bonussystem för samtliga anställda, vilket är uppdelat på dels individuella mål, dels på företagsuppsatta mål. Som ett sätt att främja jämställdheten mellan kvinnor och män ersätter företaget i Sverige föräldraledighet med upp till 80 procent av lönen. KOMMENTARER FRÅN ANSTÄLLDA: Även för en erfaren produktionschef är Micronic en utmaning med tekniskt mycket intressanta och komplexa produkter, krävande kunder och kompetenta medarbetare. Beslutsvägarna är snabba och korta och det finns en nära återkoppling mellan marknad/försäljning, utveckling och produktion. Arbetsuppgifterna varierar mellan strategiska till de jordnära och praktiska. Det gör arbetet mycket intressant. Tomas Carlsson Produktionschef Andelen anställda fördelat på ålderskategorier. Genomsnittsåldern på Micronic i Sverige är 40 år 50 år-, 11% -29 år, 9% år, 80% Micronic ger mig möjligheten att arbeta med en spännande produkt tillsammans med många trevliga och kompetenta kolleger. På Micronic har jag chansen att dagligen lära mig nya saker. Det känns tillfredsställande att få vara med i hela utvecklingskedjan från en idé till ett färdigt system som levereras till kund. Ylva Mjöberg Wentzel Gruppchef mekanik Micronic erbjuder den unika möjligheten att arbeta med världsledande halvledarteknik i en öppen och kreativ atmosfär. Våra produkter är resultatet av nytänkande och en önskan att utforma systemen på rätt sätt. Varje system är resultatet av många människors ansträngningar, människor som är både entusiastiska för sitt arbete och kompetenta inom sina respektive områden. Det finns en drivkraft inom denna grupp av människor för att nå framgång, och jag är glad att få vara en del av detta. Steven Haddleton Produktchef Omega-serien För mig är det mycket motiverande att arbeta på ett svenskt världsledande hi-tech företag med hela kedjan från marknad och utveckling till produktion och service under ett och samma tak. Ambitiösa, trevliga och mycket kompetenta medarbetare tillsammans med att produkterna kontinuerligt vidareutvecklas gör Micronic till ett ytterst levande företag som kan lösa de mest komplexa utmaningar. Tydliga mål för projekt och leveranser gör att den starka drivkraften bland kollegorna riktas mot gemensamma tuffa deadlines, vilket skapar en positiv framgångsformel. Helena Broberger-Rydin Projektledare bildskärmar Tomas Carlsson Ylva Mjöberg Wentzel Steven Haddleton Helena Broberger-Rydin 27

30 Finansiella nyckeltal MSEK Nettoomsättning 268,4 213,4 704,3 699,3 496,1 428,0 839,5 Marginaler Bruttomarginal, % 61,7 56,2 47,8 38,4 55,9 Rörelsemarginal, % 16,3-34,4 11,8 2,4-18,1-45,3 15,2 Vinstmarginal, % 15,9-34,1 12,8 1,4-17,5-45,3 14,6 Avkastning på kapital Avkastning på sysselsatt kapital, % ,4-21,2 11,7 Avkastning på eget kapital, % ,5-22,2 12,9 Kapitalstruktur Sysselsatt kapital 242,4 211,6 741,6 816,0 762,5 991, ,6 Eget kapital 193,4 141,4 679,5 697,2 631,4 798,4 908,0 Nettoskuld -100,7-26,7-257,3-434,9-156,0-390,0 77,5 Kapitalomsättning, gånger 1,5 0,9 1,5 0,9 0,6 0,5 0,7 Soliditet, % 65,6 45,7 71,9 52,3 49,5 48,7 57,8 Kassaflöde och likviditet Kassaflöde från den löpande verksamheten 17,1-59,0-171,3 7,0-97,0 141,0-11,0 Kassaflöde från investeringsverksamheten 16,2-12,3-64,7-152,2-180,6-228,9-137,6 Kassaflöde efter investeringar, före finansiering 0,9-71,3-235,9-145,2-277,6-87,9-148,6 Kassaflöde från finansieringsverksamheten 98,1 4,3 471,5-152,2-175,4 390,3-131,6 Likvida medel vid årets slut 149,6 83,0 318,7 552,4 287,1 587,6 306,2 FoU FoU-utgifter 42,1 68,6 190,6 230,0 311,0 282,3 258,5 FoU-kostnader 42,1 68,6 190,6 230,0 185,2 123,5 176,4 FoU-kostnader/omsättning, % 15,6 31,9 27,1 32,9 37,3 28,9 21,0 Aktiverade utgifter för utveckling ,7 174,3 117,6 Personal Genomsnittligt antal anställda Data per aktie Antal aktier vid årets slut, miljoner 14,0 14,0 19,1 19,2 19,2 39,2 39,2 Genomsnittligt antal aktier, miljoner 13,8 14,0 18,1 19,1 19,2 28,4 39,2 Genomsnittligt antal aktier efter full utspädning, miljoner 21,0 21,8 30,8 40,2 Före utspädning Resultat per aktie 2,27-3,81 3,93 0,37-3,30-5,59 2,80 Eget kapital per aktie 13,81 10,10 37,54 36,50 32,86 28,12 23,18 Kassaflöde per aktie 6,99-4,75 13,02 12,24-13, ,00-7,15 P/E-tal neg neg 24 Kurs/eget kapital 7,87 5,26 1,25 4,10 2,88 Utdelning per aktie Efter utspädning Resultat per aktie - - 3,52 0,32-3,30-5,59 2,73 Eget kapital ,65 57,00 32,86 28,12 22,58 Kassaflöde per aktie 11,13-12,17 9,82-6,97 P/E-tal neg neg 25 Kurs/eget kapital 7,49 3,30 1,25 4,10 2,89 28

31 Marginaler Bruttomarginal Bruttoresultat i procent av nettoomsättning. Rörelsemarginal Rörelseresultat i procent av nettoomsättning. Vinstmarginal Resultat efter finansiella poster i procent av nettoomsättning. Avkastning Avkastning på sysselsatt kapital Resultat efter finansiella poster plus finansiella kostnader i procent av genomsnittligt sysselsatt kapital. Avkastning på eget kapital Årets resultat i procent av genomsnittligt eget kapital. Kapitalstruktur Sysselsatt kapital Balansomslutning minus icke räntebärande skulder och uppskjuten skatt. Nettoskuld Räntebärande skulder minskat med likvida medel. Kapitalomsättningshastighet Nettoomsättning dividerat med genomsnittligt sysselsatt kapital. Soliditet Eget kapital i procent av balansomslutningen. Kassaflöde och likviditet Kassaflöde från den löpande verksamheten Resultat efter finansiella poster justerat för ej kassaflödespåverkande poster, betald inkomstskatt samt förändring av rörelsekapital. Kassaflöde från investeringsverksamheten Nettoinvesteringar i byggnader, maskiner, inventarier, aktiverade utgifter för utveckling samt finansiella anläggningstillgångar. Soliditet Eget kapital i enlighet med definition i procent av totala tillgångar. Kassaflöde efter investeringar före finansiering Kassaflöde från den löpande verksamheten inklusive förändring av rörelsekapital minskat med investeringar. Likvida medel Bankmedel. FoU FoU-kostnader Kostnader hänförliga till forsknings- och utvecklingsaktiviteter inklusive kostnader för personal sysselsatta med forskning och utveckling. FoU-kostnader/omsättning Kostnader hänförliga till forskning och utveckling i procent av nettoomsättningen. Personal Antal anställda Genomsnittligt antal heltidsanställda. Omsättning per anställd Nettoomsättning dividerat med genomsnittligt antal anställda. Data per aktie Årets resultat per aktie Årets resultat dividerat med genomsnittligt antal aktier. Eget kapital per aktie Eget kapital dividerat med genomsnittligt antal aktier. P/E tal per aktie Aktiekursen den 30 december dividerad med resultat per aktie. Kassaflöde per aktie Kassaflöde från den löpande verksamheten dividerat med genomsnittligt antal aktier. Utspädningseffekt aktie Vägt genomsnittligt antal aktier, vilket påverkas av under perioden nyemitterade aktier. 29

32 Förvaltningsberättelse Styrelsen och verkställande direktören för Micronic Laser Systems ab (publ.) org nr avger härmed årsredovisning och koncernredovisning för räkenskapsåret Verksamheten i koncernen Micronic Laser Systems är ett högteknologiskt företag som utvecklar, tillverkar och marknadsför en serie extremt noggranna laserritare för framställning av fotomasker. Teknologin kallas mikrolitografi. Kunderna är världens tillverkare av dels platta bildskärmar för bland annat tv och datorer, dels halvledarkomponenter. Micronic är noterat på Stockholmsbörsens Attract-40 lista. Fösäljningen sker nästan uteslutande utanför Sverige och framför allt till Asien och usa. Koncernen har 400 anställda. EKONOMISK ÖVERSIKT 2004 Koncernens omsättning ökade med 411 msek eller 96 procent jämfört med 2003, till 839 msek, vilket är den högsta omsättningen i företagets historia. Orderingången har varit fortsatt mycket stark under året och nådde 945 (1 086) msek. Vid utgången av 2004 uppgick orderstocken till 794 (764) msek. Orderstocken beräknas i sin helhet levereras under Bruttomarginalen har under året förbättrats och uppgick för 2004 till 56 procent, jämfört med 38 procent under Koncernens övergripande mål om en rörelsemarginal överstigande 15 procent uppnåddes då rörelseresultatet för 2004 uppgick till 127,5 (-193,9) msek. Resultatet efter skatt uppgick för 2004 till 110 (-159) msek, vilket motsvarar 2,80 (-5,59) sek per aktie. Koncernens finansiella ställning var vid utgången av 2004 god. Likvida medel uppgick vid årets slut till 306 (588) msek. Bolagets finansiering förstärktes under året, dels genom att ett avtal om en kreditfacilitet på 190 msek etablerades, dels genom ett licensavtal med asml, vilket medförde en förskottsbetalning av royalty uppgående till 20 meur. Soliditeten uppgick vid årets slut till 58 (49) procent. Väsentliga händelser som offentliggjorts under året Den breddning av produktprogrammet som gjordes under slutet av 2003 och som omfattade mätutrustning för fotomasker har resulterat i sex order på det nya mms-systemet. Micronic introducerade en ny laserritare, lrs15000-tft3 för tft-lcdbildskärmar. Systemet möter kommande krav från tft-lcd-fabriker som ställs för bildskärmstillverkningen. Tillsammans utgör de båda systemen lrs15000 och mms15000 en kraftfull kombination för produktion och mätning av tft-lcd-fotomasker. Under 2004 har sju order på lrs-system erhållits. Micronics produktserie Omega6000 för halvledartillämpningar har under året visat sig mycket användbar inte bara för volymproduktion av fotomasker för tekniknoderna 130 nanometer och däröver, utan även för nya tillämpningar, såsom tillverkning av fotomasker för bildsensorer som finns i digitalkameror och kameratelefoner. Dessa nya tillämpningsområden har resulterat i flera order på produkter inom produktserien Omega. I början av 2004 beslutades att avveckla Sigma7100, vilken ersattes med Sigma7300. Beslutet fattades efter en längre tids förhandlingar med en kund som därmed returnerade systemet. Ytterligare en order utgick samtidigt ur orderboken. Resultateffekten av detta beslut redovisades i sin helhet under En omfattande teknisk utvärdering av det första Sigma7300-systemet genomfördes framgångsrikt hos kund och systemet fakturerades. Det direkta utvecklingsarbetet av Sigma7300 har avslutats under året. Micronic beslutade att hantera försäljning i Japan i egen regi, varvid det tidigare distributionsavtalet med Hakuto upphörde från och med den 25 januari Micronic installerade sitt hundrade system, vilket var en laserritare för avancerade tft-fotomasker i Japan. Micronic, som samtidigt firade tio framgångsrika år på den japanska marknaden, uppmärksammade detta genom ett kundevenemang i Tokyo. Micronic utnämndes till årets leverantör 2003 av halvledartillverkaren Microchip Technology för utmärkt kvalité och kundsupport. Micronic tecknade ett licensavtal med asml för optisk direktritning för halvledartillverkning. Licensavtalet ger asml exklusiv rätt att utnyttja Micronics patent kring slm- och datakanalstekniken inom direktritning för halvledartillämpningar. Micronic erhåller i sin tur royaltyintäkter på asmls försäljning av direktritningssystem baserade på Micronics patent. Micronic erhåller en royaltyfri rätt att utnyttja asmls utveckling av slmtekniken för fotomasktillämpningar. Micronic erhöll i slutet av 2004 en förskottsbetalning på framtida royalty uppgående till 20 meur. Transak- 30

33 tionen har ingen påverkan på Micronics resultat förrän system för direktritning börjar att säljas av asml. Marknad Micronic har en fortsatt ledande ställning på bildskärmsmarknaden. Micronics laserritare är en förutsättning för den pågående övergången från katodstråleskärmar till platta bildskärmar. Traditionella tv-apparater och datormonitorer ersätts med platta bildskärmar, vilket lett till mycket stora investeringar i nya fabriker. Moderna mobiltelefoner utrustas med avancerade bildskärnar. Denna stora tillväxt i både volym och nya bildskärmsprodukter gynnar starkt Micronic. På halvledarmarknaden har Micronic upplevt en förändring efter ett mycket svagt år Försäljningen av halvledarchip har varit mycket stor, vilket resulterat i en förnyad efterfrågan på Micronics Omega-serie. Omega6600 har en stark position som mönsterritare för volymproduktion. Den är även väl anpassad för nya tillämpningar, inte minst tillverkning av fotomasker för de optiska sensorer som finns i digitala kameror och kameratelefoner. Merparten av investeringar görs dock i mönsterritare för kommande generationer halvledare och för dessa tillämpningar passar Micronics Sigma- 7300, där det första systemet under andra halvåret av 2004 accepterats av kund. Med detta system etablerat på marknaden bedöms möjligheterna för Micronic att expandera ytterligare inom halvledarmarknaden som goda. Forskning och utveckling Utgifterna för forskning och utveckling har under 2004 fortsatt att minska, under året med åtta procent, från 282 miljoner till 258 miljoner kronor. I och med att det första Sigma7300- systemet accepterats av kund och fakturerats avslutas den direkta utvecklingsfasen. För det fjärde kvartalet 2004 överstiger de i resultaträkningen rapporterade kostnaderna de faktiska utgifterna. Detta förklaras av att avskrivningar under fjärde kvartalet påbörjades för tidigare aktiverade utvecklingsutgifter avseende Sigma Under 2005 kommer de rapporterade utvecklingskostnaderna att öka trots minskade utgifter. Andelen aktiverade utgifter av de totala utgifterna för forskning och utveckling har under 2004 minskat från 62 procent till 45 procent, vilket motsvarar en minskning från 174 till 118 msek. Detta förklaras av att många projekt under årets passerat det stadium då aktivering enligt gällande redovisningsregler skall avslutas. Årets utvecklingsinsatser har koncentrerats kring några områden. Det direkta utvecklingsarbetet av Sigma har slutförts och resulterat i en mycket stark mönsterritate för de mest avancerade fotomaskerna för halvledarproduktion. Micronics mönsterritare för bildskärmstillämpningar har varit mer noggranna än de mätmaskiner som funnits på marknaden. Det har varit svårt att verifiera de fotomasker som producerats. Därför har Micronic, i nära samarbete med kunderna, satsat på utveckling av ett mätsystem för avancerade fotomasker, mms Den utveckling av produkterna inom lrs-serien som skett drivs framför allt av tft-tillverkarnas strävan efter kostnadsbesparingar för att nå lägre priser på till exempel lcd-tv. Micronics utvecklingsinsatser har under 2004 lett fram till lanseringen av en ny mönsterritare, lrs tft3. Systemet erbjuder genom vidareutveckling bättre passning mellan de olika fotomasker som används vid tillverkning av en bildskärm, vilket leder till högre produktivitet i fabrikerna. Organisation Koncernen omfattar moderbolaget Micronic Laser Systems ab samt de helägda dotterbolagen Micronic Japan K.K., Micronic Laser Systems, Inc., usa, Micronic Laser Systems Far East Ltd. samt Micronic Treasury ab. Koncernens utveckling och tillverkning bedrivs i moderbolaget. På de största marknaderna har koncernen byggt upp lokala organisationer för marknadsföring, försäljning och kundsupport. Micronic Japan k.k. har lokala servicekontor nära företagets kunder i Japan och har under året också byggt upp en försäljningsorganisation. Micronic Laser Systems Far East Co., Ltd. i Taiwan erbjuder service och kundsupport. Micronic Laser Systems, Inc. svarar för försäljning i Nordamerika samt erbjuder service och kundsupport till kunder i regionen. Bolaget förstärker också den globala marknadsföringen genom en ökad närvaro på den amerikanska marknaden. Micronic har också en filial i Shanghai för att öka närvaron i Kina. Micronic Treasury ab har fungerat som förmedlare vid spridning av de optionsprogram som tidigare riktats till företagets anställda samt partners. Verksamheten i koncernen är organiserad i en linje/projektorganisation, med ansvarsområden för marknadsföring, försäljning, strategisk utveckling, basutveckling, systemapplikation, produktion & installation, kundsupport samt finans & administration. Den marknad, på vilken Micronic verkar, kännetecknas av en extremt hög utvecklingstakt och mer än en tredjedel av koncernens 400 anställda arbetar med forskning och utveckling. Orderingång och orderstock Orderingången har under 2004 varit god och uppgick till 945 (1 086) msek. Av den totala orderingången avser 110 (94) msek serviceverksamheten. Under 2004 erhöll Micronic order på totalt 17 (16) system, samt service och uppgraderingar. Orderingången avser 13 (10) system till bildskärmsmarknaden, 3 (2) system till halvledarmarknaden samt 1 (4) system till Multi Purpose marknaden. Orderstocken vid 31

34 årets utgång var 794 (764) msek, och omfattar i sin helhet system med beräknad leverans under Försäljning Nettoomsättningen uppgick under året till 839 (428) msek, vilket motsvarar en ökning med 411 msek eller 96 procent. Av försäljningen avser 110 (94) msek serviceverksamheten, motsvarande 13 (22) procent av total försäljning. Under 2004 levererades 12 (7) system samt service och uppgraderingar. Antalet installerade system har under 2004 passerat 100, varav cirka 75 procent finns installerade i Asien. Serviceverksamheten expanderar i takt med att antalet installerade system ökar. Majoriteten av Micronics system är täckta av servicekontrakt. På vissa marknader, med tonvikt i Japan, sker en förändring av försäljnings- och fraktvillkor så att systemet levereras i samband med slutlig upptagning och godkännande hos kund. Detta innebär en förskjutning framåt i tiden av fakturering. Denna förändring kan komma att ha viss påverkan på bolagets fakturering med avseende på i vilken period intäkten kan komma att redovisas men har över tiden ingen påverkan. Rörelsens kostnader Rörelsens kostnader uppgick under 2004 till 712 (622) msek. Kostnaden för sålda varor uppgick till 370 (263) msek. Bruttomarginalen uppgick till 56 (38) procent. Bruttomarginalen har kraftigt förbättrats jämfört med föregående år men påverkas negativt av en sjunkande dollar. Bruttovinsten belastas, förutom av direkta kostnader för levererade varor och tjänster, av fasta kostnader för bland annat produktionsfunktionen. Kostnaderna för forskning och utveckling har belastat resultatet med 176 (124) msek Därutöver har utvecklingskostnader på totalt 118 (174) msek aktiverats. Aktivering sker efter individuell bedömning av samtliga utvecklingsprojekt. Avskrivning av aktiverade kostnader påbörjas när intäkter börjar genereras. Under 2004 har avskrivningar belastat resultatet med cirka 35 (16) msek. Företagets totala utgifter för forskning och utveckling uppgår för 2004 till 258 (282) msek. Försäljningsomkostnaderna uppgår till 91 (43) msek och inkluderar bland annat kommissionskostnader, vilket till stor del förklarar den stora ökningen. Kostnaderna för administration uppgick 2004 till 70 (67) msek och inkluderar dotterbolagens verksamhet. Övriga kostnader uppgick till 4 (125) msek. Dessa kostnader består till största delen av negativa valutakursdifferenser vid omräkning av rörelserelaterade balansposter till svenska kronor. Resultat Rörelseresultatet uppgick under 2004 till 128 (-194) msek, vilket motsvarar en rörelsemarginal på 15,2 procent. Resultat efter finansiella poster för 2004 uppgick till 122 (-194) msek Det kraftigt förbättrade resultatet beror på mycket stark försäljning, främst inom bildskärmsmarknaden. Samtidigt har bolaget fokuserat på att slutföra större utvecklingsprojekt och bli mer effektiva inom produktion. Årets investeringar Koncernens totala investeringar uppgår till 137 (228) msek. Av årets investeringar avser 118 (174) aktiverade utgifter för utveckling. Vidare har investeringar i maskiner och produktionsutrustning gjorts med 19 (54) msek. Av dessa investeringar avser 0 (47) msek utrustning som anskaffats genom leasing. Finansiering och kassaflöde Koncernens likvida medel uppgick vid årets slut till 306 (588) msek. Under året har ett konvertibelt förlagslån från asml, uppgående till 320 msek, återbetalats. Amorteringar av andra lån har gjorts med 3 msek. Därutöver har leasingskulder amorterats. Micronic har under 2004 etablerat en kreditfacilitet på 190 msek, varav cirka 30 msek utnyttjats. I slutet av året erhöll Micronic ett förskott på framtida royaltyintäkter från asml. Förskottet uppgår till 20 meur. Kassaflödet från finansieringsverksamheten uppgick till -132 msek. Den löpande verksamheten, inklusive förändring av rörelsekapital uppgick till -11 msek. Det totala kasssaflödet 2004 uppgick till -280 msek. Soliditeten var 58 (49) procent vid årets utgång. STYRELSENS SAMMANSÄTTNING OCH ARBETSSÄTT Styrelsens sammansättning och arbete Styrelsen består av åtta ledamöter, inklusive koncernens vd valda av bolagsstämman. Under 2004 förändrades styrelsens sammansättning vid den ordinarie bolagsstämman den 24 mars. Styrelsen fick tre nya ledamöter i Lars Nyberg, Jörgen Centerman samt Lena Torell. Dessa ledamöter ersatte de avgående ledamöterna Bert Jeppsson, Millert Carlsson samt Magnus Ryde. Sven Löfquist, vd och Lars Öjefors, såsom representant för Industrifonden, betraktas så som av företaget beroende styrelseledamöter. Arbetsordningen, vilken fastställdes vid det konstituerande mötet efter bolagsstämman, fastställer grunder för styrelsearbetet, arbetsfördelningen mellan styrelsen och verkställande direktören samt ramarna för den ekonomiska rapporteringen och uttalar bland annat att styrelsen ska: 32

35 Fastställa årsredovisning och andra publika rapporter Utse verkställande direktör Ansvara för en långsiktig strategi Fastställa styrelsens behov av rapporter Fastställa policys och attestinstruktion Fastställa budget Besluta om större investeringar Besluta om långtgående överenskommelser Fastställa formerna och inriktningen för styrelsens arbete samt utvärdera vds och styrelsens arbete Utse en revisionskommitté inom styrelsen Utse en ersättningskommitté inom styrelsen. Kommittér Revisionskommittén Styrelsen har för 2004 tillsatt en revisionskommitté. Kommittén ska enligt beslut bestå av i bolaget icke anställda styrelseledamöter. Under 2004 har revisionskommittén utgjorts av Jörgen Centerman och Hans Fletcher. Kommittén är en handläggande/ rådgivande del av styrelsen och fråntar inte något ansvar från styrelsen som helhet. Syftet med kommittén är att tillse att kvaliteten i bolagets revision är hög samt att fungera som huvudkontakt med bolagets revisorer. Dessutom skall kommittén övervaka bolagets interna rapportering. Under 2004 har revisionskommittén framför allt arbetat med frågor rörande avskrivning samt värdering av aktiverade utgifter för utveckling samt hanteringen av vissa tillgångar i varulagret. Ersättningskommittén Styrelsen har för 2004 tillsatt en ersättningskommitté. Kommittén ska enligt beslut bestå av i bolaget icke anställda styrelseledamöter. Under 2004 har ersättningskommittén bestått av Lars Nyberg, Lena Torell samt Lars Öjefors. Kommittén är en handläggande/ rådgivande del av styrelsen och fråntar inte något ansvar från styrelsen som helhet. Huvudsakliga uppgifter för kommittén är att föreslå och förhandla ersättningar till vd och övriga ledande befattningshavare, att föreslå principer för eventuella avgångsvederlag, att föreslå regler för kostnadsersättningar till styrelseledamöter, att föreslå och arbeta fram förslag till incitamentsprogram samt att föreslå styrelsens arvode till nomineringskommittén. Nomineringskommittén Bolagsstämman beslutade utse en nomineringskommitté, bestående av de vid räkenskapsårets slut fyra största ägarna. Under styrelsens ordförande skall dessa utarbeta ett förslag till styrelse samt styrelsearvode att föreläggas inför bolagsstämman. Namnen på de fyra representanterna skall offentliggöras så snart de utsetts. Nomineringskommittén består efter utgången av 2004 av Lars Öjefors (Industrifonden), Göran Villner (Robur fonder), Annika Andersson (Fjärde ap-fonden) samt Håkan Jansson (Investor). Styrelsens arbete under 2004 Styrelsen har under 2004 hållit 13 (19) möten, varav 10 ordinarie. Styrelsens ordinarie möten förbereds av styrelsens ordförande tillsammans med vd. Stående punkter på de ordinarie möten som hållits har varit uppdatering av affärsläget samt ekonomisk rapportering. Styrelseprotokollen är beslutsprotokoll och förs av cfo. Månadsvis löpande under året förser vd och cfo styrelsen med verksamhets- och ekonomiska rapporter. Under 2004 har de flesta av styrelsens ledamöter deltagit i den av Stockholmsbörsen arrangerade utbildningen av styrelseledamöter och ledande befattningshavare. Denna utbildning omfattar en beskrivning av den svenska värdepappersmarknaden, genomgång av uppställda noteringskrav och nyheter i noteringsavtalet samt en genomgång av insiderlagstiftningen. En utvärdering av styrelsens arbete har under extern ledning genomförts. Nomineringskommittén har delgivits resultatet. Sammandrag av styrelsens möten under januari Budgeten för 2004 fastställdes slutligen. Uppdrogs åt ersättningskommittén att ta fram förslag på bonusprogram avseende februari Revisorerna sammanfattade 2003 års revision. Revisionskommittén föredrog genomförd värdering och känslighetsanalys av aktiverade utgifter för utveckling. 10 februari Årsbokslutet, årsredovisningen och bokslutskommunikén fastställdes. Bonusmålen för 2004 fastställdes. 24 mars Konstituerande styrelsemöte efter bolagsstämman. Fördelningen av det av bolagsstämman beslutade arvodet fastställdes. Beslutades att styrelsens ordförande utöver styrelsearbetet skall bistå VD i strategiska frågor. Ledamöter till revisionskommittén och ersättningskommittén utsågs.arbetsordning för styrelsen fastställdes. 21 april Rapport för första kvartalet fastställdes. 10 maj Presentation av övergripande mål för 2004 och 2005, den finansiella situationen samt affärskritiska punkter. 18 juni Uppdrogs åt VD och CFO att slutföra förhandlingar angående en kreditfacilitet. 8 juli Rapport för andra kvartalet fastställdes. 24 augusti Presentation av strategiplan till och med 2006 samt genomgång av verksamhetsåtgärder med tyngdpunkt på en processorienterad organisation. 20 oktober Rapporten för tredje kvartalet fastställdes. Beslutades att Jörgen Centerman på konsultbasis skall bistå bolaget i projektet för verksamhetsstyrning. 7 november Uppdatering av förhandlingsläget med ASML kring direktritning. 14 december Budgeten för 2005 fastställdes. 33

36 Finansiella risker och riskhantering Koncernen är genom sin verksamhet exponerad för olika slag av finansiella risker. Med finansiella risker avses fluktuationer i företagets resultat och kassaflöde till följd av förändringar i valutakurser, räntenivåer ock kreditrisker. Koncernens finanspolicy för hantering av finansiella risker har utformats av styrelsen och reglerar riskmandat och limiter för finansverksamheten. Målsättningen för finansverksamheten är att säkerställa koncernens finansiering så kostnadseffektivt som möjligt och att minska valutafluktuationernas effekt på resultatet. Valutarisk Den enskilt största risken är valutarisken. Koncernens fakturering har under 2004 nästan uteslutande skett i amerikanska dollar, medan merparten av koncernens kostnader uppstår i svenska kronor. Valutarisken kan klassificeras dels i en omräkningsexponering vid omräkningen av de utländska dotterbolagens bokslut, dels en transaktionsexponering. Valutaterminer används för att minska exponeringen i utländsk valuta. Vid omräkningen av utländska dotterbolag används terminskurs i de fall kundfordringar eller andra balansposter omfattas av valutasäkring. För att minska transaktionsexponeringen tecknas valutaterminsavtal för kontrakterade flöden, det vill säga inkommande order. Detta görs i enlighet med av styrelsen fastställd policy. Enligt denna ska ett kontrakterat flöde säkras. Hur stor andel av flödet som terminssäkras är avhängigt osäkerhetsfaktorn i leveranstidpunkt. Prognosticerade flöden terminssäkras inte. Koncernens omsättning har under 2004 påverkats negativt av en sjunkande dollar. Med samma genomsnittskurs under 2004 som under 2003 skulle koncernens omsättning uppgått till cirka 930 msek, knappt 11 procent högre än den faktiska omsättningen. Ränterisk Micronic är även utsatt för ränterisker. Överskottslikviditet placeras framför allt på bank, men enligt gällande placeringspolicy kan överskottslikviditet även placeras i räntebärande värdepapper. Dessa ska vara statspapper eller andra med minst kreditrating k-1. Anledningen är att placeringar ska kunna lösas in med kort varsel för att på så sätt även minska den likviditetsrisk som uppkommer vid en placering. Placeringar görs för att möta koncernens behov av likviditet. Ränterisken är mycket begränsad då placeringshorisonten är kort. Koncernens upptagna lån är framför allt fastighetslån knutna till den egna fastigheten i Täby men även rörelsekrediter finns. Under året har en kreditfacilitet uppgående till 190 msek etablerats. Ränterisken bedöms som begränsad och inga finansiella instrument används för att begränsa effekten av en negativ utveckling av marknadsräntorna. De långa lånen omfattas av avtal med olika förfallotidpunkter eller ränteomförhandlingstidpunkter. Lånen i sek löper delvis med fast och delvis med rörlig ränta. Kreditrisk Risken att koncernens kunder inte uppfyller sina åtaganden i form av betalning av kundfordringar utgör en kundkreditrisk. Micronic säljer ett fåtal system till ett begränsat antal kunder, framför allt i Asien och Nordamerika. Kunderna är stora tillverkare av fotomasker och Micronics system utgör en mindre del i en större tillverkningsanläggning. Kunderna är oftast väl kända då de funnits länge på marknaden. De länder där Micronic verkar bedöms inte innebära några avgörande politiska risker. För att minimera eventuella kundkreditrisker används remburser eller andra säkerheter för att säkra betalningar från till exempel nya kunder. Micronic strävar efter att i så hög grad som möjligt erhålla förskottsbetalningar från kunderna. Personal Medelantalet anställda i koncernen uppgick till 359 (312), varav 279 (244) är verksamma i moderbolaget. Kvinnor utgör 18 (17) procent av koncernens anställda. Personalomsättningen uppgick till 4 (8) procent, inklusive naturliga avgångar. Utsikter för 2005 Den underliggande bildskärmsmarknaden förväntas utvecklas i fortsatt hög takt och med en relativt stabil balans mellan utbud och efterfrågan. Tonvikten mot större och större bildskärmar baserade på lcd-tekniken är gynnsam för Micronic. Försäljningen av system och mätmaskiner till bildskärmsmarknaden förväntas vara mycket stark under året. Orderingången förväntas utvecklas väl men inte helt nå upp till föregående års nivå. Marknaden för Multi Purposesystem förväntas att fortsatt vara begränsad. Marknaden för halvledarchip förväntas ha ett mellanår med en relativt blygsam kapacitetsuppbyggnad. Marknaden för mönsterritare påverkas till största delen av antalet avancerade nykonstruktioner och teknikutveckligen. Med Sigma7300 accepterad i marknaden ser Micronic goda möjligheter till ökade affärer under året, främst riktade mot 65 nanometer teknikutveckling samt det ökade antalet konstruktioner för de avancerade etablerade tekniknoderna. Rapportering enligt International Financial Reporting Standards, IFRS Från 2005 skall bolaget rapportera helt i enlighet med International Financial Reporting Standards, ifrs års årsredovisning är den sista som upprättas enligt tidigare redovisningsregler. Under noten 31 finns en sammanställning över hur den ingående balansen för 2005 samt resultatet för 2004 kommer att påverkas av retroaktiva anpassningar till ifrs. Under 2005 kommer kvartalsrapporter och årsredovisning att omfatta en avstäm- 34

37 ning mellan tidigare redovisning och redovisningen enligt ifrs. Förslag till resultatdisposition Koncernens fria egna kapital enligt koncernbalansräkningen uppgår till ( ) tsek. Ingen avsättning föreslås till bundna reserver. Moderbolagets ansamlade förluster föreslås disponeras enligt nedan Från föregående år balanserat resultat Årets vinst Förslag till behandling av ansamlade förluster Balanseras i ny räkning Summa Resultaträkningar och balansräkningar för koncernen och moderbolaget fastställs på ordinarie bolagsstämma den 5 april Täby den 11 februari 2005 Lars Nyberg Jörgen Centerman Hans Fletcher Sven Löfquist Ordförande Verkställande direktör Göran Malm Lena Torell Christer Zetterberg Lars Öjefors Vår revisionsberättelse har avgivits den 11 februari 2005 Anders Östberg Auktoriserad revisor Lindebergs Grant Thornton ab Per Fridolin Auktoriserad revisor Lindebergs Grant Thornton ab 35

38 Resultaträkningar Koncernen Moderbolaget TSEK Noter Nettoomsättning Kostnad sålda varor Bruttovinst Forskning och Utveckling Försäljningsomkostnader Administrationsomkostnader Övriga rörelseintäkter Övriga rörelsekostnader Rörelseresultat 2, 3, Resultat från finansiella investeringar Realiserad valutakursförlust långfristiga fordringar hos koncernföretag Ränteintäkter och liknande poster Räntekostnader och liknande poster Resultat efter finansiella poster Bokslutsdispositioner Resultat före skatt Skatt på årets resultat Årets resultat Resultat per aktie, före utspädning, SEK 2,80-5,59 Resultat per aktie, efter utspädning, SEK 2,73-5,59 Genomsnittligt antal aktier före utspädning, tusental Genomsnittligt antal aktier efter full utspädning, tusental

39 Kassaflödesanalyser Koncernen Moderbolaget TSEK Noter Den löpande verksamheten Resultat efter finansiella poster Återföring av ej kassaflödespåverkande poster Av- och nedskrivningar av tillgångar Rearesultat vid försäljning av anläggningstillgångar Orealiserade kursdifferenser Avsättning för ersättningar till anställda Andra ej likviditetspåverkande resultatposter Betald skatt Förändringar av rörelsekapital Varulager Kundfordringar Övriga fordringar Leverantörssskulder Övriga skulder Kassaflöde från den löpande verksamheten Investeringsverksamheten Investeringar i dotterbolag Investeringar i immateriella anläggningstillgångar 9,10, Investeringar i materiella anläggningstillgångar 12,13,14, Kassaflöde från investeringsverksamheten Finansieringsverksamheten Nyemission Nyemission teckningsoptioner Återförd moms avseende emissionskostnader Långfristigt förskott på framtida royalty Upptagna lån Amortering av låneskulder Kassaflöde från finansieringsverksamheten Årets kassaflöde Likvida medel vid årets början Kursdifferens i likvida medel Likvida medel vid årets slut Erhållna och erlagda räntor Erhållna räntor Erlagda räntor Andra ej likviditetspåverkande resultatposter Avveckling Sigma Förändringar av reserver för upptagning, garanti, kommissioner samt inkurans Reservering för upplupen ej utbetald rörlig lön Minskning långfristig fordran avseende servicekontrakt Presentatinen av kassaflödet har omarbetats, varvid även uppgifterna för 2003 omarbetats. 37

40 Balansräkningar Koncernen Moderbolaget TSEK Noter 31dec dec dec dec 2003 TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar Immateriella anläggningstillgångar Aktiverade utgifter för affärssystem Aktiverade utgifter för utveckling Licensrättighet Materiella anläggningstillgångar Byggnader och mark Maskiner Inventarier Pågående nyanläggningar Finansiella anläggningstillgångar Andelar i koncernföretag Fordringar hos koncernföretag Uppskjuten skattefordran Andra långfristiga fordringar Summa anläggningstillgångar Omsättningstillgångar Varulager 20 Komponentlager Produkter i arbete Förskott till leverantörer Kortfristiga fordringar Kundfordringar Fordringar hos koncernföretag Övriga fordringar Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Bankmedel Summa omsättningstillgångar SUMMA TILLGÅNGAR

41 Koncernen Moderbolaget TSEK Noter 31dec dec dec dec 2003 EGET KAPITAL OCH SKULDER Eget kapital Bundet eget kapital Aktiekapital Överkursfond Bundna reserver/reservfond Fritt eget kapital Fria reserver/balanserat resultat Årets resultat Summa eget kapital Obeskattade reserver Avsättningar Långfristiga skulder 26 Räntebärande skulder till kreditinstitut Övriga räntebärande skulder Summa långfristiga skulder Kortfristiga skulder Konvertibelt förlagslån Räntebärande skulder till kreditinstitut Förskott från kunder Leverantörsskulder Skatteskulder Övriga skulder Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter Summa kortfristiga skulder SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER Poster inom linjen Ställda säkerheter Ansvarsförbindelser

42 Förändringar i eget kapital Koncernen Antal Aktie- Överkurs- Bundna Fritt Summa TSEK aktier kapital fond reserver eget kapital eget kapital Ingående balans den 1 januari Valutakursdifferenser Summa förändringar i eget kapital som inte redovisas i resultaträkningen Förskjutningar mellan fritt och bundet eget kapital Nyemission teckningsoptioner Nyemission Kostnader nyemission Årets resultat Eget kapital den 31 december Valutakursdifferenser Återbetald moms på emissionskostnader Uppskjuten skatt moms på emissionskostnader Summa förändringar i eget kapital som inte redovisas i resultaträkningen Förskjutning mellan bundna och fria reserver pga ändring av obeskattade reserver Årets resultat Eget kapital den 31 december Omräkningsdifferenser som uppstår vid omräkning av utländska dotterbolag redovisas direkt mot koncernens egna kapital efter avdrag för uppskjuten skatt. Ackumulerade kursdifferenser som på detta sätt redovisats direkt mot eget kapital uppgick vid räkenskapsårets början till TSEK och vid räkenskapsårets slut till TSEK. Moderbolaget Aktiekapitalet består av (f å ) aktier, à nominellt 1 krona. Aktierna ges ut i en serie och varje aktie berättigar till en röst. Antal Aktie- Överkurs- Bundna Fritt Summa TSEK aktier kapital fond reserver eget kapital eget kapital Ingående balans den 1 januari Nyemission teckningsoptioner Nyemission Kostnader nyemission Årets resultat Eget kapital den 31 december Återbetald moms på emissionskostnader Uppskjuten skatt moms på emissionskostnader Summa förändringar i eget kapital som inte redovisas i resultaträkningen Årets resultat Eget kapital den 31 december

43 Redovisningsprinciper Redovisningsprinciper Årsredovisningen är upprättad i enlighet med god redovisningssed i Sverige, vilket innebär att den upprättats enligt Årsredovisningslagen och i enlighet med Redovisningsrådets rekommendationer samt Akutgruppsuttalanden. Under 2004 trädde rr 29, Ersättningar till anställda, i kraft. Se ytterligare kommentarer på sidan 43 under rubriken Pensionsåtaganden och andra långfristiga ersättningsplaner till anställda. Micronic har under 2004 inte infört några förändringar av tillämpade redovisningsprinciper. Klassificeringar, bedömningar med mera Vid värdering av tillgångar och skulder har anskaffningsvärdemetoden använts, om inte annat anges. Anläggningstillgångar, långfristiga skulder och avsättningar består i allt väsentligt enbart av belopp som förväntas återvinnas eller betalas efter mer än tolv månader räknat från balansdagen. Omsättningstillgångar och kortfristiga skulder består i allt väsentligt enbart av belopp som förväntas återvinnas eller betalas inom tolv månader från balansdagen. Eventuell avvikelse från dessa principer om återvinning eller betalning framgår i förekommande fall i not till berörd balanspost. I samband med upprättande av bokslut i enlighet med god redovisningssed gör företagets ledning bedömningar och antaganden som påverkar redovisade värden av tillgångar och skulder per balansdagen. Även intäkter och kostnader påverkas av gjorda bedömningar. Det verkliga utfallet kan komma att avvika från gjorda bedömningar. Koncernredovisningsprinciper Koncernredovisningen har upprättats med tillämpning av förvärvsmetoden. I koncernredovisningen ingår samtliga dotterbolag i vilka moderbolaget innehar mer än 50 procent av rösterna eller på annat sätt har ett bestämmande inflytande. Alla koncernföretags bokslut är upprättade enligt samma redovisningsprinciper. Omräkning av bokslut för utländska dotterbolag De i koncernen ingående utländska dotterbolagen klassificeras samtliga som självständiga dotterbolag och omräknas därmed enligt dagskursmetoden. Dagskursmetoden innebär att de utländska dotterbolagens tillgångar och skulder omräknas till balansdagens kurs medan resultaträkningarna omräknas till en genomsnittlig kurs. Omräkningsdifferenser som uppstår vid tillämpning av dagskursmetoden redovisas direkt mot koncernens egna kapital. Moderbolagets långfristiga fordringar på utländska dotterbolag värderas till kursen vid fordringarnas uppkomst. Då dotterbolagets balansräkning omräknas till balansdagens kurs uppstår en valutakursdifferens, vilken redovisas direkt mot koncernens egna kapital med hänsyn till uppskjuten skatt. Realiserade kursdifferenser som uppstår vid en eventuell reglering av långfristiga fordringar på dotterbolag redovisas över resultaträkningen. Redovisning för segment Företagets verksamhet är att utveckla, tillverka samt marknadsföra extremt noggranna laserritare för framställning av fotomasker. Systemen används av elektronikföretag vid tillverkning av bildskärmar och halvledare. Systemen som möjliggör fotomasktillverkning framställs på ett likartat sätt oberoende av användningsområde, de distribueras på ett likartat sätt och kunderna är i hög utsträckning desamma oavsett tillämpningsområde. Företaget anser sig vara ett enproduktföretag. Affärsrisken är huvudsakligen produktrelaterad. Företagets primära segment utgörs därför av en rörelsegren, medan den sekundära segmentsindelningen baseras på de geografiska marknader som företaget verkar på. Intäktsredovisning Bolagets nettoomsättning består enbart av intäkter från försäljning av varor och tjänster i form av service. Intäktsredovisning sker när det är sannolikt att de framtida ekonomiska fördelarna kommer att tillfalla bolaget och när dessa kan beräknas på ett tillförlitligt sätt. Inkomst vid försäljning av varor redovisas som intäkt vid leverans i enlighet med försäljnings- och fraktvillkor, dvs då köparen övertagit de väsentliga förmåner och risker som ett ägande av varor innebär. Intäkterna redovisas netto efter avdrag för eventuella rabatter. Intäkter relaterade till tjänster, till största delen hänförligt till tecknade serviceavtal, redovisas då tjänsten tillhandahålls. Ingångna serviceavtal faktureras i förskott och avräknas därefter i den takt tjänsten konsumeras, det vill säga under avtalets löptid. I koncernen elimineras all koncernintern försäljning. Resultatavräkning I samband med leverans av varor och då intäkter redovisas avseende varor sker också resultatavräkning för levererad vara. Resultatavräkning innebär 41

44 att samtliga kostnader för den levererade varan redovisas i resultaträkningen. Kostnaderna omfattar då samtliga vid leveranstidpunkten beräknade återstående kostnader, inklusive reserveringar för upptagning och garanti. Dessa reserveringar redovisas under balansposten Upplupna kostnader. Kostnaderna för upptagning av ett system hos kund är lätta att bedöma och är relativt små i förhållande till värdet av systemet i dess helhet. Efter det att upptagningen är slutförd påbörjas en garantitid om normalt 12 månader. Uppskattningar av dessa kostnader görs på individuell basis och är relativt lättbedömda, utifrån tidigare erfarenheter. Kostnader för tillhandahållna tjänster redovisas mot resultatet i den takt de uppstår. Rörelsens kostnader Koncernens kostnader består huvudsakligen av material och förnödenheter, personalkostnader samt övriga externa kostnader, till största delen bestående av kostnader för konsultinsatser. En bedömning görs avseende upparbetade men ej fakturerade kostnader för arbete nedlagt under räkenskapsåret, vilka reserveras. Forskning och utveckling Individuell bedömning görs av samtliga pågående forsknings- och utvecklingsprojekt. Utgifter för forskning kostnadsförs löpande. Utgifter för utveckling som uppfyller kriterier för aktivering redovisas som immateriella tillgångar. Enligt rr 15 ska en immateriell tillgång redovisas i balansräkningen om det är sannolikt att de framtida ekonomiska fördelarna, som är hänförliga till tillgången, kommer att tillfalla bolaget samt under förutsättning att tillgångens anskaffningsvärde går att beräkna på ett tillförlitligt sätt. Tillgångarna ska sedan skrivas av på ett sätt som återspeglar förbrukningen av tillgångarnas värde för företaget. Aktivering avslutas och avskrivning påbörjas då utvecklingsprojektet börjar generera intäkter. Då fastställs också hur avskrivning ska ske, över ett förväntat antal sålda system eller som en linjär avskrivning över en fastställd framtida period. Löpande sker en prövning av eventuellt nedskrivningsbehov av de projekt som aktiverats. Denna prövning görs genom att kvartalsvis nuvärdesberäkna framtida förväntade kassaflöden. Denna prövning görs för varje enskilt utvecklingsprojekt. Immateriella anläggningstillgångar Aktiverade utgifter för affärssystem, licensrättighet samt utveckling redovisas till anskaffningsvärden efter avdrag för ackumulerade avskrivningar. Följande avskrivningsplaner används: Licensrättighet Balanserade utgifter för affärssystem Aktiverade utgifter för utveckling 5 år 3 år se nedan Licensrättigheten är knuten till patenträttigheter avseende tillämpningsområdet direktritning. Avskrivning av licensrättigheten påbörjades i slutet av år 2003 och sker linjärt enligt plan baserat på tillgångarnas uppskattade nyttjandeperiod. Investeringen i affärssystem omfattar nedlagda kostnader för anpassning och implementering av ett helintegrerat affärsinformationssystem och består av internt upparbetade tillgångar samt externt förvärvade. Aktiverade utgifter för affärssystem skrivs av linjärt enligt plan baserat på tillgångens uppskattade nyttjandeperiod, och från det att systemet togs i drift. Avskrivning av aktiverade utgifter för utveckling påbörjas när respektive utvecklingsprojekt genererar intäkter. Utgifterna skrivs av på ett sätt som anses återspegla hur tillgångens värde successivt förbrukas, fördelat på förväntat antal sålda system eller linjärt, dock som längst över en period om fem år. Vid linjär avskrivning görs denna på tre år. Linjär avskrivning bedöms för större utvecklingsprojekt ge en mer jämn resultatpåverkan. Materiella anläggningstillgångar Aktiverade utgifter för byggnader, maskiner och inventarier redovisas till anskaffningsvärden efter avdrag för ackumulerade avskrivningar. Anläggningstillgångarna skrivs av linjärt enligt plan baserat på tillgångarnas bedömda nyttjandeperioder från och med färdigställande- eller anskaffningsmånad. Följande avskrivningsplaner används: Byggnader Renrumsutrymmen Markanläggningar Maskiner och inventarier Datorer 33 år 20 år 20 år 5 år 3 år Leasing Leasing av maskiner och inventarier, där koncernen i allt väsentligt intar samma ställning som vid ett direkt ägande av tillgången, klassificeras som finansiell leasing. Objekt som disponeras genom finansiell leasing redovisas i koncernens balansräkning som anläggningstillgångar och skrivs av i enlighet med tillämpade principer för materiella anläggningstillgångar i övrigt. Motsvarande förpliktelse att i framtiden betala leasingavgifter redovisas som räntebärande skulder. Kostnaden redovisas i koncernens resultaträkning som avskrivningar och räntekostnad. Varje leasingbetalning fördelas mellan skuld och räntekostnad enligt annuitetsprincipen. Övrig leasing klassificeras som operationell leasing. För sådana avtal redovisas leasingkostnaden som en rörelsekostnad, dock ej avskrivning, i resultaträkningen. I moderbolaget redovisas samtliga leasingavtal som operationell leasing. Redovisning av finansiella instrument En finansiell tillgång eller skuld tas upp i balansräkningen när bolaget blir part till instrumentets avtalsmässiga villkor. Kundfordringar tas upp i balansräkningen när faktura har skickats. Leverantörsskulder tas upp när faktura har mottagits. En finansiell 42

45 tillgång tas bort från balansräkningen när rättigheterna i avtalet realiseras, förfaller eller bolaget förlorar kontrollen över dem. Detsamma gäller för del av en finansiell tillgång. En finansiell skuld tas bort från balansräkningen när förpliktelsen i avtalet fullgörs eller på annat sätt utsläcks. Detsamma gäller för del av finansiell skuld. Derivatinstrument Derivatinstrument utgörs av terminsavtal för att täcka valutakursförändringar. Derivatinstrument tecknas inte i spekulativa syften. Valutaterminer som skyddar kontrakterade flöden tas inte upp i balansräkningen. Dock periodiseras skillnaden mellan avistakurs och terminskurs, terminsdifferensen, över terminkontraktets löptid. Omräkning av redovisningsposter i utländsk valuta Försäljningen har skett nästan uteslutande i usd (amerikanska dollar) men med viss försäljning även i jpy (japanska yen). Kostnaderna uppkommer till stor del i svenska kronor men även i usd och jpy. Kontrakterade valutaflöden valutasäkras i enlighet med befintlig policy för finansverksamheten, vilken beskrivs i förvaltningsberättelsen. De balansposter som omfattas av valutasäkringar är kundfordringar, bankmedel och leverantörsskulder. Fordringar och skulder i utländsk valuta är värderade till balansdagskurs, eller alternativt till terminskurs, med undantag för moderbolagets långfristiga fordringar på utländska dotterbolag, som värderas till kursen vid fordringarnas uppkomst. Valutakursdifferenser på rörelserelaterade poster redovisas i rörelseresultatet där nettot redovisas bland antingen övriga rörelseintäkter eller övriga rörelsekostnader. Valutakursdifferenser hänförliga till finansiella poster redovisas under Resultat från finansiella investeringar. Nettot av periodiserade så kallade terminsdifferenser redovisas antingen bland Ränteintäkter och liknande poster eller Räntekostnader och liknande poster. Ränteintäkter och kostnader Ränteintäkter på fordringar och räntekostnader på skulder redovisas i resultaträkningen i den period till vilken de hänför sig. Räntekostnader aktiveras inte till någon del i balansräkningens tillgångsposter. Räntebärande fordringar Räntebärande fordringar redovisas till upplupet anskaffningsvärde. Låneskulder Lån och därmed jämförbara poster redovisas initialt till erhållet belopp efter avdrag för transaktionskostnader. Därefter redovisas låneskulder till upplupet anskaffningsvärde, vilket innebär att en eventuell skillnad mellan vad som erhållits och vad som ska betalas tillbaka, periodiseras över lånets löptid. Rörelsefordringar och skulder Kundfordringar har kort löptid och redovisas utan diskontering till det belopp som förväntas inflyta efter avdrag för osäkra fordringar. Nedskrivningsbehovet bedöms individuellt. Övriga rörelsefordringar upptas efter individuell värdering till det belopp varmed de beräknas inflyta. Leverantörsskulder och övriga rörelseskulder har kort förväntad löptid och värderas utan diskontering till nominellt belopp. Varulager Varulager värderas till det lägsta av anskaffningsvärde och återanskaffningsvärde. Tillverkade hel- och halvfabrikat har värderats till varornas tillverkningskostnad inklusive skälig andel av indirekta tillverkningskostnader. Redovisning av skatt Aktuell skatt avser den skatt som beräknas på det skattemässiga överskottet för året med evetuell justering avseende tidigare års aktuella skatt. Uppskjuten skatt avser den skatt som beräknas dels på så kallade temporära skillnader, dels på skattemässiga underskott. Total skatt utgörs av aktuell och uppskjuten skatt. Aktuell skatt medför en omedelbar betalningskonsekvens till skillnad från uppskjuten skatt. Aktuell och uppskjuten skatt redovisas över resultaträkningen såvida inte skatten är hänförlig till poster som redovisas direkt mot eget kapital. I koncernen beräknas uppskjuten skatt på obeskattade reserver, internvinst i varulager, valutakursvinst på långfristiga fordringar på utländska dotterbolag samt på i moderbolaget kostnadsförda men i koncernen aktiverade utvecklingskostnader. I moderbolaget upplyses om den uppskjutna skatteskulden på obeskattade reserver som en del av noten till obeskattade reserverna. Uppskjuten skattefordran redovisas endast i den mån det är sannolikt att denna kommer att medföra lägre skatteutbetalningar i framtiden. Ersättningar till anställda I koncernen finns ett kvarvarande optionsprogram, riktat mot anställda i de utländska dotterbolagen. Detta program redovisas inte i enlighet med rr29 då programmet faställdes innan dessa regler inträdde. Pensionsåtaganden och andra långfristiga ersättningsplaner till anställda Pensionsåtaganden fullgörs normalt genom betalning av premier enligt avgiftsbestämd plan. Dessa kostnadsförs i takt med intjänande under året. I det japanska dotterbolaget finns ett långfristigt ersättningsåtagande av engångskaraktär till anställda, vilket torde klassificeras som en förmånsbestämd plan. Med hänvisning till att posten inte är väsentlig till sin storlek redovisas den inte som en sådan. Skulden är upptagen till högsta möjliga värde. 43

46 Noter och tilläggsupplysningar Samtliga belopp i nedanstående noter är angivna i tusentals kronor om inte annat särskilt anges. Bokslutsdag är den 31 december. Not 1 Rapportering av segment Koncernen Moderbolaget Nettoomsättning per marknad Europa USA Asien Totalt Koncerninterna köp och försäljningar: Av årets inköp har 6 (9) procent skett från Micronic Japan K.K och Micronic Laser Systems, Inc. Av årets försäljning har 3 (5) procent skett till Micronic Japan K.K och Micronic Laser Systems, Inc. Koncernen 2004 Tillgångar Asien USA Europa Immateriella anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar Varulager Övriga tillgångar Likvida medel Investeringar Immateriella anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar Koncernen 2003 Tillgångar Asien USA Europa Immateriella anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar Varulager Övriga tillgångar Likvida medel Investeringar Immateriella anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar 1) ) Inkluderar finansiellt leasade tillgångar. Not 2 Övriga externa kostnader Koncernen Moderbolaget Arvoden och kostnadsersättning revision m.m: Revisionsuppdrag Andra uppdrag Med revisionsuppdrag avses granskning av årsredovisningen, bokföringen samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning och övriga arbetsuppgifter som det ankommer på bolagets revisor att utföra samt rådgivning eller annat biträdande som föranleds av iakttagelser vid sådan granskning eller genomförandet av sådana övriga arbetsuppgifter. Allt annat är andra uppdrag. 44 Not 3 Styrelsen och anställda Koncernen Moderbolaget Antalet anställda vid årets slut Kvinnor varav Japan (6) (4) (-) (-) varav Kina (1) (1) (1) (1) varav Taiwan (1) (1) (-) (-) varav USA (5) (3) (-) (-) Män varav Japan (48) (39) (-) (-) varav Kina (-) (-) (-) (-) varav Taiwan (3) (3) (-) (-) varav USA (21) (21) (-) (-) Medelantalet anställda Kvinnor varav Japan (6) (4) (-) (-) varav Kina (1) (1) (1) (1) varav Taiwan (1) (1) (-) (-) varav USA (5) (2) (-) (-) Män varav Japan (45) (39) (-) (-) varav Kina (-) (-) (-) (-) varav Taiwan (3) (3) (-) (-) varav USA (19) (19) (-) (-) Löner och ersättningar Styrelsen och verkställande direktören varav Japan (1 427) (1 465) (-) (-) varav Kina (-) (-) (-) (-) varav Taiwan (177) (-) (-) (-) varav USA (4 351) (3 907) (-) (-) Övriga anställda varav Japan (26 308) (23 528) (-) (-) varav Kina (44) (40) (44) (40) varav Taiwan (966) (1 209) (-) (-) varav USA (19 598) (16 621) (-) (-) Sociala kostnader Pensionskostnader för styrelsen och verkställande direktören varav Japan (-) (-) (-) (-) varav Kina (-) (-) (-) (-) varav Taiwan (23) (-) (-) (-) varav USA (96) (98) (-) (-) Pensionskostnader övriga anställda varav Japan (953) (677) (-) (-) varav Kina (-) (-) (-) (-) varav Taiwan (69) (97) (-) (-) varav USA (553) (448) (-) (-) Övriga sociala kostnader varav Japan (2 576) (2 439) (-) (-) varav Kina (-) (-) (-) (-) varav Taiwan (56) (20) (-) (-) varav USA (1 986) (1 387) (-) (-) Sjukfrånvaro i procent av ordinarie arbetstid Totalt för företaget 1,89 2,93 varav sjukfrånvaro som avser sammanhängande period på 60 dagar eller mera 0,68 1,89 Kvinnor 3,77 7,61 Män 1,42 1,74 Medarbetare upp till 29 år 1,10 1,03 Medarbetare år 1,80 3,02 Medarbetare över 50 år 3,14 3,15

47 Ersättningar till styrelsen Styrelsen består av 8 (8) ledamöter, varav 1 (-) kvinna. Till styrelsen, förutom VD, utgår arvode enligt bolagsstämmans beslut. Inga arvoden betalas ut till styrelser i dotterbolagen. Något särskilt arvode utgår heller inte för kommittéarbete. Bert Jeppsson var fram till ordinarie bolagsstämma ordförande.vid den ordinarie bolagsstämman tillträdde Lars Nyberg som styrelsens nye ordförande. Utöver styrelsearvodet har såväl den tidigare som den nye ordföranden arbetat för att biträda bolagets VD i strategiska frågor och för detta uppburit ersättning såsom lön. Det finns inte några pensionsförpliktelser gentemot någon av styrelsens ledamöter. Ersättningen till styrelsens ordförande har föreslagits av nomineringskommittén och godkänts av bolagsstämman. Under andra halvåret 2004 har Jörgen Centerman på konsultbasis engagerats i ett projekt omfattande processorienterad verksamhetsstyrning. Ersättningar till verkställande direktören Ersättningar till verkställande direktören föreslås av ersättningskommittén och utgörs av grundlön, rörlig lön, pension samt övriga förmåner. Grundlönen uppgår till SEK per månad och är total ersättning, vilken VD disponerar fritt i form av kontant lön och till exempel erläggande av pensionspremier till försäkringsbolag.vd har valt att under året avsätta 410 TSEK i pension. Andra pensionsförpliktelser avseende VD finns inte. Den rörliga lönen är maximerad till 30 procent av grundlönen. Rörlig lön baseras till cirka hälften på koncernens nettoresultat och till övrigt på individuella mål uppsatta av styrelsen. En förutsättning för att rörlig lön överhuvudtaget ska utgå är dock att resultatet uppnått en viss nivå. Rörlig lön för 2004 har kostnadsförts 2004 men utbetalas Anställningsavtalet med VD har under 2004 ändrats. En klausul angående ersättning under speciella omständigheter har tagits bort, varvid VD ersatts med ett engångsbelopp på kronor, vilket ingår i övriga förmåner Anställningsavtalet löper med sex månaders ömsesidig uppsägningstid. VD är berättigad till 24 månaders avgångsvederlag vid entledigande från uppdraget som VD. I de fall avgångsvederlag skulle utbetalas utgår inga övriga förmåner. Det finns inte några överenskommelser om tidig pensionsålder för VD. Ersättningar till andra ledande befattningshavare Koncernens ledningsgrupp består av 8 (7) personer, varav 1 (1) kvinna. Ersättningar till andra ledande befattningshavare föreslås och förhandlas av ersättningskommittén och utgörs av grundlön, rörlig lön, pension samt övriga förmåner. Med andra ledande befattningshavare avses de åtta personer som tillsammans med VD utgör koncernledningen. För dess sammansättning, se sidan 52. Den rörliga lönen är maximerad till 25 procent av grundlönen. Rörlig lön baseras till cirka hälften på koncernens nettoresultat och till övrigt på individuella mål uppsatta tillsammans med VD. En förutsättning för att rörlig lön överhuvudtaget ska utgå är dock att resultatet uppnått en viss nivå. Rörlig lön för 2004 har kostnadsförts 2004 men utbetalas Anställningsavtalen med CFO, CTO samt med chefen för försäljning har under 2004 omförhandlats. En klausul angående ersättning under speciella omständigheter har tagits bort. Dessa tre avtal löper med nio månaders uppsägningstid vid uppsägning från bolagets sida.vid uppsägning från bolagets sida utgår efter uppsägningstiden tolv månaders avgångsvederlag. I de fall avgångsvederlag skulle utbetalas utgår inga övriga förmåner. Not 4 Avskrivningar fördelade per funktion Koncernen Moderbolaget Kostnad för sålda varor Forskning och Utveckling Forskning och Utveckling, aktiverade utgifter för utveckling Försäljningskostnader Administrationskostnader Not 5 Övriga rörelsekostnader Koncernen Moderbolaget Avveckling Sigma Valutakursförlust Övrigt Under 2003 beslutades att avveckla Sigma7100 som har ersatts av Sigma7300. Den redovisade kostnaden för avveckling omfattar kostnader för att bygga om två system samt nedskrivning av kundfordringar och lager. Not 6 Ränteintäkter och liknande poster Koncernen Moderbolaget Ränteintäkter Ränteintäkter koncernföretag Valutakursvinst Not 7 Räntekostnader och liknande poster Koncernen Moderbolaget Räntekostnader Valutakursdifferens Övrigt Räntekostnader redovisas i den takt de uppstår och upplupna räntekostnader beräknas för att få hela periodens räntekostnad. Inga räntekostnader finns aktiverade i tillgångsposter. Valutakursdifferensen 2003 är en effekt av omräkningen av ett lån i utländsk valuta och redovisas därför som en positiv post under kostnader. Ersättningar till styrelsen, verkställande direktören och andra ledande befattningshavare Övrig Rörlig Övriga Pensions- Konsult- Styrelsearvode Grundlön ersättning lön förmåner kostnad arvode Summa Styrelsens ordförande Lars Nyberg Styrelsens tidigare ordförande Bert Jeppsson Styrelsens vice ordförande Styrelseledamoten Jörgen Centerman Övriga styrelseledamöter (4 personer) Verkställande direktören Andra ledande befattningshavare (7 personer) Summa

48 Not 8 Skatt på årets resultat Koncernen Moderbolaget Aktuell skatt Periodens skattekostnad Justering av skattekostnad hänförlig till tidigare år Uppskjuten skatt på årets resultat före skatt justering av tidigare års uppskjuten skatt på ej avdragsgilla/ej skattepliktiga poster på poster redovisade direkt mot eget kapital på avdrag tidigare års temporära skillnader på årets avdragsgilla temporära skillnader på i koncernen aktiverade utgifter för utveckling på avskrivningar aktiverade utgifter för utveckling på årets förändring i obeskattade reserver i koncernen på årets förändring internvinster i lager i koncernen på övrigt Aktuell och uppskjuten skatt enligt resultaträkningen Skatteposter som redovisats direkt mot eget kapital På återbetald moms på nyemissionskostnader Total aktuell och uppskjuten skatt Koncernen Avstämning effektiv skattesats Resultat före skatt Skatt enligt gällande skattesats för moderbolaget 28,0% ,0% Effekt av andra skattesatser för utländska dotterbolag 0,2% ,2% -461 Ej avdragsgilla/ej skattepliktiga poster 1,3% ,4% Poster redovisade direkt mot eget kapital -0,1% Avdrag tidigare års temporära skillnader -15,5% ,1% 214 Årets avdragsgilla temporära skillnader -1,1% ,2% 299 Skatt hänförlig till tidigare år -2,6% ,5% ,2% ,1% Moderbolaget Resultat före skatt Skatt enligt gällande skattesats för moderbolaget 28,0% ,0% Ej avdragsgilla/ej skattepliktiga poster 2,4% ,0% Poster redovisade direkt mot eget kapital -0,3% Avdrag tidigare års temporära skillnader -45,2% ,1% 213 Årets avdragsgilla temporära skillnader -1,6% Skatt hänförlig till tidigare år -7,3% ,0% -8-23,9% ,0% Not 9 Aktiverade utgifter för affärssystem Koncernen Moderbolaget Ingående anskaffningsvärden Under året nedlagda kostnader Utgående ackumulerade anskaffningsvärden Ingående avskrivningar Årets avskrivningar Utgående ackumulerade avskrivningar Utgående planenligt restvärde Investeringen avser nedlagda kostnader för anpassning och implementering av ett helintegrerat affärsinformationssystem. Aktiverade kostnader omfattar internt upparbetade tillgångar och externt förvärvade. Avskrivningar påbörjades när systemet sattes i drift kvartal 4, Not 10 Aktiverade utgifter för utveckling Koncernen Moderbolaget Ingående anskaffningsvärden Under året nedlagda utgifter för utveckling Utgående ackumulerade anskaffningsvärden Ingående avskrivningar Årets avskrivningar Utgående ackumulerade avskrivningar Utgående planenligt restvärde Efter individuell bedömning av samtliga pågående forsknings- och utvecklingsprojekt har företagets utgifter för utveckling som uppfyller kriterier för aktivering redovisats som immateriella tillgångar. De aktiverade utgifterna består av både internt upparbetade tillgångar och externt förvärvade. Not 11 Licensrättighet Koncernen Moderbolaget Ingående anskaffningsvärden Inköp Utgående ackumulerade anskaffningsvärden Ingående avskrivningar Årets avskrivningar Utgående ackumulerade avskrivningar Utgående planenligt restvärde Investeringen avser rätten att nyttja know-how avseende tillämpningsområdet direktritning som är kopplade till patenträttigheter i enlighet med avtalet med Fraunhofer Institute for Microelectronic Circuits and System (IMS).Avskrivningarna påbörjades i slutet av 2003 och kommer att göras under en period av fem år. Från och med 2003 betalas också licensavgifter till Fraunhofer. Se not

49 Not 12 Byggnader och mark Koncernen Moderbolaget Byggnader Ingående anskaffningsvärden Inköp Utgående ackumulerade anskaffningsvärden Ingående avskrivningar Årets avskrivningar Utgående ackumulerade avskrivningar Utgående planenligt restvärde Mark Ingående anskaffningsvärden Inköp Utgående bokfört värde Utgående planenligt restvärde Taxeringsvärde Byggnader Mark Not 13 Maskiner Koncernen Moderbolaget Ingående anskaffningsvärden Inköp Utgående ackumulerade anskaffningsvärden Ingående avskrivningar Årets avskrivningar Utgående ackumulerade avskrivningar Utgående planenligt restvärde Not 14 Inventarier Koncernen Moderbolaget Ingående anskaffningsvärden Inköp Omklassificering från komponentlager Omklassificering till produkter i arbete Anskaffningsvärde sålda / utrangerade inventarier Utgående ackumulerade anskaffningsvärden Ingående avskrivningar Omklassificering till produkter i arbete Avskrivningar sålda / utrangerade inventarier Årets avskrivningar Utgående ackumulerade avskrivningar Utgående planenligt restvärde Utrustning som används huvudsakligen till forskning och utveckling har omklassificerats från komponentlager till inventarier. På motsvarande sätt har utrustning omklassificerats från inventarier till produkter i arbete. Värdet av de omklassificerade utrustningarna uppgår till 27 (36) respektive 5 (1) MSEK. Leasingavtal Inventarier nyttjade via finansiell leasing Ingående anskaffningsvärde Årets inköp enligt ovan Avgår: köpta inventarier Anskaffningsvärden finansiellt leasade inventarier Ingående avskrivningar Årets avskrivningar enligt ovan Avgår: avskrivningar köpta inventarier Ack avskrivningar finansiellt leasade inventarier Utgående planenligt restvärde Finansiell leasing Årets hyreskostnader finansiell leasing: 1) Framtida minimileasavgifter avseende finansiell leasing förfaller till betalning enligt nedan (nominellt): 1) Inom ett år Mellan ett och fem år Senare än fem år Framtida minimileasavgifter avseende finansiell leasing förfaller till betalning enligt nedan (nuvärde): 1) Inom ett år Mellan ett och fem år Senare än fem år Operationell leasing Inventarier mm nyttjade via operationell leasing: Anskaffningsvärden Varav under året nytecknande kontrakt Årets hyreskostnader operationell leasing inkl lokalhyror Framtida betalningsåtaganden avseende operationell leasing samt övriga hyresavtal (nominellt): Inom ett år Mellan ett och fem år Senare än fem år ) För koncernen har åtagande avseende finansiell leasing ej medräknats då dessa finns medtagna i koncernredovisningen. De finansiella leasingavtalen utgörs av sju stycken avtal, varav tre stycken avser större produktionsutrustningsenheter. 47

50 Not 15 Pågående nyanläggningar Koncernen Moderbolaget Ingående anskaffningsvärden Årets inköp Utgående bokfört värde Not 16 Andelar i koncernföretag Moderbolaget Ingående anskaffningsvärden Ökning av aktiekapital i koncernföretag Utgående ackumulerade anskaffningsvärden Ingående nedskrivningar Utgående ackumulerade nedskrivningar Utgående bokfört värde Antal Kapital- Bokfört Org.nr. Säte aktier andel, % värde Micronic Treasury AB Täby Micronic Japan K.K Tokyo Micronic Laser Systems, Inc Wilmington Micronic Laser Systems Far East Ltd Taipei Not 20 Varulager Koncernen Moderbolaget Komponentlager Reservdelslager Produkter i arbete Förskott till leverantör Not 21 Övriga fordringar Koncernen Moderbolaget Mervärdesskattefordran Fordran återtaget system Aktuell skattefordran Övriga fordringar Not 22 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Koncernen Moderbolaget Faktureringsintäkter Varu- och servicekostnader Kommissionskostnader Övrigt Not 17 Fordringar hos koncernföretag Moderbolaget Ingående bokfört värde Amortering Utgående bokfört värde Not 18 Uppskjuten skattefordran Koncernen Moderbolaget Ingående bokfört värde Uppskjuten skatt enligt årets resultaträkning (not 8) Justering av tidigare års beräknade uppskjutna skatt Uppskjuten skatt direkt mot eget kapital Utgående bokfört värde Ackumulerade underskottsavdrag i moderbolaget uppgår till 505 (483) MSEK, vilka i sin helhet förväntas kunna utnyttjas mot kommande överskott. Not 19 Andra långfristiga fordringar Koncernen Moderbolaget Ingående bokfört värde Tillkommande Avgående Utgående bokfört värde Not 23 Bankmedel Koncernen Moderbolaget Beviljad outnyttjad checkräkningskredit Balansposten bestod vid utgången av året endast av bankmedel, i likhet med föregående år. Not 24 Bokslutsdispositioner/Obeskattade reserver Moderbolaget Periodiseringsfonder Taxeringsår Summa avsatt till periodiseringsfonder Avskrivning utöver plan Maskiner 8 8 Inventarier Summa avskrivning utöver plan Summa totala obeskattade reserver Uppskjuten skatteskuld på obeskattade reserver Bokslutsdispositioner Ingående balans obeskattade reserver Årets upplösning av periodiseringsfonder Utgående balans obeskattade reserver Uppskjuten skatt på årets förändring av obeskattade reserver

51 Not 25 Avsättningar Koncernen Moderbolaget Avsättningar Ingående bokfört värde, ersättningar till anställda Årets avsättning Utgående bokfört värde Avsättningar skatt Ingående bokfört värde Uppskjuten skatt på årets förändring av obeskattade reserver Årets förändring uppskjuten skatteskuld på internvinst lager Övrigt Utgående bokfört värde Utgående bokfört värde avsättningar I det japanska dotterbolaget görs avsättningar för ersättningar till anställda. Under vissa förutsättningar betalas ett engångsbelopp ut till den anställde då anställningen upphör, antingen på grund av pension eller då den anställde av annan anledning slutar sin anställning. Skulden ar upptagen till högsta möjliga värde. För 2004 redovisas uppskjuten skatt under långa fordringar. Not 26 Långfristiga skulder Koncernen Moderbolaget Skulder till kreditinstitut Övriga långfristiga räntebärande skulder Summa räntebärande skulder Varav redovisas som kortfristig skuld Summa långfristiga skulder varav: Förfaller mellan ett och fem år Förfaller senare än fem år Summa långfristiga skulder Not 28 Ställda säkerheter Koncernen Moderbolaget Nedan anges säkerheter för angivna skuldposter i balansräkningen Skulder till kreditinstitut Fastighetsinteckningar Äganderättsförbehåll avseende finansiellt leasade inventarier Företagsinteckningar Som säkerhet för erhållet förskott på framtida royaltyintäkter har lämnats ett antal patent avseende SLM och datakanal, vilka inte finns tillgångsförda varför de inte åsatts något värde i ovanstående tabell. Not 29 Ansvarsförbindelser Koncernen Moderbolaget Återköpsåtagande försålda kundfakturor koncernföretag Framtida betalningsåtagande till samarbetspartners varav: förfaller inom ett år förfaller mellan ett och fem år förfaller senare än fem år I det japanska dotterbolaget finns ett återköpsåtagande avseende försålda kundfakturor. Detta är en vanlig transaktion i Japan och de försålda fakturorna avser serviceavtal och förfaller inom 3 månader. Genom avtal med Fraunhofer Institute for Microelectronic Circuits and System (IMS) om framtida samarbete kring utveckling av SLM-teknologin finns åtaganden om framtida betalningar under förutsättning att ett antal villkor och motprestationer uppfylls. I enlighet med avtalet mellan Micronic och ASLM kan 3,5 MEUR komma att återbetalas under Not 27 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter Koncernen Moderbolaget Upptagnings- och garantikostnader Löne- och lönebikostnader Kommissionskostnader Övrigt Upplupna upptagnings- och garantikostnader omfattar beräknade återstående kostnader för upptagning och garantiåtaganden. Uppskattningar av dessa kostnader görs på individuell basis. Kostnaderna för upptagning av ett system hos kund är lätta att bedöma och är små i förhållande till värdet av systemet i helhet. Efter det att upptagningen är slutförd påbörjas en garantitid om normalt 12 månader. 49

52 Not 30 Finansiella tillgångar och skulder I nedanstående tabell presenteras koncernens finansiella tillgångar och skulder, upptagna till redovisat respektive verkligt värde, klassificerade i tre kategorier; innehav för omsättning, innehav till förfall samt tillgångar och skulder genererade av koncernens verksamhet. Med verkligt värde menas marknadsvärdet. Innehav för omsättning avser bankmedel samt i förekommande fall kortfristiga placeringar. Innehav till förfall är finansiella tillgångar och skulder avsedda att innehas till förfallodatum, såsom skulder till kreditinstitut, finansiella leasingskulder samt evenuell annan upplåning. Tillgångar och skulder som genereras av koncernens ordinarie verksamhet är inte avsedda att avyttras. Redogörelse för finansverksamheten och den policy som utgör ett stöd för verksamheten finns i förvaltningsberättelsen. I stycket om redovisningsprinciper finns en beskrivning över värderingsprinciper. Valutaterminer utan underliggande fordran eller skuld, som använts för att säkra order, redovisas till terminskursen per bokslutsdagen. Räntebärande skulder, såsom banklån och därmed jämförbar upplåning, löper med marknadsränta och anses därför redovisade till verkligt värde Redovisat Verkligt Redovisat Verkligt värde värde värde värde Innehav för omsättning Tillgångar Likvida medel SEK USD JPY EUR TWD RMB Summa tillgångar Innehav till förfall Tillgångar Valutaterminer som inte motsvaras av balansposter Summa tillgångar Skulder Finansiella leasingskulder Konvertibla skuldebrev Skulder till kreditinstitut Övriga långfristiga räntebärande skulder Övriga räntebärande skulder Summa skulder Tillgångar och skulder genererade av koncernens verksamhet Tillgångar Kundfordringar Summa tillgångar Skulder Förskott från kunder Leverantörsskulder Summa skulder Utestående valutaterminer den 31 december 2004 Koncernens innehav av valutaterminer fördelar sig per den 31 december 2004 på följande underliggande belopp och förfallotider. Lån: räntevillkor och förfallostruktur/ränteomförhandling Nom belopp Bokf. Effektiv Förfall/ränteomförhandling originalvaluta värde ränta <1år 1-5 år >5år Banklån SEK, fast ränta ,1% SEK, rörlig ränta ,2% USD, fast ränta ,2% Finansiella leasingskulder ,0% Checkräkningskrediter JPY ,5% SEK (ej utnyttjad) Kredit SEK (ej utnyttjad) Övriga räntebärande skulder SEK, rörlig ränta ,5% EUR, fast ränta ,8% JPY, fast ränta ,2% Total Not 31 Övergång till IFRS, påverkan på Micronic , , 2005, justerad justerad justerad IB Anläggningstillgångar Omsättningstillgångar Summa tillgångar Eget kapital Avsättningar Summa skulder Eget kapital och skulder Under 2004 har Micronic rapporterat i enlighet med Redovisningsrådets rekommendationer, med undantag för de avsteg från RR 29 som bolaget gör vid redovisning av ersättningar till anställda i dotterbolaget i Japan. Se vidare under redovisningsprinciper. Från och med den 1 januari tillämpar bolaget International Financial reporting Standards, IFRS. Områden med skillnader mellan gällande redovisning och IFRS är redovisning av materiella anläggninigstillgångar och finansiella instrument. I ovanstående tabell redovisas den påverkan dessa regler har på Micronic. Lämnade uppgifter är preliminära då nuvarande regelverk kan komma att förändras. Under 2005 kommer jämförelsetal för 2004 att omräknas. Materiella anläggningstillgångar, IAS 16 Enligt IAS 16 ska en uppdelning ske i delkomponenter med separata avskrivningsplaner för respektive delkomponent. Micronic har utifrån historiska anskaffningsvärden räknat om den ingående balansen per Detta har lett till att den ingående balansen för 2004 påverkats med en positiv effekt på eget kapital om cirka 1,4 MSEK. Vid tillämpning av komponentavskrivning under 2004 bedöms att avskrivningarna skulle varit cirka 2 MSEK högre jämfört med nuvarande redovisningsprinciper. Finansiella instrument, IAS 39 I samband med införandet av IAS 39 ska samtliga finansiella instrument, inklusive fristående och inbäddade derivat, marknadsvärderas och redovisas i balansräkningen. Vid rapportering under 2005 kommer dock ej jämförelseuppgifter för 2004 att omräknas. Säkringsredovisning kommer att tillämpas när kriterierna för sådan är uppfyllda. Koncernens derivat har en negativ påverkan på eget kapital vid ingången av 2005 om 3,5 MSEK. Belopp, Valuta tusental Terminskurs Förfall USD, sälj USD ,5690 Kv 1-05 USD, sälj USD ,5710 Kv 2-05 USD, sälj USD ,5715 Kv 2-05 JPY, sälj JPY ,0696 Kv

53 Revisionsberättelse Till bolagsstämman i Micronic Laser Systems ab (publ.) Org nr Vi har granskat årsredovisningen, koncernredovisningen och bokföringen samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning i Micronic Laser Systems ab (publ.) för år Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för räkenskapshandlingarna och förvaltningen och för att årsredovisningslagen tilllämpas vid upprättandet av årsredovisningen och koncernredovisningen. Vårt ansvar är att uttala oss om årsredovisningen, koncernredovisningen och förvaltningen på grundval av vår revision. Revisionen har utförts i enlighet med god revisionssed i Sverige. Det innebär att vi planerat och genomfört revisionen för att i rimlig grad försäkra oss om att årsredovisningen och koncernredovisningen inte innehåller väsentliga felaktigheter. En revision innefattar att granska ett urval av underlagen för belopp och annan information i räkenskapshandlingarna. I en revision ingår också att pröva redovisningsprinciperna och styrelsens och verkställande direktörens tillämpning av dem samt att bedöma de betydelsefulla uppskattningar som styrelsen och verkställande direktören gjort när de upprättat årsredovisningen och koncernredovisningen samt att utvärdera den samlade informationen i årsredovisningen och koncernredovisningen. Som ett underlag för vårt uttalande om ansvarsfrihet har vi granskat väsentliga beslut, åtgärder och förhållanden i bolaget för att kunna bedöma om någon styrelseledamot eller verkställande direktören är ersättningsskyldig mot bolaget. Vi har även granskat om någon styrelseledamot eller verkställande direktören på annat sätt har handlat i strid med aktiebolagslagen, årsredovisningslagen eller bolagsordningen. Vi anser att vår revision ger oss rimlig grund för våra uttalanden nedan. Åsredovisningen och koncernredovisningen har upprättats enligt årsredovisningslagen och ger därmed en rättvisande bild av bolagets resultat och ställning i enlighet med god redovisningssed i Sverige. Förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredovisningens och koncernredovisningens övriga delar. Vi tillstyrker att bolagsstämman fastställer resultaträkningen och balansräkningen för moderbolaget och koncernen, behandlar förlusten i moderbolaget enligt förslaget i förvaltningsberättelsen och beviljar styrelsens ledamöter och verkställande direktören ansvarsfrihet för räkenskapsåret. Stockholm den 11 februari 2005 Anders Östberg Auktoriserad revisor Lindebergs Grant Thornton ab Per Fridolin Auktoriserad revisor Lindebergs Grant Thornton ab 51

54 Ledningsgrupp och dotterbolagschefer Stående från vänster. Tomas Carlsson Född Chef för Produktion. Anställd sedan Civilingenjör i industriell ekonomi. Aktieinnehav i Micronic: 0. Sven Löfquist Född Verkställande direktör och koncernchef. Anställd sedan Civilingenjör i elektronik. Aktieinnehav i Micronic (inklusive familj): Ulf Sundström Född Försäljningsdirektör. Anställd sedan Civilingenjör i teknisk fysik. Aktieinnehav i Micronic: Sittande från vänster. Carl-Johan Blomberg Född Ekonomi- och finansdirektör. Anställd sedan Civilekonom. Aktieinnehav i Micronic: 0 Charlott Samuelsson Född Chef för verksamhetsutveckling. Anställd sedan Licentiat i teknisk elektronfysik. Aktieinnehav i Micronic: Bijan Etemad Född Chef för affärsenhet bildskärmar. Anställd sedan Civilingenjör i teknisk fysik. Aktieinnehav i Micronic: 560. Kjell Bohlin Född Teknisk direktör och chef för affärsenhet Imaging. Anställd sedan Teknisk doktor i elektronik. Aktieinnehav i Micronic: Johan Åman Född Chef för affärsenhet halvledare. Anställd sedan Licentiat i teknisk fysik. Aktieinnehav i Micronic: Bilder nedan. Dotterbolagschefer Manny Ferreira Född vd för Micronic Laser Systems Inc. Anställd sedan Civilingenjör. Masashi Tsutsui Född vd för Micronic Japan k.k. Anställd sedan Ekonom. 52

55

56 Styrelse och revisorer Stående från vänster. Lars Öjefors Född Verkställande direktör i Industrifonden, fram till Styrelseledamot sedan Styrelseledamot bland annat i Malmöhus Invest ab, Swedfund ab och Småföretagsinvest ab, ordförande i Connect Sverige. Medlem i iva (Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademien). Aktieinnehav i Micronic: 0. Lena Torell Född Styrelseledamot sedan Verkställande direktör för iva (Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademien). Styrelseledamot i LM Eriksson, Gambro ab samt i ett antal forskningsstiftelser och forskningsinstitut (Imego, Ireco, Mistra med flera). Aktieinnehav i Micronic: 0. Lars Nyberg Född Styrelseordförande sedan Styrelseordförande och verkställande direktör för ncr Styrelseordförande i ncr. Styrelsemedlem i Sandvik ab, Snap-On Tools Inc, Autoliv Inc samt Datacard Inc. Medlem i iva (Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademien). Aktieinnehav i Micronic: Sven Löfquist Född Styrelsesuppleant sedan Verkställande direktör och styrelseledamot sedan Styrelseledamot i m2 Engineering. Aktieinnehav i Micronic (inklusive familj): Sittande från vänster. Christer Zetterberg Född Vice styrelseordförande. Styrelseordförande Verkställande direktör i AB Volvo Styrelseordförande i Mekonomen. Vice styrelseordförande i D Carnegie & Co, Swedeship ab och Swedfund ab. Styrelseledamot i L E Lundbergföretagen ab, Bo Forssjö ab, Camfil ab samt Ekman & Co ab. Medlem i iva (Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademien). Aktieinnehav i Micronic: Hans Fletcher Född Styrelseledamot sedan Incentive-gruppen , varav teknisk direktör i moderbolaget Styrelseledamot i Elektronikgruppen bk ab och i några mindre bolag. Aktieinnehav i Micronic: Jörgen Centerman Född Styrelseledamot sedan Verkställande direktör i abb Styrelseordförande i hms Networks. Styrelseledamot i olika lokala styrelser samt delägare i ett investmentbolag. Aktieinnehav i Micronic: 0 Separat bild. Göran Malm Född Styrelseledamot sedan Senior vice president General Electric Styrelseuppdrag i Samsung Electronics, Korea, cvc Capital Partners och Eastern Pacific Circuits Hong Kong, Keppel t&t, Source-By-Net och Celestix (3i), Singapore. Styrelseordförande i Boathouse Ltd. samt i Project Hope Hong Kong Foundation. Aktieinnehav i Micronic: 0. Revisorer Anders Östberg Född Revisor i Micronic sedan Auktoriserad revisor, Lindebergs Grant Thornton ab. Per Fridolin Född Revisor i Micronic sedan Auktoriserad revisor, Lindebergs Grant Thornton ab. 54

57

58 Micronics historia 1970 Micronics historia går tillbaka till 1970-talet när en grupp forskare under ledning av Gerhard Westerberg började forska i mikrolitografi på Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm. Deras mål var att utveckla en utrustning som kunde rita fotomasker till halvledarindustrin Gerhard Westerberg bildade tillsammans med sju anställda ett bolag för att kommersialisera forskningsresultaten. Detta resulterade i lanseringen av den första laserritaren Efter Gerhard Westerbergs frånfälle tog personalen med Nils Björk i spetsen över bolaget med stöd av Småföretagsfonden En svag halvledarmarknad gjorde att Micronic sökte andra marknader för företagets teknik. En laserritare för skuggmasker utvecklades som gav konstruktörerna nästan total frihet i utformningen av skuggmasker till tv-skärmar (crt) lrs1100 blev industristandard för skuggmasker. Samtidigt började de bärbara datorerna komma ut på marknaden. I takt med att marknaden utvecklades kunde Micronic i nära samarbete med kunderna fortsätta utvecklingen av de laserritare som nu används för att producera platta bildskärmar till såväl bärbara som stationära datorer Vidareutvecklingen av den scannande lasern för bildskärmsritare gjorde det möjligt för Micronic att åter träda in på halvledarmarknaden. Utvecklingen ledde till lansering av det första Omega6000-systemet. Samtidigt fann Micronic fler användningsområden och utvecklade produktserien mp80+. Samma år introducerades den unika slm-tekniken Micronic börsnoterades på Stockholmsbörsen. Rekordstor omsättning på 704 msek Högsta orderingången i företagets historia över en miljard sek, drivet av bildskärmsmarknaden. En ny generation laserritare för tft-lcd lanserades. Produktprogrammet breddades, en mätmaskin för fotomasker för bildskärmstillverkning introducerades. Fulltecknad företrädesemission Ny rekordomsättning på 839 msek drivet av en mycket stark bildskärmsmarknad. Första Sigma7300 och mms15000 levererades. Micronics första laserritare för fotomasker till bildskärmsproduktion, LRS55, som introducerades Micronic startade sin verksamhet med att utveckla en mönsterritare för fotomasker till halvledarproduktion, LRS18, som introducerades