Micronic. Laser Systems AB. Årsredovisning Global Reports LLC

Transkript

1 Micronic Laser Systems AB Årsredovisning 2007

2 Innehåll Innehåll i korthet 2 VD summerar 4 Micronic-aktien 6 Micronics marknader 10 Micronic i vardagen 12 Micronics långsiktiga strategimodell 14 Micronics verksamhet 16 Micronics eftermarknad 18 Micronics medarbetare, miljö och samhälle 22 Micronics teknik 26 Micronics produktportfölj 28 Bolagsstyrningsrapport 34 Styrelse och revisor 36 Ledningsgrupp och dotterbolagschefer FINANSIELLA RAPPORTER 38 Flerårsöversikt 40 Förvaltningsberättelse 42 Risker och riskhantering 44 Koncernens resultaträkningar 44 Kommentarer till koncernens resultaträkningar 46 Koncernens kassaflödesanalyser 46 Koncernens balansräkningar 47 Kommentarer till koncernens balansräkningar och kassaflödesanalyser 47 Sammandrag avseende förändringar i koncernens eget kapital 48 Moderbolagets resultaträkningar 48 Moderbolagets kassaflödesanalyser 49 Moderbolagets balansräkningar 49 Förändringar i moderbolagets eget kapital 50 Tilläggsupplysningar och noter 72 Revisionsberättelse 73 Micronics historia Flik Ordlistor Micronics symbol är en stiliserad bild av en laserstråle som ritar ett komplext mönster med extrem precision. EKONOMISK INFORMATION UNDER Bokslutskommuniké januari januari Årsstämma 29 3 mars, april, kl kl 17.00, Näsby Slott, Täby Delårsrapport januari mars april april Delårsrapport januari juni 6 juli 8 juli Delårsrapport januari september oktober Årsredovisningen sänds sänds till till samtliga aktieägare. Alla Alla finansiella rapporter och och pressmeddelanden finns finns tillgängliga på på Micronics webbplats: Det Det går går även även att att beställa beställa och och prenumerera på på ekonomisk information och och pressmeddelanden via via webbplatsen eller eller direkt direkt från från Micronic. MICRONIC 2007

3 Kort om Micronic Micronic Laser Systems är på flera sätt ett unikt svenskt företag. Produkterna har, och har haft, en avgörande betydelse för bildskärmsindustrin, verksamheten är högteknologisk och majoriteten av kunderna finns i Asien. Mönsterritarna, som Micronic tillverkar, används i framställningen av fotomasker, vilka är nyckelkomponenter vid massproduktion av bildskärmar och halvledarkomponenter. Elektronikprodukter och bildskärmar är en självklar del av vardagen. Bildskärmar visar vägen, informerar om senaste nytt, tar broschyrer och demonstratrisers plats och ersätter allt oftare tangentbordet till exempel vid incheckning till flyg. Många elektronikprodukter och alla bildskärmar innehåller komponenter som utvecklas och tillverkas med en teknik där Micronic har en ledande roll. Dagens snabba informations- och medieutveckling med bland annat HDTV-apparater som blir allt större och digitalkameror som får allt fler pixlar och blir allt mindre är två exempel på hur Micronics produkter bidrar till den tekniska utvecklingen vi ser runt omkring oss. MICRONICS VERKSAMHET Micronic är ett högteknologiskt företag som utvecklar, tillverkar och marknadsför en serie extremt noggranna laserritare för framställning av fotomasker. Micronic tillverkar även mätsystem för bildskärmsfotomasker. Micronics system används av världens ledande elektronikföretag i tillverkningen av bildskärmar och halvledarkomponenter. DRIVKRAFTER Micronic påverkas av den snabba utvecklingen på marknaden för elektronikprodukter. Den starka konsumentefterfrågan styr producenterna mot stora volymer till allt lägre priser. En förutsättning för denna utveckling är högteknologisk och kostnadseffektiv tillverkning av produkter. De producentföretag som leder den här utvecklingen finns alla i Asien. Micronic är väl positionerat och har en väl utvecklad dialog med sina kunder för att alltid ligga i utvecklingens framkant. Parallellt med den tekniska utvecklingen finns också en strävan att förbättra system och processer för att arbeta effektivare. Viljan att hela tiden förbättra är en av Micronics främsta drivkrafter. TEKNIKEN När en bildskärm tillverkas är det mönstret på fotomasken som ger varje produkt dess unika karaktäristik och är samtidigt originalet som möjliggör kostnadseffektiv volymproduktion. Denna teknik att överföra mönster kallas för mikrolitografi. Precision och dataintegritet är helt avgörande vid ritningen av en fotomask eftersom varje mönsterfel skulle överföras till alla enheter som produceras. Micronics Sigma7500 -system kan rita strukturer som är så små som 130 nanometer, eller omkring 1/1000 av diametern på ett människohår, och passa in mönstret inom mindre än 10 nanometer från den specificerade platsen. Som jämförelse motsvarar 10 nanometer ungefär längden på en rad med 44 kiselatomer. Även förmågan att snabbt och korrekt hantera och rita väldiga mängder data är oehört viktigt. Varje sekund hanterar Sigma-systemet två gigabyte mönsterdata, vilket motsvarar kapaciteten hos tusentals persondatorer. CAD-Design Fotomasker Bildskärm Slutprodukt bärbar dator Datafil Micronics mönsterritare Exponeringsutrustning Halvledarchip

4 MARKNADER OCH PRODUKTER Huvudmarknaderna för Micronics mönsterritare är bildskärms- och halvledarindustrin med ett 20-tal kunder runt om i världen. På bildskärmsmarknaden har Micronic en position som marknadsledare där Micronics mönsterritare och mätsystem är industristandard. Denna position har uppnåtts genom avancerad patenterad teknik samt stark kundservice världen över. Micronics konkurrensfördelar är ett stort tekniskt försprång, hög ritkvalitet och hastighet. På halvledarmarknaden är Micronic en etablerad leverantör som erbjuder markna - d en mönsterritare för att producera fotomasker såväl till världens mest avancerade halvledarchip som till volymproduktion av enklare halvledarchip. Rithastigheten är den största konkurrensfördelen inom halvledarprodukterna. Micronics marknadsandel på halvledarmarknaden är för närvarande liten. En nisch-marknad är den med system för avancerad elektronisk kapsling, där Micronic har en ledande ställning. Denna teknik används för att ansluta och skydda halvledarchip. Rithastighet och hög ritkvalitet är största konkurrensfördelarna inom avancerad elektronisk kapsling. Micronics marknadsandel är cirka 40 procent. Micronics huvudkontor Sverige Micronic Ltd. Korea Micronic K.K. Japan ATAC, Asian Technical and Applications Center Micronic Inc. USA Micronic Far East Co Taiwan Fotomasktillverkare bildskärmar Fotomasktillverkare halvledare och avancerad elektronisk kapsling MICRONIC NÄRA KUNDEN Majoriteten, 80 procent, av Micronics kund er finns i Asien. Dessa kan delas in i två kate gorier. Den ena är kommersiella fotomasktillverkare, som är underleverantörer till elektroniktillverkare, exempel på företag är Toppan, DNP och Hoya. Den andra kategorin är stora elektroniktillverkare med egen fotomasktillverkning, exempel på företag är Intel, Samsung och LG.

5 2007 i korthet 2007 i korthet Nettoomsättningen uppgick till 523 MSEK. Orderingång Rörelseresultatet uppgick till 291 MSEK. Rörelseresultatet justerat för aktivering och avskrivningar på utveckling uppgick till 210 MSEK. Orderingången uppgick till 634 MSEK. Bruttomarginalen uppgick till 29 procent. MSEK Sigma7500-II, som är inriktad mot produktion av de fl esta fotomaskerna för tekniknoden 65 nm, lanserades. Produktserien Prexision introducerades för produktion av avancerade bildskärmsfotomasker, bland annat för nästa generation bildskärmstillverkning, G10. Nettoomsättning och rörelsemarginal MSEK Nettoomsättning % Rörelsemarginal FINANSIELL ÖVERSIKT Nettoomsättning Bruttomarginal, % 29,3 54,3 54,4 55,8 38,4 47,8 56,2 Rörelseresultat, MSEK Rörelsemarginal, % 55,6 10,2 13,5 15,0 45,3 18,1 2,4 Justerad rörelsemarginal, % 40,2 18,2 22,3 5,2 86,0 44,2 2,4 Orderingång, inkl. service Orderstock, 31 december Vinst/aktie före utspädning, kronor 5,30 2,37 3,00 2,77 5,59 3,3 0,37 Genomsnittligt antal anställda Försäljning 2007 fördelat på geografisk marknad Övriga Asien, 85% Japan, 15% Försäljning 2007 fördelat på tillämpningar Eftermarknad, 35% Bildskärmar, 46% Elektronisk kapsling, 10% Halvledare, 9% MICRONIC

6 VD summerar 2007 var ett svagt år både omsättnings- och resultatmässigt. De tvära kast som företaget haft den senaste treårsperioden är utmärkande för en utrustningsleverantör till elektronikindustrin. Ur ett tekniskt perspektiv var 2007 dock ett starkt år. Produktportföljen är trimmad för nästa tekniknivå. På bildskärmsmarknaden befäste Micronic ytterligare sin ledande position genom att lansera mönsterritare för nästa generations bildskärmstillverkning, G10. Micronic gick in i 2007 med vetskap om att elektronikindustrin kraftigt bromsat investeringarna i ny kapacitet och mer avancerad produktionsteknik inom både bildskärms- och halvledarmarknaderna. Det är verkligheten för en utrustningsleverantör till elektronikindustrin stark tillväxt följs av kraftiga inbromsningar. För ett utrustningsföretag som Micronic är det marknadsrörelser som måste hanteras. I slutet av 2006 fattades därför beslut om en kostnadsreducering som beräknad es ge en årlig besparing på 100 MSEK, ett mål som har uppnåtts. Vid årsskiftet 06/07 genomfördes också en organisa tions förändring mot en funktionell organisation med tydligare strukturer och ökad flexibilitet som resultat. RESULTATET 2007 Omsättningen minskade från föregående år och uppgick till 523 MSEK, en nedgång med 57 procent. Då den minskade omsätt ningen till stor del hänför sig till bildskärmsmarknaden, där vi har våra högsta marginaler medförde detta att bruttomar ginalen sjönk till 29 procent. Dessutom har vi också haft en negativ effekt av utvecklingen på valutamarknaden. Rörelseresul tatet blev därför, trots kostnadsreduk tion en, minus 291 MSEK. Justerat för netto av skrivningar av aktiverade utvecklingskostnader med 81 MSEK uppgick rörelseresultatet till minus 210 MSEK. Utvecklingskostnaderna minskade under året med 12 procent då vi har färdigutvecklade produkter, inom halvledare och elektronisk kapsling, för nästa tekniknod. Aktiverade utvecklingskostnader vad gäller Sigma är nu i sin helhet avskrivna. SVAG ÅTERHÄMTNING PÅ BILDSKÄRMSMARKNADEN Utvecklingen på bildskärmsmarknaden bromsade in kraftigt andra halvåret 2006 till följd av den överkapacitet som byggts upp då ett flertal bildskärmstillverkare satsat på att ta marknadsandelar genom att investera i nya produktionsanläggningar. Investeringarna i dessa minskade därför kraftigt under I kombination med en växande bildskärmsmarknad har detta lett till en bättre balans mellan produktionskapacitet och efterfrågan. Fotomaskmarknaden har dock ännu inte återhämtat sig i samma omfattning. Vad gäller efterfråg an på mönsterritare är den starkare kopplad till etableringen av nya produktionslinor samt modell- och teknikutveckling än till bildskärmsvolymen. Utvecklingen går mot ännu större bildskärmar med högre kvalitet. Micronic fick under hösten order på två system för nästa generations bildskärmstillverkning, G10. I samband med dessa nya order lanserades den nya generationens mönsterritare, Micronic Prexision, som finns i två modeller. Prexision-10 som möjliggör produktion av avancerade fotomasker upp till och med G10 och Prexision-8 för fotomasker upp till och med G8. Båda har väsentligt förbättrade prestanda och högre produktivitet, vilket förväntas skapa efterfrågan på nya mönsterritare. Vi bedömer att marknaden för mönsterritare över tiden kommer att utvecklas mot färre system med högre komplexitet och produktivitet, men till ett högre pris per system. HALVLEDARMARKNADEN SVAG UNDER HELA ÅRET Året inleddes med en svag utveckling av halvledarmarknaden. Den förväntade uppgången under andra halvåret var begränsad och flera kunder aviserade framskjutna investeringsplaner. Indikationer från industrin pekar på att marknaden för mönsterritare krympt kraftigt under året, från att ha varit runt 20 system till stycken. Denna nedgång har påverkat laserbaserade system kraftigt. De ledande halvledarföretagen fortsätter samma snabba utvecklingstakt som under tidigare år. Dock har antalet företag som bygger avancerade halvledarfabriker minskat, eftersom kostnaden för tillverkningsprocessen för avancerade halvledarchip ökat markant. Antalet konstruktioner som initialt kan bära de stora investeringar som krävs för de nya mest avancerade tekniknoderna minskar. Det innebär att det görs färre konstruktioner och därmed färre fotomasker för de avancerade tekniknoderna och att ökningen av antalet konstruktioner blivit mer utdragen i tiden. Micronics affärsmöjligheter är kopplade till att efterfrågan på fotomasker inom de mer avancerade tekniknoderna ökar i en snabbare takt än vad vi sett hittills. Under året fortsatte samarbetet med ledande fotomasktillverkare för att kvalificera Sigma-systemet för tekniknoden 65 nm. Vår strategi är att kvalificera Sigma för avancerade fotomasker på tekniknoderna 65 och 45 nm så att den är etablerad hos fotomasktillverkarna när volymproduktion av fotomasker startar. Inom området elektronisk kapsling har vi avslutat utvecklingen av FPS-systemen och tre mönsterritare har levererats. EFTERMARKNADEN ÖKAR I BETYDELSE Eftermarknaden ökar i betydelse för 2 MICRONIC 2007

7 VD summerar Micronic. Den består av servicekontrakt, tilläggsprodukter och konsulttjänster. Servicekontrakt är en stabil källa till intäkter även under perioder av svagare systemförsäljning. Försäljningen av tilläggsprodukter och konsulttjänster har dock på verkats av den svaga fotomaskmarknad en. Totalt ökade försäljningen från eftermarknaden något under året motsvarande 35 procent av omsättningen. Under året har verksamheten inriktats mot att öka upptiden (den tid som system kan utnyttjas för produktion) genom för bättrad kvalitet och stabilitet. Att öka upptiden hos de installerade systemen ser vi som den enskilt viktigaste åtgärden för att bibehålla våra goda kundrelationer. FÖRBÄTTRAD VERKSAMHETSSTYRNING OCH INFORMATION Förändringen mot en funktionell organisation i början av året hade också till syfte att knyta dotterbolagen närmare huvudkontoret. Dessa är nu i än högre grad involver ade i Micronics försäljnings- och marknadsarbete. Under året har vi även förfinat vår strate gimodell som ska säkerställa att verksamheten drivs mot tekniska innovationer med stark tillväxt och lönsamhet. Vi har arbetat med att förbättra interninformationen för att på ett effektivare sätt nå alla medarbetare, samt skapa nya kanaler för dialog. Värderingarna, som har omarbetats, har stärkt tydligheten i bolaget och ska användas som stöd för beslut. FRAMTIDEN 2007 har varit ett krävande år ekonomiskt. Företagets finansiella ställning och mer flexibla struktur tillsammans med en kostnadsmedvetenhet ger oss en stark position inför Detta är en nödvändighet för utrustningsleverantörer inom elektronikindustrin vars behov präglas av kraftiga svängningar. Vår starka position som enda leveran tör av mönsterritare till den fortsatt växan de bildskärmsindustrin gör att vi ser fram mot en växande aktivitet allt eftersom nya produktionslinor skapar efterfrågan på fotomasker. Lanseringen av produktserien Prexision ger också nya möjligheter där större eller mer avancerade fotomasker krävs. Halvledarmarknaden är svårbedömd, men allt eftersom volymerna för de mest avancerade tekniknoderna ökar och kost nadseffektivitet blir viktigare blir vårt Sigma-system alltmer konkurrenskraftigt. Under 2008 förväntar vi oss att öka omsättningen på våra befintliga marknader. Detta stärks också med lanseringen av våra nya system. Vi ska även bearbeta nya affärsområden på marknader med tillväxtpotential där Micronic kan bidra i utvecklingen av nya tillverkningsprocesser. Ett prioriterat mål för 2008 är att återigen nå en bruttomarginal på minst 50 procent. Vårt långsiktiga rörelsemarginalmål om 15 procent ligger fast. Jag vill tacka våra kunder och partners för goda samarbeten under året. Arbetet med att fördjupa våra kundrelationer kommer även fortsättningsvis att ha hög prioritet. Tack till alla medarbetare, tillsammans fortsätter vi att utveckla system som skapar förutsättningarna för framtida elektronikprodukter. Sven Löfquist VD och koncernchef MICRONIC

8 Micronic-aktien Micronics aktie är sedan mars 2000 börsnoterad och listas sedan oktober 2006 på OMX Nordic Exchange, Stockholmslistan, Mid Cap, Information technology. En handelspost består av 100 aktier. Kortnamnet är MICR och ISIN-koden SE Aktiekapitalet i Micronic uppgår till 39,2 MSEK, fördelat på aktier av samma slag, där en aktie ger en röst. KURSUTVECKLING Sista betalkurs 2007 för Micronic-aktien var 32,20 kronor, jämfört med 77 kronor vid utgången av 2006, en nedgång med 58 procent. SIX Generalindex sjönk under samma period med 7 procent och branschindexet Philadelphia Semiconductor Index SOX sjönk med 13 procent. Högsta betalkurs under året noterades den 2 januari med 76,75 kronor och lägsta den 27 december med 30,30 kronor. Micronics börsvärde uppgick vid utgången av 2007 till MSEK, att jämföra med MSEK vid utgången av OMSÄTTNING OCH LIKVIDITET Under 2007 omsattes 30,4 (41,5) miljoner Micronic-aktier. Omsättningen motsvar ar 77 (105) procent av det totala antalet aktier i Micronic, till ett värde av (3 855) MSEK. Den genomsnittliga dagsomsättningen av Micronic-aktier var ( ) aktier, vilket motsvarar en genomsnittlig dagsomsättning om 6,3 (15,4) MSEK. UTDELNINGSPOLICY Styrelsen och VD föreslår att ingen utdelning lämnas för Micronic har inte heller tidigare lämnat utdelning, utan har återinvesterat genererade vinstmedel i bolaget för att finansiera framför allt fortsatt utvecklingsarbete, för att på så sätt skapa tillväxt för bolaget. PERSONALOPTIONSPROGRAM Årsstämman i Micronic beslutade den 29 mars 2007 att anta ett personaloptionsprogram, med löptid 2007/2012. Inom ramen för personaloptionsprogrammet kan Micronic emittera teckningsoptioner till nyteckning av aktier, vilket medför en utspädning som maximalt kan uppgå till 4 procent. Aktiekapital kan komma att höjas med högst kronor. Villkoren för programmet utarbetades i samarbete med bolagets största aktieägare, och innebär tilldelning till de anställda i Sverige vid tre tillfällen, efter avgivandet av andra, tredje och fjärde kvartalets del årsrapporter för Lösenpriset ska motsvara 115 procent av ett genomsnittligt marknadsvärde för de tio handelsdagar som följer avgivandet av respektive delårsrapport. Företagsledningen innehar tillsammans optioner. Villkoren för optionsprogrammet beskrivs också under avsnittet Redovisningsprinciper och noter. ÄGARSTRUKTUR Antalet aktieägare uppgick vid årets slut till (6 141), en minskning med 11 procent jämfört med förhållandet den 31 december De 10 största ägarna innehar 59,6 procent av totala antalet aktier, att jämföra med 61,2 procent De 100 största ägarna innehar 74,8 procent av det totala antalet aktier, att jämföra med 75,1 procent Det utländska ägandet uppgick till 25 (23) procent av kapitalet och rösterna. Privatpersoner innehar 13,5 (12) procent, medan resterande andel innehas av aktiefonder och institutioner. Styrelsen och företagsledningen kontrollerar tillsammans 0,2 (0,3) procent av antalet aktier och röster års årsstämma hölls i Täby den 29 mars. Vid stämman var drygt 51 procent av aktieägarna representerade. Ägarstruktur per den 31 december 2007 Privatpersoner, 13,5% Institutioner, 86,5% ANDEL UTLÄNDSKT ÄGANDE % MICRONIC 2007

9 MICRONICS TIO STÖRSTA ÄGARE PER DEN 31 DECEMBER 2007 Ägare Antal aktier Andel i % AMF Pension och Fonder ,0 Catella Fonder ,2 Fjärde AP-fonden ,0 Alecta ,1 Swedbank Robur Fonder ,2 Morgan Stanley Fonder ,2 Hakuto ,6 Skandia Fonder ,8 Banco Fonder ,5 SEB Fonder ,2 De 10 största ägarna ,6 Övriga ,4 Totalt antal utestående aktier ,0 MICRONIC Micronic-aktien SIX Generarlindex Micronic-aktien Koncernöversikt ÄGARSTRUKTUR Storleksklass Antal ägare Antal aktier % , , , , , ,8 Totalt ,0 ANALYTIKER SOM KONTINUERLIGT FÖLJER MICRONIC Investmentbank/Analysföretag Analytiker Carnegie Martin Nilsson Credit Agricole Indosuez Cheuvreux Johan Eliason SEB Enskilda Petter Hjertstedt Evli Anders Berg Handelsbanken Capital Markets Fredrik Agardh Kaupthing Bank Mikael Laséen Nordea Mats Bergström Redeye Greger Johansson Swedbank Håkan Wranne AKTIEKAPITALETS UTVECKLING År Transaktion Ökning av antalet aktier Totalt antal aktier Totalt aktiekapital, TSEK 1989 Bolaget grundas Nyemission Nyemission Nyemission Nyemission Split 100: Fondemission 5: Utnyttjande av teckningsoptioner Nyemission Nyemission Utnyttjande av teckningsoptioner Utnyttjande av teckningsoptioner Utnyttjande av teckningsoptioner Nyemission Utnyttjande av teckningsoptioner MICRONIC

10 Micronics marknader Micronic är marknadsledande inom mönsterritare för fotomasker som används vid tillverkning av bildskärmar. Under året lanserades Prexision, en ny produktserie för nästa generations bildskärmstillverkning, G10. Micronic förser även halvledarindustrin med system för kostnadseffektiv volymtillverkning av fotomasker till såväl avancerade som mogna tekniker. Inom marknaden för elektronisk kapsling erbjuder Micronic flexibla och noggranna system framför allt för de mest avancerade tillämpningarna. Marknaden för bildskärmar LCD-bildskärmar (Liquid Crystal Display) används i platta TV-apparater, datormonitorer, bärbara datorer och bärbar elektronik såsom mobiltelefoner, musikspelare och digitalkameror. Störst och snabbast växande är platta TV-apparater, som und er de senaste åren fått ett enormt genomslag hos konsumenterna. Marknad en karaktäriseras av en kombination av prispress och konsumenternas olika tycke och smak. Dessutom är konsumentmarknader vanligtvis priselastiska. Detta tillsammans innebär att det är svårt att förutsäga marknadsstorlek och tillväxt för produkter som innehåller LCD-bild skärmar. Bildskärmstillverkarna strävar att min ska sina kostnader samt att differentiera sitt produktprogram. Differentiering innebär bland annat att bildskärmstillverkarna positionerar sitt varumärke genom till exempel en egen design eller en egen skärmstorlek. Utvecklingen på bildskärmsmarknad en bromsade in kraftigt andra halvåret 2006 till följd av den överkapacitet som byggts upp då ett flertal bildskärmstillverkare satsat på att ta marknadsandelar genom att investera i nya produktionsanläggningar. Detta innebar fokus på optimering av kapacitetsutnyttjande och i vissa fall senareläggning av investeringar i nya fabriker. Under andra halvåret 2007 har bildskärmsmarknaden återhämtat sig. Årsomsättningen 2007 för LCD-bildskärmar (paneler) var 94 miljarder US-dollar, vilket är en ökning med 26 procent sedan Marknaden förutspås stiga till 111 miljarder US-dollar år 2008 (Display- Search, januari 2008). MARKNADEN FÖR UTRUSTNING TILL BILDSKÄRMSINDUSTRIN Industrins investeringar i tillverkningsutrustning sjönk till 8,3 miljarder US-dollar under Detta är en minskning med 35 procent jämfört med Den totala Sammanställning av olika drivkrafter för bildskärmstillverkarna och effekten på Micronic DRIVKRAFT ÅTGÄRD EFFEKT EFFEKT FÖR MICRONIC Volymtillväxt inom bildskärmsmarknaden Nya produktionslinor för bildskärmar byggs Behov av fotomasker Ökar grundläggande efterfrågan på fotomasker Kostnadsfokus Längre serier och färre modeller Fler bildskärmar per fotomask, svagare koppling mellan volymen av bildskärmar och fotomasker Kostnadsfokus Kostnadsfokus Introducera avancerade fotomasker för att minska antalet processteg i bildskärmstillverkningen Tillverka färgfi lter med bläckstråleteknik istället för med klassiska litografi metoder Ökad efterfrågan av avancerade fotomasker (gråtonmasker och halvtonmasker) Färre fotomasker per färdig panel Längre serier får Micronics marknad att växa lång sammare Gråtonmasker tillverkas lämpligast med Prexision. Halvtonmasker driver försäljningen av tilläggs produkter Minskar marknaden för fotomasker för färgfi lter Högre produktionsutbyte Mer avancerade fotomasker Färre reparationer och kassationer Krav på mer komplexa mönsterritare Prexision samt vissa tilläggsprodukter Differentiering för att motverka prisfall Introducera en egen TV storlek eller avancerad teknisk design Färre bildskärmar per fotomask. Behov av fotomasker med hög prestanda Ökar efterfrågan generellt Ökad efterfrågan på Prexisions höga bildkvalitet Kundpreferens av större TV-apparater Investera i G10 för att åstadkomma industriell produktion av större LCD-TV Behov av större fotomasker Öppnar marknaden för Prexision Kundpreferens av högre upplösning Producera och distribuera material med högre upplösning än Full HD LCD-TV tar ytterligare marknadsandelar från PDP-TV Driver marknaden för Prexision 6 MICRONIC 2007

11 utrustningsmarknaden beräknas ånyo öka till 11,6 miljarder US-dollar under 2008 (DisplaySearch, januari 2008). Utrustningsmarknaden drivs främst av kapacitetsutbyggnad, det vill säga anläggning av nya produktionslinor, vilket i sin tur är kopplat till volymen av LCD-bildskärmar. Kapacitetsutbyggnad inleds när beläggningen av existerande produktionslinor når en hög nivå. Detta sker ungefär samtidigt i hela branschen, vilket innebär att ett flertal bildskärmstillverkare beställer utrustning för nya produktionslinor ungefär samtidigt. När den utrustningen är installerad, har den globala produktionskapaciteten ökat markant, och det finns risk att industrin åter hamnar i en situation med överkapacitet och mycket låga investeringar. I bildskärmsindustrin kallas detta för kristallcykeln. För utrustningsleverantörerna, såsom Micronic, innebär detta att marknaden blir ryckig och starkt cyklisk. NÄSTA GENERATIONS BILDSKÄRMS- TILLVERKNING Under 2007 har det inom bildskärmsindustrin fattats beslut om investeringar i nästa generations LCD-fabriker, G10 (generation 10). Genom att använda signifikant större substrat vid bildskärmstillverkningen är det möjligt att tillverka 65 tums bildskärmar i industriell skala. Dessutom ger storskaligheten en möjlighet att ytterligare sänka produktionskostnaderna för 42 tums bildskärmar, vilket tillhör de mest populära storlekarna för TV-apparater. MICRONIC PÅ BILDSKÄRMS MARKNADEN Micronic tillverkar mönsterritare, som används av kunderna för att producera foto masker, som sedan levereras till bildskärmstillverkare. Micronics avancerade teknik har gjort LRS-systemen till industri- standard för mönsterritare för bildskärmsfotomasker. Samtliga tillverkare av fotomasker för LCD-bildskärmar använder Micronics system. Det finns för närvarande inga konkurrerande system för avancerade LCD-fotomasker. Micronic har under 2007 lanserat en ny plattform, Prexision, som finns i två produktutföranden. Prexision-10 kan användas för tillverkning av avancerade fotomasker upp till G10. Prexision-8 är konstruerad för att möta marknadens krav på höga ritprestanda och produktivitet för tillverkning av fotomasker upp till G8. Efterfrågan av fotomasker drivs av flera faktorer. Fotomasker har i princip obegränsad livslängd, men varje bildskärmskonstruktion kräver sin egen uppsättning fotomasker. Det grundläggande volymbehovet av fotomasker styrs bland annat av hur många bildskärmsmodeller som utvecklas. Volymbehovet av fotomasker avspeglas bättre i antalet nya produktionslinor för bildskärmar än av bildskärmsvolymen i sig. När bildskärmstillverkarna introducerar ny produktionsteknik för att tillverka mer avancerade bildskärmar eller för att reducera kostnader i bildskärmstillverkningen, driver det efterfrågan på större eller mer avancerade fotomasker. Efter frågan på mönsterritare drivs förutom av volymbehovet av fotomasker även av nya tekniska krav, såsom större eller mer avancerade fotomasker. Under skedde en geografisk expansion av fotomasktillverkningen. Japanska och sydkoreanska fotomasktillverkare byggde fabriker i Sydkorea och på Taiwan. Varje fotomaskfabrik behöver åtminstone två mönsterritare och en mätmaskin för att effektivt kunna driva industriell produktion. Detta påverkade Micronics försäljning positivt under denna period. MARKNADSUTSIKTER Investeringar i utrustning för tillverkning av bildskärmar bedöms öka med 35 procent under 2008 (DisplaySearch, januari 2008). Detta förväntas leda till en ökad efterfrågan på fotomasker. Micronic bedömer att marknaden för mönsterritare utvecklas mot system med högre komplexitet och högre produktivitet. Micronic förvänt ar sig att över tiden sälja färre mönsterrita re än tidigare, men till ett högre pris per system. De större affärerna med högre ordervärden kommer därför att kompensera det lägre antalet system Platta bildskärmar, omsättning per tillämpning Miljarder USD Antalet TV-enheter per teknik % CRT-TV LCD-TV Platta datormonitorer Mobiltelefoner LCD-TV Plasma-TV Projektion 11 Bärbara datorer Plasma-TV Övrigt 11 Micronics Koncernöversikt marknader MICRONIC

12 Marknaden för halvledare Halvledarchip finns i allt fler produkter i vardagen inte bara i datorer utan också i all konsumentelektronik, i bilar och till och med i hushållsapparater. Året inleddes med en svag utveckling av halvledarmarknaden. Den förväntade uppgången under andra halvåret var begränsad. Den totala försäljningen av halvledarchip uppgick till 220 miljarder US-dollar för 2007, vilket motsvarar en ökning med 5 procent från 2006 ( VLSI Research, januari 2008). Halvledarindustrin strävar efter att öka funktionaliteten i halvledarchippen, vilket resulterat i att antalet transistorer på de mest avancerade chippen har fördubblats vartannat år de senaste fyra decennierna. Detta brukar kallas Moores lag. De ledande halvledarföretagen fortsätter i denna snabba utvecklingstakt. Dock har antalet företag som bygger avancerade halvledarfabriker minskat de senaste åren eftersom kostnaden för tillverkningsprocessen för avancerade halvledarchip avsevärt ökat. Allt fler företag övergår till att lägga ut sin produktion till legotillverkare av chip, så kallade wafer foundries. Det grundläggande skälet till detta är de stora investeringar som krävs för de nya mest avancerade tekniknoderna 90 nm och lägre. Det görs också färre konstruktioner för de avancerade tekniknoderna och ökningen av antalet konstruktioner för dessa noder tenderar att bli mer utdragen i tiden. Volymproduktion av fotomasker för de avancerade tekniknoderna har påbörjats, men fyller ännu inte upp tillgänglig kapacitet av de redan installerade elektronstrålesystemen, som behövts för den tidigare teknikutvecklingen. Fotomasker spelar en avgörande roll Fotomasker har en nyckelroll i teknikutvecklingen mot allt mindre komponenter. Dock har efterfrågan av fotomasker varit Fotomasker för olika minsta strukturer (groundrules) Exempel på uppsättning av fotomasker för tekniknoden 65 nm Antal levererade fotomasker nm 180 nm 20 fotomasker med 130 nm strukturer eller större Omega eller Sigma fotomasker med 90 nm strukturer nm Sigma nm 65 nm 45 nm 5 fotomasker med 65 nm strukturer För att tillverka ett chip behövs en uppsättning fotomasker av varierande svårighetsgrad. I exemplet till höger visas uppsättningen av fotomasker för ett chip på tekniknoden 65 nm. Det krävs cirka 40 fotomasker varav enbart 5 innehåller de minsta 65 nm strukturerna (65 nm groundrules), 15 fotomasker har strukturer på 90 nm och 20 fotomasker är förhållandevis enkla med strukturer 130 nm eller större. I detta fall är det bara fotomaskerna med de minsta strukturena som behöver ritas med elektronstråleritare. Micronics Sigma och Omega riktar in sig på de övriga fotomaskerna. Grafen visar volymerna av fotomasker med olika strukturstorlek. Fotomasker med strukturer på 90 nm börjar öka i volym medan produktionen av fotomasker med mindre strukturer fortfarande är mycket begränsad. Källa: VLSI Research, september 2007 och Micronic. micronic 2007

13 näst intill konstant, fotomasker per år, de senaste 20 åren, trots att antalet halvledarchip har ökat. Detta beror på att antalet chip tillverkade av en enskild konstruktion har ökat samtidigt som antalet specialkonstruerade chip minskat. Med ökande komplexitet i fotomaskerna, har intäkterna för fotomasktillverkarna ändå ökat i genomsnitt med 5 procent årligen sedan Fotomaskförsäljningen för 2007 förväntas uppnå 3,2 miljarder USD (VLSI Research, september 2007). De tre dominerande kommersiella fotomasktillverkarna Toppan Printing, Dai Nippon Printing och Photronics svarar för nästan 60 procent av marknaden. Av de återstående marknadsandelarna är omkring 35 procent fördelade mellan halvledarföretag med egen fotomasktillverkning. Marknadsandelen för internt tillverkade fotomasker har ökat eftersom det blir allt mer värdefullt att ha konstruktion och produktion av halvledarchipen tätt integrerade. marknaden för mönsterritare Både laser- och elektronstrålesystem konkurrerar om marknaden för mönsterritare. Fördelen med laserritare är att rittiden är oberoende av mönsterkomplexiteten, vilket resulterar i högre produktivitet och en konstant tillverkningstid. Elektronstråleritare kan rita de allra minsta strukturerna, men är långsamma. Micronic är den enda leverantören som aktivt utvecklar laserbaserade mönsterritare för avancerade halvledarfotomasker. Applied Materials säljer sina existerande laserritare. Marknaden domineras av NuFlare och JEOL, som tillverkar elektronstråleritare för att rita de mest avancerade fotomaskerna. Micronic hade under 2007 en liten marknadsandel. Micronics bedömning är att antalet sålda mönsterrritare under 2007 sjunkit från tidigare nivå på cirka 20 system, till mellan 10 och 15 system. Laserritare har påverkats i högre grad av detta än elektronstråleritare, då försäljningen har riktats mot de mest avancerade fotomaskerna. Micronic i halvledarmarknaden Laserritaren Sigma7500-II, som lanserades i april 2007, är inriktad mot produktion av de flesta fotomaskerna för tekniknoden 65 nm. Under året fortsatte samarbetet med ledande fotomasktillverkare för att kvalificera systemet för tekniknoden 65 nm. Micronics strategi är att kvalificera Sigmasystemen för flertalet av avancerade fotomasker på tekniknoderna 65 och 45 nm så att de är etablerade hos fotomasktillverkarna när volymproduktion av fotomasker startar. Bara 10 procent av alla fotomasker, som tillverkas idag, är för tekniknoden 90 nm och därunder (SEMATECH, september 2007). Micronics produktserie Omega6000 är positionerad för de övriga 90 procenten av marknaden, som består av chip för volymproduktion och bildsensorer för digitala kameror och mobiltelefoner. De flesta fotomaskerna tillverkas idag av äldre system med högre underhållskostnader, vilket gör investeringar i nya effektiva lasersystem lönsamma. marknadsutsikter Marknaden för halvledarchip förväntas växa med 7 procent under 2008, medan investeringar i utrustning för tillverkning av chip förväntas minska med 5 procent (VLSI Research, januari 2008). Micronic bedömer att marknaden för Sigma kommer att öka när fotomaskvolymerna och kravet på kostnadseffektivitet för de mest avancerade tekniknoderna ökar. Äldre mönsterritare är kostsamma att underhålla och allteftersom dessa tas ur bruk skapas ett behov av ny kapacitet. Omega är väl positionerad för denna marknad och fortsätter att säljas för mogna tekniknoder. Marknaden för elektronisk kapsling Elektronisk kapsling kopplar samman chip med mönsterkort. Det finns en stor variation i teknologier och fotomasker som används för den tekniskt mest avancerade kapslingen. Den återfinns i bärbar konsumentelektronik såsom mobiltelefoner och MP3-spelare, men även i spelkonsoler och PC. I takt med kravet på tunnare och lättare bärbara konsumentprodukter ökar kravet på miniatyrisering av den elektroniska kapslingen. Utmaningen för industrin är att i kombination med de ökade teknikkraven bibehålla en låg kostnad för tillverkning och material. En viktig tillämpning är avancerade halvledarsubstrat som förväntas växa från 5,6 miljarder US-dollar 2007 till 9,7 miljarder US-dollar 2011 (Japan Marketing Survey, maj 2007). Micronics produkter för elektronisk kapsling används även för många andra tillämpningar som MEMS, SAW-filter, diskreta komponenter och enklare bildskärmar. Dessa tillämpningar kräver olika fotomaskstorlekar, allt från 127 x 127 mm2 till 800 x 800 mm2. De första FPS5100-systemen har tagits i produktion under hösten Marknadsutsikter Antalet sålda system under 2007 var i linje med försäljningen under 2006, cirka 10 system. Micronic har en marknadsandel på drygt 40 procent i konkurrens med Dai Nippon Screen och Heidelberg (Micronic, januari 2008). Utsikterna för 2008 pekar på en lägre systemförsäljning än , vilket kan härledas till den svaga utvecklingen på halvledarmarknaden under Micronics FPS5100 är väl positionerad för kommande års ökade teknikkrav och fortsätter att vara det mest avancerade systemet på marknaden. Micronics Koncernöversikt marknader micronic

14 Micronic i vardagen I alla elektronikprodukter finns halvledarchip och de flesta har också en bildskärm. Micronics system används vid tillverkningen av halvledarchip och för samtliga LCD-skärmar för såväl TV som datormonitorer och bärbara datorer. LCD-TV LCD-TV blir allt vanligare och dominer ar försäljningen av TV och den vanligaste storleken för TV i vardagsrummet ligger runt 40 tum. De största skärmarna som volymtillverkas idag är cirka 55 tum, men tillverkning av upp till 65 tum planer as. Micronics Prexision-10 är avsedd för de större skärmarna. MUSIKSPELARE En konsumentprodukt som drar nytta av den snabba utvecklingen av så kallade flashminnen är musikspelare som till exempel ipod. Det är möjligt att lagra 2000 låtar i en musikspelare med 8GB minne och kostnaden minskar ständigt. Micronics halvledarsystem kan användas för fotomasker till flashminnen och även till andra kret s ar som används i spelarna. I bärbar elektr o nik är storleken mycket viktig, vilket ökar användningen av mer avancerade tekniker för att kapsla in chipen. Micronics FPS-system kan användas för fotomasker till kapslingen av halvledarkomponenterna i spelarna. DIGITALKAMERA Digitalkameror har nu nästan helt ersatt traditionella filmbaserade kameror. En viktig orsak till detta är bättre bildsensorer med fler pixlar. Micronics halvledarsystem används vid tillverkningen av bildsensorer. MOBILTELEFON Det tillverkas omkring 1 miljard mobiltelefoner om året. Mobiltelefoner innehåller både bildskärmar och halvledarkretsar och ofta en kamera med en bildsensor. Micronics system kan användas vid tillverkningen av samtliga dessa komponenter. DATORER Ökande prestanda i bärbara datorer och den ökande tillgängligheten för trådlöst internet gör att bärbara datorer ökar på bekostnad av traditionella stationära dator er. Micronics bildskärmssystem används för fotomasker till de platta bildskärmarna som blir allt bättre och i många fall större. En trend är så kallad wide-format, det vill säga liknande de proportioner mellan bredd och höjd som används för LCD-TV. Micronics Sigma-system används också för att tillverka den senaste generationen av processorer, den komponent som är hjärn an i en dator. 10 MICRONIC 2007

15 Koncernöversikt Micronic i vardagen Platta TV-apparater dominerar idag marknaden, 2007 tillverkades 86 miljoner LCD-TVapparater. Majoriteten tillverkas i Sydkorea och Taiwan som står för cirka 40 procent vardera. MICRONIC

16 Micronics långsiktiga strategimodell Micronics långsiktiga strategimodell ska säkerställa att verksamheten drivs mot tekniska innovationer med stark tillväxt och lönsamhet. I centrum för Micronics erbjudande står kundens behov och marknadens krav i form av precision, kvalitet, produktivitet och service. Ledstjärnor för Micronics verksamhet är visionen, missionen och de långsiktiga mål en. Värderingarna, arbetsprinciperna och ledarskapsprofilen vägleder på vilket sätt medarbetarna ska agera och hur arbe t et ska ledas och genomföras för att målen och visionen ska uppnås. Den årliga affärsplaneringsprocessen baseras på dessa delar och bygger dessutom på företaget långsiktiga bedömningar och planer. Se Micronics strategimodell på motstående sida. AFFÄRSPLANERINGSPROCESSEN För att uppnå affärsmålen utgår Micronics affärsplaneringsprocess från fem perspektiv: finans, kunder, verksamhet, produkter och medarbetare. Årligen sker en översyn av den strategiska inriktningen och mål tas fram för varje perspektiv. Externa krav från kunder och omvärlden på produkter och tjänster, ställs mot den interna förmåg an att utveckla, producera och leverera. FINANS För att säkerställa att företagets långsiktiga finansiella mål uppnås måste kommersiella möjligheter vägas mot tekniska, marknadsmässiga och finansiella risker. Genom en hög ambition inom finansiell styrning drivs ständiga förbättringar i form av ökad effektivitet och lägre kostnader för produkt er och utförande. KUNDER Micronic har ett starkt kundfokus och ska möta kundernas högt ställda förväntningar genom ett effektivt agerande på kortast möjliga tid. Systemen måste nå marknaden inom angivna tidsramar för att kunderna i sin tur ska kunna möta sina tidskrav. VERKSAMHET Fortgående verksamhetsförbättringsprogram inom utveckling, inköp, administration, produktion, installation och service ökar effektiviteten och höjer kvaliteten i verksamheten. Förbättringarna syftar ytterst till kundnytta och aktieägarvärde. PRODUKTER Tekniska innovationer utgör basen i Micronics verksamhet och är en nödvändighet för att kunna möta kundernas krav och behov. Detta kräver ett nära samarbete med kunderna och en integrerad produktutveckling som omfattar företagets alla funktioner. MEDARBETARE Innovationskraften inom Micronic är hög och bolaget har en djup kompetens inom ett antal områden. Att ständigt vidareutveckla medarbetarnas kompetens i så väl bredd som djup är helt avgörande för före tagets förmåga att uppfylla kundernas krav. MICRONICS VÄRDERINGAR Micronics värderingar ska fungera som riktlinjer för hur alla medarbetare ska agera för att stärka organisationen. Micronic är ett världsomspännande företag, där enhe - t er är placerade geografiskt långt ifrån varandra, varför det är av stor vikt att arbetet bedrivs utifrån samma värderingar och att beslut fattas från en gemensam grund. Utöver att befästa en gemensam identitet ska värderingarna också bidra till att höja effektiviteten och vara ett stöd för beslut. Micronics värderingar Micronic har fyra värderingar som beskrivs på koncernspråket engelska: PUSHING THE LIMITS We are always pushing the limits of current technologies. We are exploring new ideas for the future. In daily opera tion, we challenge our limit in every aspect and outperform where we were yesterday. CAPTURING THE HEART OF THE CUSTOMER We meet each customer s unique needs through lasting win-win partnerships that combine technology, team work and innovation. TEAMWORK AND CLARITY We build success through the contribution of each employee and collaborate with clear roles and responsibilities. RESPECTFUL INTER ACTION We respect each other inde pendent of gender, cultural or ethnic background. 12 MICRONIC 2007

17 Micronics strategimodell MISSION Generera värde till aktieägarna genom att skapa maximalt kundvärde i befintligt produktsortiment samt skapa tillväxt inom nya affärsområden med korta serier där Micronic aktivt kan bidra i utvecklingen av nya tillverkningsprocesser. VISION Att leda vägen för morgondagens innovationer inom bildåtergivning och elektronik. LÅNGSIKTIGA MÅL Bredda företagets ledande position inom litografiprodukter för bildskärmsmarknaden. Bli den ledande leverantören av mönsterritare till halvledarmarknaden. Tillväxt inom nya affärsområden, utanför befintliga marknader. Rörelsemarginal 15 procent. Soliditet 60 procent. Koncernöversikt Micronics långsiktiga strategimodell INDATA FOKUS ROADMAPS Framtida inriktning med bedömningar och behov för marknader, produkter, teknik, medarbetare och verksamhet. INFORMATION TLL ÅTERKOPPLING TILL ÅRLIG AFFÄRSPLANERINGS- PROCESS Finans Kunder Verksamhet Produkter Medarbetare VÄGLEDA STÄRKA VALUES Pushing the limits Capturing the heart of the customer Teamwork and clarity Respectful interaction ARBETSPRINCIPER Fokus på kundens produktion Tekniska innovationer Kalkylerat risktagande Disciplinerat genomförande Integrerad produktutveckling LEDARSKAP Coachande, målorienterad och lagspelare. Drivande och öppen för förändring. Integritet och gott omdöme. Självinsikt och tillit. Verksamheten styrs mot visionen, missionen och de långsiktiga målen. Värderingarna, arbetsprinciperna och ledarskapsstrategin visar på vilket sätt arbetet ska utföras. Den årliga affärsplaneringsprocessen baseras på dessa delar och bygger dessutom på företagets långsiktiga bedömningar och planer. MICRONICS LEDARSKAPSPROFIL Micronics ledarskapsprofil bygger på en gemensam plattform och helhetssyn på ledarskapet och är ett stöd och vägledning i chefernas yrkesutövning. Profil en ska främja ett professionellt ledarskap som tillvaratar mångfald och kompetens i organisa tionen. ORGANISATION Sedan januari 2007 har Micronic en funktionell organisationsstruktur som innebär att forskning och utveckling, marknadsföring och försäljning är gemensamma för samtliga produkter. Vidare har ledningen för eftermarknaden stärkts och knutits närmare koncernledningen. Syftet med den nya organisationen är att skapa en ökad tydlighet och effektivitet. Micronic har huvudkontor med ut veckling, produktion och marknadsföring i Täby, strax utanför Stockholm, och en avdelning för strategisk utveckling i Göteborg. I Japan, Sydkorea och USA har Micronic dotterbolag som förutom att ansvara för service och kundsupport också arbetar nära moderbolaget med marknads föring, försäljning och installation. Micronic har ett mindre dotterbolag på Taiwan och en filial i Kina. I dessa länder arbetar bolaget också via en agent. MICRONIC

18 Micronics verksamhet Micronic arbetar sedan flera år med långsiktiga verksamhetsprogram för ökad effektivitet och höjd kvalitet. Under året har effektiviteten bland annat höjts inom produktutveckling genom starkare tvärfunktionell samverkan och ökat fokus på kravbilden för hela produktlivscykeln. PRODUKTUTVECKLING NÄRA KUNDEN Den strategi som Micronic alltid tillämpat för sin produktutveckling är ett nära samarbete med kunden. Närheten till världens led ande elektroniktillverkare ger marknadsoch försäljningsavdelningen insikter i vad kunden kräver. Utvecklingen av Micronics system kräver specialkunskaper inom en rad områden såsom optik, mekanik, laserteknik, interferometri och databehandling. En av de viktigaste kompetenserna är systemkonstruktion där alla olika del system ska integreras för att uppnå de extrema prestanda som kunderna förväntar sig. Systemens högt ställda kvalitets- och pres tandakrav ska uppfyllas på ett kostnads effektivt sätt trots små volymer. Kvalitetssystemen måste säkerställa att Micronic kan uppnå mycket hög kvalitet från första exemplaret av varje modell. Micronic har under de senaste åren arbetat intensivt med att förbättra produktkvaliteten bland annat genom en reviderad utvecklingsmodell och förbättrad konfigurationshantering av produktdata genom hela produktens livscykel. Produkt utvecklingsprocessen har ytterligare för bättrats under året genom en starkare tvärfunktionell samverkan. Micronics kunders kunder, har en stor betydelse för marknadsföringen och framtida produktbehov. Micronics tekniska seminarier genom - fördes under hösten för tredje året i rad i Taiwan, Sydkorea, Japan och Kina. Seminarierna har blivit ett viktigt forum för Micronic att presentera hela sin produktportfölj och uppdatera kunderna och deras kunder om de senaste tekniska framstegen. Seminarierna var välbesökta och hade totalt över 200 deltagare. PRODUKTION AV KOMPLEXA SYSTEM I SMÅ VOLYMER MED HÖG KVALITET Efter att order erhållits påbörjas produktion, som är uppdelad på planering, inköp, montering och driftsättning. Produktionen av mönsterritarna, som sker i Micronics anläggning i Täby, ställer höga krav på utförande, noggrannhet och teknisk kompetens hos dem som bygger och kalibrerar systemen. Maskinen måste stå i renrum när kritisk optik monteras, delsystem justeras och systemet testas. I renrummen finns också alla de hjälpmedel som krävs, som till exempel processlaboratorier för framkallning och etsning av fotomasker samt mätsystem för verifiering av ritresultat. UPPSTART, SKEPPNING OCH INSTALLATION I nästa fas tar installationsavdelningen över och ansvarar för upptagning och kalibrering samt för acceptanstester. Även detta sker i Micronics anläggning i Täby. När systemet godkänts fraktas det med tempera turreglerad lastbil och flyg till kunden. Vibrations-, läges- och temperaturdetektorer följer med i transporten för att garantera att maskinen inte utsätts för otillåtna påfrestningar. MARKNAD OCH FÖRSÄLJNING Micronics kunder finns inom en begräns ad krets av avancerade företag. Systemen representerar avsevärda investeringar för kunden, vilket gör att försäljningen genomförs med ett stort inslag av kundkontakter. Förutom direkta kundmöten marknadsförs produkterna också på ett antal konferenser och branschmässor där det finns möjlighet att nå även användare av fotomasker. Denna målgrupp, det vill säga Under hösten genomfördes för tredje året i rad Micronics tekniska seminarier i Taiwan, Sydkorea, Japan och Kina. 14 MICRONIC 2007

19 Koncernöversikt Micronics verksamhet Ett exempel på det kontinuerliga förbättringsarbetet är så kallad puls-metodik som genomförs vid veckovisa möten. Detta innebär visualisering av projektuppföljning samt integrerad produktutveckling för att kvalitetssäkra konstruktionsarbetet. Slutligen sker upptagning hos kund, där systemet finjusteras och slutlig accep tanstest genomförs. Därefter integreras systemet i kundens produktion. FULL PRODUKTION HOS KUNDEN När systemet har slutgodkänts av kunden inleds en ny fas. Systemet ska då fungera i kundens produktionsmiljö. Kunderna har mycket höga krav på systemens upptid. Micronics serviceorganisation fortsätter det nära samarbetet med kunden för att ställa in och optimera systemet och därmed få ut högsta möjliga prestanda. Systemet är normalt under garantiåtagande första året. Efter garantitiden tecknar de flesta kunderna servicekontrakt för att även fortsättningsvis säkerställa utrustningens höga prestanda. En väl fungerande reservdelsförsörjning är en förutsättning för att allt ska fungera optimalt. Årets fokus på förbättringar av den installerade basen och reservdelsförsörjningen har slagit väl ut. En indikator för detta är att maskinernas upptider ökat generellt och ligger stabilt över 95 procent. KVALITETSARBETE Som ett led i verksamhetsstyrningen arbet ar Micronic ständigt med att förbättra företagets kvalitetsledningssystem. Systemets mål är att öka effektiviteten, stötta de anställda i deras dagliga arbete samt att ytterligare förbättra produktkvaliteten. Förbättringsaktiviteter drivs i nära sam arbete med kunder där Micronic som leverantör måste uppnå högt ställda krav. Micronic strävar efter att alltid syste matiskt basera beslut om förbättringar på mätbara tal och trendanalyser. Kvalitetsledningssystemet tas fram utifrån ISO 9001 och andra relevanta industristandarder. Som ett exempel kan nämnas att branschorganisationen SEMATECH har etablerat halvledarindustrins utbildningsmetod PBET, Performance-Based Equipment Training, för att säkerställa hög kvalitet på arbete inom service och installation. Micronic tillämpar denna standard för utbildning och certifiering av service- och installationspersonal tillverkades det mer än en miljard mobiltelefoner. Mobiltelefoner innehåller komponenter från Micronics samtliga marknader: bildskärmar, halvledarchip, bildsensorer och elektronisk kapsling. Källa: Nokia, december 2007 MICRONIC

20 Micronics eftermarknad Som global teknikleverantör har Micronic dotterbolag på de viktigaste marknaderna där aktiviteter som eftermarknad, säljstöd och marknadsföring måste bedrivas lokalt och regionalt. Under året har Micronic fortsatt satsningarna att öka upptiderna hos de installerade systemen, vilket är den enskilt viktigaste åtgärden för att skapa goda kundrelationer. MER FOKUSERAD FÖRSÄLJNING AV EFTERMARKNADSPRODUKTER I samband med omorganisationen år 2007, skapades en ny enhet, Customer Operations, för att bland annat bättre fokusera och stödja service- och eftermarknadsförsäljningen. Denna organisationsförändring syftade till att tydliggöra skillnaden mellan eftermarknads- och systemförsäljning. Eftermarknaden består av servicekontrakt, tilläggsprodukter och konsulttjänster. Servicekontrakt, som idag utgör merparten, är en stabil källa till intäkter även under perioder av svagare systemförsäljning. Eftermarknaden får allt större betydelse för Micronics verksamhet genom att antalet system i den installerade basen blir fler. Detta leder till ökade intäkter för eftermarknadsförsäljning. Den ekono - m iska livslängden för Micronics system överstiger idag 10 år. Tilläggsprodukter som Micronic till handahåller består av nya funktioner och/eller förbättrad prestanda. Under året har ett antal nya tilläggsprodukter erbjudits marknaden. Dessa produkter har utvecklats för nya system men säljs efter anpassning som tilläggsprodukter till den redan installerade basen av system. Utöver detta erbjuder Micronic konsulttjänster bestående av till exempel extra utbildning på systemet, maskinkalibrering eller annan tillämpningssupport. öppnades 2005 för att stödja hela den asiatiska regionen. Under året har ATAC fått mer avancerad utrustning genom att ett LRS15000-system installerats. Syftet är att skapa möjligheter att utbilda asiatiska serviceingenjörer på den senaste tekniken i der as närområde och genom detta stödja den långsiktiga satsningen på en kontinuerlig kompetensöverföring. Utöver detta startade Micronic Second Line Support en supportgrupp med en djupare teknisk kunskap. Denna grupp kommer att arbeta parallellt med en motsvarande grupp i Sverige. Detta FÖRSTÄRKT SERVICEVERKSAMHET I ASIEN Micronics expansion i Asien är en del i en betydande långsiktig satsning för att stärka positionen som global teknik- och serviceleverantör. Cirka 80 procent av de installerade systemen finns i Asien och denna andel väntas öka. Micronic etablerade bolag i Japan 1997, USA 1999 samt Syd korea Det tekniska centret ATAC i Japan 16 MICRONIC 2007

21 ger Micronic möjlighet att utöka Second Line Support till 18 timmar per dygn. Denna förändring har mottagits mycket positivt av kunderna och ger Micronic möjlighet att tillhandhålla expertsupport i samma tidszon som de asiatiska kunderna befinner sig i. HÖG SERVICEGRAD Den industri som Micronic är verksam inom är mycket krävande. Företagets lokala och regionala servicenät gör att kunderna kan använda sina system maximalt. Micronic eftersträvar högsta kvalitet på sina system. En förutsättning för ett väl fungerande system är att regelbunden förebyggande service utförs. Systemet trimmas upp till toppnivå och slitna detaljer byts ut innan de påverkar systemets prestanda. En annan viktig del av det förebyggande arbetet är att se till att alla system förses med den senaste verifierade mjukvarureleasen. För kunden och Micronic finns det många fördelar med att ha den senaste releasen på systemet då det säkerställer att support blir säkrare och bättre. Under året har den så kallade upptiden, tiden som systemen kan utnyttjas för produktion, förbättrats med 3 procentenheter och har passerat 95 procent. MARKNADSUTSIKTER Micronic ser en fortsatt positiv utveckling för eftermarknaden genom att antalet installerade system blir fler och därmed ökar antalet servicekontrakt. Marknadsutvecklingen är relativt förutsägbar eftersom antalet nya servicekontrakt motsvarar nyförsäljningen fördröjd med garantitiden, vilken vanligtvis är ett år. Försäljningen av tilläggsprodukter och konsulttjänster förväntas öka genom att antalet produkter och tjänster utökas. Delar av eftermarknadsförsäljningen påverkas av cykeln för nyförsäljning. DOTTERBOLAG MICRONIC I JAPAN Micronic Japan K.K. bildades 1997, har 42 anställda. Huvudkontoret ligger i Tokyo och de sex regionala servicekontoren ligger i Kyoto, Kusatsu, Kumamoto, Kagoshima, Omiya och Kanazawa. Japan är Micronics största marknad. Mer än 40 procent av Micronics installera de system finns där. MICRONIC I USA Micronic Laser Systems Inc. bildades 1999, har 11 anställda. Huvudkontoret finns i San Jose, Kalifornien och de tre regionala kontoren ligger i Massachusetts, New York och Texas. 12 procent av Micronics installerade bas finns i USA, från de tidigaste LRSmaskinerna till Sigma-system. MICRONIC I SYDKOREA Micronic Laser Systems Korea Co. Ltd. bilda des 2006, har 21 anställda. Huvudkontoret ligger i Anyang, Kyunggi do, nära Seoul. Ett regionalt servicekontor finns i Gumi. Micronic har arbetat på den sydkoreanska marknaden i över 15 år och drygt 20 procent av den installerade basen finns där. MICRONIC I TAIWAN OCH KINA I Taiwan finns ett dotterbolag, Micronic Far East Co. som bildades Det är en mindre verksamhet med 4 anställda. I Shanghai, Kina, har Micronic en filial där en person finns anställd. I både Taiwan och Kina samarbetar Micronic med en agent, Hermes-Epitek, för försäljning, installation och service. Micronic har arbetat i Taiwan och Kina i över tio år och mer än 20 procent av den installerade basen finns där. Skärmar till bärbara datorer inledde den första vågen av LCDtillverkning. Den andra vågen drevs av datormonitorer och den trejde vågen av LCD-TV som idag är största tilllämpningen. Koncernöversikt Micronics eftermarknad MICRONIC

22 Micronics medarbetare, miljö och samhälle Under 2007 har internkommunikationen förbättrats. En viktig del har varit förankring av de omarbetade värderingarna i organisationen. Micronic arbetar kontinuerligt för att få en allt bättre arbetsmiljö och har också sedan några år arbetat med att kartlägga och skapa fungerande rutiner för att minska företagets miljöpåverkan. Utrustningsindustrin för bildskärms- och halvledarproduktion kännetecknas av en extremt hög utvecklingstakt. Systemen som Micronic levererar är kritiska för elektronikindustrin. Nära en tredjedel av Micronics anställda arbetar med forskning och utveckling för att möta elektronikindustrins högt ställda krav. Detta ställer stora krav på kunskap inom många olika områden. Innovationskraften är hög och bolaget har en djup kompetens inom ett antal områden. Micronic måste även ha förmågan att agera i de kulturer där kunderna är verksamma. Micronic har lång erfarenhet av marknadsföring, försäljning och service som anpassas till varje marknad. Företaget är mångkulturellt, bara på moderbolaget finns anställda från drygt femton länder. KOMPETENSFÖRSÖRJNING OCH KUNSKAPSÖVERFÖRING En av Micronics framgångsfaktorer är medarbetarnas kompetens och professionella utveckling. Micronics långsiktiga behov av kompetens inom olika områden ligger till grund för karriärvägarna. Kompetenshöjande åtgärder görs för att säkerställa en hög kunskapsnivå inom företagets kärnkompetenser. I syfte att skapa och underhålla ett kreativt och innovativt klimat genomförs olika kunskapsöverförande aktiviteter såsom veckoseminarier där föreläsare tar upp olika ämnen. 18 MICRONIC 2007

23 VÄRDERINGAR OCH INTERNINFORMATION Micronics ledningsgrupp omarbetade und er 2007 företagets värderingar som sedan förankrades internt för att skapa samsyn och stärka organisationen. Utöver att befästa en gemensam identitet är värderingarna också framtagna för att förhöja effektiviteten och som stöd för beslut. Värderingarna har kommunicerats till medarbetarna i form av en situationsanpassad övning där medarbetaren gör olika ställningstaganden utifrån givna verklighetsbaserade situationer. Övningarna har använts i hela koncernen och har uppskattats av medarbetarna. Under året har interninformation prioriterats. För att öka dialogen mellan ledning och medarbetare har bland annat frukostmöten i två omgångar arrangerats för alla medarbetare i Sverige. Ämnen som diskuterats är exempelvis företagets förbättringspotential och strategiska inriktning. NYTT LEDARSKAPSPROGRAM Under det gångna året har ett program för ledarutveckling tagits fram vars syfte är att identifiera framtida chefsämnen och nyckelpersoner samt att utveckla och stärka nuvarande chefer i deras roll. Micronics chef er har möjlighet till externt stöd i form av en personlig coach. Företagets ledarskapsprofiler används som kriterier för att identifiera chefsämnen bland medarbetarna. Under 2007 genomfördes löpande olika ledarutvecklingsaktiviteter i form av seminarier, utbildningar och coachsamtal. Samtliga chefer tränades i att hålla utvecklingssamtal och svåra samtal samt fick utbildning i coachande ledarskap. De introduktionskurser som genomfördes, för att nyanställda och konsulter snabbt ska lära känna företaget och komma in i sina arbetsuppgifter, vidareutvecklades. UTBILDNING AV SERVICEINGENJÖRER Utbildningsprogrammen för serviceingenjörerna fortsatte under året. Micronics maskiner är mycket komplexa och det krävs många undervisningstimmar och praktiska övningar innan ingenjörer blir certifierade efter att ha genomgått interna program utformade enligt branschnormer. 40 procent av Micronics serviceingenjör er är certifierade. Målet för 2008 är att 50 procent ska nå denna utbildningsnivå. Utbildningen löper under ett år parallellt med det dagliga arbetet. MEDARBETARUNDERSÖKNING Under året genomfördes en uppföljning av medarbetarundersökning från 2006, som riktades till alla anställda. Undersökningens tyngdpunkt låg på områdena; ledarskap, humankapital och organisation. Men även frågor kring Micronic som arbetsgivare, stress, hälsa och utvecklingssamtal ställdes. Medarbetarundersökningens resultat används som ett utvecklings- och uppföljningsverktyg för att kontinuerligt förbättra verksamheten. Resultatet av årets under sökning visade att Micronics anställda upp fattar att företagets styrkor bland annat ligger i stort ansvarstagande, ledarskap, initiativförmåga och problemlösning. Förbättringsmöjligheter gäller främst områd en kring information, ökad förståelse för kundbehov och att ytterligare höja effektiviteten i organisationen. ERSÄTTNINGAR OCH FÖRMÅNER TILL ANSTÄLLDA I SVERIGE Micronics lönepolicy förordar en individuell och differentierad lönesättning där lönen baseras på kompetens, prestation samt befattningens krav och svårighetsgrad. För att på ett systematiskt sätt arbeta med företagets lönestruktur och lönekartläggning används arbetsvärderingsverk - tyg et BAS. Program för rörlig lön gäller för samtliga anställda i koncernen och baseras på individuella mål alternativt gruppmål samt Micronics uppsatta vinstmål. Som ett led att främja jämställdheten ersätter företaget föräldrarledig personal med löneutfyllnad upp till sex månader per barn. Lönekartläggningen som gjordes under 2007 Utbildningsfördelning i Sverige Gymnasie- samt eftergym na sial utbild ning, 36% Universitet, högskola, 54% Andelen anställda i Sverige fördelat på ålders kategorier år, 79% Genom snitts ål dern är 43 år. Anställda fördelade på funktioner i koncernen Produktion, installation, service, 49% Licentiat- eller doktors grad, 10% 64 procent av medarbetarna i Sverige har universitets- och högs kole exa men, varav flera med doktorsgrad. 50 år, 19% 29 år, 2% Geografisk fördelning av antalet anställda i koncernen Sverige, 73% Kina, 0 % Japan, 16% USA, 4% Sydkorea, 6% Taiwan, 1% Antalet anställda i koncernen var i slutet av 2007, 411 personer. 17 procent är kvinnor. Forskning och utveckling, 29% Ledning och stöd funktioner, 12% Marknad och försäljning, 10% Nära en tredjedel av de anställda arbetar med forskning och utveckling. Koncernöversikt Micronics medarbetare, miljö och samhäle MICRONIC

24 visar att lönerna sätts, sett ur ett jämställdhetsperspektiv, på ett tillfredsställande sätt. Anställda i Sverige erbjuds friskvårdsbidrag. HÄLSOINDEX Personalomsättningen uppgick till 13 procent under 2007, att jämföra med 6 procent för Sjukfrånvaron på Micronic Sverige uppgick under 2007 till 1,74 procent, varav 1,04 procent var korttidsfrånvaro. ARBETSMILJÖ OCH SÄKERHET Micronic i Sverige arbetar enligt en arbetsmiljöpolicy som bygger på att arbetsmiljöoch säkerhetsarbetet måste genomsyra hela verksamheten. Företaget arbetar systematiskt och proaktivt för bästa möjliga sociala miljö och för att undvika skador och eventuella missförhållanden. Förutom incidentrapportering finns det en process som inleds med skyddsronder där fel och problem tas upp. Dessa problem loggas in för att åtgärdas efter en prioriteringstrappa som styr kontinuerliga förbättringar av arbetsmiljön. Det är gruppchefernas ansvar att kontinuerliga förbättringar görs. Skyddskommittén möts en gång per månad och dess roll är före byggande och övervakande för att beslutade aktiviteter efterlevs. Arbetsmiljö och säkerhet finns även som en stående punkt på ledningsgruppens veckomöte. Handlingsplanen, som låg till grund för arbetet under 2007, bestod bland annat av aktiviteter inom: brandskydd, lasersäkerhet, kemi- och gashantering, ergonomi och belysning. En informationssatsning för att höja medarbetarnas riskmedvetande angående lasersäkerheten har genomförts och ergonomironden riktade sina insatser till riskgruppen för de med stillasittande arbete. En säkerhetsplan för att hantera allvarliga händelser och olyckor har tagits fram. Det genomförs kontinuerligt säkerhetsutbildningar på huvudkontoret, men även på de utländska dotterbolagen. Under året inträffade tre mindre incidenter i verksamheten i Täby. MICRONICS MILJÖARBETE Micronic har ingen anmälnings- eller tillståndplikt till miljömyndigheterna, förutom för kylmedel för företagets kylanläggning. Micronic omfattas inte heller av EU:s direktiv kring producentansvar för elektroniskt och elektriskt avfall (WEEE) eller av utfasningen av vissa skadliga ämnen (RoHS). POLICY OCH ORGANISATION PÅ PLATS Även om Micronic inte är speciellt miljöbelastande som tillverkande företag, finns det en klar långsiktig målsättning att minimera den miljöpåverkan som bolaget har. Som ett led i arbetet finns en miljöpolicy som bygger på att företaget arbetar aktivt för en hållbar utveckling med ansvar för personal, produkter och miljö. Micronic har en miljö chef som driver frågorna som rör miljö- och arbetsmiljöarbetet. Information sprids till anställda och utbildning i miljöfrågor sker bland annat som en del av introduktionsutbildningen för nyanställda. MICRONICS MILJÖPÅVERKAN Under 2007 fortsatte Micronics miljöarbete med att tillämpa delar av de instruktioner som finns i standarden ISO Arbetet koncentreras till huvudkontoret där produktionen finns. Företaget har sedan tidigare avslutat planeringsfasen, som innefattade att se över och utvärdera miljöaspekterna av förbrukningen av råvaror och anpassning mot lagar och myndighetskrav. Arbetsinsatserna under året inriktades på fasen Införande & Tillämpning enligt ISO och innebar att Micronic uppdaterade nyckeldata och gjorde trendanalyser inom råvaruförbrukning, energianvändning, transporter, kemikalier och avfall. Följande områden visade sig ha den största milöpåverkan i den egna verksamheten: Inköp av produkter, material, kemikalier och tjänster Micronics miljöpolicy Micronic ska med hänsyn till miljön, anställda och kunder verka för ett miljömässigt hållbart samhälle, vilket ska uppnås genom följande åtaganden: Micronic ska sträva efter att bedriva sin verksamhet på ett så resurssnålt och energieffektivt sätt som möjligt med ständiga förbättringar som ledstjärna. Genom miljöutbildning av bolagets anställda ska miljöbelastningen som uppstår på grund av verksamheten minimeras. De produkter som Micronic utvecklar, tillämpar och marknadsför ska medföra en låg mljöpåverkan under hela sin produktlivscykel. Inspirera och uppmana externa affärspartners att följa och respektera internationella miljöföreskrifter. 20 MICRONIC 2007

25 Förbrukning av framkallningsvätskor och andra kemikalier Energiförbrukning Transporter Handlingsplanen som följde av resultaten koncentrerades till aktiviteter som fort ledde till miljövinster, men även lägre kostnad er. Här följer några exempel från arbetet under året: En översyn av energisystemet gjordes, vilket ledde till byte av oljepanna. Kemigruppen arbetade för att minska förbrukningen och användningen av kemika lier. Ett samarbete med AGA resulterade i mer miljövänliga kemikalier. En övergång har gjorts till blyfri lödning i produktionen. Ett helt nytt städkoncept infördes som drastiskt minskade användningen av kemikalier. Miljöarbetet inom produktutveckling baseras på användandet av bland annat branschstandarden SEMI S2, som anger riktlinjer för miljö, hälsa och säkerhet för utrustning för halvledartillverkning. Micronic har tidigare granskats enligt denna standard och godkänts av tredje part. ÅTERVINNING AV ÖVERSKOTTSVÄRME FRÅN KYLKOMPRESSORER Micronic förbrukar relativt sett mycket energi för att hålla en kontrollerad renrumsmiljö där avfuktning av luft är energikrävande sommartid. En ombyggnad av kylsystemet för kylkompressorerna driftsattes under hösten. Avsikten är att tillvarata överskottsvärmen från lasrarna för användning till avfuktning. Denna lösning sparar 30 m 3 olja per år, vilket minskar Micronics koldioxidutsläpp med 93 ton per år. FORTSATT MILJÖARBETE Planen för miljöarbetet under 2008 är att arbeta vidare med ett miljöledningssystem baserat på ISO Miljöarbetet kommer breddas och inbegripa fler medarbetare. Det kommer att arrangeras miljöseminarium för att göra personalen mer delaktig i det dagliga arbetet och för att fördjupa kunskapen och engagemanget. MILJÖARBETE HOS MICRONICS UNDERLEVERANTÖRER Micronics produkter består av drygt artiklar, vilka tillverkas av cirka 350 underleverantörer från främst Sverige (med cirka 85 procent av produktens totala vikt), övriga Europa, USA och Japan. Micronic arbetar med nya inköpsprinciper för säkrare och snabbare leveranser och för att reducera antalet leverantörer till 110. I utvärderingen efterfrågas även miljöledningssystem enligt ISO Micronic har ingen större möjlighet att påverka leverantörernas egna miljöarbeten i och med att inköpsvolymerna är små. Drivkraften kommer istället, på lite sikt, från de stora tillverkarna av halvledarchip och bildskärmar. Koncernöversikt Micronics medarbetare, miljö och samhäle Ständiga förbättringar Ledningens genomgång Uppföljning Miljöpolicy Planering Införande & tillämpning ISO Arbetsmetodik för miljöledningssystemet MICRONIC

26 Micronics teknik Micronics teknik, som skyddas av en stark patentportfölj, gör det möjligt för elektronikindustrin att kostnadseffektivt producera fotomasker. Till varje bildskärms- eller halvledarkonstruktion behövs ett antal fotomasker, en för varje lager i konstruktionen. Företaget är en ledande leverantör av mönsterritare, vilket uppnåtts genom ett nära samarbete med kunder och en inriktning på forskning och utveckling under många år. FOTOMASKER OCH MIKROLITOGRAFI Micronics mönsterritare används för att rita fotomasker. Dessa används som mönster mallar vid massproduktion av bildskärmar och halvledarchip. Tillverkningsprocessen kallas mikrolito grafi och påminner om hur ett negativ används för att mångfaldiga fotografier. På liknande sätt används fotomasker för att mångfaldiga mönster på en kiselskiva eller glasskiva för att tillverka halvledarchip respektive bildskärmar. Till varje bildskärms- eller halvledarkonstruktion behövs ett antal fotomasker, en för varje lager i konstruktionen. En platt bildskärm kan ha upp till nio olika lager, en avancerad halvledare så många som 40. Fotomasken tillverkas från ett fotomasksubstrat, normalt en kvartsglasskiva med ett tunt kromskikt och en tunn film av ett fotokänsligt material. En mönsterritare används för att exponera det fotokänsliga materialet, varefter fotomasken framkallas och etsas. OLIKA EXPONERINGSTEKNIKER Micronics system använder laser för att rita fotomasker. Alla bildskärmfotomasker rit as med lasersystem, medan både laser- och elektronstrålebaserade system används till halvledarfotomasker. Laser kan användas för de flesta lagren halvledarfotomasker. Den dominerande tekniken för de mest av- CAD-Design Fotomasker Bildskärm Slutprodukt bärbar dator 5. Datafil 1. Micronics mönsterritare 2. Exponeringsutrustning 3. Halvledarchip Mönstren skapas med hjälp av ett CAD-system. Informationen överförs till mönsterritaren där den konverteras till ett lämpligt ritformat. 2. Mönsterinformationen styr lasern som ritar fotomasken. 3. Bildskärm: Mönstret projiceras i en så kallad aligner i skala 1:1 på TFT-LCD substratet. Denna process kräver vanligen mellan fyra och nio olika fotomasker. Halvledarchip: För att överföra mönstret till en kiselskiva belyses den framkallade fotomasken i ett litografi skt exponeringssystem, en stepper. I steppern förminskas mönstret fyra gånger. Efter exponeringen går kiselskivan genom olika processer som skapar transistorer och ledare. Detta förfarande upprepas i normalfallet gånger med olika fotomasker varje gång. 4. Bildskärm: Bildskärmen monteras ihop. Halvledarchip: När halvledar chipet är färdigt testas och kapslas det. 5. Elektronik delarna är klara att monteras till exempel i en bärbar dator. 22 MICRONIC 2007

27 Micronics teknik ancerade fotomasklagren är en elektronstråleteknik kallad Variable Shaped Beam (VSB). Ett VSB-system delar upp mönstret i mycket små rektanglar, som en i taget exponeras med en elektronstråle. Det är ett mycket högupplösande och noggrant sätt att rita mönstret, men har flera nackdelar begränsad rithastighet och oförutsägbar rittid. Det tar idag uppåt tio timmar att rita en avancerad fotomask med ett VSBsystem. Micronics laserbaserade Sigmasystem kan, med nästan samma mönsterupplösning, rita fotomasken på en tredjedel eller en fjärdedel av tiden. PATENT OCH LICENSIERING För ett högteknologiskt företag som Micronic är det av särskild betydelse att genom patent och licensavtal säkra rätten till ny teknik inom de applikationsområden och marknader som anses viktiga för framtiden. En målmedveten och långsiktig strategi för att tidigt identifiera och skydda innovativa lösningar med patentansökningar, kombinerat med analyser av de immaterialrättsliga förutsättningarna för olika affärsmodeller, ger företaget möjligheten att styra verksamheten i en gynnsam inriktning. Vid årets slut hade Micronic 140 patent beviljade i USA, Asien och Europa inklusive de 23 patent som har beviljats under året. MICRONIC

28 TEKNISKA FRAMSTEG 2007 Forsknings- och utvecklingsinsatserna har under 2007 inriktats framför allt på att färdigställa nya och förbättra existerande produkter, samt på ytterligare förstärkt produktionsstabilitet i Micronics system. Parallellt med utvecklingen för befintliga system sker också studier av framtida lösningar inom Micronics tekniska kärnområden. PREXISION Under året har utvecklingen med Prexision-8 avslutats. Prexision-8 är inriktad mot bildskärmproduktion upp till G8. Produkten erbjuder kunderna väsentligt bättre prestanda, produktivitet och stabilitet. De största insatserna har skett inom ritprestanda, främst mura -egenskaper (se ordlista), vilka är betydelsefulla parametrar för kunderna. Mura-prestanda är ett område under kontinuerlig utveckling, både avseende generell kravnivå, men även avseende tillämpningsspecifika krav. Micronics ledande position möjliggör en unik kompetensuppbyggnad genom nära kundrelationer. Det första Prexision-8 systemet har levererats till en ledande kund under Under andra halvåret påbörjades även utvecklingen av nästa generations mönsterritare för generation 10 Prexision-10. Systemet utnyttjar till stora delar samma plattform och teknologi som Prexision-8, men en 60 procent större rityta samt ökande krav inom prestanda och stabilitet, kräver tekniskt nytänkande inom ett flertal områden. FPS5100 FPS5100 är en produkt framtagen för att möta kundernas krav på flexibilitet, produktivitet samt stabilitet, i en marknad med något lägre prestandakrav. Med hjälp av multi-stråleteknik, optimerad datakanal och högeffektslaser, når FPS5100 väsentligt högre produktivitet än motsvarande tidigare produkter. De första FPS5100 systemen har levererats under SIGMA7500-II Sigma7500-II lanserades på konferens en Photomask Japan under april Sigma7500-II innehåller, utöver förfinade specifi kationer, en ny funktion för linjäritetsoptimering, LinearityEqualizer. Denna funktion är en viktig parameter för återkvalificering av OPC-modeller på teknik noderna 65 och 45 nm, som är en väsentlig del av produktstrategin för Sigma. LinearityEqualizer har installerats hos nyckelkund er under HELAUTOMATISERING FÖR SIGMA7500 Under 2007 har en helautomatiserad laddmodul till Sigma7500 utvecklats och lever erats. Laddmodulen innebär att Sigma7500 är den första mönsterritaren som tagits i produktion i ett helautomatiserat fjärrstyrt flöde. Syftet med helautomatisering är att eliminera mänsklig närvaro runt ritningsprocessen eftersom människan genom hudpartiklar och utandningsluft är den främsta källan till skadliga partiklar i renrumsmiljö. PRODUKTIONSSTABILITET Sedan några år tillbaka bedriver Micronic ett kontinuerligt arbete i samarbete med kunderna för att maximera mönsterritarnas produktionsstabilitet. Inom bildskärmstillverkning prioriteras produktionsutbyte, vilket anger andelen godkända fotomasker efter slutlig processning. Bildskärmstillverkning drivs av ökande storlek på fotomaskerna, vilket medför avsevärt längre rittider än inom andra marknader. De långa rittiderna ökar känsligheten för störningar i systemen, vilket mäts genom produktionsutbytet. Under 2007 har Sigma7500 uppnått högt ställda produktionsstabilitetskrav mätt i upptid för volymproduktion för tekniknoden 45 nm. Med relativt korta rittider, präglas halvledarmarknaden av ökande krav på tillgänglighet, vilket mäts genom upptid. Micronic har under 2007 förbättrat den installerade basens genomsnittliga upptid med 3 procentenheter. FRAMTIDSSTUDIER Arbetet med framtidsstudier är organiserat inom fem tekniska kärnområden, samt direkta förstudier inriktade mot nya produktförslag. Det systematiska arbetet med framtids- och förstudier syftar till att möjlig göra nya produkter under de kommande åren. Under 2007 har ett antal studier genomförts och de första resultaten av studierna väntas användas i produkter under VINNARE AV STORA TEKNIKPRISET 2007 Torbjörn Sandström, Micronics Chief Scientist, utsågs till vinnare av Stora Teknikpriset 2007, som har instiftats av Ny Teknik och Vinnova. Priset baserades på Micronics arbete med den unika SLM-teknologin, vilken idag används inom Sigmaproduktlinjen. SLM-teknologin erbjuder hög optikkvalitet kombinerat med extrem bandbredd, vilket möjliggör en unik kombination av prestanda och produktivitet. Torbjörn Sandström, Micronics Chief Scientist, utsågs till vinnare av Stora Teknikpriset MICRONIC 2007

29 Koncernöversikt Micronics teknik Rasterscan-teknik Flertalet av Micronics system använder så kallad rasterscanteknik. Prexision, LRS- och FPS-systemen, som används för att tillverka fotomasker för bildskärmar och för avancerad kapsling, producerar stora fotomasker. De största som används i produktion idag är 1 220x1 400 mm och ännu större kommer att användas i nästa generations bildskärmstillverkning. Fotomasken ligger på ett bord som kan röra sig i en riktning. Ett optiskt huvud förfl yttar sig vinkelrätt över bordet samtidigt som en akustooptisk deflektor styr ett antal laserstrålar. Detta skapar en smal exponerad remsa på fotomasken. När remsan är färdigexponerad, fl yttar sig bordet något och processen upprepas på en angränsande remsa. Detta fortsätter tills hela fotomasken är exponerad. Micronics Omega-system används för halvledarfotomask er, som är betydligt mindre, normalt 5x5 eller 6x6 tum stora. Omega har ett fast optiskt huvud och ett xy-bord som kan röra sig i båda riktningarna. I övrigt använder Omega samma ritprincip som Prexision, LRS- och FPS-systemen. LASER MÖNSTER- DATA X DATAKANAL SVEPSTART INTER- FEROMETER STRÅLDELARE AOM X-BOM LINJÄRMOTORDRIVET RÖRLIGT HUVUD X POS Y POS Y YY POS MÖNSTER- DATA DATA- KANAL SLM ILLUMINATOR- LJUS STRÅL- DELARE PULSAD EXCIMER LASER Y X LINS APERTUR OBJEKTIV SLM-teknik Micronics Sigma-system är konstruerade för att rita avancerade halvledar fotomasker. Istället för att rita med ett begränsat antal laserstrålar, som i rasterscan-tekniken, använder Sigma en pulserande laser och ett SLM-chip (Spatial Light Modulator). SLM-chippet är en mikromekanisk krets med en miljon individuellt styrbara speglar. Lasern belyser hela SLM- chippet som för varje laserpuls reflekterar en liten del av mönstret ned på fotomasken. Mönstret på SLM-chippet förändras mellan varje laserpuls och då fotomasken också rör sig kontinuerligt byggs mönstret på fotomasken upp med hög hastighet. De reflekterande speglarna möjliggör mönsterritning med en kortvågig laser med mycket hög upplösning som resultat. Detta är betydelsefullt då utvecklingen i snabb takt går mot allt mindre strukturer på halvledarfotomasker. SLM-tekniken ger Micronic en unik kombination av hastighet och upplösning som kan tillgodose kundernas behov ett antal teknik generationer framöver. MICRONIC

30 Micronics produktportfölj Micronics produktportfölj består av mönsterritare för fotomasker inom tre områden, bildskärmar, halvledare och elektronisk kapsling. Dessutom ingår ett system för mätning av bildskärmsfotomasker. Under året lanserade Micronic två nya produkter, Sigma7500-II och Prexision-serien. Prexision och LRS-systemen används för bildskärmstillämpningar och är ledande på marknaden. Detta gäller även mätsystemet MMS Sigma- och Omega-systemen används för halvledartillämpningar från de mest avancerade kretsarna till mer mogna teknologier. FPS-systemen används för de mest avancerade teknikerna för kapsling av halvledarchip. MÖNSTERRITARE FÖR BILDSKÄRMSFOTOMASKER PREXISION OCH LRS15000 Systemen i Prexision- och LRS-serierna används för produktion av fotomasker för platta bildskärmar TFT-LCD (Thin Film Transistor Liquid Crystal Display) och färgfilter för dessa. Micronics senaste sys - tem, Prexision-10, kan rita mönster som är 0,75 mikrometer och klarar fotomaskstorlek upp till närmare 2 meter, för nästa generation av TFT-LCD-produktion, så kallad generation 10 (G10), som framför allt används till LCD-TV. Prexision-8 är avsedd för fotomasker upp till generation 8 (G8). System baserade på Prexisionplattformen har en högre bildkvalitet än de tidigare LRS-systemen. LRS15000-systemen klarar fotomasker upp till och med G8. MÄTMASKIN FÖR BILDSKÄRMSFOTOMASKER MMS15000 MMS15000 är ett system för mätning av mönsterplaceringsnoggrannhet (registrering) på fotomasker för TFT-LCD. Mätprecisionen på 90 nanometer gör systemet till det i särklass mest noggranna på marknaden. Maximal fotomask-storlek är x mm, precis som för LRS MÖNSTERRITARE FÖR HALVLEDARFOTOMASKER SIGMA7500 Produktserien Sigma7500 består av DUV (Deep Ultra -Violet) optiska mönsterrit are baserade på SLM-tekniken, som ger en unik kombination av hög upplösning och hög rithastighet. Systemen är avsedda för produktion av fotomasker till halvledare för avancerade tekniknoder. Det finns tre systemtyper, Sigma7500HT, Sigma7500HA och Sigma7500-II, som inriktar sig mot tekniknoderna 90, 65 respektive 45 nanometer. Sigma7500-system används även för tillverkning av de mest avancerade bildsensorerna (CCD), samt för de mest avancer ade fasskiftsfotomaskerna. OMEGA6800/OMEGA6080 Omega6800 är en raster-scanritare med en mycket flexibel arkitektur som gör det möjligt för fotomasktillverkare att optimera kvalitet och rithastighet. Omega6800 är konstruerad för volymproduktion av fotomasker till halvledare för tekniknoderna 130 nanometer och större. En annan tillämpning är produktion av fotomasker för bildsensorer som finns i digitalkameror och som även finns i de flesta mobiltelefoner. Omega6080 är byggd på samma plattform, men erbjuder ännu högre produktivitet för tillverkning av lite enklare fotomasker, till tekniknoderna 250 nanometer och över, samt för enklare fasskiftfotomasker. MÖNSTERRITARE FÖR FOTOMASKER TILL ELEKTRONISK KAPSLING FPS5100 FPS5100 är en mångsidig mönsterritare som kan hantera precisionstillämpningar för fotomasker upp till x mm. Den har konstruerats för att på bästa sätt tillgodose kundernas behov av flexibilitet, produktivitet och stabilitet. Flexibiliteten är extra viktig då kunderna på denna marknad använder mönsterritaren till ett stort antal tillämpningar bland annat avancerad elektronisk kapsling, sensorer och enklare bildskärmar. 26 MICRONIC 2007

31 Koncernöversikt Micronics produktportfölj Sigma7500 Omega6080 FPS5100 Prexision-8 LRS15000 MMS15000 BILDSKÄRMSPRODUKTER System Tillämpning Upplösning Prexision-10 TFT-LCD 0,75 μm/g10 Prexision-8 TFT-LCD 0,75 μm/g8 LRS15000-TFT3 TFT-LCD 0,75 μm/g8 LRS15000-TFT2 TFT-LCD 1,5 μm/g8 MMS15000 Mätning av bildskärmsfotomasker G8 HALVLEDARPRODUKTER System Tillämpning Tekniknod Sigma7500-II Halvledare 45 nanometer Sigma7500HA Halvledare 65 nanometer Sigma7500HT Halvledare 90 nanometer Omega6800 Halvledare 130 nanometer Omega6080 Halvledare 250 nanometer PRODUKTER FÖR ELEKTRONISK KAPSLING System Tillämpning Max fotomaskstorlek FPS5100 Elektronisk kapsling 1100 x 1100 mm MICRONIC

32 Bolagsstyrningsrapport Bolagsstyrning omfattar ett regel- och beslutssystem för att på ett effektivt och kontrollerat sätt leda verksamheten i ett bolag. Syftet är att uppfylla ägarnas krav på avkastning på det investerade kapitalet. Genom ökad öppenhet ges en god insyn i bolagets verksamhet, vilket bidrar till effektiv styrning. Bolagsstyrningen i Sverige har traditionellt reglerats genom lagstiftning. Därtill har näringslivets självregleringsorgan fortlöpande presenterat olika bestämmelser avseende bolagsstyrning. En utförlig information om Svensk kod för bolagsstyrning (Bolagskoden) finns på webbplatsen MICRONICS TILLÄMPNING AV BOLAGSKODEN Micronic tillämpar Bolagskoden (Koden). Grundprincipen är att tillämpa Koden genom att följa eller förklara, och Micronic följer den med följande undantag: Enligt Koden ska namnen på valberedningens ledamöter, tillsammans med namnen på de ägare de representerar, offentliggöras senast sex månader före årsstämman. Micronic offentliggjorde valberedningens sammansättning den 17 oktober 2007, vilket är drygt fem månader före årsstämman. Förklaringen till denna avvikelse är att Micronic har valt att upprätthålla traditionen med att hålla årsstämma tidigt på året. Valberedningen utses under oktober månad (efter september månads utgång) och därför är det inte möjligt att offentlig göra dess sammansättning tidigare. GRANSKNING AV REVISORER Bolagsstyrningsrapporten med styrelsens rapport om intern kontroll har inte granskats av bolagets revisorer. BOLAGSSTÄMMA Bolagsstämman är enligt aktiebolagslag en bolagets högsta beslutande organ. Vid bol a gets ordinarie bolagsstämma, årsstämman, fastställs resultat- och balansräkningar, väljs styrelse och i förekommande fall revi sorer, fastställs arvoden samt behandlas andra lagstadgade eller av Bolagskoden före skrivna ärenden. ÅRSSTÄMMA års årsstämma hölls torsdagen den 29 mars 2007 i Täby. Vid stämman var drygt 51 procent av rösterna representerade. ÅRSSTÄMMA års årsstämma hålls torsdagen den 3 april 2008, klockan på Näsby Slott, Djursholmsvägen 30, Täby. Lokal: Galleriet. VALBEREDNING Valberedningen representerar bolagets aktie ägare och ansvarar för att förbereda och presentera förslag till stämmoordföra nde, styrelse, dess ordförande samt reviso r er vid årsstämman. I valberedningens uppgifter ingår också att föreslå arvoden till styrelse, styrelseutskott och revisorer. Enligt beslut av Micronics ordinarie bolagsstämma 2005 ska valberedningen bestå av fem ledamöter representerande de fyra största aktieägarna per utgången av septem ber månad samt styrelsens ordförande. Detta beslut gäller till dess att stämman beslutat annorlunda. I valberedningen inför årsstämman 2008 ingår Ramsey Brufer (Alecta), representerande 7,9 procent av rösterna den 30 september 2007, Anders Ljungqvist (AMF), representerande 10,0 procent av rösterna den 30 september 2007, Ulf Strömsten (Catella), representerande 8,9 procent av rösterna den 30 september 2007, Annika Andersson (Fjärde APfonden), representerande 9,0 procent av rösterna den 30 september Även styrelsens ordförande Göran Malm ingår i valberedningen. Samtliga aktieägare har haft möjlighet att vända sig till valberedningen med förslag på ledamöter till styrelsen för vidare utvärdering inom ramen för dess arbete. Till ordförande i valberedningen utsågs Annika Andersson. Valberedningen har inför årsstämman 2008 haft flera möten. Därutöver har valberedningen haft löpande underhandskontakter. Som underlag för sina förslag bedömer valberedningen i vilken grad den nuvarande styrelsen uppfyller de krav som ställs på styrelsen till följd av bolagets situation och framtida inriktning. Valberedningen fastställer vidare kravprofiler för eventuella nya ledamöter, som enligt denna bedömning behöver rekryteras, samt genomför en systematisk procedur för att söka kandidat er till sådana styrelseposter, varvid förslag som inkommit från aktieägare beaktas. Därefter arbetar man fram ett förslag till ny styrelse, som lämnas i samband med kallelsen till den kommande årsstämman. På årsstämman redogör valberedningen för sitt arbete. Revisorer utses av årsstämman vart fjärde år. Revisionsutskottet biträder valberedningen vid framtagandet av förslag till revisorer och arvodering av revisionsinsatsen. De nuvarande revisorerna valdes på årsstämman STYRELSE Vid årsstämman 2007 valdes två nya styrel seledamöter och en ledamot avgick. Styrels en utgjordes därefter av åtta ledamöter, inklusive koncernens verkställande direktör. I samband med att styrelsens ordförande Lars Nyberg lämnade styrelsen den 18 september 2007, efter att ha tillträtt som VD och koncernchef i TeliaSonera, utsågs styrelseledamoten Göran Malm till ordförande. Antalet styrelseledamöter var därefter sju. Styrelsens sammansättning, samt huruvida varje medlem är oberoende i förhållande till bolaget och dess ledning, respektive större aktieägare i bolaget, framgår av tabellen på sidan MICRONIC 2007

33 Styrelsens ansvar fastställs i Aktiebolags lagen och kan inte överlåtas på någon annan. Styrelsen ska genom skriftliga instruktioner ange arbetsfördelningen mellan styrelsen, de and ra organ som styrelsen inrättar samt verkställande direktören. Arbetsordningen, vilk en fastställs årligen vid det konstituerande möt et efter årsstämman, fastställer grunder för styrelsearbetet, arbetsfördelningen mellan styrelsen och verkställande direktören samt ramarna för den ekonomiska rapporteringen. Enligt gällande arbetsordning ska bland annat styrelsen: Fastställa årsredovisning och andra externa rapporter, enligt lag eller bolagsstyrningskod, liksom kvartals-, halvårsrapporter och bokslutskommuniké Utse verkställande direktör samt utvärdera VDs operativa ledning Ansvara för en långsiktig strategi Fastställa styrelsens behov av rapporter Fastställa policys och attestinstruktion Fastställa regler för intern kontroll, årligen följa upp hur den interna kontrollen fungerar och bedöma huruvida nivån anses tillfredsställande avseende den finansiella rapporteringen Fastställa budget Besluta om större investeringar Besluta om långtgående överenskommelser Fastställa formerna och inriktningen för styrelsens arbete samt utvärdera styrelsens arbete Utse ett revisionsutskott inom styrelsen Utse ett ersättningsutskott inom styrelsen Årligen följa upp att av stämman beslutade riktlinjer om ersättningen till led - a nde befattningshavare följts Årligen föreslå ersättningsriktlinjer till årsstämman. STYRELSENS ORDFÖRANDE Styrelsens ordförande ansvarar för att leda styrelsens arbete samt för att styrelsen fullgör sina åtaganden i enlighet med aktiebolagslagen och styrelsens arbetsordning. Genom fortlöpande kontakter med verkställande direktören ska styrelsens ordförande följa företagets utveckling och säkerställa att styrelsen får ta del av den information som krävs för att styrelsen ska kunna fullfölja sitt åtagande. Styrelsens ordförande ska också företräda bolaget i ägarfrågor. Lars Nyberg, som varit styrelsens ordförande sedan årsstämman 2004, avgick den 18 september 2007, efter att ha tillträtt befattningen som verkställande direktör i TeliaSonera. Styrelseledamoten Göran Malm utsågs till hans efterträdare fram till årsstämman ARVODERING AV STYRELSEN Arvodet till styrelsens ledamöter bestämdes av 2007 års årsstämma att uppgå till totalt kronor för tiden intill slutet av nästa årsstämma. Av det totala arvodet avser kronor arvode till styrelsens ordförande, avser arvode till styrelsens vice ordförande och avser arvode till var och en av övriga icke anställda ledamöter. Årsstämman beslutade därutöver att arvode för ledamöter med uppdrag i revisions- och ersättningsutskotten ska utgå med kronor per ledamot och uppdrag. Den totala ersättningen får maximalt uppgå till kronor. På årsstämman 2007 beslutades också om ett månatligt arvode om kron or till styrelsens dåvarande ordförande Lars Nyberg för att stödja bolaget i strategiska frågor. Denna månatliga ersättning till styrelsens ordförande upphörde i sam band med Lars Nybergs avgång. Se not 11 på sidan 56 för den fullständiga ersättningen till styrelsen under år STYRELSENS ARBETE UNDER ÅRET Under 2007 har styrelsen hållit elva möten (2006 hölls tio möten), varav ett konstituerande möte i direkt anslutning till årsstämman den 29 mars De protokoll som skrivs från dessa möten är beslutsprotokoll och förs av bolagets finansdirektör. Inom styrelsen har ansvarsområden delvis fördelats genom det arbete som sker i revisionsutskottet respektive ersättningsutskottet. Styrelsens ordinarie möten för - bereds av styrelsens ordförande tillsammans med bolagets verkställande direktör. Återkommande ärenden vid varje ordinarie styrelsemöte är uppdatering av affärsläget samt finansiell uppföljning. Därutöver behandlas vid varje möte ett antal frågor vilka redogörs för i sammandrag nedan. I samband med varje styrelsemöte träffas även styrelsens ledamöter utan att verkställande direktör deltar. Ordförand en ansvarar sedan för att återkoppling till verkställande direktör sker. I god tid inför varje styrelsemöte får styrelsen ett skriftligt material som under lag för kommande diskussioner och beslut. Under styrelsemötena deltar representanter från ledningsgruppen och andra personer för att redogöra för frågor inom sina respektive områden. Löpande varje månad får styrelsen en verksamhetsrapport omfattande såväl finansiella rapporter som en beskrivning över verksamheten. Dessa rapporter sammanställs av verkställande direktören och finansdirektören. UTVÄRDERING AV STYRELSENS ARBETE Styrelsen utvärderar, i enlighet med vad som fastställts i styrelsens arbetsordning, fortlöpande sitt arbete genom såväl öppna diskussioner sinsemellan som genom att anlita extern konsulthjälp. Resultatet av den externa utvärderingen lämnas till Valberedningen. SAMMANDRAG AV STYRELSENS MÖTEN UNDER 2007 Styrelsen har haft elva möten. Vid varje möte har man behandlat ärenden som affärsläget och finansiell rapportering. Revisionsutskottet och ersättningsutskottet har redogjort för de aktiviteter som sker inom respektive utskott. Revisionsutskottet har haft möten och fört diskussioner med de externa revisorerna, framför allt i anslutning till kvartalsrapporteringen. Revisionsutskottet följer även bolagets arbete inför avgivandet av styrelsens rapport om intern kontroll avseende den finansiella rapporteringen. Ersättningsutskottet har vid styrelsesammanträdena redogjort för de frågor som behandlas inom ramen för Koncernöversikt Bolagsstyrningsrapport MICRONIC

34 STYRELSEN, DELTAGANDE M M Närvaro styrelsemöten Närvaro Oberoende 1) revisionsutskott 2) Närvaro ersättningsutskott 2) Lars Nyberg, ordf till 17/ /9 nej 2/3 Göran Malm, ordf från 17/ /11 ja 3/3 Christer Zetterberg, vice ordförande 9/11 ja 3/4 Jörgen Centerman 10/11 ja 4/4 Sigrun Hjelmquist 5/7 ja 1/3 Magnus Lindquist 7/7 ja 4/4 Sven Löfquist, verkställande direktör 11/11 nej Lena Treschow Torell 10/11 ja 3/3 Lars Öjefors 4/4 ja 3/3 1) Oberoende i förhållande till bolaget och dess ledning respektive större aktieägare, i enlighet med kriterier i Bolagskoden. 2) Avser antalet utskottsmöten från årsstämman till dess årsredovisningen fastställts. Sigrun Hjelmquist ersatte Lars Nyberg i ersättningsutskottet från den 17/ dess uppdrag, vilket under 2007 bland annat omfattat beredande av utformning av rörlig lön för samtliga anställda samt framtagande av ett personaloptionsprogram. De externa revisorerna har under året deltagit vid ett styrelsemöte för att träffa hela styrelsen och beskriva samt redogöra för slutsatserna av revisionen. Övriga större frågor som behandlats vid styrelsemötena under 2007 omfattar: Styrelsen har antagit en ny arbetsordning samt även uppdaterat denna så sent som i december 2007, liksom instruktionen för verkställande direktören. Beslut har fattats att implementera moderbolagets affärssystem även i dotterbolagen i Japan och Sydkorea. Ett antal policys har antagits: attestinstruktion, policy för hantering av finansiella risker, kommunikationspolicy, Investor Relationspolicy, insiderpolicy, pensionspolicy och jämställdhetspolicy. Riktlinjer för bolagets utvecklingsinsatser har fastställts. Företagets långsiktiga strategier har gåtts igenom, efter det att marknads - situ a tionen samt konkurrent- och teknologi analyser för de olika produktområde na presenterats. Risker och eventuella mot åtgärder i den strategiska planen har diskuterats liksom alternativa strategier. En strategi för bolagets serviceverksamhet har fastställts. Styrelsen har antagit principer för rörlig lön för samtliga anställda och beslöt föreslå införandet av ett personal optionsprogram. Budgeten för 2008 fastställdes. Beslut har fattats om en investering i bergvärme för anläggningen i Täby. REVISIONSUTSKOTT Styrelsen utser årligen inom sig ett revisionsutskott. Revisionsutskottet ska bestå av tre i bolaget inte anställda styrelseledamöter. En majoritet av dessa ledamöter ska vara oberoende i förhållande till bolaget och bolagsledningen. Minst en av ledamöt erna ska dessutom vara oberoende i förhållande till bolagets större aktieägare. Revisionsutskottet utgörs sedan det konstituerande styrelsesammanträdet den 3 april 2007 av Magnus Lindquist (ordförande), Jörgen Centerman och Christer Zetterberg. Samtliga tre ledamöter i revisionsutskottet betraktas som oberoende. Revisionsutskottet är en handläggande/rådgivande del av styrelsen och fråntar inte något ansvar från styrelsen som helhet. Revisionsutskottets huvuduppgift är att säkerställa att kvaliteten i bolagets externa finansiella rapportering liksom att den interna kontrollen fungerar på ett ändamålsenligt sätt. Utskottet ska vidare fungera som huvudkontakt med bolagets revisorer och fortlöpande träffa dessa för att informera sig om revisionens inriktning och diskutera synen på bolagets risker. Revisionsutskottet bereder också bolagets externa finansiella rapporter inför styrelsens behandling och godkännande av dessa.revisionsutskottet biträder valberedningen vid framtagandet av förslag till revisorer och arvodering av revisionsinsatsen. Revisionsutskottet ska också utvärde ra revisionsinsatsen. Revisionsutskottet fastställer riktlinjer för vilka andra tjänster än revision som bolaget får upphandla av bolagets revisorer. Revisionsutskottet har haft fyra sammanträden under perioden från årsstämman till dess att årsredovisningen avgivits. ERSÄTTNINGSUTSKOTT Styrelsen utser årligen inom sig ett ersättningsutskott. Ersättningsutskottet ska bestå av styrelsens ordförande samt ytterligare två oberoende styrelseledamöter. Ersättningsutskottet utsågs efter årsstämman den 3 april 2007 och bestod då av Lars Nyberg (ordförande), Lena Treschow Torell och Göran Malm. I samband med Lars Nybergs avgång som styrelsens ordförande ersattes han av Sigrun Hjelmquist i ersättningsutskottet. Nuvarande ordförande i ersättningsutskottet är Göran Malm, tillika ordförande i styrelsen. Ersättningsutskottet är en handläggande/rådgivande del av styrelsen och fråntar inte något ansvar från styrelsen som helhet. Ersättningsutskottet ska bereda frågor om ersättning och andra anställningsvillkor för ledande befattningshavare. Utskottets huvudsakliga arbetsuppgifter är att föreslå samt efter styrelsens godkännande förhandla lön, andra ersättningar samt övriga anställningsvillkor för bolagets verkställande direktör. Utskottet ska även arbeta fram förslag till principer för ersättning och andra anställningsvill- 30 MICRONIC 2007

35 kor för övriga ledande befattningshavare som är marknadsmässiga och stödjer bolagets mål. Det är också ersättningsutskottets uppgift att för styrelsen bereda förslag till incitamentsprogram i form av till exempel personaloptionsprogram. Under 2007 har ersättningsutskottet arbetat fram ett personaloptionsprogram, vilket fastställdes av årsstämman Ersättningsutskottet har haft tre sam manträden samt därutöver ett antal underhandskontakter under perioden från årsstämman till dess att årsredovisningen avgivits. ERSÄTTNINGAR OCH ÖVRIGA ANSTÄLL- NINGSVILLKOR FÖR BOLAGSLEDNINGEN Principerna för ersättningar till verkställande direktören samt andra ledande befattningshavare, som tillsammans med verkställande direktören utgör bolagsledningen, föreslås av ersättningsutskottet och utgörs av grundlön, rörlig lön, pension samt andra förmåner. Dessa principer ska sed an fastställas av årsstämman. Inför 2008 föreslås inga principförändringar jämfört vad som fastställdes För en mer utförlig redogörelse av de principer som gällt under 2007 samt de som föreslås gälla för 2008 hänvisas till förvaltningsberättelsen samt noten 11 på sidan 56. Avslutningsvis kan noteras att ersättningsutskottet har en beredande funktion vad gäller att säkerställa efterlevnaden av de riktlinjer för ersättningar till ledande befattningshavare stämman fastställt. Den 1 januari 2008 utökades bolagsledningen med en person då Håkan Färdig anställts som personaldirektör. Nuvarande bolagsledning består av Carl-Johan Blomberg, Kjell Bohlin, Tomas Carlsson, Håkan Färdig, Jonas Hasselberg, Sven Löfquist, Charlott Samuelsson, Ulf Sundström och Johan Åman. För fullständig information om ersättningen till verkställande direktör samt andra ledande befattningshavare under 2007, se not 11 på sidan 56. Bolagsledningen presenteras på sidan 36. REVISION Vid årsstämman 2006 utsågs revisionsföretaget KPMG Bohlins AB till revisor. KPMG utsåg i samband därmed auktoriserade revisorn Anders Malmeby som huvudansvarig för revisionen inom koncernen. KPMG är valda för tiden intill årsstämman Bolagets revisor genomför på uppdrag av styrelsen en översiktlig granskning av samtliga kvartalsrapporter i enlighet med Standard för översiktlig granskning (SÖG) 2410 Översiktlig granskning av finansiell delårsinformation utförd av företagets valda revisor. Övrig lagstadgad revision av årsredovisningen, koncernredovisningen och bokföringen samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning utförs i enlighet med Revisionsstandard i Sverige (RS). Revisorerna träffar årligen styrelsen i dess helhet. I samband med fastställandet av bolagets delårsrapporter träffar de externa revisorerna revisionsutskottet. FINANSIELL RAPPORTERING TILL STYRELSEN Enligt styrelsens arbetsordning ska styrelsen fastställa vilka rapporter som ska tas fram för att styrelsen fortlöpande ska kunna följa bolagets utveckling. Styrelsen erhåller varje månad en rapport över bland annat bolagets resultat och finansiella ställning. Till rapporten fogas även verkställande direktörens kommentarer om utvecklingen. Styrelsen behandlar såväl delårsrapporter som årsredovisningen innan dessa publiceras. Kvaliteten i den finansiella rapporteringen utvärderas främst genom revisionsutskottet. Revisionutskottet har regelbundna möten med finansdirektören och bolagets externa revisorer då man diskuterar väsentliga frågeställningar inom redovisningsområdet. Revisionsutskottet tar del av delårsrapporter innan dessa går till hela styrelsen för att med de externa revisorerna gå igenom särskilt väsentliga och materiella frågor. Vissa möten mellan revisionsutskottet och de externa revisorerna sker också utan närvaro av anställda i bolaget. Revisionsutskottet avrapporterar löpande sina iakttagelser till styrelsen. Styrelsen följer också upp att verkställande direktören formar en organisation med tillräckliga resurser och kompetenser inom ekonomifunktionen. EXTERN FINANSIELL INFORMATION I enlighet med den policy för Investor Relations, som antagits av styrelsen, lämnar bolaget löpande information om den finansiella ställningen. Den information som lämnas består av kvartalsvisa delårsrapporter, bokslutsrapport och årsredovisning samt pressmeddelande i samband med större order eller andra väsentliga händelser. I samband med att delårsrapporter och bokslutsrapport offentliggörs hålls även presentationer och/eller telefonkonferenser för analytiker, investerare och media. Företagsledningen träffar löpande under året analytiker och investerare på flera platser i världen. I samband med mässor och seminarier ges tillfälle för media att träffa bolagets representanter. Styrelsen antar årli gen en kommunikationspolicy, där det fastställs hur kommunikationen ska ske och vilka som kan företräda bolaget i olika frågor. All information som distribueras via pressmeddelanden finns även tillgänglig på bolagets webbplats, liksom annan information som bedöms vara värdefull för intressenter, såsom en beskrivning av hur Micronic tillämpar Koden. STYRELSENS RAPPORT OM INTERN KONTROLL AVSEENDE DEN FINANSIELLA RAPPORTERINGEN 2007 INLEDNING Styrelsen ansvarar enligt den svenska aktiebolagslagen och Koden) för den interna kontrollen. Denna rapport har upprättats av styrelsen i enlighet med Koden och den vägledning som framtagits av FAR SRS och Svenskt Näringsliv och avser den interna kontrollen avseende den finansiella rapporteringen. Micronics arbete med intern kontroll tar sin utgångspunkt från det etablerade ramverket Internal Control Integrated Framework, COSO, som beskriver den Koncernöversikt Bolagsstyrningsrapport MICRONIC

36 interna kontrollen uppdelad på de fem komponenterna kontrollmiljö, riskbedömning, kontrollaktiviteter, information och kommunikation samt uppföljning. COSO definierar intern kontroll enligt följande: Intern kontroll är en process som påverkas av styrelsen, bolagsledningen och annan personal, och som utformats för att ge en rimlig försäkran om att bolagets mål uppnås vad gäller ändamålsenlig och effektiv verksamhet, tillförlitlig finansiell rapportering och efterlevnad av tillämpliga lagar och förordningar. I beskrivningen som följer behandlas främst de delar av den interna kontrollen som avser den finansiella rapporteringen. BESKRIVNING KONTROLLMILJÖ Basen för den interna kontrollen avseende den finansiella rapporteringen är kontrollmiljön där organisation, beslutsvägar, befogenheter och ansvar liksom den kultur som finns i företaget och som uttrycks i form av interna policies och riktlinjer utgör viktiga beståndsdelar. Micronics verksamhet bedrivs huvudsakligen vid ett driftsställe och bedöms därmed vara av en begränsad komplexitet. Detta leder i sin tur till att organisationen är enkel och överblickbar i sin struktur. Styrande dokument finns upprättade i form av arbetsordningar för styrelsen och styrelsens revisionsutskott samt instruktion för den verkställande direktören. Styrelsen har också fastställt riktlinjer när det gäller den externa rapporteringen av finansiell information. Instruktioner för attesträtt fastställs av styrelsen, redovisnings- och rapporteringsinstruktioner fastställs av företagsledningen. Styrelsen och företagsledningen har bedömt att det är betydelsefullt med en snabb och korrekt rapportering och därmed ställt krav på en stark ekonomifunktion. Bemanning och kompetensnivå följs av företagsledningen. En stark controllerverksamhet inom ekonomifunktionen säkerställer också att samtliga verksamhet er utvärderas och effektiviseras. Under 2006 påbörjades ett projekt, initierat av styrelsen, för att utveckla arbetet inom området intern kontroll. Detta arbete har fortsatt under 2007 och kommer även framledes att vara en del av förvaltningen. Ansvaret för att skapa processer med hög grad av intern kontroll ligger på respektive avdelningschef. Personal från respektive verksamhet deltar vid processgenomgångar som leds av ekonomifunktionen som ett led i att dokumentera och utvärdera väsentliga processer. RISKBEDÖMNING Bolaget har processer för riskbedömning och riskhantering på plats för att säkerställa att de risker som bolaget är utsatt för hanteras inom de ramar som ytterst fastställs av styrelsen. Företagsledningen analyserar fortlöpande verksamhetens affärsprocesser för utvärdering av effektivitet och risker. I detta arbete ingår att identifiera risker för felaktigheter i den finansiella rapporteringen. Även företagets stödprocesser, inklusive bokslutsprocessen analyseras. De mest kritiska affärsprocesserna samt de absolut största värdena, såväl tillgångar som affärs- och produktutveckling, finns i det svenska moderbolaget. Dessutom sker merparten av försäljningen i moderbolaget. Processer som bedömts vara av särskild vikt för Micronic avser försäljning, utveckling, tillverkning, bokslut och IT. Även processerna för inköp och betalningar har under 2007 bedömts som väsentliga och därför omfattats av en utvärdering. Riskerna för fel i den finansiella rapporteringen sammanställs och diskuteras i revisionsutskottet. En genomgång av riskområden görs även i styrelsen och då framför allt kopplat till diskussioner och fastställande av strategi och mål. KONTROLLAKTIVITETER De risker som identifierats avseende den finansiella rapporteringen hanteras genom ett antal identifierade kontrollåtgärder i verksamhetens processer. Många av processerna är dokumenterade och uppdater as och förbättras löpande. Verksamhetens art gör att varje extern affär följs noggrant och ekonomi avdelningen har djup insikt i processen. I kontrollstrukturen ingår också bland annat fastställda befogenheter, arbetsfördelning samt ledningens månatliga genomgång av finansiell information. INFORMATION OCH KOMMUNIKATION Micronic har informations- och kommunikationsvägar som syftar till att främja fullständighet och riktighet i den finansiella rapporteringen. Detta säkerställs genom att styr ande dokument i form av interna poli cies, riktlinjer och instruktioner avseende den finansiella rapporteringen gjorts tillgängliga och kända för berörd personal via företagets intranät samt genom kontinuerlig a informationsmöten med all personal. Personal från huvudkontoret besöker regelbundet dotterbolagen men också det omvända gäller, personal från dotter bolagen besöker huvudkontoret för att ytterligare öka kunskapen om processer och målsättningar samtidigt som ett informations- och erfarenhetsutbyte sker. Under 2007 har ett koncerngemensamt affärssystem implementerats i dotterbolagen i Japan och Sydkorea. Detta har medfört mera likartade processer samt ett stort erfarenhetsutbyte mellan personal inom koncernens bolag. UPPFÖLJNING Information om hur den interna kontrollen fungerar följs av företagsledningen. Styrelsen har fastställt att uppföljning av hur väl den interna kontrollen funger ar ska ske genom så kallade självutvärder ingar av de kritiska processerna. Under 2006 fastställdes i revisionsutskottet en plan för hur genomgångar av de mest kritiska processerna, med störst möjlig påverkan på bolagets finansiella ställning, ska ske över ett antal år. Planen ses årligen över för att identifiera eventuella förändringar, vilket kan leda till att nya prioriteringar görs. Efter en initial riskbedömning utifrån koncernens balans- och resultaträkning, 32 MICRONIC 2007

37 fastställs vilka processer som ska dokumenteras och bedömas under året. Personal från ekonomifunktionen går tillsammans med berörd personal igenom hur processen fungerar, flödet dokumenteras och därefter bedöms processens effek tivitet utifrån identifierade risker och kontrollaktiviteter med hjälp av självutvärdering, innebärande att personal inom respektive verksamhet får utvärdera den dokumenterade processen och ta ställning till identifierade risker och kontroller. Detta arbetssätt skapar en bred förståelse för betydelsen av intern kontroll och ansvaret för att utveckla processerna ligger kvar inom respektive verksamhet. Micronic har under 2007 dokumenterat och utvärderat processerna för betalningar, försäljning och inköp. Detta, tillsammans med de genomgångar som gjordes under 2006 av utveckling, tillverkning och bokslut samt IT-verksamheten, innebär att merparten av bolagets kritiska processer utvärderats. Ett par processer återstår att utvärdera på samma sätt under Därefter kommer en förvaltningsfas av uppdateringar av processerna att inledas. En annan del i uppföljningen är ekono miavdelningens besök hos dotterbolagen där genomgång sker av processer, dokumentation av kontrollaktiviteter och efterlevnad av koncerngemensamma policys och riktlinjer. Styrelsen fastställer och följer genom revisionsutskottet den utvärderingsprocess som sker. Revisionsutskottet har löpande kontakt med de externa revisorerna och tar del av de externa revisorernas genomgångar och synpunkter, vilket också bidrar till styrelsens samlade bild av den interna kontrollen. Styrelsen får månatligen ekonomiska rapporter och vid varje styrelsesammanträde behandlas bolagets och koncernens ekonomiska situation. Revisionsutskottet har inför de styrelsemöten då delårsrapporter fastställs analyserat och bedömt den finansiella informationen innan de fastställs av styrelsen. UTTALANDE Mot bakgrund av processer och struktur i enlighet med ovan, har styrelsen inte bedömt det som ändamålsenligt att etablera en särskild granskningsfunktion internrevision. Koncernöversikt Bolagsstyrningsrapport MICRONIC

38 Styrelse och revisor Göran Malm Född Styrelseordförande sedan september Styrelseledamot sedan Utbildning : Civilekonom. Övriga styrelseuppdrag : Ordförande, North Asia Strategic Holdings Ltd, Boathouse Ltd och Children s Medical Foundation, HongKong, Smartpay Jieyin Shanghai samt Celestix Networks Singapore. Ledamot, Samsung Electronics Co Ltd, Sydkorea, Elife Tokyo, Sourcebynet Singapore samt Dornier GmbH Singapore, ISA och Envac Stockholm. Tidigare anställningar : SVP, Dell Corporation SVP, General Electric Company VD och koncernchef, GE Medical Systems Asia Vice verkställande direktör, SKF Gästprofessor vid Handels högskolan i Göteborg Aktieinnehav i Micronic : 0. Christer Zetterberg Född Vice styrelseordförande. Styrelseordförande i Micronic Utbildning : Civilekonom. Övriga styrelseuppdrag : Ordförande, Nike Hydraulics. Vice ordförande, Swedeship AB. Ledamot, L E Lundbergföretagen AB, Bo Forssjö AB och Camfil AB. Ledamot, Cloetta- Fazer AB. Medlem i IVA (Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademien). Tidigare anställningar : Verkställande direktör och koncernchef, AB Volvo Verkställande direktör och koncernchef, PK-Banken Verkställande direktör och koncernchef, Holmens Bruk Aktieinnehav i Micronic : Jörgen Centerman Född Styrelseledamot sedan Utbildning : Civilingenjör i elektroteknik. Övriga styrelseuppdrag : Ordförande, Dacke PMC. Ledamot, Telelogic, XPonCard, HMS Network, Kemetyl och Segulah. Tidigare anställningar : Verkställande direktör, ABB Olika chefsbefattningar, ABB Aktieinnehav i Micronic : 0. Lena Treschow Torell Född Styrelseledamot sedan Verkställande direktör för IVA (Kungliga Ingenjörs vetenskapsakademien). Utbildning : Fil. doktor i fysik, professor. Övriga styrelseuppdrag : Ledamot, Investor AB, SKF AB, SAAB AB och AB Ångpanneföreningen samt Stiftelsen Chalmers Tekniska Högskola. Tidigare anställningar : Forskningsdirektör, Joint Research Center, Europakommissionen, Bryssel Vice rektor, Chalmers Aktieinnehav i Micronic : Sven Löfquist Född Verkställande direktör och koncernchef i Micronic. Styrelseledamot sedan Styrelsesuppleant Utbildning : Civilingenjör i elektronik. Övriga styrelseuppdrag : Inga. Tidigare befattningar inom Micronic: Försäljnings- och marknadschef Vice verkställande direktör Aktieinnehav i Micronic : Personaloptioner : Sigrun Hjelmquist Född Styrelseledamot sedan Utbildning : Civilingenjör och licenciat i teknisk fysik. Övriga styrelseuppdrag : Styrelseordförande, Sight Executive Group, Styrelseledamot, Sandvik AB, Svenska Handelsbanken AB, EON Sverige AB, RAE Systems Inc (USA), Audiodev AB, Symsoft AB, Seamless Distribution AB och Silex AB. Tidigare anställningar: Investment Manager och en av grundarna i BrainHeart Capital AB Verkställande direktör för Ericsson Components AB Diverse befattningar inom Ericsson-koncernen Aktieinnehav i Micronic : Magnus Lindquist Född Styrelseledamot sedan Finansdirektör Autoliv. Utbildning : Ekonom. Övriga styrelseuppdrag : Ledamot, Alimak Hek Group AB, Tidigare anställningar: Ekonomidirektör Perstorp, Finansdirektör Stora Cell Group, Gävle, Aktieinnehav i Micronic : 0. Lars Nyberg* Nedanstående avser situationen den 17 september Född Styrelseordförande sedan 2004 fram till september Utbildning: Civilekonom. Övriga styrelseuppdrag: Ordförande, IBS. Ledamot, Autoliv, Snap-On Inc samt Datacard Inc. Tidigare anställningar: Ordförande och koncernchef, NCR och därefter enbart ordförande till Olika chefsbefattningar, Philips Electronics Aktieinnehav i Micronic: * Lars Nyberg lämnade ordförandeskapet och styrelsen den 18 september 2007 på grund av sitt nya uppdrag som VD och koncernchef i TeliaSonera. Revisor Anders Malmeby Född Revisor i Micronic sedan Auktoriserad revisor, KPMG Bohlins AB. Övriga uppdrag : IBS, Metro International, NOTE och Fujitsu Siemens Computers. 34 MICRONIC 2007

39 Koncernöversikt Styrelse och revisor Bakre raden från vänster: Christer Zetterberg, Magnus Lindquist, Sven Löfquist, Jörgen Centerman. Främre raden från vänster: Sigrun Hjelmquist, Göran Malm, Lena Treschow Torell. MICRONIC

40 Ledningsgrupp och dotterbolagschefer Sven Löfquist Född Verkställande direktör och koncernchef. Anställd Utbildning : Civilingenjör i elektronik. Tidigare befattningar : Försäljnings- och marknadschef och Vice verkställande direktör inom Micronic. Aktieinnehav i Micronic : Personaloptioner: Johan Åman Född Chef för forskning och utveckling. Anställd Utbildning : Licentiat i teknisk fysik. Tidigare befattningar : Produktchef bildskärmar och chef för system- och applikationsutveckling inom Micronic. Aktieinnehav i Micronic : Personaloptioner: Tomas Carlsson Född Chef för produktion. Anställd Utbildning : Civilingenjör i industriell ekonomi. Tidigare befattningar : Fabrikschef och Product Area Manager Inköp, Ericsson AB. Aktieinnehav i Micronic : 0. Personaloptioner: Jonas Hasselberg Född Chef för produktledning. Anställd Utbildning : Civilingenjör i teknisk fysik. Tidigare befattningar : Chef global produktledning av Windows Mobile, Microsoft Corp Aktieinnehav i Micronic : 243. Personaloptioner: Carl-Johan Blomberg Född Finansdirektör. Anställd Utbildning : Civilekonom. Tidigare befattningar : Finansdirektör inom Alfa- Laval, Procordia, Pharmacia och Net Insight. Aktieinnehav i Micronic : 0. Personaloptioner: Ulf Sundström Född Försäljningsdirektör. Anställd Utbildning : Civilingenjör i teknisk fysik. Tidigare befattningar : Chef för försäljning och kundsupport inom Micronic. Area Manager, försäljning Japan och Tyskland, ABB. Aktieinnehav i Micronic : Personaloptioner: Charlott Samuelsson Född Chef för verksamhetsutveckling. Anställd Utbildning : Licentiat i teknisk elektronfysik. Tidigare befattningar : Chef för system- och applikations utveckling inom Micronic. Aktieinnehav i Micronic : Personaloptioner: Kjell Bohlin Född Chef för eftermarknad Anställd Utbildning : Teknologie doktor i elektronik. Tidigare befattningar : Vice verkställande direktör och General Manager för Ericsson Microelectronics. R & D chef för Infineon Technologies Sweden. Aktieinnehav i Micronic : Personaloptioner: Håkan Färdig * Född Personaldirektör Utbildning : Akademisk utbildning inom organisation och ledarskap. Tidigare befattningar : Country HR Manager, GE Healthcare Sverige. HR Manager, Getinge. Country HR Manager, Sun Microsystems. * Personaldirektör sedan 1 januari Ingår i företagets ledningsgrupp. DOTTERBOLAGSCHEFER Från vänster: Masashi Tsutsui, Manny Ferreira, Charles (Changhee) Lee. Masashi Tsutsui Född Verkställande direktör för Micronic Japan K. K. Anställd Utbildning : Civilekonom. Tidigare befattningar : General Manager, Nuclear Power Department, Energy Division inom Marubeni. Aktieinnehav i Micronic : 0. Manny Ferreira Född Verkställande direktör för Micronic Laser Systems Inc., USA. Anställd Utbildning : Civilingenjör. Tidigare befattningar : Finansdirektör, Portal Bay. Verksamhetschef, Ultra-Beam Lithography. Aktieinnehav i Micronic : 0. Charles (Changhee) Lee Född Verkställande direktör för Micronic Laser Systems Korea Co., Ltd. Anställd Utbildning : Elektroingenjör. Tidigare befattningar : Vice President Taihan Metra Co., Ltd. President Toshiba Engineering Center Co., Ltd. Servicechef GE Healthcare Korea. Aktieinnehav i Micronic : MICRONIC 2007

41 Koncernöversikt Ledningsgrupp och dotterbolagschefer Ulf Sundström Sven Löfquist Carl-Johan Blomberg Jonas Hasselberg Charlott Samuelsson Tomas Carlsson Johan Åman Kjell Bohlin MICRONIC

42 Flerårsöversikt MSEK * 2002* 2001* Orderingång Resultaträkning Nettoomsättning 523, , ,8 839,5 428,0 496,1 699,3 Rörelseresultat 290,8 122,6 172,4 125,5 193,9 89,7 17,1 Finansnetto 3,3 3,7 6,6 5,2 0,1 3,0 7,6 Resultat före skatt 287,5 126,2 165,8 120,3 193,8 86,7 9,5 Skatt 80,0 33,3 48,4 11,9 35,1 23,3 2,4 Årets resultat 207,5 92,9 117,4 108,4 158,7 63,4 7,1 Balansräkning Anläggningstillgångar 413,4 482,8 606,1 718,0 663,4 432,4 244,6 Varulager 333,6 353,3 357,7 339,3 295,3 327,7 279,5 Övriga fordringar 309,0 245,8 345,1 208,3 94,3 229,2 257,0 Likvida medel 450,7 627,8 561,9 306,2 587,6 287,1 552,4 Summa tillgångar 1 506, , , , , , ,5 Eget kapital 907, , ,3 907,9 798,4 631,4 697,2 Räntebärande skulder 246,5 295,7 359,8 383,7 512,5 451,2 437,6 Övriga skulder 352,7 304,2 485,7 280,2 329,7 193,8 198,7 Summa eget kapital och skulder 1 506, , , , , , ,5 Sysselsatt kapital 1 154, , , ,6 991,0 762,5 816,0 Räntebärande nettoskuld 204,2 332,1 202,1 77,5 390,0 156,0 434,9 Kapitalomsättning, gånger 0,4 0,9 1,0 0,7 0,5 0,6 0,9 Kassaflöde och likviditet Kassafl öde från den löpande verksamheten 77,3 219,0 323,5 11,0 141,0 97,0 7,0 Kassafl öde från investeringsverksamheten 44,6 97,4 40,3 137,6 228,9 180,6 152,2 Kassafl öde efter investeringar, före fi nansiering 121,9 121,6 283,2 148,6 87,9 277,6 145,2 Kassafl öde från fi nansieringsverksamheten 54,4 50,9 29,0 131,6 390,3 175,4 152,2 Nyckeltal Bruttomarginal, % 29,3 54,3 54,4 55,8 38,4 47,8 56,2 Rörelsemarginal, % 55,6 10,2 13,5 15,0 45,3 18,1 2,4 Justerad rörelsemarginal, % 40,2 18,2 22,3 5,2 86,0 44,2 2,4 Vinstmarginal, % 55,0 10,5 13,0 14,3 45,3 17,5 1,4 Soliditet, % 60,2 64,9 54,8 57,8 48,7 49,5 52,3 Avkastning på sysselsatt kapital, % 21,6 9,8 13,3 11,5 21,2 9,4 4 Avkastning på eget kapital, % 20,6 8,7 12,2 12,7 22,2 9,5 1 * Siffror för 2003 och bakåt har inte räknats om i enlighet med IFRS. Skillnaderna består främst av tillämpningen av IAS 16 (komponentavskrivningar) samt IAS 39 (säkrings redovisning). 38 MICRONIC 2007

43 MSEK * 2002* 2001* FoU FoU-utgifter 198,4 221,7 198,7 258,5 282,3 311,0 230,0 FoU-kostnader 279,0 318,5 310,9 176,4 123,5 185,2 214,7 FoU-kostnader/omsättning, % 53,3 26,5 24,4 21,0 28,9 37,3 30,7 FoU-utgifter/omsättning, % 37,9 18,4 15,6 30,8 65,9 62,7 32,9 Aktiverade utgifter för utveckling 34,1 32,4 17,0 117,6 174,3 129,7 Avskrivningar på aktiverade utgifter för utveckling 114,7 129,2 129,2 35,5 Finansiella rapporter Data per aktie Antal aktier vid årets slut, miljoner 39,2 39,2 39,2 39,2 39,2 19,2 19,2 Genomsnittligt antal aktier, miljoner 39,2 39,2 39,2 39,2 28,4 19,2 19,1 Genomsnittligt antal aktier efter utspädning, miljoner 39,2 39,2 39,3 40,2 30,8 21,8 21,0 Börskurs per den 31 december, kronor 32,20 77,00 113,00 66,75 83,50 41,00 191,00 Utdelning per aktie, kronor Före utspädning Resultat per aktie (beräknas på genomsnittligt antal), kronor 5,30 2,37 3,00 2,77 5,59 3,30 0,37 Eget kapital per aktie (beräknas på genomsnittligt antal), kronor 23,17 28,34 26,18 23,18 28,12 32,86 36,50 Kassafl öde per aktie (beräknas på genomsnittligt antal), kronor 4,50 1,81 6,49 7,15 10,65 13,81 12,24 P/E-tal (beräknas på antal aktier vid årets slut) neg neg neg 516 Kurs/eget kapital (beräknas på antal aktier vid årets slut), kronor 1,39 2,72 4,32 2,88 4,10 1,25 5,26 Efter utspädning Resultat per aktie (beräknas på genomsnittligt antal aktier), kronor 5,30 2,37 2,99 2,70 5,59 3,30 0,32 Eget kapital per aktie (beräknas på genomsnittligt antal aktier), kronor 23,17 28,34 26,10 22,58 28,12 32,86 57,00 Kassafl öde per aktie (beräknas på genomsnittligt antal), kronor 4,50 1,81 6,47 6,97 9,82 12,17 11,13 P/E-tal (beräknas på antal aktier vid årets slut) neg neg neg 596 Kurs/eget kapital (beräknas på antal aktier vid årets slut), kronor 1,39 2,72 4,32 2,89 4,10 1,25 3,30 * Siffror för 2003 och bakåt har inte räknats om i enlighet med IFRS. Skillnaderna består främst av tillämpningen av IAS 16 (komponentavskrivningar) samt IAS 39 (säkringsredovisning). KOMMENTARER TILL KONCERNENS FLERÅRSÖVERSIKT Resultaträkningen Koncernen verkar som utrustningsleverantör till elektronikindustrin och styrs av dessa företags investeringsplaner. Sedan 1999 levererar Micronic system för både bildskärms- och halvledartillämpningar. Trots dessa två ben svänger försäljningen kraftigt till följd av tillgänglig kapacitet på respektive marknad. Koncernens försäljning av eftermarknadsprodukter och tjänster ökar i omfattning och absoluta tal. Bruttomarginalen påverkas i hög utsträcning av både volymer och produktmix. Under år med lägre volymer påverkas också bruttomarginalen negativt av den relativt större påverkan av fasta kostnader för produktionsenheten samt av indirekta produktionsrelaterade kostnader och under 2007 uppgick bruttomarginalen till 29 procent. Det är ett prioriterat mål att år 2008 återigen nå en bruttomarginal på minst 50 procent. Koncernens långsiktiga mål är att nå en rörelsemarginal överstigande 15 procent. Detta är ett fi nansiellt mål som bolaget bara nått under de två åren 2005 och 2006 då omsättningen översteg 1 miljard kronor. Koncernens kostnader för forskning och utveckling är höga och tar en stor del av försäljningsintäkterna i anspråk. Koncernens kostnader för forskning och utveckling består av dels rena utgifter och dels av avskrivningar på tidigare aktiverad utveckling. Under den senaste sjuårsperioden har de genomsnittliga utgifterna för forskning och utveckling uppgått till 243 MSEK årligen, medan de redovisade kostnaderna uppgått till 230 MSEK årligen. Sedan 2002 har bolaget i enlighet med gällande redovisningsregler aktiverat 505 MSEK i balansräkningen avseende utvecklingsprojekt. Sedan 2004 redovisar bolaget avskrivningar på tidigare aktiverad utveckling som en utvecklingskostnad och de totala avskrivningarna under de senaste fyra åren uppgår till 409 MSEK. Investeringar och fi nansiering Koncernen har under de senaste sju åren gjort investeringar på totalt cirka 880 MSEK, varav 505 MSEK avser aktiverade utvecklingsprojekt. I övrigt avser investeringarna framför allt fastigheten i Täby samt därtill hörande tillverkningsutrustning, datorer och inventarier. Under 2003 gjorde Micronic en företrädesemission, vilken resulterade i ett tillskott på 316 MSEK. Nyemissionen gjordes för att fi nansiera forskning och utveckling främst inom satsningen på halvledartillämpningar. Koncernen har även fi nansierat verksamheten tidigare genom ett konvertibelt förlagslån från ASML uppgående till 320 MSEK. Detta återbetalades under Samma år erhölls ett förskott på framtida royalties från ASML, allt i enlighet med avtal mellan bolagen om visst utvecklingssamarbete. MICRONIC

44 Förvaltningsberättelse Styrelsen och verkställande direktören för Micronic Laser Systems AB (publ.) org nr , med säte i Täby, avger härmed årsredovisning och koncernredovisning för räkenskapsåret 1 januari december Avgivande Informationen i denna årsredovisning är sådan som Micronic ska offentliggöra enligt lagen om värdepappersmarknaden. Micronic har offentliggjort delårsrapporten för fjärde kvartalet samt helårsrapporten. Informationen lämnades för offentliggörande den 28 januari 2008 kl 08.00, genom pressmeddelande och genom webbplatsen Även årsredovisningen i sin helhet har offentliggjorts genom pressmeddelande och på webbplatsen den 12 mars 2008 kl Verksamheten Micronic utvecklar, tillverkar och marknadsför extremt noggranna laserbaserade mönsterritare. Systemen används av världens ledande elektronikföretag i tillverkningen av bildskärmar och halvledarchip samt för elektronisk kapsling av halvledarkretsar. Fotomaskerna är nyckelkomponenter vid massproduktion av bildskärmar och halvledarkomponenter. Micronic tillverkar även mätsystem för bildskärmsfotomasker. Försäljningen sker framför allt till Asien där cirka 80 procent av kunderna och de installerade systemen finns. Micronic-aktien är sedan mars 2000 börsnoterad och listas sedan oktober 2006 på OMX Nordic Exchange, Stockholmslistan, Mid Cap, Informations Technology. Koncernens organisation Koncernen omfattar moderbolaget Micronic Laser Systems AB samt de helägda dotterbolagen Micronic Japan K.K., Micronic Laser Systems Korea Co Ltd., Micronic Laser Systems, Inc., USA, Micronic Laser Systems Far East Co. Ltd. samt Micronic Treasury AB. Koncernens utveckling, tillverkning och marknadsföring bedrivs i moderbolaget. På de största marknaderna har koncernen byggt upp lokala organisationer i form av helägda dotterbolag, som ansvarar för service och kundsupport. De arbetar dessutom i nära samarbete med moderbolaget med marknadsföring, försäljning och installation. Micronic har också ett mindre dotterbolag i Taiwan och en filial i Kina. I Kina och Taiwan arbetar Micronic även via agent. Micronic Treasury AB har fungerat bland annat som förmedlare vid spridning av optionsprogram. Verksamheten i koncernen är organiserad i en funktionell organisation, som innebär att forskning och utveckling, produktion, marknadsföring och försäljning är gemensam för samtliga produkter. Förändringar i styrelse och koncernledning Lars Nyberg lämnade den 18 september 2007 styrelsen och ordförandeskapet i Micronic på grund av sitt uppdrag som VD och koncernchef i TeliaSonera. Styrelsen valde Göran Malm till styrelsens ordförande fram till årsstämman Göran Malm har varit styrelseledamot sedan Från den 1 januari 2008 har företagsledningen utökats med en person då Håkan Färdig anställts som personaldirektör. Personal Medelantalet anställda i koncernen uppgick 2007 till 416 (462), varav 301 (347) är verksamma i Sverige. Kvinnor utgör 17 (18) procent av medelantalet anställda i koncernen. Personalomsättningen under 2007 uppgick till 13 (6) procent. Vid årets slut var antalet anställda 413 (450) personer. Elektronikindustrin, där Micronic är verksam, kännetecknas av en mycket hög utvecklingstakt och nästan en tredjedel av koncernens anställda arbetar med forskning och utveckling. Micronic arbetar för att bredda och fördjupa kompetensen hos medarbetarna. En lönekartläggning, som gjordes under 2007, visar att lönerna sätts på ett tillfredsställande sätt, sett ur ett jämställdhetsperspektiv. Program för rörlig lön gäller alla anställda i koncernen. Under 2007 har företagsledningen omarbetat värderingarna för att skapa en samsyn och stärka organisationen. Under 2007 har man även arbetat intensivt med intern kommunikation, bland annat genom att ha frukostmöten i små grupper för anställda i Sverige och genom införandet av ett globalt månadsbrev. Under året har även en medarbetarundersökning genomförts, som en uppföljning av den som genomfördes Årets undersökning har omfattat samtliga anställda i koncernen. För en mera detaljerad beskrivning av hur Micronic ser sin roll som arbetsgivare hänvisas till medarbetare, miljö och samhälle på sidorna Ekonomisk översikt Under 2007 uppgick koncernens omsättning till 523 (1 204) MSEK. Den främsta orsaken till årets låga försäljningsnivå är den försvagning av bildskärmsmarknaden som Micronic upplevde redan under slutet av 2006 och som fortsatt under Orderingången uppgick under 2007 till 634 (604) MSEK. Vid utgången av 2007 uppgick orderstocken till 332 (200) MSEK. Rörelsemarginalen var för 2007 negativ. Micronics långsiktiga mål är en rörelsemarginal på 15 procent. Resultatet efter skatt uppgick för 2007 till 207 (93) MSEK, vilket motsvarar 5,30 (2,37) kronor per aktie. Koncernens nettokassaflöde under 2007 var negativt med 177 MSEK och likvida medel uppgick vid utgången av 2007 till 451 (628) MSEK. Koncernens investeringar 2007 uppgick till 45 MSEK och bestod till största delen av aktiverad utveckling. För ytterligare kommentarer till koncernens resultat och finansiella ställning hänvisas till sidorna Väsentliga händelser under 2007 Micronic erhöll order på: två mönsterritare för produktion av avancerade bildskärmsfotomasker, bland annat för nästa generations bildskärmstillverkning så kallad G10 en laserritare ur LRS-serien för produktion av bildskärmsfotomasker en laserritare FPS5100 för tillämpningar inom avancerad elektronisk kapsling en laserritare ur produktserien Omega för halvledartillämpningar ett mätsystem MMS för bildskärmsfotomasker en större uppgradering av ett tidigare levererat LRS-system Micronic introducerade Prexision-serien, mönsterritare med förbättrad bildkvalitet till nästa generations bildskärmstillverkning. Forskning och utveckling Kostnader för forskning och utveckling uppgick under 2007 till 279 (318) MSEK. De faktiska utgifterna för forskning och utveckling uppgick till 198 (222) MSEK. Rörelseresultatet belastas, förutom av dessa utgifter för forskning och utveckling, även av avskrivning av tidigare aktiverad utveckling med 115 (129) MSEK. Under 2007 har aktivering av nya utvecklingsprojekt skett med 34 (32) MSEK. För en mer detaljerad beskrivning av koncernens forsknings- och utvecklingsinsatser under 2007 samt för finansiella kommentarer hänvisas till sidorna respektive sidan MICRONIC 2007

45 Koncernens miljöarbete Micronic arbetar aktivt för att utveckla miljöarbetet. Företagets miljöpolicy bygger på målsättningen att arbeta för en hållbar utveckling med ansvar för personal, produkter och miljö. Under året har arbetet fortsatt med att tilllämpa delar av de instruktioner om miljöarbete som finns i standarden ISO Under 2007 har en handlingsplan upprättats med aktiviteter inriktade på miljövinster kombinerade med besparingar. Micronic har granskats och godkänts av tredje part enligt branchstandarden SEMI S2, som anger riktlinjer för miljö, hälsa och säkerhet för utrustning för halvledartillverkning. Sedan tre år tillbaka arbetar Micronic enligt en arbetsmiljöpolicy som bygger på att arbetsmiljö- och säkerhetsarbete ska genomsyra verksamheten. Företaget arbetar systematiskt och proaktivt för bästa möjliga sociala miljö och för att undvika skador och eventuella missförhållanden. Förutom incidentrapportering finns det en process som inleds med skyddsronder, där gruppchefer har ett ansvar att ta upp fel och problem som uppdagats. Under 2007 har arbetsmiljöarbetet främst varit inriktat på brandskydd, laser säkerhet, kemi- och gashantering samt ergonomi och belysning. För en mera utförlig beskrivning av Micronics arbete inom miljö och arbetsmiljö hänvisas till avsnittet medarbetare, miljö och samhälle på sidorna Bolagsstyrning Micronic tillämpar Bolagskoden. För en utförlig beskrivning av hur företaget hanterar bolagsstyrningsfrågor hänvisas till Bolagsstyrningsrapporten på sidorna Risker och riskhantering Koncernen är genom sin verksamhet utsatt för risker av både rörelse- och finansiell karaktär. För en beskrivning av identifierade risker och av hur företaget arbetar för att hantera identifierade risker hänvisas till beskrivningar på sidan Micronic-aktien Totalt antal utställda aktier är , utgivna i en serie. Varje aktie berättigar till en röst. Det finns inte några begränsningar i överlåtelsebarheten av aktier på grund av bestämmelser i bolagsordningen. Bolaget har en aktieägare, AMF, med ett innehav som vid utgången av 2007 uppgick till tio procent. Det finns personal som privat innehar aktier i bolaget, dock inte personalen som enhet genom exempelvis pensionsstiftelse eller liknande. Det finns inte några av bolaget kända avtal mellan aktieägare som innebär begränsningar i rätten att överlåta aktier. Det finns heller inte några avtal med bolaget som part och som får verkan, ändras eller upphör att gälla om kontrollen över bolaget ändras som en följd av ett offentligt uppköpserbjudande. Enligt bolagsordningen utses styrelseledamöter årligen vid årsstämman. Bolagsordningen innehåller inte restriktioner avseende tillsättande eller entledigande av styrelseledamöter eller avseende ändringar i bolagsordningen. Beslut ska fattas i enlighet med aktiebolagslagen. Det finns inte några avtal mellan bolaget och styrelseledamöter eller anställda som fastställer ersättningar om dessa säger upp sig, blir uppsagda utan skälig grund eller om deras anställning upphör som följd av ett offentligt uppköpserbjudande, annat än de överenskommelser mellan bolaget och ledande befattningshavare som redovisas i not 11 och som omfattar ett avgångsvederlag till VD på 18 månad er och för övriga ledande befattningshavare på 6 månader. Riktlinjer om ersättningar till ledande befattningshavare Micronic strävar efter att erbjuda en ersättning till ledande befattningshavare som är rimlig och marknadsmässig med avseende på förhållanden som är relevanta för respektive anställd. Grunden är en individuell ersättningsnivå baserad på prestation och koncernens finansiella ställning. Styrelsen kommer att föreslå årsstämman 2008 förslag till riktlinj er för ersättning till koncernledningen. Ersättningar till ledningen beslutas av styrelsen efter beredning av ersättningsutskottet. Den totala ersättningen består av fast lön, rörlig lön, pensionsförmåner samt övriga förmåner. Därutöver finns i anställningsvillkoren överenskommelser avseende avgångsvederlag. Den fasta lönen utgör grunden för ersättning och ska vara marknadsmässig för respektive anställd och avspegla det ansvar som respektive befattningshavare har. Lönenivåerna ses över årligen för att bibehålla marknadsmässighet. Den rörliga lönen ska ersätta ledningen efter uppnådd prestation. Till grund för den rörliga lönen ligger individuellt uppställda mål som fastställs av styrelsen årligen. Målen ska vara tydligt uppställda, mätbara och ange en maximal ersättningsnivå, för 2007 maximalt 75 procent av den fasta grundlönen. Målen fastställs av styrelsen. För 2007 har den rörliga ersättningen baserats till hälften på koncernens resultat och till hälften på individuellt uppställda mål. Årsstämman 2007 fastställde ett incitamentsprogram i form av ett personaloptionsprogram med löptid 2007/2012. Styrelsen beslutade om tilldelning till ledande befattningshavare, varvid verkställande direktören tilldelades optioner och övriga ledande befattningshavare optioner vardera. Samtliga pensionsförmåner är så kallade avgiftsbestämda, vilket innebär att företaget betalar en pensionspremie och har därutöver inget annat pensionsåtagande. Övriga förmåner utgörs av förmån av fri bil. Styrelsens förslag till årsstämman 2008 är att nuvarande principer för ersättningar till ledande befattningshavare bibehålls med undantag för det personaloptionsprogram som antogs Se också not 11. Händelser efter räkenskapsårets utgång Inom Micronic koncernen har det efter räkenskapsårets utgång inte inträffat några händelser som väsentligt påverkat bolaget finansiellt. Utsikter för 2008 Investeringar i utrustning för tillverkning av bildskärmar bedöms öka med 35 procent under 2008 (DisplaySearch, januari 2008). Detta förväntas leda till en ökad efterfrågan på fotomasker. Micronic bedömer att marknaden för mönsterritare utvecklas mot system med högre komplexitet och högre produktivitet. Micronic förväntar sig att över tiden sälja färre mönsterritare än tidigare, men till ett högre pris per system. De större affärerna med högre ordervärden kommer därför att kompensera det lägre antalet system. Marknaden för halvledarchip förväntas växa med 7 procent under 2008, medan investeringar i utrustning för tillverkning av chip förväntas minska med 5 procent (VLSI Research, januari 2008). Micronic bedömer att marknaden för Sigma kommer att öka när fotomaskvolymerna och krav et på kostnadseffektivitet för de mest avancerade tekniknoderna ökar. Äldre mönsterritare är kostsamma att underhålla och allteftersom dessa tas ur bruk skapas ett behov av ny kapacitet. Omega är väl positionerad för denna marknad och fortsätter att säljas för mogna tekniknoder. Styrelsens bedömning är att en återhämtning förväntas på marknaderna för mönsterritare från nuvarande låga nivå och därmed kommer försäljningen 2008 att överstiga 2007 samt att andra halvåret förväntas bli starkare än det första. Finansiella rapporter För förslag till disposition beträffande bolagets resultat, se sidan 71. MICRONIC

46 Risker och riskhantering Koncernens risker Micronics verksamhet och lönsamhet påverkas av en rad yttre och inre faktorer, vilka bolaget själv kan påverka i större eller mindre omfattning. Det pågår en kontinuerlig process för att identifiera alla förekommande risker samt bedöma hur respektive risk ska hanteras. Genom att utveckla det interna skadeförebyggandet och skadebegränsande arbetet samt genom att arbeta med att utveckla koncernens försäkringslösningar begränsas koncernens sammantagna risker och därmed kostnaderna för att hantera dessa. Rörelserelaterade risker Marknadsutveckling/konjunktur Koncernens försäljning är till stor del relaterad till investeringar inom elektronikindustrin. En fortsatt nedgång eller stagnation inom elektronikindustrin i allmänhet eller inom något av de specifika områden där koncern en är verksam kan få en betydande inverkan på verksamhet, resultat och finansiell ställning. För att minska effekterna av en sådan nedgång utvidgar Micronic produktutbudet för att på så sätt adressera flera tillämpningsområden. En eventuell nedgång för vissa tillämpningar kan då kompenseras av en växande efterfrågan inom andra områden. Micronic utvecklar även utbudet av kringutrustning och andra tjänster för att bli mindre beroende av direkt systemförsäljning. Med ett ökande antal system i drift hos kunder ökar marknaden för service och tilläggsförsäljning. Politiska risker Koncernen har huvuddelen av produktionen, liksom utvecklingen, förlagd till Sverige. De flesta av kunderna finns däremot i Asien, med tonvikt på Japan, Sydkorea, Taiwan samt till viss del även Kina. Dotterbolag finns etablerade i Japan, USA, Taiwan och Sydkorea där de erbjuder service och kundsupport samt bistår moderbolaget vid systemförsäljning. De länder där Micronic verkar bedöms i dagsläget inte innebära några avgörande politiska risker. Kunder Antalet företagsinterna och kommersiella fotomasktillverkare i världen är begränsat, vilket gör koncernen beroende av ett fåtal stora kunder. En fortsatt låg orderingång och försäljning till en kund kan få betydande effekt på koncernens resultat och ställning. Resultatet under en tidsperiod kan också påverkas av förskjutningar i tiden av leveranser av enskilda system, uppkomna som ett resultat av förändrade förutsättningar hos en kund. Utveckling Den tekniska utvecklingen är mycket snabb inom koncernens verksamhetsområden, vilket innebär en risk att de produkter som levereras inte uppfyller de av kunderna högt ställda teknikkraven. Micronic strävar efter att minimera dessa risker, bland annat genom kraftfulla satsningar inom teknisk utveckling för att på så sätt motsvara kundernas höga förväntningar och samtidigt genom en stark lokal närvaro tillhandahålla en mycket hög servicegrad. Micronic arbetar ofta i nära samarbete med kunderna vid framtagandet av nya tillämpningar. Micronic arbetar i framkanten av den tekniska utvecklingen, vilket innebär en risk att vissa utvecklingsinsatser inte leder till kommersiella produkter eller att kostnaden för att ta fram en lösning blir svår att förutse. Leverantörer Vissa av de kritiska komponenter som ingår i koncernens system utvecklas och säljs av ett begränsat antal leverantörer. Micronic arbetar kontinuerligt med att utvärdera alternativa leverantörer av kritiska komponenter som uppfyller de kvalitets- och effektivitetskrav som Micronic ställer. Produktansvar och immateriella rättigheter Genom sin verksamhet ikläder sig Micronic normalt produktansvar, vilk et innebär person- och egendomsskador orsakade av Micronics system hos kund eller annan tredje part skulle kunna leda till att anspråk ställs på Micronic. För denna typ av risker har Micronic tecknat normala försäkringar, varmed risken bedöms vara begränsad. Micronics framgångar är också beroende av koncernens förmåga att skydda affärshemligheter. Micronic utnyttjar olika tillvägagångssätt för att skydda konfidentiell information. För att minska Micronics risker inom det immaterialrättsliga området pågår det ett kontinuerligt arbete för att genom patent och licensavtal säkra användandet av ny innovativ teknik. En målmedveten strategi för att tidigt identifiera och skydda uppfinningar med patentansökningar, kombinerat med analyser av de immaterialrättsliga förutsättningarna för olika produkter, minskar bolagets sårbarhet. Egendomsrisker Genom sin verksamhet med bland annat stor produktion och utveckling i egen fastighet utsätts Micronic även för traditionella egendomsrisker, såsom till exempel brand- och vattenskador, stöld och förmögenhetsbrott med mera, vilket skulle kunna leda till allvarliga driftsstörningar. Koncernen har ett försäkringsskydd för dessa typer av skador, såsom avbrottsförsäkring och egendomsförsäkring. Micronic arbetar även skadeförebyggande, bland annat vad gäller byggnadsinstallationer och processer. Exempel på detta är att alla medarbetare genomgått brandsäkerhetsutbildning och övningar sker med jämna mellanrum. Micronic har under 2007 utarbetat en katastrofplan för ett snabbt agerande och begränsning av eventuell skada. Micronic har även en sedvanlig styrelseansvarsförsäkring omfattande styrelse och ledande befattnings havare samt de i koncernen ingående dotterbolagen. Finansiella risker Med finansiella risker avses fluktuationer i koncernens resultat och kassaflöde till följd av förändringar i valutakurser, räntenivåer, kreditrisker samt upplåningsrisker. Som stöd för hanteringen av de finansiella riskerna finns en finanspolicy, vilken utgör ett ramverk av riktlinjer och regler för hante r- ingen av finansiella risker. Policyn som fastställs av styrelsen revideras årligen. Målsättningen med koncernens finansverksamhet är att säkerställa koncernens finansieringsbehov så kostnadseffektivt som möjligt och att minska effekterna av snabba valutaförändringar på det redovisade resultatet och kassaflödet. Koncernens finansverksamhet är koncentrerad till moderbolagets finansavdelning. Valutarisk Micronics enskilt största finansiella risk är valutarisken. Koncernens fakturering sker nästan uteslutande i utländsk valuta (se tabell). Den genomsnittliga kursen för japanska yenen har under 2007 försvagats med 9 procent och den amerikanska dollarn med 8 procent mot den svenska kronan. Om 2007 års försäljning avräknats med 2006 års genomsnittliga valutakurser hade det redovisade rörelseresultat varit cirka 47 miljoner kronor högre. 42 MICRONIC 2007

47 Försäljningen består av ett relativt begränsat antal system med vanligtvis lång leveranstid, det vill säga tiden mellan erhållen order och leverans. Försäljningen av service utförs och faktureras lokalt av dotterbolagen. Merparten av koncernens kostnader uppstår i svenska kronor (SEK). Valutarisken kan klassificeras dels som en omräkningsexponering vid omräkning av de utländska dotterbolagens bokslut, dels en transaktionsexponering. Valutaterminer samt lån/placeringar används för att minska exponeringen i utländsk valuta. Den del av det sysselsatta kapitalet i de utländska dotterbolagen som lånefinansieras, finansieras i lokal valuta. För att minska transaktionsexponeringen tecknas valutaterminsavtal för kontrakterade flöden med god förväntad precision i leveranstidpunkt. Valutasäkringen görs i enlighet med den av styrelsen fastställda policyn. Kontrakterade flöden utgörs av erhållna order. Hur stor andel av det kontrakterade flödet som valutasäkras är till viss del avhängigt osäkerhetsfaktorn i leveranstidpunkt. I takt med att leveranstidpunkten kommer närmare i tiden ökar Micronic andelen säkringar för respektive kontrakterat inflöde. Prognostiserade flöden som inte omfattas av underliggande order samt omräkningsexponering valutasäkras inte. KONCERNENS INTÄKTER OCH KOSTNADER I VALUTOR Valuta Andel av intäkter, % Andel av kostnader, % Snittkurs 2007 Snittkurs 2006 JPY ,0574 0,0635 USD ,7607 7,3766 EUR 0 6 9,2481 9,2549 SEK 0 73 KRW 5 3 0, , Effekten av en förändring av valutakurserna, JPY resp USD, med 10 procent skulle med 2007 års volymer påverka rörelseresultatet under 2008 med cirka 52 miljoner kronor. Ränterisk Micronic är utsatt för ränterisker. Ränterisken definieras som risken för den värdeförändring på ett räntebärande instrument som en förändring av det allmänna ränteläget skulle ge upphov till och den därmed sammanhängande kassaflödesrisken då en höjning av ränteläget även innebär ett större kassamässigt utflöde. Ränterisken är begränsad då placeringar ska göras i överensstämmelse med likviditetsplaner, innebärande att placeringar ska kunna innehas till förfall, dock med den begränsningen att ingen placering ska överstiga sex månader. Under 2007 har inte några placeringar i riskbärande papper gjorts. Koncernens upptagna lån består framför allt av fastighetslån knutna till den egna fastigheten i Täby samt av lån relaterade till rörelsen i de utländska dotterbolagen. Ränterisken i koncernen avseende finansiella skulder anses vara begränsad och finansiella instrument används inte för att begränsa effekten av en negativ utveckling av marknadsräntorna. Koncernens lån omfattas av avtal med olika långa förfallo- och räntebindningstider och löper med delvis fast och delvis rörlig ränta för att uppnå en lämplig mix av villkor för att därmed optimera kostnad och begränsa ränterisken. Om den rörliga räntan under 2008 skulle förändras med en procentenhet, skulle de totala räntekostnaderna för lånen öka med cirka 70 TSEK och avser i sin helhet fastighetslån i moderbolaget. I not 26 finns en sammanställning över koncernens räntebindningstider på lån. Kreditrisk Genom sin verksamhet är Micronic även utsatt för kreditrisker. Kreditrisken delas upp i risker hänförliga till försäljningen till kunder samt derivattransaktioner i samband med likviditetshanteringen. I samband med försäljning uppstår en kundkreditrisk, innebärande att koncernens kunder inte uppfyller sina åtaganden i form av betalning av kundfakturor. Micronic säljer ett fåtal system till ett relativt begränsat antal kunder, framför allt i Asien, vilket innebär en koncentration av risken. Kunderna är stora tillverkare av fotomasker och Micronics system utgör en mindre del i en större tillverkningsanläggning. Kunderna är oftast väl kända då de funnits länge på marknaden och har god kreditvärdighet. På grund av att även antalet leverantörer av tillverkningsutrustning är få har Micronic långa affärsrelationer med kunderna. Bland annat för att minimera kundkreditriskerna arbetar Micronic intensivt med att i så hög utsträckning som möjligt erhålla förskottsfinansiering från kunderna. Vid affärer med nya kunder eller inom nya geografiska områden motverkas kreditrisken genom att Micronic begär remburser eller andra säkerheter. Micronic har också alltid haft mycket låga kreditförluster. En form av kreditrisk utgörs av motpartsrisk, vilket innebär att motparten, ett finansiellt institut, inte kan fullgöra sina förpliktelser vid förfallotidpunkten. Micronic gör endast derivataffärer med motparter av hög kreditkvalitet, vilket innebär de största bankerna i Sverige. Likviditetsrisk Placeringar av överskottslikviditet ska göras utan att koncernen ikläder sig någon betydande likviditetsrisk, dvs överskottslikviditet ska enligt gällande policy placeras på bank eller i annat räntebärande instrument med minst kreditrating A1/P1/K1. Anledningen är att en placering ska kunna lösas in med kort varsel och på så sätt minska den likviditetsrisk som uppstår i samband med en placering. Under 2007 har inte några placeringar i räntebärande papper gjorts. Micronic följer moderbolagets och koncernens likviditet genom att kontinuerligt sammanställa likviditetsprognoser på såväl kort som längre sikt som underlag för beslut om eventuell upplåning eller placering. Likviditetsprognoserna, som bland annat uppdateras med information om förväntade inbetalningar från maskinförsäljningen, utgör också underlag för att öka andelen valutasäkrade kontrakterade flöden ju närmare leveranstidpunkten man kommer. Finansiella rapporter MICRONIC

48 Koncernen RESULTATRÄKNINGAR TSEK Noter Nettoomsättning Kostnad sålda varor Bruttovinst Övriga rörelseintäkter Forskning och Utveckling Försäljningskostnader Administrationskostnader Övriga rörelsekostnader Rörelseresultat 6, 7, 8, 11, Finansiella intäkter Finansiella kostnader Finansnetto Resultat före skatt Skatt Årets resultat Resultat per aktie, före och efter utspädning, SEK 5,30 2,37 Genomsnittligt antal aktier före och efter utspädning, tusental KOMMENTARER TILL KONCERNENS RESULTATRÄKNINGAR Orderingång och orderstock Orderingången för 2007 uppgick till 634 (604) MSEK. Av den totala orderingången svarade eftermarknaden för 186 (176) MSEK, medan orderingången för system stod för 448 (428) MSEK. Under 2007 erhöll Micronic order på 6 (8) system, av vilka 4 (3) avser system för bildskärmstillämpningar, 1(2) avser system för halvledartillämpningar och 1 (3) system avser tillämpningar inom elektronisk kapsling. Orderstocken uppgick vid årets utgång till 332 (200) MSEK och omfattar enbart system. I orderstocken finns system med beräknad leverans under 2008 och Försäljning Nettoomsättningen för 2007 uppgick till 523 (1 204) MSEK, en kraftig nedgång jämfört med Av försäljningen stod försäljningen av service- och andra eftermarknadsprodukter för 186 (176) MSEK. Försäljningen har påverkats kraftigt av framför allt en negativ utveckling på bildskärmsmarknaden, vilken påbörjades under andra halvåret 2006 som en följd av den överkapacitet som då byggts upp. På halvledarmarknaden kom inte den förväntade uppgången under 2007 utan flera kunder aviserade istället framskjutna investeringsplaner. Eftermarknaden fortsätter att få ökad betydelse för Micronic i takt med att den installerade basen av system utökas samtidigt som en utveckling sker av eftermarknadsprodukter års systemförsäljning uppgick till 338 (1 027) MSEK och utgjordes av 4 (9) system för bildskärmstillämpningar, 1 (4) system för halvledartillämpningar och 3 (2) system för tillämpningar inom elektronisk kapsling. All systemförsäljning har under 2007 levererats till kunder i Asien. Motsvarande siffra för 2006 var 98 procent. Rörelsens kostnader Rörelsens kostnader uppgick under 2007 till 814 (1 082) MSEK, varav kostnad en för sålda varor uppgick till 370 (550) MSEK. Bruttoresultatet uppgick för helåret 2007 till 153 (654) MSEK, vilket motsvarar en bruttomarginal på 29 (54) procent. Under fjärde kvartalet uppgick bruttomarginalen till 31 (53) procent. Bruttovinsten belastas av direkta kostnader för levererade varor och tjänster, inklusive kostnader för upptagning av systemen hos kund samt av kostnader för en garantiperiod. Samtliga bedömda kvarvarande kostnader tas hänsyn till i samband med leverans och resultatavräkning av ett system. Förutom dessa direkta kostnader belastas bruttovinsten av vissa fasta kostnader för produktionsavdelningen samt i vissa fall av indirekta produktions- och logistikrelaterade kostnader. Under fjärde kvartalet 2007 har nedskrivningar i lagret gjorts med cirka 14 MSEK. Nedskrivningarna har gjorts avseende delar tillhöriga produkter som inte längre marknadsförs. Även kostnader för vissa kund- och teknikrelaterade aktiviteter tas löpande inom denna funktion. Beroende på volymer och produktmix kan bruttovinsten, och därmed bruttomarginalen, variera över tiden och även mellan enstaka kvartal. Under ett år som 2007, med låg försäljning, påverkas också bruttomarginalen mer negativt av de kostnader av fast karaktär som tas inom ramen för kostnad sålda varor. Forskning och utveckling under 2007 Kostnader för forskning och utveckling har belastat årets rörelseresultat med 279 (318) MSEK. De faktiska utgifterna för forskning och utveckling uppgick under året till 198 (222) MSEK. Rörelseresultatet belastas, förutom av dessa utgifter för forskning och utveckling, även av avskrivningar av aktiverad utveckling med 115 (129) MSEK. Under 2007 har aktivering av nya utvecklingsprojekt skett med 34 (32) MSEK. En individuell prövning sker av samtliga utvecklingsprojekt för att bedöma om kriterierna är uppfyllda då aktivering ska göras i balansräkningen. Avskrivningar av aktiverad utveckling påbörjas när utvecklingsprojektet avslut as, vilket sker i samband med att intäkter börjar genereras, det vill säga i samband med leverans av ett första system i en ny produktserie. Under fjärde kvartalet 2007 har avskrivningarna på aktiverad utveckling minskat då de aktiverade utvecklingskostnaderna för Sigma var fullt avskrivna. Avskrivningar på andra avslutade utvecklingsprojekt har samtidigt påbörjats, dock i mindre omfattning än för Sigma. Under 2007 har Micronics forsknings- och utvecklingsverksamhet främst inriktats på att färdigställa nya produkter för leverans till kund samt på att ytterligare stärka produktionsstabiliteten i befintliga system. Utvecklingen av produktserien Prexision-8 har avslutats och lett till en produkt med väsentligt bättre prestanda, produktivitet och stabilitet. Micronic har utvecklat och leve- 44 MICRONIC 2007

49 rerat de första systemen i FPS-serien. Sigma7500-II lanserades under Sigma har även utvecklats med en helautomatiserad laddmodul som gör att Sigma är den första mönsterritaren som tagits i produktion i ett helautomatiserat och fjärrstyrt produktionsflöde. Micronic har också fortsatt ett kontinuerligt utvecklingsprojekt för att förbättra mönsterritarnas produktionsstabilitet, mätt antingen i upptid eller i produktionsutbyte, vilket anger andelen godkända fotomasker efter slutlig bearbetning. Som ett resultat av detta arbete har den genomsnittliga upptiden på Micronics system i fält förbättrats. För en mera ingående beskrivning av de forsknings- och utvecklingsinsatser som bedrivits under 2007 hänvisas till sidan 24. Försäljning och administration Kostnaderna för försäljning uppgick under 2007 till 49 (112) MSEK. Provisionskostnaderna uppgick till 11 (55) MSEK, vilket motsvarar 3 (5) procent av systemförsäljningen. Försäljningskostnaderna har minskat som ett resultat av att en större del av försäljningsaktiviteterna sköts i egen regi inom koncernen, istället för som tidigare genom agenter, samt genom 2007 års lägre volymer. Administrationskostnaderna uppgick 2007 till 103 (81) MSEK. De ökade administrationskostnaderna förklaras av effekten av en delvis ny organisation, med bland annat en mer kraftfull satsning inom produktledning. Dessa kostnader för produktledning, som under 2007 uppgick till 38 MSEK, redovisades tidigare inom utvecklings- respektive försäljningsfunktionerna. Administrationskostnaderna har under 2007 också belastats med kostnaderna för det av årsstämman antagna personaloptionsprogrammet, vilket löper fram till De totala kostnaderna för personaloptionsprogrammet beräknas uppgå till cirka 15 MSEK, vilka ska periodiseras fram till och med första kvartalet Under 2007 har resultatet belastats med cirka 4,5 MSEK avseende personaloptionsprogrammet. Övriga kostnader uppgick under 2007 till 13 (20) och posten består till största delen av valutakursdifferenser. Övriga kostnader belastas också av kostnaden för utrangering av ett egenutvecklat utvecklingssystem som inte längre används i verksamheten. Rörelseresultat Koncernens rörelseresultat för 2007 uppgick till 291 (123) MSEK. Rörelseresultatet påverkas av aktiveringar av utvecklingskostnader samt av avskrivningar på tidigare aktiverade utvecklingskostnader. Justerat för dessa nettoavskrivningar uppgick rörelseresultatet för 2007 till 210 (220) MSEK. Det negativa rörelseresultatet förklaras av en väsentligt lägre försäljning under 2007 till en lägre bruttomarginal. De åtgärder som vidtagits för att minska kostnaderna har haft avsedd effekt men kan endast delvis kompensera dessa båda resultatförluster. Skatt Koncernens resultat före skatt uppgick för 2007 till 288 (126) MSEK. Skatteeffekten i koncernen uppgick till 80 ( 33) MSEK. Av den redovisade skatten avser cirka 6 ( 6) MSEK aktuell skatt som uppstått i de utländska dotter bolagen, medan resterande del avser uppskjuten skatt. Resultatet före skatt i moderbolaget uppgick för 2007 till 221 (211) MSEK. Skillnaden i resultat före skatt mellan koncernen och moderbolaget förklaras till stor del av att utvecklingskostnader redovisas löpande i moderbolaget i den takt de uppstår medan vissa utvecklingskostnader i koncernen aktiveras i balansräkningen för att senare kostnadföras som avskrivningar. Utgående ackumulerade förlustavdrag i moderbolaget uppgick vid årets slut till 247 (30) MSEK och bedöms i sin helhet kunna utnyttjas mot kommande skattemässiga överskott i moderbolaget. Årets resultat och resultat per aktie Koncernens resultat efter skatt uppgick för helåret 2007 till 207 (93) MSEK. Det totala antalet utestående aktier var vid årets slut I det av årsstämman beslutade personaloptionsprogrammet kan antalet aktier ökas med maximalt till Resultatet per aktie före och efter utspädning, beräknat på genomsnittligt antal aktier under 2007 ( ) uppgick till 5,30 (2,37). Genomsnittligt antal aktier har inte påverkats av någon utspädningseffekt då koncernen visar förlust samtidigt som börskursen understiger optionsprogrammets lösenpriser. Finansiella rapporter Orderingång per kvartal Försäljning per kvartal MSEK MSEK Q1 Q2 Q3 Q4 Q1 Q2 Q3 Q4 Utgifter för utveckling Vinst per aktie och rörelsemarginal MSEK 350 Kr 6 % Totala utgifter Rapporterade kostnader Vinst per aktie Rörelsemarginal Justerad rörelsemarginal 125 MICRONIC

50 Koncernen KASSAFLÖDESANALYSER TSEK Noter Den löpande verksamheten Resultat före skatt Justering för poster som inte ingår i kassaflödet Av- och nedskrivningar av tillgångar Rearesultat vid försäljning av anläggningstillgångar Orealiserade kursdifferenser Avsättning för ersättningar till anställda Övriga avsättningar 826 Andra ej likviditetspåverkande resultatposter Betald inkomstskatt Kassaflöde från förändringar i rörelsekapital Varulager Kundfordringar Övriga fordringar Leverantörsskulder Övriga skulder Kassaflöde från den löpande verksamheten Investeringsverksamheten Investeringar i immateriella anläggningstillgångar Investeringar i materiella anläggningstillgångar Investeringar i finansiella anläggningstillgångar Kassaflöde från investeringsverksamheten Finansieringsverksamheten Amortering av låneskulder Kassaflöde från finansieringsverksamheten Årets kassaflöde Likvida medel vid årets början Kursdifferens i likvida medel Likvida medel vid årets slut Erhållna och erlagda räntor Erhållna räntor Erlagda räntor Andra ej likviditetspåverkande resultatposter Förändringar av reserver för upptagning, garanti, kommission samt inkurans Förändringar av reserver för rörlig lön Kostnader för personaloptionsprogram BALANSRÄKNINGAR TSEK Noter 31 dec dec 2006 TILLGÅNGAR Immateriella anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar Långfristiga fordringar Uppskjutna skattefordringar Summa anläggningstillgångar Varulager Skattefordringar Kundfordringar Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Övriga fordringar Likvida medel Summa omsättningstillgångar SUMMA TILLGÅNGAR EGET KAPITAL OCH SKULDER Eget kapital Aktiekapital Övrigt tillskjutet kapital Reserver Balanserade vinstmedel inklusive årets resultat Summa eget kapital Skulder Långfristiga räntebärande skulder Långfristiga avsättningar Uppskjutna skatteskulder Summa långfristiga skulder Kortfristiga räntebärande skulder Förskott från kunder Leverantörsskulder Skatteskulder Övriga skulder Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter Garantiavsättningar Summa kortfristiga skulder Summa skulder SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER MICRONIC 2007

51 KOMMENTARER TILL KONCERNENS BALANSRÄKNINGAR OCH KASSAFLÖDESANALYSER Tillgångar Koncernens totala tillgångar uppgick vid utgången av 2007 till MSEK, vilket är en minskning med 12 procent från MSEK. Koncernens anläggningstillgångar har minskat med 69 MSEK och uppgick till 413 MSEK. Immateriella tillgångar uppgick till 84 (168) MSEK och består till största delen, 77 MSEK, av aktiverad utveckling. Under 2007 har avskrivning gjorts av tidigare aktiverad utveckling till ett belopp om 115 (129) MSEK och samtidigt har aktivering skett av nya utvecklingsprojekt med ett belopp av 34 (32) MSEK, vilket ger netto avskrivningar under 2007 på 81 (97) MSEK. Aktivering av utvecklingsprojekt görs efter individuell prövning av alla utvecklingsprojekt för att fastställa om de kriterier är uppfyllda då aktivering i balansräkningen ska göras. Under fjärde kvartalet har avskrivningar av tidigare aktiverad Sigma-utveckling slutförts, vilket kommer att medföra lägre avskrivningar under Värdet av balansposten immateriella tillgångar bedöms kvartalsvis genom en så kallad impairment test för att säkerställa en rättvisande redovisning. Materiella anläggningstillgångar, såsom byggnader, datorer och inventarier, har minskat under 2007, från 306 MSEK till 246 MSEK. Årets investeringar uppgick till cirka 11 MSEK, medan avskrivningarna uppgick till cirka 69 MSEK. Kundfordringarna uppgick till 253 (213) MSEK vid utgången av året. Fjärde kvartalets leveranser skedde i stor utsträckning sent under året, vilket förklarar den höga balansposten ställd i relation till försäljningen. Likvida medel har under 2007 minskat med 177 MSEK och uppgick vid årets slut till 451 MSEK. Skulder Koncernens räntebärande skulder har minskat genom amorteringar av lån, merparten avser återbetalning av delar av erhållet förskott från ASML. Koncernens kortfristiga rörelseskulder har ökat med 60 MSEK och uppgick vid årets slut till 327 (267) MSEK. Koncernens leverantörsskulder har minskat med 20 MSEK medan förskott från kunder ökat med 100 MSEK, till 139 (38) MSEK. Micronic strävar efter att i så hög grad som möjligt erhålla förskott från kunderna i samband med order. Merparten av förskotten vid utgången av året erhölls i samband med ordern på två system för nästa generation bildskärmstillverkning. Kassaflöde 2007, investeringar och finansiering Koncernens likvida medel uppgick vid årets slut till 451 (628) MSEK, vilket innebär att koncernens kassaflöde under 2007 var negativt med 176 MSEK. Rörelsen tog under året 77 MSEK i anspråk, att jämföra med 2006 då rörelsen genererade ett positivt kassaflöde om 219 MSEK. Rörelsens kassaflöde utgörs av resultatet rens at för icke kassapåverkande poster, såsom avskrivningar, samt av förändringar av rörelsekapitalet. Koncernens totala investeringar uppgick under 2007 till 45 (97) MSEK. Minskningen beror framför allt på minskade investeringar i materiella anläggningar. Av de totala investeringarna är 34 (32) MSEK hänförliga till aktivering av utveckling. Övriga investeringar som uppgick till 11 MSEK avser materiella anläggningstillgångar, framför allt datorer och investeringar i affärssystemet, liksom vissa förändringsarbeten i fastigheten i Täby. Investeringar har framför allt gjorts i Sverige. Koncernens finansieringsverksamhet tog under (51) MSEK i anspråk. ASML har genomfört viss utveckling av SLM-tekniken som kommer Micronic tillgodo, varvid Micronic återbetalat en del av ett förskott i enlighet med avtal mellan bolagen. Återbetalningen som gjordes under första kvartalet 2007, uppgick till 32 MSEK. Skulder hänförliga till finansiell leasing har minskat med cirka 11 MSEK. Nettobelåningen i övrigt i koncernen har minskat med 11 MSEK, varav merparten härrör från dotterbolagen. Soliditeten var 60 (65) procent vid årets utgång. Finansiella rapporter SAMMANDRAG AVSEENDE FÖRÄNDRINGAR I KONCERNENS EGET KAPITAL Aktiekapitalet består av ( ) aktier. Aktierna ges ut i en serie och varje aktie berättigar till en röst. Reserver Aktiekapital Övrigt tillskjutet Säkrings- Omvärder- Omräk nings- Balanserat Summa TSEK kapital reserv ings reserv reserv resultat eget kapital Ingående eget kapital 1 januari Omklassificering Överfört till resultaträkningen Periodens valutakursdifferenser Skatt hänförlig till poster som redovisats direkt mot eget kapital Summa förmögenhetsförändringar redovisade direkt mot eget kapital, exkl transaktioner med bolagets ägare Årets resultat Eget kapital den 31 december Periodens valutakursdifferenser Redovisat mot säkringsreserv Överfört till resultaträkningen Skatt hänförlig till poster som redovisats direkt mot eget kapital Summa förmögenhetsförändringar redovisade direkt mot eget kapital, exkl transaktioner med bolagets ägare Årets resultat Summa förmögenhetsförändringar, exkl transaktioner med bolagets ägare Aktierelaterade ersättningar som regleras med eget kapitalinstrument, IFRS Eget kapital den 31 december Omräkningsreserven omfattar valutakursdifferenser vid omräkning av utländska koncernbolag uppkomna efter den 1 januari MICRONIC

52 Moderbolaget RESULTATRÄKNINGAR TSEK Noter Nettoomsättning Kostnad sålda varor Bruttovinst Forskning och Utveckling Försäljningskostnader Administrationskostnader Övriga rörelseintäkter Övriga rörelsekostnader Rörelseresultat 6, 7, 8, 11, Resultat från finansiella poster Ränteintäkter och liknande poster Räntekostnader och liknande poster Resultat före skatt Skatt Årets resultat KASSAFLÖDESANALYSER TSEK Noter Den löpande verksamheten Resultat före skatt Justering för poster som inte ingår i kassaflödet Av- och nedskrivningar av tillgångar Orealiserade kursdifferenser Rearesultat vid försäljning av anläggningstillgångar Andra ej likviditetspåverkande resultatposter Förändringar av rörelsekapital Varulager Kundfordringar Övriga fordringar Leverantörsskulder Övriga skulder Kassaflöde från den löpande verksamheten Investeringsverksamheten Investeringar i dotterbolag Investeringar i immateriella anläggningstillgångar Investeringar i materiella anläggningstillgångar Kassaflöde från investeringsverksamheten Finansieringsverksamheten Amortering av låneskulder Kassaflöde från finansieringsverksamheten Årets kassaflöde Likvida medel vid årets början Likvida medel vid årets slut Tilläggsupplysningar Erhållna och erlagda räntor Erhållna räntor Erlagda räntor Andra ej likviditetspåverkande resultatposter Förändringar av reserver för upptagning, garanti, kommission samt inkurans Kostnader för personaloptionsprogram Förändring av reserv för rörlig lön MICRONIC 2007

53 BALANSRÄKNINGAR TSEK Noter 31 dec dec 2006 TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar Immateriella anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar Finansiella anläggningstillgångar Andelar i koncernbolag Fordringar på koncernbolag Andra långfristiga fordringar Uppskjuten skattefordran Summa finansiella anläggningstillgångar Summa anläggningstillgångar Omsättningstillgångar Varulager Kortfristiga fordringar Kundfordringar Fordringar på koncernföretag Övriga fordringar Skattefordran Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Summa kortfristiga fordringar Kassa och bank Summa omsättningstillgångar SUMMA TILLGÅNGAR Ställda säkerheter och eventualförpliktelser Per den 31 december Ställda säkerheter Eventualförpliktelser TSEK Noter 31 dec dec 2006 EGET KAPITAL OCH SKULDER Bundet eget kapital Aktiekapital Reservfond Fritt eget kapital Fond för verkligt värde Balanserat resultat Årets resultat Summa eget kapital Obeskattade reserver Långfristiga skulder Räntebärande skulder till kreditinstitut Övriga räntebärande skulder Summa långfristiga skulder Kortfristiga skulder Räntebärande skulder till kreditinstitut Övriga räntebärande skulder Förskott från kunder Leverantörsskulder Skulder till koncernbolag Övriga skulder Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter Garantiavsättningar Summa kortfristiga skulder SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER Finansiella rapporter FÖRÄNDRINGAR I MODERBOLAGETS EGET KAPITAL Aktiekapitalet består av ( ) aktier. Aktierna ges ut i en serie och varje aktie berättigar till en röst. Bundet eget kapital Fritt eget kapital TSEK Aktie kapital Reserv - fond Fond för verkligt värde* Balanserade resultat inkl årets resultat Summa eget kapital Ingående eget kapital 1 januari Omräkningsdifferenser redovisade direkt mot eget kapital Skatt hänförlig till poster som redovisats direkt mot eget kapital Summa förmögenhetsförändringar redovisade direkt mot eget kapital, exkl transaktioner med bolagets ägare Årets resultat Utgående eget kapital den 31 december Omräkningsdifferenser redovisade direkt mot eget kapital Skatt hänförlig till poster som redovisats direkt mot eget kapital Summa förmögenhetsförändringar redovisade direkt mot eget kapital, exkl transaktioner med bolagets ägare Årets resultat Summa förmögenhetsförändringar, exkl transaktioner med bolagets ägare Aktierelaterade ersättningar som regleras med eget kapitalinstrument, IFRS Utgående eget kapital den 31 december * Fond för verkligt värde avser i sin helhet omräkningsreserv. MICRONIC

54 Tilläggsupplysningar och noter NOT 1. REDOVISNINGSPRINCIPER, ALLMÄN INFORMATION NOT 2. I KONCERNEN TILLÄMPADE REDOVISNINGSPRINCIPER Överensstämmelse med lagar och normer Micronic Laser Systems AB (publ) och dess dotterbolag, sammantaget koncernen, utvecklar, tillverkar och säljer avancerade laserritare för framställning av fotomasker. All tillverkning sker i Sverige, medan försäljningen nästan uteslutande sker utanför Sverige. Dotterbolagen finns i Japan, Sydkorea, USA och Taiwan. Moderbolaget är noterat på OMX Nordic Exchange, Stockholmslistan, i kategorin Mid Cap, Information Technology. Koncernredovisningen har upprättats i enlighet med International Financial Reporting Standards (IFRS) såsom de har godkänts av EG-kommissionen för tillämpning inom EU. Vidare har Redovisningsrådets rekommendation RR 30 Kompletterande redovisningsregler för koncerner tillämpats. Koncernens redovisningsprinciper är desamma jämfört med föregående år förutom att upplysningarna om finansiella instrument utökats i enlighet med IFRS 7 Finansiella instrument: Upplysningar. Sammanhängande ändringar av IAS 1, Utformning av finansiella rapporter, innebär också krav på utökade upplysningar om koncernens finansiella mål och kapitalhantering. Standarden har inte medfört byte av redovisningsprincip utan endast förändringar i upplysningskraven avseende finansiella instrument. Vissa nya tolkningsuttalande träder i kraft fr o m räkenskapsåret 2008, vilka dock inte bedöms påverka koncernen nämnvärt. Moderbolaget tillämpar samma redovisningsprinciper som under De avvikelser som förekommer mellan moderbolagets och koncernens redovisningsprinciper beror på årsredovisningslagens begränsningar av möjligheterna att tillämpa IFRS i moderbolaget samt på grund av undantagsregler i RR 32 Redovisning för juridiska personer föranledda av sambandet mellan redovisning och beskattning. Godkännande Denna årsredovisning och koncernredovisning har godkänts av styrelsen för offentliggörande den 20 februari 2008 och blir föremål för fastställelse på årsstämman den 3 april Värderingsgrunder Bokslutsdag är den 31 december. Tillgångar och skulder är redovisade till historiska anskaffningsvärden om inte annat anges. Moderbolagets funktionella valuta är svenska kronor. Svenska kronor utgör även rapporteringsvaluta för moderbolaget och koncernen, vilket innebär att de finansiella rapporterna presenteras i svenska kronor. Samtliga belopp är angivna i tusentals kronor om inte annat särskilt anges. Bedömningar och klassificeringar Att upprätta finansiella rapporter i överensstämmelse med IFRS kräver att företagets ledning gör vissa bedömningar, uppskattningar och antaganden som påverkar tillämpningen av företagets redovisningsprinciper och de redovisade värdena av tillgångar och skulder per balansdagen. Även intäkter och kostnader påverkas av gjorda bedömningar. Det verkliga utfallet kan komma att avvika från gjorda bedömningar. De områden som innefattar en hög grad av bedömning, som är komplexa eller sådana områden där antagande och uppskattningar är av väsentlig betydelse för koncernredovisningen, anges i not 4. Anläggningstillgångar och långfristiga skulder består i allt väsentligt av belopp som förväntas återvinnas eller betalas efter mer än tolv månader räknat från balansdagen. Omsättningstillgångar och kortfristiga skulder består i allt väsentligt av be lopp som förväntas återvinnas eller betalas inom tolv månader från balansdagen. Eventuell avvikelse från dessa principer om återvinning eller betalning framgår i förekommande fall i not till berörd balanspost. Koncernredovisning Dotterbolag är bolag som står under ett bestämmande inflytande från moderbolaget, varigenom moderbolaget, direkt eller indirekt, har rätten att utforma finansiella och operativa strategier, vilket vanligen följer med ett aktieinnehav uppgående till mer än 50 procent av rösterna. Dotterbolag inkluderas i koncernredovisningen från och med den dag då ett bestämmande inflytande uppkommer till den dag det bestämmande inflytandet upphör. Förvärvsmetoden används för upprättande av koncernredovisningen. Koncerninterna intäkter och kostnader, fordringar och skulder samt orealiserade vinster på transaktioner mellan koncernbolag elimineras i sin helhet. Omräkning av utländsk valuta Funktionell valuta Poster som ingår i de finansiella rapporterna för de olika enheterna i koncernen är redovisade i den valuta som används i de primära ekonomiska miljöer där respek tive företag bedriver sin verksamt (funktionell valuta). Transaktioner Transaktioner i utländsk valuta omräknas till den funktionella valutan genom att använda de valutakurser som gäller på transaktionsdagen. Försäljningstransaktioner i utländsk valuta redovisas till avistakurs med undantag för försäljning av reservdelar då en approximativ valutakurs för månaden används. Vid valutasäkring av kontrakterad försäljning redovisas de ackumulerade värdeförändringarna på säkringsinstrumenten, vanligen valutaterminer, i resultaträkningen när den säkrade försäljningstransaktionen redovisas i resultaträkningen. Monetära tillgångar och skulder i utländsk valuta räknas om till den funktionella valutan till den valutakurs som föreligger på balansdagen. Valutakursdifferenser som uppstår vid omräkningarna redovisas i resultaträkningen. Icke monetära tillgångar och skulder som redovisas till historiska anskaffningsvärden omräknas med den valutakurs som gällde vid transaktionstillfället. Icke monetära tillgångar och skulder som redovisas till verkliga värden omräknas till den funktionella valutan till den kurs som råder vid tidpunkten för värdering till verkligt värde. För säkring av fordran eller skuld mot valutarisk används valutaterminer. För skydd mot valutarisk tillämpas inte säkringsredovisning eftersom en ekonomisk säkring avspeglas i redovisningen genom att både den underliggande fordran eller skuld en och säkringsinstrumentet redovisas till balansdagens valutakurs och valutakursförändringarna redovisas över resultaträkningen. Värdeförändringar avseende rörelserelaterade fordringar och skulder redovisas i rörelseresultatet medan värdeförändringar avseende finansiella fordringar och skulder redovisas i finansnettot. Utländska verksamheters finansiella rapporter Tillgångar och skulder i utländska koncernbolag omräknas från respektive koncernbolags funktionella valuta till koncernens rapporteringsvaluta svenska kron or, till den valutakurs som råder på balansdagen. Intäkter och kostnader i respek tive koncernbolag omräknas till svenska kronor till en genomsnittskurs, vilket utgör en approximation av kurserna vid respektive transaktionstidpunkt. En genomsnittskurs tas fram kvartalsvis. Omräkningsifferenser som uppstår vid omräkning av utländska koncernbolags verksamheter redovisas direkt mot eget kapital som en omräkningsreserv. Nettoinvestering i koncernbolag Omräkningsdifferenser som uppstår i samband med omräkning av långfristiga lån i utländsk valuta som utgör nettoinvestering redovisas direkt mot eget kapital som en omräkningsreserv tillsammans med tillhörande skatteeffekter. Investeringar i utländska dotterbolag valutasäkras inte. 50 MICRONIC 2007

55 Ackumulerade omräkningsdifferenser presenteras som en separat kapitalkategori och innehåller omräkningsdifferenser ackumulerade från och med övergången till IFRS den 1 januari Vid avyttring av en utlandsverksamhet realiseras de till verksamheten hänförliga ackumulerade omräkningsdifferenserna i koncernens resultaträkning. Segmentrapportering Bolagets verksamhet är att utveckla, tillverka samt marknadsföra extremt noggranna laserritare för framställning av fotomasker. Systemen används av elektronikföretag vid tillverkning av bildskärmar och halvledare. Systemen som möjliggör fotomasktillverkning framställs på ett likartat sätt oberoende av användningsområde, de distribueras på ett likartat sätt och kunderna är i hög utsträckning desamma oavsett tillämpningsområde. Bolaget anser sig vara ett enproduktbolag. Affärsrisken är huvudsakligen produktrelaterad. Bolagets primära segment utgörs därför av en enda rörelsegren, medan den sekundära segmentsindelningen baseras på de geografiska marknader som bolaget verkar på. Immateriella anläggningstillgångar Aktiverade utgifter för affärssystem Utgifter för affärssystem redovisas som immateriella tillgångar till anskaffningsvärden efter avdrag för ackumulerade avskrivningar. Investeringen i affärssystem omfattar nedlagda kostnader för anpassning och implementering av ett helintegrerat affärssystem och består av internt upparbetade samt externt förvärvade tillgångar. Aktiverade utgifter för affärssystem skrivs av linjärt baserat på tillgångens uppskattade nyttjandeperiod som är tre år. Avskrivning påbörjas då affärssystemet tas i drift. Kostnader för underhåll av affärssystemet kostnadsförs när de uppstår. Aktiverade utgifter för utveckling Utgifter för forskning som syftar till att erhålla ny kunskap inom koncernens verksamhet redovisas som kostnad då de uppkommer. Utgifter för utveckling, där forskningsresultat eller annan kunskap tillämpas för att ta fram nya produkter eller processer, redovisas i balansräkningen som en immateriell tillgång när uppställda kriterier för aktivering uppfylls. Redovisning i balansräkningen ska göras om produkten eller processen är tekniskt och kommersiellt användbar, om företaget har tillräckliga resurser för att fullfölja utvecklingen och därefter använda eller sälja tillgången. Det ska också vara sannolikt att de framtida ekonomiska fördelarna som är hänförliga till tillgången kommer att tillfalla bolaget och tillgångens anskaffningsvärde ska gå att beräkna på ett tillförlitligt sätt. Det redovisade värdet inkluderar samtliga direkt hänförbara utgifter, såsom för material och köpta tjänster och ersättningar till anställda. Övriga utgifter för utveckling redovisas i resultaträkningen som en kostnad när de uppkommer. En individuell bedömning görs av samtliga pågående forsknings- och utvecklingsprojekt för att fastställa vilka utgifter som är aktiverbara för respektive projekt samt för att pröva eventuella nedskrivningsbehov. Avskrivning av aktiverade kostnader påbörjas när utvecklingsprojektet avslutats, vilket sker i samband med att intäkter börjar genereras och sker då som en linjär avskrivning på tre år. Licensrättighet Licensrättigheten är knuten till patenträttigheter avseende tillämpningsområdet direktritning. Avskrivning av licensrättigheten påbörjades i slutet av år 2003 och sker linjärt över fem år baserat på tillgångens uppskattade nyttjandeperiod. Materiella anläggningstillgångar Aktiverade utgifter för byggnader och mark, maskiner samt inventarier redovisas till anskaffningsvärden efter avdrag för ackumulerade avskrivningar. Byggnader och mark avser koncernens fastighet med produktionsanläggning i Täby utanför Stockholm, vilken även innehåller kontorslokaler. Byggnaden, liksom därtill hörande byggnadsinventarier, har delats in i ett antal komponenter med olika beräknade nyttjandeperioder. De komponenter som definierats för byggnaden är stomme&grund, värme&ventilation, fasad&isolering, yttertak, hissar, högspänning samt övrigt. Byggnadsinventarier omfattar fasta anpassningar av byggnadsytan, såsom renrumsanläggningar. I balansposten inventarier ingår egentillverkad utrustning som huvudsakligen används till forskning och utveckling samt som test- och utbildningsutrustning. Lånekostnader hänförliga till konstruktion eller produktion av en tillgång aktiveras ej i tillgångens anskaffningsvärde. Tillkommande utgifter läggs till tillgångens redovisade värde eller redovisas som en separat tillgång då det är sannolikt att de framtida ekonomiska förmåner som är förknippade med tillgången kommer att komma koncernen tillgodo och tillgångens anskaffningsvärde kan mätas på ett tillförlitligt sätt. Alla andra former av reparationer och underhåll redovisas som kostnader i resultaträkningen under den period de uppkommer. Inga avskrivningar görs på mark. Övriga anläggningstillgångar skrivs av linjärt baserat på tillgångarnas bedömda nyttjandeperioder från och med färdigställande- eller anskaffningsmånad, enligt följande: Byggnadens komponenter Stomme och grund Värme och ventilation Fasad och isolering Yttertak Hissar Högspänning Övrigt Övriga materiella anläggningstillgångar Markanläggningar Renrumsutrymmen Övriga byggnadsinventarier Maskiner och inventarier Datorer 60 år 30 år 40 år 30 år 30 år 20 år 15 år 20 år 10 år 5 40 år 5 år 3 år Balansposten Övriga byggnadsinventarier är av mindre betydelse och innehåller komponenter som bland andra värmepanna och åskledare. Vinster och förluster vid avyttring fastställs genom en jämförelse mellan försäljningsintäkt och redovisat värde och redovisas i resultaträkningen som en övrig rörelsepost. Leasing Leasing av maskiner och inventarier, där koncernen i allt väsentligt intar samma ställning som vid ett direkt ägande av tillgången, klassificeras som finansiell leasing. Objekt som disponeras genom finansiell leasing redovisas i koncernens balansräkning som anläggningstillgångar och skrivs av i enlighet med tillämpade principer för materiella anläggningstillgångar i övrigt. Motsvarande förpliktelse att i framtiden betala leasingavgifter redovisas som räntebärande skulder. Kostnaden redovisas i koncernens resultaträkning som avskrivningar och räntekostnad. Varje leasingbetalning fördelas mellan amortering av leasingskuld och räntekostnad enligt annuitetsprincipen. Övrig leasing klassificeras som operationell leasing. För sådana avtal redo visas leasingkostnaden som en rörelsekostnad, dock ej avskrivning, i resultaträkningen. Finansiella instrument Finansiella instrument som redovisas i balansräkningen inkluderar på tillgångssid an likvida medel, kundfordringar samt derivat. Bland skulder återfinns leverantörsskulder, låneskulder samt derivat. Redovisning i och borttagande från balansräkningen En finansiell tillgång eller finansiell skuld tas upp i balansräkningen när bolag et blir part enligt instrumentets avtalsmässiga villkor. Kundfordringar tas upp i balansräkningen när faktura har skickats. Skuld tas upp när motparten har presterat och avtalsenlig skyldighet föreligger att betala, även om faktura ännu inte mottagits. Leverantörsskulder tas upp när faktura har mottagits. En finansiell tillgång tas bort från balansräkningen när rättigheterna i avtalet realiseras, förfaller eller bolaget förlorar kontrollen över dem. Detsamma gäller för del av en finansiell tillgång. En finansiell skuld tas bort från balansräkningen när förpliktelsen i avtalet fullgörs eller på annat sätt utsläcks. Detsamma gäller för del av finansiell skuld. En finansiell tillgång och en finansiell skuld kvittas och redovisas med ett netto belopp i balansräkningen endast när det föreligger en legal rätt att kvitta beloppen samt att det föreligger avsikt att reglera posterna med ett nettobelopp eller att samtidigt realisera tillgången och reglera skulden. Avistaköp och avistaförsäljning av finansiella tillgångar redovisas på affärsdag en, som utgör den dag då bolaget förbinder sig att förvärva eller avyttra tillgången. Klassificering och värdering Finansiella instrument som inte är derivat redovisas initialt till anskaffningsvärd e motsvarande instrumentets verkliga värde med tillägg för transaktionskostnader för alla finansiella instrument förutom avseende de som tillhör kategorin finansiell tillgång som redovisas till verkligt värde via resultaträkningen, vilka redovisas till verkligt värde exklusive transaktionskostnader. Verkligt värde på noterade finansiella tillgångar motsvaras av tillgångens noterade köpkurs på balansdagen. Koncernen innehar inga sådana tillgångar. Verkligt värde på onoterade finansiella tillgångar fastställs genom att använda värderingstekniker, se vidare not 33. Finansiella rapporter MICRONIC

56 Ett finansiellt instrument klassificeras vid första redovisningen utifrån i vilket syfte instrumentet förvärvades. Klassificeringen avgör hur det finansiella instrumentet värderas efter första redovisningstillfället. Micronic använder följande kategorier Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen Denna kategori består av två undergrupper; finansiella tillgångar som innehas för handel och andra finansiella tillgångar som bolaget valt att placera i denna kategori. Tillgångar i denna kategori värderas löpande till verkligt värde med värdeförändringar redovisade i resultaträkningen. En finansiell tillgång klassificeras som innehav för handel om den förvärvas i syfte att säljas på kort sikt. Derivat klassificeras som innehav för handel utom då de används för säkringsredovisning. Derivat klassificeras som innehavda för handel då säkringsredovisning avbrutits. Andra finansiella tillgångar än sådana som innehas för handel, har bolaget valt att inte klassificera som finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen. Lånefordringar och kundfordringar Lånefordringar och kundfordringar är tillgångar som inte är derivat med fasta betalningar eller med betalningar som går att fastställa, och som inte är noterade på en aktiv marknad. Fordringarna ingår i omsättningstillgångar, med undantag för poster med förfallodag mer än 12 månader efter balansdagen, vilka klassificeras som anläggningstillgångar. Tillgångar i denna kategori värderas löpande till upplupet anskaffningsvärde. Kundfordringar och Övriga fordringar i balansräkningen tillhör kategorin Lånefordringar och kundfordringar. Även likvida medel tillhör denna kategori. Finansiella skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen Denna kategori består av finansiella skulder som innehas för handel samt derivat som inte används för säkringsredovisning. Skulder i denna kategori värder as löpande till verkligt värde med värdeförändringen i resultaträkningen. En finansiell skuld klassificeras som innehav för handel om den förvärvas i syfte att säljas på kort sikt. Derivat klassificeras som innehavda för handel då säkringsredovisning avbrutits. Andra finansiella skulder än sådana som innehas för handel, har bolaget valt att inte klassificera som finansiella skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen. Andra finansiella skulder Finansiella skulder som inte innehas för handel värderas till upplupet anskaffningsvärde efter avdrag för transaktionskostnader. Till denna kategori hör koncernens låneskulder, finansiella leasingsskulder samt leverantörsskulder. Derivat som används för säkringsredovisning Samtliga derivat redovisas till verkligt värde i balansräkningen. Värdeförändringarna redovisas i resultaträkningen vid verkligt-värde-säkring. Vid kassaflödessäkring och säkring av nettoinvestering i utländsk valuta redovis as värdeförändringarna i särskild kategori inom eget kapital i avvaktan på att den säkrade posten redovisas i resultaträkningen Redovisning av derivatinstrument och säkringsåtgärder Derivatinstrument utgörs av valutaterminer som används endast för att minska transaktionsexponeringen i utländsk valuta. Derivatinstrument används inte i spekulativt syfte. Derivatinstrumenten redovisas i balansräkningen och värder as till verkligt värde. Metoden för att redovisa den vinst eller förlust som uppkommer vid omvärdering av derivatet beror på om derivatet identifierats som ett säkringsinstrument, och om så är fallet, karaktären hos den risk som säkrats. Vid säkringsredovisning identifierar koncernen derivat som en säkring av verkligt värde av en identifierad tillgång eller skuld eller ett bindande åtagande (verkligt-värde-säkring) en säkring av en mycket sannolik prognostiserad transaktion samt säkring av valutarisk i ett bindande åtagande (kassa flödessäkring) en säkring av en nettoinvestering i en utlandsverksamhet För närvarande används endast kassaflödessäkring. Då transaktionen ingås, dokumenteras förhållandet mellan säkringsinstrumentet och den säkrade risken, liksom även målet för riskhantering och strategin för att vidta olika säkringsåtgärder. Koncernen dokumenterar också sin bedömning, både vid säkringens början och därefter löpande, av huruvida de derivatinstrument som används i säkringstransaktionen är effektiva när det gäller att utjämna förändringar i kassaflödet för den säkrade posten. Förändringar i säkringsreserven i eget kapital framgår av uppställningen över Förändringar i eget kapital. Derivat som upptagits i syfte att säkra valutarisken i sannolika framtida kommersiella inbetalningar i utländsk valuta, dvs inflöden från försäljning, redovisas i koncernen enligt principerna för säkringsredovisning för kassaflödessäkringar. Det innebär att den effektiva delen av förändringar i verkligt värde på derivatinstrumenten redovisas i säkringsreserven inom eget kapital. Den vinst eller förlust som hänför sig till den ineffektiva delen redovisas omedelbart i resultaträkningen. Verkligt värde på derivaten beräknas genom användning av aktuella marknadspriser på valutor och räntor på balansdagen. Ackumulerade belopp i eget kapital återförs till resultaträkningen i de period er då den säkrade posten påverkar resultatet, det vill säga i samband med resultatavräkningen. När ett säkringsinstrument löper ut eller säljs eller när säkringen inte längre uppfyller villkoren för säkringsredovisning och ackumulerade vinster eller förluster avseende säkringen finns i eget kapital, kvarstår dessa vinster/förluster i eget kapital och resultatförs samtidigt som den prognostiserade transaktionen slutligen redovisas i resultaträkningen. Effektiv del redovisas mot nettoomsättning då den säkrade posten påverkar resultatet medan ineffektiv del redovisas under övriga rörelseposter. När en prognostiserad transaktion inte längre förväntas ske, överförs den ackumulerade vinst eller förlust som redovisats i eget kapital omedelbart till resultaträkningen, som en övrig rörelsepost. Likvida medel Likvida medel består av kassamedel samt omedelbart tillgängliga tillgodohavand en hos banker och motsvarande institut samt kortfristiga placeringar med en löptid understigande tre månader från anskaffningstidpunkten, vilka är utsatta för endast en obetydlig risk för värdefluktuationer. Under räkenskapsåret har koncernen inte innehaft några kortfristiga placeringar. Kundfordringar Kundfordringar klassificeras som tillhörande kategorin Lånefordringar och kundfordringar. Kundfordringar redovisas till det belopp som förväntas inflyta efter avdrag för osäkra fordringar som bedömts individuellt. Kundfordrans förväntade löptid är kort, varför värdet redovisas till nominellt belopp utan diskontering. Nedskrivningar av kundfordringar redovisas i rörelsens kostnader. Varulager Varulager värderas till det lägsta av anskaffningsvärde och nettoförsäljnings - värd et. Anskaffningsvärdet för varulager beräknas genom användning av först in, först ut-metoden, FIFU och omfattar utgifter som uppkommit vid förvärvet av lagertillgångarna. Tillverkade hel- och halvfabrikat har värderats till varornas tillverkningskostnad inklusive skälig andel av indirekta tillverkningskostnader för färdigställande. Nettoförsäljningsvärdet är ett uppskattat försäljningspris med avdrag för direkta försäljningskostnader. Nedskrivningar De redovisade värdena för koncernens tillgångar prövas vid varje balansdag för att bedöma om det finns något som tyder på nedskrivningsbehov. Nedskrivningsprövning för materiella och immateriella tillgångar samt andelar i dotterföretag Om det vid en prövning finns något som tyder på ett nedskrivningsbehov beräknas tillgångens återvinningsvärde. Återvinningsvärdet är det högsta av verkligt värde med avdrag för försäljningskostnader och nyttjandevärde. Vid beräkning av nyttjandevärde diskonteras framtida kassaflöden. En nedskrivning belastar resultaträkningen. En prövning på detta sätt görs av samtliga materiella och immateriella tillgångar, inkluderande immateriella tillgångar som ännu inte är färdiga för användning. Nedskrivningsprövning för finansiella tillgångar En prövning görs vid varje rapporttillfälle för att se om det finns något som tyder på behov att skriva ned en finansiell tillgång. Indikationer på ett nedskrivningsbehov kan vara om förhållanden inträffat som har en negativ inverkan på möjligheten att återvinna anskaffningsvärdet eller delar av det, såsom bedömningen av kundfordringar. Återvinningsvärdet för finansiella tillgångar, vilka redovisas till upplupet anskaffningsvärde, beräknas som nuvärdet av framtida kassaflöden diskonterade med en effektiva ränta som gällde då tillgången redovisades första gången. Tillgångar med kort löptid diskonteras inte vid beräkning av återvinningsvärde. En nedskrivning belastar resultaträkningen. Redovisning av skatt Aktuell skatt avser den skatt som beräknas på det skattemässiga överskottet för året med eventuell justering avseende tidigare års aktuella skatt. Uppskjuten skatt avser den skatt som beräknas dels på så kallade temporära skillnader, dels 52 MICRONIC 2007

57 på skattemässiga underskott. Total skatt utgörs av aktuell och uppskjuten skatt. Aktuell skatt medför en omedelbar betalningskonsekvens till skillnad från uppskjuten skatt. Aktuell och uppskjuten skatt redovisas över resultaträkningen såvida inte skatten är hänförlig till poster som redovisas direkt mot eget kapital. I koncernen beräknas uppskjuten skatt enligt balansräkningsmetoden med utgångspunkten i temporära skillnader mellan redovisade och skattemässiga värden på tillgångar och skulder. Uppskjuten skattefordran redovisas endast i den mån det är sannolikt att dessa kommer att kunna utnyttjas mot framtida skattemässiga överskott. Ersättningar till anställda Pensionsförpliktelser Pensionsåtaganden fullgörs normalt genom betalning av premier enligt avgiftsbestämd plan. Dessa redovisas som en kostnad i resultaträkningen i takt med att pensionerna intjänas. Övriga långfristiga ersättningar I det japanska dotterbolaget finns ett mindre långfristigt ersättningsåtagande till anställda. När anställningen upphör, genom uppsägning eller pensionering, utbetalas omedelbart det ackumulerade intjänade beloppet. Ersättningar vid uppsägningar En kostnad för ersättningar i samband med uppsägningar av personal redovisas endast om företaget genom avtal är förpliktigat att avsluta en anställning före den normala tidpunkten. Kortfristiga ersättningar Kortfristiga ersättningar till anställda beräknas utan diskontering och redovisas som kostnad när de relaterade tjänsterna erhålls. En avsättning redovisas för förväntade bonusutbetalningar när koncernen har en förpliktelse att göra sådana betalningar till följd av att motsvarande tjänster erhållits eller andra avtalsmässiga villkor uppfyllts. Resultatavräkning I samband med leverans av varor och då intäkter redovisas avseende varor sker också resultatavräkning för levererad vara. Resultatavräkning innebär att samtliga kostnader för den levererade varan redovisas i resultaträkningen. Kostnaderna omfattar då samtliga vid leveranstidpunkten beräknade återstående kostnader, inklusive reserveringar för upptagning och garanti. Dessa reserveringar redovisas som Upplupna kostnader respektive Garantiavsättningar i balansräkningen. Kostnaderna för upptagning av ett system hos kund är lätta att bedöma och är relativt små i förhållande till värdet av systemet i dess helhet. Efter det att upptagningen är slutförd påbörjas en garantitid om normalt 12 månader. Uppskattningar av dessa kostnader görs på individuell basis och är relativt lättbedömda, utifrån tidigare erfarenheter. Kostnader för tillhandahållna tjänster redovisas mot resultatet i den takt de uppstår. Ränteintäkter och räntekostnader Ränteintäkter på fordringar och räntekostnader på skulder redovisas i resultaträkningen i den period till vilken de hänför sig. Räntekostnader aktiveras inte till någon del i balansräkningens tillgångsposter. Ränteintäkter på fordringar och räntekostnader på skulder beräknas med tillämpning av effektivräntemetoden. Ränteintäkter respektive räntekostnader inkluderar periodiserade belopp av transaktionskostnader och andra skillnader mellan det ursprungligen redovisade värdet av fordran respektive skuld, och summan av det belopp som regleras vid förfall och de uppskattade framtida in- och utbetalningarna under avtalstid en. Effektivräntan är den ränta som diskonterar de uppskattade framtida inoch utbetalningarna under ett finansiellt instruments förväntade löptid till den finansiella tillgångens eller skuldens redovisade nettovärde. Beräkningen innefattar alla avgifter som en del av effektivräntan, transaktionskostnaden och alla andra över- och undervärden. Rörelsens kostnader Koncernens kostnader består huvudsakligen av material och förnödenheter, personalkostnader samt övriga externa kostnader, till största delen bestående av kostnader för konsultinsatser. En bedömning görs avseende leverantörers upparbetade men inte fakturerade kostnader för arbete nedlagt under räkenskapsåret, vilka reserveras och redovisas som Upplupna kostnader i balansräkningen. Individuell bedömning görs av samtliga pågående forsknings- och utvecklingsprojekt. Utgifter för forskning kostnadsförs löpande. Utgifter för utveckling som uppfyller kriterier för aktivering redovisas som immateriella tillgångar. Finansiella rapporter Aktierelaterade ersättningar Under 2007 har beslutatas om ett personaloptionsprogram som möjliggör för de anställda att förvärva aktier i företaget. Det verkliga värdet på tilldelade optioner redovisas som en personalkostnad med en motsvarande ökning av eget kapital. Det verkliga värdet beräknas vid tilldelningstidpunkten och fördelas över intjänandeperioden. Det verkliga värdet på de tilldelade optionerna beräknas med en Black&Scholes-metod och hänsyn tagen till de villkor och förutsättningar som gällde vid tilldelningstidpunkten. Den kostnad som redovisas motsvarar verkliga värdet med en uppskattning av det antal optioner som förväntas bli intjänade. Denna kostnad kan justeras i efterföljande perioder för att återspegla det verkliga antalet intjänade optioner. Sociala avgifter hänförliga till personaloptionsprogrammet till anställda kostnadförs fördelat på de perioder under vilka de anställdas tjänster utförs. Avsättningarna för sociala avgifter baseras på optionernas verkliga värde per balansdagen. Verkligt värde beräknas med samma värderingsmodell som används när optionerna ställdes ut, dvs Black&Scholes. Intäktsredovisning Bolagets nettoomsättning består enbart av intäkter från försäljning av varor (system- och systemuppgraderingar) och tjänster i form av service. Försäljningen sker i USD och JPY. Intäktsredovisning sker när det är sannolikt att de framtida ekonomiska fördelarna kommer att tillfalla bolaget och när dessa kan beräknas på ett tillförlitligt sätt. Inkomst vid försäljning av varor redovisas som intäkt vid leverans i enlighet med försäljnings- och fraktvillkor, dvs då köparen övertagit de väsentliga förmåner och risker som ett ägande av varor innebär. Intäkterna redovisas netto efter avdrag för eventuella rabatter. Intäkter relaterade till tjänster, till största delen hänförligt till tecknade serviceavtal, redovisas då tjänsten tillhandahålls. Ingångna serviceavtal faktureras i förskott och avräknas därefter i den takt tjänsten konsumeras, dvs under avtalets löptid. Resultat per aktie Beräkningen av resultat per aktie baseras på årets resultat i koncernen hänförligt till moderbolagets aktieägare och på det vägda genomsnittliga antalet aktier utestående under året. Vid beräkningen av resultat per aktie efter utspädning justeras resultatet och det genomsnittliga antalet aktier för att ta hänsyn till effekter av utspädande stamaktier, vilka under rapporterade perioder härrör från optioner utgivna till anställda. Utspädning uppstår endast när lösenkursen på optionerna är lägre än börskursen och är större ju större skillnaden är mellan lösenkursen och börskursen. Resultatet per aktie försämras inte när bolaget redovisar förlust eller när lösenkursen överstiger börskursen. NOT 3. I MODERBOLAGET TILLÄMPADE REDOVISNINGSPRINCIPER Moderbolaget har upprättat sin årsredovisning enligt årsredovisningslagen och Redovisningsrådets rekommendation RR 32 Redovisning för juridisk person. Även uttalanden utgivna av Redovisningsrådets Akutgrupp och som gäller för noterade bolag tillämpas. Enligt RR 32 ska moderbolaget i årsredovisningen för den juridiska personen tillämpa samtliga av EU godkända IFRS och uttalanden så långt det är möjligt inom ramen för årsredovisningslagen och med hänsyn till sambandet mellan redovisning och beskattning. Nedan beskrivs de områden där moderbolagets redovisningsprinciper avviker från koncernens. Ändrade redovisningsprinciper Moderbolaget redovisas enligt samma redovisningsprinciper som Utgifter för utveckling Samtliga utgifter, för såväl forskning och utveckling, kostnadsförs löpande i den takt de uppstår. Leasing I moderbolaget redovisas samtliga leasingavtal som operationell leasing, vilket innebär att leasingavgiften redovisas som en rörelsekostnad i resultaträkningen. Redovisning av skatt I moderbolaget redovisas den uppskjutna skatteskulden på obeskattade reserv er som en del av de obeskattade reserverna. I koncernredovisningen delas däremot obeskattade reserver upp på uppskjuten skatteskuld och eget kapital. Dotterbolag Andelar i dotterbolag redovisas i moderbolaget enligt anskaffningsvärdemetoden. MICRONIC

58 Koncerninterna fordringar som utgör nettoinvesteringar i utlandsverksamhet Moderbolagets långfristiga fordringar på utländska dotterbolag, vilka ses som en del av moderbolagets nettoinvestering i dotterbolaget, valutaomräknas till balansdagens valutakurs. Valutakursdifferenser som uppstår vid valutaomräkning av sådana monetära poster redovisas direkt mot eget kapital som en omräkningsreserv. Derivat och säkringsredovisning På grund av ändrade regler i RR 32 samt sambandet mellan redovisning och beskattning, tillämpas inte reglerna om finansiella instrument och säkringsredovisning i IAS 39 i moderbolaget som juridisk person, utan dessa regler tillämpas även fortsättningsvis endast i koncernredovisningen. Derivatinstrument utgörs av valutaterminer som används för att minska transaktionsexponeringen i utländsk valuta för vilka säkringsredovisning tillämpas. Derivatinstrumenten tas inte in i balansräkningen så länge som den säkrade posten ej finns i balansräkningen. Om säkrad post finns i balansräkningen, redovisas säkrad post med beaktande av effekten av säkringsinstrumentet. Vid säkring av fordringar och skulder mot valutakursrisk värderas den säkrade tillgången eller skulden enligt den historiska valutakursen den dag då valutasäkringen gjordes. NOT 5. RAPPORTERING AV SEGMENT KONCERNEN MODERBOLAGET Nettoomsättning per marknad Europa USA Asien Totalt varav försäljning av varor varav försäljning av tjänster Koncerninterna köp och försäljningar: Av årets inköp har 8 (9) procent skett från koncernföretag. Av årets försäljning har 17 (28) procent skett till koncernföretag. NOT 4. VIKTIGA UPPSKATTNINGAR OCH BEDÖMNINGAR FÖR REDOVISNINGSÄNDAMÅL Att upprätta finansiella rapporter i överensstämmelse med IFRS kräver att företagets ledning gör vissa bedömningar som påverkar tillämpningen av företagets redovisningsprinciper. I samband med upprättande av bokslut krävs också att företagets ledning gör vissa bedömningar och antaganden om framtiden som påverkar redovisade värden av tillgångar och skulder per balansdagen. Även intäkter och kostnader påverkas av gjorda bedömningar. Det verkliga utfallet kan komma att avvika från gjorda bedömningar. De väsentliga bedömningar som gjorts redovisas nedan. Aktiverade utgifter för utveckling Utgifter för utveckling, där forskningsresultat eller annan kunskap tillämpas för att ta fram nya produkter eller processer, redovisas i balansräkningen som en immateriell tillgång när uppställda kriterier för aktivering uppfylls. Redovisning i balansräkningen ska göras om produkten eller processen är tekniskt och kommersiellt användbar, om företaget har tillräckliga resurser för att fullfölja utvecklingen och därefter använda eller sälja tillgången. Det ska också vara sannolikt att de framtida ekonomiska fördelarna som är hänförliga till tillgången kommer att tillfalla bolaget och tillgångens anskaffningsvärde ska gå att beräkna på ett tillförlitligt sätt. Det redovisade värdet inkluderar samtliga direkt hänförbara utgifter, såsom för material och köpta tjänster och ersättningar till anställda. Individuell bedömning görs av samtliga pågående forsknings- och utvecklingsprojekt för att fastställa i vilka fall dessa kriterier är uppfyllda. Gränsdragningen mellan vad som ska anses vara ett forskningsprojekt respektive ett utvecklingsprojekt kan dock vara svårbedömd och kan påverkas av enskilda tolkningar. Prövning av nyttjandeperioder och nedskrivningsbehov för aktiverade utgifter för utveckling Löpande sker en prövning av eventuellt nedskrivningsbehov av de projekt som aktiverats. Denna prövning görs genom att kvartalsvis nuvärdesberäkna framtida förväntade kassaflöden och görs för varje enskilt utvecklingsprojekt, och inkluderar ännu ej färdigställda immateriella tillgångar. Denna värdering upprättas och bedöms av företagets ledning. Bedömningen granskas även av revisionsutskottet. Avskrivningar på immateriella anläggningstillgångar baseras på bedömda nyttjandetider. Beroende av vilka nyttjandeperioder som fastställs för en tillgång så kan koncernens resultat komma att påverkas betydligt. Genomgående bedöms restvärdet vid nyttjandeperiodens slut vara noll. Avskrivning av aktiverade kostnader påbörjas när utvecklingsprojektet av - slut ats, vilket sker i samband med att intäkter börjar genereras. Då påbörjas en linj är avskrivning på tre år. Denna bedömning kan få stor påverkan på koncernens redovisade resultat. Förpliktelser för upptagning och garanti I samband med leverans och vinstavräkning av ett system görs reserveringar för kostnader för upptagning och garanti. Kostnaderna för upptagning av ett system hos kund är lätta att bedöma och är relativt små i förhållande till värdet av systemet i dess helhet. Efter det att upptagningen är slutförd påbörjas en garantitid om normalt 12 månader. Uppskattningar av dessa kostnader görs på individuell basis och är relativt lättbedömda, utifrån tidigare erfarenheter. Bedömningarna på totalnivå har historiskt varit av god precision, medan avvikelser mellan reservering och faktiska kostnader på enskilda projekt förekommer. Dessa avvikelser är dock begränsade till sin storlek. KONCERNEN 2007 Tillgångar Asien USA Europa Immateriella anläggningstillgångar Övriga anläggningstillgångar Varulager Kortfristiga fordringar Likvida medel Investeringar Utveckling Övriga anläggningstillgångar KONCERNEN 2006 Tillgångar Asien USA Europa Immateriella anläggningstillgångar Övriga anläggningstillgångar Varulager Kortfristiga fordringar Likvida medel Investeringar Immateriella anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar NOT 6. RÖRELSENS KOSTNADER KONCERNEN Funktionsindelade kostnader fördelade på kostnads slag (exklusive aktiverat arbete för egen räkning) Råvaror och förnödenheter Förändring av lager av färdiga varor och produkter i arbete Personalkostnader Avskrivningar Övriga externa kostnader MICRONIC 2007

59 NOT 7. AVSKRIVNINGAR FÖRDELADE PER FUNKTION Koncernen 2007 Affärs system Utgifter för utveckling Licensrättighet Byggnader och mark Maskiner Inventarier Summa Kostnad för sålda varor Forskning och Utveckling Forskning och Utveckling, aktiverade utgifter för utveckling Försäljningskostnader Administrationskostnader Koncernen 2006 Kostnad för sålda varor Forskning och Utveckling Forskning och Utveckling, aktiverade utgifter för utveckling Försäljningskostnader Administrationskostnader Moderbolaget 2007 Kostnad för sålda varor Forskning och Utveckling Försäljningskostnader Administrationskostnader Moderbolaget 2006 Kostnad för sålda varor Forskning och Utveckling Försäljningskostnader Administrationskostnader Finansiella rapporter NOT 8. ARVODE OCH KOSTNADSERSÄTTNING TILL REVISORER NOT 9. ÖVRIGA RÖRELSEPOSTER KONCERNEN MODERBOLAGET Arvoden och kostnadsersättning revision m.m: Revisionsuppdrag Andra uppdrag Med revisionsuppdrag avses granskning av årsredovisningen, bokföringen samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning och övriga arbetsuppgifter som det ankommer på bolagets revisor att utföra samt rådgivning eller annat biträdande som föranleds av iakttagelser vid sådan granskning eller genomförandet av sådana övriga arbetsuppgifter. Allt annat är andra uppdrag. Under 2007 har andra uppdrag omfattat tjänster inom ett projekt för att utveckla processer för utvärdering av den interna kontrollen. Årsstämman 2006 valde KPMG till revisor. KONCERNEN MODERBOLAGET Övriga rörelseintäkter Valutakursvinster Övrigt varav valutaförändringar avseende icke-säkringsredovisningsderivat Övriga rörelsekostnader Valutakursförluster Övrigt varav valutaförändringar avseende icke-säkringsredovisningsderivat 710 NOT 10. KOSTNADER FÖR FORSKNING OCH UTVECKLING KONCERNEN MODERBOLAGET Utgifter för forskning och utveckling Aktivering av utveckling Avskrivningar på tidigare aktiverad utveckling MICRONIC

60 NOT 11. ANSTÄLLDA, PERSONALKOSTNADER OCH LEDANDE BEFATTNINGSHAVARES ERSÄTTNINGAR Ersättningar till styrelse, verkställande direktören och andra ledande befattningshavare Utskottsersättning Övrig ersättning Rörlig lön Övriga förmåner Summa Styrelsearvode Grundlön Pensionskostnader Personaloptioner Personaloptioner, antal Göran Malm, styrelsens ordförande från den 17 september Lars Nyberg, styrelsens ordförande fram till den 17 september Christer Zetterberg, styrelsens vice ordförande Jörgen Centerman Sigrun Hjelmquist Magnus Lindquist Lena Treschow Torell Summa ersättningar till styrelsen Sven Löfquist, verkställande direktör Andra ledande befattningshavare (7 personer) Summa ersättningar till VD och andra ledande befattningshavare Summa ersättningar till styrelse, VD och andra ledande befattningshavare Ersättningar till styrelsen Till styrelsen, förutom VD, utgår arvode i enlighet med beslut fattat av årsstämman Inga arvoden betalas ut till styrelser i dotterbolagen. Arvode utgår även för arbete inom revisionsutskottet och ersättningsutskottet. Fram till den 17 september 2007 var Lars Nyberg styrelsens ordförande. Han arbetade, utöver styrelseuppdraget, med att biträda bolagets VD i strategiska frågor och erhöll för detta ersättning såsom lön. Denna ersättning har fastställts av årsstämman. Göran Malm tillträdde som efterträdare till Lars Nyberg som styrelsens ordförande uppbär ingen ersättning utöver styrelsearvodet. Ersättningar till ledande befattningshavare Med ledande befattningshavare avses de personer som tillsammans med verkställande direktören utgör koncernledningen. För dess sammansättning se sidan Principerna för ersättningar till VD och övriga ledande befattningshavare fastställs av årsstämman. Förslag arbetas fram av ersättningsutskottet och beslut om förslag tas därefter av styrelsen. Ersättningen till VD och andra ledande befattningshavare utgörs av grundlön, rörlig lön, pensionsförmåner samt övriga förmåner. Under 2007 har beslut fattats att anta ett personaloptionsprogram, vilket omfattar alla anställda i moderbolaget. Övriga förmåner omfattar förmån av fri bil och i vissa fall hemdator och bredbandsuppkoppling samt sjukförsäkring. Ersättningar till verkställande direktören För 2007 uppgick grundlönen till verkställande direktören till Detta är total ersättning vilken VD disponerar i form av kontant lön och erläggande av pensionspremier. VD har under året erlagt kronor i pensionspremie betalningar. Några andra pensionsförpliktelser avseende VD finns inte. Den rörliga lönen är för 2007 maximerad till 50 procent av grundlönen. Rörlig lön baseras till hälften på koncernens nettoresultat och till hälften på individuella mål uppsatta av styrelsen. För 2007 har bolaget inte nått de uppställda resultatmålen. Däremot utgår rörlig lön för de individuellt uppsatta målen för verkställande direktören. Rörlig lön för 2007, 409 TSEK, är utbetald under Beloppet avviker något från vad som reserverats i bokslutet från I det personaloptionsprogram som antogs av årsstämman 2007 har VD tilldelats optioner, av vilka optioner tilldelats fram till den 31 december Kostnaden för denna förmån beräknas till 385 TSEK exklusive sociala avgifter. Anställningsavtalet med VD löper med sex månaders ömsesidig uppsägningstid. Under uppsägningstiden gäller anställningsavtalet med tillhörande förmåner. Vid uppsägning från bolagets sida utgår dessutom 18 månaders avgångsvederlag. I de fall avgångsvederlag skulle utbetalas utgår inga övriga förmåner. Överenskommen pensionsålder är 60 år. Ersättningar till andra ledande befattningshavare Koncernens ledningsgrupp har under 2007 bestått av 8 (9) personer, varav 1 (1) kvinna.. Den rörliga lönen är individuell och maximerad till mellan 30 och 40 procent av grundlönen. Rörlig lön baseras till hälften på koncernens nettoresultat och till hälften på individuella mål uppsatta tillsammans med VD och godkända av ersättningsutskottet. För 2007 har bolaget inte nått de uppställda resultatmålen. Däremot utgår rörlig lön för de individuellt uppsatta målen för övriga ledande befattningahavare. Rörlig lön för 2007, TSEK, är utbetald under Beloppet avviker något från vad som reserverats i bokslutet från I det personaloptionsprogram som antogs av årsstämman 2007 har övriga ledande befattningshavare tilldelats optioner vardera, totalt optioner av vilka optioner tilldelats fram till den 31 december Kostnaden för denna förmån beräknas till TSEK exklusive sociala avgifter. Pensionskostnaden avser erlagda pensionspremier. Utöver erläggandet av pensionspremier finns inga andra pensionsförpliktelser. Anställningsavtalen med CFO, chefen för Customer Operation samt med chefen för försäljning löper med nio månaders uppsägningstid vid uppsägning från bolagets sida. Vid uppsägning från bolagets sida utgår efter uppsägningstidens slut dessutom tolv månaders avgångsvederlag. I de fall avgångsvederlag skulle utbetalas utgår inga övriga förmåner. För övriga ledande befattningshavare gäller vid uppsägning från bolagets sida sex månaders uppsägningstid samt sex månaders avgångsvederlag. Under uppsägningstiden gäller anställningsavtalet med tillhörande förmåner. I de fall avgångsvederlag skulle utbetalas utgår inga övriga förmåner. Sjukfrånvaro i procent av ordinarie arbetstid, moderbolaget Total sjukfrånvaro 1,74 1,84 varav sjukfrånvaro som avser sammanhängande period på 60 dagar eller mera 0,70 0,60 Sjukfrånvaro för kvinnor 4,12 2,55 Sjukfrånvaro för män 1,37 1,68 Sjukfrånvaro, medarbetare upp till 29 år 0,01 0,26 Sjukfrånvaro, medarbetare år 3,14 1,78 Sjukfrånvaro, medarbetare 50 år och äldre 2,41 4,04 56 MICRONIC 2007

61 Not 11 forts. Medelantalet anställda Moderbolaget Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt Sverige Kina Totalt i moderbolaget Dotterbolag Japan Sydkorea USA Taiwan Totalt i dotterbolag Totalt i koncernen Finansiella rapporter Antalet anställda vid årets slut Moderbolaget Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt Sverige Kina Totalt i moderbolaget Dotterbolag Japan Sydkorea USA Taiwan Totalt i dotterbolag Totalt i koncernen Könsfördelning i företagsledningen Moderbolaget Andel kvinnor Andel män Andel kvinnor Andel män Styrelsen 29% 71% 14% 86% Övriga ledande befattningshavare 13% 87% 13% 87% Koncernen totalt Styrelsen 9% 91% 5% 95% Övriga ledande befattningshavare 9% 91% 9% 91% Löner och andra ersättningar Moderbolaget Styrelse och ledande befattningshavare Övriga anställda Totalt Styrelse och verkställande direktör Övriga anställda Totalt Sverige Kina Totalt i moderbolaget Dotterbolag Totalt i koncernen I redovisade ersättningar till anställda ingår upplupen rörlig lön avseende individuellt uppställda mål för 2007 uppgående till totalt 11 MSEK exkl sociala avgifter, varav i moderbolaget 7,1 MSEK. Rörlig lön har utbetalats under början av Utbetald rörlig lön skiljer sig något från i ovanstående tabell redovisad kostnad. Kostnadsförda aktierelaterade ersättningar i moderbolaget uppgår till ca 4,5 MSEK exkl sociala avgifter och består av kostnaden för det av årsstämman fastställda personaloptionsprogrammet. Totalt löner och sociala kostnader Löner och andra ersättningar Sociala kostnader Totalt Löner och andra ersättningar Sociala kostnader Totalt Moderbolaget (varav pensionskostnader) (26 808) (24 874) Dotterbolag (varav pensionskostnader) (2 584) (3 652) Totalt i koncernen (varav pensionskostnader) (29 392) (28 526) MICRONIC

62 NOT 12. PERSONALOPTIONSPROGRAM NOT 13. FINANSNETTO Årsstämman den 29 mars 2007 beslutade anta ett personaloptionsprogram med löptid 2007/2012. Micronic kan inom ramen för optionsprogrammet emittera teckningsoptioner till nyteckning av aktier, varav totalt kan utges till anställda. För att säkerställa Micronics fullgörande av sitt åtagande till innehava r na av personaloptionerna, inkluderande att erlägga på förmånen belöpande kostnader för arbetsgivaravgifter vid utnyttjandet av personaloptionerna, beslutade årsstämman även att till Micronic Treasury AB emittera teckningoptioner till nyteckning av aktier. Av dessa avser att täcka arbetsgivareavgifterna. Därmed kan bolagets aktiekapital komma att höjas med maximalt kronor. Samtliga anställda i moderbolaget omfattas av personaloptionsprogrammet. Styrelsen har fastställt fyra kategorier med olika tilldelningsvillkor. Tilldelning sker med 40, 30 respektive 30 procent av totalt antal tilldelade optioner på de datum som infaller tio handelsdagar efter avgivandet av andra, tredje respektive fjärde kvartalets delårsrapporter för Tidigaste tillfälle att utnyttja tilldelade optioner är Personaloptionerna utfärdas vederlagsfritt. Lösenpriset ska motsvara 115 procent av ett genomsnittligt marknadsvärde för de tio handelsdagar som följer avgivandet av respektive delårsrapport. Ännu ej tilldelade optioner kan enligt beslut komma att tilldelas personal vid senare tillfälle, tex vid nyanställning. Den ursprungliga värderingen av personaloptionerna, vilken ligger till grund för redovisningen av programmets kostnader, gjordes på tilldelningsdatum som sattes till den 19 juli Som grund för värderingen ligger antaganden, vilka påverar det kostnadsförda beloppets storlek. Kostnaderna för personaloptionsprogrammet kommer att belasta redovisat resultat fram till och med första kvartalet Följande parametrar har använts vid den initiala värderingen, som är gjord enligt Black&Scholes värderingsmodell: KONCERNEN Ränteintäkter Finansiella intäkter Räntekostnader Finansiella kostnader Fi nansnetto Räntekostnader redovisas i den takt de uppstår och upplupna ränte kostnader beräknas för att få hela periodens räntekostnad. Inga räntekostnader finns aktive rade i tillgångsposter. NOT 14. RESULTAT FRÅN FINANSIELLA POSTER MODERBOLAGET Ränteintäkter koncernbolag Övriga ränteintäkter Ränteintäkter och liknande resultatposter Räntekostnader Räntekostnader och liknande resultatposter Resultat från finansiella poster Tilldelning 1 Tilldelning 2 Tilldelning 3 Totalt Maximalt antal aktier att nyemittera Maximalt antal optioner för tilldelning till anställda Faktiskt antal tilldelade optioner Värde per option 11,96 13,26 14,53 Värderingstidpunkt, sk grant date Aktiekurs 48,70 48,70 48,70 Lösenpris 54,00 54,00 54,00 Bedömd genomsnittlig löptid 3 år 3,5 år 4 år Ränta (Stibor samt ssvx tidsviktade) 4,17% 4,25% 4,34% Förväntad volatilitet 35% 35% 35% Utdelningar Antagande om andelen kvarvarande personal vid lösentidpunkterna 80% 80% 80% Totalt beräknad kostnad under programmets löptid (inkl arbetsgivareavgtifter) Ovanstående värdering ligger fast med undantag för antagandet om andel en kvarstående personal vid respektive lösentidpunkter. Detta antagande kan komma att förändras utifrån faktiska förhållanden. Den totala kostnaden kommer också att förändras då arbetsgivareavgifter beräknas på verkligt värde av optionerna och en ny verkligt-värde-beräkning görs varje kvartal. Kostnaden exklusive arbetsgivareavgifter redovisas som en adminstrationskostnad och direkt mot eget kapital, medan arbetsgivareavgifterna redovisas som en kostnad inom administration och som en upplupen kostnad i balansräkningen. Förväntad volatilitet motsvaras av en historisk volatilitet under sex månader före årsstämmobeslutet. Av totalt antal tilldelade optioner har företagsledningen tilldelats , varav tilldelats fram till och med Under 2007 har kostnader för personaloptionsprogrammet belastat rörelseresultatet med cirka 4,5 MSEK, varav sociala kostnader 0,3 MSEK. 58 MICRONIC 2007

63 NOT 15. SKATTER Koncernen Redovisat i resultaträkningen Aktuell skattekostnad Periodens skattekostnad Uppskjuten skattekostnad Uppskjuten skatt avseende temporära skillnader Uppskjuten skatt till följd av utnyttjande av tidigare aktiverat skattevärde i underskottsavdrag Uppskjuten skatt på aktiverad utveckling Uppskjuten skatt på internvinst i lager Uppskjuten skatt till följd av utnyttjande av tidigare ej aktiverat underskottsavdrag Justering av tidigare års uppskjuten skatt Uppskjuten skatt på derivat för säkringsredovisning 726 Övrigt Totalt redovisad skattekostnad i koncernen Finansiella rapporter Avstämning effektiv skatt Resultat före skatt Skatt enligt gällande skattesats för moderbolaget 28,0% ,0% Effekt av andra skattesatser för utländska dotterbolag 0,0% 100 0,5% 618 Ej avdragsgilla kostnader/ej skattepliktiga intäkter 0,9% ,0% 51 Justering av uppskjuten skatt hänförlig till tidigare år 2,1% Utnyttjande av tidigare ej aktiverat underskottsavdrag 0,6% Övrigt 0,2% 477 Redovisad effektiv skatt 27,8% ,4% Skatteposter som redovisats direkt mot eget kapital Säkringsreserv Valutakursdifferens Redovisade uppskjutna skatte fordringar och skulder Upp skjuten skattefordran Upp skjuten skatteskuld Upp skjuten skattefordran Upp skjuten skatteskuld Materiella anläggningstillgångar Immateriella anläggnings tillgångar Långfristiga fordringar Derivat som säkringsinstrument 846 Kundfordringar Varulager Avsättningar Obeskattade reserver Upplupna kostnader Övrigt Underskottsavdrag Skattefordringar/skulder Kvittning Skattefordringar/skulder netto Ingående balans Redovisat över Redovisat mot Utgående balans Förändring av uppskjuten skatt 1 januari 2007 resultat räkningen eget kapital 31 december 2007 Materiella anläggningstillgångar Immateriella anläggnings tillgångar Derivat som säkringsinstrument Kundfordringar Varulager Avsättningar Obeskattade reserver Upplupna kostnader Långfristiga fordringar Övrigt Skattemässigt underskott MICRONIC

64 Not 15 forts. Moderbolaget Redovisat i resultaträkningen Aktuell skattekostnad Periodens skattekostnad Justering av skatt hänförlig till tidigare år Uppskjuten skattekostnad Uppskjuten skatt avseende temporära skillnader Uppskjuten skatt till följd av utnyttjande av tidigare aktiverat skattevärde i underskottsavdrag Uppskjuten skatt till följd av utnyttjande av tidigare ej aktiverat skattevärde i underskottsavdrag Övrigt 454 Totalt redovisad skattekostnad i moderbolaget Avstämning effektiv skatt Resultat före skatt Skatt enligt gällande skattesats för moderbolaget 28,0% ,0% Ej avdragsgilla kostnader/ej skattepliktiga intäkter 0,7% ,4% 948 Justering av uppskjuten skatt hänförlig till tidigare år 0,6% Utnyttjande av tidigare ej aktiverat underskottsavdrag 0,7% Övrigt 0,2% 477 Redovisad effektiv skatt 28,3% ,9% Skatteposter som redovisats direkt mot eget kapital Valutakursdifferens Utgående ackumulerade förlustavdrag i moderbolaget uppgick vid årets slut till 247 (30) MSEK och bedöms i sin helhet kunna utnyttjas mot kommande skattemässiga överskott i moderbolaget Redovisade uppskjutna skatte fordringar och skulder Upp skjuten skattefordran Upp skjuten skatteskuld Upp skjuten skattefordran Upp skjuten skatteskuld Materiella anläggningstillgångar Långfristiga fordringar Övrigt Underskottsavdrag Förändring av uppskjuten skatt Ingående balans 1 januari 2007 Redovisat över resultat räkningen Redovisat mot eget kapital Utgående balans 31 december 2007 Materiella anläggningstillgångar Långfristiga fordringar Övrigt Skattemässigt underskott NOT 16. IMMATERIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR Koncernen Affärssystem Utgifter för utveckling Licensrättighet Pågående immateriella Summa Ackumulerade anskaffningsvärden Ingående balans 1 januari Under året nedlagda utgifter Utgående ackumulerade anskaffningsvärden 31 december Ackumulerade avskrivningar Ingående balans 1 januari Årets avskrivningar Utgående ackumulerade avskrivningar 31 december Utgående planenligt restvärde Ackumulerade anskaffningsvärden Ingående balans 1 januari Under året nedlagda utgifter Omklassificering till Affärssystem Utgående ackumulerade anskaffningsvärden 31 december MICRONIC 2007

65 Not 16 forts. Koncernen Affärssystem Utgifter för utveckling Licensrättighet Pågående immateriella Summa Ackumulerade avskrivningar Ingående balans 1 januari Årets avskrivningar Utgående ackumulerade avskrivningar 31 december Utgående planenligt restvärde Redovisade värden immateriella tillgångar, koncernen Per Per Per Per Finansiella rapporter Moderbolaget Affärssystem Licensrättighet Pågående immateriella Summa Ackumulerade anskaffningsvärden Ingående balans 1 januari Under året nedlagda utgifter Utgående ackumulerade anskaffningsvärden 31 december Ackumulerade avskrivningar Ingående balans 1 januari Årets avskrivningar Utgående ackumulerade avskrivningar 31 december Utgående planenligt restvärde Ackumulerade anskaffningsvärden Ingående balans 1 januari Under året nedlagda utgifter Omklassificering till Affärssystem Utgående ackumulerade anskaffningsvärden 31 december Ackumulerade avskrivningar Ingående balans 1 januari Årets avskrivningar Utgående ackumulerade avskrivningar 31 december Utgående planenligt restvärde Redovisade värden immateriella tillgångar, moderbolaget Per Per Per Per Investeringen i affärssystem avser nedlagda kostnader för anpassning och implementering av ett helintegrerat affärsinformationssystem. Aktiverade kostnader omfattar internt upparbetade och externt förvärvade tillgångar. Avskrivningar påbörjades när systemet sattes i drift kvartal 4, Investeringar i utveckling redovisas efter individuell bedömning som immateriella tillgångar då kriterierna för aktivering är uppfyllda. De aktiverade utgifterna består av internt upparbetade tillgångar. För de individuella utvecklingsprojekten har avskrivningar påbörjats vid olika tillfällen från 2002 till fjärde kvartalet Den externt förvärvade licensrättigheten avser rätten att nyttja know-how avseende tillämpningsområdet direktritning som är kopplade till patenträttigheter i enlighet med avtalet med Fraunhofer Institute for Microelectronic Circuits and System (IMS). Avskrivningarna påbörjades i slutet av 2003 och kommer att göras under en period av fem år. Från och med 2003 betalas också licensavgifter till Fraunhofer. Se not 32. Upplysningar om avskrivningar fördelade per funktion finns i not 7.. MICRONIC

66 NOT 17. MATERIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR Koncernen Byggnader och mark Maskiner Inventarier Pågående nyanläggningar Summa Ackumulerade anskaffningsvärden Ingående balans 1 januari Inköp Omklassificering till inventarier Omklassificering från komponentlager Omklassificering till produkter i arbete Omklassificering till byggnader och mark Anskaffningsvärde sålda/utrangerade inventarier Årets valutakursdifferenser Utgående ackumulerade anskaffningsvärden 31 december Ackumulerade avskrivningar Ingående balans 1 januari Omklassificering till produkter i arbete Avskrivningar sålda/utrangerade inventarier Årets avskrivningar Utgående ackumulerade avskrivningar 31 december Utgående planenligt restvärde 31 december varav mark Taxeringsvärde Byggnader Mark Ackumulerade anskaffningsvärden Ingående balans 1 januari Inköp Omklassificering till inventarier Omklassificering från komponentlager Omklassificering till produkter i arbete Omklassificering till byggnader och mark Anskaffningsvärde sålda/utrangerade inventarier Årets valutakursdifferenser Utgående ackumulerade anskaffningsvärden 31 december Ackumulerade avskrivningar Ingående balans 1 januari Avskrivningar omklassificering till produkter i arbete Avskrivning sålda/utrangerade inventarier Årets avskrivningar Utgående ackumulerade avskrivningar 31 december Utgående planenligt restvärde 31 december varav mark Taxeringsvärde Byggnader Mark Redovisade värden materiella anläggningstillgångar, koncernen Per Per Per Per Utrustning som används huvudsakligen till forskning och utveckling har omklassificerats från produkter i arbete till inventarier. På motsvarande sätt har utrustning omklassificerats från inventarier till produkter i arbete. Värdet av de omklassificerade utrustningarna uppgår till 42 (14) respektive 41 (15) MSEK. 62 MICRONIC 2007

67 Not 17 forts. Moderbolaget Byggnader och mark Maskiner Inventarier Pågående nyanläggningar Summa Ackumulerade anskaffningsvärden Ingående balans 1 januari Inköp Omklassificering till inventarier Omklassificering från komponentlager Omklassificering till/från produkter i arbete Omklassificering till byggnader och mark Anskaffningsvärde sålda/utrangerade inventarier Effekt av övergång till komponentredovisning Utgående ackumulerade anskaffningsvärden 31 december Finansiella rapporter Ackumulerade avskrivningar Ingående balans 1 januari Avskrivningar omklassificering till produkter i arbete Avskrivningar sålda/utrangerade inventarier Effekt av övergång till komponent Årets avskrivningar Utgående ackumulerade avskrivningar 31 december Utgående planenligt restvärde varav mark Taxeringsvärde Byggnader Mark Ackumulerade anskaffningsvärden Ingående balans 1 januari Inköp Omklassificering till inventarier Omklassificering från komponentlager Omklassificering till maskiner Omklassificering till produkter i arbete Anskaffningsvärde sålda/utrangerade inventarier Utgående ackumulerade anskaffningsvärden 31 december Ackumulerade avskrivningar Ingående balans 1 januari Avskrivningar omklassificering till produkter i arbete Avskrivning sålda/utrangerade inventarier Årets avskrivningar Utgående ackumulerade avskrivningar 31 december Utgående planenligt restvärde varav mark Taxeringsvärde Byggnader Mark Redovisade värden materiella anläggningstillgångar, moderbolaget Per Per Per Per Utrustning som används huvudsakligen till forskning och utveckling har omklassificerats från produkter i arbete till inventarier. På motsvarande sätt har utrustning omklassificerats från inventarier till produkter i arbete. Värdet av de omklassificerade utrustningarna uppgår till 42 (14) respektive 41 (15) MSEK. MICRONIC

68 Not 17 forts. Leasingavtal NOT 19. FORDRINGAR PÅ KONCERNBOLAG KONCERNEN MODERBOLAGET Inventarier nyttjade via finansiell leasing: Ingående anskaffningsvärde Årets inköp Anskaffningsvärden finansiellt leasade inventarier Ingående avskrivningar Årets avskrivningar Ackumulerade avskrivningar finansiellt leasade inventarier Utgående planenligt restvärde leasade inventarier Under året kostnadsförda leasingavgifter Framtida betalnings åtaganden avseende operationell leasing samt övriga hyresavtal (nominellt): Inom ett år Mellan ett och fem år Senare än fem år De finansiella leasingavtalen utgörs av två avtal vilka avser större produktionsutrustningsenheter. Se även not 26. Koncernens operationella leasing omfattar framförallt bilar och hyror av lokaler. I moderbolaget redovisas finansiella leasingavtal som operationella. NOT 18. ANDELAR I KONCERNBOLAG MODERBOLAGET Ingående anskaffningsvärde Ökning av aktiekapitalet i koncernbolag Utgående ackumulerade anskaffningsvärden MODERBOLAGET Ingående bokfört värde Tillkommande Avgående Utgående bokfört värde NOT 20. ANDRA LÅNGFRISTIGA FORDRINGAR KONCERNEN MODERBOLAGET Ingående bokfört värde Tillkommande Avgående Utgående bokfört värde Tillkommande poster avser framför allt i det japanska dotter bolaget erlagda depositioner avseende hyresavtal. NOT 21. VARULAGER KONCERNEN MODERBOLAGET Komponentlager Reservdelslager Produkter i arbete Utrustning som används huvudsakligen till forskning och utveckling har omklassificerats från produkter i arbete till inventarier med 42 (14) MSEK. På motsvarande sätt har utrustning omklassificerats från inventarier till produkter i arbete till ett värde av 41 (15) MSEK. Lagernedskrivningar uppgående till 14 MSEK ( ) har belastat rörelseresultatet och avser nedskrivning av delar tillhörande produkter som inte längre marknadsförs. Ingående nedskrivningar Utgående ackumulerade nedskrivningar Utgående bokfört värde Org.nr. Säte Antal aktier Kapital Bok fört andel, % värde Micronic Treasury AB Täby Micronic Japan K.K Tokyo Micronic Laser Systems, Inc Wilmington Micronic Laser Systems Far East Co. Ltd Taipei Micronic Laser Systems Korea Co. Ltd Anyang MICRONIC 2007

69 NOT 22. NOT 23. ÖVRIGA FORDRINGAR KONCERNEN FÖRUTBETALDA KOSTNADER OCH UPPLUPNA INTÄKTER KONCERNEN MODERBOLAGET Mervärdesskattefordran Derivat, ej säkringsredovisning Förskott till leverantörer Övriga fordringar MODERBOLAGET Försäljningsintäkter Varu- och servicekostnader Kommissionskostnader Övrigt NOT 24. NOT 25. LIKVIDA MEDEL/KASSA OCH BANK KONCERNEN OBESKATTADE RESERVER/ BOKSLUTSDISPOSITIONER MODERBOLAGET Beviljad outnyttjad checkräkningskredit Balansposten bestod vid utgången av året endast av bankmedel i likhet med föregående år. MODERBOLAGET Obeskattade reserver Ingående balans skattemässiga överavskrivningar utöver redovisningsmässiga, maskiner och inventarier Årets förändring Utgående balans skattemässiga överavskrivningar I moderbolaget redovisas de obeskattade reserverna tillsammans med uppskjutna skatteskulder. I de utgående obeskattade reserverna ingår latent en uppskjuten skatteskuld uppgående till Finansiella rapporter NOT 26. RÄNTEBÄRANDE SKULDER/SKULDER TILL KREDITINSTITUT KONCERNEN MODERBOLAGET Långfristiga räntebärande skulder Banklån Övriga räntebärande skulder Finansiella leasingskulder Kortfristiga räntebärande skulder Kortfristig del av banklån Övriga räntebärande skulder Kortfristig del av finansiella leasingskulder Summa räntebärande skulder Banklån förfaller till betalning enligt nedan: Förfaller inom ett år Förfaller mellan ett och fem år Förfaller senare än fem år Säkerhet för banklånen är utställda med ett belopp av 102 (102) MSEK i företagets mark och byggnad samt 89 (89) MSEK i företagsinteckningar. Övriga räntebärande skulder Förfaller inom ett år Förfaller mellan ett och fem år Förfaller senare än fem år KONCERNEN 2007 KONCERNEN 2006 Finansiella leasingskulder förfaller till betalning enligt nedan: Minimileaseavgifter Ränta Kapitalbelopp Minimileaseavgifter Ränta Kapitalbelopp Förfaller inom ett år Förfaller mellan ett och fem år Förfaller senare än fem år MICRONIC

70 Not 26 forts. Räntebärande skulder; kontraktsenligt förfall, koncernen Nominellt belopp originalvaluta Bokfört värde Effektiv ränta Förfallotidpunkt enligt låneavtal <1 år 1 5 år Mer än 5 år Banklån SEK, fast ränta ,38% SEK, rörlig ränta ,39% JPY, fast ränta ,09% Finansiella leasingskulder ,68% Övriga räntebärande skulder EUR, fast ränta ,73% Totalt räntebärande skulder Räntebärande skulder; kontraktsenligt förfall, moderbolaget Nominellt belopp originalvaluta Bokfört värde Effektiv ränta Förfallotidpunkt enligt låneavtal <1 år 1 5 år Mer än 5 år Skulder till kreditinstitut SEK, fast ränta ,38% SEK, rörlig ränta ,39% Totala skulder till kreditinstitut Övriga räntebärande skulder EUR, fast ränta ,73% Totalt räntebärande skulder En ränteförändrings påverkan på kassaflödet, koncernen Nominellt belopp originalvaluta Bokfört värde Effektiv ränta Ränteförändring med 1% Räntekostnad per år faktisk Räntekostnad per år med 1% höjning Banklån SEK, fast ränta ,38% 5,38% SEK, rörlig ränta ,39% 5,39% JPY, fast ränta ,09% 2,09% Finansiella leasingskulder ,68% 5,68% Övriga räntebärande skulder EUR, fast ränta ,73% 4,73% Totalt räntebärande skulder En ränteförändrings påverkan på kassaflödet, moderbolaget Nominellt belopp originalvaluta Bokfört värde Effektiv ränta Ränteförändring med 1% Räntekostnad per år faktisk Räntekostnad per år med 1% höjning Banklån SEK, fast ränta ,38% 5,38% SEK, rörlig ränta ,39% 5,39% Övriga räntebärande skulder EUR, fast ränta ,73% 4,73% Totalt räntebärande skulder NOT 27. LÅNGFRISTIGA AVSÄTTNINGAR NOT 28. ÖVRIGA SKULDER KONCERNEN Ersättningar till anställda Ingående bokfört värde Årets avsättning Utgående bokfört värde I det japanska dotterbolaget görs avsättningar för ersättningar till anställda. Under vissa förutsättningar betalas ett engångsbelopp ut till den anställde då anställningen upphör, antingen på grund av pension eller då den anställde av annan anledning slutar sin anställning. KONCERNEN MODERBOLAGET Personalens källskatter Övrigt MICRONIC 2007

71 NOT 29. UPPLUPNA KOSTNADER OCH FÖRUTBETALDA INTÄKTER KONCERNEN MODERBOLAGET Upptagningskostnader Löne- och lönebikostnader Kommissionskostnader Övrigt Upplupna upptagningskostnader omfattar beräknade återstående kostnader för upptagning av system hos kund. Uppskattningar av dessa kostnader görs på individuell basis för varje levererat system. Avsättningen görs i samband med resultatavräkning. Kostnaderna för upptagning av ett system är lätta att be döma och är små i förhållande till värdet av systemet i helhet. Efter det att upptagningen är slutförd påbörjas en garantitid om normalt 12 månader. Se även not 30. NOT 30. KORTFRISTIGA AVSÄTTNINGAR KONCERNEN MODERBOLAGET Garantiavsättningar Ingående bokfört värde Årets avsättning/upplösning Utgående bokfört värde Upplupna garantikostnader omfattar beräknade återstående kostnader för garantiåtaganden. Uppskattningar av dessa kostnader görs på individuell basis för varje levererat system. Avsättningen för garantiåtaganden görs i samband med resultatavräkning. Finansiella rapporter NOT 31. STÄLLDA SÄKERHETER NOT 32. EVENTUALFÖRPLIKTELSER Nedan anges säkerheter för angivna skuldposter i balansräkningen KONCERNEN MODERBOLAGET Skulder till kreditinstitut Fastighetsinteckningar Äganderättsförbehåll avseende finansiellt leasade inventarier Företagsinteckningar Som säkerhet för erhållet förskott på framtida royaltyintäkter har lämnats ett antal patent avseende SLM och datakanal, vilka inte finns tillgångsförda varför det inte åsatts något värde i ovanstående tabell. KONCERNEN MODERBOLAGET Framtida betalningsåtagande till samarbetspartners varav: förfaller inom ett år förfaller mellan ett och fem år förfaller senare än fem år Genom avtal med Fraunhofer Institute for Microelectronic Circuits and System (IMS) om framtida samarbete kring utveckling av SLM-teknologin finns åtaganden om framtida betalningar under förutsättning att ett antal villkor och motprestationer uppfylls. NOT 33. FINANSIELLA TILLGÅNGAR OCH SKULDER I nedanstående tabell presenteras koncernens finansiella tillgångar och skulder, upptagna till redovisat respektive verkligt värde, klassificerade i kategorierna; Derivat, ej säkringsredovisning Kund- och lånefordringar Övriga skulder Per den 31 december 2007 har säkringsredovisning upphört för samtliga derivat. Verkligt värde och redovisat värde redovisas i balansräkningarna nedan: Verkligt värde för räntebärande skulder baseras på framtida kassaflöden av kapitalbelopp och ränta, diskonterat till aktuell marknadsränta på balansdagen. Bolaget använder vid beräkningen swapränta per den 31 december De räntesatser som används baseras på respektive låns kvarvarande löptid till kommande ränteomförhandlingstillfälle. Koncernen 2007 Derivat, ej säkringsredovisning Kund- och lånefordringar Övriga skulder Summa redovisat värde Summa verkligt värde Kundfordringar Övriga fordringar Valutaterminskontrakt JYP Likvida medel SEK USD JPY EUR TWD KRW RMB Summa tillgångar MICRONIC

72 Not 33 forts. Koncernen 2007 Derivat, ej säkringsredovisning Kund- och lånefordringar Övriga skulder Summa redovisat värde Summa verkligt värde Långfristiga räntebärande skulder Långfristiga räntebärande skulder till kreditinstitut Övriga långfristiga räntebärande skulder Kortfristiga räntebärande skulder Skulder till kreditinstitut Övriga räntebärande skulder Finansiella leasingskulder Leverantörsskulder Övriga finansiella skulder Förskott från kunder Övriga finansiella skulder Summa skulder Redovisad förlust (värdeförändring) 710 Koncernen 2006 Derivat, ej säkringsredovisning Kund- och lånefordringar Övriga skulder Summa redovisat värde Summa verkligt värde Kundfordringar Övriga fordringar Likvida medel SEK USD JPY EUR TWD KRW RMB Summa tillgångar Långfristiga räntebärande skulder Långfristiga räntebärande skulder till kreditinstitut Övriga långfristiga räntebärande skulder Finansiella leasingskulder Kortfristiga räntebärande skulder Skulder till kreditinstitut Övriga räntebärande skulder Finansiella leasingskulder Leverantörsskulder Övriga finansiella skulder Förskott från kunder Övriga finansiella skulder Summa skulder Redovisad vinst (värdeförändring) MICRONIC 2007

73 Not 33 forts. Kundfordringar, koncernen: Nedskrivning, åldersanalys och övrig information Brutto Säkerhet Nedskrivningar Brutto Säkerhet Nedskrivningar Ej förfallna kundfordringar Förfallna kundfordringar 0 30 dgr Förfallna kundfordringar >30 90 dgr Förfallna kundfordringar > dgr Förfallna kundfordringar >180 dgr Förfallna kundfordringar >360 dgr Summa Under året har en nedskrivning om 419 TSEK gjorts på grund av att en kund har försatts i konkurs, inget tyder på att återvinning kan ske. Övriga finansiella tillgångar avser kundfordringar med bedömd god kreditkvalitet. Finansiella rapporter Utestående valutaterminer den 31 december 2007 Koncernens innehav av valutaterminer fördelar sig per den 31 december 2007 på följande underliggande belopp och förfallotider. Valuta Belopp tusental Förfall JPY, sälj JPY Kv 1 08 JPY, sälj JPY Kv 2 08 Summa Riskhantering En redogörelse för koncernens risker och riskhantering lämnas i förvaltningsberättelsen. Förfallostruktur finansiella skulder, koncernen Koncernen 2007 Valuta Nom. belopp i originalvaluta Totalt TSEK Inom 1 mån 1 3 mån 3 mån 1 år 1 5 år 5 år och längre Banklån Banklån SEK Banklån JPY Förskott från kund Förskott från kund SEK Förskott från kund JPY Finansiella leasingskulder SEK Leverantörsskulder Leverantörsskulder SEK Leverantörsskulder EUR Leverantörsskulder JPY Leverantörsskulder USD Leverantörsskulder KRW Övriga finansiella skulder Övriga räntebärande skulder EUR Övriga finansiella skulder JPY Summa Förskott från kund förfaller i samband med resultatavräkning av levererade system. Banklånen i svenska kronor avser fastighetslån. Vid förfall avtalas normalt sett om en förlängning av krediten. Lånen har en mix av kontraktsenliga förfallotider för att begränsa ränterisken och likviditetsrisken. MICRONIC

74 Not 33 forts. Koncernen 2006 Valuta Nom. belopp i originalvaluta Totalt TSEK Inom 1 mån 1 3 mån 3 mån 1 år 1 5 år 5 år och längre Banklån Banklån SEK Banklån JPY Förskott från kund Förskott från kund SEK Förskott från kund JPY Finansiella leasingskulder SEK Leverantörsskulder Leverantörsskulder SEK Leverantörsskulder EUR Leverantörsskulder JPY Leverantörsskulder USD Leverantörsskulder KRW Övriga finansiella skulder Övriga räntebärande skulder EUR Övriga finansiella skulder JPY Summa NOT 34. HÄNDELSER EFTER BALANSDAGENS UTGÅNG Inom Micronic-koncernen har det efter räkenskapsårets utgång inte inträffat några händelser som väsentligt påverkat bolaget finansiellt. NOT 35. KAPITALHANTERING Styrelsen i Micronic har fastställt en finansiell målsättning, innebärande att bolaget ska ha en god kapitalstruktur som säkerställer finansiell stabilitet och som utgör en god grund för fortsatt utveckling av affärsverksamheten. Micronic har inte lämnat utdelning vid något tillfälle utan har återinvesterat upparbetade vinstmedel för att finansiera främst fortsatt utvecklingsarbete och på så sätt skapa tillväxt. Micronic definierar kapital som eget kapital med avdrag för dels orealiserade värdeförändringar redovisade direkt via eget kapital och dels aktierelaterade ersättningar redovisade direkt mot eget kapital. Kapital i enlighet med ovanstående definition Aktiekapital Övrigt tillskjutet kapital Omräkningsreserv Balanserat resultat exkl IFRS 2-transaktioner Totalt eget kapital enligt balansräkningen Säkringsreserv IFRS 2-transaktioner Totalt eget kapital enligt balansräkningen Koncernens långsiktiga mål är att nå en rörelsemarginal överstigande 15 procent samt att bibehålla en soliditet överstigande 60 procent. Varken moderbolaget eller något av dotterbolagen står under externa kapitalkrav. 70 MICRONIC 2007

75 Förslag till disposition beträffande bolagets resultat Styrelsen föreslår att moderbolagets ansamlade förluster, kronor, överförs i ny räkning. Godkännande och fastställelse Årsredovisningen och koncernredovisningen har, som framgår ovan, godkänts för utfärdande av styrelsen den 20 februari Koncernens resultatoch balansräkning och moderbolagets resultat- och balansräkning blir föremål för fastställelse på årsstämman den 3 april Styrelsens intygande Koncernredovisningen respektive årsredovisningen har upprättats i enlighet med de internationella redovisningsstandarder som avses i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1606/2002 av den 19 juli 2002 om tillämpning av internationella redovisningsstandarder respektive god redovisningssed och ger en rättvisande bild av koncernens och moderbolagets ställning och resultat. Förvaltningsberättelsen för koncernen respektive moderbolaget ger en rättvisande översikt över koncernens och moderbolagets verksamhet, ställning och resultat samt beskriver väsentliga risker och osäkerhetsfaktorer som moderbolaget och de företag som ingår i koncernen står inför. Finansiella rapporter Täby den 20 februari 2008 Göran Malm Jörgen Centerman Sven Löfquist Styrelseordförande Styrelseledamot Verkställande direktör Sigrun Hjelmquist Lena Treschow Torell Christer Zetterberg Magnus Lindquist Styrelseledamot Styrelseledamot Styrelseledamot Styrelseledamot Vår revisionsberättelse har lämnats den 20 februari KPMG Bohlins AB Anders Malmeby Auktoriserad revisor MICRONIC

76 Revisionsberättelse *) Till årsstämman i Micronic Laser Systems AB (publ) Org nr Vi har granskat årsredovisningen, koncernredovisningen och bokföringen samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning i Micronic Laser Systems AB (publ) för år Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för räkenskapshandlingarna och förvaltningen och för att årsredovisningslagen tillämpas vid upprättandet av årsredovisningen samt för att internationella redovisningsstandarder IFRS sådana de antagits av EU och årsredovisningslagen tillämpas vid upprättandet av koncernredovisningen. Vårt ansvar är att uttala oss om årsredovisningen, koncernredovisningen och förvaltningen på grundval av vår revision. Revisionen har utförts i enlighet med god revisionssed i Sverige. Det innebär att vi planerat och genomfört revisionen för att med hög men inte absolut säkerhet försäkra oss om att årsredovisningen och koncernredovisningen inte innehåller väsentliga felaktigheter. En revision innefattar att granska ett urval av underlagen för belopp och annan information i räkenskapshandlingarna. I en revision ingår också att pröva redovisningsprinciper na och styrelsens och verkställande direktörens tillämpning av dem samt att bedöma de betydelsefulla uppskattningar som styrelsen och verkställande direktören gjort när de upprättat årsredovisningen och koncernredovisningen samt att utvärdera den samlade informationen i årsredovisningen och koncernredovisningen. Som underlag för vårt uttalande om ansvarsfrihet har vi granskat väsentliga beslut, åtgärder och förhållanden i bolaget för att kunna bedöma om någon styrelseledamot eller verkställande direktören är ersättningsskyldig mot bolaget. Vi har även granskat om någon styrelseledamot eller verkställande direktören på annat sätt har handlat i strid med aktiebolagslagen, årsredovisningslagen eller bolags ordningen. Vi anser att vår revision ger oss rimlig grund för våra uttalanden nedan. Årsredovisningen har upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en rättvisande bild av bolagets resultat och ställning i enlighet med god redovisningssed i Sverige. Koncernredovisningen har upprättats i enlighet med internationella redovisningsstandarder IFRS sådana de antagits av EU och årsredovisningslagen och ger en rättvisande bild av koncernens resultat och ställning. Förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredovisningens och koncernredovisningens övriga delar. Vi tillstyrker att årsstämman fastställer resultaträkningen och balansräkningen för moderbolaget och för koncernen, disponerar vinsten i moderbolaget enligt förslaget i förvaltningsberättelsen och beviljar styrelsens ledamöter och verkställande direktören ansvarsfrihet för räkenskapsåret. Stockholm den 20 februari 2008 Anders Malmeby Auktoriserad revisor KPMG Bohlins AB *) Detta är en avskrift av den revisionsberättelse som avlämnats avseende bolagets årsredovisning i original, vilken motsvarar sidorna i denna tryckta version av årsredovisningen. Avskriften av revisionsberättelsen omfattar således inte den tryckta versionen av årsredovisningen. 72 MICRONIC 2007

77 Micronics historia 1970 Micronics historia går till baka till 1970-talet när en grupp forskare under ledning av Gerhard Westerberg började forska i mikrolitografi på Kungliga Tekniska Högskol an i Stockholm. Deras mål var att utveckla en utrustning som kunde rita fotomasker till halvledarindustrin Gerhard Westerberg bildade tillsammans med sju anställda ett bolag för att kommersialisera forskningsresultaten. Detta resulterade i lanseringen av den första laserritaren Efter Gerhard Westerbergs frånfälle tog personalen med Nils Björk i spetsen över bolaget med stöd av Småföretagsfonden En svag halvledarmarknad gjorde att Micronic sökte andra marknader för företagets teknik. En laserritare för skuggmasker utvecklades som gav konstruktörerna nästan total frihet i utformningen av skuggmasker till TV-skärmar (CRT) LRS1100 blev industristandard för skuggmasker. Samtidigt började de bärbara datorerna komma ut på marknaden. I takt med att marknaden utvecklades kunde Micronic i nära samarbete med kunderna fortsätta utvecklingen av de laserritare som nu används för att producera platta bildskärmar till såväl bärbara som stationära datorer Micronic går åter in på halv ledarmarknaden med lansering av det första Omega6000-system et. Samtidigt fann Micronic fler användningsområden och utvecklade produktserien MP80+. Samma år introducerades den unika SLM-tekniken som används i Sigma-systemen Micronic börsnoterades på Stockholmsbörsen. Rekordstor omsättning på 704 MSEK Högsta orderingången i företagets historia över en miljard SEK, drivet av bildskärmsmarknaden. Laserritaren LRS15000 för TFT-LCD lanserades. Produktprogrammet breddades, en mätmaskin för fotomasker för bildskärmstillverkning introducerades. Fulltecknad företrädesemission Leveranser av LRS15000 för produktion av bildskärmsfotomasker ökade kraftigt, vilket genererade en rekordomsättning på MSEK. Micronic etablerade servicecenter, ATAC, i Japan. Sigma7500 lanserades Dotterbolag i Sydkorea etablerades. MICRONICS UTVECKLING PÅ BILDSKÄRMSMARKNADEN MICRONIC 2007

78 Teknisk ordlista Finansiell ordlista Akusto-optik En metod att ändra riktningen på ljus genom en kristall med hjälp av högfrekvent ljud. AOD, Akusto-optisk deflektor Den komponent i Micronics laserritare som avlänkar laserstrålen under exponering. CAD-data CAD (Computer Aided Design) data som beskriver mönstret som ska ritas i Micronics system. Data skapas med hjälp av ritprogram för krets konstruktion. Vanliga dataformat som skapas av CAD-program är DXF, Gerber, GDS II. CCD, CMOS CCD (Charge Coupled Device) CMOS (Complementary Metal Oxide Semiconductor) är två tekniker för bildsensorer som finns i till exempel digitalkameror och de flesta mobiltelefoner. Bildsensorer är elektronisk halvledarbricka som mäter ljusstyrkan som faller på den. CMOS är även den dominerande tekniken för att göra halvledarchip. DRAM Dynamic Random Access Memory. Används bland annat som primärminne till datorer. Minnet är snabbt, men behåller inte minnesinnehållet när strömmen slås av. Därför behövs också andra typer av minnen som till exempel hårddiskar som även har större kapacitet, men som inte är lika snabba som DRAM. DUV Deep Ultra Violet. Ljus av mycket kort våglängd. I Micronics fall refererar det till våglängden på lasern i Sigma-systemet, 248 nm. Elektronisk kapsling Tillverkningssteget som kapslar in ett halvledarchip så att det skyddas och kan anslutas till andra elektronikkomponenter i elektronisk utrustning. Fasskiftsfotomask Normala fotomasker är binära, ljus antingen blockeras, eller släpps igenom. De minsta strukturerna på avancerade halvledarchip är idag så små att de är svåra att tillverka genom att belysa normala fotomasker med den kortaste tillgängliga ljusvåglängden. Till skillnad från en normal fotomask har en fasskiftsfotomask även områden som släpper igenom 180 fasskiftat ljus. Kombinationen av ljus med olika faser från fotomasken gör att kontrasten ökar och de minsta strukturerna på halvledarchipet går att lösa upp. Fotomask Kan beskrivas som ett fotonegativ. Bilden på negativet ritas med Micronics system och överförs genom en litografisk process till kundens slutprodukt. Fotomasken består av ett genomskinligt substrat av glas eller kvarts som täckts med ett tunt kromskikt och ovanpå detta ett lager fotoresist. Fotoresist är ett ljuskänsligt material som har den egenskapen att material et kan framkallas och tvättas bort sedan det belysts. Efter ritning framkallas fotoresisten och mönstret överförs till kromskiktet med hjäp av etsning. Halvledarchip/halvledarkrets/ halvledarkomponent En elektronikkomponent, som innehåller mer än ett kretselement på en kiselbricka, till exempel minneskretsar, processorer, förstärkare. HDTV High Definition TV, en TV-standard med betydligt högre bildkvalitet. Det finns två varian ter, 720 eller pixlar i vertikal ledd att jämföra med standard TV som har 576 (PAL, SECAM) eller 484 (NTSC). HDTV kräver att både TV-sändningarna och TVapparaterna stödjer standarden. LCD LCD (Liquid Crystal Display), den vanligaste tekniken för platta bildskärmar. LCD-bildskärm ar baseras på flytande kristallteknik, en elektriskt aktiv vätska som används i den vanligaste typen av platta skärmar. Det finns två huvud-teknologier: passiva (PM-LCD eller TN/STN LCD) och aktiva (TFT-LCD). MEMS Mikro-Elektro-Mekaniska System. En kombination av mikroskopisk mekanik och ett halvledarchip. MEMS tillverkas oftast i halvledarprocesser med extra processteg för de mekaniska delarna. Micronics SLM med en miljon styrbara speglar är ett exempel på en MEMS. Mikrometer, μm 1 miljondels meter, 10 6 m, en tusendels millimeter. Mura Ett japanskt ord som används för att beskriva oregelbundenheter eller systematiska fel i bildskärmar. Felen är ofta så små att mätning är svårt eller opraktiskt, men trots det är de synliga för det mänskliga ögat. Nanometer, nm 1 miljarddels meter, 10 9 m, en miljondels millimeter. OPC De minsta strukturerna på avancerade halvledarchip är idag så små att de är svåra att tillverka med den kortaste tillgängliga ljusvåglängden för mikrolitografi. Optical proximity correction (OPC) består av mycket små hjälpfigurer som läggs till konstruktionsmönstret på fotomasken för att det korrekt ska kunna överföras till chipet i mikrolitografi processen. OPC-figurerna själva överförs inte till chipet, men de hjälper upplösningen av de små strukturerna i konstruktionsmönstret. Plasmabildskärm (PDP) En typ av platta bildskärmar som kan göras mycket stora ( tum diagonalt) och relativt tunna (ca 100 mm). SLM SLM (Spatial Light Modulator) är en teknik som bygger på ett mikrochip med ett antal mikroskop iska speglar som kan styras individuellt. Tekniknod Generation för halvledartillverkning. Noderna namnges baserat på den minsta strukturen eller minsta avståndet mellan strukturer, till exempel 130 nm, 90 nm, och 60 nm. Ju senare generation desto mindre och snabbare är transistorerna och desto fler får plats på ett chip. TFT-LCD TFT-LCD, en aktiv LCD-bildskärm, som ger bättre bildkvalitet och snabbare respons än en passiv LCD-skärm. Den normala tekniken i platta datormonitorer, bärbara datorer och LCD-TV. TFT-LCD blir även allt vanligare i mobiltelefoner. De aktiva LCD-bildskärmarna har en tunnfilmstransistor (TFT, Thin Film Transistor) i varje pixel. Upptid Den tid som systemen kan utnyttjas för produktion. Avkastning på eget kapital Årets resultat i procent av genom snittligt eget kapital. Avkastning på sysselsatt kapital Resultat efter fi nansiella poster plus fi nansiella kostnader i procent av genomsnittligt sysselsatt kapital. Bruttomarginal Bruttoresultat i procent av netto omsättning. Eget kapital per aktie Eget kapital dividerat med genomsnittligt antal aktier. FoU-kostnader Kostnader hänförliga till forsknings- och utvecklings aktiviteter inklusive kostnader för personal syssel satta med forskning och utveckling samt avskrivningar av tidigare aktiverade utgifter för utveckling. FoU-utgifter Kassafl ödespåverkande utgifter för forskning och utveckling. Justerad rörelsemarginal Rörelseresultat justerad för aktiverade utgifter för utveckling samt avskrivningar på tidigare aktiverade utgifter för utveckling i procent av netto omsättning. Kapitalomsättningshastighet Nettoomsättning dividerat med genomsnittligt syssel satt kapital. Kassafl öde per aktie Kassafl öde från den löpande verksamheten dividerat med genomsnittligt antal aktier. Kassafl öde från den löpande verksamheten Resultat efter fi nansiella poster juste rat för ej kassa fl ö d e s p å v e r k a n d e p o s t e r, b e t a l d i n k o m s t- skatt samt förändring av rörelsekapital. Kassafl öde från investerings verksamheten Nettoinvesteringar i byggnader, maskiner, inventarier, aktiverade utgifter för utveckling samt fi nansiella anläggningstillgångar. Kassafl öde efter investeringar före fi nansiering Kassafl öde från den löpande verksamheten inklusive förändring av rörelsekapital minskat med investeringar. Nettoskuld Räntebärande skulder minskat med likvida medel. P/E tal per aktie Aktiekursen den 30 december dividerad med resultat per aktie. Resultat per aktie Årets resultat dividerat med genomsnittligt antal aktier. Rörelsemarginal Rörelseresultat i procent av netto omsättning. Soliditet Eget kapital i procent av balans omslutningen. Sysselsatt kapital Balansomslutning minus icke ränte bärande skulder och uppskjuten skatt. Utspädningseffekt aktie Vägt genomsnittligt antal aktier, vilket påverkas av under perioden nyemitterade aktier. Vinstmarginal Resultat efter fi nansiella poster i procent av netto omsättning.

79 Pushing the limits MICRONIC LASER SYSTEMS AB (PUBL.) Nytorpsvägen 9 Box Täby Tel: Fax: [email protected] MICRONIC LASER SYSTEMS STRATEGIC DEVELOPMENT Mölndalsvägen Göteborg Tel: Fax: MICRONIC LASER SYSTEMS INC Zanker Road San Jose, CA 95112, USA Tel: Fax: MICRONIC JAPAN K.K. Mitsugi-Kotobukicho Bldg Kotobuki-cho, Fuchu-shi Tokyo , Japan Tel: Fax: MICRONIC LASER SYSTEMS KOREA CO., LTD. #9, Dong-A Plaza, Guanyang-Dong, Dongan-Gu Anyang-si Gyeonnggi-Do Sydkorea ( ) Tel: Fax: MICRONIC LASER SYSTEMS FAR EAST CO., LTD. 2nd Floor, #18 Pu-Ding Road, Der-An Building, Hsin-Chu, 300, Taiwan, R.O.C. Tel: Fax: MICRONIC LASER SYSTEMS AB SHANGHAI REPRESENTATIVE OFFICE 39 th Floor, Sino Life Tower 707 Zhang Yang Road, Pudong Shanghai , Kina Tel: Fax: Produktion: Micronic i samarbete med Sund Kommunikation. Illustratörer: Mario Salutskij, Mikael Ericsson, Niels Hofman-Bang, Annika Sköld Lindau. Fotografer: Paul Allan, Victor Brott, Johan Olsson, Jörgen Ulfsgärd, m fl. Tryck: Strokirk-Landströms, Lidköping, Repro: Turbin.