EUROPEISKA KOMMISSIONEN

Transkript

1 EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 20.XII.2006 C (2006) 6923 slutig I den offentliggjorda versionen av detta beslut har vissa upplysningar utelämnats i enlighet med artiklarna 24 och 25 i rådets förordning (EG) nr 659/1999 av den 22 mars 1999 om tillämpningsföreskrifter för artikel 93 i EG-fördraget. Enligt dessa artiklar skall upplysningar som omfattas av tystnadsplikt inte lämnas ut. Utelämnade upplysningar anges med [ ]. OFFENTLIG VERSION Detta dokument publiceras endast i informationssyfte. KOMMISSIONENS BESLUT av den 20.XII.2006 om åtgärd nr C 24/2004 (f.d. NN 35/2004) som Sverige genomfört för att införa marksänd digital-tv Endast den svenska texten är giltig Text av betydelse för EES SVERIGES STÄNDIGA REPRESENTATION VID EUROPEISKA UNIONEN Square de Meeûs 30 B-1000 BRUXELLES

2 KOMMISSIONENS BESLUT av den 20.XII.2006 om åtgärd nr C 24/2004 (f.d. NN 35/2004) som Sverige genomfört för att införa marksänd digital-tv Endast den svenska texten är giltig Text av betydelse för EES EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION HAR FATTAT DETTA BESLUT med beaktande av fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, särskilt artikel 88.2 första stycket, efter att i enlighet med nämnda artiklar ha gett berörda parter tillfälle att yttra sig, och med beaktande av dessa synpunkter 1, och av följande skäl: 1 Se ärende C 24/04 (f.d. NN 35/04), införande av digital markbunden television i Sverige, EUT C 238, , s. 5. 2

3 1. FÖRFARANDE 1. Genom en skrivelse av den 9 augusti 2001 lämnade satellitoperatören Nordic Satellite AB (NSAB) 2 in ett klagomål till Europeiska kommissionen (kommissionen) om statligt stöd som svenska staten påstods ha beviljat Teracom AB (Teracom), den svenska nätoperatören för marksändningar, och vissa av dess dotterbolag i samband med införandet av marksänd digital-tv i Sverige 3. Genom en skrivelse av den 28 november 2001 lämnade tv-operatören Viasat AB (Viasat), som tillhandahåller såväl gratis-tv som betal-tv, in ett klagomål som var väldigt likt det som NSAB lämnade in. 2. Efter en preliminär undersökning underrättade kommissionen genom en skrivelse av den 14 juli 2004 Sverige om att den hade beslutat inleda ett formellt granskningsförfarande (nedan kallat beslutet att inleda förfarandet) enligt artikel 88.2 i EG-fördraget med anledning av det påstådda stödet. Kommissionens beslut att inleda förfarandet offentliggjordes i Europeiska unionens officiella tidning den 25 september I beslutet uppmanades Sverige och andra berörda parter att inkomma med synpunkter på de påstådda stödåtgärderna. 3. Den 29 oktober 2004 mottog kommissionen den svenska regeringens svar (svaret av den 29 oktober) på kommissionens beslut att inleda förfarandet. Kommissionen har vidare mottagit synpunkter från följande berörda parter: B2 Bredband AB (B2) 4, European Cable Communications Association (ECCA) 5, European Satellite Operators Association (ESOA) 6, NSAB 7, Telenor Broadcast Holding AS (Telenor Broadcast) 8, TeliaSonera AB (TeliaSonera) 9, UGC Europe, Inc. (UGC) 10 och Viasat Den 1 december 2005 ändrade NSAB sitt namn till SES Sirius AB. Trots det kallas klaganden NSAB i detta beslut. Den 12 april 2002 och den 2 oktober 2002 kompletterade NSAB sitt klagomål med ytterligare information om det påstådda statliga stödet. Se B2:s inlaga av den 22 oktober Se ECCA:s inlaga av den 25 oktober 2004 (registrerad den 2 december 2004). Se ESOA:s inlaga av den 18 oktober 2004 (registrerad den 25 oktober 2004). Se NSAB:s inlagor av den 22 oktober 2004, den 11 februari 2005 (registrerad den 14 februari 2005), den 9 mars 2005 (registrerad den 10 mars 2005) och den 1 december 2005 (registrerad den 6 december 2005). Se Telenor Broadcasts inlaga av 17 november 2004 (registrerad den 18 november 2004). Se TeliaSoneras inlaga av den 25 oktober 2004 (registrerad den 26 oktober 2004). Se UGC:s inlaga av den 25 oktober 2004 (registrerad den 26 oktober 2004). Se Viasats inlaga av den 25 oktober 2004 (registrerad den 26 oktober 2004). 3

4 4. Genom skrivelser av den 17 november 2004 och den 17 januari 2006 vidarebefordrade kommissionen de berörda parternas synpunkter till den svenska regeringen. Regeringen lämnade sina kommentarer till synpunkterna i skrivelser av den 20 december 2004 och den 20 mars Den 22 november 2004 hade kommissionen ett möte med ECCA. Möten hölls också med företrädare för NSAB och ESOA, den 1 mars 2005 samt den 21 och 30 november Genom skrivelser av den 8 februari 2006, den 7 april 2006, den 31 maj 2006 och den 30 augusti 2006 begärde kommissionen ytterligare upplysningar av Sverige. Regeringen svarade genom skrivelser av den 20 mars 2006 (svaret av den 20 mars) (registrerat den 22 mars 2006), av den 25 april 2006 (svaret av den 25 april) (registrerat den 24 oktober 2006), av den 5 maj 2006 (svaret av den 5 maj) (registrerat den 11 maj 2006), av den 15 juni 2006 (registrerat den 16 juni 2006) och av den 1 september 2006 (registrerat den 4 september 2006). 2. BAKGRUND 7. Detta beslut avser det statliga stöd som påstås ha beviljats Teracom och dess dotterbolag Boxer TV-Access (Boxer) (om inget annat sägs sammanförs Teracom och dess dotterbolag nedan under benämningen Teracom) i samband med utvecklandet av en plattform för marksänd digital-tv i Sverige 12. Enligt de klagande har Teracom fått direkt och indirekt ekonomiskt stöd från svenska staten via de statliga programföretagen SVT och UR. Stödet påstås ha använts till att ge digitala marksändningar i Sverige en orättvis konkurrensfördel jämfört med andra typer av digitala sändningsplattformar, t.ex. kabel och satellit. 8. Sveriges underlåtenhet att anta de lagar och andra författningar som är nödvändiga för att följa direktivet om insyn i de finansiella förbindelserna mellan medlemsstater och offentliga företag tas inte upp i detta beslut, eftersom EG-domstolen har avgjort denna fråga separat BERÖRDA FÖRETAG 3.1. Företag som deltar i utvecklandet av en plattform för digitala marksändningar i Sverige Teracom 9. Teracom är ett företag med ansvar för att bygga och driva plattformen för marksänd tv i Sverige. Teracom är ett statligt företag som bildades 1992 för att Enligt de klagande har olagligt stöd också beviljats företaget Senda i Sverige AB (Senda). Senda var ett dotterbolag till Teracom och verksamt inom samordning, saluföring och förpackning av tv-program och tv-tjänster för digital kabeltelevision. Senda gick samman med Boxer den 1 oktober 2002 och de båda företagen är numera verksamma under namnet Boxer. Se kommissionens direktiv 2000/52/EG av den 26 juli 2000 om ändring av direktiv 80/723/EEG om insyn i de finansiella förbindelserna mellan medlemsstater och offentliga företag, EGT L 193, , s. 75. EG-domstolens dom av den 15 juli 2004 i mål C-141/03, kommissionen mot Sverige, EUT C 228, , s

5 ta över den tv- och radiosändningsverksamhet som tidigare sköttes av Televerket Enligt sina stadgar skall Teracom sända och distribuera radio- och tv-program samt utveckla, marknadsföra och leverera andra tjänster som är relaterade till eller förenliga med dess sändnings- och distributionsverksamhet. Dessa andra tjänster består huvudsakligen av telekom- och informationstjänster. 11. Sedan Teracom bildades har det ensamt ägt och drivit det enda nätverket för marksändningar i Sverige 15. För att sända över plattformen för marksändningar ingår privata och kommersiella tv-kanaler överföringsavtal med Teracom och betalar Teracom för de tjänster som tillhandahålls. 12. Den 15 december 2005 utfärdade Post- och telestyrelsen två beslut där den konstaterade att Teracom, i sin roll som nätoperatör, har en betydande marknadsstyrka på de svenska grossistmarknaderna för marksända tjänster. Post- och telestyrelsen ålade därför Teracom särskilda skyldigheter vad gäller distribution av televisionsinnehåll till slutanvändare både över det analoga och det digitala marknätet. Teracom är nu skyldigt att på vissa villkor bevilja tillträde till plattformen för marksändningar för företag som vill distribuera televisionsinnehåll till slutanvändare, att tillämpa en kostnadsorienterad prissättning och icke-diskriminerande villkor för tillgång till plattformen för marksändningar samt öppet och separat redovisa Teracoms egen verksamhet och verksamhet i samband med tillhandahållande av tillträde Boxer 13. Boxer erbjuder konsumenter tillträde till tv-programpaket och andra tjänster via plattformen för marksänd digital-tv. Företaget grundades i oktober 1999 och ägs till 70 % av Teracom och till 30 % av det brittiska riskkapital- och investmentbolaget 3i Boxer är den enda distributören av tv-program (inklusive betal-tv) inom det digitala marknätet i Sverige. Om en tv-kanal får ett sändningstillstånd för det Se prop. 1991/92:140, bet. 1991/92:KrU28, rskr. 1991/92:329. Televerket privatiserades vid den här tidpunkten, och heter i dag Telia AB. I december 2004 inleddes ett överträdelseförfarande mot Sverige med anledning av överträdelser av direktivet om konkurrens på marknaderna för elektroniska kommunikationsnät och kommunikationstjänster (generalsekretariatet, överträdelse nr 2004/2197; ärende COMP/C-1/39.157). Ärendet gällde bibehållandet av ensamrätt inom den berörda sektorn. Förfarandet resulterade i att regeringen åtog sig att före den 1 januari 2006 avskaffa den ensamrätt som beviljats Teracom på marknaden för tillhandahållande av analoga marksändningstjänster. Ärendet som gäller digitala marksändningstjänster har ännu inte avslutats, även om regeringen inte längre ifrågasätter kommissionens bedömning att det gällande regelverket bryter mot nämnda direktiv. Eftersom regeringen dock inte har överlämnat något förslag till lagstiftning som skulle göra det möjligt för kommissionen att fastställa om överträdelsen kommer att upphöra och när den nya lagstiftningen skall träda i kraft, har kommissionen beslutat dra Sverige inför EG-domstolen, se kommissionens pressmeddelande IP/06/1411 av den 17 oktober Se beslut /23 av den 15 december 2005 om det digitala marknätet och beslut /23 av den 15 december 2005 om det analoga marknätet. Se Mellan april 2000 och april 2005 innehade Skandia Liv (Skandia) 3i:s trettioprocentiga andel i Boxer. 5

6 svenska marknätet kan den antingen ingå ett distributionsavtal med Boxer för att få sina program distribuerade eller välja att sända dem okodade. De flesta tvkanaler som sänder över det digitala marknätet har ingått ett distributionsavtal med Boxer. 18 Enligt egen uppgift växte Boxer med 42 % under 2005 och hade över en halv miljon abonnenter i slutet av december SVT 15. SVT är Sveriges största programföretag som verkar i allmänhetens tjänst. Sedan 1997 ägs SVT av en stiftelse i likhet med alla andra radio- och tvprogramföretag som verkar i allmänhetens tjänst 20. SVT:s skyldigheter som programföretag i allmänhetens tjänst regleras i de licenser för analoga respektive digitala sändningar som SVT beviljas av regeringen. SVT:s public service-kanaler måste täcka 99,8 % av Sveriges befolkning och SVT måste sända via marknätet i största möjliga utsträckning 21. Kravet att sändningarna skall nå ut till 99,8 % av befolkningen innebär att SVT måste sända parallellt över det analoga marknätet i väntan på att plattformen för digitala marksändningar skall bli fullt utbyggd. SVT köper för närvarande alla sina tjänster för markbundna sändningar av Teracom Samtliga SVT-kanaler sänds okodade. I SVT:s sändningslicens anges det också att SVT kan använda satellit, och i själva verket sänder SVT sina public service-kanaler via satellit för att täcka hela Sveriges befolkning. Mellan mars 1999 och april 2004 hade en av de klagande parterna, NSAB, ensamrätt att sända SVT:s public service-kanaler i den nordiska regionen via sina satelliter 23. SVT:s public service-kanaler är också tillgängliga via kabelnätet med stöd av lagstiftningen om sändningsplikt Utbildningsradion ( UR ) 17. Utbildningsradion (UR) är det näst största programföretaget i allmänhetens tjänst i Sverige. UR sänder både radio och television. I likhet med SVT ägs UR av stiftelsen (se ovan ) UR:s skyldigheter som programföretag i allmänhetens tjänst regleras i dess sändningslicens på samma sätt som för SVT, och UR skall efter samråd med Sveriges Radio och SVT köpa tjänster för sändning via det analoga marknätet Detta beslut påverkar inte tillämpningen av EU:s inre marknadsregler. Se Boxers pressmeddelande av den 18 januari 2006, Boxer grew by 42% in Se också Boxers pressmeddelande från den 12 juli 2005, Boxer fortsätter att öka antalet digitala TV-kunder, och dess pressmeddelande från den 20 oktober 2005, Fortsatt ökning för Boxer. Se och Prop. 1995/96:161, s Se t.ex. regeringsbeslut den 10 februari 2005 (nr I:11), regeringsbeslut den 22 juni 2005 (nr I:22), regeringsbeslut den 15 december 2005 (nr I:102) och regeringsbeslut den 23 februari 2006 (I:15). Till den 31 december 2005 var SVT skyldigt att göra det när det gäller analoga sändningar. Avtalet mellan NSAB och SVT anmäldes till kommissionen 1999 (ärende nr IV/C-2/37.517) och parterna mottog ett icke-ingripandebesked i november Se 6

7 från Teracom 25. UR sänder via en av SVT:s kanaler och dess program måste nå ut till 99,8 % av Sveriges befolkning. UR:s program måste också sändas via marknätet, och de sänds okodade via marknäten och, inom ramen för sändningsplikten, via kabelnäten. 19. Hädanefter i detta beslut kallas SVT och UR gemensamt SVT, och siffror (t.ex. anslag och betalningar) som avser respektive företag kommer att anges för båda företagen tillsammans De klagande NSAB 20. NSAB är ett företag med säte i Sverige. NSAB äger och driver två Siriussatelliter som förser den nordiska och den baltiska regionen samt Öst- och Centraleuropa med tv-tjänster och andra medie- och telekommunikationstjänster. NSAB distribuerar radio- och tv-signaler från både offentliga och privata programföretag. 21. NSAB ägs till 75 % av det i Luxemburg registrerade SES ASTRA, som är en av de ledande operatörerna som sänder direkt via satellit i Europa, och till 25 % av Svenska Rymdaktiebolaget. Svenska Rymdaktiebolaget är ett statsägt aktiebolag med verksamhet i Sverige 27. Till mars 2000 ägdes NSAB delvis av Teracom Viasat 22. Viasat är en operatör som tillhandahåller gratis-tv och betal-tv och distribuerar program via satellitplattformen Sirius. Viasat sänder från Storbritannien, där det också är registrerat. Viasat är ett helägt dotterbolag till den svenska mediakoncernen MTG AB (MTG). MTG är verksamt i hela världen och påstår sig bland annat vara den största gratis- och betal-tv-operatören i Skandinavien och de baltiska länderna. 4. TV-SÄNDNING 4.1. Plattformar för tv-sändningar i Sverige 23. I Sverige sänds tv-program idag i marknäten, via kabelnät och huvudantennsystem för satellit (SMATV), via satellit och via bredband. Enligt Se regeringsbeslut 29 riktat till UR, Tillstånd att sända television, KU2001/1543/Me (delvis) av den 20 december 2001, och bilaga 1 till regeringsbeslut I:12, Tillstånd att sända ljudradio och television, U2005/1824/Me av den 2 oktober Denna sändningslicens har förlängts och omfattar numera också hela Orsaken är att de anslag som tilldelas UR är obetydliga och att de regler som styr UR:s verksamhet och sändningar i praktiken är desamma som för SVT. Dessutom sänder UR via en av SVT:s kanaler. De anslag som tilldelas företagen och de betalningar de gör kommer därför att behandlas i klump. Se Se Teracoms årsredovisning

8 regeringen kommer tv-sändningar snart att finnas tillgängliga över den tredje generationens mobilnät Diagram 1 nedan visar de olika tv-plattformarnas respektive vikt i Sverige år Diagrammet anger hur de olika plattformarna faktiskt användes uttryckt i procentandel av samtliga hushåll i Sverige 30. När det gäller plattformen för marksändningar skiljer diagrammet dessutom mellan analog och digital mottagning. Diagram 1: Hushållens mottagning av tv-sändningar i Sverige % 1% 16% 16% analog marksändning digital marksändning kabel satellit bredband 50% 25. Alla de mest vanliga plattformar för tv-sändningar som finns idag, dvs. kabel, satellit och marksändningar, har påverkats eller påverkas av övergången från analoga till digitala tv-sändningar. Digitaliseringen av tv-sändningar har stora fördelar i form av effektivare spektrumanvändning och ökade möjligheter till överföring. Det leder till nya och bättre tjänster av hög kvalitet och fler valmöjligheter för konsumenterna. 26. Oavsett överföringssätt har den digitala överföringen en öppen arkitektur eller innehåller ett system för villkorad tillgång där kanalerna är kodade. Det betyder att för att kunna ta emot digitala sändningar måste tittarna ha en digital mottagare som antingen är inbyggd i tv-apparaten eller levereras i form av en separat digitalbox som fungerar som avkodare. För att kunna titta på kodade kanaler måste tittarna ha en digitalbox som kan läsa ett så kallat åtkomstkort Den digitala marksända televisionens utveckling i Sverige 27. Digital-tv har utvecklats kraftigt i Sverige under de fem senaste åren. Alla digitala plattformar - satellit, kabel och marksändningar ökade under perioden 2000 till 2005, medan satellitplattformen var ledande inom digitaliseringen (se diagram 2) Se svaret av den 29 oktober, s. 11. Se Statens Offentliga Utredningar: Sveriges övergång till digital-tv, Digital-TV-Kommissionen. Källa: Mediavision, MMS, se svaret från den 20 mars, fråga 15. Se också Radio och TV-verkets Mediautveckling 2005 och

9 Diagram 2: De digitala plattformarnas utveckling i Sverige (2000 till 2005) 20 % av alla tv-hushåll digital satellit digital marksänd digital kabel bredband På grundval av en regeringsproposition beslutade riksdagen 1997 att utbyggnaden av ett digitalt marknät bör inledas i flera delar av landet och att staten successivt bör besluta om och hur nätverket skall fortsätta byggas ut 32. Det beslutades att utbyggnaden av det digitala marknätet helt och hållet bör finansieras av de deltagande företagen, dvs. programföretagen och nätverkets ägare och inte av staten År 2003 beslutade riksdagen att det analoga marknätet skall släckas ner före den 1 februari , och i maj 2004 beslutade den att den multiplexer som förbehållits SVT:s digitala sändningar skall byggas ut så att den omfattar 99,8 % när det analoga marknätet släcks ner fullständigt. Vid det laget bör ytterligare minst en multiplexer täcka 98 % av befolkningen. Det fattades inga beslut om hur stor befolkningsandel de övriga multiplexrarna skall täcka Enligt Teracom inleddes den första fasen av det analoga marknätets nedsläckning den 19 september 2005, vilket berörde omkring hushåll i Sverige 36. Se tabell 1 nedan om de planerade nedsläckningsfaserna och den andel av befolkningen som de olika faserna beräknas påverka Se Bet. 1996/97:KU17; Rskr. 1996/97:178. Se Bet. 1996/97:KU17. Se Bet. 2002/03:KU33, Rskr. 2002/03:196. Se Bet. 2003/04:KU24; Rsks. 2003/04:231. Se 9

10 Tabell 1: Planerad nedsläckning av det analoga marknätet och andel av befolkningen det beräknas beröra Procent av befolkningen i det område som berörs Procent av befolkningen som omfattas av marksänd digital-tv (ackumulerade siffror) Fas 1 avslutad i november Fas 2 avslutad i maj Fas 3 planeras avslutas i november Fas 4 planeras avslutas i maj Fas 5 planeras avslutas i oktober Källa: Teracom. Observera att siffrorna är uppskattningar. 31. Teracoms egna medel och intäkterna från försäljningen av nättjänster (t.ex. användaravgifter) har inte varit tillräckliga för att täcka de totala investeringskostnaderna i samband med utbyggnaden av det riksomfattande digitala marknätet och Teracom har därför tvingats skaffa mer kapital. Teracom har gjort detta genom att ta upp lån på kapitalmarknaden och genom att sälja tillgångar. På det sättet har Teracom kunnat finansiera utbyggnaden av det digitala marknätet Sändning via det digitala marknätet i Sverige 32. Digitala tv-sändningar i marknätet fungerar via multiplexrar, som är system som kombinerar och digitaliserar multipla signaler för överföring via en enkellinje eller en gemensam kanal. Det resulterar i mer kapacitet och fler kanaler som kan sändas samtidigt. Teracom driver i dag fem multiplexrar, och varje multiplexer har kapacitet att sända omkring åtta individuella tv-kanaler. Under våren 2006 täckte fyra av multiplexrarna cirka 98 % av Sveriges befolkning, medan den femte multiplexern nådde ut till cirka 50 % av befolkningen Regeringen grundar sitt beslut om att bevilja licens på rekommendationer från Radio och TV-verket, som granskar ansökningarna. I oktober 2006 hade omkring 40 tv-kanaler beviljats licens att sända över det digitala marknätet. En av de fem multiplexrarna är förbehållen SVT, en andra multiplexer används i dagens läge främst av TV4 medan de återstående multiplexrarna delas av de övriga licenshavarna Se svaret från den 29 oktober, avsnitt och 3.5. Se och Statens Offentliga Utredningar: Sveriges övergång till digital-tv, Digital-TV-Kommissionen. Se men också Post- och telestyrelsens rapport från november 2005, Förstudie: Frigjort frekvensutrymme vid övergången till digitalt marksänd TV, s

11 Marknadsföringen av det digitala marknätet till konsumenterna 34. Boxer har ansvaret för abonnentbasen det vill säga för marknadsföringen av betal-tv-utbudet över plattformen för digitala marksändningar till slutkunder. Enligt regeringen är Teracom och Boxer utsatta för en knivskarp konkurrens från andra överföringsplattformar, t.ex. satellitoperatörer. Detta har gjort det svårt för Boxer att ta ut fullt pris för en digitalbox av kunderna och samtidigt försöka befästa sin ställning och bygga upp en kundbas. Efter lanseringen av plattformen för digitala marksändningar erbjöd Boxer därför sina kunder digitalboxar till ett lågt pris och återvann kostnaderna under hela abonnemangsperioden. Det förklarar varför Boxer gjorde stora förluster i den inledande fasen av sin verksamhet. När Boxer gjorde förluster fick företaget ett kapitaltillskott på lika villkor av de båda moderbolagen, 70 % av Teracom och 30 % av Skandia Tv i allmänhetens tjänst i Sverige och dess finansiering 35. Enligt svensk lag måste varje hushåll som äger en tv-apparat betala tv-licens. Intäkterna från tv-licenserna används till att finansiera public service-bolagen (tv- och radio) i Sverige Tv-licensen uppbärs av ett aktiebolag som ägs av de svenska tv- och radioprogramföretag som verkar i allmänhetens tjänst, nämligen Radiotjänst i Kiruna AB (Rikab) 42. Rikab för över de insamlade medlen till ett särskilt konto hos Riksgäldskontoret, det så kallade rundradiokontot. 37. Utifrån SVT:s verksamhet och eventuella ändringar eller tillägg som regeringen vill göra avseende skyldigheten att tillhandahålla offentliga tjänster beslutar riksdagen varje år hur stora anslag SVT skall beviljas för sitt uppdrag att verka i allmänhetens tjänst 43. SVT använder de anslagna medlen till att bedriva sin verksamhet i allmänhetens tjänst på det sätt som anges i sändningslicensen och anslagsvillkoren 44. SVT bestämmer självt hur stor del av anslagen som skall användas t.ex. till programverksamhet och hur mycket som skall användas till programdistribution (t.ex. betalning av överföringsavgifter till Teracom) I samband med övergången till digitala marksändningar kommer analoga och digitala marksändningar att sändas parallellt för att ge tittarna tid att gå över till det nya mottagningssättet. För att undvika att de ökade kostnaderna för SVT till följd av de parallella sändningarna leder till en kännbar höjning av tv-licensen Se svaret av den 29 oktober, s. 22 och regeringens svar av den 20 december 2004, s. 2. Observera att från och med april 2005 äger 3i den andel på 30 % som tidigare innehades av Skandia. Se Lag 1989:41, lag om TV-avgift. Samma som föregående. Se Radio och TV i allmänhetens tjänst Riktlinjer för en ny tillståndsperiod, Betänkande av Kommittén om radio och TV i allmänhetens tjänst, Stockholm Se Anslagsvillkor för Sveriges Television AB för år 2005, Prop. 2004/05:1, bet. 2004/05:KrU1, rskr. 2004/05:97. Se svaret av den 29 oktober, s samt 42 och 43. Distributionskostnaderna kommer också att minska när det analoga marknätet släcks ner. 11

12 beslutade staten att införa ett alternativt finansieringssätt för att täcka kostnaderna. För detta ändamål öppnades ett särskilt konto, det s.k. distributionskontot, hos Riksgäldskontoret år Distributionskontot finansieras med pengar från rundradiokontot och genom en kredit som beviljats av Riksgäldskontoret. Därefter förs pengar över från distributionskontot till SVT för att betala för sändningarna via marknätet Under de första åren står distributionskontot på minus eftersom de pengar som förs över till det kontot från rundradiokontot är mindre än det belopp som förs över från distributionskontot till SVT för betalning av överföringsavgifter. Skillnaden mellan det som distributionskontot får från rundradiokontot och de pengar SVT behöver för överföringsbetalningar täcks av den kredit som beviljats av Riksgäldskontoret. När det analoga marknätet släcks ner och SVT inte längre behöver betala för den parallella överföringen av analoga och digitala marksända signaler, kommer överföringarna från distributionskontot till SVT att minskas och minussaldot i distributionskontot kommer att betalas av så småningom. Det beräknas att samtliga kostnader för parallell överföring kommer att ha återvunnits helt och hållet senast 2013, och då kommer distributionskontot att vara i balans igen Enligt anslagsvillkoren finns det inte några begränsningar för hur SVT använder och fördelar pengarna från rundradiokontot och distributionskontot på det villkoret att pengarna enbart används till dess verksamhet i allmänhetens tjänst såsom anges i sändningslicensen och anslagsvillkoren TV i allmänhetens tjänst i marknätet: SVT:s betalningar till Teracom för överföringstjänster 41. En del av den finansiering som beviljas SVT används till att köpa marksändningstjänster från Teracom. Priset på de tjänsterna förhandlas fram mellan SVT och Teracom utan regeringens inblandning. Enligt regeringen och Teracoms årsredovisningar tillämpar Teracom likabehandlingsprincipen gentemot alla programföretag när det gäller dess avgifter för analog och digital överföring Från 1992 till december 2005 var Teracom skyldigt att fastställa priset för analoga marksändningar enligt en självkostnadskalkyl. SVT:s faktiska betalningar till Teracom fastställs i regel för flera år på förhand genom avtal som förhandlas fram mellan de båda företagen. Enligt det löpande avtalet grundar sig SVT:s betalningar till Teracom för perioden 2004 till 2013 bland Se svaret av den 29 oktober, s Se svaret av den 29 oktober, s ; Prop. 2001/02:1, s. 121; Prop. 2004/02:1, s. 108 och svaret från den 20 mars, fråga 4. Se Anslagsvillkor för Sveriges Television AB för år 2005, Prop. 2004/05:1, bet. 2004/05:KrU1, rskr. 2004/05:97 men också svaret av den 20 mars, fråga 4. Se svaret av den 29 oktober, avsnitt och svaret av den 20 mars, fråga 9 och Teracoms årsredovisningar t.ex. för 2003 och

13 annat på den planerade tidtabellen för avveckling av det analoga marknätet. Om riksdagen beslutar att ändra denna tidtabell kan betalningarna justeras När det gäller digitala marksändningar återspeglas Teracoms tillämpning av likabehandlingsprincipen av att samtliga programföretag (även SVT) sedan 1999 har debiterats enligt samma prismodell, den så kallade penetrationsbaserade prissättningen 52. Det betyder att bortsett från vissa fasta avgifter per kanal, det vill säga en grundavgift och en avgift för anslutningsförbindelser, debiteras programföretagen en rörlig avgift i förhållande till deras respektive tittarantal (dvs. penetration). Den rörliga avgiften per tittare är densamma för alla kanaler 53. Likabehandlingsprincipen dämpar Teracoms prisbeteende gentemot SVT och garanterar att SVT inte betalar mer för digitala marksändningar än övriga programföretag i den mån de tjänster som krävs är desamma 54. Likabehandlingsprincipen har nyligen bekräftats i budgetproposition 2005/ [] DETALJERAD BESKRIVNING AV DE PÅSTÅDDA STÖDÅTGÄRDERNA 45. De åtgärder som granskas i detta beslut är följande: Indirekt ekonomiskt stöd till Teracom genom de påstått oskäligt höga överföringsavgifter som SVT skall ha betalat som ersättning för de överföringstjänster som Teracom tillhandahåller över det analoga och det digitala marknätet. Direkt ekonomiskt stöd som beviljats Teracom i form av en statlig kreditgaranti. Direkt ekonomiskt stöd i form av ett villkorat aktieägartillskott, som Teracom skall betala tillbaka Se svaret av den 29 oktober, avsnitt och ramavtalet mellan Teracom och SVT den 4 mars 2004, som bifogats svaret från den 20 mars. Orsaken till att Teracom inte längre har någon skyldighet att prissätta analoga sändningar till självkostnadspris är det beslut (med åtaganden) som nyligen utfärdades av PTS. Efter det beslutet skall Teracoms priser kontrolleras i förväg av PTS. Se avsnitt Se svaret av den 29 oktober, avsnitt 3.6.1, s. 29. Det är bara när det gäller den fjärde multiplexern som den rörliga delen av överföringsavgiften sedan 2002 har grundat sig på en annan, kostnadsbaserad modell; se regeringens svar av den 21 mars Se svaret av den 29 oktober, avsnitt 3.6.2; och svaret av den 20 mars, fråga 9. Se Prop. 2005/06:1, utgiftsområde 24, s Text i punkt 44 samt tillhörande fotnot har strukits pga av konfidentialitet. Informationen gäller visst innehåll i ett avtal mellan SVT och Teracom. 13

14 5.1. SVT:s betalningar av överföringsavgifter till Teracom 46. Utifrån den information kommissionen hade tillgång till när den fattade beslutet att inleda förfarandet hade den anledning att tro att regeringen använde SVT som redskap för att kanalisera statliga medel till Teracom i samband med övergången från analoga till digitala tv-sändningar i marknätet. Enligt tillgänglig information hade SVT fått finansiering för överföring som kumulerat för perioden 2002 till 2013 överstiger Teracoms förväntade kostnader för att sända SVT:s kanaler. Det belopp som överskrider de förväntade kostnaderna föreföll uppgå till cirka 509,61 miljoner kronor år 2013 (se tabell 2 nedan). 47. I beslutet att inleda förfarandet uttryckte kommissionen också betänkligheter med anledning av att den finansiering som beviljades SVT för att täcka dess överföringsbetalningar automatiskt fördes över till Teracom. Om Teracoms villkor för tillhandahållande av överföringstjänster till SVT inte är jämförbara med villkoren för en normal marknadstransaktion, kan eventuella betalningar som överstiger marknadspriset orsaka farhågor för ett eventuellt dolt stöd till förmån för Teracom. 48. Den information som kommissionen hade tillgång till när beslutet att inleda förfarandet fattades visade att SVT:s betalningar av överföringsavgifter till Teracom fram till 2007 skulle vara lägre än Teracoms kostnader för att sända SVT (se kolumn 5 i tabell 2). Informationen visade dock att från och med 2008, när det analoga marknätet har släckts ner och SVT inte längre kommer att ha någon skyldighet att sända både analogt och digitalt, skulle SVT:s årliga betalningar överstiga Teracoms kostnader för att sända SVT. Från 2008 till 2013 skulle SVT årligen betala Teracom betydligt mer än Teracoms överföringskostnader. Det beräknades att SVT:s betalningar år 2013 skulle komma att uppgå till 2,3 gånger dess överföringskostnader. Sådana betalningar skulle mer än väl kompensera för Teracoms förluster och göra det möjligt för Teracom att uppnå en kumulerad vinst på 509,61 miljoner kronor till Kommissionen betvivlade att denna vinst skulle uppnås på normala marknadsvillkor och misstänkte att vinsten kunde utgöra statligt stöd till förmån för Teracom. Se beslutet att inleda förfarandet, punkt

15 Tabell 2: SVT:s betalningar av överföringsavgifter till Teracom under perioden 2002 till 2013 enligt beslutet att inleda förfarandet År Betalningar från SVT till Teracom (1) Teracoms kostnader för att sända SVT analogt (2) Teracoms kostnader för att sända SVT digitalt (3) Teracoms totala kostnader för att sända SVT (4 = 2+3) Teracoms beräknade årliga vinst (5 = 4-1) Teracoms beräknade kumulerade vinst/förlust (6) ,00-155, ,00-272, , ,54-355, , ,21-403, , ,81-547, , ,21-553, , ,58-422, , ,57-272, , ,77-104, , ,16 81, , ,75 286, , ,55 509, Den statliga garantin till förmån för Teracom 49. Utifrån information som fanns tillgänglig när beslutet att inleda förfarandet fattades hade kommissionen skäl att misstänka att en kreditgaranti utfärdats till Teracom, eller åtminstone ställdes till Teracoms förfogande. 50. Under 2001 var prognosen för Teracoms solvens inte så gynnsam av skäl som närmast stod i samband med Teracoms investeringar i marksänd digital-tv, och det förväntades att solvensen skulle fortsätta försämras 57. Det fanns därför en allvarlig risk för att Teracom inte bara skulle få svårigheter att fullgöra sina förpliktelser enligt avtalen om att sända SVT och TV4:s program, utan också sakna resurser att bygga ut och driva det digitala marknätet som helhet. Dessutom fanns det en risk för att Teracom inte skulle kunna fullgöra sina förpliktelser gentemot sina fordringshavare. 51. I en regeringsproposition från november 2001 rekommenderades det att en kreditgaranti på högst 2 miljarder kronor (cirka 210 miljoner euro) skulle utfärdas till Teracom. Teracom skulle debiteras en avgift för att täcka risker och administrativa kostnader i samband med utfärdandet av garantin, och garantin var tidsbegränsad 58. Förslaget godkändes av riksdagen i februari Enligt information som kommissionen hade tillgång till när beslutet att inleda förfarandet fattades, beslutade regeringen att utfärda en kreditgaranti till Teracom efter det att förslaget godkänts. 52. Kommissionen har förklarat tillämpningen av artikel 87.1 i EG-fördraget på kreditgarantier som beviljas av en medlemsstat i sitt tillkännagivande om Se Teracoms delårsredovisning för andra kvartalet Se regeringsproposition 2001/02:76. Se riksdagsbeslut 2001/02:KrU07; Rskr. 2001/02:

16 statligt stöd i form av garantier (tillkännagivandet om statliga garantier) 60. Enligt avsnitt 4 i tillkännagivandet om statliga garantier garanterar bara uppfyllandet av vissa villkor att en individuell statlig garanti inte utgör statligt stöd enligt artikel Med beaktande av bakgrunden till kreditgarantin och skälen till beslutet att ställa en garanti, enligt vad som förklaras i beslutet att inleda förfarandet (Teracoms dåliga finansiella ställning och allt sämre solvens), hade kommissionen anledning att tro att villkoren i avsnitt 4 i tillkännagivandet om statliga garantier kanske inte var uppfyllda och att den statliga garantin utgjorde statligt stöd till Teracom Kapitaltillskottet 54. Utifrån den information om Teracoms finansiella ställning som fanns tillgänglig när beslutet att inleda förfarandet fattades, kunde kommissionen inte utesluta att det villkorade aktieägartillskottet i form av ett kapitaltillskott utgjorde statligt stöd till Teracom. 55. Teracom hade visserligen inlett en omorganisation av hela företagskoncernens verksamhet under 2002 för att förbättra sin finansiella ställning 62 och försäljningsprognoserna förbättrades, men Teracom gjorde ändå förlust och företagets solvens fortsatte att försämras 63. Enligt den information som kommissionen hade tillgång till när beslutet att inleda förfarandet fattades låg Teracoms solvensgrad på 20 % i slutet av 2002, medan dess långivare krävde en solvensgrad på 25 % (enligt kommissionens information hade koncernen uppenbarligen en solvensnivå på 30 %) 64. Både Teracom och dess långivare begärde därför att Teracom skulle beviljas ett kapitaltillskott Enligt kommissionens information konstaterade regeringen att Teracoms prekära finansiella läge var tillfälligt, och orsakat av höga investerings- och driftskostnader, och att Teracom på lång sikt skulle bli ett lönsamt företag med en stark ställning på marknaden och utgöra en seriös affärsmodell. I mars 2003 föreslog regeringen att riksdagen skulle godkänna att den beviljade Teracom ett villkorat aktieägartillskott i form av ett kapitaltillskott som uppgick till cirka Se kommissionens tillkännagivande om tillämpningen av artiklarna 87 och 88 i EG-fördraget på statligt stöd i form av garantier (EGT C 2000, , s. 7). Villkoren är följande: i) Låntagaren skall ha en sund finansiell ställning; ii) Låntagaren skulle i princip kunna få ett lån till marknadsvillkor på finansmarknaderna utan något statligt ingripande; iii) Garantin är knuten till en bestämd finansiell transaktion, avser ett fastställt högsta belopp, täcker inte mer än 80 % av det utestående lånet eller den finansiella förpliktelsen (med undantag för obligationer och liknande instrument) och har en begränsad varaktighet; och iv) Låntagaren betalar marknadspris för garantin (som bland annat återspeglar garantibeloppet och garantins varaktighet, den säkerhet som låntagaren ställer, låntagarens finansiella ställning, verksamhetssektor och framtidsutsikter, andelen betalningsförsummelser och andra ekonomiska faktorer). Se t.ex. Teracoms delårsredovisning för andra kvartalet Samma som föregående. Solvensgraden definieras som konsoliderat eget kapital i förhållande till tillgångar. Se svaret av den 29 oktober, s

17 500 miljoner kronor (cirka 52,5 miljoner euro) 66. Sedan riksdagen gett sitt godkännande i maj 2003 och ett avtal med Teracom undertecknats i juni 2003 beviljade staten Teracom ett bidrag i form av ett villkorat aktieägartillskott. 57. I mars 2003, innan förslaget antogs, underättade regeringen kommissionen om sin avsikt att lägga fram ett förslag för riksdagen om kapitaltillskottet. Enligt regeringen var det dock inte fråga om en formell anmälan till kommissionen Det framgick dock av den information som kommissionen hade tillgång till att Teracoms solvensgrad var lägre än minimikravet 25 %. Det fick kommissionen att dra slutsatsen att transaktionen kanske inte genomförts på samma villkor som på den privata kreditmarknaden (dvs. att en privat långivare skulle ha fattat samma beslut att ge Teracom ett kapitaltillskott). Kommissionen kunde därför inte utesluta att kapitaltillskottet utgjorde statligt stöd Skäl till att det formella granskningsförfarandet inleddes 59. Det framgick av den information som kommissionen hade tillgång till när förfarandet inleddes att det inte kunde uteslutas att samtliga tre påstådda stödåtgärder uppfyllde villkoren i artikel 87.1 i EG-fördraget och därför utgjorde statligt stöd. 60. När beslutet att inleda förfarandet fattades hade kommissionen dessutom inte tillgång till någon information som skulle ha visat att stödet var förenligt med EG-fördraget. Inget av undantagen i artiklarna 87.2, 87.3 eller 86.2 föreföll tillämpliga och det var ett problem att Sverige verkade ha försummat att iaktta principen om teknisk neutralitet under digitaliseringsprocessen. 61. Kommissionen inledde därför ett formellt granskningsförfarande för att ge Sverige och berörda parter möjlighet att inkomma med synpunkter på kommissionens preliminära bedömning i beslutet att inleda förfarandet. 6. SYNPUNKTER FRÅN BERÖRDA PARTER 6.1. B2 Bredband AB ( B2 ) 62. B2 instämmer i alla påståenden i beslutet att inleda förfarandet. Enligt B2 kan de förmåner som beviljats Teracom snedvrida konkurrensen inte bara på marknaden för digitala satellitsändningar utan också för digitala kabelsändningar. På bredbandsmarknaden kommer multicast-tv att bli en stor produkt under de närmaste åren Se Prop. 2002/03:64. Ett villkorat aktieägartillskott är inte ett lån. Ett villkorat aktieägartillskott innebär att återbetalningen sker genom betalning av utdelning när företaget har tillräckligt med eget kapital i sin balansräkning. I avtalet mellan staten (via regeringen) och Teracom uppställdes villkoret att återbetalningen skulle börja så snart som Teracom hade tillräckliga finansiella resurser. Det anges också uttryckligen i avtalet att kapitalet skjuts till på marknadsvillkor och att den förväntade avkastningen är densamma som för ett bidrag i form av ett villkorat aktieägartillskott som lämnas till en konkurrenskraftig affärsverksamhet. Se svaret av den 29 oktober, s. 50. Se fotnot 4. 17

18 6.2. ECCA 63. ECCA har inga särskilda synpunkter på informationen i beslutet att inleda förfarandet men välkomnar kommissionens utredning av digitala marksändningstjänster i Sverige. Den välkomnas i synnerhet därför att flera medlemsstater vidtar åtgärder för att finansiera ny infrastruktur och då särskilt nätverk och tjänster för digitala marksändningar. Enligt ECCA påverkar denna policy redan kundernas beteende i förhållande till kabeltjänster. 64. Dessutom hävdar ECCA att de förfaranden och villkor som nationella och regionala myndigheter beviljar dessa plattformar är diskriminerande och leder till att andra plattformsoperatörer får en konkurrensnackdel. Enligt ECCA är kapitalinvesterare motvilliga att investera i infrastruktur om det är sannolikt att myndigheterna kommer att stödja inrättandet av en konkurrerande infrastruktur som kan erbjuda samma typer av tjänster till ett subventionerat pris. Det skulle kunna få mycket negativa effekter på tillgången till finansiering som är nödvändig för att konsolidera denna kabelbransch, uppgradera nätverk och lansera nya tjänster ESOA 65. Enligt ESOA beviljar de svenska myndigheterna olagligt statligt stöd till Teracom. Effekten av stödet är att det främjar den markbundna tekniska lösningen på bekostnad av andra lösningar som kabel och satellit, vilket snedvrider konkurrensen därför att statligt stöd gör det möjligt för Teracom att minska sina kostnader och underskrida normala marknadspriser. 66. Enligt ESOA kräver driften av satelliter för digitala tv-sändningar stora investeringar. På en marknad som inte är snedvriden är satelliterna dock starka konkurrenter till markbundna digitala lösningar (även kabel). Med tanke på att övergången från analog till digital överföring pågår i hela EU är ESOA bekymrat över att liknande ingripanden som i Sverige kan förekomma också i andra länder NSAB 67. NSAB vidhåller sina argument från sitt klagomål och från kompletterande inlagor, och instämmer i de påståenden som görs i beslutet att inleda förfarandet. NSAB betvivlar dock att de siffror som de svenska myndigheterna lämnat i sitt svar på beslutet att inleda förfarandet motsvarar alla SVT:s betalningar till Teracom och att de ger en rättvis och korrekt bild av de belopp som verkligen betalats. NSAB uppmanar därför kommissionen att begära ytterligare upplysningar och förklaringar av regeringen. 68. När det gäller regeringens argument till förmån för digitala marksändningar i motsats till digitala satellitsändningar konstaterar NSAB att det i vissa grannländer är relativt få hushåll som inte kan ta emot satellitsändningar. Dessutom påpekar NSAB att i länder som exempelvis Finland har 10 % av Se fotnot 5. Se fotnot 6. 18

19 hushållen mottagningssvårigheter också i områden där det digitala marknätet har en tillräcklig täckning. NSAB konstaterar vidare att enligt BBC i Storbritannien kan 25 % av hushållen inte titta på marksänd digital-tv på grund av dåliga antenninstallationer. 69. Slutligen tvivlar NSAB på att rapporten från Öhrlings PriceWaterhouseCoopers (PWC) om kapitaltillskottet till Teracom-koncernen är opartisk. NSAB gör också gällande att rapportens affärsprognos för Teracom grundar sig på vissa alltför optimistiska antaganden, till exempel om det förväntade antalet abonnenter Telenor Broadcast 70. Telenor Broadcast har ingen åsikt om huruvida de påstådda åtgärderna i detta ärende utgör statligt stöd. Däremot betonar företaget att stöd som beviljas plattformen för digitala marksändningar ger andra plattformsoperatörer en konkurrensnackdel både på distributionsmarknaderna, där tv-tjänster tillhandahålls konsumenterna, och på sändningsmarknaderna, där infrastrukturkapacitet för sändning tillhandahålls programföretagen. 71. Teracom (inklusive Boxer) levererar både sändningstjänster till programföretag och tv-tjänster till konsumenter och kommer att kunna använda det statliga stödet till att subventionera båda verksamheterna. I det senare marknadsledet för tv-distribution kan detta göras antingen genom att tv-tjänsterna erbjuds till lägre priser eller genom att fler digitalboxar erbjuds än vad som vore ekonomiskt lönsamt utan statligt stöd. Enligt Telenor Broadcast har detta en avgörande betydelse i det här utvecklingsstadiet på väg mot en enda marknad för alla plattformar. 72. Telenor Broadcast väcker också frågan om SVT:s skyldighet att nå ut till 99,8 % av Sveriges befolkning via det markbundna nätet i sig utgör statligt stöd och ifrågasätter om marksändningar är det mest kostnadseffektiva sättet att distribuera television TeliaSonera 73. TeliaSonera har ingen åsikt om huruvida de påstådda åtgärderna i detta ärende är förenliga med EG-fördraget. TeliaSonera betonar dock vikten av konkurrensneutralitet mellan olika tekniska infrastrukturer på marknaden för tvdistribution UGC 74. UGC har ingen åsikt om huruvida de påstådda åtgärderna i detta ärende är förenliga med EG-fördraget. Samtidigt uttalar UGC dock sitt starka stöd för kommissionens undersökning. UGC hävdar vidare att statligt sponsrad konkurrens bara kan snedvrida marknaden. Enligt UGC är hänvisningen till Se fotnot 7. Se fotnot 8. Se fotnot 9. 19

20 allmänintresse ingen grund för statliga ingripanden när det gäller att bygga ut marksänd digital-tv. Om det ligger i allmänhetens intresse att digital television tillhandahålls finns det många alternativa infrastrukturer som kan användas för ändamålet Viasat 75. Viasat välkomnar kommissionens undersökning och anser att det framgår tydligt av beslutet att inleda förfarandet att Teracom (inklusive Boxer) har fått betydande finansiering i form av statliga medel som utgör olagligt statligt stöd. Viasat instämmer fullständigt i slutsatserna i beslutet att inleda förfarandet. Enligt Viasat är satellitöverföringar en mycket mer kostnadseffektiv distributionsplattform och regeringens val att stödja marknätet kommer att leda till minskade valmöjligheter för konsumenterna och lägre kvalitet på de produkter som står till buds. 76. Viasat tillägger att Boxer också har dragit nytta av ytterligare statligt stöd inte bara via Teracom utan också direkt från SVT. Till skillnad från distributörer av satellitsändningar (inklusive Viasat) behöver Boxer inte betala någon avgift för distributionsrättigheterna till SVT:s program SVERIGES SYNPUNKTER 77. I sitt svar av den 29 oktober anser regeringen att det inte förekommit något stöd till Teracom i strid med Sveriges skyldigheter enligt EG-fördraget. Regeringen påstår att beslutet att inleda förfarandet byggde på ofullständig och ofta felaktig information Påståendet att SVT betalat orimligt stora överföringsavgifter till Teracom 78. Enligt regeringen har SVT inte betalat och kommer inte att betala oskäligt höga avgifter till Teracom för överföringstjänster över det analoga och det digitala marknätet. Dessutom hävdar regeringen att kommissionens bedömning i beslutet att inleda förfarandet grundade sig på felaktiga uppgifter. 79. I beslutet att inleda förfarandet tittar kommissionen för det första på Teracoms kostnader för det digitala marknätet (kolumn 3 i tabell 2) exklusive mervärdesskatt trots att samtliga övriga siffror i samma tabell inkluderar mervärdesskatt. Enligt regeringen bör alla sifferuppgifter anges utan mervärdesskatt för att vara jämförbara 76. I tabell 3 nedan återges den aktuella tabellen från beslutet att inleda förfarandet minus mervärdesskatt. Enligt de korrigerade siffrorna kommer Teracoms ackumulerade vinst till år 2013 att vara Se fotnot 10. Se fotnot 11. Regeringen har särskilt påpekat att de överföringsavgifter som Teracom ålägger SVT inkluderar mervärdesskatt och att de belopp som SVT får från distributionskontot beaktar detta. Teracom drar ingen nytta av den del av betalningen som är avsedd för mervärdesskatt, eftersom Teracom måste betala dessa pengar till skattemyndigheten; se svaret av den 20 mars, fråga 2. 20

21 betydligt lägre (23,7 miljoner kronor) än det belopp som anges i beslutet att inleda förfarandet (509,61 miljoner kronor). Tabell 3: SVT:s betalningar av överföringsavgifter 2002 till 2013 (exklusive mervärdesskatt) År Betalningar från SVT till Teracom exkl. moms (1) Teracoms kostnader för att sända SVT analogt exkl. moms (2) Teracoms kostnader för att sända SVT digitalt(3) Teracoms totala kostnader för att sända SVT exkl. moms (4 = 2+3) Teracoms beräknade årliga vinst /förlust(5 = 4-1) Teracoms beräknade ackumulerad e årliga vinst /förlust(6) , ,0-156, , ,6-281, , ,8-380, , ,6-451, , ,1-598, , ,0-635, , ,3-561, , ,7-474, , ,2-371, , ,9-255, , ,8-123, , ,8 23,7 Källa: Svaret av den 29 oktober, s. 25. Observera dock att tabellen fortfarande innehåller några fel som förklaras och rättas till i tabell 4 nedan. 80. För det andra vidhåller regeringen att kommissionens beslut att inleda förfarandet bygger på uppskattningar av Teracoms kostnader för att sända SVT som gjordes så tidigt som 2001 (se kolumnerna 3 och 4 i tabell 4 respektive tabell 3). Enligt regeringen har Teracoms faktiska kostnader avvikit stort från dessa uppskattningar (se tabell 4) och till stöd för sitt påstående lade regeringen fram korrekta siffror. Skillnaden är mest framträdande för Teracoms kostnader för det digitala marknätet, där kostnaderna ursprungligen beräknades till 160 miljoner kronor per år. Beräkningen grundade sig på en täckningsgrad på 98 % för det digitala nätverket och på att nätverket skulle vara i full funktion från och med 2002, vilket även omfattade till exempel regional nedbrytbarhet av överföringssignaler samt säkerhetsåtgärder 77. Det digitala marknätet byggdes dock ut i den här omfattningen först under 2005 och först det året började Teracoms kostnader för att sända SVT över den digitala plattformen motsvara de ursprungliga beräkningarna (se tabell 4 nedan). De siffror som visar Teracoms faktiska kostnader avspeglar också det problem kommissionen pekade på i beslutet att inleda förfarandet: att kostnaderna för att sända SVT var lägre än 160 miljoner kronor under den första utbyggnadsfasen För det tredje påpekade regeringen att SVT:s betalning av överföringsavgifter till Teracom enligt beslutet att inleda förfarandet (kolumn 1 i tabell 2 och tabell Se svaret av den 29 oktober, s. 34. Se beslutet att inleda förfarandet, punkt