Enafors i Jämtland, betraktadt ur turistsynpunkt.

Transkript

1 [faksimil ur] svenska turistföreningens årsskrift för år 1903, s Enafors i Jämtland, betraktadt ur turistsynpunkt. Af Carl a. E. Lénström. på de senare åren ha de jämtländska fjällsanatorierna, som bekant, mycket besökts af turister ifrån hela Sverige, hvilka uppehållit sig där en längre eller kortare tid af sommaren för att njuta af den storslagna naturen och inandas den rena, stärkande fjälluften. Det skulle därför kunna antagas, att dessa platser jag tänker nu särskildt på de 4 invid den jämtländska tvärbanan befintliga luftorterna Åre, Ånn, Enafors och Storlien nu borde vara tillräckligt kända, men detta är åtminstone icke fallet med Enafors, hvarför förf. af nedanstående uppsats har för afsikt att i sin mån söka framhålla dess och den omgifvande traktens förtjänster i turisthänseende. Om Enafors och grannstationernas höga läge öfver hafvet äfvensom höjd öfver Östersund, uttryckt i m. (afrundade tal), kan läsaren göra sig en föreställning utaf det förhållandet, att, då Östersunds station ligger 296 m. ö. h., Åre station ligger endast 81, Ånn däremot 240, Enafors 257 och Storlien 295 m. högre än Östersund. Åre ligger således jämförelsevis lågt i förhållande till de öfriga 3, som jag jämte Gefsjöns station skulle vilja kalla för Jämtlands fjällstationer, och Ånn ligger alltså ungefär 3 gånger, C.A.E. Lénström, troligen i 30-årsåldern. fotograf okänd: C. Rosén. källa: Landsarkivet i Visby, porträttsamlingen, vol. 59. C.A.E. Lénström, probably in his early thirties. photographer: unknown. source: Landsarkivet i Visby (The regional state archives), portrait collection, vol. 59. Fråga från Jan/Per: Är fotografen okänd eller ej? a.w. bergsten 269 Bergsten 2, korr, hela inlagan.indb :32:50

2 carl a.e. lénström Snasahögarna, sedda från Enafors. foto af Oscar Olsson, Östersund. Snasahögarna. View from Enafors. photo: Oscar Olsson, Östersund. Enafors ungefär 3 1 / 6 och Storlien ungefär 3 2 /3 gånger högre än Åre, räknadt ifrån Östersunds nivå. Hvart man vänder sig, då man står på verandan till det af handlanden Joh. Mölner år 1899 uppförda turisthotellet, ser man idel skog, bestående till största delen af gran, därjämte björk, men öfver skogshorisonten och upptagande större delen af synkretsen höja sig blånande fjäll med enstaka snöfläckar på sina sluttningar eller i sina skrefvor. Det vid Enafors ojämförligt mest imponerande af alla fjäll man ser är Snasahögarnas (af befolkningen kallad»snasen») väldiga fjällkägla, som man har framför sig rakt i S. 1 ) Vid fullkomligt klart väder kan man urskilja stenkumlet på toppen med den däri uppresta stången. Snasahögarna utgöra onekligen Enafors stolthet och prydnad, och bilden af detta majestätiska fjäll, som man ständigt ser, hvar man än befinner sig vid Enafors, inristar sig outplånligt i ens minne. Österut ser man de ståtliga Bunnerfjällen, och hitom dem höjer sig Täljstensbergets jämförelsevis låga kägla med den nedanför i Handölsälfvens dalgång liggande, för turister så välbekanta Handölsbyn med sitt lappkapell, som också synes. Åt detta håll kan man äfven skönja Enaälfvens blåa band. Riktar man nu blicken mera åt h. åt SV. och V., blir panoramat något mera vildt ödsligt. Man ser då först Blåhammarkläppens blånande, i jämna linjer sig utbredande, låga fjällryggar in mot den norska gränsen, vidare det ungefär 4 mil aflägsna, högst intressanta norska fjället Fongen, bekant för sina väldiga, långsträckta snöfält, vidare Gluckens breda, något afrundade topp på själfva riksgränsen och något till höger därom ser man ett par små toppar, som höra till Stenfjället, strax på andra sidan om Storlien. Det kan ju vara intressant för de ärade läsarinnorna att veta, att strax nedanför 270 a.w. bergsten Bergsten 2, korr, hela inlagan.indb :32:50

3 Vy tagen från turisthotellet vid Enafors. I bakgrunden Snasahögarna. foto af C.O. Magnusson, Östersund. View photographed from the tourist hotel at Enafors. Snasahögarna in the background. photo: C.O. Magnusson, Östersund. detta norska fjäll har man det så mycket beundrade och prisade vattenfallet Brudslöjan. Dess ursprungliga namn var Stora Helvetet, men det lär af en präst blifvit omdöpt till Brudslöjan, ett namn, som är lika vackert som betecknande. Vidare ser man mot NV. en kal, ödslig fjällsluttning med en mindre byggnad eller skjul öfverst på toppen. Denna höjd är Storli-turisternas ryktbara Skurdalshöjden, uppför hvilken de dagligen promenera, och skjulet på toppen är ett vindskjul till skydd mot väder och vind. Öfver horisonten åt stationen till höjer sig ett blånande snöfjäll, som ligger i trakten af Skurdalssjön invid norska gränsen, och rakt i N. utbreder sig Högåsen, en skogbeväxt sluttning eller ås, af befolkningen kallad»höjåsen», som skall närmare beskrifvas längre fram. Österut ser man från stationen (ej från hotellet) blånande fjäll, som höra till Ottsjöns fjällsystem öster om Ånnsjön. Apropå snödrifvor skall jag be att endast i förbigående få omtala, att på nö. sluttningen af Snasahögarna, ungefär halfvägs mellan Handölsbyn och fjällets topp, ligger en snödrifva, som i början på sommaren är oformlig, men småningom antar skapnaden af en täljyxa. Den infödda befolkningen har lagt märke till densamma, ty den är år ifrån år likadan, och gifvit den namnet»täljbilfanna» (»fanna» på jämtska = snödrifva). Den synes i profil från Enafors, men bäst från byn Klocka eller Ånn. Enafors har, såsom namnet angifver, fått sitt namn av en fors, som Enaälfven gör i dalbottnen nedanför, där den brutit sig en väg genom klipporna. En promenad ner till forsen är synnerligen behaglig, och alldeles i närheten ligger Enaforsholms gård med dess sedan flera år tillbaka nedlagda sågverk. Mangårdsbyggnaden användes nu om somrarna endast till logi för turister. Forsen är i flera afseenden intressant, a.w. bergsten 271 Bergsten 2, korr, hela inlagan.indb :32:50

4 carl a.e. lénström Enaforsholm. foto af A.E. Waagsböe, Östersund. Enaforsholm. photo: A.E. Waagsböe, Östersund. dels för sina lodräta af vattnet ursvarfvade klippor, dels för en genom vågornas nötning i klippan urhålkad sandstensgrotta, den s. k.»drömmarnas grotta», i hvilken man kan klänga in genom en öppning. Vid lågt vattenstånd kan man gå torrskodd därinne, men vid högt rusar vattnet in där med stor våldsamhet. Enaforsholms läge är synnerligen vackert och idylliskt, där det ligger nere i dalen, inramadt inom skogklädda höjder och med Enaälfvens hufvudarm på den ena sidan, nedanför forsen bildande en liten sjölik utvidgning. En mindre gren utaf älfven har förbi sågverket banat sig väg mellan trånga klippor och, bildande små forsar, ursvarfvat en del små jättegrytor i bottnen, som här i trakten nästan utan undantag utgöres af skiffer. Fortsättande uti en högst romantisk natur, förenar den sig inom kort med hufvudarmen. Enaforsholm är således omflutet af vatten, däraf namnet. Som det ligger nere i dalbottnen, rätt väl skyddadt för fjällvindarna, är vegetationen där synnerligen yppig och frodig. Ett stycke söder därom beskrifver älfven en ungefär halfcirkelformig, stor båge. Södra stranden midtför denna båge eller älfkrök utgöres på en lång sträcka af en mörk, brant, skogbeväxt sluttning, som med sin utomordentligt frodiga grönska och rika växtlighet här fyller sinnet med tjusning och gör just detta parti af älfven så särskildt tilltalande och storslaget, ja, onekligen det vackraste partiet af hela Enaälfven i dess nedre lopp. En gångstig med sittplatser här och där leder rundt hela denna förtjusande älfkrök. Ofvanför det nämnda sågverket på en skogbeväxt höjd är en utsiktspaviljong uppförd, till hvilken en väg spiralformigt slingrar sig uppför höjden. Därifrån har man en hänförande utsikt öfver älfven, fjällen och i djupet nedanför öfver Enaforsholm. Glöm ej att titta ned öfver bråddjupet strax till vänster! En stilla, klar sommarkväll här, då solen sänker sig, med violetta färgskiftningar i oupphörligt 272 a.w. bergsten Bergsten 2, korr, hela inlagan.indb :32:50

5 Vy af en vik af Enaälfven. I bakgrunden Snasahögarna. foto af C.O. Magnusson, Östersund. View of a creek of the Enaälven river, with Snasahögarna in the background. photo: C.O. Magnusson, Östersund. växlande färgspel på Snasahögarna och Bunnerfjällen, förgäter man säkerligen aldrig. Genom en förtjusande däld med riktig»sörmlandsnatur» kommer man ned till älfven vid den breda, inskjutande vik, där det nedlagda sågverkets dykdalber äro nedpålade, minnen från den tid, då på älfven rådde lif och rörelse. Därom erinra äfven flera i älfven strax ofvanför uppförda stenkistor. Här i närheten utmynnar den från turisthotellet ledande och med sittplatser här och hvar försedda vägen ned till båtstället vid älfven. 2 Österut ifrån Enafors kunna vi på en half dag göra en intressant färd. Man följer körvägen ledande till byn Åsan. Inom kort (25 min.) fängslas uppmärksamheten af tvenne på en sluttning liggande lappkåtor, ur hvilka merendels rök upphvirflar genom öppningen i taket. Af nyfikenhet och intresse att studera lapparnas hemlif bege vi oss upp till kåtorna, där man finner lapparna sitta nedhukade kring eldstaden i midten. De äro här bofasta, men några renar hafva de ej. Sedan fortsätta vi vår marsch och anlända efter 1 /2 timme från Enafors till en banvaktstuga, ofvanför hvilken en väldig grusås höjer sig, uppför hvilken vi sträfva. Utsikten däruppifrån är öfverväldigande storslagen och torde utgöra en af glanspunkterna i de fjällpanoramor trakten har att bjuda på. Ingen turist vid Enafors underlåter heller att besöka denna utsiktspunkt. Platsen kallas gemenligen bara för»grustaget». Man öfverskådar härifrån åt öster Ånnsjöns väldiga vattenyta med större och mindre öar, fjärdar och sund, ser hela komplexen af snöfjäll kring denna sjö, således Ottfjällen, Bunnerfjällen med åsar och kammar, Täljstensberget, vidare i söder Snasahögarna och västerut i Norge Öifjeldet och Fongen m. fl. fjäll. Man ser vidare Ånns järnvägsstation, Handölsbyn a.w. bergsten 273 Bergsten 2, korr, hela inlagan.indb :32:50

6 carl a.e. lénström med lappkapellet, vidare nedanom Snasahögarna glittrande vatten såsom Ängtjärn, Långtjärn och Updalstjärn, Enaälfvens blåa band och hitom den, närmare åskådaren, Åtjärn. Med ett ord en rikedom på berg och vatten och blånande horisont i öster och väster. Efter nedstigandet fortsätta vi med byn Åsan såsom mål och passera förbi ytterligare en lappkåta. Anlända till den långsträckta byn (ungefär 3 /4 timme från Enafors) bege vi oss upp på höjden till vänster till den öfversta utsiktsbänken. Charmant utsikt äfven härifrån: man ser en del af Ånnsjön, vidare Bunnerfjällen och Snasahögarna m. m., men därjämte hvad man ej kunde se från»grustaget» Handölsforsen och Åreskutan. Nu är turen slut och vi återvända till Enafors. Rakt framför turisthotellet och järnvägsstationen utbreder sig i N. från V. till Ö. den förut nämnda Högåsen, hvars öfversta del, som når öfver trädgränsen, ej kan skönjas nerifrån dalen. Utsikten från platån å densamma, som är den högsta punkten vid Enafors norr om Enaälfven och enligt af kartografen, ingeniör C. S g välvilligt lämnad uppgift ligger 169 m. öfver turisthotellet, d. v. s. vid pass 171 m. öfver stationen eller 725 m. öfver h., är synnerligen intressant och storslagen, ett värdigt motstycke till den nyss beskrifna utsikten från»grustaget», som den dock vida öfverträffar. Hög åsen är långsträckt, och vid uppstigandet styra vi kurs på en till hälften raserad lada, den s. k.»högåsvallen» (fordom en fäbodvall), som kan skönjas högt uppe på åsen vid kanten af trädgränsen. 3 Redan här har man en öfverväldigande utsikt, men vi fortsätta vidare öfver den nakna, myriga fjällplatån upp mot den högsta punkten. Man häpnar öfver den storslagna utsikten man här har åt alla håll. Uppstigandet har kräft ungefär 1 1 /2 timme och har bjudit på ständigt sig vidgande vyer, under det att husen i dalen kring stationen blifvit så små, så små. Där man nu står, ser man intet af Enafors, och man känner sig nu så ensam, så obetydlig inför allt detta naturens ödsliga, men storslagna majestät. Det förnämsta af hvad man här öfverskådar må omnämnas. Man ser, vändande sig i en båge rundt, Åreskutan, vidare blånande vidder och fjällsträckningar i norra Jämtland såsom fjäll V. om Kallsjön, Middagsfjället, Kälahögarna i Norge; den snedt öfver liggande Skurdalshöjden, på hvilken Storli-turisterna med kikare eller starkare tub ta sig ut som rörliga svarta prickar eller flugor, vidare Fonnfjeldet 4 vid Meraker i Norge med sin mellan de båda topparna utsträckta, sadelformiga, oerhördt mäktiga snödrifva, som aldrig smälter ned, och för öfrigt synas här alla förut uppräknade fjäll man kan se ifrån Enafors och»grustaget»; vidare de båda med hvarandra medelst det s. k. Rensjönäset sammanhängande Rensjöarna, vid hvilkas nordände man urskiljer frih. Dicksons storartade jaktvilla Rensjösätern, vidare Visjön och, om man gör helt om, Ånnsjöns stora vattenspegel med öar och sund m. m., m. m. I stället för att nu direkt återvända till Enafors samma väg man kommit, kan man utsträcka turen litet längre och gå nedför sluttningen på den norra sidan af Högåsen till nedre Rensjöns strand, följa den åt vänster till Dicksonska båthusen och därifrån på väg, som till och med kan köras, förbi Fridhem återvända hem. En intressant tur kan man göra till en storslagen fors i Enaälfven vid pass 2 km. västerut. För att komma dit kan man antingen följa den nyss omnämnda Fridhemsvägen och slutligen ta af neråt mot forsens dån genom skogs- och sumpmarker eller också följa älfstranden uppför, som erbjuder växlande scenerier. Vid framkomsten förvånas man öfver de väldiga klippstalpen, öfver hvilka forsen, särskildt vid högt vattenstånd, skummande kastar sig utför. 274 a.w. bergsten Bergsten 2, korr, hela inlagan.indb :32:50

7 Den har på en längre sträcka brutit sig igenom klipporna, och en promenad utefter den är synnerligen lönande. Halfvägs klifva vi upp på en i forsen utskjutande klippa och kunna därifrån taga en öfverblick öfver större delen af det fängslande panoramat. Har man sina vägar längre västerut åt Storlihållet, kan man äfven få njuta af ett vackert fjällpanorama. Man följer Fridhemsvägen 6 km. till Visjöåns järnvägsbro, som öfvergås (»materialvägens» bro är nämligen borta!), och ett stycke längre bort ligger Visjöns anhaltstation, ofvanför hvilken grosshandlar Kempes jaktvilla är belägen. 5 Vi befinna oss nu halfvägs till Storlien och styra kurs upp på höjden ofvanom det nedlagda fjällmejeriet och äro snart öfver trädgränsen uppe på Visjövalen. Från platån hafva vi en härlig utsikt åt alla håll och vi kunna härifrån se Storliens station. Jag vill emellertid ej trötta läsaren med att uppräkna allt man kan se härifrån. Ännu återstår en präktig, ytterst lätt utförbar tur alldeles i närheten af järnvägsstationen, men den måste göras på själfva järnvägen. Därför är skäl att genom stationsinspektoren beställa en s. k. gångbiljett (pris 2 kr.), som berättigar till beträdande af banan. Förhållandet är nämligen det, att banan höjer sig åt Storlihållet med stark stigning under de 2 första km. så betydligt öfver den nedanför liggande Enaforsdalen, att när man passerat den sträckan och vänder åter, har man den på en höjd liggande utsiktspaviljongen djupt nedanför sig och Ånnsjöns vattenspegel vid horisonten med alla blånande fjällen däromkring synnerligen präktigt framträdande. 6 Om vi nu efter alla dessa utflykter till lands draga oss ner till älfven, skola vi på densamma göra en högeligen intressant och lönande tur. Vi ro nu uppför älfven förbi dykdalberna och stenkistorna och styra kurs in i den förtjusande älfkröken, om hvilken ofvan är taladt. Ju längre vi komma uppför kröken, desto vackrare blir det och vackrast i mitt tycke just när vi svänga om själfva den stora kröken. Stränderna, särskildt den södra med sin allt Parti af Enaälfven nedanför Enaforsholm. foto af A.E. Waagsböe, Östersund. Stretch of the Enaälven river downstream of Enaforsholm. photo: A.E. Waagsböe, Östersund. a.w. bergsten 275 Bergsten 2, korr, hela inlagan.indb :32:50

8 carl a.e. lénström Parti av Ingelån (»Silfverslöjan» eller»silfverfallet») på Snasahögarna. foto af A.E. Waagsböe, Östersund. Stretch of the Ingelån river ( Silverslöjan /silver veil or Silverfallet /silver falls) on Snasahögarna. photo: A.E. Waagsböe, Östersund. 276 a.w. bergsten Bergsten 2, korr, hela inlagan.indb :32:50

9 brantare och i rik grönska inbäddade sluttning, äro helt enkelt förtjusande. Vid den södra, branta älfbrinken rinner vattnet med ett porlande ljud, som förnimmes ut på älfven, fram ur foten af sluttningen. Vi läska oss med detta idealiskt rena och härliga vatten, men dricka det med stor försiktighet, ty dess temperatur är endast ungefär + 4º C. 7 Strax nedanför detta källsprång påträffa vi i den grusiga, med småsten betäckta stranden ett annat källsprång, som här utgöres af ganska starkt järnvatten (således en hälsokälla). Om platsen för denna järnkälla lär nog ingen gärna kunna ta miste, ty nedanför källan ända ut i vattenbrynet öfvertäcker ett lager af utfälld gul järnockra stranden. 8 Sedan vi läskat våra törstiga strupar, fortsätta vi vår rodd uppför älfven, till dess vi göra en sista sväng rundt den sig buktande stranden, då med ens synfältet vidgar sig och vi finna framför oss en hänförande tafla. Öfver den nu sjölika utvidgningen af älfven se vi rakt framför oss Enaforsens hvitskummande massa, till höger Enaforsholm, på höjden därbortom den romantiskt belägna utsiktspaviljongen och längst bort i bakgrunden den högt liggande Högåsen. Vi ro upp till de strida hvirflarna nedanför forsen midtför Enaforsholm och hafva därmed afslutat vår roddtur uppför älfven. Vi anträda sedan återfärden nedför älfven, och om vi ej ha brådtom, kunna vi dra in årorna och öfverlämna oss åt stilla drömmerier, medan båten af sig själf sakta glider utför förbi de sköna stränderna och under det att det onekligen skönaste panoramat i hela Enaälfvens lopp här upprullar sig för ens blickar. «Enaälfven rinner fridfull och drömmande genom ett skuggigt, nordiskt landskap med djup och vemodig resonans.» Vi hafva ännu en högligen intressant älftur att göra, oberäknadt Handölsturen, som är för väl känd genom Resehandboken och därför förbigås. I motsats mot den föregående turen uppför älfven ro vi nu utför densamma, tills vi komma till mynningen af den genom Resehandboken för alla «Snasa»bestigare så väl kända Ingelån, denna å, som man dagligen ser ifrån Enafors såsom en hvit silfverstrimma eller ett snöband, bildande fors på fors, störta sig utför»snasen». Vi ro in i densamma; genom myrmarker i delvis djupt urgräfd bädd slingrar den sig i otaliga bukter upp mot «Snasen». Stränderna äro beväxta med hufvudsakligen gråviden, lågväxta, med i hvarandra intrasslade, knotiga, vresiga grenar. Ån slingrar sig i ormlika bukter, som aldrig vilja taga något slut. Än har man «Snasen» midt framför sig, än på den högra sidan, än på den vänstra och än nästan på ryggen. Efter att så ha rott vid pass 1 km. i detta virrvarr af slingringar, Parti av Ingelån nedanför»silfverfallet». foto af A.E. Waagsböe, Östersund. Stretch of the Ingelån river downstream of Silverfallet. photo: A.E. Waagsböe, Östersund. a.w. bergsten 277 Bergsten 2, korr, hela inlagan.indb :32:50

10 carl a.e. lénström lägga vi i land. Dånet af forsar bevingar våra steg och vi äro snart framme vid dem. De äro, om än ej alls storartade, dock vackra att se, där de kasta sig utför klippor i den omgifvande barrskogen. Under roddturer på älfven med dess tillflöden upplifvas den ensliga stillheten och tystnaden af en del fåglars skri, såsom gluttsnäppans ljudliga, gälla klivi eller lju-du, drillsnäppans drillande toner och ändernas snattrande o. s. v. Efter att i ofvanstående framställning härmed ha påpekat det förnämsta, som Enafors har att bjuda på i fråga om naturskönheter m. m., kan det ej skada att i all korthet, liksom mera i förbigående, äfven lämna några botaniska meddelanden rörande nämnda trakt, till tjänst för de botanister, som möjligen skulle vilja slå sig ner där. Om Enafors alpina läge kan botanisten göra sig en föreställning, då han hör, att Azalea procumbens, Salix herbacea och reticulata m. fl. fjällväxter växa inom järnvägsstationens inhägnade område. I närmaste trakten påträffas en del vanligare fjällväxter. På älfvens stränder växa här och där massor af ståtlig Astragalus oroboides. På en frodig strandbrink midt emot den ofvan omnämnda järnkällan växer Botrychium boreale. På sluttningen af Högåsen är Pedieularis oederi ytterst ymnig. Egendomligt är att litet hvarstädes, hvar man går på skogsvägarna omkring Enafors (t. ex. järnvägens gamla»materialväg»), trampar man på vägkanterna på massor af Salix herbacea, som just på sådana platser där i trakten synes trifvas alldeles förträffligt. På Täljstensberget, som man ser ifrån Enafors, växer den sällsynta Carex pedata, vidare Chamorchis alpina m. fl. Som södra sidan af Åreskutan ofvan Åre station nu är så godt som renskrapad från fjällväxter, kunde det kanske ej vara så dumt att äfven botanisera på Snasahögarna med Enafors som utgångspunkt.»snasen» är nämligen, såsom svårtillgängligare än»skutan», ej så plundrad på växter, som den är. Vill man ifrån Enafors göra en botanisk tur till Storlien, kan man på kvällen vara tillbaka. Man har då hunnit göra en tur upp på Skurdalshöjden för att insamla en sådan raritet som Koenigia islandica och på Skurdalsbergen den af turisterna så eftersökta ståtliga»fjällbruden» (Saxfraga cotyledon) åtminstone såg jag den där för några år sedan med sina svajande hvita plymer Vy af Enaälfven. foto af J. Smedberg. View of Enaälven river. photo: J. Smedberg. 278 a.w. bergsten Bergsten 2, korr, hela inlagan.indb :32:50

11 hänga uti präktiga ex. utefter klippväggarna, men sannolikt är, att den nu är nästan utrotad där (barnungarna vid Storlien bjuda ju ut den för t. o. m. 25 öre pr ex.!). Turen till Täljstensberget medhinner man äfven godt på dagen. De enda matnyttiga fiskar, som finnas vid Enafors, äro laxöring och röding. Därjämte finnes den lilla obetydliga elritsan, af befolkningen kallad»blindsill», som i stora stim stryker utefter stränderna och hvars hufvudsakliga roll väl torde vara att tjäna till föda åt de båda andra arterna. Inalles finnas där således endast 3 arter fiskar, ett förvånande litet artantal. Fisket i Enaälfven, åtminstone mellan Enafors och Handöl, är skäligen dåligt. Fisket med konstgjord fluga är rent ut sagdt miserabelt. Bäst lyckas det under alla förhållanden att fiska med den af sportfiskarena så föraktade metmasken. Fiskar man med drag, är lämpligast att begagna s. k. skeddrag; mindre bra äro konstgjorda fiskar. Goda fiskvatten finnas på fjällmyren mellan Enafors och»snasen», såsom öfre delarna af Brattforsbäcken och Ingelån (ofvan skogsforsarna); vidare Visjöån och Husån mellan nedre Rensjön och Visjön. Såsom bekant finnes vid Enafors såsom logis för sommargästande turister det sedan gammalt kända Enaforsholm, men därjämte uppfördes 1899 turisthotellet i närheten af stationen. Det är i alla afseenden utmärkt, med trefliga rum och ljus, luftig matsal och förträfflig restauration. Ett särskildt agremang, som merendels hvarje sommar en och annan gång erbjudes ifrån turisthotellets verandor, är att man därifrån kan få se flockar af renar, ibland uppgående till något femtiotal eller mera, löpa öfver och uppehålla sig på de stora snödrifvorna på»snasen». Utom på båda nyss omnämnda ställen kan logis äfven erhållas på järnvägsstationen och i närheten hos handlanden Ivar Jonsson. Priset för logis och vivre är vid Enafors jämförelsevis billigt, helinackordering kr. 3,50 pr dag. Hvilken rikedom på barrskog med ren, balsamiskt mättad fjälluft och hvilken rik omväxling på skogspromenader ges det ej vid det högt öfver hafvet liggande Enafors! Hvilka fjällpanoramor på olika punkter, t.ex. från den högt liggande Högåsplatån och från»grustaget», att nu ej förglömma utsikten från de jämförelsevis närbelägna Snasahögarnas och Täljstensbergets toppar m. m., m. m.! Hvilka härliga, intressanta båtturer och hvilka storslagna forsar, t. ex. Enaälfvens ofvan beskrifna äfvensom Handölsforsarna! Tänk slutligen, hvilket utmärkt tillfälle att få se lappkåtor och studera lapparnas hemlif äfvensom att få bevista den årliga lappmässan i Handöl! Början och slutet på sommaren pläga merendels vara vackrast däruppe och turisterna kunna gärna börja anlända redan vid midsommartiden. De göra oklokt i att dröja ända in i juli, ty då ha ofta nog redan ett par veckor varit soliga och vackra däruppe alltsedan sommarsolståndet. Noter 1 Se ävfen förs.-pl En förtjusande utsiktspunkt i närheten af denna väg är»solbacken», ordningställd aug Den under åratal påtänkta turistvägen upp för Högåsen har sommaren 1902 blivit fullbordad. 4 Fonnfjeldet har förmodligen erhållit sitt namn af den väldiga snödrifvan mellan topparne (»fonn» [jfr det jämtska»fanna» i t. ex.»täljbilfanna»!] eller»snefonn» på norska = snödrifva). 5 Endast under jakttiden i aug. bruka bantågen stanna vid denna anhalt, så länge»jaktherrarne» uppehålla sig där. 6 Turen bör helst göras på aftonen för den fördelaktigaste belysningens skull. 7 Temperaturen har flera år å rad undersökts och befunnits vara konstant. 8 Vid högt vattenstånd i älfven är järnkällan öfversvämmad. a.w. bergsten 279 Bergsten 2, korr, hela inlagan.indb :32:50