EMMAUS HELSINGFORS R.F. VERKSAMHETSBERÄTTELSE

Transkript

1 EMMAUS HELSINGFORS R.F. VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2005 Emmaus Helsingfors r.f. Kansli: Fabriksgatan 40 B, Helsingfors, tfn Loppmarknader: Rödbergen: Fabriksgatan 40 B, tfn ; Drumsö: Gyldénsvägen 2, tfn

2 Innehållsförteckning: ALLMÄNT 3 VERKSAMHET EKONOMI STÖDVERKSAMHET 3 INDONESIEN Yayasan Penghibur MOÇAMBIQUE Länsbiblioteket i Nampula PERU Cuna Nazareth RYSSLAND S:t Petersburg POLEN ÖVRIG STÖDVERKSAMHET FRIVILLIGT ARBETE 6 LOPPMARKNADERNA Fabriksgatan 40 Gyldénsvägen 2 INFORMATION OCH DISKUSSIONER 8 EMMAUS INTERNATIONAL 9 ADMINISTRATION 9 FÖRENINGSMÖTEN Årsmötet Höstmötet STYRELSENS VERKSAMHET PERSONAL RESULTATRÄKNING OCH BALANS 11 Budgetuppföljning 2

3 ALLMÄNT VERKSAMHET Emmaus Helsingfors r.f. grundades år Föreningen är medlem i Emmaus International, en internationell paraplyorganisation för föreningar i 35 länder. Beroende på de lokala förhållandena arbetar grupperna på olika sätt men med samma mål: såväl att lindra den omedelbara nöden som att undanröja dess orsaker både i den egna närmiljön och annorstädes i världen. År 2005 samarbetade Emmaus Helsingfors med social-, hälsovårds- och kultursektorer i olika länder. Ekonomiskt stöddes Yayasan Penghibur i Indonesien, Nampulas länsbibliotek i Moçambique och stiftelsen Cuna Nazareths barndaghem i Peru. Klädhjälp sändes till Ryssland och, i samarbete med övriga finska Emmausgrupper, till Polen. I Helsingfors upprätthålls med frivilliga krafter två loppmarknader. De är viktiga träffpunkter för många människor och utgör föreningens största inkomstkälla. Utvecklingssamarbetet bekostas med loppmarknadsinkomster, med utrikesministeriets projektstöd och med avkastningen av en riksomfattande penninginsamling. Under året deltog ca 70 personer i arbetet. Föreningen hade 120 betalande medlemmar. Yayasan Penghiburs barnhem hade över 100 faddrar. EKONOMI Loppmarknadernas avkastning går till utvecklingssamarbete, till allmännyttig verksamhet i Finland och till administrationskostnader. Verksamhetsprincipen för Emmaus Helsingfors är att penningdonationerna i sin helhet går till utvecklingssamarbetet. Räkenskapsperiodens intäkter var ,41, varav ,00 utgjordes av intäkter från den egentliga verksamheten (år 2004 var motsvarande summor ,29 resp ,47 ). Räkenskapsperiodens resultat var ,46 (år ,44 ). Balansens slutsumma var ,62 (år 2004 var den ,20 ) STÖDVERKSAMHET INDONESIEN Yayasan Penghibur Stiftelsen Yayasan Penghibur som verkar på ön Java är Emmaus Helsingfors samarbetspartner i Indonesien. Stiftelsen är medlem i Emmaus International. Yayasan Penghibur grundades i slutet av år 1980 för att sprida saklig information om lepra och för att hjälpa de insjuknade och deras familjer grundade stiftelsen ett barnhem i byn Kelet på Java. Emmaus Helsingfors har från första början understött barnhemmet och Yayasan Penghiburs verksamhet. Över 170 barn och unga har växt upp på barnhemmet. Förutom barnhemmet sysslar stiftelsen med annat socialt arbete, miljöprojekt, hälsovårdsprojekt samt anskaffande av medel för verksamheten, som t.ex. försäljning av lantbruksprodukter och artiklar som tillverkats i snickarverkstaden. Stiftelsens ordförande är Suprapto Ismudjito. Hans hustru, diakonissan och specialsjukskötaren Anna-Liisa Jaanu-Ismudjito ansvarar för barnhemmet och för många andra praktiska projekt. Vid sidan av ledarparet finns det sammanlagt nästan 30 personer som sysslar med olika projekt. Emmaus Helsingfors stöder barnhemmet med intäkter från loppmarknaderna och genom att förmedla fadderbidrag. Faddrarna är fler än hundra. Under året stöddes barnhemmet med av loppmarknadsintäkterna, medan fadderbidragen utgjorde ,17 ( år 2004). Den markanta 3

4 ökningen av fadderbidragen beror delvis på att tsunamikatastrofen väckte människornas vilja att hjälpa, samt att de frivilliga som ansvarar för fadderarbetet har varit väldigt aktiva att rekrytera nya faddrar. Vid årets slut bodde trettioen barn och ungdomar på barnhemmet. Utanför själva hemmet bodde nio ungdomar. De gick alla i skola, från lågstadium till yrkesgymnasium. Några av dem är föräldralösa, andra är övergivna eller kommer från ytterst fattiga och svåra förhållanden. Nio skolbarn kom från öarna Sumatra och Niasi, där de på grund av jordbävningen hade blivit föräldralösa eller hamnat i outhärdliga förhållanden. Trädplanteringsprojektet i Guwobergen har framskridit väl. Finlands ambassad i Jakarta stödde de investeringar som gjordes under året. Omkring träd har planterats på ett 3,5 ha stort område som tillhör Penghibur. I plantskolan skolas ca trädplantor. På bergssluttningarna odlas dessutom grönsaker. År 2005 arbetade två sjukskötare på Yayasan Penghiburs poliklinik. En läkare och en tandläkare var på plats enligt överenskommelse. Verksamheten har i någon mån minskat eftersom det redan har grundats fem nya polikliniker i grannskapet. Under året besöktes polikliniken av 205 patienter och tandläkaren av 35. En bidragande orsak till att patientmängden har minskat är att nivån på hälsocentralen och sjukhuset har stigit. Detta faktum har tillskrivits Penghibur som har föregått med gott exempel. I fortsättningen koncentreras poliklinikens verksamhet till rådgivning, tand- och diabetesvård bland skolbarnen och upplysningsarbete. Penghiburs poliklinik deltog i rådgivningsverksamheten i åtta närbelägna byar. Sammanlagt spädbarn och barn under fem år besökte rådgivningen, varav 538 vaccinerades. 192 väntande mödrar och 74 andra vuxna som mätte blodtrycket besökte också rådgivningscentralen. Vitaminer och mediciner delades ut till 902 personer. I den officiella länsrapporten konstaterades att det inte förekommit ett enda fall av polio i dessa åtta byar trots att polion överallt är en vanlig sjukdom. Orsaken antogs vara väl skötta vaccineringar. Myndigheterna anser detta vara Penghiburs förtjänst. Med Emmaus Internationals stöd öppnade Penghiburs snickarverkstad en försäljnings- och utställningslokal i staden Ubudi på ön Bali. Emmaus International donerade också en lastbil för transporterna. Emmaus fick av utrikesministeriets projektstöd för en evalueringsresa. Marjatta Jaanu-Schröder reste till Indonesien för att samla in material om Yayasan Penghiburs verksamhet och vad den resulterat i under åren En rapport om samarbetet mellan Emmaus Helsingfors och Yayasan Penghibur sammanställs i början av år Ansvarig för projektet är Marjatta Jaanu-Schröder. Elisa Vilpas och Sri Nissi ansvarar för fadderkontakterna. MOÇAMBIQUE Nampulas länsbibliotek Från år 1993 har Emmaus Helsingfors stött utvecklingen av det allmänna biblioteket i länet Nampula i norra Moçambique. Projektet har sedan år 1995 fått utrikesministeriets stöd för utvecklingssamarbete. Med stöd från Emmaus och med hjälp av lokala bibliotekariers arbetsinsatser har man utvecklat ett fungerande biblioteksnätverk i Nampula län. Förutom de sju allmänna biblioteken på de största orterna fungerar över tjugo mindre enheter i samband med olika läroinrättningar. Dessa skolbibliotek, som sköts av för ändamålet utbildade lärare, är också tillgängliga för den övriga befolkningen, om det också är elevernas behov som i första hand tas i beaktande vid anskaffningen av material. Redaktör Heta Muurinen och den projektansvariga Eeva Ratinen, som är medlemmar i Emmaus Helsingfors r.f.:s styrelse, gjorde i maj en nästan två veckor lång resa till Moçambique. För resan hade det beviljats statligt stöd. Under resan studerade Heta Muurinen och Eeva Ratinen bl.a. situationen på biblioteken och besökte biblioteken i Ilha de Mozambique, Namapa och Monapo. Tillsammans med biblioteksledningen förberedde de en projektplan och en budget för år

5 Med på resan var Kepas kontaktperson Frederico Joao, som skjutsade besökarna med Kepas bil under hela den tid resan varade. Kepas kontor i Maputo hjälpte också resenärerna på många sätt. Länsbiblioteken i Nampula fungerar såsom förut. Biblioteket i Ilha de Mozambique har äntligen fått en stadigvarande bibliotekarie då Sr Felizberto flyttats från biblioteket i Nacala till Ilha. Biblioteket i Namapa har goda nya lokaliteter. Både distriktsledningen och ortsbefolkningen var entusiastiska över sitt bibliotek. På önskelistan stod mera böcker, och länsbibliotekets chef Sr Antonio Pilale kunde nu berätta att nya böcker var på väg. Man prenumererar på de viktigaste dagstidningarna till alla bibliotek i länet och till huvudbiblioteket även på andra tidningar. Till några avlägset belägna bibliotek hade man dock transporterat tidningar bara en eller två gånger i veckan, eftersom man inte haft råd att betala för dagliga transporter. Resenärerna från Emmaus betalade ur sin reskassa för en daglig transport till alla bibliotek till årets slut. Finlands ambassad i Maputo bekostar fortfarande prenumerationerna på två dagstidningar till fem bibliotek i länet. I förstadsområdet Namicopo Bairro är organisationen AFAME verksam. Organisationen har inriktat sig på samhällsutveckling och har påbörjat vuxenutbildning för kvinnor. Resenärerna träffade föreningens ledning och kvinnor som deltog i utbildningen samt deras lärare. Dessa hoppades att Emmaus kunde stödja detta projekt som en del av kampanjen för kvinnors läskunnighet. Projektet verkade vara väl planerat och budgeten realistisk. För år 2006 har vi hos utrikesministeriet ansökt om bidrag för detta nya samarbete. Bibliotekens kundsiffror är höga och stiger hela tiden. Det borde finnas mer böcker. Men projektpengarna används också för utbildning av personal, läskunnighetskurser för kvinnor, transport av böcker och tidningar mellan biblioteken, inspektionsresor inom länet, resor till Maputo och Beira för inköp av böcker, flygfrakt till Nampula m.m.. När böckerna fördelas mellan sju bibliotek blir det inte så mycket att ställa på hyllorna som man skulle önska. Det finns emellertid områden i Moçambique som inte har några allmänna bibliotek alls, så tack vare Emmaus är läget i Nampula ändå relativt tillfredsställande. Eeva Ratinen träffade i Maputo Sr Ismael Nhezen, som är direktör för den pedagogiska forskningen inom undervisningsministeriet. Till hans ansvarsområde hör bl.a. skolbiblioteken. Fastän det kommer att anslås relativt mycket pengar för utbildningssektorn så prioriteras biblioteken i detta skede inte i den interna budgeteringen. Nheze sade sig ändå förstå att utbildning, läskunnighet och bibliotek går hand i hand. Han uttryckte också en förhoppning om att Emmaus Helsingfors kunde fortsätta stödja biblioteken i Nampula. År 2005 sände vi till biblioteket i Nampula euro i statligt projektstöd (varav euro överförts från år 2004). Ansvarig för projektet är Eeva Ratinen. PERU Cuna Nazareth Fundación Cuna Nazareth är en stiftelse som grundades på 60-talet, inspirerad av Emmaus i Peru. Stiftelsen upprätthåller tre daghem för barn i Lima, nämligen Cuna Nazareth, Santa Teresa och Las Delicias de Villa. På daghemmen finns det sammanlagt 190 barn. Barnen kommer från fattiga s.k. problemfamiljer. Förutom dagvård erbjuder daghemmen också social- och hälsorådgivning. Genom talterapi försöker man förbättra barnens muntliga uttryckssätt. Stiftelsen eftersträvar att den onda cirkeln av fattigdom och utslagning skall brytas, att de sociala rättigheterna skall utsträckas till alla och att det skall skapas en mer jämlik situation för barn från slummen. Emmaus Helsingfors stödde genom U-landsföreningen Svalorna stiftelsen Cuna Nazareths verksamhet med (1 425 år 2004). 5

6 RYSSLAND S:t Petersburg Emmaus Helsingfors sände i huvudsak klädhjälp till S:t Petersburg med omgivning. Gruppen för östarbete i Riihimäki skötte transporten och distributionen. I november reste några Emmaus-medarbetare till S:t Petersburg för att studera det arbete som gruppen för östarbete i Riihimäki utför och dess hjälpprojekt. Från Emmaus bägge loppmarknader transporterades under året omkring tusen säckar med kläder och mer än tvåhundra lådor med skor, leksaker och hushållskärl till fångar, frigivna, gatubarn och andra behövande. Som bidrag till transportkostnaderna fick gruppen för östarbete 900 (600 år 2004). En del av pengarna var en donation av Thure Galléns stiftelse. POLEN Emmaus Helsingfors började under året tillsammans med övriga Emmausgrupper i Finland stödja Emmausgrupperna i Polen. Under året avgick en gemensam försändelse på 676 kollin till Emmauskommuniteten Brat Albert i Polen via Emmaus Westervik, Ekenäs. Emmaus Helsingfors andel i försändelsen var 30 kollin. Sakerna säljs på gruppens loppmarknader i Nowy Sacz och Krakow. Inkomsterna går till att upprätthålla ett härbärge för bostadslösa och till att hjälpa fattiga familjer och barn. ÖVRIG STÖDVERKSAMHET År 2005 stödde Emmaus Helsingfors via Emmaus International (EI) hjälparbetet i södra Indien efter tsunamikatastrofen (500 ), ett seminarium mot människohandel i Florens (500 ), hjälparbetet efter översvämningarna i Rumänien (400 ) och EI:s solidaritetsfond (676,45 ). I vårt eget land gavs på uppmaning ett litet parti leksaker till lekrummet på Metsälä mottagningscentral. Emmaus har även under året till fördelaktigt pris sålt kläder och tyger till Globe Hope, som tillverkar kläder av återbruksmaterial. U-landsföreningen Svalorna och Moder Teresas Medarbetare fick transporthjälp samt kostnadsfri tillgång till verksamhetslokaler i anslutning till loppmarknaden på Fabriksgatan. FRIVILLIGT ARBETE LOPPMARKNADERNA Loppmarknaderna är hjärtat i Emmaus verksamhet. De är mötesplatser för många människor. De frivilligas arbetsgemenskap upprätthåller i Helsingfors två serviceställen, där både hjälpförsändelserna och försäljningen av donerade varor tas om hand. Tack vare de frivilliga, varudonatorerna och kunderna fick föreningen medel såväl till biståndsarbete som till nödvändiga kostnader för verksamheten, av vilka hyrorna utgör den största utgiftsposten. På Fabriksgatan inbringade försäljningen ( år 2004) och på Gyldénsvägen ( år 2004). Fabriksgatan 40 Loppmarknaden var öppen sex dagar i veckan, sammanlagt 31 timmar per vecka. I juli var det stängt på lördagarna. På Fabriksgatans loppmarknad arbetade under året omkring femtio personer, från 15-åriga grundskoleelever till mer än 80-åriga pensionärer. Uppgifterna varierade enligt vars och ens förmåga och krafter. En del av arbetet utfördes av kvällsgrupper tisdagar och fredagar. 6

7 Under året gjordes en del förändringar i butiken och bokavdelningen förstorades. Kunderna är nöjda med förändringarna och har berömt det nya utseendet. Ett tjugotal nya frivilliga kom under året för att bekanta sig med verksamheten, och av dem stannade nästan ett tiotal för att regelbundet delta i arbetet. En grundskoleelev arbetade under sin PRAO-period på loppmarknaden. Två skräddarlärlingar från servicebranschens yrkesskola i Helsingfors och två arbetspraktikanter från Kehityspiikkis skolningsprogram gjorde sin arbetspraktik på Emmaus. Via arbetskraftsbyrån kom sammanlagt fem personer för att genomföra sin arbetspraktik eller arbetsträning. På måndagarna samlades ca tio Moder Teresas Medarbetare för att sy filtar och göra bandage. En Rebeckagrupp på fem personer balade filtarna. Emmaus chaufförer körde balarna till ett lager och hjälpte till med att lasta containern. I början av året beställde Globaali sosiaalityö ry hundra kassar av återanvändningsmaterial. Dem tillverkade frivilliga krafter på kort tid ordnades genomletningsdagar på de båda loppmarknaderna. En annons om evenemanget ingick i Helsingin Sanomat, och det kom många nya kunder. Fabriksgatans Emmaus deltog i Konstens Natt torsdagen 25.8 med förlängd öppethållningstid till kl. 20 och med en utställning av återbrukssaker. På hösten började Emmaus syföreningar samlas i Fabriksgatans lokaliteter. Där tillverkades en klädkollektion av problemmaterial för URB -05 utställningen Först ockuperar vi museerna på Kiasma. Emmaus syföreningar var synligt på plats på denna utställning Arbetsverkstaden besöktes av talrika grupper av ungdomar. Evenemanget väckte mycket intresse för Emmaus och det etablerades kontakter som kan utgöra en bas om syföreningarna fortsätter. Ansvarspersoner för syföreningarna och banbrytare för hela projektet var Goa von Zweygbergk och Mika Aalto-Setälä. Emmaus traditionella julkaffe hölls fredagen Det var en lyckad tillställning med många aktivister närvarande och riklig traktering. För nya frivilliga arrangerades Emmausinfo fyra gånger under året. Gyldénsvägen 2 Loppmarknaden på Drumsö var som förut öppen fem dagar i veckan, sammanlagt 24 timmar per vecka. Dessutom sorterades varor regelbundet och ordnades städdagar. På sommaren var loppmarknaden stängd knappt fyra veckor. Under högsommaren var butiken öppen tisdagar, onsdagar och torsdagar. Kundkretsen är etablerad och trogen. Nya kunder lockades under året med veckoannonser i tidningen Lauttasaari och med en för Fabriksgatan och Gyldénsvägen gemensam annons i Drumsös servicekatalog. Loppmarknaden fungerar nästan helt med sådant som kunderna själva kommer med. Den populära bokavdelningen kompletteras rätt regelbundet med böcker från Fabriksgatan. Loppmarknaden på Gyldénsvägen sköttes under året helt av frivilliga krafter. Med i arbetet var ca femton personer, varav ett tiotal hade fasta sälj- och sorteringsturer. Den 16 och 17 april hölls den traditionella företagarmarknaden på parkeringsplatsen utanför loppmarknaden. Evenemanget annonserades synligt och Emmaus fick gratis informera om sina ändrade öppethållningstider i reklambladen. Dörrarna stod öppna på lördagen kl och på söndagen kl Kunderna var många och försäljningen gick bra. 7

8 Under sommarpausen röjdes det med frivilliga krafter i lagret och i vrårna. Tillsammans med Fabriksgatans loppmarknad ordnades så två genomletningsdagar med avvikande öppethållningstider och annons i Helsingin Sanomat. Syftet var att göra sig av med svårsålt skräp. Samtidigt såldes givetvis varor till normalpris. Framgången var stor. På hösten pensionerade sig två långvariga frivilliga, nämligen Wanda Nyberg, vars glada leende hade hälsat torsdagskunderna välkomna, och Synnöve Holm, som tillsammans med sina arbetskamrater förtjänstfullt hade skött måndagssorteringen. Tack till er båda för en värdefull arbetsinsats under många år! Gyldensvägens grupp utökades med en ny stadigvarande frivillig, som länge varit kund på Gyldénsvägen. Hon sorterar och prissätter nu regelbundet varor på torsdagarna. Under julveckan ordnades två dagar traditionell glöggservering för kunderna och en gemensam glöggtillställning för aktivisterna. Eeva Ratinen ansvarar för Gyldénsvägens loppmarknad. INFORMATION OCH DISKUSSIONER Marita Uunila och Paavo Lounela redigerade under året tre nummer av medlemsbladet Emmaus Helsingfors Nyheter. Elisa Vilpas skrev tre rundbrev till Yayasan Penghiburs faddrar. I början av året fick Emmaus Helsingfors nya informationsbroschyrer och visitkort. De hade planerats av grafikern Mika Aalto-Setälä. Under året förbättrades Emmaus www-sidor såväl till innehåll som till utseende. Helka Ahava uppdaterade sidorna regelbundet, vilket var till stor nytta visavi aktuell information. I april besökte en grupp från Emmaus Helsingfors ett magasin för återanvändningsvaror i Vääksy som upprätthålls av Asikkalan työvoimareserviläiset ry. På samma gång besökte vi Paavo och Viena-Inkeri Lounela, som har flyttat till Vääksy. En grupp från Emmaus gjorde också i samarbetets tecken ett besök på enheten för drogmissbrukare på Munkholmen Abbé Pierres bok Veljeys ihmiskunnan elinehto, som översattes och publicerades i slutet av år 2004, fick positiva recensioner i olika tidningar, bl.a. i Voima, Ny Tid, Kumppani, Kirkko ja Kaupunki, Kotiliesi och Suomen Kuvalehti. Under år 2005 gavs boken som gåva och såldes på loppmarknaderna i sammanlagt nästan 250 exemplar. Emmaus Internationals Solidaritetsdag firades såväl i Fabriksgatans som i Gyldénsvägens butik. Dagens försäljning (sammanlagt 676,45 ) donerades till EI:s solidaritetsfond. På Fabriksgatan informerades kunderna om vårt samarbete med Yayasan Penghibur deltog Emmaus Helsingfors i Kepas evenemang Världen i byn i Kajsaniemi. Emmaus Forum arrangerades två gånger under våren: 3.2 berättade Eeva Jännes, Ritva Tanhuanpää och Musa Ojala om Emmaus Kanavas verksamhet och dess samarbetspartner; 2.3 besökte Mikko Zenger och Maija Rydman Fabriksgatan och berättade om Emmausgrupperna i Indien och Florence Home i Cuddalore samt om följderna av tsunamin för kusterna i Indien hade Emmaus som lunchgäst på Fabriksgatan Kepas ordförande, riksdagsledamot Heidi Hautala, och 9.3 besöktes Fabriksgatan av Terezinha da Silva från Maputo, Moçambique, ledare för en kvinnoorganisation i Moçambique. 8

9 2.7 företogs den traditionella härliga utfärden till Marita Uunilas sommarställe i Sibbo. Information om Emmaus loppmarknader stod att läsa i Drumsös servicekatalog, som delas ut på Drumsö, i Gräsviken och i södra Esbo. Dessutom ingick annonser i Lauttasaari-lehti, Kamppi-Eira och Ylioppilaskalenteri. EMMAUS INTERNATIONAL Emmaus Helsingfors hör till Emmaus International, som är en paraplyorganisation för Emmausföreningar i 35 länder. Emmausgrupperna i de olika länderna utbyter erfarenheter och beslutar om samarbete på det världsmöte som anordnas vart fjärde år och på de årliga regionala mötena. Paraplyorganisationen har sitt kontor i Paris, där ett tiotal personer arbetar. De nordiska och de polska grupperna möttes i Stockholm för att diskutera framtida samarbetsmöjligheter och välja gemensamma Östersjökandidater till Emmaus Internationals nya organ. Heta Muurinen, Kaarina Säippä och Ulla Hoyer representerade Emmaus Helsingfors. I april 2005 avslutade Ulla Hoyer sitt åttaåriga uppdrag som medlem i Emmaus Internationals exekutiva kommitté, sist som sekreterare. Då samlades Emmaus Internationals nya styrelse i Lissabon och valde nya funktionärer. Från Norden valdes Birgitta Göransson-Iliste från Svalorna i Lund till första vicepresident för den verkställande gruppen. Emmaus Europa samlades till det första regionala mötet i Paris i maj Ulla Hoyer representerade där Emmaus Helsingfors, och utsågs till en av de europeiska representanterna i Emmaus Internationals nya världsråd för politisk aktivitet och solidaritet. Heta Muurinen valdes till världsrådet för utbildning och ungdomsarbete. Emmausgrupperna i Finland samlades 3-4 september i Ekenäs. Där förberedde de grundandet av en nationell förening och gick igenom förslagen till stadgar för föreningen. Eeva Ratinen valdes till Finlands nationella representant i Emmaus Europas styrelse. I oktober 2005 arrangerade Emmaus International i Florens ett seminarium mot människohandel. Ulla Hoyer och Eeva Ratinen deltog i seminariet. Genast efter seminariet ordnade Italien en enorm loppmarknad med deltagare från hela Europa. Också Helsingfors deltog med ett par kappsäckar med finska varor som hade god åtgång. En del av dagens avkastning gick till översvämningsoffren i Rumänien, en del till olika afrikanska projekt och en del till Emmausarbete i Östeuropa. I Florens höll också styrelsen för Emmaus Europa ett möte. I det deltog Eeva Ratinen för första gången som Finlands nationella representant. Emmaus Helsingfors utarbetade efter resan information om arbetet mot människohandel. Detta ledde till positiva kontakter med andra organisationer som arbetar för samma sak. Emmaus Helsingfors informerade under året om de arbetsläger som ordnades av Emmausgrupper i olika delar av Europa. ADMINISTRATION FÖRENINGSMÖTEN Årsmötet Emmaus Helsingfors höll sitt årsmöte 13.4 på Fabriksgatan. I mötet deltog nitton medlemmar. På mötet fastställdes bokslutet och verksamhetsberättelsen för 2004 samt beviljades ansvarsfrihet för styrelsen. Höstmötet 9

10 Emmaus Helsingfors r.f. höll sitt höstmöte på Fabriksgatan. Sexton medlemmar deltog. Verksamhetsplanen och budgeten för 2006 fastställdes och ny styrelse valdes för år Till revisor valdes Bo Hintze och till revisorssuppleant Eeva-Sisko Veikkola. Medlemsavgiften fastställdes till enligt betalarens råd och lägenhet. Efter mötet berättade Eeva Ratinen och Heta Muurinen om sin resa till Moçambique våren STYRELSENS VERKSAMHET År 2005 sammankom styrelsen nio gånger. Styrelsemedlemmar var Ulla Hoyer, Henri Holmberg, Thaïs Grönfeldt, Paavo Lounela, Marjatta Jaanu-Schröder, Maija Manninen, Anneli Nieminen, Heta Muurinen, Eeva Ratinen, Kaarina Säippä, Laura Ojamaa-Pyhälä och Goa v. Zweygbergk På sitt första möte konstituerade styrelsen sig på följande sätt: Ulla Hoyer valdes till ordförande, Henri Holmberg till vice ordförande, Thaïs Grönfeldt till skattmästare och Paavo Lounela till sekreterare. Följande styrelsemedlemmar lämnar sitt uppdrag år 2006: Marjatta Jaanu-Schröder, Paavo Lounela, Anneli Nieminen och Maija Manninen. För övrigt omvaldes på höstmötet 2005 Thaïs Grönfeldt, Henri Holmberg, Ulla Hoyer, Heta Muurinen, Eeva Ratinen, Kaarina Säippä, Laura Ojamaa-Pyhälä och Goa v. Zweygbergk. Som nya medlemmar invaldes Lea Mänttä, Lissu Litmanen, Sri Nissi och Tapani Mustamo. Den nya styrelsen tackar alla som har lämnat styrelsen, speciellt Paavo Lounela som en längre tid har verkat inom Emmaus och Marjatta Jaanu-Schröder, som i många repriser har verkat som föreningens ordförande och även haft andra uppdrag. Projektbidragen år 2004 för stiftelsen Yayasan Penghibur och länsbiblioteket i Nampula redovisades för UM:s avdelning för utvecklingssamarbete. Föreningen ansökte om nya projektbidrag för de kommande åren. Användningen av de år 2004 insamlade medlen för Yayasan Penghibur och Nampula länsbibliotek redovisades för länsstyrelsen. Styrelsen anhöll om insamlingstillstånd år 2006 för Yayasan Penghibur och länsbiblioteket i Nampula. Styrelsen följde under året noga föreningens ekonomiska situation. Den sökte bl.a. nya, bättre lokaler för verksamheten, men lyckades inte under året finna några sådana. Det frågeformulär som i början av året riktades till medlemmar, stödpersoner, loppmarknadskunder och frivilliga födde många intressanta tankar, som styrelsen under året försökte utveckla på många sätt. Det utarbetades tre olika visioner för föreningens framtid. Följande steg vore att skapa en mer långsiktig strategi för föreningen. Emmaus Helsingfors är medlem i KEPA (Kehitysyhteistyön Palvelukeskus). Styrelsen har utsett Ulla Hoyer att representera föreningen på KEPAs vårmöte och Eeva Ratinen att göra det på höstmötet. Emmaus Helsingfors är även medlem i föreningarna Suomi-Mosambik och Suomen OneWorldportaaliyhdistys. Missionaries of Charity (Moder Teresas systrar) var under året hyresgäster i Emmaus lägenhet i Gårdsbacka. PERSONAL Emmaus Helsingfors verksamhet bygger på insatser av många frivilliga. År 2005 fortsatte Arja Pihl-Koskin som förut som avlönad verksamhetsledare 30 timmar i veckan. Under året hade Emmaus fem arbetspraktikanter i perioder om 1-10 månader. I januari nåddes vi av sorgebudet att Topi Nousiainen avlidit. Han var länge med som aktiv hjälpkarl vid biltransporterna. 10

11 Emmaus Helsinki r.y. Emmaus Helsingfors r.f. TULOSLASKELMA VARSINAINEN TOIMINTA Tuotot , ,47 Kulut Henkilöstökulut , ,29 Poistot , ,21 Muut kulut , , , ,49 Tuotto-/Kulujäämä , ,98 Varainhankinta Jäsenmaksut 1 974, ,00 Tuotto-/Kulujäämä 1 974, ,00 Sijoitus- ja rahoitustoiminta Korkotuotot 755,41 90,82 Sijoitusten kulut -30,72-15,36 Tuotto-/Kulujäämä 724,69 75,46 Tilikauden tulos , ,44 11

12 Emmaus Helsinki r.y. Emmaus Helsingfors r.f. TASE VASTAAVAA Pysyvät vastaavat Aineelliset hyödykkeet 2 039, ,79 Sijoitukset , , , ,32 Lyhytaikaiset saamiset Muut siirtosaamiset 5 117, ,00 Vaihtuvat vastaavat Rahat ja pankkisaamiset , , , ,88 VASTAAVAA YHTEENSÄ , ,20 VASTATTAVAA Oma pääoma Edellisten tilikausien ylijäämä , ,61 Tilikauden ylijäämä , , , ,05 Vieras pääoma Saadut ennakot 0,00 0,00 Siirtovelat , ,99 Muu lyhytaikainen vieras pääoma 409,37 218, , ,15 VASTATTAVAA YHTEENSÄ , ,20 12

13 13