Bara naturlig försurning. Bilaga 5. Konsekvensanalys av förslag till nytt delmål för skogsbrukets försurning
|
|
- Pernilla Bergström
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Rapport Bara naturlig försurning Bara naturlig försurning Bilaga 5 Konsekvensanalys av förslag till nytt delmål för skogsbrukets försurning Hillevi Eriksson och Stefan Karlsson, Skogsstyrelsen 1
2 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Problemanalys delmål och möjliga åtgärder... 2 Lägesbeskrivning... 3 Referensalternativ och åtgärdsbehov... 5 Pågående insatser som kan bidra till delmålet nås... 6 Behov av ytterligare styrning för att delmålet ska nås... 6 Uppskattade kostnader för åtgärder... 7 Företagsekonomiska kostnader... 7 Kostnader för staten... 8 Uppföljning av delmålet - uppskattade ökade kostnader... 8 Risker och nytta med åtgärderna... 8 Osäkra faktorer... 9 Slutsats... 9 Referenser Problemanalys delmål och möjliga åtgärder För att nå delmålet År 2015 skall skogsbrukets försurningspåverkan i försurade områden inte överstiga det som kompenseras via naturliga processer behöver ytterligare åtgärder vidtas jämfört med vad som sker idag. Delmålet syftar främst till att motverka att skogsbruket försenar återhämtningen från den försurning som sur deposition åstadkommit i den mer försurade delen av landet. Såsom beskrivs i den fördjupade utvärderingen bidrar skogsbruket främst genom skörd som överskrider vad vittringen kan kompensera och som inte kompenseras någon gång under omloppstiden genom askåterföring. Andra skogsbruksåtgärder påverkar också försurningsläget. Val av lövskog inom skogsbruket i stället för granskog ger t.ex mindre sura ytliga marklager. Kvarlämnande av skärmställning efter hyggen och skyddszoner längs sjöar, vattendrag och våtmarker kan minska utläckaget av försurande nitrat och organiskt material. Även om försurningen delvis orsakas av utläckage av nitrat från upplagrat depositionskväve så kan skogsbruket påverka utläckaget mer eller mindre beroende på vilka åtgärder som vidtas. Kvävegödsling kan potentiellt ge en försurande effekt om den skulle bidra till sådan kväveupplagring som ökar kväveutlakningen under hyggesfasen. I större delen av den försurade regionen avråder emellertid Skogsstyrelsen starkt ifrån kvävegödsling, men i den försurade delen av Svealand tillåts dock kvävegödsling. Försurningseffekten av den ökade tillväxten motverkas genom den kalkmängd som normalt ges tillsammans med kvävet vid gödslingen (kalk-ammonsalpeter). Den kan potentiellt också motverkas genom askåterföring. Till följd av de två storskaliga stormfällningar som varit i denna region under de senaste åren bedöms det emellertid som tveksamt att rekommendera skärmställning i granskog som åtgärd för att minska nitratbildningen på hygget, eftersom sådana skärmar lätt blåser ner och då kan öka nitrifikationen mer än om de inte lämnats alls. För andra trädslag är dock förutsättningarna för skärm- eller frötträdsställning något bättre och används också redan i stor utsträckning. För närvarande bedöms denna åtgärd därför inte ha någon stor potential att ytterligare minska försurningen, men ny forskning borde kunna ge vägledning till på vilka marker den har en praktisk och ekonomiskt fungerande potential. Skyddszoner minskar nitratutlakningen ibland men inte alltid (Lindegren 2006). Den har dock för det mesta många fördelar för den biolo- 2
3 giska mångfalden i och nära vattendragen. Om skyddszoner lämnas körningsfria minskas uttransporten av sediment och organiskt material till vattnen påtagligt. I arbetet med att få skogsbruket att oftare lämna skyddszoner vid vattendrag är nyttan när det gäller motverkad utlakning invägd. Ett förslag om ett delmål kring en körningsfri kantzon längs naturliga vattendrag föreslås under miljökvalitetsmålet Levande skogar och konsekvensanalyseras där. Potentiellt skulle även en mildare markberedning i samband med föryngring kunna motverka kväveutlakning, men en sådan effekt har ännu inte kunnat påvisas i fältförsök. Studier visar att minskningen i kväveförråd i marken tycks vara av samma storleksordning som ökningen i biomassan efter ett antal år i många fall (Eva Ring, Skogforsk, muntl ref). Möjligheten att minska försurningspåverkan genom att minska GROT-uttagen eller annan skörd från skogsbruket bedöms inte som vare sig önskvärd eller realistisk. Uttag av GROT miljökonsekvensanalyserades i slutet på 90-talet (Egnell m fl 1998) och utformningen av regler och rekommendationer kring GROT-uttag anpassades efter slutsatserna i analysen (SKS medd. 2001:2). En uppdaterad kunskapssammanställning har medfört förslag på några revideringar i rekommendationerna, men dessa är ännu inte antagna. GROT-uttag från skogen hamnar idag på en väl fungerande marknad som ökar i omfattning i takt med att efterfrågan på icke-fossilt bränsle ökar på energimarknaden. GROT-uttag är även en allt viktigare och kompletterande inkomstkälla vid sidan av sågtimmer och massaved för skogsägare vilket möjliggör ett ekonomiskt hållbart skogsbruk även i framtiden där skogsägare fortsätter att investera och vidta åtgärder så att de skogspolitiska målen kan nås. Slutligen har GROT från skogen lyfts fram, både politiskt och bland experter, som ett viktigt alternativ till fossila bränslen och som därmed bidrar till att sänka kostnaderna för verksamma klimatåtgärder. För att GROTuttagen ska minska krävs en helomvändning i skogs- och energipolitisk mening. Motsvarande resonemang gäller även möjligheten att använda lövodling i syfte att minska försurningseffekten genom sänkta skördeuttag. Ökad lövandel är emellertid önskvärt för att bevara den biologiska mångfalden, även den som styrs av syra/basstatusen i markytan, och ingår därför som i ett delmål under Levande skogar (se FU Levande skogar). Sammanfattningsvis, den åtgärd som har en realistisk potential att motverka skogsbrukets försurningseffekt är ökad askåterföring jämfört med idag. Eftersom även GROT-uttagen kan förväntas öka bör sannolikt även askåterföringen öka ytterligare. Askåterföring innebär att aska som produceras vid förbränning av trädbränslen återförs till skogen (väl spridd och i en dos som inte påtagligt överskrider vad som förs bort via skörd under en rotationsperiod). Askan innehåller baskatjoner och kalkverkan och kan därmed kompensera för biomassaskördens försurande effekt. Lägesbeskrivning GROT är konkurrenskraftigt relativt många andra biobränslen samt även gentemot övriga fossila bränslen. Lönsamheten är starkt kopplad till transportavstånd och till ihopsamlingsbar mängd per hektar. Ju större efterfrågan desto längre kan man åka och desto mindre mängder är värda att samla ihop 1. Riktigt långa avstånd mellan skog och panna förutsätter omlastning till tåg eller båt. Sådana system utvecklas därför successivt och ökar därmed arealen där uttag är lönsamma. Fortfarande sker en utbyggnad av efterfrågan i form av konvertering av värmeverkspannor från fossilbränsle- till trädbränsleeldning och i form av installation av pelletspannor i villor. Även inom industrin ökar användningen av trädbränslen 1 Observera att Skogsstyrelsen rekommenderar att minst en femtedel av GROTen lämnas på den avverkade ytan för den biologiska mångfaldens skull. 3
4 Skogsstyrelsen rekommenderar askåterföring i alla områden där substantiella mängder GROT tas ut utan att barren lämnas väl spridda, vilket sällan är fallet idag. Detta gäller för hela Sverige men är speciellt viktigt i områden som redan är försurade. Vidare finns ett sektorsmål att arealen som får aska senast år 2010 ska vara lika stor som den där GROT tas ut i slutavverkning (Skogsstyrelsen 2005). Naturskyddsföreningen har också drivit att det ska vara ett villkor med askåterföring för att el från trädbränsleeldade kraftvärmeverk ska få räknas som grön el. Vidare har många forskare talat om behovet av askåterföring i olika media, speciellt i och för södra Sverige ha Grotuttag - glid. treårsmedel Askåterföring år Figur 1. Årlig areal GROT-uttag (glidande treårsmedelvärden) respektive askåterföring i svensk skogsmark. Källa: Skogsstyrelsen (GROT- uttag enligt polytax och askåterföring enligt enkät till alla kända spridarentreprenörer). Sedan ett par år återförs trädbränsleaskan från ett flertal värmeverk runt om i landet, och intresset verkar öka i viss mån. En avgörande faktor är, förutom nämnda rekommendationer, sannolikt även den avfallsskatt som infördes från år Skatten innebar en fördyring av deponering av aska samtidigt som metodutveckling för själva spridningen sänkt kostnaden för återföring. Det är därför ofta billigare för värmeverken att återföra aska till skogsmark än att deponera den. Det finns emellertid på många håll ännu billigare sätt att bli kvitt askan: återbruksföretag använder aska till att sluttäcka sopdeponier eller bygga hårdgjorda ytor eller vägar med träaskor och dessa tar ut en avgift som endast är runt hälften av återföringskostnaden för att ta hand om askan. Att vissa värmeverk ändå väljer askåterföring, trots att sådana alternativ står till buds, beror ofta på att man är informerade om behovet av att motverka försurningseffekt och näringsbortförsel och tar det på allvar. Gentemot Naturskyddsföreningens önskemål har dock andra kraftvärmeverk i många fall hänvisat till att utförare av askåterföring saknats i närområdet, och i sådana fall har föreningen inte framhärdat med detta villkor. För de industrier som eldar trädbränsle är situationen ibland så att man har tillgång till egna deponier. Det gäller de i stort sett alla pappersmassaindustrier, men inte alla sågverk. Där sådan tillgång finns betalar man inte någon deponiskatt. Det är således svårare att få tillgång till industrins askor, som till stor del består av barkaska och s.k. mesaaska (restprodukt från massaindustri som delvis är aska delvis kalk från processen). Industrins askor kommer därför ännu så länge i lägre grad från GROT-skörd. Å andra sidan sameldas en del GROT med 4
5 bränslen som ger för höga halter av tungmetaller i askan (jfr SKS medd 2001:2 eller kommande revision) för att kunna återföras. Det vore därför önskvärt att även en del av industrins askor ställdes till förfogande för återföring. Huvuddelen av den askåterföring som sker idag görs av ca fem entreprenörsföretag. Aska återfördes under till 5 6 tusen hektar per år medan uttag av grenar och toppar (GROT) gjordes på ca tusen hektar per år (jfr Figur 1). Uttagen av GROT i förhållande till avverkad areal är för närvarande större i södra Sverige, men den ökar nu snabbt även i norr. Ökningen i GROT-uttag kommer sannolikt att fortsätta till följd av klimatpolitiska styrmedel och fortsatt utveckling av teknik och logistik. Referensalternativ och åtgärdsbehov Som indikator för delmålet om skogsbrukets försurning har valts: Procentuell andel areal skogsmark i försurade områden där nettouttaget av baskatjoner inom skogsbruket överskrider vittringen ned till 50 cm djup med en mängd som minst motsvarar en tredjedel av det utbytbara förrådet till samma djup under en omloppstid. I tabell 7.8 skattas den areal där baskatjonbortförseln via GROT-uttag+ stamveduttag tillsammans gör att den skattade vittringen till 50 cm djup överskrids enligt ovanstående definition. Vid denna nivå på överuttag bedöms kompensation via askåterföring som angelägen. Marker där GROT-uttaget bara innebär ett överuttag som motsvarar en fjärdedel eller en femtedel av det utbytbara förrådet under en omloppstid ingår således inte. Observera att detta ger en lägre ambition än det skogliga sektorsmål som har motsvarande syfte och det exkluderar också marker där enbart stamvedsuttag ger ett stort överuttag. Det utgår inte ifrån någon bedömning av minimibehov av baskatjoner i avrinnande vatten. Å andra sidan är heller inte baskatjondepositionen inräknad. Ovanstående lägesbeskrivning indikerar att GROT-uttagen med stor sannolikhet kommer att öka, medan det inte alls är säkert att askåterföringen gör det. Den skulle rentav kunna minska om de värmeverk som idag återför sin aska glömmer dagens insikter om behovet och väljer billigaste sätt att bli av med askan istället. Med denna bakgrund används som referensalternativ att nuvarande nivå på askåterföring i den försurade regionen bibehålls såvida inte utan ytterligare åtgärder vidtas, samtidigt som arealen med uttag av biomassa med tydlig försurande effekt ökar med 30 %. Åtgärdsbehovet i form av ökad askåterföring redovisas länsvis i Tabell 1, för ett referensalternativ, ett alternativ där uttagen inte ökar (A) och ett där de dubbleras jämfört med idag (B). Askåterföringsarealen är från endast ett år (2006) eftersom det var det första år då uppgifter samlades in med länsvis upplösning. Eftersom askspridning kan ske samlat på ena sidan en länsgräns ena året och på den andra året därpå bör även askåterföring redovisas som ett medeltal för exempelvis tre år i en fortsatt uppföljning. Enligt denna indikator uppnås delmålet i referensalternativet, där GROT-uttagen ökar med 30 % till år 2015, utan ytterligare åtgärder i Örebro län, Kronobergs län och Skåne län, medan störst ökning av askåterföring behövs i Västra Götalands län, Värmlands län och södra Kalmar län (norra delen bedöms inte höra till den försurade regionen, se avsnitt 6) (Tabell 1). Även Västmanlands län, Östergötlands län och Jönköpings län behöver relativt stora ökningar. Sammanlagt behövs askåterföring på ytterligare drygt 8 tusen ha per år, vilket innebär en 5
6 sammanlagd spridning på ca 15 tusen ha per år i den aktuella regionen. Om arealen där överuttag görs enligt nämnda definition istället fördubblas blir det totala behovet av askåterföring ca 21 tusen ha om målet ska nås i den försurade regionen. En kvalitativ undersökning ska också kunna visa att askan i hög grad sprids på sådana marker där tillväxt och skörd kan medföra försurning. Pågående insatser som kan bidra till delmålet nås Skogsstyrelsen arbetar i projektform med att ta fram informations- och utbildningsmaterial till rådgivning om askåterföring till värmeverk, markägare och andra aktörer i projektform (tidigare RecAsh/MOVIB, nu MOVIB/Landsbygdsprogrammet). Eftersom dessa insatser är av projektkaraktär kan man inte utgå ifrån att de får bestående inverkan på askåterföringsaktiviteten så länge nuvarande ekonomiska förutsättningar bibehålls. För att uppnå en sådan bestående inverkan måste emellertid antingen informationsinsatser göras till en återkommande rutin eller de ekonomiska förutsättningarna ändras. Tabell 1. Tabell baserad på tabell 7.8 där behov av ytterligare askåterföring redovisas. Län i försurat område Areal slutavverkad skogsmark (medel ) Areal GROTuttag (medel ) Skattad areal där GROT-uttag påtagl. överskrider vittringen (PåtÖv) 12 Areal med askåterföring (år 2006) A. Behov av ytterligare askåterföring idag för "balans" Referens Behov av ytterligare askåterföring om areal med PåtÖv + 30 % B. Behov av ytterligare askåterföring om areal med PåtÖv +100 % Hallands län Värmlands län Jönköpings län Gävleborgs län Södermanlands län Örebro län Östergötlands län södra Kalmar län Kronobergs län Skåne län Blekinge län Västmanlands län södra Dalarnas län V Götalands län Summa Behov av ytterligare styrning för att delmålet ska nås För att målet ska nås behövs sannolikt ytterligare åtgärder som kan bidra till att öka arealen askåterföring. Tänkbara åtgärder är: 1. ökad och rutinmässigt återkommande information till värmeverk, markägare och andra aktörer om behovet av kompensation och att det krävs enligt Skogsstyrelsens nuvarande 2 Med påtagligt överskrider (PåtÖv) menas att överuttaget motsvarar minst en tredjedel av det utbytbara förrådet i marken under en rotationsperiod. 6
7 tolkning av en föreskrift till 30 i Skogsvårdslagen 3, exempelvis i form av informationsmaterial framtaget i projekten som nämns i avsnittet ovan (utförare Skogsstyrelsen), 2. en bättre uppföljning av hur olika regioner och markägarkategorier var för sig uppfyller målet som tydligare och rutinmässigt kommuniceras till omvärlden (utförare IVL, Skogsstyrelsen), 3. att Naturskyddsföreningen ökar tyngden i kravet på askåterföring när de godkänner Grön el- och värme-klassning nu då entreprenörerna som utför askåterföring har blivit något fler och fått ökad geografisk räckvidd (utförare Naturskyddsföreningen), 4. att åtgärder vidtas som motverkar sameldning mellan rena trädbränslen och bränslen med högre halter av tungmetaller som gör askan icke återförbar (utförare Energimyndigheten, Naturvårdsverket, länsstyrelse, kommun), 5. att man i minskande utsträckning ger tillstånd till deponering eller annan användning av återförbar aska än just återföring (utförare Miljödepartmentet, Naturvårdsverket, länsstyrelse, kommun), 6. att även skogsindustrins askor beläggs med någon form av deponiskatt (Miljödepartementet, riksdag). Uppskattade kostnader för åtgärder Företagsekonomiska kostnader Kostnaden för återföring av aska är idag runt 550 kr per ton för askproducenten. Den inkluderar åtgärder för att uppnå härdning, lagring, transporter, spridning och planering. Där askåterföring idag utförs står markägaren på vissa håll för planeringskostnaden på ca 50 kr/ton. I någon mån kan kostnaderna öka då askan i genomsnitt ska spridas längre från askproducenten men det kan sannolikt vägas upp genom att hanteringen kan rationaliseras ytterligare när skalan ökar. Kan man utveckla system som utnyttjar de tomma timmerbilarna för transport av askan ut i skogen kan man kanske reducera kostnaden jämfört med idag. Kostnaden för askproducenten för att deponera aska på kommunal deponi kan variera mellan 700 och 1100 kr per ton. Att låta askan gå till annan användning (exempelvis täckning av deponier eller vägbyggen) kan emellertid kosta askproducenten endast ca 200 kr per ton idag. Om de ekonomiska förutsättningarna kvarstår kommer den ökade askåterföringen i referensalternativet att kosta, 1) för värmeverk/industrier (utan egen deponi) med alternativ avsättning ca 300 kr/ton, 2) för värmeverk med deponi som enda alternativ ca -300 kr/ton, 3) för industrin med egen deponi ca 500 kr/ton. Idag uppskattas runt 15 % av all återförbar aska återföras till skogsmark, runt 35 % deponeras och resten användas till annat. Omfattningen av alternativ avsättning begränsas antagligen av tillgången på sådana alternativ men också på den vilja till askåterföring som faktiskt finns på sina håll. Man kan anta att det mesta av askan som deponeras görs så på egna deponier hos industrier. Sannolikt kommer huvuddelen av den ökade återföringen i referensalternativet att behöva tas från annan användning, d v s till en företagsekonomisk kostnad på ca 350 kr /ton (550 minus 200 kr/ton). Åtgärder för att motverka den påtagliga försurningseffekt som beräknas för referensalternativet kommer således att kosta ca 8300 ha gånger 2-3 ton aska/ha gånger ca 350 kr extra/ton = ca 6-9 miljoner kronor per år - för askproducenter som grupp. Om arealen med påtagligt försurande skördeuttag ökar till det dubbla skattas den extra kostnaden 3 SVL 30 föreskrift: När träddelar utöver stamvirket tas ut ur skogen skall, när så erfordras, åtgärder vidtas före, i samband med, eller efter uttaget så att skador inte uppstår på skogsmarkens långsiktiga näringsbalans. 7
8 för askproducenterna till ca miljoner kronor, medan kostnaden för staten blir densamma. Åtgärd 3 skulle kunna ge något ökade ärendehanteringskostnad för Naturskyddsföreningen. I så fall kommer man sannolikt att öka anslutningsavgifterna som då blir en företagsekonomisk kostnad för askproducenterna. Många värmeverk ägs av kommuner, men oavsett ägare kommer eventuella ökade kostnader att fördelas på energikonsumenterna. För dessa handlar den ökade kostnaden för askåterföring om ett par tiondelar av ett öre per kwh. Effekten av denna åtgärd beror av energikonsumenternas vilja att betala lite extra för den miljömärkta energin och hur det sedan avspeglar sig i energiproducenternas vilja att låta miljömärka sig.. Kostnader för staten Om den ökade askspridning främst sker på bekostnad av alternativ avsättning minskar inte skatteinkomsterna från deponiskatten nämnvärt. Antalet arbetstillfällen kan öka på marginalen om askan återförs eftersom den aktivitet som utnyttjade askan i den alternativa avsättningen kan antas ske ändå i de flesta fall, fast med annat material. Om åtgärderna tillkommer tack vare ökad och rutinmässig information (enligt åtgärdsförslag 1 och kanske 2), främst från Skogsstyrelsens sida, kan kostnaden skattas till ca ett årsarbete plus resor, ca kr per år. Om istället den alternativa avsättningen stryps till följd av åtgärder enligt förslag 5 kan kostnaden för informations- och utbildningsinsatser från Skogsstyrelsen sida sannolikt minskas till en tredjedel, ca kr per år eftersom det då finns ett ekonomiskt incitament för värmeverkets ledning att hålla sig informerad av egen kraft. Om arealen med överuttag snarare ökas till det dubbla än bara med 30% (kanske delvis p.g.a. stubbrytning i viss omfattning godkänns och får stor spridning) krävs eventuellt också tillgång till mer aska. Då kan åtgärderna 4 och 6 också bli aktuella. Eventuellt finns redan en trend mot minskad sameldning tack vare nya regler som tydligare skiljer på avfallseldning och eldning med rena trädbränslen, och som ställer högre krav på rening m.m. för avfallseldning. Uppföljning av delmålet - uppskattade ökade kostnader För att kunna följa upp delmålet krävs att den årliga uppföljningen av askåterföring läggs in som en fast rutin i insamlingen av skogsstatistik, istället att för som idag utföras av handläggare med utrednings- och utvecklingsansvar. Det är också lämpligt att Skogsstyrelsens polytaxundersökning får en tydlig prioritering på distriktsnivå och att det fortsättningsvis inte är möjligt att som idag prioritera ner den vissa år. Det beräknas kosta Skogsstyrelsen ca ett årsarbete + utökade resekostnader (ca kr/år) men ger då förbättrad kvalitet i uppföljningen även av andra parametrar och miljö- och sektorsmål. Man kan på sikt även tänka sig möjligheten att man kunde lägga in exakt vilka ytor man skördar GROT (grenar och toppar) respektive lägger aska. Detta är dock ett önskemål som förutsätter en speciellt hög ambitionsnivå för just detta mål. Det beräknas i så fall kosta ca tre årsarbeten (ca kr/år) för Skogsstyrelsen. En anledning att följa upp åtminstone askåterföringen mer exakt kan dock vara att man vill undvika att samma område får upprepade givor under en och samma omloppstid under vilken marken hinner skifta ägare många gånger. Risker och nytta med åtgärderna Om askåterföringen utförs på ett felaktigt sätt kan man orsaka olika skador på miljön. Om askan är för reaktiv eller tillförs i för hög dos kan den exempelvis ge brännskador på bladytor eller alltför stor temporär ph-höjning i marken. Skogsstyrelsens nuvarande rekommendatio- 8
9 ner kring skogsbränsleuttag och askåterföring är dock utformade för att minimera sådana risker. De är baserade på en MKB (Egnell m fl 1998) och flera års praktiska erfarenheter av askåterföring i fält. Nu finns också förslag framme på en reviderad version som också tar hänsyn till kunskap som utvecklats under senare år. Man har befarat att aska som sprids på hyggen eller på kväverik mark i sydvästra Sverige ska bidra till ökad nitratutlakning men dessa farhågor har hittills inte besannats i de studier som gjorts (jfr t ex Arvidsson 2001, Westling m fl 2004, Ulf Sikström, Skogforsk, muntl ref). Om så mycket aska återförs att delmålet uppfylls motverkas skogsbrukets försurning i hög grad inom den försurade regionen. Det kommer att ta tid innan det är samma marker som både skördats på GROT och som fått aska men det kan mycket väl vara samma avrinningsområden och vattendrag som berörs även på kort sikt. Åtgärderna bidrar då till att medge en återhämtning av (alternativt upprätthålla) alkalinitet och baskatjonhalter i avrinnande vatten och även i marken som helhet och därmed till att återskapa (alt. bibehålla) ekosystemkvaliteter som många skogs- och skogsvattenlevande arter är beroende av. Dessutom minskar behovet av att successivt ta ny mark i anspråk för askdeponier. Osäkra faktorer I stort sett alla faktorer i både problemanalys och konsekvensanalys innehåller osäkerheter, vilket förhoppningsvis framgår av texterna. Att det finns en försurningseffekt vid en viss nivå på biomassaskörd är väl känt inom jordbruket där man återkommande kalkar marken för att motverka den. Det är emellertid svårare att fastställa var den gränsen går i olika typer av skogsmark där omloppstiderna är så långa. Bedömningarna grundar sig dock på bästa tillgängliga kunskap som utvecklats under många år (jfr Olsson m fl 1993, Sverdrup och Rosén 1998, Akselsson 2005) och resultaten stöds av fältobservationer av olika slag (jfr Egnell m fl 1998, Dahlberg m fl 2006). Osäker är också bedömningen att askåterföringen kommer att förbli på nuvarande nivå utan ytterligare åtgärder, liksom att GROT-uttagen kommer att öka med 30 % i den aktuella regionen. Kostnadsskattningarna i sig har en osäkerhet på flera tiotals procent. De syftar främst till att placera kostnaderna på rätt tiotalsnivå. Slutsats I dagsläget ser vi inga andra realistiska och miljömässigt motiverade möjligheter att minska skogsbrukets del i försurningen än att öka återföringen av aska. Mot bakgrund av redan tagna klimatpolitiska beslut på nationell och europeisk nivå bedöms att arealen med påtagligt försurande skördeuttag i skog ökar med ca 30 % fram till år Utan ytterligare åtgärder finns en stor risk att den försurningsmotverkande askåterföringen minskar eller stagnerar ungefär på nuvarande nivå. Kostnaderna för att öka informations-, rådgivnings- och uppföljningsinsatserna (enl åtgärder 1 o 2) så mycket att en tillräcklig askåterföring kommer igång i de regioner där den är otillräcklig beräknas till 0,25-0,7 miljoner kronor per år. Den ökade kostnaden för askproducenterna jämfört med att skicka askan till alternativ avsättning skattas till ca 6-9 miljoner kronor per år. Om arealen med påtagligt försurande skördeuttag ökar till det dubbla skattas den extra kostnaden för askproducenterna till ca miljoner kronor, medan kostnaden för staten blir densamma. Följdkostnaden för energikonsumenterna handlar om tiondelar av ett öre per kwh. Kostnaden för en godtagbar uppföljning av delmålet beräknas till minst 0,7 miljoner kronor per år. Vår slutsats är att den försurningsbalanserande nytta som kan åstadkommas med hjälp av föreslagna åtgärder väl motiverar de kostnader de medför för olika berörda parter och ligger väl i linje med miljökvalitetsmålets syfte. Ett uppfyllande av delmålet är dock sannolikt inte till- 9
10 räckligt för att balansera hela skogsbrukets försurande effekt, framförallt inte i regionen utanför den mest försurade. Referenser Akselsson C Regional nutrient budgets in forest soils in a policy perspective. Doctoral thesis. Reports in Ecology and Environmental Engineering 2005:3, Lunds universitet. ISSN Akselsson C., Westling O. och Örlander G Regional mapping of nitrogen leaching from clearcuts in southern Sweden. Forest Ecology and Management 202: Arvidsson H Wood ash application in spruce stands. AUAS Silvestria 221. SLU, Uppsala. ISSN Dahlberg A., Egnell G., Bergh J., Rytter L. och Westling O. 006 Miljöeffekter av skogsbränsleuttag och askåterföring i Sverige. ER 2206:44. Energimyndigheten. ISSN Egnell G., Nohrstedt H-Ö., Weslien J., Westling O., Örlander G Miljökonsekvensbeskrivning (MKB) av skogsbränsleuttag, asktillförsel och övrig näringskompensation. Skogsstyrelsen, Rapport 1998:1. ISSN Lindegren C Kantzonens ekologiska roll En litteraturöversikt. Skogsstyrelsen, Rapport 2006:19 ISSN Löfgren, S Åtgärder i skogen försumbara för Östersjön. I: Formas fokuserar 9. Östersjön hot och hopp (red. Birgitta Johansson). Formas ( Naturvårdsverket Bara naturlig försurning. Underlagsrapport till fördjupad utvärdering av miljömålsarbetet. Naturvårdsverket Rapport ISSN Olsson M., Rosén K och Melkerud P-A Regional modelling of base cation losses from Swedish forest soils due to whole-tree harvesting. Applied Geochemistry Suppl. Issue 2: Skogsstyrelsen Rekommendationer vid uttag av skogsbränsle och kompensationsgödsling. Meddelande Skogsstyrelsen, Jönköping. ISSN Skogsstyrelsen Nationella skogliga sektorsmål. Skogsstyrelsen. (se under Projekt ) Sverdrup H. och Rosén K Long-term base cation mass balances for Swedish forests and the concept of sustainability. Forest Ecology and Management 110: Westling O, Andersson I och Öhrlander G Effekter av askåterföring till granplanteringar med ristäkt. IVL Svenska Miljöinstitutet AB, Rapport B
Askåterföring till skog några erfarenheter från Sverige
Askåterföring till skog några erfarenheter från Sverige Oslo 2012-03-16 Ulf Sikström, Skogforsk Allt vanligare syner i skogen Av skördad m 3 s: 90 % slutavv. 10 % gallring GROT-skörd: Ca 70000 ha (Bedömning
Läs merUnderlag askåterföring
Pkt 6 PM 1(5) Datum 2017-09-18 Stefan Anderson stefan.anderson@skogsstyrelsen.se Tfn 035-13 68 40 Underlag askåterföring - 2017-09-26 Varför askåterföring? Skogsbrukets försurande inverkan har ökat under
Läs merVarför askåterföring till skog? VÄRMEKS årsmöte 23 januari 2014 Stefan Anderson Skogsstyrelsen
Varför askåterföring till skog? VÄRMEKS årsmöte 23 januari 214 Stefan Anderson Skogsstyrelsen 1999 2 21 22 23 24 25 26 27 28 29 21 211 212 Intresset för bioenergi är stort Anmäld areal, ha 35 3 25 32 %
Läs merNytt från Naturvårdsverket
Nytt från Naturvårdsverket http://www.sverigesmiljomal.se/ är uppe och rullar med indikatorerna på den nya sidan. Uppdatering av målmanualer remissversion 15 oktober Arbetet med ÅU påbörjas under nov-dec.
Läs merGROT är ett biobränsle
GROT-uttag? GROT är ett biobränsle Biobränsle = ett bränsle där biomassa är utgångsmaterial Hit räknas bl a: Trädbränslen: trä eller trädelar som inte omvandlats kemiskt, ex skogsbränslen, rivningsvirke,
Läs merResultat från Krondroppsnätet
Krondroppsnätet Resultat från Krondroppsnätet - Övervakning av luftföroreningar och dess effekter i skogsmiljön Sofie Hellsten, Gunilla Pihl Karlsson, Per Erik Karlsson och Cecilia Akselsson Krondroppsnätet
Läs merUttag av GROT inom Västernorrlands och Jämtlands län
Uttag av GROT inom Västernorrlands och Jämtlands län Delrapport inom projektet Samverkan för utveckling och förädling av regionens outnyttjade skogsresurser Sundsvall, december 2006 Sören Hägg, Skogsstyrelsen
Läs merTillståndet i skogsmiljön i Blekinge län
Krondroppsnätet Tillståndet i skogsmiljön i Blekinge län Resultat t.o.m. september 2016 Per Erik Karlsson, Gunilla Pihl Karlsson, Sofie Hellsten, Cecilia Akselsson, Krondroppsnätet Vad jag kommer att prata
Läs merTillståndet i skogsmiljön i Kronobergs län
Krondroppsnätet Tillståndet i skogsmiljön i Kronobergs län Resultat t.o.m. september 2016 Per Erik Karlsson, Gunilla Pihl Karlsson, Sofie Hellsten, Cecilia Akselsson, Krondroppsnätet Vad jag kommer att
Läs merAskåterföring -en viktig faktor i skogsbränslets kretslopp
Anna Lundborg, milja- og mkologlansvarllg, Vattenfall Utveckling AB Askåterföring -en viktig faktor i skogsbränslets kretslopp Aska från skogsbränsle tillbaka till skogen Som en följd av en strävan att
Läs merBioenergi, klimat och biologisk mångfald
Bioenergi, klimat och biologisk mångfald Mats Björsell, Naturvårdsverket Enheten för styrmedel klimat och luft Örebro 5 okt 2011 Naturvårdsverket är miljömålsansvarig myndighet för 7 av de 16 miljömålen.
Läs merMiljökonsekvenser av ett ökat uttag av skogsbränsle i relation till uppsatta miljö- och produktionsmål
Miljökonsekvenser av ett ökat uttag av skogsbränsle i relation till uppsatta miljö- och produktionsmål Bränsleprogrammet Hållbarhet Johnny de Jong Cecilia Akselsson, Gustaf Egnell, Stefan Löfgren, Bengt
Läs merÅtgärder mot miljöproblem Försurning
2.1. Försurning Försurning orsakas främst av luftutsläpp av svaveloxid och kväveoxider från sjöfart, vägtrafik, energianläggningar och industri. Internationell sjöfart är den enskilt största källan och
Läs merTillståndet i skogsmiljön i Värmland
Krondroppsnätet Tillståndet i skogsmiljön i Värmland Resultat från Krondroppsnätet t.o.m. 2011 Per Erik Karlsson, Gunilla Pihl Karlsson, Cecilia Akselsson*, Veronika Kronnäs, och Sofie Hellsten IVL Svenska
Läs merSå skyddas värdefull skog den nationella strategin för formellt skydd av skog
Så skyddas värdefull skog den nationella strategin för formellt skydd av skog Beställningar Ordertel: 08-505 933 40 Orderfax: 08-505 933 99 E-post: natur@cm.se Postadress: CM-Gruppen, Box 110 93, 161 11
Läs merFrihet utan ansvar. en ny praxis i den svenska skogen?
Frihet utan ansvar en ny praxis i den svenska skogen? Inledning Under en lång tid har välskötta skogar, en framgångsrik skogsindustriell utveckling och våra medlemmars arbete bidragit till välstånd och
Läs merMiljökvalitetsmålet: Bara naturlig försurning
Miljökvalitetsmålet: Bara naturlig försurning Hur ser arbetet ut inför nästa års fördjupade utvärdering? Salar Valinia & Håkan Staaf Naturvårdsverket Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency
Läs merBiobränslehantering från ris till flis
Biobränslehantering från ris till flis Var och när skogsbränsle kan tas ut Innan biobränsle bestående av hela träd eller grenar och toppar tas ut är det viktigt att bedöma om uttaget överhuvudtaget är
Läs merSynergier och konflikter vid ett intensifierat skogsbruk
Synergier och konflikter vid ett intensifierat skogsbruk Cecilia Akselsson 1, Jörgen Olofsson 1 och Per Erik Karlsson 2 tillsammans med många andra CLEO-medarbetare 1 Naturgeografi och Ekosystemvetenskap,
Läs merAskåterföringen i Sverige och Skogsstyrelsens rekommendationer vid uttag av avverkningsrester och askåterföring
Askåterföringen i Sverige och Skogsstyrelsens rekommendationer vid uttag av avverkningsrester och askåterföring Erfarenheter och regelverk/ föreskrifter för bruk av aska, Oslo 8 juni 2011, Stefan Anderson
Läs merBiobränsle från skogen bra eller dåligt?
Biobränsle från skogen bra eller dåligt? C ecilia Akselsson Inst. för Naturgeografi och ekosystemvetenskap Lunds universitet Kan vi öka uttaget av skogsbränsle utan negativa effekter för miljön? Biodiversitet
Läs merFörsurande effekter av skörd av stamved, grot och stubbar i Sverige
Försurande effekter av skörd av stamved, grot och stubbar i Sverige jämförelse med sur deposition Baserat på följande artikel: kl Johan Iwald, Stefan Löfgren, Johan Stendahl, Erik Karltun. Acidifying effect
Läs merBiobränslen från skogen
Biobränslen från skogen Biobränsle gör din skog ännu mer värdefull Efterfrågan på biobränsle från skogen, skogsbränsle, ökar kraftigt tack vare det intensiva, globala klimatarbetet. För dig som skogsägare
Läs merHänsyn vid uttag av grot
Hänsyn vid uttag av grot @ Skogsstyrelsen, 2012 Författare Anders Pollack Stefan Anderson Jenny Stendahl Grafisk form Annika Fong Ekstrand Illustratör Martin Holmer, sid 9 Foto Stefan Andersson, omslag
Läs merhar du råd med höjd bensinskatt? har du råd med höjd bensinskatt?
82 535 000 kronor dyrare med bensin för invånarna här i Blekinge län. 82 535 000 kronor dyrare med bensin för invånarna här i Blekinge län. 82 535 000 kronor dyrare med bensin för invånarna här i Blekinge
Läs merMiljömålen på ny grund
Miljömålen på ny grund Naturvårdsverkets utökade årliga redovisning av miljökvalitetsmålen 2011 Reviderad version av rapport 6420 rapport 6433 maj 2011 figur 1 Sveriges utsläpp av växthusgaser 1990 2009
Läs merKalkning och försurning. Hur länge måste vi kalka?
Kalkning och försurning Hur länge måste vi kalka? NATIONELL FISKEVATTENÄGAREKONFERENS 22-23 november 2017 Ingemar Abrahamsson Innehåll En tillbakablick på försurningen och 35 års kalkning Den framtida
Läs merRegeringsuppdrag Underlag till svensk Färdplan 2050 (och den marginella jordbruksmarken) Reino Abrahamsson Naturvårdsverket
Regeringsuppdrag Underlag till svensk Färdplan 2050 (och den marginella jordbruksmarken) Reino Abrahamsson Naturvårdsverket Regeringens Vision 2050: Sverige har en hållbar och resurseffektiv energiförsörjning
Läs merGödsling gör att din skog växer bättre
Skogsgödsling Skogsgödsling är ett mycket effektivt sätt att öka skogens tillväxt. Produktionen ökar och blir mer lönsam, dessutom binder skogen koldioxid när den växer vilket ger positiva miljö- och klimateffekter.
Läs merSkogens roll i en växande svensk bioekonomi
Skogens roll i en växande svensk bioekonomi Gasdagarna 2017 1 juni, Båstad Pål Börjesson Miljö- och energisystem Lunds Universitet Potential för ökad tillförsel och avsättning av inhemsk biomassa i en
Läs merSkogsstyrelsens författningssamling
Skogsstyrelsens författningssamling ISSN 0347-5212 Skogsstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om anmälningsskyldighet för samråd enligt 12 kap. 6 miljöbalken avseende skogsbruksåtgärder beslutade den
Läs merDOM 2009-10-05 meddelad i VÄXJÖ
1 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM 2009-10-05 meddelad i VÄXJÖ Mål nr KLAGANDE Neova AB Bjälkgatan 1 824 43 HUDIKSVALL MOTPART Länsstyrelsen i Kalmar län 391 86 KALMAR ÖVERKLAGAT BESLUT Länsstyrelsen, miljöprövningsdelegationen,
Läs merBioekonomiska perspektiv till Mats Kinnwall
Bioekonomiska perspektiv till 2050 Mats Kinnwall Befolkning, höger Världen växer! BNI, huvudscenariot, vänster Källa: Skogsindustrierna, Världsbanken & FN Global inkomstutveckling Världsekonomin växer
Läs merLifeELMIAS och klimatet. Ola Runfors, Skogsstyrelsen
LifeELMIAS och klimatet Ola Runfors, Skogsstyrelsen Klimatproblematiken Växthuseffekten In: Kortvågig strålning (ljus) Växthusgaser (koldioxid, metan, lustgas, vattenånga) Ut: Långvågig värmestrålning
Läs merAntal anmälda dödsfall i arbetsolyckor efter län, där arbetsstället har sin postadress
Antal anmälda dödsfall i arbetsolyckor efter län, där arbetsstället har sin postadress 2015 1 01 Stockholm 4-1 - - - 5-03 Uppsala - - - - - - - - 04 Södermanland 1 - - - - - 1-05 Östergötland 2 - - - -
Läs merKan ökad vittring i ett förändrat klimat motverka försurning vid helträdsuttag?
Kan ökad vittring i ett förändrat klimat motverka försurning vid helträdsuttag? Cecilia Akselsson, Lunds universitet QWARTS Upplägg -Miljömålet Bara naturlig försurning: Hur går det? -Vittringens roll
Läs merCLEO -Klimatförändringen och miljömålen Sammanfattning och slutsatser. John Munthe IVL
CLEO -Klimatförändringen och miljömålen Sammanfattning och slutsatser John Munthe IVL Klimatet Temperaturökning till mitten på seklet 2.5-3.5 C, mot slutet av seklet mellan 3.5 och 5 C, med kraftigast
Läs merSkogsbruket som praktisk klimatförvaltare
Skogsbruket som praktisk klimatförvaltare Bo Karlsson, Skogforsk Till stor del baserat på material från Göran Örlander, Södra Jordbrukets roll som klimatförvaltare Biomassaproduktionsom exempel på samspel
Läs merSkogsstyrelsen för frågor som rör skog
Skogsstyrelsen för frågor som rör skog Skogsstyrelsen är Sveriges skogliga myndighet. Vår uppgift är att bidra till ett hållbart skogsbruk med god miljöhänsyn. mer information finns på www.skogsstyrelsen.se
Läs merVilken är din dröm? Redovisning av fråga 1 per län
Vilken är din dröm? Redovisning av fråga 1 per län Vilken är din dröm? - Blekinge 16 3 1 29 18 1 4 Blekinge Bas: Boende i aktuellt län 0 intervjuer per län TNS SIFO 09 1 Vilken är din dröm? - Dalarna 3
Läs merInledning Stina Olofsson, projektledare
Inledning Stina Olofsson, projektledare 2008-11-26 Utbildning för rådgivare Introduktionskurs: Jordbrukets miljöpåverkan Pedagogiska hjälpmedel Teambildning, samverkansformer Grundläggande STANK-utb. 2
Läs mer3. Bara naturlig försurning
3. Bara naturlig försurning De försurande effekterna av nedfall och markanvändning ska underskrida gränsen för vad mark och vatten tål. Nedfallet av försurande ämnen ska heller inte öka korrosionshastigheten
Läs merVision: Kretsloppsanpassad produktion
Återföring av restprodukter från skogsindustrin till skogen Ett FoU-projekt inom Södra Vision: Kretsloppsanpassad produktion CO 2 Trävaror Pappersmassa Bioaska & grönlutsslam inkl. mesa (Vedens oorganiska
Läs merAntalet jordbruksföretag fortsätter att minska. Andelen kvinnliga jordbrukare ökar inte nämnvärt. Mer än var fjärde jordbrukare 65 år eller äldre
JO 34 SM 1101, korrigerad version 2014-05-05 Jordbruksföretag och företagare 2010 Agricultural holdings and holders in 2010 I korta drag Antalet jordbruksföretag fortsätter att minska Antalet jordbruksföretag
Läs mer1(7) Bara naturlig försurning. Bilaga 3. Konsekvensanalys av förslag till nedlagt delmål för utsläpp av svaveldioxid
1(7) Bara naturlig försurning Bilaga 3 Konsekvensanalys av förslag till nedlagt delmål för utsläpp av svaveldioxid 2(7) 1. Problemanalys De samlade utsläppen av svavel (och kväveoxider) bidrar till det
Läs merKväve och miljömålen Hur går vi vidare efter SCARP
Kväve och miljömålen Hur går vi vidare efter SCARP Cecilia Akselsson, Lunds Universitet Nedfall av kväve: Indikator för fem miljömål (mycket viktigt för ett till) Bara naturlig försurning Grundvatten av
Läs merBeslutas att Policy för hyggesfritt skogsbruk, version 1.0, ska börja tillämpas fr.o.m. den 15 september 2010.
PROTOKOLL Nr 111 1(1) Datum 2010-08-19 Närvarande: Monika Stridsman Johan Wester Håkan Wirtén Generaldirektör, beslutande Enhetschef Avdelningschef Handläggare, föredragande Justeras Monika Stridsman 1
Läs merFöreskrifter om hantering av kontaminerad torv- och trädbränsleaska kort introduktion för ansvariga
INFORMATION 2012-07-30 Ansvariga vid förbränningsanläggningar, anläggningsarbeten och deponier Dnr: SSM2012-3111 Föreskrifter om hantering av kontaminerad torv- och trädbränsleaska kort introduktion för
Läs merBara naturlig försurning. Bilaga 1. Konsekvensanalys av reviderat delmål för försurade sjöar och vattendrag
Rapport Bara naturlig försurning Bara naturlig försurning Bilaga 1 Konsekvensanalys av reviderat delmål för försurade sjöar och vattendrag 1 1 Problemanalys Delmålet för sjöar och vattendrag är uppnått
Läs merAktuellt inom kalkningen Vad är på gång
Aktuellt inom kalkningen Vad är på gång 2017-2019 Ingemar Abrahamsson Handläggarträff kalkning Umeå, 15-16/3 2017 Innehåll Nationell kalkningsplan 2020-2025 Nya åtgärdsområden för kalkning? Nytt motiv
Läs merGROT-uttag och Askåterföring -tillvägagångssätt, rekommendationer, effekter
GROT-uttag och Askåterföring -tillvägagångssätt, rekommendationer, effekter 1 Bakgrund Försurande luftföroreningar, vilka främst härrör från förbränning av fossila bränslen har stora effekter på mark och
Läs merÖvervakning av skogsvatten i Sverige, utvärdering av Balån och framåtblick
Övervakning av skogsvatten i Sverige, utvärdering av Balån och framåtblick Stefan Löfgren Inst. f. vatten & miljö, SLU Eva Ring Skogforsk Lars Högbom Skogforsk Jakob Schelker Universitetet i Wien, Österrike
Läs merLevande skogar. omgivande förkastningssluttningar och Tylöskogen-Tiveden i söder.
Miljömålet Levande skogar Skogens och skogsmar kens värde för biologisk produktion ska skyddas samtidigt som den biolo giska mångfalden bevaras samt kulturmiljövärden och sociala värden vär nas. Sist i
Läs merJordbruksreformen påverkar statistiken. Andelen arrenderade företag minskar. Var femte jordbrukare 65 år eller äldre
JO 34 SM 0601, korrigerad version 2007-05-02 Jordbruksföretag och företagare 2005 Agricultural holdings and holders in 2005 I korta drag Jordbruksreformen påverkar statistiken Uppgifterna i detta statistiska
Läs merPressmeddelande för Västerbotten. juli 2015
Pressmeddelande för Västerbotten juli 2015 Uppsala Halland Gotland Norrbotten Stockholm Jönköping Dalarna Västerbotten Västra Götaland Kalmar Jämtland Värmland Örebro Kronoberg Västernorrland Östergötland
Läs merBiotopskyddsområden och naturvårdsavtal på skogsmark Habitat protection areas and nature conservation agreements on forest land in 2017
JO1402 SM 1801 Biotopskyddsområden och naturvårdsavtal på skogsmark 2017 Habitat protection areas and nature conservation agreements on forest land in 2017 I korta drag Mindre skogsareal i nya biotopskydd
Läs merEKOLOGISK KOMPENSATION
EKOLOGISK KOMPENSATION Länsstyrelsens arbete och koppling till grön infrastruktur och ekosystemtjänster Johan Niss, 2019-04-23 Bakgrund och pågående arbete Naturvårdsverkets vägledning SOUn förslagen inte
Läs merSkogsbruk och vatten. Johan Hagström Skogsstyrelsen. Foto: J. Hagström
Skogsbruk och vatten Johan Hagström Skogsstyrelsen Foto: J. Hagström Sverige är fullt av vatten t ex 97 500 sjöar I skogen finns över: 60 000 mil rinnande vatten 88 000 mil diken 2009 anmäldes ca 216 243
Läs merKammarkollegiet 2013-02-27 Bilaga 2 Statens inköpscentral Prislista Personaluthyrning Dnr 96-107-2011:010
Kammarkollegiet 2013-02-27 Bilaga 2 Statens inköpscentral Region: 1 Län: Norrbottens län Västerbottens län Enheten för upphandling av Varor och Tjänster Region: 2 Län: Västernorrlands län Jämtlands län
Läs merVad utmärker Södra Östersjöns distrikt? Irene Bohman
Vad utmärker Södra Östersjöns distrikt? Irene Bohman Fem distrikt i Sverige med olika karaktäristik Sverige är uppdelat i fem olika vattendistrikt baserat på de fem större havsbassängerna vilket innebär
Läs merMöjliga insatser för ökad produktion clas.fries@skogsstyrelsen.se Tall 80-100 år
Möjliga insatser för ökad produktion clas.fries@skogsstyrelsen.se Tall 80-100 år Contortatall 15-20 år Tall 10 år Först en trailer SKA 15 (Skogliga konsekvensanalyser 2015) SKA 15 beskriver skogens utveckling
Läs merTillståndet i skogsmiljön i Värmlands län
Tillståndet i skogsmiljön i Värmlands län Krondroppsnätet Per Erik Karlsson, Gunilla Pihl Karlsson, Sofie Hellsten och Cecilia Akselsson Luftföroreningar i Värmlands län 2012/2013 www.krondroppsnatet.ivl.se
Läs merBilaga 1:31 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021
Bilaga 1:31 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021 Sammanställning av förslag för åtgärdsområdet Södra Hälsinglands utsjövatten Detta är en sammanställning av de som föreslås för
Läs merSamråd gällande vattenvårdsplan för Torsås kust och avrinningsområde 2014-2017 (eller 2018?)
1 2014-03-XX Torsås Kommun Samhällsbyggnadsförvaltningen 385 25 Torsås Utkast 2014-03-16 Samråd gällande vattenvårdsplan för Torsås kust och avrinningsområde 2014-2017 (eller 2018?) Dnr 2013/bmn 0518 Torsås
Läs merPolicy Brief Nummer 2014:1
Policy Brief Nummer 2014:1 Svenska nötköttsproducenter kan minska sina kostnader Den svenska nötköttsproduktionen minskar och lönsamheten är låg. I denna studie undersöker vi hur mycket svenska nötköttsproducenter
Läs merSkogsbruk minskar koldioxidutsläppen så länge träet ersätter annat
Skogsbruk minskar koldioxidutsläppen så länge träet ersätter annat är det för klimatet, säger Skogsindustrierna. Men det gäller bara så länge träet gör att vi minskar användningen av fossil energi, enligt
Läs merUnderlagsrapport. Bara naturlig försurning. Lunds Agenda 21
Underlagsrapport Bara naturlig försurning Lunds Agenda 21 Rapport över miljötillståndet i Lunds kommun hösten 2002 1 Denna rapport är framtagen av Miljöstrategiska enheten vid Kommunkontoret, Lunds kommun.
Läs merDeponiska*en och restmaterial. Monica Lövström VD Svenska EnergiAskor AB
Deponiska*en och restmaterial Monica Lövström VD Svenska EnergiAskor AB Miljörik(g hantering av askor från energiproduk(on Vi vill se e: hållbart samhälle där klimat- smarta lösningar bidrar (ll a: rä:
Läs merAskåterföring -varför, var, när och hur? Anja Lomander Skogsvårdsstyrelsen Västra Götaland Borås 12/
Askåterföring -varför, var, när och hur? Anja Lomander Skogsvårdsstyrelsen Västra Götaland Borås 12/12-2003 Askkvantiteter (ton/år) (Bjurström et al, ÅF) Bransch Återförbar bioaska Ej återförbar blandaska
Läs merBiotopskyddsområden och naturvårdsavtal på skogsmark Habitat protection areas and nature conservation agreements on forest land in 2016
JO1402 SM 1701 Biotopskyddsområden och naturvårdsavtal på skogsmark 2016 Habitat protection areas and nature conservation agreements on forest land in 2016 I korta drag Ny publiceringsform Skogsstyrelsen
Läs merLuft- halter Mättes vid 21 ytor i Krondroppsnätet under 2007/08
Lufthalter Mättes vid 21 ytor i Krondroppsnätet under 2007/08 Väderåret okt 2007 sept 2008 Senhösten - förvintern 2007 startade torrt och kallt i söder och milt och inte lika torrt i norr. December blev
Läs merKrondroppsnätet. Miljöövervakning, metodutveckling och forskning. Krondroppsnätet
Miljöövervakning, metodutveckling och forskning Gunilla Pihl Karlsson, Per Erik Karlsson, Cecilia Akselsson*, Veronika Kronnäs och Sofie Hellsten IVL Svenska Miljöinstitutet * Lunds Universitet Regional
Läs merÖversyn av föreskrifter och allmänna råd för 30 skogsvårdslagen
Översyn av föreskrifter och allmänna råd för 30 skogsvårdslagen Fotograf/Copyright : Michael Ekstrand, Skogsstyrelsen Agenda Bakgrund och förutsättningar Övergripande mål Arbetssätt & Process Kort om förslagen
Läs merPressmeddelande för Västerbotten. maj 2015
Pressmeddelande för Västerbotten maj 2015 Uppsala Stockholm Halland Stockholm Halland Västerbotten Jönköping Västerbotten Jönköping Dalarna Västra Götaland Norrbotten Kalmar Norrbotten Jämtland Kalmar
Läs merSkog. till nytta för alla. Skogsbränslegallring
Skog till nytta för alla Skogsbränslegallring Biobränslen och kretsloppet Biobränsle från skogen är ett viktigt inslag i ett kretsloppsanpassat samhälle. Men för att inte uttagen ska försämra skogsmarkens
Läs merMiljöhänsyn vid föryngringsavverkning resultat från Skogsstyrelsens Polytaxinventering (P1), avverkningssäsong 1998/ /2010
PM 1(8) Datum 2011-04-11 Diarienr 2011/1993 Skogsenheten Skogsavdelningen Malin Andersson, Naturvårdsspecialist malin.andersson@skogsstyrelsen.se Tfn 0451-383 107, 070-345 83 25 Miljöhänsyn vid föryngringsavverkning
Läs merMEDDELANDE 2 2008. Rekommendationer vid uttag av avverkningsrester och askåterföring
MEDDELANDE 2 2008 Rekommendationer vid uttag av avverkningsrester och askåterföring Skogsstyrelsen juni 2008 Projektledare Karin Hjerpe, Skogsstyrelsen Projektmedarbetare Stefan Anderson Hillevi Eriksson
Läs merFöretagarpanelen om el och energi Januari 2016
Företagarpanelen om el och energi Januari 2016 Är det viktigt för ditt företag med el till konkurrenskraftiga priser? 100, 90, 80, 70, 60, 50, 40, 30, 2 3 20, 10, 0, Ja, det har en avgörande betydelse
Läs merBiotopskyddsområden och naturvårdsavtal på skogsmark Habitat protection areas and nature conservation agreements on forest land in 2018
JO1402 SM 1901 Biotopskyddsområden och naturvårdsavtal på skogsmark 2018 Habitat protection areas and nature conservation agreements on forest land in 2018 I korta drag Stor ökning av skyddad skog i biotopskydd
Läs merÖvervakning av luftföroreningar och dess effekter i skogsmiljön
Krondroppsnätet Övervakning av luftföroreningar och dess effekter i skogsmiljön Resultat t o m sept 2016 Sofie Hellsten, Gunilla Pihl Karlsson, Per Erik Karlsson och Cecilia Akselsson Krondroppsnätet Vad
Läs merAntalet jordbruksföretag fortsätter att minska. Andelen kvinnliga jordbrukare ökar inte nämnvärt. Mer än var fjärde jordbrukare 65 år eller äldre
JO 34 SM 1101 Jordbruksföretag och företagare 2010 Agricultural holdings and holders in 2010 I korta drag Antalet jordbruksföretag fortsätter att minska Antalet jordbruksföretag uppgick år 2010 till 71
Läs merEffekter av ett intensifierat skogsbruk på mångfald och miljö
Effekter av ett intensifierat skogsbruk på mångfald och miljö Klimatförändringens effekter på biodiversitet Johnny de Jong Centrum för biologisk mångfald Syntesrapporten de Jong, J., Akselsson, C., Berglund,
Läs merRegler som tillväxthinder i små och medelstora företag
Regler som tillväxthinder i små och medelstora företag Företagens villkor och verklighet Fakta & statistik 2012 Fler exemplar av broschyren kan beställas på www.tillvaxtverket.se/publikationer Beställningar
Läs merBilaga 1:33 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt
Bilaga 1:33 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021 Sammanställning av förslag till för åtgärdsområdet Södra Gästriklands utsjövatten Detta är en sammanställning av de som föreslås
Läs merÅtgärdsprogram för levande skogar
sprogram för levande skogar Hyggesfritt skogsbruk i Spikbodarna Östersunds kommun Skogens och skogsmarkens värde för biologisk produktion ska skyddas samtidigt som den biologiska mångfalden bevaras samt
Läs merVillainbrott En statistisk kortanalys. Brottsförebyggande rådet
Brottsförebyggande rådet Villainbrott En statistisk kortanalys Villainbrott En statistisk kortanalys Villainbrotten har ökat med 25 procent under den senaste treårsperioden jämfört med föregående tre
Läs merPatienters tillgång till psykologer
Patienters tillgång till psykologer - en uppföljande kartläggning av landets vårdcentraler 2011 - genomförd av Sveriges Psykologförbund 2011 2011-12-14 Syfte och genomförande Psykologförbundet har gjort
Läs merKvinnors andel av sjukpenningtalet
Vägen till ett sjukpenningtal på 9,0 Kvinnors andel av sjukpenningtalet Redovisning 2016-12-27 Sid 1 December 2016 Vägen till 9,0 Kvinnors andel av sjp-talet 6,5 6,2 7,3 8,3 7,9 7,3 6,8 6,8 6,8 6,8 8,3
Läs merSeminarium i riksdagen, 13 jan 2016 Jan Terstad, skogs- och naturvårdschef
Seminarium i riksdagen, 13 jan 2016 Jan Terstad, skogs- och naturvårdschef Hållbart skogsbruk en nyckelfråga Miljödimensionen = riksdagens miljökvalitetsmål, inklusive regeringens preciseringar av dessa
Läs merEffekter av skogsbränsleuttag på näringsämnesbalanser som underlag för avvägning mellan miljömål
RAPPORT Effekter av skogsbränsleuttag på näringsämnesbalanser som underlag för avvägning mellan miljömål För Statens Energimyndighet Sofie Hellsten Cecilia Akselsson Linus Hagberg Filippa Fuhrman B1880
Läs merSvenska EnergiAskor Naturvårdsverket, handläggare Erland Nilsson
Remissvar Utvärdering av Naturvårdsverkets handbok 2010:01 återvinning av avfall i anläggningsarbeten Från Till Svenska EnergiAskor Naturvårdsverket, handläggare Erland Nilsson Svenska EnergiAskor AB är
Läs merMarkförsurning utveckling och status
Markförsurning utveckling och status Johan Stendahl 1, Johan Iwald 1, Erik Karltun 1 & Stefan Löfgren 2 1 Institutionen för mark & miljö 2 Institutionen för vatten & miljö Skogsmarkens försurning Dåligt
Läs merSKOGSPRISER HALVÅR Kontaktperson: Chefsmäklare Markus Helin
SKOGSPRISER HALVÅR 2017 Kontaktperson: Chefsmäklare Markus Helin SKOGSPRISER, INDELNING Södra 1. Blekinge, Halland och Skåne 2. Jönköping, Kalmar och Kronoberg 3. Större delen av Västra Götaland och hela
Läs merPrimärvårdens arbete med prevention och behandling av ohälsosamma levnadsvanor 2016
Primärvårdens arbete med prevention och behandling av ohälsosamma levnadsvanor 2016 Denna publikation skyddas av upphovsrättslagen. Vid citat ska källan uppges. För att återge bilder, fotografier och illustrationer
Läs merSvenska Jägareförbundet får härmed lämna följande yttrande över rubricerad remiss.
2013-05-31 Skogsstyrelsen Remissvar Översyn av föreskrifter och allmänna råd för 30 SvL Svenska Jägareförbundet får härmed lämna följande yttrande över rubricerad remiss. Sammanfattningsvis välkomnar Svenska
Läs merNaturvårdseffekter av granbarkborrebekämpningen
Sundsvall 2012-03-13 Naturvårdseffekter av granbarkborrebekämpningen Bengt Gunnar Jonsson Mittuniversitetet, Sundsvall Skurken Mittuniversitetet i projektet Utveckling av feromon för dubbelögad bastborre
Läs merBilaga 1:22 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt
Bilaga 1:22 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021 Sammanställning av förslag till för Övre Ljungans åtgärdsområde Detta är en sammanställning av de som föreslås för Övre Ljungans
Läs merVärdekedjan Energi från skogsråvara
Värdekedjan Energi från skogsråvara Rolf Björheden, Skogforsk Ann Segerborg-Fick, JTI KSLA, 2013-11-25 Värdekedjan Energi från skogsråvara Rolf Björheden, Skogforsk Ann Segerborg-Fick, JTI KSLA, 2013-11-25
Läs merELTEKNIKMARKNAD PER LÄN KVARTAL
SAMMANFATTNING ELTEKNIKMARKNAD PER LÄN KVARTAL Mars 3 EIO SAMMANFATTNING AV KONJUNKTURRAPPORT Mars 3 Tuffare marknad för elteknikföretagen 3 och Med viss fördröjning fick oron i omvärlden och en allt svagare
Läs merJA: Miljökvalitetsmålet nås med i dag beslutade styrmedel och med åtgärder genomförda före 2020.
Teckenförklaring till bedömningar av målen Ja JA: Miljökvalitetsmålet nås med i dag beslutade styrmedel och med åtgärder genomförda före 22. Nära NÄRA: Miljökvalitetsmålet är nära att nås. Det finns i
Läs mer