Rapport av enkät 2015 EU-migranter m.fl. Sverige

Transkript

1 Rapport av enkät EU-migranter m.fl. Sverige

2 Frälsningsarmén Stockholm --

3 Förord Frälsningsarmén har alltid funnits där behoven varit som störst. Så är det också idag. Vi lever i en tid då omständigheter förändras från en tid till en annan. Världen ter sig mycket orolig och människor söker sig till oss, från mycket knappa och ogynnsamma förhållanden. Vi som har jobbat fram denna rapport är arbetsgruppen för EU-migranter i Sverige. I ett europeiskt perspektiv ingår vi ett nätverk inom Frälsningsarmén som benämns Roma Task Force. Rapporten är ett resultat av enkäten som alla verksamheter i Frälsningsarmén Sverige hade möjlighet att svara på under våren. Den består av inledning och redogörelse av svaren i form av löpande text och diagram. I slutet finns också de rekommendationer som Roma Task Force gruppen kommit fram till, dels i ett nationellt perspektiv, dels i ett europeiskt sammanhang. Allra sist finns i rapporten en engelsk sammanfattning som kommer att presenteras på den konferens som hålls i mitten av oktober i Lissabon, där också svenska territoriet är representerat. Vi vill rikta ett stort tack till alla verksamheter som svarat på enkäten, vilket har en stor och viktig betydelse för det fortsatta arbetet med dessa målgrupper som är utsatta i vårt samhälle. Sist men inte minst riktar jag också ett stort tack till Johan Holmdahl och de andra i Roma Taskforcegruppen, som analyserat, sammanställt och gett rekommendationer i rapporten. I Roma Task Force gruppen Sverige ingår följande personer; Leif Öberg, ledamot Carolina Nilsson, ledamot Ywonne Eklund, ledamot Larisa Lacatus, sakkunnig Johan Holmdahl, sakkunnig Per-Uno Åslund, ordförande Stockholm i september Per-Uno Åslund ordförande Roma Task Force gruppen Sverige 3

4 Innehållsförteckning. Inledning. Syfte. Bakgrund.3 Frälsningsarmén i Sverige 7.3. Ny enkätundersökning våren 7. Disposition 8. Svarande och svarsfrekvens 9. Något om enkäten och dess validitet 3. Resultat för respektive målgrupp 3. Om EU-migranter 3.. Jämförelse: faktisk hjälp med behövd hjälp 3. Om Romer som är bosatta i Sverige Om tredjelandsmedborgare 3.3. Jämförelse: faktisk hjälp med behövd hjälp 3. Resultat mellan målgrupperna 7. Avslutande och sammanfattande diskussion Rekommendationer Nationell nivå Internationell nivå 37 Bilaga. English Summary 39

5 . Inledning I början av 3 hade Frälsningsarmén på Europanivå börjat titta på vad Frälsningsarmén skulle kunna göra för att underlätta situationen för romerna. Frälsningsarméns olika territorier i Europa fick i uppdrag att starta nationella Roma Task force grupper. I februari 3 tillsatte Frälsningsarmén i Sverige en Roma Task Force grupp som skulle titta på romernas situation i Sverige. I Roma Task Force gruppen har det även funnits medlemmar som själva är romer (både personer som är födda i Sverige och som är födda i Rumänien). Sedan Roma Task Force gruppen startade ser vi också ett behov av att samarbeta med Frälsningsarmén i andra länder i Europa, för att kunna hjälpa EU-migranterna som hela tiden förflyttar sig mellan de europeiska länderna. Fakta. Romer i EU Det finns omkring - miljoner romer i EU. Flest bor i Rumänien (cirka,8 miljoner, drygt 8 procent av befolkningen), Bulgarien (cirka 7., drygt procent av befolkningen), Ungern (cirka 7., drygt 7 procent av befolkningen), Slovakien (cirka., drygt 9 procent av befolkningen), Frankrike (cirka., drygt,6 procent av befolkningen). 9 procent av EU:s romer lever i fattigdom. procent har ingen sjukförsäkring. Bara procent av romska elever fortsätter studierna efter grundskola. En av tre romer har ett betalt arbete. En av tre romer i åldersgruppen 3 till har hälsoproblem. Källa: Rapport från FRA, EU:s byrå för mänskliga rättigheter, om romers levnadsförhållanden i elva EU-länder.. Syfte Syftet med uppdraget var att ta fram en nationell handlingsplan om hur Frälsningsarmén skall förbättra situationen för romerna som finns i Sverige. Frågeställningarna var i fokus att besvara i handlingsplanen var: Hur kan Frälsningsarmén möta romernas behov? Hur kan Frälsningsarmén arbeta tillsammans med romerna? Hur kan Frälsningsarmén påverka romernas situation?. Bakgrund Vi är väl medvetna om att vi i Sverige inte får särskilja några speciella grupper av personer i vårt land. Men eftersom vi upplever att romerna ofta har diskriminerats (både i Sverige och andra länder), vill vi vara med och försöka förbättra situationen för romerna.

6 Fakta. Romer i Sverige I dag finns det - romer bosatta i Sverige. Eftersom Sverige inte har etnicitet som grund för folkbokföring så finns det ingen exakthet när det gäller minoriteters numerär. Romerna i Sverige är en nationell minoritet. Det finns många olika romska grupper och olika varianter av språket romani chib. Här presenteras några av dem: Resandefolket (ibland omnämnda som resande) räknas som en del av den romska minoriteten. Har levt i Sverige sedan -talet, kanske ännu längre, och ofta sysslat med hantverk och försäljning. De flesta resande har, tvärtemot vad många tror, varit bofasta. Deras handelsresor har ofta varit korta i området. Resandefolket pratar oftast svensk romani. Romanofolket (resande som ser sig som romer) som kom till Sverige på -talet. Romanofolket har också en egen dialekt, svensk romani. Svenska romer som kom i slutet av 8-8-talet från Rumänien via Ryssland och Frankrike och blev kallade zigenare i Sverige. Svenska romer talar oftast Khelderash Finska romer som kom på 6-7-talet och i samband med arbetskraftsinvandringen på 96-talet från Finland. Många förknippar alla romer med den finskromska kulturen, där kvinnorna har typisk romsk klädsel, kalédräkten. Finska romer talar oftast Kaale. Utomnordiska romer kom i slutet av 9-talet från Europa, många hade överlevt förintelsen och kom från mycket fattiga förhållanden. Utomnordiska romer talar oftast Lovari. Romska EU-migranter har kommit under de senaste åren, oftast från Balkan, Bulgarien och Rumänien, och ofta från mycket fattiga förhållanden. Det är romer som försöker försörja sig själva och sina familjer (som ofta finns kvar i hemlandet) genom att musicera, tigga o.s.v. på våra gator. De här personerna lever ofta under mycket svåra levnadsförhållanden i sina hemländer. Många förflyttar sig mellan olika europeiska länder, där de sedan stannar en kortare eller längre tid. Källa: 6

7 .3 Frälsningsarmén i Sverige När vi startade vår Roma Task Force grupp var vår utgångspunkt alla romer som vistas i Sverige (både EU-migranter och romer folkbokförda i Sverige). För att få en bild av Frälsningsarmén kontakter med romer, fick kårerna och våra sociala verksamheter i landet i januari 3, i en enkät beskriva hur de möter romer i sina verksamheter. Det visade sig att många av våra verksamheter framför allt besöktes av romer som var folkbokförda i Sverige och som ansökte om ekonomiskt hjälp. Men en del upplevde också att de alltmer mötte romer som kommit till Sverige från annat EU-land för att tigga, för att kunna försörja sig själva och familjen som oftast fanns kvar i hemlandet. Roma Task Force gruppen i Sverige upplevde att vi var tvungna att begränsa oss i vårt arbete och beslutade att speciellt försöka utforma en handlingsplan för hur vi på bästa möjliga sätt skulle kunna hjälpa gruppen EU-migranterna som befinner sig i Sverige (de som tidigare här i texten har benämnts som romska EU-migranter). Några personer i Roma Task Force gruppen fick i uppdrag att försöka göra en modell för hur en råd- och hjälpverksamhet för EU-migranter i Stockholm skulle kunna se ut. Gruppen poängterade bl.a. vikten av att verksamheten skulle ha personal som själva var romer och hade språkliga kunskaper för att kunna kommunicera med målgruppen. Modellen har sedan till stor del används när Frälsningsarméns sociala center skulle utveckla sin verksamhet genom att starta en speciell hjälp, stöd och råd - verksamhet för EU-migranter. Antalet romer som kommer till Sverige som EU-migranter har ökat väldigt mycket och Frälsningsarmén på många platser i landet, har försökt att hjälpa dem på olika sätt (både i egen regi och genom samverkan med andra aktörer). Sociala centrets verksamhet har varit ett bra exempel för flera kårer i Frälsningsarmén (men även andra aktörer) som velat starta en verksamhet för EU-migranter..3. Ny enkätundersökning våren Under våren gjorde vår Roma Task Force grupp en ny enkätundersökning, för att få en bild av hur Frälsningsarméns insatser har förändrats och utvidgats för de romer som vi kommer i kontakt med på kårerna och våra sociala verksamheter. Undersökningen behandlade tre målgrupper; romer bosatta i Sverige, tredjelandsmedborgare samt EUmigranter. Med romer bosatta i Sverige avses romer som de facto bor och är mantalsskrivna här. Med tredjelandsmedborgare avses personer som är medborgare i ett land utanför EU/EES men som varit i ett annat EU-land innan de kom till Sverige. När det gäller EU-migranter är det ett problematiskt begrepp men avser de personer som vistas tillfälligt i Sverige, som inte täcks av socialtjänstlagen och som är arbetslösa och hemlösa. I den här sammanställningen presenteras resultaten från enkätundersökningen. Denna bestod av frågor med såväl öppna som slutna svarsalternativ. Dessutom anges ett antal rekommendationer utifrån resultaten. 7

8 . Disposition Den här sammanställningen presenteras i fem kapitel. I det här kapitlet ges en kort bakgrund till enkäten. I det andra kapitlet presenteras antalet svarande och svarsfrekvens. I det tredje kapitlet redogörs för resultaten för respektive målgrupp. I det fjärde kapitlet redogörs för resultaten mellan målgrupperna, dvs. i jämförelse med varandra. I det femte och sista kapitlet görs en avslutande och sammanfattande diskussion av de centrala resultaten samt att det görs jämförelser, där detta är rimligt, med den förra enkätundersökningen 3. 8

9 . Svarande och svarsfrekvens Sammanlagt har 7 av verksamheter, dvs. kårer och institutioner besvarat enkäten. Detta motsvarar en svarsfrekvens på omkring 7,3 procent. De svarande verksamheterna, uppgiftlämnarna och deras respektive funktioner redovisas i tabell. Tabell. Verksamheter, uppgiftslämnare och deras respektive funktioner Institution/kår Uppgiftslämnare Funktion Alingsås ÖSA Susann Åsbogård Föreståndare ÖSA Boden Edda Ericson Kårledare 3 Borlänge Ludvig Fontanac Kårledare Center för EU-migranter Larisa Lacatus Verksamhetsansvarig Centrumkåren Eva Welander Verksamhetschef/kårledare Haga Mölndal 6 Centrumkåren Stockholm Veikko Anttila Kårledare 7 Elisabethgården Irene Hällberg Verksamhetsansvarig 8 Eskilstuna Rådgivningsbyrå Lennart Pettersson Verksamhetsansvarig 9 FA-centret Akalla Anna-Maria Tuftström Föreståndare Familjecentret Bergsjön Bodil Ålöw Verksamhetsansvarig Familjecentret Majorna Bodil Ålöw Verksamhetsansvarig Finspång Gabriella Malki Socionom 3 Förskolan Solstrålen Brittmarie Andersson Förskolechef Gävle ÖSA Solveig Grunditz Kårledare/Föreståndare ÖSA Göteborg Haga ÖSA Lisa Borgeskär Föreståndare ÖSA 6 Göteborg Hisingskåren Susanne Jansson Föreståndare ÖSA 7 Hallsberg Torsten Furberg Kårledare 8 Halmstad Veronica Wahlström Kårledare 9 Haparanda Maud Fennvik Ansvarig Helsingborg ÖSA Elisabeth Söderström Förestånda för sociala arbetet Hisingskårens Tina Råsberg Föreståndare gemenskapscenter Härbärget Monica Antonson Verksamhetsansvarig Sommarnatt/Vinternatt 3 Katrineholm Thomas Landerholm Kårledare Kristinehamn Lotta Lundell Kårledare Kår 393 Turid Bååth Kårledare 6 Lidköping Sven-Inge Karlsson Kårledare 7 Lilla Bommen Eeva-Lisa Fransson Bitr. Verksamhetschef 8 Linköping ÖSA Jennie Gallardo Ansvarig ÖSA 9 Malmö ÖSA Åse Divert Samordnare socialt arbete 3 Norrtälje Arne Vauhkola Kårledare 3 Nässjö Christer Svensson Kårledare 3 Nyköping kår Thomas Landerholm Kårledare Det bör framkomma att ett brev/mejl om enkäten gått ut till samtliga i ansvarsanställning, dvs. ansvariga inom det öppna sociala arbetet (ÖSA), kårledare och chefer på institutioner. Det innebar att det kunde komma in mer än ett svar från samma verksamhet. Detta har dock bara ägt rum när det gäller Visby, såväl verksamhetsledare och kårledare har svarat på enkäten då de är ansvariga för olika delar av verksamheten. År 3 enkät hade enbart svarsfrekvens på omkring 6 %. 9

10 Institution/kår Uppgiftslämnare Funktion 33 Nylösegården Carola Gårdare Verksamhetschef 3 Malmberget Tord Jonzon Fanjunkare 3 Midsommarkransens Lennart Eld Verksamhetschef akutboende 36 Norrköpings kår & ÖSA Anders Beijer & Birgitta Lundin Kårledare & föreståndare ÖSA 37 Oskarshamn Monica Törnström Kontaktperson 38 Sagahemmet Per Lyredal Verksamhetschef 39 Sala Kremena Hultby Föreståndare Samtalscenter Göteborg Ann Helene Karlsson Skelleftehamns kår Christer Holmlund Kårledare Skillingaryd Theres Frisk Kårledare 3 Strängnäs kår utpost Fatima Lathyrus Socialt ansvarig Västerås Strömstad Tom Pettersson Kårledare Sundbyberg Thomas Andersson Bitr. kårledare 6 Sundsvall Henry Lindell & Anita Eklöf Landell Kårledare & Ansvarig ÖSA 7 Söderkåren Christina Kjellgren Administration 8 Södertälje Anders Färjsjö Kårledare 9 Södra Vätterbygden Ulla Gunnevik Socialarbetare Templet Stockholm Robert Tuftström Kårledare med ansvar för socialt arbete Tidaholm Lars Granqvist Kåransvarig Tranås Magnus Alhbin Kårledare 3 Trelleborg Christer Nelander Kårledare Uppsala kår & ÖSA Markus Kihlagård Verksamhetschef Varberg Per-Göran Gniste Kårledare 6 Vasakåren Anne-Li Marthinussen & Britt-Marie Kårledare Jakobsson 7 Vetlanda kår Bengt-Uno Henriksson Kåransvarig 8 Vilhelmina & Storuman Marina Jönsson Kårledare 9 Visby Ann-Christine Karlsten Verksamhetsledare 6 Visby Kjell Karlsten Kårledare 6 Vårby Gårds kår Mona Stockman Kontaktperson 6 Vårsols Familjecenter Ann-Charlotte Jernberg Verksamhetschef 63 Vårsols Förskola Barbro Alexandersson Förskolechef 6 Vårsol SARA Liselotte Haraldsson Verksamhetschef 6 Värtahemmet Matz Mjörnheim Verksamhetschef 66 Västerviks kår Stefan Björnheimer Kårledare 67 Västerås ÖSA Charlotte Lundell Föreståndare hjälpverksamheten 68 Ystad kår Gunilla Johansson Kårledare 69 Örebro Jenny Belin & Barbro Nyström Föreståndare ÖSA & Caféföreståndare 7 Örnsköldsvik Anita Allandotter Kårledare 7 Östersund Christina Lundgren Öppenvårdsassistent. Något om enkäten och dess validitet Det bör poängteras att det funnits en del problem med enkäten som är värda att redogöra för, inte minst avseende konstruktionen av enkäten och dess validitet. Det senare innebär om man verkligen undersökt det som man avsåg att undersöka. När väl

11 enkäten kommit ut i elektronisk form på hemsidan och svar började komma in framkom ett antal brister med enkäten. Det föreföll att det fanns enstaka oklarheter kring vilken målgrupp specifika frågor gällde vilket har medfört att det kan finnas en mindre mängd svar som är missvisande. Inte minst gällde detta en av frågorna i enkäten som handlade om på vilket sätt verksamheterna kan hjälpa romer bosatta i Sverige. Denna fråga har tagits bort pga. att resultatet förefaller vara missvisande. Resultatet från och kommentarer kring frågan, t.ex. att man går ut och ger mat till de som tigger, bokning av sovplatser, kontakt med myndigheter i hemlandet m.m. indikerar att det finns flera svarande som antagit att den rör EU-migranter och inte romer bosatta i Sverige. Detta har också medfört att ingen jämförelse har genomförts om det finns en överensstämmelse mellan den hjälp som tilldelas romer bosatta i Sverige med de behov av stöd och hjälp som de själva säger att de har enligt verksamheterna. Det föreföll också ha förekommit en viss förvirring avseende begreppen EU-migranter och tredjelandsmedborgare, vilket har att göra med att det förstnämnda inte definierades i enkäten eller i brevutskicket om enkäten. Samtliga av dessa problem skulle troligen kunna ha undanröjts om man dels hade haft en pilotenkät som testade på ett antal verksamheter innan den skickades ut, dels om man haft en instruktion till enkäten. Detta är lärdomar som kan vara aktuella inför en eventuell framtida enkät.

12 3. Resultat för respektive målgrupp 3. Om EU-migranter Diagram. Hur ofta träffar man EU-migranter på sina verksamheter (antal och andel) (6 %) 7 ( %) 6 ( %) 8 9 (3 %) 8 ( %) 6 Aldrig Någon gång per år Någon gång i månaden Någon gång i veckan Varje dag Som framkommer av diagram träffar ungefär hälften av verksamheterna, 3 stycken ( %), aldrig EU-migranter eller dem enbart någon gång per år. Av övriga verksamheter träffar däremot 8 stycken ( %) dem varje dag, 6 stycken ( %) någon gång i veckan och 9 stycken (3 %) någon gång i månaden. Diagram. Från vilka länder kommer de flesta EU-migranter som besöker verksamheterna (antal) Albanien Turkiet Frankrike Spanien Italien Grekland Tjeckien Ungern Kosovo Polen Makedonien Serbien Bulgarien Rumänien

13 Som framkommer av diagram kommer en övervägande majoritet av EU-migranterna från Rumänien och Bulgarien. Diagram 3. Hur stor andel av EU-migranterna som verksamheterna träffar uppskattas vara romer Ca - % Ca -9 % Ca -7 % Ca 7- % Som framkommer av diagram 3 uppskattar störst antal verksamheter, 9 stycken, att - 7 % av EU-migranterna är romer, följt av 8 stycken, som uppskattar att 7- % är romer. Vidare uppskattar 7 verksamheter att -9 % är romer och stycken att - % är romer. Diagram. I vilka sammanhang träffar man EU-migranter på verksamheten (antal) Center & Kafé Ansöker om ek.bistånd matkassar osv Vi samverkar i en verksamhet för EU-migranter Gudstjänster & andra aktiviteter Vi har en egen speciell verksamhet för EU-migranter Bor på vår institution/kår Som framkommer av diagram träffar verksamheterna EU-migranter främst genom sina eventuella center och kaféverksamheter, 9 stycken, och genom att de ansöker om ekonomiskt bistånd, matkassar osv, 7 stycken. Värt att notera är att 6 stycken samverkar i en verksamhet för EU-migranter och att stycken har en egen speciell verksamhet för EU-migranter. 3

14 Diagram. På vilket sätt kan verksamheterna hjälpa EU-migranterna Sovplatser Svenskundervisning Övrigt Tvätt av kläder Dusch Ekonomisk hjälp Kläder Matkassar Samhällsinfo/rådgivning och olika stödinsatser Mat/kaffe Som framgår av diagram kan verksamheterna främst hjälpa EU-migranter genom följande aktiviteter: mat/kaffe (3 stycken), samhällsinformation/rådgivning och olika stödinsatser ( stycken), matkassar ( stycken), kläder ( stycken) samt ekonomisk hjälp ( stycken). Svarskategorin övrigt, som verksamheter fyllt i, inbegriper alla möjliga aktiviteter, t.ex. församlingsgemenskap/själavård/frälsning (3 stycken). Vidare finns det på 7 av verksamheterna såväl språklig som kulturell kompetens bland medarbetarna för EU-migranter. Av de med språklig kompetens har verksamheter anställda och/eller 3 verksamheter har volontärer. Motsvarande för de med kulturell kompetens är att verksamheter har anställda och/eller verksamheter har volontärer. Diagram 6. Vilka behov av hjälp och stöd säger EU-migranterna att de har själva Språk Hälso- och sjukvård Övrigt Samhällsinfo/rådgivning och olika stödinsatser Dusch Mat Kläder Arbete Ekonomisk hjälp Boende

15 Som framgår av diagram 6 säger EU-migranterna att de främst har behov av hjälp och stöd avseende boende ( verksamheter) och ekonomisk hjälp ( verksamheter). Därefter följer arbete (3 verksamheter), kläder (3 verksamheter) och mat ( verksamheter). När det gäller övrigt nämns frälsning samt värdigt bemötande. 3.. Jämförelse: faktisk hjälp med behövd hjälp Här ställs frågan om den hjälp som idag faktisk ges till EU-migranter av verksamheterna överensstämmer med de behov av stöd och hjälp som de EU-migranterna själva säger att de har enligt verksamheterna. Resultatet presenteras i diagram 7. Diagram 7. Jämförelse mellan faktisk hjälp till EU-migranter med deras behov av stöd och hjälp (andel % av totala antalet verksamheter, dvs. 7 stycken) Matkassar 3 Svenskundervisning 3 Övrigt 6 Hälso- och sjukvård 6 Samhällsinfo/rådgivning och olika stödinsatser 6 3 Behövd hjälp Faktisk hjälp Dusch Mat/kaffe 3 9 Arbete 8 Kläder 8 3 Ekonomisk hjälp 3 3 Sovplatser Som framgår av diagram 7 finns det en å ena sidan en överensstämmelse, å andra sidan inte, mellan EU-migranternas behov och den faktiska hjälp som idag ges av verksamheterna. Dessutom finns det hjälp som idag ges och som inte förefaller vara något större behov hos EU-migranterna. Deras främsta behov av hjälp är i följande turordning ) sovplatser, ) ekonomisk hjälp, 3) att hitta arbeten, ) kläder samt ) duschmöjligheter. Av dessa behov är den ekonomiska hjälpen, kläder, duschmöjligheter insatser som förefaller vara något som ges på flera utav verksamheter även om det kan finnas skillnader. Däremot finns det en brist på såväl sovplatser och hjälp med att hitta

16 arbete. Dessutom förefaller det finnas ett behov av hälso- och sjukvård som idag inte heller täcks av befintliga insatser. Diagram 8. Sedda behov hos EU-migranter som verksamheterna skulle vilja göra något åt men som de just nu inte har möjlighet att göra Familjearbete Fler platser Utbildning Hjälp i hemland Samtal Ekonomisk hjälp Övrigt Gudstjänster/andakter på deras språk Gemenskap Frukost Studier/svenskundervisning Dusch Arbete Tvätt av kläder Boende Flera verksamheter har uppgivit ett antal behov och aktiviteter som de skulle vilja göra någonting åt när det gäller EU-migranter men som de inte har möjlighet att göra just nu. Som framgår av diagram 8 består detta av flera olika behov och aktiviteter. De som nämns mest, hos mellan -7 verksamheter, är hjälp med boende, tvätt av kläder, arbete, dusch samt studier och svenskundervisning. När det gäller övrigt framkommer samhällsinformation, social verksamhet/särskilda samlingar samt uppsökande arbete. På frågan på vilket sätt man tycker att Frälsningsarmén skulle kunna bidra för att underlätta situationen för EU-migranter framkommer olika svar från flera verksamheter. Utöver det stöd och den hjälp som återfinns i svarsalternativen i diagramen handlar det om allt från uttalanden som att vi får nog inse att vi inte kan hjälpa alla till att ha informationsmaterial (om samhälle och rättigheter) på olika språk, arbeta mot fördomar, samverkan inom Frälsningsarmén egna verksamheter och med andra aktörer såväl i Sverige som i deras hemländer (inte minst stödja dem i deras hemländer), lobba för ökade insatser gentemot regering och EU samt att ha en vänförsamling/center i Rumänien eller Bulgarien m.m. 6

17 Diagram 9. Samverkan med andra aktörer avseende EU-migranter Andra kyrkor Andra organisationer osv Kommunen/andra myndigheter Som framgår av diagram 8, dvs. om samverkan med andra aktörer kring EU-migranter existerar, utgörs samarbetet framför allt med andra kyrkor (3 stycken) följt av andra organisationer (7 stycken). Minst samverkan sker med kommunen/andra myndigheter ( stycken), t.ex. arbetsförmedling, skatteverket, försäkringskassa, polis och migrationsverket. Av samtliga samverkansprojekt, som består av 3 stycken, är Frälsningsarmén ansvarig för stycken. Diagram. Hur stor andel av EU-migranterna uppskattas vara kristna 3 Ca - % Ca -9 % Ca -7 % Ca 7- % Som framgår av diagram uppskattas en något större del av EU-migranterna inte vara kristna. Sammanlagt har 9 verksamheter svarat att det är mindre än hälften: verksamheter har svarat - % och verksamheter har svarat -9 %. Däremot har verksamheter svarat -7 % och 3 verksamheter har svarat 7- %. 7

18 Diagram. Hur ofta ser verksamheterna att EU-migranter blir frälsta Aldrig Sällan Ofta 3 Som framgår av diagram ser en betydande majoritet av verksamheterna aldrig (38 stycken) eller sällan (3 stycken) att någon EU-migrant bli frälst. Det är enbart 3 verksamheter som svarat ofta. 3. Om romer som är bosatta i Sverige Diagram. Hur ofta träffar man romer som är bosatta i Sverige på sina verksamheter (antal och andel) 3 (3 %) 8 (6 %) ( %) (6 %) (3 %) Aldrig Någon gång per år Någon gång i månaden Någon gång i veckan Varje dag Som framgår av diagram träffar lite mer än hälften av verksamheterna, 37 stycken ( %), aldrig eller någon gång per år romer som är bosatta i Sverige. Av övriga verksamheter träffar däremot 8 stycken (6 %) dem någon gång i månaden, stycken (6 %) någon gång i veckan och enbart stycken (3 %) varje dag. 8

19 Diagram 3. I vilka sammanhang träffar man romer som är bosatta i Sverige på verksamheten (antal) Ansöker om ek.bistånd matkassar osv Center & Kafé Övrigt Gudstjänster & andra aktiviteter Bor på vår institution/kår Som framgår av diagram 3 träffar man romer som är bosatta i Sverige främst när de kommer för att ansöka om ekonomiskt bistånd, matkassar osv. Sammanlagt har 3 verksamheter uppgivit detta. Ett stort antal verksamheter, 9 stycken, har också uppgivit att de kommer till deras center och kaféverksamhet, förutsatt att man bedriver sådant. Ett mindre antal verksamheter, 8 stycken, har också uppgivit att de kommer till gudstjänster och andra aktiviteter. Vidare har uppgivit att de bor på institutionen eller kåren. Dessutom har verksamheter uppgivit kategorin övrigt vilket inbegriper alla möjliga sammanhang, t.ex. genom olika projekt som bedrivs i verksamheternas regi, via myrorna m.m. Diagram. Vilka behov av hjälp och stöd säger romer som är bosatta i Sverige att de har själva Dusch Språk Övrigt Samhällsinfo/rådgivning och olika stödinsatser Kläder Hälso- och sjukvård Arbete 6 Boende 7 Mat 9 Ekonomisk hjälp

20 Som framgår av diagram säger romer bosatta i Sverige att de mycket tydligt främst har behov av hjälp och stöd avseende ekonomisk hjälp (3 verksamheter). Därefter följer mat (9 verksamheter), boende (7 verksamheter) och arbete (6 verksamheter). Diagram. Sedda behov hos romer bosatta i Sverige som verksamheterna skulle vilja göra något åt men som de just nu inte har möjlighet att göra Familjearbete Tvätt av kläder Fler platser Drogfrihet Vägledning/motiverande samtal Gudstjänster/andakter på deras språk Boende Ekonomisk hjälp Stärka identitet, språk och kultur Arbete Studier/språk Gemenskap/socialt nätverk verksamheter har uppgivit ett antal behov och aktiviteter som de skulle vilja göra någonting åt när det gäller romer bosatta i Sverige men som de inte har möjlighet att göra just nu. Som framgår av diagram består detta av flera olika behov och aktiviteter. De som nämns mest, hos mellan 3-6 verksamheter, är gemenskap/socialt nätverk, studier/språk och arbete. På frågan på vilket sätt man tycker att Frälsningsarmén skulle kunna bidra för att underlätta situationen för romer bosatta i Sverige framkommer olika svar från flera verksamheter. Utöver det stöd och den hjälp som återfinns i svarsalternativen i diagrammen handlar det om allt från uttalanden som att vi får nog inse att vi inte kan hjälpa alla till att ha informationsmaterial (om samhälle och rättigheter) på olika språk, riktad bön, mer samverkan inom Frälsningsarmén samt arbeta mot fördomar och rasism mot romer. Diagram 6. Hur stor andel av romerna bosatta i Sverige uppskattas vara kristna 7 8 Ca - % Ca -9 % Ca -7 % Ca 7- %

21 Som framgår av diagram 6 uppskattas en något större del av romerna bosatta i Sverige inte vara kristna. Sammanlagt har verksamheter svarat att det är mindre än hälften: 7 verksamheter har svarat - % och 8 verksamheter har svarat -9 %. Däremot har verksamheter svarat -7 % och verksamheter har svarat 7- %. Diagram 7. Hur ofta ser verksamheterna att romer som är bosatta i Sverige blir frälsta 3 Aldrig Sällan Ofta Som framgår av diagram 7 ser en klar majoritet av verksamheterna aldrig ( stycken) eller sällan ( stycken) att romer bosatta i Sverige blir frälsta. Det är enbart verksamheter som svarat ofta. 3.3 Om tredjelandsmedborgare Diagram 8. Hur ofta träffar man tredjelandsmedborgare på sina verksamheter (antal och andel) 3 (3 %) 9 (3 %) 9 ( %) (7 %) (8 %) Aldrig Någon gång per år Någon gång i månaden Någon gång i veckan Varje dag

22 Som framgår av diagram 8 träffar en majoritet av verksamheterna 39 stycken (6 %) aldrig eller endast någon gång per år tredjelandsmedborgare. Av övriga verksamheter träffar däremot stycken (7 %) dem någon gång i veckan, 9 stycken ( %) någon gång i månaden och enbart stycken (8 %) varje dag. Diagram 9. I vilka sammanhang träffar man tredjelandsmedborgare på verksamheten (antal) Ansöker om ek.bistånd matkassar osv Center & Kafé Gudstjänster & andra aktiviteter Bor på vår institution/kår Som framgår av diagram 9 träffar man tredjelandsmedborgare främst när de kommer för att ansöka om ekonomiskt bistånd, matkassar osv. Sammanlagt har verksamheter uppgivit detta. Ett nästan lika stort antal verksamheter, 3 stycken, har också uppgivit att de kommer till deras center och kaféverksamhet, förutsatt att man bedriver sådant. Vidare har 9 verksamheter också uppgivit att de kommer till gudstjänster och andra aktiviteter. Dessutom har uppgivit att de bor på institutionen eller kåren. Diagram. På vilket sätt kan verksamheterna hjälpa tredjelandsmedborgare Sovplatser Svenskundervisning 9 Tvätt av kläder 9 Övrigt Dusch Kläder Ekonomisk hjälp Samhällsinfo/rådgivning och olika stödinsatser 8 Matkassar 9 Mat/kaffe

23 Som framgår av diagram kan verksamheterna främst hjälpa tredjelandsmedborgare genom följande aktiviteter: mat/kaffe (37 stycken), matkassar (9 stycken), samhällsinformation/rådgivning och olika stödinsatser (8 stycken), ekonomisk hjälp ( stycken) samt kläder ( stycken). Svarskategorin övrigt, som verksamheter fyllt i, inbegriper alla möjliga aktiviteter, t.ex. gudstjänst/församlingsgemenskap/själavård och frälsning ( stycken). Diagram. Vilka behov av hjälp och stöd säger tredjelandsmedborgarna att de har Hälso- och sjukvård Språk Dusch Samhällsinfo/rådgivning och olika stödinsatser 6 Övrigt 7 Kläder 8 Mat Arbete Boende Ekonomisk hjälp 7 Som framgår av diagram säger tredjelandsmedborgare att de främst har behov av ekonomisk hjälp (7 verksamheter). Därefter följer boende ( verksamheter), arbete ( verksamheter) och mat ( verksamheter). När det gäller övrigt nämns bl.a. gemenskap Jämförelse: faktisk hjälp med behövd hjälp Här ställs frågan om den hjälp som tilldelas tredjelandsmedborgare överensstämmer med de behov av stöd och hjälp som de själva säger att de har enligt verksamheterna. 3

24 Diagram. Jämförelse mellan faktisk hjälp till tredjelandsmedborgare med deras behov av stöd och hjälp (andel % av totala antalet verksamheter, dvs. 7 stycken) Hälso- och sjukvård Svenskundervisning Dusch Samhällsinfo/rådgivning och olika stödinsatser Övrigt Kläder Matkassar Mat/kaffe Arbete Sovplatser/boende Ekonomisk hjälp Som framgår av diagram finns det en å ena sidan en överensstämmelse, å andra sidan inte, mellan tredjelandsmedborgarnas behov och den faktiska hjälp som idag ges av verksamheterna. Deras främsta behov av hjälp är i följande turordning ) ekonomisk hjälp, ) sovplatser/boende, 3) att hitta arbete samt ) mat och/eller matkassar. Flera av dessa behov är insatser som förefaller existera på många verksamheter även om det kan finnas skillnader. Undantag är dock sovplatser och boende och hjälp med att hitta arbete. Dessutom anser % av verksamheterna att det finns ett behov av hälso- och sjukvård. Det är något som idag inte täcks alls av befintliga insatser.

25 Diagram 3. Sedda behov hos tredjelandsmedborgare som verksamheterna skulle vilja göra något åt men som de just nu inte har möjlighet att göra Drogfrihet Tvätt av kläder Fler platser Vägledning/motiverande samtal Uppsökande arbete Ekonomisk hjälp Juridisk hjälp Arbete Gudstjänster/andakter på deras språk Gemenskap/socialt nätverk Boende Svenskundervisning Flera verksamheter har uppgivit ett antal behov och aktiviteter som de skulle vilja göra någonting åt när det gäller tredjelandsmedborgare men som de inte har möjlighet att göra. Som framgår av diagram 3 är dessa behov och aktiviteter varierande men handlar framför allt om svenskundervisning (6 verksamheter), boende ( verksamheter) och gemenskap/socialt nätverk ( verksamheter). På frågan på vilket sätt man tycker att Frälsningsarmén skulle kunna bidra för att underlätta situationen för tredjelandsmedborgare framkommer olika svar från flera verksamheter. Utöver det stöd och den hjälp som återfinns i svarsalternativen i diagramen handlar det om allt från uttalanden som att vi får nog inse att vi inte kan hjälpa alla till att ha informationsmaterial (om samhälle och rättigheter) på olika språk, skapa liknanden verksamheter som FA-centret i Akalla men för män och/eller hela familjer, mer samverkan inom Frälsningsarméns egna verksamheter och med andra aktörer såväl i Sverige som i deras hemländer, lobba för ökade insatser gentemot regering och EU. Diagram. Hur stor andel av tredjelandsmedborgarna uppskattas vara kristna 7 Ca - % Ca -9 % Ca -7 % Ca 7- % 3

26 Som framgår av diagram uppskattas en större del tredjelandsmedborgarna inte vara kristna. Sammanlagt har 3 verksamheter svarat att det är mindre än tre fjärdedelar: verksamheter har svarat - % och verksamheter har svarat -9 %. Vidare har 7 verksamheter svarat -7 % och 3 har svarat 7- %. Diagram. Hur ofta ser verksamheterna att någon tredjelandsmedborgare blir frälst 3 Aldrig Sällan Ofta Som framgår av diagram ser en klar majoritet av verksamheterna aldrig ( stycken) eller sällan ( stycken) att tredjelandsmedborgare blir frälsta. Det är enbart verksamhet som svarat ofta. 6

27 . Resultat mellan målgrupperna Diagram 6. Hur ofta träffar man EU-migranter, romer som är bosatta i Sverige och tredjelandsmedborgare på sina verksamheter (andel %) EU-migranter Romer bosatta i Sverige Tredjelandsmedborgare Aldrig Någon gång per år Någon gång i månaden Någon gång i veckan Varje dag Som framgår av diagram 6 är EU-migranter den grupp som man oftast träffar på sina verksamheter. 3 % av verksamheterna träffar dem någon gång i vecka eller varje dag jämfört med tredjelandsmedborgare ( % av verksamheterna) och romer bosatta i Sverige (9 % av verksamheterna). Ser man även till svarsalternativen aldrig eller någon gång framträder samma mönster, % för EU-migranter jämfört med % för romer bosatta i Sverige och 6 % för tredjelandsmedborgare. 7

28 Diagram 7. I vilka sammanhang träffar man EU-migranter, romer som är bosatta i Sverige och tredjelandsmedborgare på verksamheten (antal) Övrigt Bor på vår institution/kår Vi har en egen speciell verksamhet för EUmigranter Gudstjänster & andra aktiviteter Vi samverkar i en verksamhet för EU-migranter 6 Ansöker om ek.bistånd matkassar osv 7 Center & Kafé Tredjelandsmedborgare Romer bosatta i Sverige EU-migranter Som framgår av diagram 7 träffar verksamheterna de tre målgrupperna främst genom sina eventuella center och kaféverksamheter eller att de ansöker om ekonomiskt bistånd, matkassar osv förutsatt att man inte har en egen speciell verksamhet för EUmigranter eller att man samverkar med en sådan verksamhet. Två resultat som utmärker sig är att tredjelandsmedborgare i betydligt högre utsträckning besöker gudstjänster och andra aktiviteter till skillnad från såväl EU-migranter och romer bosatta i Sverige. Dessutom är det enbart romer bosatta i Sverige som träffas i övriga sammanhang, t.ex. genom olika projekt som bedrivs i verksamheternas regi, via myrorna m.m. 8

29 Diagram 8. På vilket sätt kan verksamheterna hjälpa EU-migranter och tredjelandsmedborgare Sovplatser Svenskundervisning Övrigt Tvätt av kläder Dusch 9 3 Ekonomisk hjälp Kläder Samhällsinfo/rådgivning och olika stödinsatser Matkassar 8 9 Mat/kaffe Tredjelandsmedborgare EU-migranter Som framgår av diagram 8 existerar inga betydande skillnader mellan på vilket sätt verksamheter kan hjälpa EU-migranter respektive tredjelandsmedborgare. 9

30 Diagram 9. Vilka behov av hjälp och stöd säger EU-migranterna, romer som är bosatta i Sverige och tredjelandsmedborgare att de har själva Språk Hälso- och sjukvård Övrigt 7 Samhällsinfo/rådgivning och olika stödinsatser 6 Dusch Mat Kläder Tredjelandsmedborgare Romer bosatta i Sverige EU-migranter Arbete 6 3 Boende 7 Ekonomisk hjälp Som framgår av diagram 9 har alla tre grupper ett stort behov av ekonomisk hjälp. Ytterligare ett behov som särskiljer sig för såväl EU-migranter och tredjelandsmedborgare men inte romer bosatta i Sverige är boende. Arbete och mat är ytterligare två behov som samtliga grupper behöver stöd och hjälp med. 3

31 Diagram 3. Sedda behov hos EU-migranter, romer bosatta i Sverige och tredjelandsmedborgare som verksamheterna skulle vilja göra något åt men som de just nu inte har möjlighet att göra Familjearbete Fler platser Drogfrihet Vägledning/motiverande samtal Uppsökande arbete Stärka identitet, språk och kultur Juridisk hjälp Hjälp i hemland Samtal Ekonomisk hjälp Övrigt Gudstjänster/andakter på deras språk Gemenskap/socialt nätverk Frukost Studier/svenskundervisning Dusch Tvätt av kläder Arbete Boende Tredjelandsmedborgare 3 Romer bosatta i Sverige 3 EU-migranter

32 Flera verksamheter har uppgivit ett antal behov och aktiviteter som de skulle vilja göra någonting åt när det gäller både EU-migranter, romer bosatta i Sverige och tredjelandsmedborgare, men som de inte har möjlighet att göra just nu. Som framgår av diagram 3 finns det antal saker som nämns av fler än tre verksamheter som täcker samtliga grupper. Dessa är studier/svenskundervisning, att erbjuda gemenskap/socialt nätverk och att hitta arbete. Därutöver finns några aktiviteter och behov som utskiljer sig men där det finns en skillnad beroende på vilken grupp som verksamheterna åsyftar (se tidigare kapitel 3). Diagram 3. Hur stor andel av EU-migranterna, romerna bosatta i Sverige och tredjelandsmedborgarna uppskattas vara kristna Ca - % Ca -9 % Ca -7 % Ca 7- % Romer bosatta i Sverige Tredjelandsmedborgare EU-migranter Som framgår av diagram 3 är romer bosatta i Sverige den grupp där flest andel är kristna. Den grupp som har andelen minst kristna är tredjelandsmedborgare. Man bör dock notera att det är marginella skillnader. Diagram 3. Hur ofta ser verksamheterna att EU-migranter, romer bosatta i Sverige och tredjelandsmedborgare blir frälsta Aldrig Sällan Ofta EU-migranter Romer bosatta i Sverige Tredjelandsmedborgare Som framgår av diagram 3 existerar inga betydande skillnader hur ofta verksamheterna ser att EU-migranter, romer bosatta i Sverige eller tredjelandsmedborgare blir frälsta. 3

33 . Avslutande och sammanfattande diskussion Syftet med den rikstäckande enkätundersökningen som presenteras i den här rapporten har varit att kartlägga hur Frälsningsarméns arbete ser ut runt om i landet med tre grupper av människor: EU-migranter, romer bosatta i Sverige samt tredjelandsmedborgare. Sammanlagt har 7 av verksamheter, dvs. kårer och institutioner besvarat enkäten, vilket motsvarar en svarsfrekvens på omkring 7,3 procent. Resultatet visar att man möter samtliga grupper på verksamheterna men i olika omfattning. En jämförelse mellan hur ofta verksamheterna träffar EU-migranter och romer bosatta i Sverige med hur ofta man träffade motsvarande grupper har genomförts mellan 3 och. Resultatet redovisas i diagram Diagram 33. Jämförelse över hur ofta man träffar EU-migranter/romer bosatta i Sverige år 3 och år på sina verksamheter (andel %) Aldrig Någon gång per år Någon gång i månaden Någon gång i veckan Varje dag Som framgår av diagram 33 har det ägt rum en markant ökning av hur ofta verksamheterna träffar EU-migranter/romer bosatta i Sverige mellan 3-. Andelen som aldrig träffar grupperna har minskat med 9 %. Likaså har andelen verksamheter som träffar grupperna någon gång per år ökat med 7 %, någon gång i månaden 9 % 3 I enkätundersökningen 3 kartlades romer vilket inbegrep romer bosatta i Sverige, EU-migranter samt romer som kommer från andra länder men som är bosatta i Sverige. För att kunna göra en jämförelse har varje svarsalternativ för frågan (hur ofta man träffar) i enkätundersökning för EU-migranter och romer bosatta i Sverige först slagits samman och därefter har en uträkning ägt rum med totala andelen (%) för varje svarsalternativ delat med %. 33

34 och någon gång i veckan %. Enbart andelen verksamheter som träffar grupperna varje dag har minskat, detta med 6 %. Troligtvis står EU-migranterna för ökningen och att andelen verksamheter som träffar grupperna varje dag har minskat kan troligen förklaras med att det idag finns fyra speciella verksamheter för EU-migranter samt att andra kyrkor och ideella organisationer som man samverkar också driver verksamheter speciellt för denna målgrupp. Resultatet från 3 visade dessutom att det inte fanns något särskilt arbete på Frälsningsarméns verksamheter för att möta romernas behov. Så är inte fallet idag, som vi sett, på flera av våra verksamheter. Resultat från visar att EU-migranter är den grupp som hälften av verksamheterna träffar oftast och majoriteten kommer först och främst från Rumänien men även Bulgarien. I undersökningen från 3 uppgavs att flertalet romer kom från Rumänien. Däremot uppgav inte enda av de 9 verksamheter som 3 svarade på enkäten att någon kom från Bulgarien. Ett annat resultat från den här senare enkäten från är att omkring 68 % av verksamheterna uppskattar att över hälften av EU-migranterna är romer. Verksamheterna träffar grupperna främst genom sina eventuella center och kaféverksamheter eller att de ansöker om ekonomiskt bistånd, matkassar osv. Tredjelandsmedborgare är också en grupp som flera verksamheter möter via gudstjänster och andra aktiviteter. För de verksamheter som har en egen speciell verksamhet för EU-migranter och för de 6 som samverkar med andra aktörer i en verksamhet för EU-migranter träffar man också denna grupp där. Vidare har sammanlagt 3 verksamheter uppgivit att de samverkar med andra aktörer kring EU-migranter. Samverkansparter är främst andra kyrkor men även ideella organisationer och myndigheter. Av samtliga samverkansprojekt är Frälsningsarmén ansvarig för stycken. Resultatet visar att på vilket sätt verksamheterna kan hjälpa EU-migranter och tredjelandsmedborgare skiljer sig inte åt. Oavsett grupp handlar det framför allt om mat/kaffe, matkassar, samhällsinformation/rådgivning och olika stödinsatser, kläder, ekonomisk hjälp samt kläder. En del av dessa hjälpinstanser, t.ex. ekonomisk hjälp och mat, och som idag ges på flera verksamheter stämmer överens med det behov grupperna själva säger sa ha. Även romer bosatta i Sverige har behov av stöd och hjälp, tydligast är behovet ekonomisk hjälp. Två av EU-migranternas och tredjelandsmedborgarnas främsta behov, dvs. tillgång boende/sovplatser och att hitta ett arbete, finns det däremot en brist av på många av verksamheterna. Resultatet visar att flera verksamheter ser många behov som de skulle vilja göra något åt men som de inte har möjlighet att stödja EU-migranter, romer bosatta i Sverige och tredjelandsmedborgare med idag. På enstaka verksamheter förfaller det även finnas ett visst motstånd mot att stödja och hjälp dessa grupper. När det gäller behov som man skulle vilja göra något åt finns det vissa skillnader beroende på grupp. Tre behov som framkommer hos flera verksamheter och som berör samtliga grupper är studier/svenskundervisning, att erbjuda gemenskap/socialt nätverk samt att hitta arbete. Resultatet visar också att flera verksamheter anser att Frälsningsarmén skulle kunna underlätta situationen för grupperna genom t.ex. att ha informationsmaterial om det svenska samhället, rättigheter m.m. på olika språk, efterfrågar mer intern och extern samverkan både på nationell nivå (för att t.ex. få mer kunskap om grupperna) och med 3

35 EU-migranternas hemländer, för att ge stöd och hjälp på plats samt mer arbete gentemot fördomar och rasism mot romer. Även om det är marginella skillnader visar resultatet att verksamheterna uppskattar att inte någon större andel av grupperna är kristna. De som uppskattas ha flest kristna är romer bosatta i Sverige följt av EU-migranter och därefter tredjelandsmedborgare. Inte heller är det några betydande skillnader hur ofta verksamheterna ser att någon i grupperna blir frälsta. Detta händer generellt ytterst sällan. 3

36 6. Rekommendationer Utifrån resultaten har ett antal rekommendationer utkristalliserats. Dessa återfinns såväl på nationell som på internationell nivå. Dessutom är flera av rekommendationerna på nationell nivå relaterade till Frälsningsarméns vision Jesus till alla. 6. Nationell nivå Att varje lokal verksamhet inom Frälsningsarmén, i enlighet med vision, söker Andens strategiska ledning ifråga om att öka sin närvaro bland de människor som är marginaliserade och sårbara i vårt samhälle, däribland de målgrupper som den här rapporten behandlar. Att Frälsningsarmén i större utsträckning låter Gud leda oss i att utveckla våra sociala/evangeliska (diakonala) verksamheter. Att ytterligare träna Frälsningsarméns soldater och medlemmar att återspegla Jesus i vårt närsamhälle, inte minst gentemot de målgrupper som den här rapporten behandlar. Att Frälsningsarmén utvecklar det lokalt internationella engagemanget för en rättvis och försonad värld, från individnivå till samverkan och från Sverige till andra länder. Att Frälsningsarmén i större utstäckning bemöter våra medmänniskor utan åtskillnad och får dem att känna sig välkomna och delaktiga i vår gemenskap. Att varje lokal verksamhet inom Frälsningsarmén genomför en omvärldsanalys om läget i närsamhället och de människor som lever i utsatthet. Att Frälsningsarméns nationella Roma Taskforcegrupp med hjälp av Programkontorets metodstödjare tar fram lämpligt arbetsmaterial för att sedan kunna göra en adekvat omvärldsanalys av de målgrupper som den här rapporten behandlar och därefter upprättar en handlingsplan om hur vision kan förverkligas också i förhållande till dem. Att Frälsningsarméns nationella Roma Taskforcegrupp utformar en handlingsplan utifrån de slutsatser som återfinns i den här rapporten och som kan dras lokalt i förhållande på vilket sätt Frälsningsarméns verksamheter kan hjälpa målgrupperna. Att Frälsningsarmén kartlägger vilken kompetens som finns bland våra anställda kring: ) Migrationsprocessen i Sverige, vilka grupper (migranter och etniska minoriteter) vi möter på våra verksamheter och vilka rättigheter de har i Sverige. Det kan t.ex. möjliggöras genom en nationell enkätundersökning för att därefter förbereda ett stödmaterial vilket kan ske genom webutbildning, infobank på den interna hemsidan m.m. Utifrån kartläggning bör Frälsningsarmén därefter skapa en övergripande strategi och riktlinjer för arbetet med utsatta migranter i Sverige samt starta ett stödteam/funktion för alla verksamheter som kan stödja dem i det här arbetet. 36

37 ) Utsatta minoriteter i Sverige med fokus på romer och därefter tydliggöra att det finns romer som kan ha olika status i Sverige, dvs. att man kan vara medborgare, migrant, asylsökande osv. Att samtliga verksamheter inom Frälsningsarmén har Informationsmaterial på olika språk om det svenska samhället, rättigheter m.m. Att Frälsningsarmén arbetar fram en kortare och enkel broschyr på olika språk om alla verksamheter, både de som drivs av Frälsningsarmén, andra kyrkor och ideella aktörer, om t.ex. sovplatser, dusch- och tvättmöjligheter mat m.m. Denna broschyr skall tilldels allmänheten som i sin tur ger den till de utsatta/behövande migranter i Sverige. Detta skulle kunna genomföras i de tre storstadsregionerna Stockholm, Göteborg och Malmö. Att Frälsningsarmén själva eller i samverkan med andra aktörer startar medborgarkontor för EU-migranter centralt placerade i de tre storstadsregionerna Stockholm, Göteborg och Malmö. Dit skulle målgruppen vända sig för att få information om alla verksamheter, både de som drivs av Frälsningsarmén, andra kyrkor och ideella aktörer, om t.ex. sovplatser, dusch- och tvättmöjligheter mat m.m. Även annan information om det svenska samhället, lagar, regler etc. skall finnas tillgänglig på medborgarkontoren. Att Frälsningsarmén öppnar upp sina kårer för tillfälliga sovplatser. Att Frälsningsarmén erbjuder andra typer av insatser för romer bosatta i Sverige istället för att bidra med ekonomisk hjälp. 6. Internationell nivå Att Frälsningsarmén upprättar en förenklad och mer effektiv kommunikation mellan de europeiska länderna för att underlätta bilateral samverkan och att denna förankras hos TC/CS och på europeisk nivå. Att Frälsningsarmén tar fram en fungerande europeisk strategi för bilateral samverkan mellan sändar- och mottagarländer, där sådan utifrån behovet är önskvärd, t.ex. den starkt uttalade önskan från Sverige att stödja och arbeta för fler lokala insatser i Rumänien och Bulgarien m.fl. Inte minst den romska befolkningen. Den europeiska strategin skall vila på en noggrann analys om hur situationen ser ut i de olika länderna. Att Frälsningsarmén genomför en kartläggning av de olika europeiska länderna och deras bästa praxis, dvs. hur man på bästa sätt möter de mest utsatta EU-migranterna. Att ENSS utarbetar en gemensam uttalas strategi om hur man ser på EU-migranternas situation och hur Frälsningsarmén bör hitta ett lämpligt och hjälpsamt förhållningssätt till deras behov. 37

38 Att en tydligare samverkan med frälsningsofficeren för EU-affairs i Bryssel påbörjas för att kunna föra Frälsningsarméns talan i syfte att påverka EU-migranternas situation i Europa. Att Frälsningsarmén själva eller i samverkan med andra aktörer startar medborgarkontor för EU-migranter i flera av Europas huvudstäder. Dit skulle målgruppen vända sig för att få information om alla verksamheter, både de som drivs av Frälsningsarmén, andra kyrkor och ideella aktörer, om t.ex. sovplatser, dusch- och tvättmöjligheter mat m.m. Även annan information om det svenska samhället, lagar, regler etc. skall finnas tillgänglig på medborgarkontoren. 38

39 Bilaga. English Summary Report of Survey EU citizens et al Sweden 39

40 The Salvation Army Stockholm -9-

41 Summary Introduction In the beginning of 3 the Salvation Army at European level started to look at what the Salvation Army could do to facilitate the situation of the Roma people. The Salvation Army's various territories in Europe were commissioned to start national Roma Task Force groups. In February 3 the Salvation Army in Sweden established a Roma Task Force group that would look at the situation of Roma in Sweden. In the Roma Task Force group there have also been members who are themselves Roma (both people born in Sweden and those born in Romania). Since the Roma Task Force group started, we found out that we also need to work with the Salvation Army in other countries in Europe, in order to help EU citizens constantly moving between European countries. Facts: Roma in the EU There are approximately - million Roma in the EU. Most live in Romania (about.8 million, more than 8 percent of the population), Bulgaria (about 7,, more than percent of the population), Hungary (about 7,, more than 7 percent of the population), Slovakia (about,, more than 9 percent of the population), and France (about,, more than.6 percent of the population). 9 percent of the EU's Roma live in poverty. percent have no health insurance. Only percent of Roma students continue their studies after primary school. One in three Roma have a paid job. One of three Roma in the age group 3- has health problems. Source: Report of the FRA, the EU Human Rights Agency, on Roma living conditions in eleven EU countries. Purpose The purpose was to develop a national action plan on how the Salvation Army must improve the situation of Roma in Sweden. The questions to answer in the action plan were: How can the Salvation Army meet Roma needs? How can the Salvation Army work together with the Roma? How can the Salvation Army affect the situation of the Roma?