internbudget för fritidsnämnden Antagen av fritidsnämnden , 67/2013
|
|
- Lovisa Eriksson
- för 9 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 internbudget för fritidsnämnden Antagen av fritidsnämnden , 67/
2 1. Ordförandes inledning Växjö har utsetts till Sveriges främsta idrottskommun 2013! Det är givetvis oerhört glädjande och samtidigt sporrar det till att jobba ännu hårdare för att fortsätta att utveckla Växjö till en idrottsstad/kommun bortom Arenastaden, där alla barn och ungdomar har tillgång till en meningsfull fritid vare sig det sker i förening eller enskilt. För 2014 har fritidsnämnden som flera andra nämnder fått en minskad rambudget. Under tidigare år har man tagit besparingar i huvudsak på administration och egen personal, men om vi ska kunna upprätthålla och utveckla den professionalitet som idag finns i förvaltningen måste vi nu även spara på bidragssidan. Besparingen görs dock på aktivitetsstödet och inte på investeringsstödet, då vi i våra samtal med föreningsföreträdare allt oftare fått höra att föreningarnas lokalsituation ofta är det mest kritiska. I början på 2014 kommer beslut om nytt bidragssystem att fattas där såväl utredningar som workshops med fritidsnämndens ledamöter legat som grund och där målsättningen är ett system som gör det enklare för föreningar att både söka och förstå de olika bidragen som finns och som också ger oss möjlighet att prioritera och premiera föreningar som jobbar aktivt med mångfaldsfrågor. I Braås kommer den nya idrottshallen med den av samhällsföreningen initierade och privat finansierade hoppgropen att färdigställas. I Lammhult har vi förlängt avtalet med Abstracta på den nuvarande idrottshallen med minst två år så att vi har hyfsat gott om tid för att planera en ny hall med både innehåll, finansiering och placering. På Arenastaden är verksamheten i de nya arenorna i full gång och under de kommande åren är det viktigt att vi tillvaratar idrottens och föreningarnas intresse i den vidare utvecklingen av området. Efter en utredning om framtiden för Växjö simhall som tydligt visade att det blir betydligt billigare att bygga nytt än att renovera/bygga om den gamla så har vi satt igång ett långsiktigt arbete där förvaltningen tillsammans med berörda intressenter ska ta fram projektplan och titta på såväl innehåll som placering. Ulf Hedin Ordförande fritidsnämnden
3 2. Omvärldsanalys Fyra metatrender för framtidens idrott Genom ett omvärldsarbete av Riksidrottsförbundet har utgångspunkter för fyra metatrender tagits fram. Genom vidare insatser hämtar trenderna även stöd i aktuell idrottsforskning från Norden, främst från Sverige och Danmark (Framtidens idrottsförening slutrapport). Demografi Sveriges befolkning blir allt äldre medan ungdomarna minskar i antal. Växjös siffror ser något annorlunda ut än rikets, trots det är närmare hälften av kommunens invånare pensionärer om några år (Kommunprognos för Växjö 2013). Detta ställer krav på satsningar på ungdomars aktiviteter och engagemang det krävs en ökad delaktighet bland ungdomarna. Det handlar om att känna tillhörighet, att kunna identifiera sig med sitt idrottande på sin egen nivå. När städer växer riskerar det att få konsekvenser för tillgängligheten till anläggningar och idrottsmiljöer. Detta är något vi måste ha med oss i samhällsplaneringen för att värna om vikten av närheten till aktiviter för ungdomar. Idag har knappt 20 procent av Sveriges befolkning utländsk bakgrund (SCB 2010), detta är något vi ska ta tillvara för att hänga med i samtiden. Det innebär en enorm potential för ett rikt, levande föreningsliv med många nya aktiva, ledare, verksamheter och föreningar. Satsningar på mångfald, jämlikhet och jämställdhet bör därför ges ett stort utrymme även i framtiden. Individualisering i kollektivet Människans behov av självförverkligande ökar och samtidigt växer också medborgarens krav på föreningar, företag och myndigheter. Självförverkligandet är drivkraften i skapandet av det personliga varumärket där personlig stil och smak betyder mycket. Behovet av självförverkligande inkluderar även ambitionen att må bättre än bra. Att må bättre än bra innebär för många att träna med hög kvalité flera gånger i veckan och att äta nyttigt. Hälsotrenden är fortsatt stark och i takt med denna utveckling ökar motionsutbudet. Den ökande individualismen tycks ha nått särskilt långt i Sverige vilket kan innebära att det ideella engagemanget i större utsträckning kanaliseras i andra former än de som erbjuds i de traditionella folkrörelserna. Vår utmaning blir här att utforma ett stöd till både nya och gamla organisationsformer, utan att innovationskraft och mångfald begränsas. Kommersialisering Gränserna mellan offentlig, privat och ideell sektor suddas sakta ut och vi kan vänta oss att den ideella sektorn på sikt utvecklas till en egen konkurrensutsatt bransch. Under bland annat påverkan från EU har på senare tid den klara gränsdragningen mellan ideell verksamhet och privat näringsverksamhet börjat luckras upp. Utvecklingen innebär nya spelregler och ställer utmanande krav på föreningarna. Att gränserna suddas ut kan leda till en ökad kommersialisering och professionalisering som i slutändan ökar kostnaderna för föreningen vilket i sin tur kan innebära högre avgifter för deltagarna. Det är inte enbart inom elitidrotten som denna förändring sker utan trenden är faktiskt än tydligare inom breddidrotten. Där har vi sett en närmast explosionsartad utveckling av antalet sportaktiviteter arrangerade av kommersiella aktörer under de senaste åren. Det är framförallt ungdomar och yngre kvinnor som söker sig till de senare alternativen, ofta för att komma ifrån tävlingsmomenten som de flesta föreningsidrotter innebär.
4 Syns du inte finns du inte Behovet av tillgänglighet och att kommunicera snabbt och enkelt ökar hela tiden. Detta ställer större och större kunskapskrav på föreningar och andra aktörer som tillhandahåller olika former av aktiviteter. Eftersom utbudet av olika typer av aktiviteter och aktörer ökar så ökar också behovet av att profilera sig för att kunna påverka människors beslut. Attraktiv kommun Växjö ska planeras för invånare 2030 (ÖP 2012). Detta innebär en utmaning på flera olika sätt. För att locka nya invånare krävs att vi med gemensamma krafter fortsätter skapa en attraktiv kommun. Tidigare flyttade människor dit jobben fanns men idag flyttar vi hellre till en attraktiv kommun. I dagens mångfaldssamhälle krävs ett varierat utbud för att tillfredsställa så många som möjligt. Idag är trenden sådan att det ställs stora krav på att när som helst och var som helst kunna utöva fritidsaktiviteter och sociala aktiviteter. Intresset för ett individualiserat idrottande ökar alltmer och detta är något som måste tillgodoses. Dessutom finns allt fler intresseinriktningar i dagens varierade samhälle som måste tillfredställas och jämkas, vilket ställer stora krav på det offentliga rummet. Intresset för spontanidrott är på uppgång igen bland barn och ungdomar, framförallt växer intresset för exempelvis skateboard, inlines och cykel men också för mer våghalsiga utmaningar som exempelvis parkour. Även friluftslivet har kommit att bli allt mer betydelsefullt för kommuner som vill locka till sig såväl nya invånare som turister. En boendemiljö med närliggande gröna rekreationsmöjligheter är viktigt för personer med högt arbetstempo. Fritidsutbudet Under de senaste åren har Växjö kommun gjort stora satsningar på arenor av olika slag, som hjälper till att locka både besökare och aktiva till Växjö. Satsningarna har gett goda resultat i olika mätningar. Växjö kommun utsågs till Årets främsta idrottskommun 2013 av tidningen Sport & Affärer. Växjö fick ett av tre hedersomnämnande i rankingen av Årets gymnastikkommun 2013 och hamnade på en åttonde plats i SVT Sports ranking av Sveriges främsta idrottsstad. Nästa steg på Arenastaden blir att utnyttja områdets fulla potential till bland annat olika event och gemensamma satsningar. Detta ska möjliggöras genom framtagande av en kommungemensam eventstrategi samt genom processledning och samordning av eventutveckling och marknadsföring av Arenastaden, bland annat kopplat till Växjö & Co. Det är långt ifrån alla idrottsutövare har tillgång till de nya arenorna och det är därför viktigt att vi även prioriterar andra typer av anläggningar och ytor. En boendemiljö med närhet till områden för fysisk aktivitet stimulerar till att fler motionerar/tränar. Trots satsningar på Arenastaden har kostnaderna för idrotts- och fritidsanläggningar minskat vilket är anmärkningsvärt med tanke på befolkningsutvecklingen i staden. Kommunens kostnader är betydligt lägre än riket i stort och även gentemot våra jämförelsestäder och andra större kommuner såsom Umeå, Helsingborg och Örebro. Det kan konstateras att kommunens verksamhetsytor varken har utvecklats eller utökats i takt med att befolkningen i kommunen ökat. För att ge goda möjligheter för idrottsutövning för alla krävs tillfredsställande verksamhetsytor, miljöer, bidrag och andra resurser. Växjö ska, med sin närhet till natur- och sjöområden profilera sig som en framtida attraktiv friluftskommun. Nämndens inriktning är att arbeta vidare för att utveckla friluftslivet i Växjö
5 kommun med Fylleryd som pilotområde. Höga ambitioner finns men friluftslivet måste få en högre prioritet och mer resurser till att utveckla de gröna miljöerna. Föreningsstöd Under 2012 delades drygt 1,8 miljarder kronor ut i statligt stöd till idrotten, stödet är till största delen riktat till barn- och ungdomsidrotten. Det statliga stödet kan ses som en hjälp till självhjälp, där offentliga medel har som mål att stärka idrottsrörelsens förutsättningar att vara och förbli en omfattande, mångfacetterad och självständig massrörelse i en ideell samhällssektor. Stödet ska också bidra till allas lika förutsättningar att få vara med och delta utifrån sina egna förutsättningar, likvärdiga villkor för pojkar och flickor, integration av eftersatta grupper samt ett värnande av god etik och sunda ideal. Vi ser idag en utveckling där många föreningar brottas med en tuff ekonomi. Det är även så att allt fler bedriver sin motion utanför den föreningsorganiserade idrotten. Ungdomar söker nya, flexibla och mer öppna organisationsformer. Vissa aktiviteter och speciellt de som ibland kallas nya sporter bygger oftast på löst sammansatta grupper snarare än på den organiserade föreningsformen. Kommunens ansvar är lika stort för de ungdomar som idag står utanför föreningslivet som för dem som redan finns med. En intressant frågeställning inför framtiden är därmed hur det sammantagna samhällsstödet ska utformas för att ge bästa effekt och göra maximal nytta för föreningslivet på olika nivåer. Den pågående bidragsöversynen inom fritidsnämnden beräknas vara klar i december 2013 och de nya bidragsreglerna beräknas träda i kraft 1 juli Elitidrottssatsningar Satsningen på utveckling av lokal och regional ungdoms- och talangidrott, nationell talangoch elitidrott samt utveckling av idrottare på internationell världselitnivå fortsätter genom vidareutveckling av High Performance Center (HPC) och samarbete med Sveriges olympiska kommitté (SOK). HPC är en gemensam satsning av Linnéuniversitetet, Landstinget Kronoberg och Växjö kommun tillsammans med idrottsliga intressenter som SOK, Svenska friidrottsförbundet samt de föreningar som finns på Arenastaden. Samverkan med Linnéuniversitetet Under hösten 2013 tecknas ett nytt avtal med Linnéuniversitetet i syfte att ytterligare sätta fokus på framtiden och hur Växjöborna ser på fritid och kultur i vid mening. LUPP-rapport LUPP-enkäten genomfördes under 2012 i syfte att följa upp resultatet från 2009 och även ligga till grund för Växjö kommuns budget. Resultatet på kommunnivå visar inte några stora förändringar. Tre av fyra ungdomar anser att fritidsutbudet i Växjö är tillfredsställande, vilket är något bättre än riksgenomsnittet. Åtta av tio ungdomar uppger att de är medlem i någon förening och runt 60 % uppger att de tränar så att de blir andfådda eller svettas flera gånger i veckan. Utifrån bostadsområden, kön och etnicitet framkommer dock skillnader och förändringar som kräver närmare analys och vidtagande av åtgärder. Ett antal åtgärder finns med budget Folkhälsa Kronobergsregionen är en av Europas mest hälsosamma regioner, trots detta visar en enkätundersökning genomförd av Landstinget Kronoberg (2010) att barn och ungdomars fysiska aktivitet har minskat. Trenden visar att barnen tillbringar allt mer tid inomhus där stillasittande aktiviteter oftast är i fokus. För att peka ut riktningen för folkhälsoarbetet i
6 kommunen har Växjö kommun antagit en länsgemensam folkhälsopolicy för Kronobergs län. Folkhälsopolicyn ligger till grund för länsgemensamma och lokala handlingsplaner. Prioriterade målområden är Barn och ungas uppväxtvillkor och Alkohol, narkotika, doping, tobak och spel. Dessa prioriteringar ska genomsyra fritidsnämndens verksamhet. Eftersom fysisk inaktivitet kan ge negativa hälsoeffekter senare i livet är det viktigt att grundlägga goda vanor tidigt. En bra boendemiljö med närhet till spännande områden som lockar barnen att leka och röra på sig ökar förutsättningarna för mer fysiskt aktiva barn. Alkoholfria miljöer och aktiviteter ska också finnas för personer i alla åldrar.
7 3. Växjö kommuns utgångspunkter Växjö ska vara en välkomnande kommun som ger möjlighet för människor att förverkliga sina livsdrömmar, såväl unga, vuxna, pensionärer, nya svenskar som studenter från när och fjärran. Växjö ska vara en kommun där medborgare trivs och känner stolthet. En tillväxtregion med ett snabbt växande universitet och en stark entreprenörsanda som genomsyrar utbildningsväsendet och arbetsmarknaden skapar förutsättningar för detta. Växjö ska vara en kommun med en långsiktigt hållbar utveckling som söker medborgarnas engagemang för att bygga det goda samhället. Kommunens verksamhet ska präglas av effektivitet, servicekänsla och mångfald. Växjö kommun är internationellt erkänd för sitt framgångsrika och innovativa miljöarbete. Varumärket Europas grönaste stad, skapar förväntningar i och utanför Växjö, detta ställer krav på att tydliga miljöhänsyn tas i politiska beslut och att Växjö är snabbare i omställningen till ett hållbart samhälle än andra städer. Hållbar utveckling är ett övergripande och långsiktigt mål för Växjö kommun. Med hållbar utveckling menar vi en samhällsutveckling som tillgodoser dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina behov. Hållbar utveckling ska genomsyra alla mål och alla verksamheter i kommunen. Alla politiska beslut ska utformas på ett sätt som beaktar de ekonomiska, sociala och miljömässiga konsekvenserna i ett långsiktigt perspektiv. Alla fullmäktiges verksamhetsmål för god ekonomisk och ekologisk hållbar utveckling är mål för att Växjö kommun ska ha en hållbar utveckling socialt, ekonomiskt och ekologiskt. 3.1 Verksamhetsidé All verksamhet som drivs inom fritidsnämndens ansvarsområde ska ha grund i de nio områden som ingår i nämndens fritidspolitiska mål. 1. Stöd till fritidsverksamhet: Föreningslivet i kommunen stimuleras genom olika stödformer till verksamheter som ger kommuninvånarna ökade förutsättningar för en högre livskvalitet. 2. Anläggningar: Växjös profil som idrottskommun förstärks genom byggande av ett brett utbud av olika typer av motions- och idrottsanläggningar för elit- och breddidrott och med god geografisk spridning. Lokaler och anläggningar drivs och utnyttjas på ett sådant sätt att föreningar känner delaktighet och ansvar. 3. Barn- och ungdomsidrott: Växjö kommun eftersträvar att vidareutveckla barns och ungdomars förmåga att ta ansvar, att fungera i grupp, respektera varandra och lära sig samhällets demokratiska grundregler. Kommunen är lyhörd för nya former av kultur- och fritidsverksamhet utifrån ungdomars egna intressen och önskemål.
8 4. Fritid för funktionshindrade: Personer med psykiska och fysiska funktionshinder ges möjlighet att på samma villkor som icke funktionshindrade delta i idrotts- och fritidsaktiviteter både som aktiva och som åskådare. 5. Elitidrott: Ett varierat och högklassigt utbud av elitidrott ökar Växjö kommuns attraktionskraft för företagsetableringar och befolkningsinflyttning. Växjös position som regionens centrum inom elitidrott bibehålls och stärks. 6. Jämställdhet och integration: Båda könen ges samma möjligheter till idrotts- och fritidsutövande. Genom utökad samverkan integreras olika kulturer i föreningslivet. 7. Alkohol, doping och droger: Föreningslivet i Växjö kommun har nolltolerans mot alkohol, doping och droger. 8. Folkhälsa: Medborgarna i Växjö kommun uttalar att möjligheterna till rekreation och hälsofrämjande aktiviteter är väl tillgodosedda. 9. Bemötande: Personer som är i kontakt med förvaltningens personal upplever att de känner sig välkomna och att de får god service.
9 4. Nämndens uppdrag Fritidsnämnden utgör den politiska ledningen för kultur- och fritidsförvaltningens fritidsfrågor. Nämnden får sitt uppdrag från kommunfullmäktige som är kommunens direktvalda politiska organ. Kommunala styrdokument Förutom kommunfullmäktiges budget med verksamhetsplan och nämndens internbudget ska verksamheten förhålla sig till de planer, policydokument och riktlinjer som finns fastställda i kommunen. För nämndens verksamhetsområde kan särskilt nämnas Fritidspolitiska mål, Mångfaldsplan och Stöd till fritidsverksamhet. Fritidsnämndens uppgifter och ansvar Fritidsnämnden ska se till att verksamheten bedrivs i enlighet med de mål och riktlinjer som fullmäktige har bestämt samt bestämmelserna i reglementet Arbetsformer för styrelser och nämnder i Växjö kommun. Regelmässigt ska fritidsnämnden till fullmäktige rapportera hur verksamheten utvecklas och den ekonomiska ställningen. Nämnden består av 9 ledamöter och 9 ersättare med en mandatperiod på fyra år. Nämnden sammanträder i regel en gång i månaden. Fritidsnämnden har inte något arbetsutskott. Fritidsnämnden är Växjö kommuns organ för fritidsfrågor exklusive fritidsgårdsverksamhet. Fritidsnämnden ansvarar för idrotts- och friluftsanläggningar, badplatser, spår och leder. Fritidsnämnden ansvarar för bokning och uthyrning av utomhus- och inomhusanläggningar samt Växjöskolornas gymnastiksalar under kvällstid och helger. Fritidsnämnden ansvarar för konsultativt och ekonomiskt stöd till föreningar inom nämndens ansvarsområde. Fritidsnämnden ansvarar för information om sin verksamhet till allmänheten samt information om evenemang och andra händelser inom ansvarsområdet. Fritidsnämnden ansvarar för registrering och tillståndsgivning enligt lotterilagen. Fritidsnämnden är anställningsmyndighet för personalen inom nämndens verksamhetsområde. Dock är kulturnämnden anställningsmyndighet för central administration inom fritidsnämndens ansvarsområde. Fritidsnämndens förvaltningsorgan är kultur- och fritidsförvaltningen.
10 Verksamhetsbeskrivning Administrationen svarar för förvaltningens övergripande arbete med nämnds-, personal-, ekonomi-, strategi/- utvecklings- och info/marknadsfrågor samt boknings- och bidragsfrågor att målsättningen med mål- och ekonomistyrning uppnås att gränsöverskridande ge bästa möjliga service till förvaltningens olika verksamheter handläggning av ärenden gällande tillstånd till eller registrering av lotterier enligt lotterilagen Sport och idrott svarar för drift och skötsel av kommunala idrotts- och fritidsanläggningar och samarbetar med föreningslivet, tekniska förvaltningen och andra aktörer. Verksamheten inrymmer: Fritidsnämndens del av Arenastadsprojektet Värendsvallen/Tipshallen Övriga idrottsplatser/fotbollsplaner Skatepark Frilufts- och fritidsanläggningar Araby Park Arena Idrottshallar Bowlinghall Simhall Friluftsbad Stöd till fritidsverksamhet omfattar nedanstående stödformer och ska i första hand gynna verksamhet som vänder sig till barn och ungdomar i åldern 5-20 år: Verksamhetsbidrag Lokalkostnadsbidrag Investeringsbidrag Ledarutbildningsbidrag Särskilda insatser/projekt Driftbidrag Direktservice: stödformen kan sökas för o insatser för funktionshindrade o främjande av integration, riktade mot ledarrekrytering o insatser mot alkohol, droger och doping o projekt för folkhälsan, riktat till samverkan mellan föreningar o öppen verksamhet på lov och vissa helger o insatser inom visst geografiskt område eller för viss målgrupp o projekt för att prova nya verksamheter o miljöfrämjande åtgärder
11 5. Mål och strategier Målområde Övergripande mål Arbete & Företag 1. Växjö kommun ska aktivt medverka och stimulera till regionens utveckling och expansion, ha ett bra företagsklimat, ett hållbart näringsliv och hög sysselsättning. 2. Växjö ska vidareutvecklas som ett starkt och attraktivt regioncentrum. Växjö som regioncentra ska ta ansvar och arbeta för ökad samverkan i regionen. Verksamhetsmål för god ekonomisk hushållning Antalet företag ska öka (netto) Sysselsättningen ska öka Andelen etablerade på arbetsmarknaden med 4 års vistelsetid i Sverige ska öka Tillväxten ska öka (BRP) Verksamhetsmål Strategier 1.1 Medverka till att utveckla en innovativ företagsmiljö vid Arenastaden med koppling till High Performance Centre. 1.2 Fritidsnämnden verkar för ett varierat och högklassigt utbud av elitidrott. 2.1 Växjös position som regionens centrum inom elitidrott bibehålls och stärks Skapa forum för samverkan med aktörerna i Arenastaden, bl.a. föreningar och HPC Skapa forum för samverkan med aktörerna i Arenastaden, bl.a. föreningar HPC och Växjö & Co. Samverkan Tidplan Nyckeltal/mätvariabel Uppföljning/utvärdering
12 Målområde Övergripande mål Barn och utbildning 1. Växjö ska stärka sin roll som utbildnings- och kunskapscentrum och arbeta för att nå en ledande nationell position med internationell utblick. I förskolan och skolan ska barn känna sig trygga och erbjudas en god studiemiljö. 2. I Växjö kommun ska barn och ungdomar ha goda levnadsvillkor. De ska ha rätt till en trygg uppväxt och personlig utveckling. Verksamhetsmål för god ekonomisk hushållning Andelen elever som går ut grundskolan med behörighet till gymnasiet ska öka Elever i årskurs 6 ska uppnå goda resultat Gymnasieelever boende i kommunen, ska uppnå goda resultat (andel som fullföljer gymnasieskolan inom 4 år) SFI studieresultat, andel som blir godkända ska öka Verksamhetsmål Strategier 2. Fritidsnämnden ska skapa förutsättningar för barns och ungdomars möjligheter till fysisk aktivitet 2.1. Samverkan mellan fritidsnämnden, skola och föreningsliv utvecklas 2.2. Förutsättningar för att starta lovverksamhet utreds 2.3. Förutsättningar för att starta idrottsskola utreds Samverkan Skol- och barnomsorgsförvaltningen och föreningslivet Tidplan 2014 Nyckeltal/mätvariabel Uppföljning/utvärdering 2.2 Utredningsrapport 2.3 Utredningsrapport Delårs- och årsrapport
13 Målområde Övergripande mål Bygga och bo 1. Växjö kommun eftersträvar ett hållbart samhällsbyggande kombinerat med en god estetisk utformning. Att Växjö är Europas grönaste stad ska genomsyra kommunens samhällsbyggnad och utveckling. 2. Det ska finnas god tillgång till villatomter i staden och i de mindre orterna som motsvarar den efterfrågan som finns för att förstärka flyttkedjorna. Det ska finnas en strategisk samordning och planberedskap som möter en årlig befolkningstillväxt på personer. Verksamhetsmål för god ekonomisk hushållning Växjö ska fortsätta att ligga i topp i Sverige när det gäller nybyggnation/invånare. Till och med 2018 ska minst nya bostäder byggas i Växjö kommun Antalet invånare ska öka. Befolkningen utanför Växjö stad ska öka Andelen medborgare som upplever att kommunen är en attraktiv plats att leva och bo på ska vara högre än jämförbara städer År 2015 ska 25 % av de kommunala bolagens nyproduktion vara träbaserad. År 2020 ska 50 % av de kommunala bolagens nyproduktion vara träbaserad Verksamhetsmål Strategier 1. Närmiljön utformas så att spontanidrott stimuleras och närhet till anläggningar, rekreations- och friluftsområden möjliggörs vid planering av bostadsområden 1.1. Implementering av utvecklingsplan för spontanidrottsplatser 1.2. Skapa en checklista för säkerställande av närhet till fritidsoch friluftsmiljöer vid bostadsbyggande Samverkan Fastighetsbolagen, tekniska förvaltningen, kommunledningsförvaltningen och föreningslivet Tidplan 2014 Nyckeltal/mätvariabel Uppföljning/utvärdering 1.1 Uppföljning av utvecklingsplan 1.2 Checklista för detaljplanssamråd Delårs- och årsboksrapport
14 Målområde Övergripande mål Demokrati och mångfald 1. Växjö kommun ska vara en förebild när det gäller mångfald och antidiskriminering. 2. I Växjö kommun ska människors olikheter, kompetens och kraft tas tillvara. God och rättssäker service och ett gott bemötande ska ges till alla oavsett kön, etnicitet, funktionsnedsättning eller sexuell läggning. 3. Växjö kommuns kommunikation till medborgarna ska vara tydlig och tillgänglig. Insyn, öppenhet och delaktighet ska prägla den kommunala verksamheten. Verksamhetsmål för god ekonomisk hushållning Andelen medborgarna som upplever att de får god service och ett gott bemötande ska vara fortsatt hög Växjö kommuns tillgänglighet per telefon och e-post ska öka Andelen medborgare som är nöjda med den insyn och det inflytande de har över kommunala beslut och verksamheter ska öka Lönegapet mellan män och kvinnor ska minska (kommunen geografiskt område) Verksamhetsmål 1. Starta ett större metodutvecklingsprojekt inom mångfaldsområdet 2. God fysisk och social tillgänglighet med bra bemötande i alla verksamheter Strategier 1.1. En förstudie genomförs tillsammans med lämpliga projektpartners 1.2. Handlingsplan för mångfald och tillgänglighetsplan genomförs. Barn- och ungdomsfrågorna prioriteras i mångfaldsprogrammet 1.3. Vidareutbildning i bemötande för förvaltningens personal 2. Medborgar- och brukarundersökningar genomförs Samverkan Kommunledningsförvaltningen, förvaltningen för arbete och välfärd, fastighetsbolagen, föreningslivet, SISU Idrottsutbildarna, Linnéuniversitetet och Smålandsidrotten Tidplan 2014 Nyckeltal/mätvariabel Uppföljning/utvärdering 1.1. Förstudie 1.2. Handlingsplan 2. Mätbar förbättring i brukar- och medborgarundersökningar Delårs- och årsrapport
15 Målområde Övergripande mål Miljö, energi och trafik 1. Växjö ska vara en internationellt ledande och framstående miljökommun. Alla delar av Växjö kommuns verksamhet ska drivas och utvecklas med stor hänsyn till de förutsättningar som miljön och de lokala och globala naturresurserna ger. Verksamhetsmål för miljö, energi och trafik 2. Växjö kommun ska göra det enkelt och attraktivt för invånare, företag och besökare att leva och verka med liten miljöpåverkan. 3. Växjö kommun ska ha rent vatten, frisk luft, värdefull natur och vara fossilbränslefritt. Utfall 2012 Mål 2014 Mål 2015 Andel närproducerade och/eller ekologiska livsmedelsinköp i 37 % 45 % 50 % kommunkoncernen ska öka (%) Andel enskilda avlopp med fullgod reningskapacitet ska öka (% ) 45 % 50 % 55 % Fossila koldioxidutsläpp per invånare ska minska (% jämfört med -41 % (2011) -49 % -55 % 1993) Elförbrukningen per invånare ska minska (% jämfört med 1993) -17 % (2011) -20 % -20 % Antal cykelpassager per mätpunkt ska öka (% jämfört med 2004) -4 % 12 % 20 % Antal enkelresor med buss i stadstrafiken per stadsinvånare ska öka (% jämfört med 2002) Antal enkelresor med buss i landsbygdstrafiken per länsinvånare ska öka (% med 2002) Total mängd tillförd energi per invånare ska minska (% jämfört med 2008) -5 % 10 % 20 % -17 % 0 12 % - 3 % (2011) -12 % -15 % Fossila koldioxidutsläpp från kommunkoncernens transporter och 4 % -27 % -30 % service ska minska (% jämfört med 1999) Energianvändning per kvadrat-meter i Växjö kommunföretag AB:s -20 % -23 % -25 % fastigheter ska minska (% jämfört med 2003/2004) Andelen hushållsavfall som materialåtervinns ska öka. (%) ¹ 25 % 57 % ¹ Eftersom ingen statistik för det avfall som omfattas av producentansvaret finns tillgängligt har inget tillförlitligt resultat för 2012 kunnat presenteras
16 . Verksamhetsmål 1. Miljödiplomering av förvaltningens verksamhet 2. Fritidsnämnden främjar ett grönare föreningsliv Strategier 1. Utgå från den kommungemensamma miljödiplomeringen 2. Investeringar till miljöförbättrande åtgärder prioriteras vid fördelning av investeringsbidrag Samverkan Kommunledningsförvaltningen, föreningslivet och fastighetsbolagen, Smålandsidrotten Tidplan 2014 Nyckeltal/mätvariabel Uppföljning/utvärdering 1. Enligt handlingsplan 2. Uppföljning av andelen miljöinvesteringar av totala investeringsbidrag Delårs- och årsrapport
17 Målområde Övergripande mål trygghet Stöd och omsorg 1. I Växjö kommun ska människor ha en ekonomisk och social där arbete, utbildning och boende är prioriterat. 2. All stöd- och omsorgsverksamhet ska utgå från individens behov, gynna livskvalitet, självbestämmande och självständighet. 3. Människor som flyttar till Växjö från andra länder ska ges goda förutsättningar att skapa och utveckla sin livssituation för att stärka sitt deltagande i samhället. Verksamhetsmål för god ekonomisk hushållning Andelen brukartid i hemtjänsten ska öka Kommunens äldreomsorg, hemvård och omsorg om funktionsnedsatta ska ha god omvårdnad och effektivt resursutnyttjande (NKI samt kostnad per/brukare) Personalkontinuiteten i hemtjänsten ska öka Andel med långvarigt ekonomiskt bistånd ska minska Antal institutionsplaceringar av barn och unga ska minska Verksamhetsmål Strategier Samverkan Tidplan Nyckeltal/mätvariabel Uppföljning/utvärdering
18 Målområde Övergripande mål Trygghet och säkerhet 1. Växjö kommun ska upplevas som trygg och säker. 2. Säkerhets- och trygghetsaspekter är prioriterat i Växjö kommuns verksamheter. Verksamhetsmål för god ekonomisk hushållning Andelen medborgare som känner sig trygga ska öka Responstid för räddningstjänst ska minska Verksamhetsmål 1. Besökare och utövare som vistas i fritidsnämndens anläggningar ska känna sig trygga 2. Besökare och utövare ska på ett tryggt och säkert sätt kunna ta sig till och från fritidsnämndens anläggningar Strategier 1.1 Brukarundersökning genomförs 1.2 Trygg och säker förening utvecklas 2. Trygghetsvandring/-undersökning genomförs och följs upp Samverkan Föreningslivet, tekniska förvaltningen, fastighetsbolagen Tidplan 2014 Nyckeltal/mätvariabel 1.1 Resultat av brukarundersökning Minst 5 föreningar/år certifieras som trygg och säker förening Antal genomförda utbildningar i trygg och säker förening 2. Resultat av trygghetsvandring/-undersökning Uppföljning/utvärdering Delårs- och årsrapport
19 Målområde Övergripande mål Uppleva och göra 1. Växjö kommun ska vara en kommun med ett varierat och inspirerande utbud av upplevelser, aktiviteter och kultur. 2. Växjö kommun ska främja folkhälsan genom att skapa förutsättningar för friskvård, rekreation och möjligheten att utöva idrott på olika nivåer. Verksamhetsmål för god ekonomisk hushållning Andelen medborgare som är nöjda med kultur- och fritidsutbudet ska öka Andel (%) fysiskt aktiva minst 30 min. per dag, år ska öka Andelen barn och unga som är föreningsaktiva ska öka Bohemindex ska öka Verksamhetsmål 1.1. Alla idrotter anslutna till Riksidrottsförbundet (RF) ges möjlighet att utöva sin verksamhet inom kommunen 1.2. Verksamhetsytorna ska öka i takt med Växjö kommuns befolkningsutveckling 1.3 Fritidsnämnden ska erbjuda föreningsservice med hög kvalitet Sverige Strategier 2. Växjö kommun ska vara en av de främsta friluftskommunerna i 1.1. Det lokala föreningslivet och fritidsnämnden samverkar för att skapa ökade förutsättningar för fysisk aktivitet Framtagande av långsiktig behovs- och investeringsplan med utgångspunkt i demografiska faktorer för att öka verksamhetsytor Skapa en projektorganisation för planering av framtida simhall och fatta inriktningsbeslut om dess placering Utveckla webbaserad bidragshantering och e-tjänster för bokning av anläggningar Nya bidragsregler för föreningar implementeras 2. Utveckling av befintliga och nya friluftsområden med Fyllerydsområdet som pilotområde Samverkan Kommunledningsförvaltningen, föreningslivet, fastighetsbolagen, föreningsalliansen Hälsoarena Fylleryd Tidplan 2014
20 Nyckeltal/mätvariabel Uppföljning/utvärdering Verksamhetsyta per invånare Antal nya e-tjänster 2. Ranking av Årets friluftskommun Delårs- och årsrapport
21 Målområde Övergripande mål Växjö kommun som arbetsgivare 1. Växjö kommun ska vara en konkurrenskraftig arbetsgivare för dagens och morgondagens arbetskraft. Verksamhetsmål för god ekonomisk hushållning Växjö kommun ska ha friska medarbetare, sjukfrånvaron ska minska Andelen nöjda medarbetare i Växjö kommun ska öka Andelen medarbetare i Växjö kommun som är nöjda med sin personliga utveckling i arbetet ska öka Andelen chefer och medarbetare i kommunen med olika etnisk bakgrund ska öka Verksamhetsmål Strategier implementeras Samverkan 1. Fritidsnämndens organisation och ledarskap ska vara tydliga och främja ett gott arbetsklimat 1.1. Handlingsplan upprättas och följs upp utifrån medarbetarenkätens resultat 1.2. Ledarutvecklingsprogram för förvaltningens chefer Kommunledningsförvaltningen Tidplan 2014 Nyckeltal/mätvariabel Uppföljning/utvärdering Resultat av medarbetarenkät Delårs- och årsrapport
22 6. Övriga nyckeltal Verksamhetsmått Fritidsnämnden Bokslut Budget Budget Plan Plan Årsarbetare totalt 20,65 26,50 27,50 28,00 28,00 Personalkostnadernas andel av bruttobudgeten (%) 11% 12% 14% 14% 14% Hyreskostnadernas andel av bruttobudgeten (%) 38% 37% 38% 38% 38% - exkl. stöd till fritidsverksamhet 48% 49% 58% 58% 58% Antal diarieförda ärenden Antal sammanträden med nämnden IDROTTS- OCH FRITIDS- ANLÄGGNINGAR Antal badbesök i Simhallen* *inkl. skolor och föreningar Bowlinghallen: öppettimmar antal spelade serier antal nyttjade (bokade) bantimmar Bruttokostnad per invånare sport och idrott (kr) Nettokostnad per invånare - sport och idrott (kr) STÖD - FRITIDSVERKSAMHET Antal föreningar varav idrott varav ideologiska (politiska, religiösa, mfl.) Antal föreningar med bidrag varav idrott varav ideologiska Antal medlemmar totalt Antal medlemmar, 5-20 år varav flickor (48%) 48% 49% 49% 48% varav pojkar (52%) 52% 51% 51% 52% Antal sammankomster Bruttokostnad per invånare stöd till fritidsvht varav verksamhetsbidrag varav lokalkostnadsbidrag
23 7. Ekonomi Övergripande mål 1. Växjö kommun ska ha en god ekonomi och kommunens nämnder ska bedriva verksamheten inom tilldelad budgetram. 2. Kommunens nämnder och styrelser ska bedriva verksamheten effektivt och hushålla med mänskliga och ekonomiska resurser. FRITIDSNÄMNDEN - BUDGETRAM MED VERKSAMHETSFÖRÄNDRING INGÅENDE BUDGETRAM RAMFÖRÄNDRING Generell besparing TA-löner TA-löner, arvoden Sommarsimskola Entreprenader RAMFÖRÄNDRING NETTO FULLMÄKTIGES BUDGETRAM Vht VERKSAMHETSFÖRÄNDRING TA-löner TA-löner, arvoden Entreprenader Administration - Besparing Kommunikation Sport och Idrott 311 Enhetsövergripande - Samutnyttjande av driftsverksamhet Servicegrupp utomhus - Förändring driftsorganisation Värendsvallen - Omklädningsrum, 4 st Övriga IP - Åbo idrottsplats, energieffektivisering Ny konstgräsplan Hyresintäkter ny konstgräsplan Underhåll fotbollsplan I Maskiner
24 Frilufts- och fritidsanläggning - Investering Idrottshallar - Flyttbar läktare Skärmtak Sportfältet Byte till miljöfordon Tipshallen - Ökad uthyrning Bollfångarnät Simhallen - Hyresökningar Tidtagarur Minskad kostnad hyra tidtagarur Friluftsbad - Reparation av Lammhultsbadet (renings- och pumpanläggning) Minskat antal badplatser Minskad sophämtning Stöd till fritidsverksamhet Omläggning bidragsregler Besparing bidrag 5 % kr/förening Stöd särskilda insatser/proj: sommarsimskola Korrigering VERKSAMHETSFÖRÄNDRING NETTO Differens ram- kontra verksamhetsförändring
25 Driftredovisning (tkr) Utfall Budget Prognos Budget Förändring Verksamhet, 2 positioner Politisk vht Kostnad Intäkt Netto Administration Kostnad Intäkt Netto Sport och Idrott Kostnad Intäkt Netto Stöd - fritidsverksamhet Kostnad Intäkt Netto Personalprogram Kostnad Intäkt Netto Föreningsservice Kostnad Intäkt Netto SUMMA Investeringar Utgifter Inkomster
26 FRITIDSNÄMNDEN INTERNBUDGET/VERKSAMHET 2014 (tkr) VERKSAMHET 2013 NETTO Förändring 2014 NETTO Kostnad Intäkt 2013 Kostnad Intäkt POLITISK VERKSAMHET Fritidsnämnd TA-löner ADMINISTRATION Kultur- och fritidsförvaltningen Besparing -100 TA-löner 146 Kommunikation SPORT OCH IDROTT Utveckling/utredningar Fritidsinformation Enhetsövergripande kostnader Entreprenadersättningar mm 510 Besparing -100 TA-löner Servicegrupp Flytt Öster till driftsbidrag Flytt Lakers till nyttjanderättsbidrag TA-löner 395 Besparing -300
27 VERKSAMHET 2013 NETTO Förändring 2014 NETTO Kostnad Intäkt 2013 Kostnad Intäkt Värendsvallen Flytt av driftsbidrag Öster Övriga Idrottsplatser Energibesparing Åbo idrottsplats Frilufts- och fritidsanläggningar Ishall - Curlinghall - uterink Flytt bidrag Lakers till nyttjandebidrag Idrottshallar Flytt bidrag Växjö TS Ökning kostnad idrottshallar 131 Återställning bokningar Teleborgshallen till 2012 års nivå Bowlinghall TA-löner Tipshall Förändring budget -287 Ökning intäkter Simhall (Medley Aqua Mera) Ökning hyresintäkt 0-300
28 VERKSAMHET 2013 NETTO Förändring 2014 NETTO Kostnad Intäkt 2013 Kostnad Intäkt Friluftsbad Ökning kostnader Lammhultsbadet 94 Reparation Lammhultsbadet (pump- och reningsanläggning) 100 Minskat antal badplatser -100 Minskad sophämtning STÖD - FRITIDSVERKSAMHET Besparing Verksamhetsbidrag inkl fd föreningsservice Lokalkostnadsbidrag Investeringsbidrag Ledarutbildningsbidrag Särskilda insatser/projekt Sommarsimskola Driftbidrag Växjö TS Lakers 636 Öster Bandybana Åby Studieförbundet SISU
29 VERKSAMHET 2013 NETTO Förändring 2014 NETTO Kostnad Intäkt 2013 Kostnad Intäkt Hall Växjö HF Friidrottens prestationscenter (FPC) Vipershallen Flytt till nyttjanderättsbidrag Nyttjanderättsbidrag Vipershallen Lakers Sammanslagning föreningsservice PERSONALPROGRAM SUMMA
30 INVESTERINGSBUDGET (Mkr) Verksamhet Övriga IP Ny konstgräsplan 5,00 Idrottsplatser Maskininvesteringar 0,20 0,20 Frilufts- och fritidsanläggningar Rastplatser 0,25 Idrottshallar Flyttbar läktare 0,25 Skärmtak Sportfältet 0,10 Byte till miljöfordon 0,26 Tipshallen Bollfångarnät 0,25 Simhallen Tidtagarur 1,00 Friluftsbad Lammhultsbadet, pump- och reningsanläggning 1,50 SUMMA 1,50 7,31 0,20
31 8. Uppföljning och utvärdering Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Årsrapport X Delårsrapport X X Ekonomisk rapport X X X X X X X X Intern kontroll X X X X X X X X Nyckeltalsredovisning X X X Som en del i verksamhetsutvecklingen är det viktigt att kontinuerligt och systematiskt under året följa upp verksamheten och i vissa fall göra mera djupgående utvärderingar. Kultur- och fritidsförvaltningen har för avsikt att använda ett antal olika metoder och verktyg för detta ändamål. I kommunkoncernens ekonomiska plan för budgetuppföljning finns inlagt delårsbokslut vid två tillfällen, dels efter mars månad och dels efter augusti månad. Vid årets slut upprättas en årsrapport med tillhörande bokslut. De verktyg som nämns här är omfattande och täcker in större delen av verksamheten. Utöver detta finns ett antal andra metoder och underlag som kommer att användas under året för att följa upp mål och uppdrag i budgeten. Nyckeltal och mätvariabler används vid uppföljningar och utvärderingar. Fritidsnämndens uppföljning Fritidsnämndens egen plan för uppföljning med kontinuerlig redovisning av det ekonomiska läget Uppföljning utifrån den av nämnden årligen fastställda planen för intern kontroll Måluppföljning i samband med delårs- och årsrapport Brukarenkäter Brukarenkäter genomförs per anläggning och verksamhet i enlighet med fastslagen plan, som regel vartannat år. Nationella/regionala uppföljningar Uppföljningsrapporter från Sveriges Kommuner och Landsting, SKL. LUPP-undersökning (lokal uppföljning av ungdomspolitiken). Medborgarundersökning. Växjö kommuns folkhälsorapport. Övrigt Kontinuerliga föreningsträffar med bidragsberättigade föreningar Utvidgad bidragskontroll av ett begränsat antal föreningar som uppbär ekonomiskt stöd Bevakning av att föreningar har föreskrivna policydokument för jämställdhet och integration, etik och rent spel samt alkohol, doping och droger Badvattenanalyser vid kommunala badplatser Fördelning av lokalytor ur ett jämställdhetsperspektiv Medarbetarundersökning
32 9. Bilagor 9.1 Intern kontrollplan 2014 Kontrollområde Kontrollansvarig Kontrollmoment Vorbedömning Underlag- /frekvens Rapport till Regler och anvisningar Bidragsutbetalning Fritidsintendent, Ekonomi Generell kontroll av: - att utbetalningar är ställda till rätt mottagare. 9 (möjlig/kännbar) 6 ggr/år FC / Nämnd Bidragsansökningar Bidragsregler - att utbetalningarna överensstämmer med gällande bidragsregler. Stickprov Kontantkassor /bankkort Ekonomi Kontroll av - att förteckning över utlämnade kontantkassor finns. - att redovisning och kvitton som styrker inköp bifogas. Kontantkassor ska kontrollräknas 1 gång/år. 8 (allvarlig/mindre sannolik) Stickprov 1 ggr/år FC / Nämnd Ekonomisystem: handbok Reglemente för kontroll av ekonomiska transaktioner, KF Fakturering Ekonomi Kontroll av - att in- och utbetalningar sker enligt gällande avtal. - att rätt in-/utgående moms redovisas. - att fakturering sker enligt gällande taxa (Booking). 9 (kännbar/möjlig) Stickprov 2 ggr/år FC / Nämnd Upprättade avtal Ekonomienhetens momsinformation Momsbroschyr RSV 552, att behörig attest finns. - att integrationslista är framtagen. Taxor antagna av kulturnämnden och fritidsnämnden Löner Verksamhets- Chef Kontroll av analyslista 6 (kännbar/mindre sannolik) Månadsvis FC / Nämnd Lönehandbok, Lönehantering rutiner, Kontroll av analyslista (chef)
33 Kontrollområde Kontrollansvarig Kontrollmoment Vorbedömning Underlag- /frekvens Rapport till Regler och anvisningar Leverantörsfakturor och utbetalningsorder Ekonomi Kontroll av - att utbetalt belopp är till leverantörens plus- eller bankgiro. - att fakturor och utbetalningar avser inköp till verksamheten. 6 (kännbar/möjlig) Stickprov 1 gg/år FC / Nämnd Sammanfattade regler för leverantörsfakturor. Reglemente för kontroll av ekonomiska transaktioner, KF att behöriga beslutsattester finns. - att integrationslista är framtagen. Övergripande intern kontrollplan för 2014 Process (rutin/system) Riskområde verksamhet Kontrollmoment Kontrollan svar Metod Ansvarig Rapport till Riskbedömning inför ändring i verksamheten enligt arbetsmiljölagen Har riskbedömning gjorts innan flytt av verksamheter? Respektive förvaltning Utvärdering Respektive förvaltning Förvaltnings chef och till ekonomikontor Beredskap vid (planerad och/eller) oplanerad frånvaro av nyckelpersoner Finns det en handlingsplan vid frånvaro av nyckelpersoner? Finns det ytterligare personal med motsvarande kompetens som kan ta över utan att verksamheten lider skada? Respektive förvaltning Utvärdering Respektive förvaltning Förvaltnings chef och till ekonomikontor Kontaktperson Marion Tersmeden Med nyckelperson menas personal med speciell kompetens som är väsentlig för att viktig verksamhet alltid ska kunna fungera.
34 Riskområde ekonomi Ekonomiska transaktioner Se särskild bilaga som färdigställs senare Kontaktperson: Johanna Svensson
35 Box 1222 Västra Esplanaden Växjö Tel Fax
Fritidspolitiska mål. Fritidsnämnden. Växjö kommun
Fritidspolitiska mål Fritidsnämnden Växjö kommun Fritidspolitiska mål 1. Stöd till fritidsverksamhet Föreningslivet i Växjö kommun stimuleras genom olika stödformer till verksamheter som ger kommuninnevånarna
Internbudget 2013-2015 Antagen av fritidsnämnden 2012-11-26 71
Internbudget 2013-2015 Antagen av fritidsnämnden 2012-11-26 71 FRITIDSNÄMNDEN Innehållsförteckning 1. Ordförandes inledning 2. Omvärldsanalys 3. Ledstjärna 3.1 Verksamhetsidé 4. Nämndens uppdrag 5. Mål
Tillsammans skapar vi vår framtid
Mål för Köpings kommun 2013-2019 Här presenteras de mål som Köpings kommunfullmäktige fastställt för perioden 2013-2019. De senaste mandatperioderna har kommunfullmäktige i politisk enighet beslutat om
Budget och verksamhetsplan Kultur och fritidsnämnden
och verksamhetsplan 2019 Kultur och fritidsnämnden Innehållsförteckning Verksamhetsplan... 3 Uppdrag... 3 Driftbudget... 3 Styrkort... 4 Verksamhetsplan... 5 Verksamhetsmått... 5 Utblick 2020-2021... 6
Strategiska planen
Strategiska planen 2015 2020 Strategisk plan Datum för beslut: 2015-04-08 Kommunledningskontoret Reviderad: Beslutsinstans: Giltig till: 2020 Innehållsförteckning 1. Så styrs Vännäs kommun... 4 2. Vad
MÅL FÖR IDROTTS- OCH FRITIDSNÄMNDEN
MÅL FÖR IDROTTS- OCH FRITIDSNÄMNDEN VISION I Karlskrona ska idrotts- och fritidsverksamheten vara ett naturligt inslag i det dagliga livet. Med ett rikt, varierat och synligt fritidsutbud gör vi vår kommun
Idrottspolitiskt program Mariestads kommun
Idrottspolitiskt program Mariestads kommun Antaget av kommunfullmäktige Mariestad 2015-05-25 Sida: 2 (7) Idrottspolitiskt program för Mariestads kommun Kommunfullmäktiges beslut 90/15 Syftet med det idrottspolitiska
Fritids- plan 2009-2013. Landskrona stad
Fritids- 2009-2013 plan Landskrona stad Plan för idrott och friluftsliv i Landskrons stad 2009-2013 BAKGRUND Idrotten i samhället Statens stöd till idrotten Målet med den nationella idrottspolitiken är:
Vision och mål. Antagen av: Ärendebeteckning: Kommunfullmäktige Dokumentägare: Dokumentansvarig: Dokumenttyp:
Vision och mål Antagen av: Ärendebeteckning: Dnr: Kommunfullmäktige 2019-06-24 67 2019-220 Dokumentägare: Dokumentansvarig: Dokumenttyp: Ersätter dokument: Revideras: Uppföljning: Årligen Innehållsförteckning
(antal) M 8 C 5 FP 2 KD 2 MP 2 400
Kommunfakta Antal invånare 1 januari (antal) 12000 Antal äldre, historik och prognos (antal) 3000 11900 2500 11800 11700 2000 1500 1000 80 år- 65-79 år 11600 500 11500 20022003200420052006200720082009201020112012
Idrottspolitiskt program för Sundbybergs stad
Idrottspolitiskt program för Sundbybergs stad Inledning Den svenska idrottsrörelsen, som är landets största folkrörelse är en unik kraft inte minst genom sitt arbete med verksamhet för barn och ungdomar.
Idrottspolitiskt program Nyköping kommun
Idrottspolitiskt program Nyköping kommun 2018-2022 Innehållsförteckning sid 1. Inledning 1 2. Målgrupp och målsättningar 2 3. Fokusområden och ansvarfördelning 3 4. Uppföljning och revidering 10 Inledning
Kommunfullmäktiges strategiska område inspirerande livsmiljö 2016
Fritids- och kulturförvaltningen Nämndsekreterare/utvecklare, Pernilla Larsson 0589-874 62, 073-765 74 62 pernilla.larsson@arboga.se Datum 2015-11-12 1 (6) Mål och mått 2015/2016 Kommunfullmäktiges strategiska
Ekonomi - Målstyrning Kommunstyrelsen 2015-04-13 Maria Fredriksson, ekonomichef, centrala ekonomiavdelningen
Ekonomi - Målstyrning Kommunstyrelsen 2015-04-13 Maria Fredriksson, ekonomichef, centrala ekonomiavdelningen Beståndsdelar Styrmodell Styrande dokument Budgetprocess Mål och uppdrag i budget 2016-2018
Regeringen tillsatte 2014 en demokratiutredning med två övergripande syften:
Vi lever i ett demokratiskt samhälle. Sverige har ett av världens högsta valdeltaganden och en stor del av befolkningen har ett starkt förtroende för landets demokratiska institutioner. I olika undersökningar
IDROTTSPOLITISKT PROGRAM FÖR ESLÖVS KOMMUN. Antaget av kommunstyrelsen 2013-10-01, att gälla från och med 2014-01-01
IDROTTSPOLITISKT PROGRAM FÖR ESLÖVS KOMMUN Antaget av kommunstyrelsen 2013-10-01, att gälla från och med 2014-01-01 Idrotten spelar en central roll för Eslöv. Med en lång tradition av ett rikt föreningsliv
Idrottspolitiskt program för Sundbybergs stad
Idrottspolitiskt program för Sundbybergs stad Inledning Sundbyberg är en stad i förändring och det är viktigt att idrottslivet tillsammans med staden utvecklas i takt med det övriga samhället. Det idrottspolitiska
Idrottspolitiskt program Kommunstyrelsen Mariestads kommun
Idrottspolitiskt program Kommunstyrelsen Mariestads kommun Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2011- Senast reviderat 2008-03-31 Idrottspolitiskt program för Mariestads kommun Syftet med det idrottspolitiska
Satsa på Eslöv. Kultur - fritid - framtid. Mål för Kultur- och fritidsnämnden t.o.m. 2010
Satsa på Eslöv Kultur - fritid - framtid Mål för Kultur- och fritidsnämnden t.o.m. 2010 Godkänt av Kultur- och fritidsnämnden 2008-02-07 samt antaget av kommunfullmäktige 2008-04-28 Att välja Eslöv Eslöv
Integrationsprogram för Västerås stad
för Västerås stad Antaget av kommunstyrelsen 2008-10-10 program policy handlingsplan riktlinje program policy uttrycker värdegrunder och förhållningssätt för arbetet med utvecklingen av Västerås som ort
Länsgemensam folkhälsopolicy
Länsgemensam folkhälsopolicy 2012-2015 Kronobergs län Kortversion Länsgemensam vision En god hälsa för alla! För hållbar utveckling och tillväxt i Kronobergs län Förord En god hälsa för alla För hållbar
STRATEGISK PLAN. Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den XXX
STRATEGISK PLAN Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den XXX 2016-2019 sidan 1 av 5 Vara vågar! Vision 2030... 2 Övergripande mål... 2 I Vara kommun trivs alla att leva och bo... 2 Framgångsfaktorer...
STRATEGISK PLAN ~ 2015 2018 ~
STRATEGISK PLAN ~ 2015 2018 ~ FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR GOD LIVSKVALITET Vår främsta uppgift är att skapa förutsättningar för god livskvalitet. Detta gör vi genom att bygga välfärden på en solidarisk och jämlik
Folkhälsostrategi 2012-2015. Antagen: 2012-09-24 Kommunfullmäktige 132
Folkhälsostrategi 2012-2015 Antagen: 2012-09-24 Kommunfullmäktige 132 Inledning En god folkhälsa är av central betydelse för tillväxt, utveckling och välfärd. Genom att förbättra och öka jämlikheten i
Förslag till effektmål 2017 för bygg-, miljö- och hälsoskyddsnämndens verksamhet
Datum Dnr 2017-02-01 BMK.2017.18 Jelinka Hall jelinka.hall@varmdo.se 08-570 481 49 Avdelningschef Bygg-, miljö- och hälsoskyddsnämnden Tjänsteskrivelse Förslag till effektmål 2017 för bygg-, miljö- och
Uppdragsplan Vård- och omsorgsnämnden. Antagen av vård- och omsorgsnämnden 9 december 2015 VON 2015/
Uppdragsplan 2016 Vård- och omsorgsnämnden Antagen av vård- och omsorgsnämnden 9 december 2015 VON 2015/0864 003 1 Innehållsförteckning Inledning 3 Ansvarsområden 4 Verksamhetsidé 4 Uppföljning och utvärdering
Idrottsprogram för god folkhälsa
Idrottsprogram för god folkhälsa Vision 2030 är en ledstjärna för kommunens långsiktiga utveckling. Den beskriver hur vi vill att det ska vara i Kungsbacka kommun år 2030. I Kungsbacka vill vi ha ett rikt
Region Gotlands styrmodell
Samhälle Verksamhet områden Social Ekonomisk Ekologisk Kvalitet Medarbetare Ekonomi (6 st) (7 st) (5 st) (4 st) (4 st) (6 st) Mätvärden/ indikatorer Verksamhetsplaner Gotland är Östersjöregionens mest
Idrottspolitiskt program 2012
Idrottspolitiskt program 2012 SKOL- OCH FRITIDSFÖRVALTNINGEN Inledning idrottspolitiskt program för helsingborgs stad Framtaget av Helsingborgs stad i samverkan med Helsingborgsidrottens samorganisation
Riktlinje. Riktlinje - barn i ekonomiskt utsatta hushåll
Riktlinje Riktlinje - barn i ekonomiskt utsatta hushåll Kommunens prioriterade områden för att minska andelen familjer i ekonomiskt utsatthet och för att begränsa effekterna för de barn som lever i ekonomiskt
Idrottspolitiskt program 2013 2020. kommunfullmäktige 11 november 2013
Idrottspolitiskt program 2013 2020 kommunfullmäktige 11 november 2013 Innehållsförteckning Vår vision 5 Folkhälsa 6 Barn- och ungdomsidrott 7 Mångfald 8 Idrottspolitiskt program 2013 2020 kommunfullmäktige
Antagen av KF , 145. Vision 2030
Vision 2030 Västerviks kommun Livskvalitet varje dag Vår vision om framtiden är ett samhälle där livskvalitet står i fokus varje dag. Ett samhälle där medborgarna, gamla som unga, känner glädje, tillhörighet
Hållbar idrott Idrottspolitiskt program. Handlingsplan
Hållbar idrott Idrottspolitiskt program Handlingsplan 2014 2016 Innehåll Hållbar Idrott Gävle...4 Idrottens roll i Gävle...5 Stöd till föreningar...6 Idrotten ska vara tillgänglig för alla...6 Organiserad
LUP för Motala kommun 2015 till 2018
LUP för Motala kommun 2015 till 2018 Sammanfattning Det lokala utvecklingsprogrammet (LUP) beskriver den politik som styr verksamheten i Motala kommun under mandatperioden. Programmet bygger på majoritetens
Ungdomspolitisk Strategi Strategi Plan/program Riktlinje Regler och instruktioner
p.2014.808 Dnr.2011/354 Ungdomspolitisk Strategi Strategi Plan/program Riktlinje Regler och instruktioner Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 2014-04-08 59 För revidering ansvarar: Kommunstyrelsen
Hälsoplan för Årjängs kommun
Kommunfullmäktige Birgitta Evensson, 0573-141 32 birgitta.evensson@arjang.se PLAN Antagen av KF 2018-06-18 211.10 Paragraf 94 1(8) Hälsoplan för Årjängs kommun 2(8) Inledning Befolkningens hälsa är en
VERKSAMHETSPLAN 2015 Kultur- och Fritidsnämnden
Verksamhetsplan 1(13) VERKSAMHETSPLAN Kultur- och Fritidsnämnden Framtagen av: Annica Skog Datum: -11-25 Version: 1 Diarienummer: /ULN 067 Verksamhetsplan 2(13) Innehåll 1. Nämndens grunduppdrag... 3 Vision...
Utvecklingsplan för Bodens kommun Fastställd av kommunfullmäktige
Utvecklingsplan för Bodens kommun 2015-2025 Fastställd av kommunfullmäktige 2014-04-07 39 Innehållsförteckning Boden en växande kommun med många fördelar!... 3 Vision för Boden 2025:... 4 Utveckling...
Utvecklingsförvaltningen. Fritidsenheten. Enhetsplan 2011
Utvecklingsförvaltningen Fritidsenheten Enhetsplan 2011 Syfte Kommunens fritidsverksamhet syftar till att skapa goda förutsättningar för meningsfulla aktiviteter, främst bland barn och ungdomar, genom
VERKSAMHETSINRIKTNING & VERKSAMHETSPLAN VERKSAMHETSINRIKTNING & VERKSAMHETSPLAN SKÅNEIDROTTEN
VERKSAMHETSINRIKTNING & VERKSAMHETSPLAN 2014-2015 1 SKÅNEIDROTTEN VERKSAMHETSIDÈ Skåneidrotten är samlingsbegreppet för Skånes Idrottsförbund och SISU Idrottsutbildarna Skåne. Skåneidrottens huvuduppdrag
Fritidsplan för Skurups kommun
Styrdokument 1 (12) Fritidsplan för Skurups kommun 1 Styrdokument 2 (12) Antagen av kommunfullmäktige 2014-03-24 Innehåll Inledning... 3 Värdegrund... 4 Stöd och service... 6 Fritids- och rekreationsområden...
Program för personer med funktionsnedsättning 2013-2017
nternati Program för personer med funktionsnedsättning 2013-2017 Antaget av Kommunfullmäktige den 11 april 2013 program policy handlingsplan riktlinje program policy handlingsplan riktlinje uttrycker värdegrunder
KOMMUNFULLMÄKTIGES UPPDRAG FÖR ÅR 2014 TILL Kultur och fritidsnämnden
KOMMUNFULLMÄKTIGES UPPDRAG FÖR ÅR 201 TILL Kultur och fritidsnämnden INNEHÅLL I UPPDRAGSHANDLING 1. UPPGIFT 2. PROFIL. VERKSAMHETSMÄSSIGA MÅL ENLIGT KF-BESLUT. MÅL OCH SATSNINGAR 5. RAPPORTERING 6. 7.
Framtidsbild 2018. 2014-06-17 KS14.618 Kommunfullmäktiges presidium
2014-06-17 KS14.618 Kommunfullmäktiges presidium Innehåll 1 Inledning 4 2 Framtidsbilder för klimat och miljö 5 3 Framtidsbilder för infrastruktur och boende 6 4 Framtidsbilder för näringsliv och turism
Fritidsnämnden HÄSSLEHOLMS KOMMUN FRITIDSFÖRVALTNINGEN. Beslutad 2008-01-30. www.hassleholm.se
Fritids- och idrottspolitiskt måldokument Fritidsnämnden Beslutad 2008-01-30 www.hassleholm.se HÄSSLEHOLMS KOMMUN FRITIDSFÖRVALTNINGEN 2 (8) Fritids- och idrottspolitiskt måldokument Fritidsnämnden Hässleholms
Idrottspolitiskt program Hudiksvalls kommun
Idrottspolitiskt program 2011-2020 Hudiksvalls kommun Förstasidesbilder: Inga Britt Jonsson Sören Olofsson Antaget av kommunfullmäktige den 29 november 2010. Innehållsförteckning Syfte... 1 Metod... 2
Kommunala bidrag till ideella föreningar
RIKTLINJE 1(7) Kommunala bidrag till ideella föreningar Dokumenttyp RIKTLINJE Beslutsinstans Kommunstyrelsen Dokument-ID Dokumentansvarig Majvor Byström för beslut 2017-09-12 Ansvarig för uppföljning 2(7)
Näringslivsstrategi för Strängnäs kommun
1/6 Beslutad: Kommunfullmäktige 2015-11-30 182 Gäller fr o m: 2015-11-30 Myndighet: Kommunstyrelsen Diarienummer: KS/2015:234-003 Ersätter: - Ansvarig: Näringslivskontoret Näringslivsstrategi för Strängnäs
Konkretisering av de övergripande målen med tillhörande indikatorer
Konkretisering av de övergripande målen med tillhörande indikatorer Samhällstjänster av högsta kvalitet Det är människorna i Hudiksvalls kommun som är i fokus för de samhällstjänster som kommunen erbjuder.
2019 Strategisk plan
2019 Strategisk plan Styrmodell Styrmodellen beskriver övergripande hur den kommunala verksamheten i kommunen ska styras, följas upp och utvärderas. Syftet är att vi skall nå de mål som kommunfullmäktige
Politisk inriktning för Region Gävleborg
Diarienr: RS 2016/293 Datum: 2016-04-27 Politisk inriktning för Region Gävleborg 2016-2019 Beslutad i regionfullmäktige Region Gävleborg 2016-04-27 diarienummer RS 2016/293 Politisk inriktning 2016-2019
Mål och budget
Mål och budget 2019-2021 Fritidsnämnden 2019 Innehållsförteckning 1 Ansvar och uppgifter... 3 2 Kortfattad beskrivning av utgångsläge... 4 3 Nämndens fokus och resultatindikatorer 2019-2021... 5 3.1 Bästa
Personalpolicy. Laholms kommun
Personalpolicy Laholms kommun Personalenheten Laholms kommun April 2018 Inledning Personalpolicyn är ett kommunövergripande styrdokument som gäller för kommunens samtliga arbetsplatser eftersom Laholms
Uppdragsplan Kultur- och fritidsnämndens uppdrag till kultur- och fritidskontoret KFN 2018/0553. Antagen av nämnden den 9 april 2019.
Uppdragsplan 2019 Kultur- och fritidsnämndens uppdrag till kultur- och fritidskontoret KFN 2018/0553. Antagen av nämnden den 9 april 2019. norrkoping.se facebook.com/norrkopingskommun 1 Kultur- och fritidsverksamhet
Gemensamma 1. Verksamheten skall bygga på respekt för människor, deras självbestämmande och integritet.
STRATEGISKA FOKUSOMRÅDEN Kompetensutveckling Mål, uppföljning och nyckeltal Barnperspektivet/stöd i föräldrarollen Förebyggande hälsoarbete Vårdtagare/Klient/ INRIKTNINGSMÅL Gemensamma 1. Verksamheten
Växjös ambitioner som idrottskommun
Växjö Varför Växjö? Kombination av en mycket stark elitverksamhet, bra stöd till ungdomsidrotten samt moderna arenor. Arenautvecklingen har skapats tillsammans med näringslivet. Linnéuniversitetet - viktig
Verksamhetsplan Östergötlands Idrottsförbund SISU Idrottsutbildarna
Verksamhetsplan 2017 Östergötlands Idrottsförbund SISU Idrottsutbildarna Östergötlands Idrottsförbund/SISU Idrottsutbildarna Januari 2017 3 Den svenska idrottsrörelsen samlas i en gemensam verksamhetsidé,
Vision 2030 Burlövs kommun
Vision 2030 Burlövs kommun Den kreativa mötesplatsen för boende, näringsliv, utveckling och kultur. Målorden för Burlövs kommun är: Trygg & nära, Grön & skön, Liv & rörelse Alla som bor och vistas i Burlövs
Fritidspolitiskt program 2008-2014 Antaget av fritidsnämnden 2007-11-12
Fritidspolitiskt program 2008-2014 Antaget av fritidsnämnden 2007-11-12 Fritidskontoret Enhet/Handläggare Sören Karlström Datum Beteckning 2007-11-12 07/0032 Fritidspolitiskt program för Skövde kommun
(antal) M 8 C 5 FP-LIB 2 KD 2 MP 2 400
Kommunfakta Antal invånare 1 januari (antal) Antal äldre, historik och prognos (antal) 12000 11900 11800 11700 11600 11500 2002 2004 2006 2008 2010 2012 3000 2500 2000 1500 1000 500 0 80 år- 65-79 år 2000
Kultur- och fritidspolitiskt program. Kumla kommun, 2015-2025 Antaget av kommunfullmäktige 2014-11-17 134
Kultur- och fritidspolitiskt program Kumla kommun, 2015-2025 Antaget av kommunfullmäktige 2014-11-17 134 Innehåll 1. Inledning 3 2. Varför ett kultur- och fritidspolitiskt program 4 3. Möten som utvecklar
Verksamhetsplan Fritidsnämnden 2010 2012
Verksamhetsplan Fritidsnämnden 2010 2012 Foto: Angarnssjöängen, Fritidsförvaltningen 2009 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Inledning... 1 Fritidsnämndens uppgift... 1 Förutsättningar för fritidsnämndens verksamhet
dnr KS/2015/0173 Integrationsstrategi Öppna Söderhamn en kommun för alla
dnr KS/2015/0173 Integrationsstrategi Öppna Söderhamn en kommun för alla Antagen av kommunfullmäktige 2016-09-26 Tänk stort! I Söderhamn tänker vi större och alla bidrar. Vi är en öppen och attraktiv skärgårdsstad
Folkhälsoplan för Strängnäs kommun
1/5 Beslutad: Kommunfullmäktige 2014-06-16 73 Gäller fr o m: 2015-01-01 Myndighet: Diarienummer: Nämnden för hållbart samhälle KS/2013:43-0092 Ersätter: Folkhälsoplan beslutad av kommunfullmäktige 2010-02-22
vision med gemensamma krafter Tillväxt ett friskhetstecken!
Vision Skövde 2025 Att förverkliga en vision med gemensamma krafter Skövderegionen ska blomstra till glädje för alla invånare, besökare och verksamhetsidkare. Vi behöver en tydlig färdriktning och en gemensam
ÅRSREDOVISNING Kortversion KIL.SE
ÅRSREDOVISNING 2017 Kortversion KIL.SE SÅ HÄR GICK DET FÖR KILS KOMMUN 2017 Så här använde vi skattepengarna och det här är på gång 2018. VIKTIGA HÄNDELSER 2017 Befolkningen ökade med 110 personer. Vecka
VISION och strategisk plan. grunden till varför vi gör det vi gör...
VISION och strategisk plan grunden till varför vi gör det vi gör... VISION Tranemo kommun är vårt naturskön naturliga val av bostadsort. Här bor vi i en kommun i storstadens närhet. Här finns ett boende
Folkhälsopolitiskt program
1(5) Kommunledningskontoret Antagen av Kommunfullmäktige Diarienummer Folkhälsopolitiskt program 2 Folkhälsa Att ha en god hälsa är ett av de viktigaste värdena i livet. Befolkningens välfärd är en betydelsefull
Kultur- och fritidsnämndens verksamhetsplan
* Kultur- och fritidsnämndens verksamhetsplan - Antagen av kultur- och fritidsnämnden -12-06 Reviderad av kultur- och fritidsnämnden -02-27 Inledning Kommunfullmäktige (KF) har beslutat om Mål och budget
Idrottspolitiskt program för Söderköpings kommun
Idrottspolitiskt program för Söderköpings kommun Antaget av kommunfullmäktige 2009-09-02 119 Hälsa Stillasittande fritid har blivit allt vanligare i vårt samhälle. Vi ser också en ökad fysisk inaktivitet
2017 Strategisk plan
2017 Strategisk plan Styrmodell Styrmodellen beskriver övergripande hur den kommunala verksamheten i kommunen ska styras, följas upp och utvärderas. Syftet är att vi skall nå de mål som kommunfullmäktige
Policy för mötesplatser för unga i Malmö. Gäller 2010-07-01-2012-12-31
Policy för mötesplatser för unga i Malmö Gäller 2010-07-01-2012-12-31 Varför en policy? Mål För att det ska vara möjligt att följa upp och utvärdera verksamheten utifrån policyn så används två typer av
Plattform för Strategi 2020
HIG-STYR 2016/146 Högskolan i Gävle Plattform för Strategi 2020 VERKSAMHETSIDÉ Högskolan i Gävle sätter människan i centrum och utvecklar kunskapen om en hållbar livsmiljö VISION Högskolan i Gävle har
Personalpolitiskt program. Antaget av kommunfullmäktige , 22 Distribueras via personalavdelningen
Personalpolitiskt program Antaget av kommunfullmäktige 2012-03-29, 22 Distribueras via personalavdelningen Personalpolitiskt program INLEDNING... 3 VISION... 3 INRIKTNINGSMÅL... 3 MEDARBETARSKAP OCH LEDARSKAP...
Program för ett integrerat samhälle
Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stads Program för ett integrerat samhälle Integrerat samhälle 1 Borås Stads styrdokument» Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för
Personalpolicy för Laholms kommun
STYRDOKUMENT PERSONALPOLICY 2017-09-05 DNR: 2017 000146 Antagen av kommunstyrelsen den 12 september 2017 17 Gäller från och med den 13 september 2017 och tillsvidare Personalpolicy för Laholms kommun Innehåll
Fritidspolitiskt program för Skövde kommun 2008-2015 Inledning
Fritidskontoret Enhet/Handläggare Stefan Herre Eriksson Datum Beteckning 2013-04-22 FRN2013.0011 Fritidspolitiskt program för Skövde kommun 2008-2015 Inledning I det goda samhället ska så många medborgare
Program för social hållbarhet
Dnr: KS-2016/01180 Program för social hållbarhet Ej antagen UTKAST NOVEMBER 2017 program policy handlingsplan riktlinje Program för social hållbarhet är ett av Västerås stads stadsövergripande styrdokument
Friluftsliv. Dokumenttyp: Strategi. Dokument-ID: Diarienummer: ST 265/15, FN 47/15
Sida (5) Förvaltning: Kultur- och fritidsförvaltningen Ansvarig: Administration Dokumenttyp: 382 Diarienummer: ST 265/5, FN 47/5 Beslutat av: Kommunfullmäktige Publiceringsdatum: 209-0-29 Revideras: 2023-0-28
Program för personer med funktionsnedsättning Möjligheter i olikheter
Program för personer med funktionsnedsättning Möjligheter i olikheter Västerås stads vision 2026 Visionen, en målbild med framtidsfokus. Den anger den långsiktiga inriktningen för stadens egna verksamheter,
POPULÄRVERSION Ängelholms Folkhälsoplan
POPULÄRVERSION Ängelholms Folkhälsoplan 2014-2019 Varför har vi en folkhälsoplan? Att människor mår bra är centralt för att samhället ska fungera både socialt och ekonomiskt. Därför är folkhälsoarbete
Mål och vision för Krokoms kommun
Mål och vision för Krokoms kommun Juni 2012 VISION Krokoms kommun gör plats för växtkraft! LEDORD Naturlig Här är det enkelt att leva. Här finns trygghet och lugn, en bra grund för människor och företag
Socialdemokraterna, Centerpartiet och Miljöpartiet de gröna har samlats i en samverkan med syfte att ta ansvar för Norrtälje kommuns utveckling. Ett ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbart samhälle,
BLI EN UTMÄRKT FÖRENING
BLI EN UTMÄRKT FÖRENING CERTIFIERA FÖRENINGENS BARN OCH UNGDOMSVERKSAMHET DIN FÖRENING - EN VIKTIG DEL I VÅRT ARBETE Alla föreningar, oavsett om ni sysslar med idrott, kultur eller någonting annat, bedriver
Välfärds- och folkhälsoprogram
Folkhälsoprogram 2012-08-22 Välfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun 2012-2015 I Åmåls kommuns välfärds- och folkhälsoprogram beskrivs prioriterade målområden och den politiska viljeinriktningen gällande
LIVSKVALITET KARLSTAD 100 000
Antagen av kommunfullmäktige i januari 2008. Bygger vidare på kommunfullmäktiges utvecklingsprogram från 1998. VISION FÖR KARLSTADS KOMMUN Karlstads kommun, 651 84 Karlstad LIVSKVALITET KARLSTAD 100 000
Jämtland/Härjedalens Idrottsförbund och SISU Idrottsutbildarna. Verksamhetsinriktning
Jämtland/Härjedalens Idrottsförbund och SISU Idrottsutbildarna Verksamhetsinriktning 2016-2017 Jämtland Härjedalens Idrottsförbund SISU Idrottsutbildarna Box 384, Sollidenvägen 62 B 831 25 Östersund Tel:
Verksamhetsplan 2014-2017 för nämnd och bolag
Bilaga 4 Verksamhetsplan - för nämnd och bolag Omvårdnadsnämnd 1 Mål inom respektive perspektiv 1.1 Medborgare och kunder Omvårdnadsnämnden har nöjda kunder som erbjuds god service och möjlighet till inflytande,
R I K TLINJER. Riktlinjer för bidrag speciella ändamål FRITIDSNÄMNDEN. Fastställda av fritidsnämnden 2012-02-23
R I K TLINJER FRITIDSNÄMNDEN Riktlinjer för bidrag speciella ändamål Fastställda av fritidsnämnden 2012-02-23 Riktlinjer för bidrag speciella ändamål Innehåll 1. Introduktion... 3 2. Varför lämnar fritidsnämnden
Antagen av kommunfullmäktige
Antagen av kommunfullmäktige 2015-05-13 1 Innehåll... 2 1. Inledning och bakgrund... 3 2. Uddevalla kommuns vision... 3 3. Omvärldens påverkan... 3 3.1 Nationell påverkan... 3 3.2 Lokal påverkan... 4 4.
ÅRSRAPPORT. Fritidsnämnden 5/2014
ÅRSRAPPORT 2013 Fritidsnämnden 5/2014 Innehåll 1. Sammanfattning... 3 Slutreflektion... 4 1.1 Nämndens uppdrag... 5 2. Ekonomisk redovisning... 6 2.1 Måluppföljning... 6 2.2.1 Osäkra fordringar och tvister...
Strategi för ett mångfaldssamhälle i Lilla Edets kommun. Framtagen av: Kommunledningsförvaltningen Datum: Antaget av KF
Strategi för ett mångfaldssamhälle i Lilla Edets kommun Framtagen av: Kommunledningsförvaltningen Datum:2017-03-06 Antaget av KF 2017-04-12 Strategi för mångfaldssamhälle Det övergripande nationella målet
Folkhälsorådet Verksamhetsplan 2018 Mariestads kommun
Folkhälsorådet Verksamhetsplan 2018 Mariestads kommun Antagen av Mariestads folkhälsoråd 2017-09-25 1 Inledning Folkhälsorådet i Mariestad är ett politiskt övergripande rådgivande organ för Mariestads
Capoeirastrategi 2025
Capoeirastrategi 2025 Ett långsiktigt arbete mot Världens Bästa Capoeira Bakgrund Ett långsiktigt arbete mot Världens Bästa Idrott Vi bedriver idrott i föreningar för att ha roligt, må bra och utvecklas
Personalpolicy. för Karlsborgs kommun
Personalpolicy för Karlsborgs kommun Till dig som arbetar i Karlsborgs kommun... I din hand har du Karlsborgs kommuns personalpolicy. Den ska stödja en önskad utveckling av kommunen som attraktiv arbetsgivare.
Verksamhetsplan för utskrift (Barn och utbildning)
Verksamhetsplan för utskrift - 2019 (Barn och utbildning) Målområden Indelning Beskrivning Ansvarig Övergripande Attraktiv kommun Externt Här känner sig alla välkomna. Här är det enkelt, här är det möjligt
Den goda kommunen med invånare Antagen av kommunfullmäktige
Den goda kommunen med 13000 invånare 2027 Antagen av kommunfullmäktige 2015-10-14 137 Den goda kommunen Den goda kommunen är du och jag. Och alla andra förstås. Den goda kommunen är ett uttryck för vår
Strategi fö r fölkha lsöarbetet i Nörrta lje kömmun
171102 Strategi fö r fölkha lsöarbetet i Nörrta lje kömmun 1. Bakgrund Folkhälsan i Sverige utvecklas överlag positivt. Medellivslängden fortsätter att öka och skillnaden mellan könen minskar. Hälsan och
Fastställt av Kommunfullmäktige
1 Fastställt av Kommunfullmäktige 2012-02-23 Programhandling för området Fritid Programområde Uppdraget innebär att ta fram ett program, ett styrande dokument, för vad som skall uppnås till år 2015, för
Härnösands internationella arbete - ny internationell policy
Härnösands internationella arbete - ny internationell policy Innehållsförteckning sidan Inledning... 3 Syfte... 3 Övergripande mål... 3 Prioriterade områden... 4 Utbildning Arbete och tillväxt Näringsliv