Västra Götalandsregionen, Göteborg 26 oktober Referat.

Transkript

1 Seminarieserie Innovationskraft Västra Götalandsregionen, Göteborg 26 oktober Referat. Peter Kempinsky, Kontigo (moderator) Reglabs syfte är att lära och dela. Vid förra seminariet var det Region Skåne som delade med sig av sina erfarenheter. Där har de gått från att stödja projekt till att stödja strukturer. Det har vi gjort även i Västra Götaland men på andra sätt. Region Skåne talade även om vikten av att samla alla aktörer i samma rum för att skapa samsyn. Vi fick exempel på hur det ger insikt om den egna organisationens roll i innovationssystemet. Synen på innovationssystemet vidgas, aktörerna kommer i fokus, liksom hur de är länkade till varandra. Det handlar mycket om ledarskap när flera nivåer och sektorer ska samarbeta. I Region Skåne finns ett tydligt driv från politiker och tjänstemän. Man bedriver ett strategiskt och långsiktigt arbete i en process med bred medverkan. I dag får vi höra hur Västra Götalandsregionen arbetar. Ett begrepp som återkommer under dagen är kunskapstriangeln: Forskning, innovation och utbildning. Den illustrerar EU:s strategi för konkurrenskraft och tillväxt. Den beskriver akademins roll för att främja innovationskraft, konkurrenskraft och tillväxt inom kunskapsbaserad industri, och fokuserar på samspel mellan de tre delarna. Kunskapstriangeln formulerades mot bakgrund av en problembild: Det råder brist på entreprenöriell och innovativ kultur i forskningen. Det är svårt att kommersialisera forskningsresultat och de små och medelstora företagen har inte tillräcklig kritisk massa och innovationskraft. Kunskapstriangeln finns med som återkommande tankemodell i Västra Götalandsregionens arbete för ökad innovationskraft. Det finns inget rätt sätt att arbeta med dessa frågor. Vi kommer att få höra delvis andra svar i dag när Västra Götalandsregionen talar om innovationsbegreppet, om fokusering, processen, ledarskap, strategi, struktur och relationer.

2 Mats Granér, Västra Götalandsregionen Förutsättningar för innovation och FoU i Västra Götaland Västra Götaland består av 49 kommuner i fyra delregioner: Fyrbodal, Göteborgsregionen, Sjuhärad och Skaraborg. De 1,6 miljoner invånarna är ojämnt fördelade och regionen har både storstad och glesbygd. Det gör det svårt att jämföra oss med Stockholm eller Skåne. Tittar man på tillväxt och levnadsnivå tillhör Västra Götaland de fem främsta i Europa. Vi är kända för en näringslivsstruktur med hög andel tillverkningsindustri, i själva verket står den för 19 procent av sysselsättningen. Snitt för riket är 17 procent. Men för att vara en storstadsregion är andelen hög. Det är förstås fordonsindustrin som präglar näringslivet. 31 procent av de sysselsatta i tillverkningsindustrin arbetar i fordonsindustrin. Förutsättningar för att konkurrera i kunskapsekonomin är konkurrenskraftig utbildning, satsningar på FoU samt förmåga till innovation och förnyelse. I vår region totalt ligger andelen människor med högre utbildning något under riksgenomsnittet, men en bra bit under Stockholm. Göteborgsområdet ligger högre än regionen i övrigt. Vi har positivt flyttnetto för högutbildade men det är i avtagande. Många flyttar till Stockholm, vi får vara vaksamma på den utvecklingen. Västsverige (Västra Götaland och Halland) ligger i Europatoppen när det gäller satsning på forskning och utveckling, Stockholm ligger tvåa. För vår del är det ett fåtal stora företag som står för investeringarna. Forskningsintensiteten i små och medelstora företag är lägre hos oss än snittet i riket och även lägre än i Region Skåne och Stockholm. Det finns dock inte något riktigt bra index i Sverige för sådana här jämförelser. Andelen sysselsatta i högteknologisk industri är relativt hög i Västra Götaland i Europaperspektiv. Det skulle man kunna tolka som en indikator på ett innovativt näringsliv. Men antalet patent ligger under snittet och de jämförbara regionerna. Även om det är ett trubbigt mått kanske det säger att vi borde kunna få ut mer av FoU. Nyföretagandet ligger lågt jämfört med andra, men vi har sett en kraftig uppgång de senaste åren. Slutsatserna är Att vi behöver satsa på högre utbildning och locka hit högutbildade personer, och ungdomar i allmänhet.

3 Att forskningen och utvecklingen är så koncentrerad till stora företag är sårbart, men det finns en stor potential för samverkan med SME. Det finns goda förutsättningar för hög innovationskraft. Det är för tidigt att säga hur den ekonomiska krisen har påverkat oss, eftersom det är eftersläpning på statistiken. Vi ser en återhämtning i industrin, även den fordonsrelaterade, men vi tror inte att den kommer tillbaka till de gamla siffrorna. Krisen har skyndat på en strukturomvandling. Agneta Mårdsjö, Västra Götalandsregionen Strategi för ett livskraftigt näringsliv Huvuduppdragen för Västra Götalandsregionen är hälso- och sjukvård samt tillväxt och utveckling. Förra året firade vi 10-årsjubileum. Nu är regionen permanent, som Region Skåne. Uppdragets bredd, från infrastruktur till forskning och analyser, är en utmaning i sig. Vi kopplar samman och utvecklar innovationskraften i olika delar. Den gemensamma visionen för regionen är det goda livet. Vår strategi för ett livskraftigt näringsliv är lite annorlunda än Skånes. Här är det mer av låt tusen blommor blomma. Vi försöker omsätta det till ett strategiskt sätt att arbeta. Vi är inne i en omstruktureringsprocess. Vi ser tre, delvis överlappande, delar i strategin: Entreprenörskap och nyföretagande där har vi mycket att göra. Vi arbetar brett med aktiviteter från skolans tidiga år och framåt. Små- och medelstora företag Vi behöver stärka innovationskraften. Styrkeområden Det som började som kluster ser vi som regionens styrkeområden och där ökar vi nu samordningen och samarbetet med universitetens styrkeområden. Innovationssystemets många aktörer kan placeras in i den entreprenöriella kedjan: Attityder Idéer Nya företag. I innovationsstödsystemet delar vi upp aktörerna i områdena kunskap och finansiering. I Västra Götaland var vi tidigt ute med inkubatorer, där är vi starka. På kunskapssidan har vi nio inkubatorer: Chalmers Innovation, Framtidens företag, Sahlgrenska SP, Gothia Science park, Innovatum, Espira, Brew House, GU Holding samt Encubator. Dessutom

4 finns Venture Cup och Connect Väst som resurser. Kunskap och attityder påverkas också med rådgivning, entreprenörskolor och innovationskontor. På finansieringssidan har aktörerna delvis olika målgrupper som kan benämnas försådd, såddfinansiering, tillväxtlån och riskkapital. HINT är en satsning som finansieras av Innovationsbron, Västra Götalandsregionen och EU:s regionala utvecklingsfond. Det är ett nätverk för inkubatorer. Fokus är att utveckla styrelsekompetens med hjälp av rekrytering och kompetensutveckling. Tre seniora rådgivare har anställts inom energi, biomedicin och hälsa samt it-området. En uppgift är att öka kunskapen om kommersialisering i forskningsmiljöerna. Det finns många små industriföretag i regionen. För att öka innovationskraften hos dem är det viktigt med företagsnätverk tillsammans med högskolor och universitet. Vi har flera sådana samverkansplattformar med koppling till utvecklingsnoderna. Exempel på andra verktyg för innovationskraft i SME är innovationssupport via Industriell dynamik och finansiering via FoU-kortet. Båda får vi höra mer om senare under dagen. Vi arbetar fortfarande med åtgärder som startades under den ekonomiska krisen. Det är extrainsatser tillsammans med högskola, utbildningsplattform för industrin, inkubator för att fånga upp människor med idéer i industrin (Idétrampolinen). Vi har ett tätt och bra samarbete med företagen. De regionala styrkeområdena blir många när politikerna är med och väljer, det är svårt att välja bort: Kultur, besök och upplevelse Textil Fordon/transport Maritima sektorn Livsmedel Petrokemi IT Trä Energi, miljö Biomedicin, hälsa Man kan inte vara bäst på allt så vi kraftsamlar inom vissa områden. Andra områden är minst lika viktiga men de är kanske inte innovationsintensiva, till exempel besöksnäringen.

5 De sex samverkansplattformarna, noderna, som kraftsamlar styrkeområdena har vuxit fram efterhand. Det finns starka industriella krafter bakom en del av dem, vilket präglar verksamheten. Borås är den ort som avviker, där finns en stark småföretagarkultur och det har varit en längre resa till samverkan där. Sahlgrenska Science Park, Gothia Science park, Innovatum Teknikpark, Espira Tillväxtcenter, Lindholmen Science Park, Lindholmen Science Park. Vi har haft samverkan med näringslivet redan från början, liksom närhet till och samverkan med universitet och högskolor. Ägarskapet i de sex samverkansplattformarna, noderna, är grundat på orten. Konkurrensen mellan orterna var stark från början. Nu har vi nått fram till ökad samverkan och specialisering. Vi har sagt att FoU i samverkan med företag ska ha koppling till högskolans styrkeområden. Det är lite svårt att få gehör för det bland företagen. Vi ska få närmare information från tre av plattformarna härnäst. Tore Helmersson, Innovatum Teknikpark i Trollhättan Vi är en stiftelse med ett tiotal, inbördes ganska olika uppdrag. Vi finns fysiskt på ett gammalt industriområde och har företag med Film i Väst som en stark motor. Stiftarna är både privata och offentliga, med tung förankring i näringslivet med Volvo Aero, Skanska, Vattenfall, SAAB med flera. Det är ett AB i stiftelsen som driver verksamheten. Möten mellan människor gynnar innovation. Innovatum Teknikpark är en arena för samverkan på många plan, ett Science Center för barn, en inkubator för nya företag och en projektarena för centrumbildningar. Samverkan och möten är ledord för oss i våra tre fokusområden: Produktionsteknik, energi- och miljöteknik samt kreativa näringar. Trollhättan stad bygger en kulturskola på området, som kompletterar Science Center. Inkubatorn erbjuder lokaler, rådgivning och kapital och har 13 företag just nu. Sedan starten har 42 företag skapats, 95 procent av dem inom kreativa näringar. Projektarenan är en brygga mellan företag och akademi och driver tekniska utvecklingsprojekt, just nu cirka 40 projekt med mnkr i total projektvolym. Projektmetoden är att starta med

6 en bred idéfas, och sedan successivt övergå till faserna förstudie, rigga projekt och driva projekt. Produktionstekniskt centrum är en centrumbildning. Där kan man säga att de stora företagen har flyttat ut avancerad teknisk utrustning för att alla företag ska kunna använda den och utveckla sin produktionsteknik. I projekt Biogasutveckling utvecklas en infrastruktur för att ta tillvara material från jordbruk. Bolaget Biogas Brålanda bygger gårdsanläggningar, stamledningar och uppgraderingsanläggningar för gasproduktion från gödsel. Ett utvecklingsprojekt tar fram en trifuel-bil som kan köras på etanol, biogas och bensin. Ett antal bilar testkörs. Projekt Blixt har också anknytning till bilbranschen. Vanliga bilar görs om till elbilar och en demoflotta med 70 fordon skapar förutsättningar för bred testkörning under nästa år. Elmer är en arena för att påskynda utvecklingen av elfordon. Här möts forskare och leverantörer för att dela och utveckla kompetens. Ett bra exempel på utveckling där gammalt möter nytt är serietillverkning i Åmål av små solkraftverk med stirlingmotorer. Möten genomsyrar vår verksamhet och vi uppmuntrar till branschglidning och till samverkan mellan små och stora, nya och gamla aktörer. Niklas Wahlberg, Lindholmen Science Park, Göteborg Vi finns på Hisingen i Göteborg. Området mellan broarna, från Älvsborgsbron i väster till Götaälvbron i öster, är 5 km långt och traditionellt basen för varvsindustrin. Nedläggningen och omstruktureringen var ett trauma. Vi tvingades att tänka om och 1996 bildades Älvstranden Utveckling AB av Göteborgs kommun för att utveckla hela området. I den processen behövdes en ekonomisk motor för utveckling och det behovet tajmade väl med Chalmers planer på en teknikpark i en ny miljö. Det tajmade också väl med att Ericsson sökte lokalisering för sin utveckling av basstationer. Lindholmen Science Park AB bildades. Nu finns det ungefär 270 företag i parken. Vi är nio anställda och strävar inte efter att bli fler, vi ska vara en snabbfotad facilitator. Det är vårt varumärke som ska vara stort, inte organisationen.

7 Lindholmen Science Park har tre fokusområden: Mobilt Internet (ICT) Intelligenta fordon och transportsystem Modern media och design Det behövdes tidigt en kraftfull vision. Vi sa att vi skulle skapa ett kluster där människor arbetar. Nu är vi och alltså nästan framme vid den visionen. Dessutom har vi lärare, elever och studenter. Lindholmen är en plats där många möts och den utvecklingen fortsätter. Det är en resa där huvudnäringen har blivit att inkubera komplexa nationella satsningar, till exempel i form av centrumbildningar. Safer, fordons- och trafiksäkerhetscentrum, är ett exempel på centrumbildning, en plattform för 180 forskare från hela världen. Verksamhetsområdet är att utveckla nya säkerhetssystem och lösningar för att minimera skador och olyckor i trafiken. Vårt bolag leder tre nationella program Test Site Sweden Security Arena TUCAB - ICT för ambulans och prehospital vård En ny satsning är Vision Zero Academy, med forskning och utveckling för nollvisionen från Trafikverket. En transportrelaterad satsning byggs också upp, med storskaliga test- och demoprojekt inom transporteffektivitet. Vi har ingen egen inkubator, utan samverkar med andra. Till exempel med Chalmers Innovation som finns på området och vänder sig till teknikbaserade groddföretag. Vi arbetar strategiskt med att knyta till oss kompetens inom våra fokusområden och det innebär att fler företag, forsknings- och utbildningsverksamheter och EU-projekt kommer att kopplas till utvecklingsmiljön på Lindholmen. Hos oss är summan större än delarna. Samarbete är a och o, regionalt, nationellt och internationellt.

8 Per Arne Lundberg, Gothia Science Park, Skövde Gothia Science Park drivs av Gothia Innovation AB. När vi startade för tio år sedan hade bara 11 procent av befolkningen i området eftergymnasial utbildning. Vi ville skapa en arbetsmarknad i samarbete med Högskolan i Skövde som bidrar till att behålla studenterna. Det fanns behov hos Electrolux, Volvo och andra arbetsgivare att rekrytera akademiskt utbildad personal. En mätning nyligen visade att 75 procent av de cirka 400 anställda i parkens 55 företag har akademisk examen. Vår verksamhet har tre områden: GSP Inkubator (med bas i datorbaserat lärande och underhållning) GSP Teknikpark GSP Projektarena Gothia Science Park är en mötesplats för företag, forskning och samhälle. Campus ligger 600 meter bort. I området finns personer, varav är studenter Projektarenan är en partner för att starta och driva utvecklingsprojekt. Tyngdpunkten finns inom datorspel och avancerade beslutsstödsystem. Vi är med från idé till projektstart, sedan går vi ur. Möjligen driftar vi projekt, men inte genomför. Vi skapar kontakt med rätt partners och hjälper till att söka extra utvecklingsmedel. Bland de aktuella projekten märks: Projekt Serious Leap där underhållningsteknik appliceras för lärande inom till exempel Lean. Envolve Energieffektivisering, för bättre miljö och nya affärsmöjligheter. Projektidén är att skapa mervärde kring de nya elmätarna, nätbolagens investering i den s.k. mätarreformen. Mervärdet kan omsättas i nya tjänster och produkter samt bidra till en bättre miljö. Framtidens äldre. Ett EU-projekt för erfarenhetsutbyte kring framtidens behov av varor/tjänster, boende, social fritid samt inflytande/delaktighet. Gothia Science Park är en teknikpark som är byggd från noll. Det finns ingen havererad industri i grunden. Tack vare ett starkt kommunalt engagemang byggdes miljön upp och samlokaliserades med högskolan på ett lämpligt sätt.

9 Vi har en bild av vårt sätt att arbeta för tillväxt och förnyelse. Där finns det tre delar som hänger ihop: Högskolenära idéer, idéer från näringsliv med nära koppling till högskolan samt teknikparken med sina mötesplatser och inspirerande miljö. Vi ser ett flöde där vi kan stötta och bidra: Generera - inspirera förmera. Finansiärer är Skövde kommun, Västra Götalandsregionen samt Innovationsbron. Plus projektfinansiering från flera aktörer. Frågor till representanterna för de tre teknikparkerna Har ni mervärden av att finnas i samma innovationsstruktur eller råkar ni bara finnas i samma region? - (Niklas) Vi har alla olika utgångslägen i våra orter. Det är viktigt att var och en behåller sin unikitet. Det är mer logiskt för oss att jobba som noder i ett system. Vi ser varandra som kolleger för samverkan. Det förenklar att ha varandra och varandras kontaktnät, man behöver inte sitta och ringa runt till alla kommuner. - (Niklas) Det har varit en lång resa för att det skulle bli bra, men det finns en bra grund nu. Vi är komplementära områdesmässigt. Vi samarbetar även i vissa projekt, till exempel Security Arena. - (Tore) Där har vi Tillväxtverkets uppdrag att samarbeta. Varannan vecka sitter vi också tillsammans i ett virtuellt sammanträdesrum. - (Tore) Konceptutveckling av elfordon är ett annat samarbetsområde. Vi samarbetar även med Skövde och har delat med oss av erfarenheter där. Men vi trampar inte in på varandras område. - (Per Arne) Det är viktigt att välja bort för att kraftsamla, ibland kan det betyda att vi hänvisar till de andra i systemet. Regionen har varit stark i att peka ut var vi ska fokusera. Det känns tryggt och tydligt. Vi upplever inte strukturen spretig. Erfarenhetsutbytet med de andra har varit ovärderligt för oss, vi har ett nära samarbete. - (Agneta) Regionen ser mervärdet i samarbete och uppmuntrar det, både för inkubatorerna och projektarenorna. Det geografiska läget och ägarskapet till trots är de resurser för hela regionen. Vi ska inte bygga upp parallella strukturer och organisationer. - (Niklas) Optimal transparens vore det om en nod kanske har ledare från ett ställe och lokalisering på ett annat. Vi ska använda hela regionens styrkor. - (Tore) Vi samarbetar med alla lämpliga högkolor och universitet, från Luleå till Lund. Hur mäter ni framgång?

10 - (Niklas) Vi har ständigt sökt Metoden med stort M, men den finns inte. Vi mäter många olika saker. En del svar finns i utvärderingar från Nutek och Västra Götalandsregionen, liksom i opartiska bedömningar inom nationella program. Omsättningsökning är också ett mått, liksom i någon mening antal projekt och patent. - (Tore) Självklart antal projekt osv, men också kundenkäter och utvecklingssamtal med uppdragsgivarna. Goda exempel är ett bra sätt att spegla resultat. - (per Arne) Nyckeltal i inkubatorn. Uthyrningsgrad i teknikparken. Genererade möten, antal projekt. Det optimala måttet söker vi fortfarande. - (Agneta) Goda exempel får tala när vi vill visa resultat och nytta. Vi har årliga utvecklingssamtal med noderna. Vi får rapporter och gör djupare analyser då och då, både kvalitativa och kvantitativa. Hur stimulerar ni små företag som inte har kontakt med akademin men som skulle stärka konkurrenskraften om de hade det? - (Per Arne) Vi ser det absolut som vår uppgift att stärka de företag som är intresserade av en framtid bortom skruv och mutter, de som vill något mer. Vi arbetar uppsökande. Vi arbetar också med att affärsutveckla forskargrupperna, inte bara forskningsresultaten. Vi mäklar kontakter och lyfter kompetensen både i företagen och hos forskarna. Ni har 49 kommuner, hur arbetar näringslivskontoren där? - (Per Arne) Vi träffar dem och de är med och väljer ut de bolag vi satsar på. - (Tore) Vi samarbetar tätt, gör gemensamma förstudier, projektbeskrivningar mm. Vi har kontinuerliga träffar. - (Niklas) Businessregion Göteborg är en samarbetspart. Vi träffas regelbundet. Mats Lundqvist, Chalmers Universitetens roll i innovationssystemet Kunskapstriangeln: Vi ska fokusera på det nya sammanhanget som kunskapstriangeln ger, vad är en kunskapstriangel, och titta på ett case. Tillbakablick: Tidigt 1990-tal. I en prognos för antalet anställda satte vi Chalmers spinoff i samma härad som varvsindustri, SKF och Volvo. Det var kaxigt men vittnar om det ansvar som en teknisk högskola känner. Och Chalmers har stuckit ut när det gäller avknoppningar.

11 1996 såg vi att många spinoff-företag förblev groddföretag. När de fick in finansiering backade de och slutade sälja. Det var ofta forskardrivna företag. Vi insåg att man måste få in ett kommersiellt hållbart tankesätt. Det räcker inte med teknisk höjd. Det krävs marknadskunskap, paketering och insikt om sin roll i samhället startade vi en entreprenörsutbildning. Vi var också med och startade affärsplantävlingen Venture Cup. Det är en handlingsbaserad pedagogik som ger både lärdom för entreprenörerna och kickstart för bolagen. Venture Cup bygger nätverk och synliggör företagen. Om vi tittar på de som deltog i Venture Cup 2001 har flera företag överlevt. Avinode är Europaledande och på väg att bli ledande i USA. Företaget Vehco säljer Sveriges ledande mobila plattform för transportsektorn och växer nu med 50 procent per år. Andra företag som deltagit i venture Cup är t ex Denator, Hyron, Lumina, Capeco, Avinode. Det behövs tio år för att företagen ska ta fart. Det är då det händer. I Chalmers entreprenörskola i dag kommer bolagen lika ofta från industrin som från akademin. Minesto är en avknoppning från SAAB. De utvecklar en metod för att utvinna energi från undervattenströmmar. Potentialen är att producera 5 procent av världens energiförbrukning. Minesto är också ett av flera företag som utvecklar ett kompetenscentra inom marina frågor och energi från havet. I kunskapstriangeln jobbar vi med innovation. Forskning och utbildning förstärker oss och varandra. Exempel: Engine and Energy Conversion Laboratory (EECL). En mycket engagerad forskare, Bryan Willson förbättrar vardagsteknik på ett socialt och miljömässigt hållbart sätt. Han arbetade till exempel i delar av Asien där man ofta lagar mat över öppen eld. Det är ineffektivt och producerar mycket koldioxid. Willson utvecklade en spis som går att paketera och som använder lokala energikällor. Han har också tagit fram en mer miljövänlig tuk-tuk och kombinerat produkten med ett erbjudande om finansieringslån till inköpet. Brian Willson är en hjälte. Han förstår hur innovation fungerar och kan användas. Han är kunskapstriangeln i praktiken. Han har byggt upp ett laboratorium med maskiner och utrustning där företag, forskare och studenter löser problem som minskar utsläpp och förbättrar miljön. Willson är en världsförbättrare, och det handlar inte primärt om forskarens egen karriär utan om forskningens framsteg, det är akademi när den är som bäst. De utvecklar ekoinnovationer som gör stor skillnad. Gamla stora företag bidrar till verksamheten, och superkluster, skapade av regionen, bidrar till Brian Willsons legitimitet. Klustret ger struktur som överbryggar intressekonflikter mellan forskning, företag, lärare osv. Struktur i form av öppna processer för kontraktsskrivande,

12 innovationshanteringsprofessionalism osv. De professionaliserar sättet som forskare kan skala upp kommersialiserbara idéer. Det behövs även i Sverige. Lärdomar från detta är att kunskapstrianglar oftast byggs från basen och upp, under lång tid, med stöd av region och universitetsledning. De är plattformar för informell överföring av kunskap om licenshantering, avknoppningar. Regionen bör stötta plattformar som kombinerar forskning, utbildning och innovation på ett konkret sätt. Det har varit mycket fokus på utflödet från högskolor och universitet, det behövs ökat fokus på inflöde. En plattform är en samling aktörer. Innovationskontoret Chalmers är ett konsortium med alla högskolor och universitet i regionen. Vi lär, hjälper och riggar kunskapstrianglar. Vi bidrar till att det är ordning och struktur utan att innovationskraften avtar. Exempel på strategiska satsningar för att stärka innovationskraften Helena L Nilsson, Västra Götalandsregionen Västra Götaland ligger högt på den internationella rankinglistan över investeringar i FoU. Det är främst de stora företagen som satsar. Utmaningen är att vara fortsatt attraktiv för de stora och samtidigt stärka de mindre företagen på innovationsområdet. Vi ska profilera oss på att få nytt att växa fram utan att hämma det gamla. Vi ska utveckla samverkan mellan näringsliv, akademi, institut och samhällsaktörer. Vi ska påverka internationellt via FoU-program och vi ska utveckla vårt sätt att arbeta med innovationsupphandling. Regionala styrkeområden valdes och formulerades i en större grupp. Många ifrågasätts nu. Det enda av styrkeområdena som inte också är ett nationellt styrkeområde, utan mer unikt för oss är Maritima-marina området. Där är vi speciella. Vi har provat olika verktyg för klusterutveckling, olika sätt att arbeta under åren. Jag ska belysa tre områden: Biomedicin och hälsa Hållbara transportsystem Smarta textilier. Biomedicin och hälsa: Regionen har ett dubbelt uppdrag som ger synergier, dels att vara tydlig ledare för klustret och dels att ansvara för hälso- och sjukvården i vår egen verksamhet.

13 Vi bedriver öppna projekt på sjukhusen där företag och universitet samverkar. Flera Center of Excellence har bildats. Biomedicinsk utveckling för Västsverige utvecklar två områden: biomaterial/cellterapi respektive hjärta/kärl och sjukdomar kopplade till ämnesomsättning. Forskning sker i samarbete med regionens företag. Kvalificerad kompetens och riskkapital lockas till regionen och framtidens ledare inom biomedicin utbildas. Gothia Forum arbetar med klinisk forskning i samverkan mellan forskare och aktörer inom Västra Götalandsregionen och svenska och utländska forskningsföretag. Omvärldsförändringarna är stora inom området och det är dags att åter analysera hur vi ska arbeta ännu mer offensivt. Där kommer även Vinnova in i processen. Hållbara transportsystem: Det här är ett oöverskådligt kluster med cirka personer och massor av initiativ. Ambitionen är en sammanhållen klustersatsning, men går det? Frågan aktualiserades när bilbranschen drabbades hårt av den ekonomiska krisen med företagsnedläggningar, nya ägare osv. Det är fortfarande skakigt. Västra Götalandsregionen skapade ett program, InMotion för att fokusera glappen i det här stora klusterinitiativet. Vi bjöd in aktörerna till dialog med departementet. Insatserna fokuserar testmiljöer, marknadsutveckling, internationalisering, innovationsupphandling, FoU i SME samt förstärkning av samverkansplattformar. Vi har lärt oss att det är svårt att kombinera olika instrument i genomförandet. Även om man är överens är regelverken olika, osv. Smarta textilier: Vi har många stora företag i regionen och riskerar att tappa de medelstora. Inom smarta textilier är det tvärtom, de små företagen är drivande. Det kan vara utveckling av textil med akustiska effekter, mattor som lyser till utgången vid brand eller väskor som lyser när mobilen ringer osv. Det är inte lätt för företagen att samarbeta, men de försöker verkligen. Nu försöker vi också länka upp området mot EUs forskningsarena. Det finns mycket resurser i 7e ramprogrammet som är inriktade mot samarbete. Styrkeområdena ligger i linje med många av våra, dock finns inte textil med. Därför har vi startat ett samarbete för att påverka nästa ramprogram Strategin för att stärka vår position i EU är att jobba med långsiktig påverkan samtidigt som vi hjälper till när aktörerna söker medel. Just nu pågår en process för att lämna synpunkter till departementet inför det åttonde ramprogrammet. Riktlinjerna ska vara klara till sommaren.

14 Aktuella frågor: När vi jobbar med kluster ser vi en glidning mot större tvärsektoriella områden som vi samverkar kring, t ex hållbar stadsutveckling. Vi utvecklar former för open innovation för att arbeta med kunskapstriangeln i praktiken. EU-arenan inbjuder löpande till inspel, hur ska vi jobba taktiskt med det? Marika Hellqvist Greberg, Innovationsslussen Innovationsslussen är en del i en större strategi inom hälso- och sjukvård. Vi har en driven industri och framstående forskning att bygga från. Utmaningen var att bättre ta tillvara personalens idéer och att skapa en kultur för detta. Vi behöver ta tillvara olika idéer, inte bara forskningsrelaterade och/eller kommersialiserbara idéer utan även små praktiska förbättringar som förbättrar tillvaron för personal och patienter. En annan utmaning är de immateriella rättigheterna när vi samarbetar med företag. Även lagen om offentlig upphandling är ett hinder ibland för samverkan mellan akademi och industri. Utifrån dessa utmaningar skapade vi innovationsslussen. Syftet är att stärka förmågan och kapaciteten att stimulera och hantera innovativa idéer. Målet är högre kvalitet, att ta tillvara medarbetarnas kraft, att integrera innovation i det dagliga arbetet, att vara en attraktiv arbetsgivare och att stärka tillväxten i befintliga företag. Innovationsslussen har fyra arbetspaket Kunskap och idéutveckling: Vi provade med inspirerande föredrag av externa personer, det gav enstaka idéer från medarbetarna. Nu har vi övergått till att utse Transportörer bland de anställda. De tar hand om kollegernas idéer och stödjer cheferna kontinuerligt. De får avsätta arbetstid för innovationsarbete. Målet är ett ökat och kontinuerligt flöde av idéer. Utveckling av medicintekniska verkstäderna: Där finns stor kunskap och bra utrustning för att bygga prototyper. Där finns kompetens som vi kan nyttja. Ökad samverkan med industrin: Gothia Forum är våg väg till industrin, en testarena för produkter och mediciner både för stora och små företag. Kommunikation: För att uppnå långsiktiga effekter måste vi ha stöd från cheferna. De behöver förstå styrkan i och kunna mäta effekten av innovationsarbete och stödja transportörerna i det dagliga arbetet. Björn Westling, Swerea IVF, Industriell dynamik Swerea IVF arbetar med allt inom industriell produktion och ingår i Swereagruppen bestående av fem forskningsinstitut runt om i landet.

15 Vi lever efter devisen: Din utvecklingsavdelning är bara ett telefonsamtal bort. Västra Götalandsregionen är industritungt med en stor kader leverantörsföretag. Projektet Industriell dynamik riktas till SME. En gammal utvärdering visade att det fanns ett glapp mellan SME och forskningen. De hade svårt att hitta den expertis de behövde, det fanns många aktörer, det tog lång tid och det rådde osäkerhet om kvaliteten på tjänsterna. Men samtidigt så fanns det stor kompetens i regionen och det fanns ett gott samarbetsklimat. Idén var att skapa ett nätverk som på ett strukturerat sätt erbjuder kompetens till SME, behovsstyrt och konkret. Vi bestämde oss för att rekrytera forskare som tycker om att vara ute i företagen och möta människor. Vi ville skapa ett nätverk där man lär av varandra och där forskarna knackar dörr och frågar vad företagen behöver. Vi ska samarbeta, inte konkurrera, inbördes. Byråkratin ska vara minimal. Faserna i Industriell dynamik är kontakt, behovsanalys och fördjupning som finansieras av Industriell dynamik, om och när det blir ett projekt finansieras det av företagen. Det är ett strukturerat arbetssätt där vi har medel för att bena ut problemet för att sedan ha större chans att skapa skarpa projekt. Industriell dynamik består av många medlemmar, vi är ett brett nätverk av kunskap. Under 2009 och 2010 har vi haft 70 uppdrag, oftast tekniskt betonade. Utvärderingen för 2009 visar att 47 procent av de besökta företagen har förbättrat sin ekonomi. Satsningen ger alltså resultat redan tack vare dialogen, innan det blir riktiga projekt. Mål för 2010 är att 450 företag kontaktats, 250 behovsanalyser har gjorts och 60 utvecklingsprojekt startats. ID fick 2009 Innovation Award 2009 från organisationen Assembly of European Regions som ett av Europas mest innovativa projekt under året. Marcus Nordanstad, Västra Götalandsregionen FoU-kortet FoU-kortet är ett pilotprojekt, ett verktyg för att stimulera ökad efterfrågan på Forskning och utveckling i små och medelstora företag. Målet är att öka konkurrenskraften och bidra till tillväxt och arbetstillfällen. Inspirationen kommer från andra Europeiska länder som använder Innovation Vouchers, till exempel Holland. Vinnova är en viktig hjälp och inspiration i programmet.

16 Målgruppen är SME som vill växa och som är konkurrensutsatta. Vilken högskola eller vilket universitet eller forskningsinstitut vi samarbetar med är inte viktigt, det väsentliga är att hitta rätt kompetens oavsett var den finns. FoU-kort bas ersätter max kr plus 50 % medfinansiering och används för att identifiera problem och utvecklingsmöjligheter. FoU-kort avancerat ersätter max kr plus 50 % medfinansiering för att bidra till forskningsprojekt. Företaget bestämmer vem de vill samarbeta med. Vi får väldigt många förfrågningar. De projekt vi går in i ska inte bara ha forskningshöjd utan också ha mervärde för företaget. Rangordningarna görs i samarbete med Vinnova utifrån deras poängskala. Därefter beslutar regionen. Första året hade vi tre utlysningar, 66 ansökningar varav 23 godkändes (11 bas och 12 avancerat) Flest ansökningar var det inom miljö/energi, andra största område var biomedicin. Företagen hade 5-15 anställda och hälften hade fått stöd tidigare. Experter från cirka 14 forskningsorganisationer utförde uppdragen. Vi eftersträvar geografisk spridning i regionen med Göteborg är överrepresenterat, liksom Sjuhärad. Diskussion Västsverige ligger bra till när man mäter FoU-satsningar men lågt när man mäter nyföretagande. Hur tar vi in de stora företagen i innovationsprocessen? Tidigare fanns stora förhoppningar om att akademin ska lösa problemen. Men i klustren samarbetar vi med de stora företagen och får dem att samverka med de mindre företagen. I Fyrbodal samverkar till exempel Volvo Aero, SAAB och flera underleverantörer. Genom att flytta ut en del av testutrustningen utanför grindarna har de skapat en miljö för samarbete. Det är en konkret satsning som lett till att Volvo Aero tar in mindre företag i utvecklingen. Samarbetar ni med andra kluster i landet, utanför er region? - (Björn) Staten satsar på att kabla ut sina satsningar. Jag propagerar för något liknande för våra satsningar nationellt.

17 - (Marcus) Vinnova vill våra av våra metoder. - (Helena) Vi satsar mycket på att skapa nätverk mellan inkubatorer i landet, och mellan science parker. - (Björn) Regionen har utvecklats från passiv finansiär till strategisk spelare som samordnar och förmedlar lärande. - (Marcus) Vi har blivit bättre på att ta hem lärdomar och sprida dem. Mats Granér, Västra Götalandsregionen Var står vi nu? Vägval för en kunskapsdriven utveckling. Uppdraget från politikerna i våras var att ta fram en sammanhållen strategi för forskning, innovation och högre utbildning. Vi har satt ökat samspel i fokus för att åstadkomma utveckling av högre utbildning, forskning i världsklass och starka miljöer och kultur för innovation. Det är alltså samspelet som vi placerar mitt i vår kunskapstriangel. Vi har fått uppdraget, nu formerar vi projektet. Ska allt vara med? Eller ska vi fokusera vissa områden? Vi har landat i det andra, att välja vissa områden. Vi ska fokusera på den kunskapsproducerande sektorn, som i sig inrymmer flera strategiska kunskapsområden. Vi ska naturligtvis fortsätta att stärka industrin även om vi har detta fokus. Det är viktigt med samspel med den övriga ekonomin. Vi går från branschfokus till kompetensfokus. Vilka kunskapsområden behövs för den kunskapsproducerande sektorn? Det kan vara design, life science osv. Inom varje kunskapsområde ska vi stödja samspel mellan utbildning, forskning och innovation. På det sättet får vi ökat fokus på kompetensförsörjning jämfört med i dag. Vi ska identifiera och främja stödjande miljöer för detta. Det finns en rad frågor som ingår här men som vi i regionen inte kan påverka; skattefrågor, IP-frågor mm. Det är viktigt med dialog nationellt och med forskare m fl. Slutsatser från gruppdiskussioner Det krävs långsiktighet Det krävs ledarskap

18 Processen är viktig VGR har skapat en tydlig struktur genom sina plattformar, som ger stabilitet och förutsägbarhet Man måste våga prioritera Förtroendet/legitimiteten är viktig. Peter: detta har vi hört förut slutsatserna är meningslösa om man inte fyller dem med innehåll. Intressant att jämföra med Skåne. Ni har jobbat från olika håll Skåne uppifrån med strukturen först, VGR underifrån med att föra samman det som redan finns båda fungerar. Några specifika lärdomar från VGR: En viktig händelse för att gå från passiv finansiär till att ta ledarskapet var vid ett möte med Vinnova 2003, där VGR insåg att man måste börja prioritera bland sina styrkeområden att man inte kan vara bäst på allt. Systemet testas hela tiden, det märktes t ex i krisen att vi hade upparbetade kanaler när alla viktiga aktörer kunde samlas snabbt för att möta krisen; också när Astra gör en stor satsning i Mölndal och många insatser behövs samordnas o samverka. Att vi fick en Vinnväxt-satsning har betytt mycket. Det har lärt oss mycket kring hur olika delar i kunskapstriangeln kan samarbeta. Akademins styrkeområden matchar inte helt med regionens styrkeområden. Radikala innovationer i glappet riskerar att förbises. VGR har inte dialog med varje kommun utan med kommunförbund. Dessa har medel från regionen för egna projekt, som kommunerna medfinansierar. Det finns stor acceptans för att Gbg är tillväxtmotor.