Rumänsk litteratur i fokus på Bokmässan i Göteborg 2013

Transkript

1 Rumänsk litteratur i fokus på Bokmässan i Göteborg 2013

2 Rumänien har ordet! I år har Rumänien den stora äran att vara hedersgäst på Bokmässan i Göteborg, årets största litteraturhändelse i Sverige och Skandinaviens viktigaste litteraturfest. Såsom ett evenemang av enastående vikt i hela Norden framstår Bokmässan som ett bra tillfälle att lyfta fram den rumänska kulturella närvaron i Sverige, avspeglad genom de rumänska författares verk som publicerats av prestigefyllda svenska förlag. Utöver detta tillkommer debatter samt flera kulturevenemang i vilka rumänska och svenska kulturpersonligheter deltar. Rumänien har ordet! är parollen som vi presenterar oss med i samband med Bokmässan. Den befäster vår önskan om bekräftelse hos och öppenhet gentemot den svenska kulturen genom att åberopa de goda och trofasta kulturella relationerna mellan de två länderna. Vi är övertygade om att denna paroll kommer att finna resonans hos den svenska publiken samt öppna nya perspektiv för den kulturella dialogen. Lilian Zamfiroiu Ordförande för Rumänska kulturinstitutet Foto: ur eget arkiv Kom och upptäck den rumänska litterära boomen! Rumänsk litteratur i fokus på Bokmässan i Göteborg 2013 Copyright Rumänska kulturinstitutet och fotograferna 2013 Omslag och grafisk form: Alexandru Azamfirei Tryck: SC Art Group Int. SRL, Rumänien 2013 ISBN: Att rumänsk litteratur är stark och spännande påvisas av dess närvaro på många andra språk, men även av Rumäniens medverkan som fokusland på Bokmässan i Göteborg och nyligen även på bokmässorna i Paris och Turin. Vi sätter en ära i att vara fokusland och ser det som ett erkännande av kraften i vår litteratur samt av Rumänska kulturinstitutets insatser för att göra rumänsk litteratur bekant för en svensk publik. Vi tror att kultur är Rumäniens stora chans att erövra världen och där har litteraturen en framträdande plats. Dan Shafran Direktör för Rumänska kulturinstitutet i Stockholm Foto: Cato Lein 1

3 Rumänien har ordet! Seminarie- och monterprogram 3 Rumänska författare på årets Bokmässa 15 Rumänska författare om skrivande Rumänska kulturinstitutet fyller sju! RUMÄNIEN HAR ORDET SEMINARIE- och MONTERPROGRAM Rumänska kulturinstitutets egna publikationer och publikationer där RKIS har medverkat 43 Årets rumänska böcker utgivna i svensk översättning 55 2 Våra samarbetspartners 63 Rumänien har ordet! Seminarie- och monterprogram

4 4 TORSDAG 26 september Rumäniens monter C02:02 Invigning av den rumänska montern Kom och fira med oss Rumäniens medverkande som temaland på årets Bokmässa i Göteborg! Invigningstal av Dan Shafran, Direktör för Rumänska kulturinstitutet i Stockholm, Lilian Zamfiroiu, Ordförande för Rumänska kulturinstitutet i Bukarest, Răduţa Matache, Rumäniens ambassadör i Sverige, Maria Källsson, Mässansvarig för Bokmässan. Panflöjtsartisten Dana Dragomir spelar rumänsk musik Seminarielokal K1, plan 2 Vad är unikt med den rumänska litteraturen? Mircea Cărtărescu har lite gemensamt med Norman Manea, och Norman Manea med Gabriela Adameşteanu. Och så ska det vara, konstens stora röster är alltid unika. Men om man vill framkalla en abstrakt bild av rumänsk litteratur genom tiderna brukar vissa begrepp dyka upp: avantgarde, galghumor, exil. Därför känns det ändå relevant att fråga dessa, på var sitt sätt unika författare, om det finns underströmmar som rör vid allt inom rumänsk litteratur, historia eller samhälle och som gör att Cărtărescus, Maneas och Adameşteanus böcker låter precis som de gör. Marius Chivu, författare och en av Rumäniens mest inflytelserika litteraturkritiker, medverkar också i samtalet. Moderator: Jonas Ellerström, förläggare Rum för poesi En timme Rumänien Mircea Dinescu (Bengt Berg läser), Bengt Berg, Marius Chivu (Cecilia Hansson läser), Mircea Cărtărescu (Inger Johansson läser) Seminarielokal H1, plan 2 En flytande värld av ord: minoritetsspråk i en globaliserad litteratur Översättningar och översättare har nyckelroller i skyddet och främjandet av språklig och kulturell mångfald. Författare och översättare från en rad europeiska länder diskuterar här hur viktiga minoritetsspråken är för den kulturella identiteten och globaliseringens betydelse för översättningar. Medv.: översättarna Laimantas Jonušys, Litauen, Dorota Jovanka C irlić, Polen, och Tora Hedin, Sverige, samt författarna Florina Iliş, Rumänien, Pavel Zajíček, Tjeckien, Míchea l O Conghaile, Irland, och Afonso Cruz, Portugal. Moderator: Gunnar Bolin, kulturkorrespondent. Arr: International Cultural programme Centre in Lithuania, Romanian Cultural Institute, Czech Centres, Dublin Unesco City of Literature, British Council in Portugal, Wrocław-European Capital of Culture 2016/ European Literature Nights project Seminarielokal J2, plan 2 Den rumänske fotografen Carol Popp de Szathmari 1903 fick Kungliga biblioteket genom en donation av Prins Eugen 30 fotografier tagna av den internationellt kände konstnären och den första krigsfotografen Carol Popp de Szathmari ( ). Dan Shafran visar och berättar om samlingen. Arr: Kungliga Biblioteket Seminarielokal H1, plan 2 Varför skriva och läsa noveller? The New York Times förkunnade i början på året att novellen är den ideala litterära genren i den nya digitala världen. Det är en tradition som går tillbaka till de antika grekerna och som i våra tider har sysselsatt många prosaförfattare. Vissa, som Hemingway, Carver, Borges eller Munro, har specialiserat sig på kortformatet och gjort den till en konst. Med vad är det för speciellt med noveller förutom formatet och hur påverkar formatet själva innehållet? Svar ges av de rumänska författarna Gabriela Adameşteanu, Daniela Crăsnaru och Dan Lungu, som medverkar i antologin Skräpliv. Moderator: Jens Liljestrand, författare och litteraturkritiker. I samarbete med Seriescenen Rumänska serier: från guldåldern via gatan till museet Rumänska serieskaparen Alexandru Ciubotariu i samtal med Serietekets Anders Lundgren om den rumänska seriens nuvarande och historia. I hemlandet är Ciubotariu känd för sin Kvadratiska Katt, ett omtyckt stadsdjur som man kan skymta på Bukarests gator samt i Rumäniens första gatukonstbok, utkommen Ciubotarius engagemang i Rumäniens seriehistoria resulterade 2011 i skapandet av ett temporärt Seriemuseum som hystes i Bukarests Museum för Modern Konst och som sedan dess har fortsatt som ett personligt projekt. I samarbete med Serieteket Kulturhuset, Seriefrämjandet Rumäniens monter C02:02 Rumänskundervisning vid svenska universitet Medv.: Coralia Ditvall, Lektor i rumänska vid Lunds universitet och Ingmar Söhrman, Professor i romanska språk vid Göteborgs universitet. Alf Lombard började undervisa i rumänska i Lund i slutet av 30-talet och sedan dess har språket undervisats någorlunda regelbundet där, numera huvudsakligen på distans, med ett 100-tal studenter per år på olika nivåer Rumäniens monter C02:02 Den flygande röda katten berättar Cristiana Radu och Irina Dobrescu från Clubul Ilustratorilor, den rumänska illustratörsklubben, presenterar den nutida illustrationsscenen i Rumänien. I samarbete med pionier press Seminarielokal J1, plan 2 I österled Efter järnridåns fall har länderna i Östeuropa återknutit till det gemensamma europeiska kulturarvet, men också tagit med sig erfarenheterna av 50 års liv i kommunismens skugga. Samtidigt möter vi genom litteraturen nya generationer av européer i öst och väst som söker sin plats och sin identitet i ett sammanhang som tidigare dominerats av ett litet antal kulturella och ekonomiska europeiska stormakter. Med utgångspunkt i litteraturutbytet mellan Sverige och Rumänien belyser översättarna Anders Bodegård och Sophie Sköld och förläggaren Jonas Ellerström vilka förutsättningar som styr vad som översätts och ges ut från länderna i Östeuropa. Hur agerar förlagen, vilken betydelse har olika nationella stödordningar och hur ser översättarnas roll ut? Moderator: Stefan Ingvarsson, översättare. Arr: Översättarcentrum Rumäniens monter C02:02 Öster om öst och Miskati griper in La est de est (Öster om öst) av Anuţa Vârsta och Miskati intervine (Miskati griper in) av Livia Rusz är två nya barn- och ungdomsböcker utgivna av mikroförlaget pionier press. Nikita och Min-Ge leker med orden i två vit skilda språk, rumänska och koreanska som löper parallellt i boken medan tvillingarna Misu och Kati hjälper Askungen att snabbare få sin prins som lever i ett kungadöme som påminner om diktator Ceauşescus Rumänien. Medv.: Arina Stoenescu, förläggare och formgivare. I samarbete med pionier press i Bonniermontern Minnet och skulden det förflutnas närvaro i nuet Förläggaren Ingemar Nilsson samtalar med författarna Gabriela Adameşteanu, Daniela Crăsnaru och Dan Lungu om antologin Skräpliv och den rumänska berättarkonsten idag. I samarbete med

5 FREDAG 27 september Rumäniens monter C02:02 Jag ska bygga ett hus åt oss vid världens ände Kraften att överleva och förmågan att älska ett samtal om Cătălin Dorian Florescus romanvärld mellan den rumänsk-schweiziske författaren och förläggaren Ingemar Nilsson. I samarbete med 2244, Schweiziska Ambassaden och Pro Helvetia Lilla Scenen, Internationella torget Mircea Cărtărescu om sin senaste bok på svenska, Travesti Mircea Cărtărescu samtalar med Kristina Henschen om minnets signaler och det sätt på vilket romanens huvudperson har några likheter med författaren. Han kommer också att beröra hela sitt författarskap. I samarbete med Lilla Scenen/Internationella Torget och Albert Bonniers Förlag Rumäniens monter C02:02 Constantin Karadja: en svensk-rumänsk hjälte av samma kaliber som Raoul Wallenberg och Oskar Schindler Karadja var en rumänsk prins, diplomat och bibliofil, som räddade rumänska judar under andra världskriget. Släktingen Rozita Auer berättar Internationella torget Kvinnliga journalister i ett gränslöst Europa Hur fria och rörliga är egentligen unga kvinnliga journalister med mångkulturell bakgrund i dagens Europa? Ett samtal om utmaningar och möjligheter. Medv.: Alexandra Pascalidou och Dana Grigorcea (Rumänien/Schweiz). I samarbete med Schweiziska Ambassaden och Pro Helvetia Rumäniens monter C02:02 Bortom boken Formgivaren Arina Stoenescu och serietecknaren Alexandru Ciubotariu samtalar om Sagohuset Harap Alb, direkt inspirerat av Junibacken i Stockholm, och Seriemuseet i Bukarest, två spännande nya projekt som tar illustrationen och serien bortom boken. I samarbete med pionier press och Sagohuset Harap Alb Seminarielokal K1, plan 2 Ett förflutet som spökar Den mångprisade rumänske författaren Norman Manea återkommer till Bokmässan med sin senaste bok Lyan en roman som granskar den rumänska författardiasporan i USA och de skelett man har i garderoben långt efter att man förvandlats från en östeuropeisk flykting till en respekterad amerikansk medborgare. Vi möter en världsberömd religionsprofessor med högerextrema sympatier, hans bäste lärling som blir mystiskt mördad på en toalett, samt några ungdomsvänner vars öden fortsätter att korsas på olika kontinenter. Samtalspartner: Agneta Pleijel, författare. I samarbete med Debattscenen Hur får vi bort tiggeriet? Romer vallfärdar från Rumänien och övriga Balkan till nordeuropeiska städer som Göteborg. Hur ska samhället och allmänheten agera och hur ska romerna försörja sig? Gatutidningen Faktum, som säljs av hemlösa och andra i socialt utanförskap däribland ett 70-tal romer bjuder in till ett panelsamtal med experter och makthavare. Medv.: Dezideriu Gergely på European Roma Rights Centre och tidigare rådgivare i romafrågor för den rumänska regeringen, Lee Saville, som framgångsrikt jobbat med att göra romska lokalsamhällen i Rumänien självförsörjande, representanter för svensk polis, andra myndigheter och politiska beslutsfattare. I samarbete med Faktum Rumäniens monter C02:02 Två språk, flera möjligheter Den designerdrivna mikroförlaget pionier press startade 1991 med fokus på konstnärsböcker, experimentell typografi samt tvåspråkiga barnoch ungdomsböcker och har sedan starten använt förlagsverksamheten som en plattform för utforskande av boken som objekt och som kommersiell och kulturell artefakt. Tvåspråkighet är för många av dagens barn en naturlig del av uppväxttiden. Vad innebär det och vilka möjligheter skapas i möten mellan flera språk? Medv.: Arina Stoenescu, förläggare. I samarbete med pionier press Rumäniens monter C02:02 Release för Himlen i magen Ioana Nicolaie, aktuell på svenska med en prosalyrisk bok om en första graviditet, samtalar med sin förläggare Madeleine Grive och sin översättare Inger Johansson om denna yttersta upplevelse i en kvinnas liv, med allt det innebär: det sublima och det besvärliga, det andliga och det kroppsliga, glädjen och ångesten. I samarbete med 10TAL Bok Seminarielokal K1, plan 2 Inne i en författarhjärna Flera litteraturkritiker har påstått att Mircea Cărtărescus böcker ger den njutningsfulla känslan av att få kliva in i författarens hjärna. En hjärna befolkad av mytologiska, hallucinatoriska varelser och av fantastiska symboler som fjärilar, bländande ljus, labyrinter, ändlösa mattor och dörrar som leder in i andra tidsdimensioner. Mircea Cărtărescu samtalar med Sara Danius om ett författarskap som har beskrivits som mäktigt och storslaget, en berusande läsupplevelse och ett flöde med magnetisk närvaro Seminarielokal F3, plan 2 Vägen från svenskstuderande till översättare Litteraturutredningen visar på betydelsen av svenskundervisning i utlandet för att få fram kvalificerade översättare och för spridningen av svensk litteratur i världen. Vilka hinder och möjligheter har översättare idag? Efter deckarvågen, vad kommer då att premieras? Ett samtal mellan Björn Apelkvist, svensklektor i Bukarest, och Simona Ţenţea, översättare. Moderator: Barbara Voors, Svenska institutet. Arr: Svenska institutet Rumäniens monter C02:02 Feminismens olika språk. Ett samtal mellan tre feministiska författare från Öst-, Väst- och Centraleuropa Medv.: Gabriela Adameşteanu, Ana Luísa Amaral, Marlene Streeruwitz och Yvonne Ihmels. I samarbete med Instituto Camões, Österrikes Ambassad och Kulturtidskriften Cora Rum för poesi En timme Rumänien Svetlana Cârstean (Athena Farrokhzad läser på svenska), Daniela Crăsnaru (Jonas Ellerström läser på svenska), Athena Farrokhzad Seminarielokal K1, plan 2 Författarens engagemang i den publika debatten När ett samhälle får problem är det oftast författare som kastar sig in i den offentliga debatten och kämpar för rättvisa. Engagemanget riskerar att överskugga författarskapet och utsätta författaren för allt från offentligt hat till livsfara, särskilt i autokratiska stater. Vissa vägrar att iklä sig den rollen och menar att de har rätt till sitt elfenbenstorn liksom vilken medborgare som helst. Andra anser att författare har en skyldighet att till varje pris vara engagerade i samhället. Problematiken diskuteras av Mircea Cărtărescu och Norman 6 7

6 Manea som själva upplevt alla sidor av sitt engagemang. Moderator: Björn Wiman Aftonbladets monter Skruvstädsblommans ansikte Svetlana Cârstean läser tillsammans med sin översättare Athena Farrokhzad ur diktsamlingen Skruvstädsblomman, som precis kommit på svenska på Rámus förlag. Med ett brutalt bildspråk och en lek med historiens och samtidens sätt att framställa arbetarens styrka, skildras här ett tillstånd både i samhället och kroppen som kanske är flickans, kanske pojkens, kommunismen eller kommunismens fall. Arr. Aftonbladet kultur och Rámus förlag Rumäniens monter C02:02 Minnets föremål Vad är det för sorts minnen om kommunismen som dyker upp i postkommunistiska Rumänien? Genom att använda en samling vardagliga hushållsföremål som fönstren in i det förflutna presenterar antropologen Alyssa Grossman från Göteborgs universitet sin pågående forskning om hur Bukarestbor tittar tillbaka på 45 år av kommuniststyre, två decennier efter revolutionen Rumäniens monter C02:02 Ett liv i skrivande möt författaren och människan Mircea Cărtărescu i samtal med poeten Cecilia Hansson I verk som Orbitor och Travesti utforskar Mircea Cărtărescu det mänskliga medvetandet och i sin Dagbok skildrar han ur ett personligt perspektiv en omvälvande period i Rumäniens historia efter Ceauşescus fall. Hur har skrivandet och livet inspirerat varandra? Och hur har Cărtărescu som författare och person påverkats av den nuvarande politiska situationen i Rumänien? Rumäniens monter C02:02 Bengt Berg om Rumänien Författaren och riksdagsledamoten Bengt Berg samtalar med Rumänska kulturinstitutets direktör Dan Shafran om sina kulturella kopplingar med och erfarenheter av Rumänien Seminarielokal J1, plan 2 Mutter Courage och hennes döttrar: Kvinnliga livsöden i dagens tyskspråkiga litteratur Österrikiska Angelika Reitzer berättar i sin nya bok Hos oss om en ung kvinna som söker sin plats i livet efter familjens sönderfall. Schweizisk-rumänska Dana Grigorceas Baba Rada handlar om en modern Mutter Courage och hennes familj i samhällets utkant i Rumänien efter Ceauşescu. Båda är fränt samhällskritiska och vänder upp och ner på traditionella livsmönster i sina närgångna kvinnoporträtt. Angelika Reitzer och Dana Grigorcea samtalar kring litterär gestaltning av kvinnors skiftande livsvillkor i dagens Europa. Moderator: Irina Hron-Öberg, Lektor i tyska vid Stockholms universitet. Språk: tyska Arr: Schweiziska Ambassaden, Pro Helvetia och Österrikes ambassad LÖRDAG 28 september Bonniermontern Mircea Cărtărescu signerar Arr. Albert Bonniers Förlag Litteraturscenen Mina rumäner: Fyra mässaktuella författare i översättning Medv.: Inger Johansson Arr. Författarcentrum och Sveriges Författarförbund Rumäniens monter C02:02 Två språk, flera möjligheter Den designerdrivna mikroförlaget pionier press startade 1991 med fokus på konstnärsböcker, experimentell typografi samt tvåspråkiga barnoch ungdomsböcker och har sedan starten använt förlagsverksamheten som en plattform för utforskande av boken som objekt, och som kommersiell och kulturell artefakt. Tvåspråkighet är för många av dagens barn en naturlig del av uppväxttiden. Vad innebär det och vilka möjligheter skapas i möten mellan flera språk? Medv.: Arina Stoenescu, förläggare och formgivare. I samarbete med pionier press Rumäniens monter C02:02 Öster om öst och Miskati griper in La est de est (Öster om öst) av Anuţa Vârsta och Miskati intervine (Miskati griper in) av Livia Rusz är två nya barn- och ungdomsböcker utgivna av mikroförlaget pionier press. Nikita och Min-Ge leker med orden i två vit skilda språk, rumänska och koreanska som löper parallellt i boken medan tvillingarna Misu och Kati hjälper Askungen att snabbare få sin prins som lever i ett kungadöme som påminner om diktator Ceauşescus Rumänien. Medv.: Arina Stoenescu, förläggare och formgivare. I samarbete med pionier press Seminarielokal H1, plan 2 Hur gestaltas romer i skönlitteraturen? Romer är onekligen ett av världens mest utsatta folk: ständigt bortjagade, utvisade från stora delar av Europa redan på 1500-talet, förslavade i andra delar, decimerade under nazisterna, uteslutna från samhället under kommunisterna, utnyttjade av kriminella organisationer i den nya, öppna Europa. I skönlitteraturen gestaltas romerna ofta som kämpande människor i samhällets utkant, men också som färgstarka personligheter i djup förtrolighet med naturens uråldriga lagar. Cătălin Dorian Florescu, Elisabeth Hjorth och Varujan Vosganian, tre författare som skriver om romer i sina aktuella böcker, samt Dezideriu Gergely, VD för European Roma Rights Centre (ERRC) i Budapest, diskuterar hur olika myter om romerna lever vidare i samtida litteratur. Moderator: Klas-Göran Karlsson, historiker och författare. I samarbete med Norstedts, Schweiziska Ambassaden och Pro Helvetia Internationella torget Att skriva om och under förtryck Mircea Cărtărescu är en av Rumänien stora författare. Under många år skrev han bakom järnridån, under censur. Sofi Oksanen är den uppmärksammade finska författaren som i sina böcker om det ockuperade Estland skildrar förtryck, dubbelmoral och förräderi. I samarbete med Albert Bonniers Förlag Rumäniens monter C02:02 Björn Apelkvist: Den kulturella bildningen som livsform om Noicas filosofiska skola i Karpaterna Filosofen Constantin Noica samlade på 70- och 80-talet en grupp unga intellektuella och skapade en upplyst oas mitt i den kommunistiska diktaturens mörkaste natt. I Gabriel Liiceanus Dagbok från Paltinis dokumenterades denna 8 9

7 fascinerande andliga verksamhet på ett personligt sätt, i ett verk som kommit att bli en viktig milstolpe i den rumänska samtidslitteraturen DN-montern Samtal mellan Mircea Cărtărescu, Norman Manea och Björn Wiman Arr. Dagens Nyheter Rumäniens monter C02:02 Dagg på stjärnan Ett samtal mellan den rumänskfödda ungerska poeten Sa ndor Ka nya di och hans översättare Ove Berglund. Poeten signerar sina böcker. I samarbete med Balassi Institutet Rumäniens monter C02:02 Ingmar Söhrman: Rumänska författare och artister i Frankrike Hur kommer det sig att Frankrike dragit till sig en följd av den rumänska kulturens stora namn? Exempel är författarna Eugène Ionesco, E. M. Cioran, Paul Goma och dirigenten Sergiu Celibidache, som även var verksam i Sverige Seminarielokal J1, plan 2 Armeniska öden Om armeniska folkmordet vet vi fortfarande otroligt lite, trots att det var en av 1900-talets värsta katastrofer, med minst en miljon dödsoffer och otaliga flyktingar. Varujan Vosganians kritikerrosade Viskningarnas bok har fångat in armeniska röster skingrade över hela världen från författarens egen familj strandsatt i östra Rumänien, i en annan diktatur, till de som tagit sin tillflykt till Sydamerika eller de som trott på den kommunistiska propagandan och tagit sig till den sovjetiska delrepubliken Armenien. Författaren samtalar med Ola Larsmo om Armeniens bortglömda döda, men också om överlevarna och om hur de har lyckats omplantera sina uråldriga traditioner i främmande marker. I samarbete med Rumäniens monter C02:02 Två litterära gestalter från 1900-talets Rumänien och Portugal E. M. Cioran ( ) och Fernando Pessoa ( ) översätts, kommenteras och citeras allt mer. De innehar närmast kultstatus och ses ibland som emblem för den rumänska respektive den portugisiska kulturen. Medv.: Patricio Ferrari, Dinu Flămând och Marianne Sandels. I samarbete med Instituto Camões Rumäniens monter C02:02 Den rumänska fascismen: Rörelsen som utmanade 1900-talet Presentation av Henrik Arnstad, författare till Älskade fascism Seminarielokal H1, plan 2 Är exilen en del av rumänsk litteratur? Hur många vet att Paul Celan, E. M. Cioran, Eugène Ionesco, Herta Müller och Tristan Tzara är födda i Rumänien? Och vad spelar det för roll att de är det? Vad tar man med sig till ett nytt land och ett nytt språk? Har den rumänska litteraturen rätt att göra anspråk på sina bortflyttade barn? Och är exillitteratur en oupplöslig del av just rumänsk litteratur? Svar ges av tre unga och framgångsrika exilförfattare från Rumänien: Cătălin Dorian Florescu, författare till den prisbelönta Jacob beslutar sig för att älska (bosatt i Schweiz), Dana Grigorcea (bosatt i Schweiz) och Felicia Mihali (bosatt i Kanada). Moderator: Jonas Ellerström. I samarbete med Schweiziska Ambassaden, Pro Helvetia och AIEQ (association des études québécoises) Internationella torget Behandlingen av romer ett europeiskt dilemma Det råder en öppen diskriminering av romer i Europa och de lever ofta i ett ekonomiskt och socialt utanförskap. Medv.: Dezideriu Gergely, Bagir Kwiek och Aaron Israelson. I samarbete med Sensus studieförbund Rumäniens monter C02:02 Politiska myter i postkommunistiska Rumänien Anamaria Dutceac Segesten, filosofiedoktor i statsvetenskap, berättar om de politiska myter som har grundat den rumänska nationalidentiteten efter kommunismens fall Seminarielokal H1, plan 2 Himlen i magen Ioana Nicolaies Himlen i magen är en prosalyrisk dagbok över en 25-årig kvinnas första graviditet. I djärvt egensinniga bilder kombinerar författaren kroppens förändringar, fostrets tillväxt med minnen från sin barndom och röster från andra kvinnors upplevelser av graviditeten. Himlen i magen blev i kraft av sin stil och sitt ämne en litterär händelse i Rumänien när den gavs ut. Nicolaie samtalar med Aase Berg, som i första delen av sin uppmärksammade mammatrilogi, Forsla fett, beskriver en graviditet inifrån fosterlivet där det djuriska och mänskliga ingått i en symbios. Moderator: Madeleine Grive, chefredaktör på tidskriften 10TAL. I samarbete med 10TAL Bok Rumäniens monter C02:02 Att börja om i ett nytt land Hur är det att komma till Sverige från Rumänien idag, jämfört med för flera decennier sedan? Monica Cristea, styrelseledamot och lärare vid RIFFI, har bjudit in gäster för ett samtal om sina erfarenheter av migration och integration med fokus på Sverige och Rumänien. Monica Cristea är född i Rumänien och flyttade till Sverige Monica engagerar sig i ideellt arbete som avser att öka invandrarkvinnors förståelse för svenska samhället, samt att stärka kvinnors ställning i samhället och att väcka medvetenhet angående invandrarkvinnornas potential. I samarbete med RIFFI Riksförbundet Internationella Föreningar för Invandrarkvinnor Rumäniens monter C02:02 Berättelser på jakt efter en annan värld Boken och biblioteket som hemvist för människans möjligheter Medv.: Norman Manea, Ingemar Nilsson. I samarbete med Seminarielokal H1, plan 2 Postmodern röst från Rumänien Mircea Cărtărescu är en av Rumäniens ledande poeter, essäister och romanförfattare, med ett flertal böcker översatta till svenska. Travesti är en tät liten roman om minnen, hallucinationer och drömmar. Samtalspartner: Gunnar Nirstedt, förläggare. Arr. Albert Bonniers Förlag Rumäniens monter C02:02 Minnet som en form av rättvisa Rumäniens monter C02:02 Release för 10TAL # Rum för poesi I år är det 20 år sedan man grundade Tidskriften 10TAL presenterar sitt senaste En timme Rumänien: Ioana Nicolaie (Inger Johansson läser), Aase Berg, Ioan Es. Pop (Bengt Berg läser på svenska), Dinu Flămând (Bengt Berg läser på svenska) Minnesmärket över kommunismens offer i Sighet, den första institutionen av sitt slag i världen. Romulus Rusan, författare och grundare till Minnesmärket, berättar om kampen om att nummer fyllt med ny rumänsk poesi, i svensk översättning av Aimée Delblanc och Dan Shafran. Samtal och uppläsningar av Mircea Cărtărescu och Ioana Nicolaie. 10 hålla minnet av kommunismens offer vid liv. och svenska 11

8 12 SÖNDAG 29 september Internationella Torget Vad är det du viskar? Om Viskningarnas bok och det armeniska folkets öden under det gångna seklet. Samtal mellan författaren Varujan Vosganian och förläggaren Ingemar Nilsson. I samarbete med Litteraturscenen Se tillbaka med ömhet: Författaren i samtal med översättaren Medv.: Cătălin Dorian Florescu och Ulrika Junker Miranda. Arr. Författarcentrum och Sveriges Författarförbund Rumäniens monter C02:02 Rättelser till paradiset. Samtida rumänsk poesi: Marin Sorescu, Gabriela Melinescu, Daniela Crăsnaru Medv.: Daniela Crăsnaru, Jonas Ellerström, Dan Shafran. I samarbete med Ellerströms förlag Seminarielokal H1, plan 2 Berättandets psykologi Rumänsk-schweiziske Cătălin Dorian Florescu räknas som en av de viktigaste tyskspråkiga författarna idag. I hans färgstarka familjeepos Jacob beslutar sig för att älska väver den psykologiskt skolade författaren skickligt samman ett stycke rumänsk och europeisk historia med huvudpersonens dramatiska upplevelser under första hälften av 1900-talet. Ett centralt tema i boken är människans förmåga att överleva under extremt svåra omständigheter utan att förlora förståndet och hoppet. Vilken betydelse har tidigare generationers upplevelser? Kan kärleken övervinna allt? Moderator: Klas-Göran Karlsson, professor i historia. I samarbete med Schweiziska Ambassaden, Pro Helvetia och Rumäniens monter C02:02 Översättningar från rumänska till svenska Medv.: Inger Johansson, Dan Shafran och Ingmar Söhrman Den rika rumänska litteraturen är förhållandevis okänd i Sverige. Coeckelberghs förlag publicerade på 70-talet ett antal romaner, men annars är det på senare år som ett antal böcker översatts. Är det svårt att översätta den rumänska litterära verkligheten till svenska eller varför är den inte bättre känd? Rumäniens monter C02:02 Den flygande röda katten träffar barnen En röd, flygande katt bjuder in barnen att vara med på en fantasifull workshop i sällskap av Cristiana Radu och Irina Dobrescu från Clubul Ilustratorilor, den rumänska illustratörsklubben. I samarbete med pionier press Flera rumänska program: På Bokmässan Torsdag 26 september, kl Mat & Trädgård Mat och Litteratur Den rumänske poeten Mircea Dinescu, belönad med ett flertal litterära priser i Rumänien, programledare för rumänska TV-serien Politik och delikatesser bjuder mässans publik på utsökt traditionell rumänsk mat. Torsdag 26 september söndag 29 september G hallen, vid Se Människan, plan 2 Utställningen Minnet som en form av rättvisa I år är det 20 år sedan man grundade Minnesmärket över kommunismens offer i Sighet, den första institutionen av sitt slag i världen. Rumänska kulturinstitutet bjuder under mässans gång till en utställning som bara är en liten del av kampen om att hålla minnet av kommunismens offer vid liv. Tips: Romulus Rusan, författare och grundare till Minnesmärket, berättar om utställningen i Rumäniens monter C02:02, lördagen den 28 september mellan kl Torsdag 26 september söndag 29 september G hallen, vid seminarielokal G4, plan 2 Utställningen Se vad vi gör! Rumänska illustratörsklubben berättar. Rumänska illustratörsklubben, Clubul Ilustratorilor, besöker Sverige för första gången i samband med Bokmässan och ställer ut både på mässan och på Rumänska kulturinstitutet i Stockholm under hösten. Över trettio nutida illustratörer bidrar till utställningen med bilder och objekt. Förutom klubbens illustratörer finns en särskild inbjuden gäst, den 83-åriga Livia Rusz, rumänsk illustrations - och tecknade seriers grand old lady, som kommer att lansera ett nytt seriealbum, utgiven av pionier press. Albumets huvudpersoner, tvillingarna Misu och Kati, hjälper Askungen att snabbare få sin prins som lever i ett kungadöme som påminner om diktatorn Ceauşescus Rumänien. En röd bevingad katt, klubbens maskot och logotype, kommer att dyka upp under olika evenemang och aktiviteter som äger rum i samband med Clubul Ilustratorilor Sverigebesök och bjuder in till en resa i fantasins värld. I samband med utställningen ges ut en illustrerad album med en kort introduktion om rumänsk illustration med bidrag från Herbert Gruenwald, Ioana Gruenwald, Roxana Jeler och Igor Mocanu. I samarbete med pionier press och Clubul Ilustratorilor 13

9 14 På stan 21 september februari 2014 Göteborgs konstmuseum Ştefan Constantinescu Göteborgs konstmuseum visar under hösten Ştefan Constantinescus internationellt uppmärksammade kortfilmer Troleibuzul 92 (2009), Middag med familjen (2012) och Sex stora fiskar (2013), filmade i Rumänien och Sverige. De tre konstfilmerna har gemensamt att de berättar om ansvar, moral, identitet och relationer i Europa i början av 2010-talet. Ştefan Constantinescu är filmskapare och konstnär, född 1968 i Rumänien. Han bor och arbetar i Stockholm. Biljetter finns i kassan I samarbete med Göteborgs konstmuseum Tips: I Rumäniens monter C02:02 kan man bläddra i Ştefan Constantinescus konstnärsbok i pop-up format Den gyllene eran för barn. Torsdag 26 september, kl Göteborgs Internationella Konstbiennal Är tiden för perifera biennaler borta? Reflektioner över Periferic Biennial ( ) Matei Bejenaru, bildkonstnär, grundare och direktör för Periferic Biennial i Iasi, Rumänien, mellan , samtalar med Maria Lind, kurator och chef för Tensta konsthall om de socio-kulturella och politiska förhållandena i Periferic Biennials utseende i slutet av 90-talet och dess roll i utvecklingen av en lokal konstscen. Samtalet kommer att kritiskt reflektera över liknande händelser och hur de har utvecklats tills den ekonomiska krisen slog igenom år 2009, vilket gjorde att sådana initiativ blev svårare att fortsätta. Samtalet är en del av Göteborgs Internationella Konstbiennals föreläsningsserie New Perspectives on Curatorial Practice. Göteborgs Internationella Konstbiennals pågår mellan 7 september - 17 november i Göteborg och är curaterad av Katerina Gregos, Joanna Warsza, Claire Tancons och Ragnar Kjartansson i samarbete med Andjeas Ejiksson. Biennalen inkluderar utställningar, föreläsningsserier samt ett satellitprogram, GIBCA Extended, som möjliggjort ett utvidgat samarbete med ett stort antal lokala och regionala samtidskonstaktörer. På engelska. Fri entré! Varje föreläsning följs av ett öppet samtal och mingel med bar och musik. I samarbete med Göteborgs Internationella Konstbiennal 2013 Fredag 27 september, kl Nefertiti Jazz Club Svetlana Cârstean och Athena Farrokhzad läser på GAS FEST 2013 Svetlana Cârstean läser tillsammans med sin översättare Athena Farrokhzad ur diktsamlingen Skruvstädsblomman, som har just kommit ut på svenska på Rámus förlag. Med ett brutalt bildspråk och en lek med historiens och samtidens sätt att framställa arbetarens styrka, skildras här ett tillstånd både i samhället och kroppen som kanske är flickans, kanske pojkens, kommunismen eller kommunismens fall. Författarpresentation av Michelle Collins. Arr. Nefertiti Jazz Club och Rámus förlag Rumänska författare på årets Bokmässa

10 Gabriela Adameşteanu (f. 1942) är en av Rumäniens första feministiska röster. Hennes roman Dimineaţa pierdută ( Bortslösad morgon ) från 1983 har fått kultstatus inom rumänsk litteratur och präglat flera generationer författare. Boken har översatts till ett tiotal språk och anpassats för teater och radioteater. Adameşteanu är mycket intresserad av att återhämta olika historiska epoker genom vanliga människors öden, särskilt genom de ofta bortglömda kvinnliga rösterna. Gabriela Adameşteanu är med i novellantologin Skräpliv som utkommer på Svetlana Cârstean (f. 1969) läste rumänsk och fransk litteratur och anslöt sig redan som student till Mircea Cărtărescus litterära cirkel på Universitetet i Bukarest. Hon publicerade sina dikter i flera tidskrifter och antologier och 2008 utkom hon med en första bok, diktsamlingen Floarea de menghină (Skruvstädsblomman), som har uppmärksammats för dess känsloladdade och lekfulla stil och som är under publicering även på svenska, på Ramús. Cârstean skriver nu på sin andra bok och är dessutom verksam som översättare, journalist och projektledare på Franska institutet i Bukarest deltog hon i Rumänska kulturinstitutets årliga poesiworkshop då hon inledde ett översättningssamarbete med Athena Farrokhzad

11 Mircea Cărtărescu (f. 1956) är författare till ett trettiotal böcker inom flera genrer, men hans internationellt mest kända verk är den barocka fjärilsformade romantrilogi Orbitór som idag finns översatt till åtta språk, däribland svenska. I hemlandet är han dock lika uppskattad som poet, essäist, novelloch barnboksförfattare. Hans böcker har belönats med bl.a. Prix Médicis étranger (1992), Sloveniens Vilenica-pris (2011) och Internationella litteraturpriset som delas ut av Haus der Kulturen der Welt i Berlin (2012). Till svenska finns Cărtărescu översatt med sex titlar som omfattar prosa och poesi, och i höst ges romanen Travesti ut på Albert Bonniers Förlag. Mircea Cărtărescu har besökt Rumänska kulturinstitutet och Bokmässan flera gånger förut. Marius Chivu (f. 1978) har på kort tid blivit en av de mest inflytelserika litterära kritikerna i Rumänien, med TV-inslag och egna spalter i landets främsta kulturtidskrifter etablerade han sig även som författare, genom att ge ut dels en litterär resebok om Himalaya, dels en prisbelönad diktsamling som handlar om moderns förvandling till hjälplöst barn p.g.a. en svår stroke. Ett urval ur diktsamlingen har översatts till svenska av Daniel Boyacioglu, under Rumänska kulturinstitutets årliga poesiworkshop. Dessutom bidrog Chivu med en essä om samtida rumänsk litteratur till Svenska Akademiens antologibok Det sköna med skönlitteraturen 2: modernt och omodernt men samtida (Norstedts 2012). Marius Chivu är den första mottagaren av Villa Martinsson-stipendiet

12 Daniela Crăsnaru (f. 1950) är poet, kortprosa- och barnboksförfattare. Hennes poesi har översatts till ett femtontal språk och hennes diktsamling Letters from Darkness (Oxford University Press) nominerades 1991 till en av årets tio bästa böcker i Storbritannien. Crăsnaru har belönats med bl.a. Rockefellerstiftelsens litteraturpris (1994), The Academy of American Poets poesipris (2000) och Internationella Cartaginapriset (2003) utkommer hon med en egen samling på svenska, Austerloo (Ellerströms förlag), samt med en novell i antologin Skräpliv (2244). Mircea Dinescu (f. 1950) debuterade 1971 med diktsamlingen Invocaţie nimănui ( Åkallan av ingen ), och fortsatte att ge ut ytterligare ett tiotal böcker. Redan i hans tidiga dikter kan man skönja dragningskraften i hans språk, präglat av en stundtals grov men vass humor. Den poesi han gav ut under kommunistregimen hade ofta subversiva betydelser, vilket ledde till publiceringsförbud och husarrest. Efter 1989 involverades han i många offentliga insatser av politisk karaktär, men utan att bli politiker. I dag är han ordförande i en kulturstiftelse, TV- och presskommentator och affärsman han är bl.a. restaurangägare samt grundare av den så kallade Kulturhamnen, ett centrum för kreativt skrivande vid Donaufloden i Södra Rumänien. Dinescus böcker har blivit översatta i Tyskland, Holland, England, Frankrike och Sverige

13 Dinu Flămând (f. 1947) är poet, essäförfattare, journalist och översättare från flera romanska språk. Han läste litteraturvetenskap på universitetet i Cluj och var en av grundarna till den idag etablerade litteraturklubben och tidskriften Echinox. Flămând debuterade som poet 1971, men hamnade i konflikt med regimen redan samma år. Några år senare sökte han tillflykt i Frankrike, där han fortsatte att skriva samtidigt som han bedrev en intensiv journalistisk verksamhet för radiokanalen Radio France Internationale återvände Flămând permanent till Rumänien där han blev rådgivare för landets utrikesminister. Flămând är författare till 14 diktsamlingar och flera litterära studier och har blivit översatt till ett antal språk, däribland franska, spanska och engelska. 22 Cătălin Dorian Florescu (f. 1967) lämnade Rumänien 1982 och bosatte sig med familjen i Zürich. Där läste han psykologi och jobbade under flera år som terapeut för alkoholoch narkotikaberoende. Hans femte och senaste roman Jacob beslutar sig för att älska är en episk krönika över en tyskättad familjs obevekliga kamp för överlevnad i en rumänsk by som råkar hamna mitt i historiens korsväg. Boken såldes i ex. bara i Schweiz och belönades med Schweizer Buchpreis Den har nyligen utgivits även på svenska (2244) och har beskrivits i svensk press som kraftfull, mustig, spännande och läsvärd. 23

14 Florina Iliş (f. 1968) debuterade 2000 med en haikubok, men genombrottet kom 2005 med hennes tredje roman, Cruciada copiilor ( Barnens korståg ), en omtolkning av klassikern Flugornas Herre. Den handlar om en grupp skolbarn som kapar det tåg som tar dem och deras lärare till ett sommarläger vid Svarta havet. Boken belönades bl.a. av Rumänska Akademien, Rumäniens Författarförbund och Rumäniens Radio och blev översatt till fem språk. Iliş senaste roman, Vieţile paralele ( Parallella liv ), utkom 2012 och är ett försök att återskapa nationalskalden Mihai Eminescus liv och mystiska död. Dana Grigorcea föddes 1979 i Bukarest och växte upp tvåspråkigt (rumänska och tyska). Efter universitetsstudier i språk- och litteraturvetenskap, journalistik och medier har hon varit verksam som journalist och producent på olika tidningar, TV- och radiokanaler däribland Deutsche Welle, Arte och den Österrikiska tidningen Kurier och har arbetat som Tysklandskorrespondent för den Rumänska televisionen. Hon har också undervisat i mediekunskap i Högskolan i Chur. Idag lever hon i Zürich med sin make, journalisten Perikles Monioudis och deras gemensamma dotter. Grigorcea debuterade 2011 med romanen Baba Rada (KaMeRu Verlag)

15 Norman Manea föddes 1936 i en judisk familj från Bukovina och hans liv började med deporteringen till ett koncentrationsläger i Transnistrien. Lägrets erfarenheter, liksom vuxenlivet i ett kommunistiskt Rumänien och Maneas sena flykt till väst kan man läsa om i den mångprisade memoarboken Huliganens återkomst (2244, 2012). I år är Manea aktuell på svenska med sin senaste roman, Lyan (2012), som handlar om de högerextrema sympatier som fortfarande hyses av en del av den rumänska diasporan i USA. Maneas böcker har översatts till ett tjugotal språk och belönats med bl.a. National Jewish Book Award 1993, Prix Médicis étranger 2006, Premio Nonino 2002, Commandeur de l Ordre des Arts et des Lettres 2009 samt Nelly Sachs-priset Dan Lungu (f. 1969) är en av Rumäniens mest översatta unga författare samt en av de första ur den postkommunistiska generationen att ha skapat en litterär trend som präglas av svart humor och som rör sig mellan nyrealism och postmodernism. Lungus genombrott kom 2004 med romanen Raiul găinilor. Fals roman de zvonuri şi mistere ( Hönsens paradis. Falsk roman av rykten och mysterier ), som utspelar sig på en enda gata och följer bybornas öden före och efter Ceauşescus fall. Lungu har post-doktorala studier från universitetet i Sorbonne och är för närvarande docent i samhällsvetenskap vid universitetet i Iaşi. Han är författare till sammanlagt tio böcker och har belönats med olika priser och utmärkelser, däribland franska statens Chevalier de l Ordre des Arts et des Lettres (2011). Till svenska är han översatt med en novell i antologin Skräpliv (2244)

16 Felicia Mihali (f. 1967) är författare, journalist och lärare, bosatt i Montreal. Hon läste franska, engelska, kinesiska och nederländska och specialiserade sig i postkolonial teori. Just Kina blev en stark inspirationskälla i flera av Mihalis romaner. Hennes tre första titlar, skrivna på rumänska, översattes och publicerades senare även på franska utkom Mihali med en åttonde roman, The Darling of Kandahar, denna gång på engelska. Boken nominerades till Canada Reads Ioana Nicolaie (f. 1974) debuterade år 2000 med diktsamlingen Poză retuşată ( Retuscherad bild ), som handlade om hennes kärlek till den blivande maken Mircea Cărtărescu. Sedan dess har hon utgivit sju andra titlar som omfattar poesi, prosa, barnlitteratur och bildböcker och som ofta bottnar i egna upplevelser. Hon har översatts till bl.a. tyska, franska och engelska och har belönats med flera priser i hemlandet. I höst utkommer hon på svenska med Himlen i magen (10TAL Bok), en prosalyrisk beskrivning av en kvinnas första graviditet

17 Ioan Es. Pop (f. 1958) debuterade 1994 med diktsamlingen Ieudul fără ieşire (Ieud utan utgång) som tar sin geografiska utgångspunkt i hembyn Ieud och skildrar ett metaforrikt universum präglat av instängdhet, skuld och missanpassning. Boken fick samfälld uppskattning i landet och blev flerfaldigt prisad. En större samling med samma titel utkom även på svenska 2011, på Bokförlaget Tranan. Fram till nu har Pop gett ut ett tiotal diktsamlingar och är i dagsläget verksam även som skribent och kulturjournalist. Författaren besökte Bokmässan även Varujan Vosganian (f. 1958) är författare, politiker, ekonom, matematiker, universitetslärare, nuvarande handels - och näringslivsminister. År 2009 gav han ut Cartea şoaptelor (Viskningarnas bok), en kollektiv berättelse om armeniernas öde under 1900-talet som tar sin början bland författarens egna släktingar i den lilla staden Focşani och sedan vidgas till att berätta om armenier i övriga delar av Rumänien och på andra håll i världen. Viskningarnas bok fick en enorm uppmärksamhet när den kom ut i Rumänien och är redan översatt till bl.a. tyska, franska, spanska och hebreiska. Den utkom nyligen även på svenska, på

18 Bildkällor: Gabriela Adameşteanu, Svetlana Cârstean, Mircea Cărtărescu, Marius Chivu, Daniela Crăsnaru, Mircea Dinescu, Dan Lungu, Norman Manea, Ioana Nicolaie, Ioan Es. Pop, Varujan Vosganian foto Cato Lein Dinu Flămând foto ur eget arkiv Cătălin Dorian Florescu Cătălin Dorian Florescu & Verlag C.H. Beck Dana Grigorcea foto Cathrin Schön Florina Iliş foto ur eget arkiv Felicia Mihali foto Martine Doyon 32 Rumänska författare om skrivande

19 NINA CASSIAN Ars poetica en polemik Jag är jag. Jag är personlig. Jag är subjektiv, intim, privat, speciell, bekännande. Allt som händer händer mig. Landskapet jag beskriver är jag själv... Om du är intresserad av fåglar, floder, träd, försök med uppslagsböcker. Läs inte mina dikter. Jag är inte en katalogiserad fågel, flod eller träd, bara ett registrerat själv. Jag älskar dem Poeter: gåtfulla, tydliga varelser, deras hjälmar inne i huvudet, deras sköldar av cellofan. Poeter, detta släkte, dessa oktopoder som försvarar sig genom att spruta tusch. (översättning: Dan Shafran) CARMEN FIRAN det som återstår poesi en sällsynt orm binder händerna och lär ut hur man uppträder försåtligt ringlar ihop sig i maktens tjänst men vänta, kasta inte bort manteln av moln från min skuldra minns, i begynnelsen var ordet, vid tidens ände, ordet förvanskat slutligen återstår bara poesin, en sällsynt orm, som nästlar sig in i vår bägare fylld med tårar (översättning: Dan Shafran) IOAN ES. POP 12 oktober, en annan gång när jag fyllde tio köpte man mig mina första skor. de var långa och gula som likkistor. jag hade dem aldrig på mig. man straffade mig för det i många år. jag slutade skratta då. min hand började skriva. (översättning: Dan Shafran) MARIN SORESCU Jag tror att en genial poet genom sin poetiska intuition är kapabel att upptäcka en ny stjärna vars existens vetenskapsmännen senare kommer att konfirmera med hjälp av sina parametrar och kalkyler. (Efterskrift till diktsamlingen Don Quijotes ungdom) Tids nog Tids nog kommer också dikten. Efter en rastlös natt, mot gryningen. (När tupparna börjar gala.) Något nytt? frågar jag med ringar under ögonen. Ingenting. Varför kom du då? För att göra din tillvaro vackrare, säger den. Hus under uppsikt De har kommit för att ta ifrån mig mina manuskript med en kran, hög som ett berg. Jag öppnar dörren till bladen, befriar mina dikter. De svävar ut i himlen. Blyhagel avfyrade med kikarsikten sårar rytmerna i dessa piskande vingslag. Mina strofer faller, med förvridna grin skjuter jägarna igen. Orden dödas. Med flottig handflata mot gevärskolven iakttar vakten dig, mitt hjärta. Du skulle kunna tystas med ett enda skott. Och huset de tänt på är den dröm du klänger dig fast vid. Bli en dikt bara om du måste. (översättning: Dan Shafran) Skrivandet som sjukdom När en bok en gång är skriven gör den dig inte immun mot skrivandet. Du blir sjuk av ett virus från nästa bok. Och det fortsätter och fortsätter... ett ständigt kretslopp av influensor, som smittar varandra

20 MIRCEA CĂRTĂRESCU Ur: Dagbok 20 september Jag har aldrig skrivit mitt liv. Jag har alltid varit självbiografens motsats. Det jag har skrivit har varit allt vad jag har kunnat föreställa mig som det mest främmande och minst förknippade med mitt liv. Men ibland har det varit så fjärran att skrivandet har krökt sig som det ensteinska rummet och nått tillbaka till mitt liv i den andra hypersfären och smält samman med det. Vissa sidor i dagboken och i Orbitor är skrivet liv och levande skrift. 5 maj När vi koncentrerar oss på skrivandet och inte kan tänka på annat än den kommande boken, kanske vi liknar piloten som bara tänker på att hålla planet på startbanan hundra meter till och hundra meter till, fortare och fortare, men inte kommer sig för att dra i spaken och lyfta. Tänker vi enbart på frälsningen genom skrivandet kanske vi missar den verkliga chans vi får, lever i två dimensioner utan att kunna föreställa oss den tredje. (översättning: Inger Johansson) FLORINA ILIŞ Ur: Hur skall jag skriva? Hur skall jag skriva? frågar jag återigen mig själv. Det vore kanske lämpligare att börja med att visa hur jag skriver. Jag är oerhört noga med hur en bok är uppbyggd. Jag börjar inte skriva förrän jag i detalj organiserat strukturen i min roman. Sedan tar jag inte med ett ord förrän jag förnimmer rytmen i varje mening, så att jag kan förvandla den till toner, likt frasen i ett musikstycke. Och för det tredje börjar jag inte arbeta med ett projekt förrän personerna som formats inom mig avslöjat sina hemligheter för mig och lockat mig med sättet de kommer att överraska mig med när jag skriver. Resten, detaljerna, kommer naturligt. (översättning: Dan Shafran) Gabriela Adameşteanu Ur: Litteratur som religion och fruktan Gabriel Liiceanu upprepar i Uşa interzisă ( Den förbjudna dörren ) ett påstående jag förmodligen gjorde i hans närvaro, och vars pragmatiska brutalitet gör honom rädd: En författare måste visa fram allt, samtliga hans känslor är till salu. I denna formulering finns en utmanande, aggressiv ton, kanske yttrade jag den i ett polemiskt ögonblick, men jag kan inte annat än känna igen mig själv i den, eftersom den trots det faktum att den talar om handel - bygger på idén om konst som religion. Det är konstnärens schizofrena eller monastiska tillstånd som offrar (här har vi ett accepterat ord, därför det är ädlare (även om det är en kliché) och gör varje stund i livet till ett byte för andras blickar. Och sedan när han inte har kraft nog att göra det (vi säger att han inte har talang nog ) eller när han försöker vilseleda den omänskliga blicken inifrån sig själv, misslyckas han: hans bok kommer att öka havet av återanvändbart papper. (översättning: Dan Shafran) MIRCEA DINESCU Att upptäcka verket Jag trodde poesin var dold under en hägers vinge eller djupt inne i skogarna men som en profet utdriven ur öknen av rosslande oljeriggar är jag nu beredd att tala ut med verkligheten: Jag hade fel, helt fel. Just nu slår jag sönder väggen med en hacka: Titta. Husrannsakan De tog metodiskt bort parketten, skruvade loss lampornas inälvor, viskade i garderoben, höll föreläsningar i kylskåpet, bet sönder kuddarna, sköt på väggarna, men kunde aldrig upptäcka den sibiriska apan som glatt hoppade från den ena loben till den andra i min tropiska hjärna. (översättning: Dan Shafran) 36 37