museer 2009 Kulturen i siffror 2010:6

Transkript

1 museer 2009 Kulturen i siffror 2010:6

2 Museums 2009 Museer 2009 Swedish Arts Council Ansvarig utgivare: Statens kulturråd Förfrågningar: Cecilia Ranemo, tel Printed in Sweden by Elanders Omslag: Dagisbarn gräver för nya Lill-Skansen. Foto: Linn Sandgren ISSN ISBN Statens kulturråd 2010 Kulturrådet, Box 27215, Stockholm Besök: Borgvägen 1 5 Tel: Fax: E-post: [email protected] Webbplats:

3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING SAMMANFATTNING... 4 SUMMARY... 5 INLEDNING... 6 MUSEERNAS VERKSAMHET... 8 ORGANISATION... 8 PERSONALKATEGORIER... 9 ÅRSVERKEN... 9 EKONOMI BESÖK BARN OCH UNGDOM ENTRÉAVGIFTER FÖR BARN PERSONAL FÖR BARN- OCH UNGDOM BESÖK AV BARN I FÖRSKOLA OCH SKOLA PUBLIKA AKTIVITETER FÖR FÖRSKOLOR/SKOLOR VERKSAMHET FÖR BARN OCH UNGA UNGA MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING SÄRSKILD VERKSAMHET FÖR UNGA MÖJLIGHET TILL PÅVERKAN SAMLINGAR SAMLINGARNAS INRIKTNING SAMLINGARNAS INNEHÅLL DIGITALISERING SKRIFTLIG DIGITALISERINGSPLAN UTSTÄLLNINGAR PUBLIKA AKTIVITETER INFORMATION OM VERKSAMHETEN FAKTARUM, ARKIV OCH BIBLIOTEK Swedish/English glossary BILAGA 1 TABELLBILAGA BILAGA 2 LISTA PÅ TILLFRÅGADE MUSEER BILAGA 3 KVALITETSDEKLARATION Övriga bilagor, frågeformulär och resultattabeller återfinns på

4 SAMMANFATTNING Museistatistiken brukar vanligtvis samredovisas i en årlig rapport där även statistiken för landets konsthallar ingår, men i år redovisas konsthallarna istället i en särskild undersökning som publicerades under våren 2010 (Bild och form 2009 Kulturen i siffror 2010:5). sett tillfrågades 203 museer och 166 svarade. Svarsfrekvensen är därmed 82 procent. Kriteriet för att ingå i undersökningen är att respektive museum har minst en årsarbetare anställd. Antalet besök på svenska museer ökade med sex procent 2009 och därmed bröts de senaste årens negativa trend. Mellan 2008 och 2009 ökade antalet museibesök med närmare en miljon till 17,9 miljoner besök. Inte sedan 2006 har antalet besök varit fler. Innan försöket med fri entré på statliga museer infördes 2005 låg besökstalen i genomsnitt på 15,4 miljoner besök år under ioden Drygt hälften av de svarande museerna ligger i någon av de tre storstadsregionerna Stockholm, Västra Götaland eller Skåne och två av tre museibesök gjordes där. Närmare hälften, 46 procent, av samtliga museibesök gjordes i Stockholmsområdet. Samtidigt som antalet museibesök ökat så minskade antalet årsverken som museernas sonal utför. På ett år har antalet årsverken minskat med cirka nio procent till totalt årsverken. Under ioden låg antalet utförda årsverken i genomsnitt på år. Jämförs genomsnittet med 2009 års siffra ligger antalet utförda årsverken 2009 nästan åtta procent lägre. Sex av tio årsverken utfördes av kvinnor och hälften av antalet årsverken 2009 utfördes av soner med minst tre års högskoleutbildning. Museerna finansieras i genomsnitt till två tredjedelar av bidrag. Staten var 2009 den största finansiären och svarade för 42 procent av museernas intäkter. De näst största bidragsgivarna var kommunerna och de tredje största bidragsgivarna var landstingen/regionerna. Kommunala museer hade 2009 störst bidragsfinansiering med 82 procent medan kategorin övriga museer hade lägst bidragsfinansiering med 49 procent. Entréavgifterna utgjorde i genomsnitt tio procent av museernas totala intäkter. Av dessa togs 75 procent ut på centrala museer. erna för sonalen utgjorde 50 procent av museernas totala utgifter. I årets undersökning har ett särskilt avsnitt ägnats åt museernas verksamhet för barn och ungdom. Entréavgiften för barn har ökat med drygt nio procent mellan 2008 och 2009 på de museer som tar betalt. Antalet besök från skolor och förskolor ökade med två procent mellan 2008 och Flest antal besök från skolor och förskolor hade Naturhistoriska riksmuseet med drygt besök. Drygt 86 procent av de publika aktiviteterna för barn och ungdom utgjordes av visningar under En tredjedel av museerna, 37 procent, har verksamhet inom ramen för Skapande skola. en museer med verksamhet anpassad för unga med behov av särskilt stöd var 46 procent och 66 procent av museerna hade fastlagda mål för de delar av verksamheten som hade inritning mot barn och ungdom. Museernas samlingar bestod till mer än hälften av kulturhistoriska objekt. Föremålen utgjorde cirka 53 procent av samlingarna medan andelen fotografier utgjorde 47 procent. Drygt nio procent av föremålen och tre procent av fotografierna var tillgängliga för allmänheten via Internet. Museerna bedömer att totalt 66 procent av samlingarna behöver digitaliseras. sett hade museerna dessutom 47 tusen hyllmeter arkivalier. Antalet utställningar på museerna minskade 2009 för femte året i rad. Sedan 2004 är minskningen drygt elva procent anordnades cirka utställningar totalt, varav 996 var nyproducerade. Vid museerna anordnades närmare publika aktiviteter under 2009, 78 procent av dem var visningar. Antalet deltagare i museernas publika aktiviteter uppgick till 2,8 miljoner. 4

5 SUMMARY Museum statistics are usually shown all together in a yearly report where statistics for the country s art galleries are also included, but this year the art galleries were instead shown in a special report published in spring 2010 (Bild och form 2009, Kulturen i siffror 2010:5). In total, 203 museums were consulted, and 166 responded. The centage of responses was thus 82 cent. The criteria for being included in the study was that the respective museums have at least one yearly worker employed. The number of visits to Swedish museums increased six cent in 2009 and thus broke with the negative trend of the last few years. Between 2008 and 2009, the number of museum visits increased by almost one million to 17.9 million visits. The number of visits had not gone up since Before the state museums introduced the trial program of free admission in 2005, the number of visits stood on average at about 15.4 million visits year between 2000 and Just over half of the museums that responded are located in one of the three metropolitan areas: Stockholm, Västra Götaland, or Skåne, and two of every three museum visits occurred there. Almost half, 46 cent, of all museum visits occurred in Stockholm. At the same time as the number of museum visits increased, the number of full-time equivalents carried out by the museums sonnel decreased. In one year, the number of full-time equivalents decreased approximately nine cent to a total of 4,199. In the iod from 2000 to 2009, the number of fulltime equivalents carried out stood on average at 4,550 year. The number of full-time equivalents carried out in 2009 is almost eight cent lower compared to the average. Six of every ten full-time equivalents were carried out by women, and half of the number of fulltime equivalents in 2009 were carried out by people with at least three years of university education. On average, two-thirds of the museums finances come from subsidies. The state was the largest sponsor in 2009, responsible for 42 cent of the museums revenue. The next largest contributors were the municipalities, and the third largest were the county and regional councils. Municipal museums had the most financing from subsidies in 2009, with 82 cent, while the category of other museums had the lowest financing from subsidies, with 49 cent. Admission fees made up, on average, ten cent of the museums total revenue. 75 cent of this was collected by the central museums. Staff costs made up 50 cent of the museums total expenditures. In this year s study, a special section was devoted to the museums activities for children and youth. Admission fees for children in museums that took payment increased just over nine cent between 2008 and The number of visits from schools and preschools increased two cent between 2008 and The Swedish Museum of Natural History had the most visits from schools and preschools, with just over 100,000 visits. Just over 86 cent of public activities for children and youth was made up of exhibitions during One-third of the museums, 37 cent, had activities within the Skapande skola project. The share of museums with activities adapted to youth with special needs was 46 cent, and 66 cent of the museums had firm goals for the parts of their activities that were aimed at children and youth. More than half of the museums collections consisted of cultural and historical objects. The objects made up approximately 53 cent of the collections, while the share of photographs made up 47 cent. Just over nine cent of the objects and three cent of the photographs were available to the public on the Internet. The museums estimated that a total of 66 cent of the collections needed to be digitized. In total, the museums additionally had 47 thousand running metres of archives. The number of exhibitions at the museums decreased in 2009, for the fifth year in a row. The decrease has been just over eleven cent from In 2009, approximately 1,650 exhibitions in total were organized, of which 996 were new productions. Almost 100,000 public activities were organized in the museums during 2009; 78 cent of them were exhibitions. The number of participants in the museums public activities totalled 2.8 million. 5

6 INLEDNING Museerna har till uppgift att samla, vårda och visa kulturarvet. Genom forskning, dokumentation, förmedling och undervisning ska museerna främja förståelsen av det immateriella och materiella kulturarvet och fördjupa kunskana om samhällsutvecklingen. I syfte att kartlägga verksamheten vid museerna tar Kulturrådet fram årlig statistik. Museistatistiken är sedan 1985 en del av Sveriges officiella statistik och innehåller bland annat uppgifter om besöksantal, samlingars storlek, publika aktiviteter, öppethållanden samt uppgifter om museernas sonal och ekonomi. Sammanställningar av verksamheten vid ett urval av landets museer har gjorts ända sedan Uppgifter om antal besök på museer finns sedan Sedan en rad år har museistatistiken samredovisats tillsammans med statistiken om landets konsthallar, men under 2010 redovisades konsthallarna separat i rapporten Bild och form 2009, Kulturen i siffror 2010:5. Undersökningens genomförande Enligt The International Council of Museums (ICOM) är ett museum en institution som genom förvärv och bevarande, forskning och dokumentation samt förmedling och undervisning ska främja förståelsen av det kulturella arvet och fördjupa kunskana om samhällets framväxt och dess situation i dag. Samlingar och verksamhet ska garanteras ett framtida bestånd. För att tillfrågas om den officiella statistiken ska museerna ha anställd yrkesutbildad sonal där sonalens sammanlagda arbete uppgår till minst ett årsverke, det vill säga arbetstid motsvarande minst en heltidstjänst (cirka arbetade timmar) under året. Denna avgränsning gör att många av de mindre museerna inte finns med i den officiella statistiken, bland annat hembygdsgårdar och arbetslivsmuseer. I Sverige finns fler än hembygdsgårdar och arbetslivsmuseer. En lista över de 203 museer som tillfrågades om verksamheten 2009 återfinns i bilaga 2. Många museer har organisatoriska förhållanden som gör det svårt att exakt specificera och klassificera vissa av uppgifterna som efterfrågas i denna kartläggning. Kulturrådet och uppgiftslämnarna arbetar kontinuerligt med att försöka förbättra statistiken genom att förtydliga vilka uppgifter som efterfrågas. Statistiken förbättras ständigt och uppgifter som lämnas kvalitetsgranskas varefter återkoppling ibland görs till uppgiftslämnarna. I förlängningen innebär detta att de uppgifter som enskilda museer lämnat kan skilja sig åt mellan åren, vilket man bör vara uppmärksam på om man granskar materialet i detalj. I årets undersökning har relativt stora förändringar genomförts av frågeformuläret men i huvudsak har det ändå varit möjligt att jämföra årets resultatutfall mot tidigare års. Ett flertal frågeställningar om museernas verksamhet inom barn- och ungdomsområdet ingår i årets undersökning. En analys har därför kunnat genomföras med utgångspunkt från dessa frågor. I årets undersökning har dessutom tydligare anvisningar vid ifyllandet av enkäten prioriterats, vilket är ett led i att göra de nu redovisade uppgifterna tillförlitligare än tidigare. Presentation I redovisningen indelas museerna i fem olika kategorier: Centrala museer (statliga myndigheter och stiftelser) Övriga statliga museer Regionala museer (museer med region, landsting och/eller kommun som huvudsaklig huvudman) Kommunala museer (museer med kommun som huvudsaklig huvudman) Övriga museer 6

7 År 2008 redovisades två av de centrala museerna i en annan kategori. Detta gör att kategorin centrala museer i år automatiskt uppvisar högre värden jämfört med 2008 oavsett om det skett en faktisk ökning eller inte. I bilaga 1 presenteras resultat i tabeller som till exempel är uppdelade i museikategorier och resultatsiffror för enskilda museer. Av bilaga 2 framgår vilka museer som ingår i urvalet för statistiken. En mer ingående beskrivning av statistiken finns i kvalitetsdeklarationen i bilaga 3. På Kulturrådets webbplats finns det fullständiga frågeformuläret i bilaga 4 och samtliga tabeller redovisade efter län och institution i bilaga 5. Tabellerna finns tillgängliga i xls- och pdf-format. Insamlingen av uppgifterna samt sammanställningen av tabellerna har på uppdrag av Kulturrådet genomförts av Action Dialog Partner AB. Kulturrådet har sammanställt rapporten. Kulturrådet vill rikta ett stort tack till alla museer som medverkat i årets statistikinsamling! 7

8 MUSEERNAS VERKSAMHET Det totala antalet museer i Sverige uppgår till mer än men en majoritet av dessa ingår inte i den officiella statistiken eftersom de inte uppfyller kriteriet att yrkesutbildad sonal ska ha genomfört minst ett årsverke vid museet under året. De museer som inte uppfyller kriteriet är främst hembygdsgårdar och arbetslivsmuseer. Den officiella statistiken om museernas verksamhet för 2009 bygger på svar från 166 av 203 tillfrågade museer. Svarsfrekvensen är därmed 82 procent. Högst svarsandel 2009 hade regionala och centrala museer medan museer i gruppen övriga hade lägst svarsandel. I den sistnämnda gruppen saknades svar från vart tredje museum. Under den senaste femårsioden har antalet tillfrågade museer legat på en relativt konstant nivå men svarsandelen har en något nedåtgående trend. Bortfallet av svarande försvårar beräkningar av utvecklingen över tid och jämförelser mellan olika museikategorier. Organisation Av samtliga de medverkande museerna hade var tredje en kommun som sin huvudman under procent av de kommunala museerna hade kommunal huvudman. De centrala museerna hade med några få undantag staten som huvudman. Landstingen var 2009 huvudman för vart tredje regionalt museum. Två tredjedelar av de övriga statliga museerna hade staten som huvudman. sett var 58 procent av museerna antingen en stiftelse eller myndighet. De 166 svarande museerna hade tillsammans 263 filialer, det vill säga en plats eller ett hus utanför huvudbyggnaden där museet bedriver manent verksamhet under hela eller delar av verksamhetsåret. Drygt hälften av samtliga museer låg i något av de tre storstadslänen Stockholm, Västra Götaland eller Skåne. Var fjärde museum låg i Stockholms län. Tabell 1: Antal tillfrågade respektive svarande museer Table 1: Numbers of museums, polled and responding, in Tillfrågade, antal Svarande, antal Svarsandel, procent 93% 88% 89% 88% 82% Diagram 1: Antal museer i den officiella statistiken efter typ av institution, antal svarande Figure 1: Number of museums in the official statistics by type of institution, number of responses Centrala museer Övriga statliga museer Regionala museer Kommunala museer Övriga museer

9 Personalkategorier Frågan om hur museernas sonal fördelar sig på olika ty av arbetsuppgifter var ny i årets undersökning. Eftersom frågan var ny kunde inte samtliga museer besvara den. De efterfrågade uppgifterna sammanställs normalt sett inte alltid på de olika museerna. Sammanställningen av uppgifterna får ses gälla endast de museer som besvarat frågan och endast gälla de sonalkategorier som efterfrågades. Omkring åtta av tio soner som arbetar på museerna uppskattas ingå i redovisningen. De lämnade uppgifterna ger i varje fall viss vägledning till hur stor andel av sonalen på de olika svarande museerna som hade olika inriktning på sitt arbete. En fjärdedel av sonerna som var anställda på museerna arbetade med frågor som rör samling, bevarande och konservering. Bevarande är till skillnad från konservering endast att upprätthålla befintligt skick medan konservering innebär att förbättra skicket. En annan fjärdedel av sonalen på museerna arbetade med det som kan beskrivas som att sammanställa utställningar, förmedling samt olika former av pedagogiska verksamheter. En tiondel av de anställda arbetade med administration och en tiondel med teknik och/eller transport. Mindre än en tiondel av sonalen arbetade inom antingen forskning, kommunikation, arkiv eller bibliotek. Diagram 2: Procentuell andel soner som arbetar med olika arbetsuppgifter på museerna Figure 2: Percentage share of sons working in various job assignments at museums, Samling/Bevarande/Konservering Utställningar/Förmedling/Pedagogisk verksamhet Administration Teknik/Transport Kommunikation Forskning Arkiv/Bibliotek IT Säkerhet Årsverken Antalet utförda årsverken vid museerna fortsatte under 2009 att minska. Det totala antalet årsverken uppgick 2009 till Sex av tio årsverken utfördes av kvinnor. Antalet årsverken har minskat med nio procent sedan Under det senaste året är det bara vid centrala museer som antalet årsverken ökat med sex procent. Under den senaste tioårsioden var antalet årsverken vid museerna som högst 2006, årsverken och 2007, årsverken. Detta kan förklaras av det så kallade accessprojektet som varade mellan 2006 och 2009 och som syftade till att öka sysselsättningen inom kulturområdet genom att anställa extra sonal som till exempel började digitalisera museernas samlingar. Som mest under accessioden var närmare tusen soner anställda samtidigt, med hjälp av accessmedel, varav närmare hälften tidvis arbetade inom musei- och kulturmiljöområdet. 9

10 För att justera för det faktum att olika många museer besvarat frågan om årsverken olika år gjordes en specialberäkning. sett besvarade 145 museer frågan om årsverken komplett både 2008 och Av dessa uppgav 52 procent att antalet genomförda årsverken minskat under ioden, 21 procent svarar oförändrat och 27 procent av museerna har ökat antalet genomförda årsverken. Den sammanlagda minskningen var drygt fyra procent för dessa museer. Tabell 2: Antal utförda årsverken vid museer institutionstyp. Table 2: Number of full-time equivalents completed at museums in , by institution type Årsverken, all sonal Centrala museer Övriga statliga museer Regionala museer Kommunala museer Övriga museer Museer totalt Antal årsverken är avrundat till heltal, därför summerar totalen ibland inte till delsummorna. Diagram 3: Antal årsverken vid museer institutionstyp och kön 2009 Figure 3: Number of full-time equivalents completed at museums in 2009, by institution type and gender Män Kvinnor Centrala museer Övriga statliga museer Regionala museer Kommunala museer Övriga museer Drygt hälften av samtliga årsverken 2009 utfördes av sonal med minst tre års högskoleutbildning. 56 procent av de årsverken som utfördes av kvinnor var soner som hade minst tre års högskoleutbildning. Motsvarande värde för de årsverken som utfördes av män var 47 procent. Vid nedbrytning av resultaten efter könstillhörighet dominerar kvinnorna i alla avseenden. Lägst andel årsverken utförda av sonal med minst tre års högskoleutbildning hade centrala museer och övriga museer med 47 procent jämfört med 57 procent för resterande kategorier. Vilket troligen kan förklaras av att dessa på grund av publikgenomströmningen behöver mycket servicesonal. Av det totala antalet årsverken hade cirka 15 procent särskild inriktning. Nio procent av års- 10

11 verkena var uppdragsfinansierad verksamhet och sex procent var inriktade på barn- och ungdomsverksamhet. En majoritet, 54 procent, av de årsverken som hade särskild inriktning utfördes vid de regionala museerna. Vid övriga statliga museer och vid kommunala museer dominerade barn- och ungdomsverksamheten årsverken med Museer 2009 särskild inriktning medan uppdragsverksamheten dominerade vid resterande museer. Se vidare tabell 1:2 i tabellbilagan för uppgifter om antal årsverken uppdelat efter kön, utbildning och inriktning samt institutionstyp. Diagram 4: Antal årsverken vid museer under ioden Kortad skala. Figure 4: Number of FTEs in museums, Reduced scale Ekonomi I genomsnitt bestod två tredjedelar av museernas intäkter av bidrag. Både staten, landstingen och kommunerna och EU bidrar ekonomiskt till de olika museernas verksamhet. EU:s bidragsandel av intäkterna var dock mindre än en procent. Under 2009 var staten den absolut största bidragsgivaren till museerna, 42 procent av museernas intäkter var statsbidrag. Av de statliga bidragen till museer utgick 75 procent till de centrala museerna. Kommunerna är den näst största bidragsgivaren, 15 procent av museernas totala intäkter var kommunala bidrag. sett gick 62 procent av de kommunala bidragen till de kommunala museerna. Landstingen bidrog med drygt tio procent av museernas totala intäkter, 85 procent av landstingens bidrag gick till de regionala museerna. 11

12 Diagram 5: Genomsnittlig bidragsfinansiering i procent 2009 totalt och institutionstyp. Figure 5: Average subsidy financing in cent, 2009, total and by institution type. Övriga museer 49 Övriga statliga museer 62 Regionala museer 68 Centrala museer 70 Kommunala museer Tabell 3: Museernas intäkter och kostnader kategorivis i procent Table 3: Museum revenues and expenses in 2009, as centages, by category. Intäkter er Stat Landsting Kommun EU Entréavgifter Försäljning 1) Uppdrag 2) Egna fonder Övriga intäkter Lokal Sponsring Personal Bevakning Övrigt 42,3 10,4 14,6 0,7 9,7 6,4 4,8 1,3 0,9 8,8 50,3 21,2 1,9 26,7 1) Butik, café, restaurang, programverksamhet, bildförsäljning. 2) Ersättning från extern beställare för exempelvis konservatorstjänster, arkeologiska undersökningar m.m. Sex procent av museernas totala intäkter kom från försäljning. De centrala statliga museerna stod för nästan hälften av samtliga försäljningsintäkter. Två tredjedelar, 68 procent av museernas intäkter var från bidrag. De kommunala museerna hade högst andel bidragsfinansiering under de senaste fem åren och de övriga museerna hade lägst, 77 respektive 49 procent under Den totala bidragsfinansieringsgraden har under de senaste åren varierat mellan 67 och 70 procent. Entréavgifterna utgjorde 2009 i genomsnitt tio procent av de totala intäkterna. Tre fjärdedelar, 75 procent, av de totala entréavgifterna togs ut på de centrala statliga museerna vilket kan förklaras av den höga publikgenomströmningen som dessa har. en museer som hade helt fri entré var totalt 25 procent Av de regionala museerna hade närmare 40 procent helt fri entré 2009 och motsvarande siffra för kommunala museer var 32 procent. Däremot var det bara en mindre andel av centrala museer, övriga statliga museer samt övriga museer som hade helt fri entré I genomsnitt var entréavgiften för vuxna 53 kronor 2009 på de museer som tog ut avgift, vilket är 10 kronor mer än fem år tidigare. Centrala museer hade högst avgift med 71 kronor i genomsnitt för vuxna. Lägst avgift hade kommunala museer och regionala museer med en avgift på 43 respektive 45 kronor. Entréavgifterna för barn (till och med 18 års ålder) var i genomsnitt 35 kronor Kommunala museer och övriga museer hade lägst entréavgifter med i genomsnitt 31 kronor. 19 statliga museer omfattades under 2005 och 2006 av den s.k. frientréreformen. Dessa museer ska enligt uppdrag fortfarande ha fri entré för besökare under 19 år. Utöver dessa 19 ska även Prins Eugens Waldemarsudde samt Vasamuseet ha fri entré för besökare under 19 år. De centrala museer som inte har detta uppdrag är Arbetets museum, Skansen samt Tekniska museet. Arbetets museum har trots detta fri entré för samtliga besökare. Se vidare kapitel Barn och ungdom. 12

13 Diagram 6: Procentuell andel sponsringsintäkter av museernas totala intäkter Figure 6: Percent share of sponsorship income of the museums total revenue, centrala statliga övr regionala kommunala övriga Hälften av museernas totala kostnader var sonalkostnader och 21 procent var lokalkostnader. Det fanns inga stora skillnader mellan olika institutionsty vad gäller kostnaden för sonalen i förhållande till de totala kostnaderna. Lokalkostnaderna är relativt sett lägre för regionala museer än för till exempel de centrala museerna som till stor del är lokaliserade i Stockholm. Sponsring utgör en mindre del av museernas totala intäkter och uppgår vanligtvis till högst två procent under åren. Under 2009 var andelen en procent. Som framgår av Kulturrådets rapport Kulturens icke offentliga finansiering (2010:4) fick 2008 ca 60 procent av de centrala museerna samt gruppen övriga museer sponsring. Vid de kommunala och regionala museerna uppgick andelen till omkring 30 procent. I denna undersökning uppger en tredjedel av samtliga svarande museer att de fått intäkter från sponsring under sett uppgår värdet på sponsringen till drygt 48 miljoner kronor varav 78 procent utgör likvida medel och resten är i form av varor och/eller tjänster. För ett mindre antal av museerna utgjorde sponsringen en betydande andel av finansieringen. Vanligtvis är sponsringen knuten till särskilda utställningar och kan vara avgörande för om dessa ska vara möjliga att genomföra. Fyra museer redovisar att mer än en fjärdedel av inkomsterna kom från sponsring under Dessa är Sjöhistoriska museet, Idrottsmuseet, Hälsinglands museum och Historiska museet i Lund. Moderna museet var det museum som fick mest sponsorintäkter i reella tal, totalt 6,6 miljoner kronor under Tabell 4: Antal museer med fri entré Table 4: Number of museums with free admission in Fri Fri entré, men med avgift vid entré tillfällig utställning Entréavgift År Centrala museer Övriga statliga museer Regionala museer Kommunala museer Övriga museer

14 Under 2009 inträffade ett trendbrott i utvecklingen av kostnad besök. en besök minskade till 216 kronor mot 231 kronor Detta är en minskning med drygt sex procent och i nivå med Under de senaste åren har kostnaden besök ökat varje år med undantag för det senaste året. en besök har annars ökat med 25 procent sedan en för centrala museer har ökat mest, 46 procent, medan kostnaden besök vid regionala museer har varit i stort sett oförändrad. Detta kan förklaras av förändringen i antalet årsverken och besök. en för museiverksamheten omräknat i kronor besökare varierar mellan några kronor till som mest kronor, se vidare tabell 5:14 på Besök Efter tre års nedgång i antal besök vid museer bröts den nedåtgående trenden Ökningen var närmare en miljon besök, vilket motsvarar en ökning på sex procent jämfört med Mellan 2008 och 2009 minskade dock besöksantalet något vid de övriga statliga museerna. Under de senaste tio åren har antalet besök totalt legat på i genomsnitt 16,7 miljoner besök årligen. Besökstalet 2009 ligger därmed drygt sju procent över detta genomsnitt. Tabell 5: i kronor besök, Medelantal. Table 5: Average cost in SEK visit, Typ av institution Centrala museer Övriga statliga museer Regionala museer Kommunala museer Övriga museer Diagram 7: Antal besök i tal vid museer Kortad diagramaxel. Figure 7: Number of visits (in thousands) to museums in

15 Tabell 6: Antal besök efter institutionstyp, Table 6: Number of visits (in thousands), Typ av institution Centrala museer Övriga statliga museer Regionala museer Kommunala museer Övriga museer De museer som hade högst antal besök under 2009 inom respektive museikategori listas i tabell 7a e. Stiftelsen Skansen och Vasamuseet, är de museer som vanligen har flest besökare och så var det även detta år. Eftersom antalet svarande museer varierar varje år i undersökningen så påverkas det totala antalet rapporterade besök naturligt nog av detta. För att kontrollera att utvecklingen inte bara består av varierande antal svarande museer gjordes en specialberäkning avseende besök. Beräkningen grundar sig på de 148 museer som lämnade uppgifter om antalet besökare både 2008 och 2009 och sett till endast dessa var ökningen i antalet besök åtta procent. Detta styrker det faktum att antalet besökare på museerna generellt sett har ökat sedan Tabell 7a e: Besökstal topp tre, museikategori. Table 7a-e: Top three visit figures, by museum category. Centrala museer Antal besök totalt Stiftelsen Skansen Vasamuseet Moderna museet Övriga statliga museer Antal besök totalt Uppsala linneanska trädgårdar Postmuseum Bergianska trädgården Regionala museer Antal besök totalt Bohusläns museum och Konsthall Värmlands museum Malmö museer Kommunala museer Antal besök totalt Stockholms Stadsmuseum Göteborgs Konstmuseum Fredriksdals museer och trädgårdar Övriga museer Antal besök totalt Ekomuseum Bergslagen Rörstrand Museum Gruvmuseet i Falun

16 BARN OCH UNGDOM Nytt för årets undersökning var att en rad specifika frågor om museernas verksamhet för barn och ungdom ställdes. Frågorna berörde museernas arbete med barns inflytande, med målformuleringar och uppföljning samt verksamhetsanpassning för unga som är i behov av särskilt stöd. I årets undersökning ingick också de traditionella frågorna om entréavgifter samt om sonal med inriktning på barn och ungdom. Entréavgifter för barn Diagram 8 visar vilken den genomsnittliga entréavgiften är på de museer som tar ut avgift för barn och unga under 19 år. Flertalet museer hade dock fri entré för denna åldersgrupp. Vid vilken ålder man börjar ta entré kan dock variera. År 2007 beslutade regeringen att de centrala museerna, med några undantag, ska ha fri entré för barn och unga upp till 19 år. sett uppger 28 procent av de svarande museerna att de alltid eller ibland tar entréavgift för barn och/eller ungdom. Av de regionala museerna var det endast två som anger att de tar ut entréavgift för barn och unga under 19 år. Även bland de kommunala museerna hade flertalet fri entré för barn. I kategorin övriga museer tog 16 museer ut entréavgift för barn under 19 år och bland övriga statliga museer tog åtta museer ut avgift. Personal för barn och ungdom en årsverken med inriktning mot barn och ungdom skiljer sig åt mellan de olika museikategorierna. Lägst andel hade centralmuseerna med tre procent, att jämföra med de regionala och kommunala museerna som låg på sju respektive elva procent. Det verkar dock inte finnas något direkt samband mellan andelen besök från förskolor och skolor och andelen sonal med inriktning på målgruppen. Antalet anställda med inriktning mot barn och unga tycks inte heller vara relaterat till antalet unga besökare. Som exempel kan anges Stockholms stadsmuseum, med besökare från förskola/skola, som anger att de hade ett årsverke med inriktning på denna målgrupp medan Göteborgs stadsmuseum hade tre årsverken avsatta för de dryga besökarna som kom från förskolor och skolor. När det gäller gruppen övriga statliga museer ger resultaten intrycket att denna kategori har en avsevärt högre andel årsverken med inriktning på barn och ungdom än övriga museer. Detta förklaras av att Teknikens hus i Luleå enbart arbetar med verksamhet för barn och ungdomar. Därmed fick samtliga 25 årsverken sägas vara med inriktning mot barn och ungdom. Diagram 8: Entréavgifter för barn (beräknat som ett genomsnitt för institutioner som har entréavgift), Kronor. Figure 8: Admission fees for children (calculated as an average for institutions that have admission fees), SEK Övriga museer Kommunala museer Regionala museer Övriga statliga museer Centrala museer * Medelvärde beräknat för institutioner med fri entré upp till en viss ålder **Medelvärde beräknat för institutioner som tar ut entréavgift 16

17 Besök av barn i förskola och skola Det totala antalet besökare från förskolor och skolor har ökat med två procent sedan 2008 och låg 2009 på totalt besökare. Antalet unga besökare har ökat för samtliga kategorier av museer utom för övriga statliga museer som såg ut att minska. Minskningen kan förklaras av att uppgifter saknas från sex av de museer som rapporterade om antalet besök 2008, samt på att Prins Eugens Waldemarsudde och Världskulturmuseet har flyttats till kategorin centrala museer. Tio av museerna hade mer än besök från förskolor/skolor under I toppen låg tre centrala museer: Naturhistoriska riksmuseet med drygt besök, Skansen med drygt besök och Tekniska museet med drygt besök. Högst besöksantal av unga bland de regionala museerna hade Sjöfartsmuseet i Göteborg med nära besök, tätt följt av kommunala Stockholms stadsmuseum med besök. Diagram 9: Procentuell andel årsverken med inriktning mot barn- och ungdomsverksamhet, Diagram 5: Proportion of full-year equivalents at museums focusing on children and youth in , by institution type Två konstmuseer fanns med bland de tio mest besökta: Bohusläns museum och konsthall med besök och Moderna museet med dryga besök av barn och ungdom. Om man istället ser till andel besök från förskolor/skolor av museernas totala antal besökare får man fram en annan rangordning. Här ligger Zoologiska museet i Lund på första plats, med 57 procent besök från förskola och skola. Högst bland centralmuseerna ligger Armémuseum, med 30 procent av besökarna från förskola/skola. Av de kommunala museerna var det endast 10 av 68 som hade 20 procent eller fler besökare från förskola/skola. Drygt 30 stycken hade mindre än tio procent besökare från förskola/skola. Bland dessa fanns både museer som saknar särskild sonal för barn- och ungdomsverksamhet och sådana som hade sådan sonal. Diagram 10: Antal besök vid museerna från förskola/skola Tusental. Figure 6: Number of visits to museums from preschool/school in Thousands Övriga museer Kommunala museer 3,60 2,86 9,14 4,70 6,72 11,05 9,72 10,67 8,91 8,48 Övriga museer Kommunala museer Regionala museer Övriga statliga museer Centrala museer 7,27 7,30 6,86 6,86 6,38 15,44 11,29 3,67 14,68 15,21 3,00 3,11 2,09 1,93 1,92 Regionala museer Övriga statliga museer Centrala museer

18 Publika aktiviteter för förskolor/skolor Visningar var den vanligaste publika aktivitet som arrangerades av museerna för förskole- och skolpublik, av totalt aktiviteter för unga var visningar sett var 44 procent av samtliga visningar på museerna särskilt för förskole- och skolpublik. Antalet visningar har kontinuerligt ökat något varje år sedan Övrig programverksamhet inom museet är den näst vanligaste aktiviteterna och dessa ägde rum vid totalt tillfällen riktade till barn och ungdom, en liten minskning jämfört med året innan. Även antalet stadsvandringar för unga har minskat jämfört med året innan. Den största minskningen står dock kategorin kurser/studiecirklar för, med en nedgång från drygt till knappt 400 tillfällen. Kurser och studiecirklar arrangerades huvudsakligen av kommunala och regionala museer, liksom stadsvandringar. De regionala museerna noterade ett stort antal aktiviteter utanför museet. Vid nära tillfällen arrangerade de regionala museerna sådan verksamhet, som till exempel kan vara besök vid arkeologiska utgrävningar. Tabell 8: Publika aktiviteter på museerna för barn och unga från förskolor/skolor Table 8: Public activities at museums for children and youth from preschools/schools Visningar Stadsvandringar Kurser/ studiecirklar Övrig programverksamhet inom museet Övrig programverksamhet utanför museet De regionala museerna stod för den största andelen besökare från förskolor och skolor, drygt 43 procent. Den vanligaste aktiviteten var en visning och även här stod de regionala museerna för den största andelen, 37 procent. Verksamhet för barn och unga För första gången ställdes en fråga om museerna har verksamhet inom ramen för Skapande skola ett statligt stöd till kulturverksamhet i skolorna runt om i hela landet. Tabell 9: Har museet verksamhet inom ramen för Skapande skola? Antal. Table 9: Does the museum have activities within the Skapande skola project? Number. Typ av institution Ja Nej Centrala museer Övriga statliga museer 3 18 Regionala museer Kommunala museer Övriga museer 5 30 Sammanlagt 166 museer svarade på frågan och en tredjedel av dessa, 37 procent, svarade att de hade verksamhet inom ramen för Skapande skola. En femtedel av museerna som inte hade verksamheter inom ramen för Skapande skola svarade med egna ord att detta berodde på bristande resurser, främst sonella. Nio museer rapporterade att de på olika sätt tagit initiativ till samarbeten med skolor men att detta inte resulterat i något samarbete kring Skapande skola-projekt under Tre museer uppgav att de inte vet vad Skapande skola är. Citat från några svarande: - Vi har tagit kontakt med skolorna i kommunen, där vi verkar, och försökt etablera samarbete. Hittills har det inte lett till något resultat. - Vi har inte fått kontakt med skolor som vill använda natur och naturarvet inom Skapande skola. Vi har haft svårt att hitta ut till skolorna med förfrågan om behov eller med färdigt utbud. Försöker jobba med det via pedagogisk teatergrupp som vi har "inhouse". - Vi har haft flera möten med representanter för skolan och på olika sätt försökt inspirera dem att komma igång med en verksamhet inom ramen för Skapande skola. Ännu har det dock ej resulterat i någon oativ verksamhet. 18

19 De regionala museerna framstår som mest aktiva, två tredjedelar svarade att de har verksamhet inom Skapande skola. Av centralmuseerna hade hälften deltagit i Skapande skola-projekt. Av de kommunala museerna svarade flertalet, 60 procent, att de saknade verksamhet inom Skapande skola. Det är värt att notera att stödet inom Skapande skola går till skolorna och att museerna utan att känna till det kan ha tagit emot skolor som fått stöd. Unga med funktionsnedsättning På frågan om museet har speciell verksamhet för barn och ungdomar med behov av särskilt stöd, det vill säga barn och ungdomar med fysisk eller psykisk funktionsnedsättning, svarade 54 procent nej. Av resultaten framgår att de centrala och regionala museerna har kommit längst när det gäller att tillgängliggöra sin verksamhet för barn och unga med behov av särskilt stöd. Tabell 10: Har museet speciell verksamhet för barn och ungdomar med behov av särskilt stöd? Table 10: Does the museum have special activities for children and youth with special needs? Typ av institution Ja Nej Centrala museer 18 6 Övriga statliga museer 5 16 Regionala museer 23 7 Kommunala museer Övriga museer 5 30 Museer 2009 och ekonomiska resursbrister. Det finns också andra förklaringar. Citat från svarande museer: - Vi har ingen särskild verksamhet men heller inga begränsningar för grup med särskilda behov. Alla är välkomna. - Museets skolverksamhet utförs på beställning av Utbildningskontoret i kommunen och de har inte beställt denna typ av verksamhet. - Alla barn är välkomna men vi har ingen specifik verksamhet. - Bristande intresse från skolan. Särskild verksamhet för unga Kulturrådet ställde också en bredare fråga om huruvida museet har någon form av verksamhet för barn och ungdomar, hur ofta verksamheten i så fall förekommer, om det finns fastställda mål eventuell verksamhet samt om dessa mål följs upp. Åtta av tio, 81 procent, av museerna uppgav att de hade särskild verksamhet för barn och unga under Table 11: Har museet särskild verksamhet för barn och ungdomar upp till 18 år? Antal. Table 11: Does the museum have special activities for children and youth up to the age of 18? Number. Typ av institution Ja Nej Centrala museer 24 0 Övriga statliga museer 12 9 Regionala museer 29 1 Kommunala museer Övriga museer De centrala museerna har tydliga statliga uppdrag att tillgängliggöra sina samlingar för soner med funktionsnedsättning och dessa uppdrag ska årligen återrapporteras till regeringen. Av de centrala och regionala museerna uppgav tre fjärdedelar att de har anpassad verksamhet. När det gäller de kommunala museerna svarade hälften att de saknar sådan verksamhet. I gruppen övriga museer var det endast en sjundedel som erbjuder någon verksamhet för barn och unga med behov av särskilt stöd. En fjärdedel av museerna som saknar speciell verksamhet för unga med funktionsnedsättning uppger att anledningen är att de har sonella Samtliga centrala museer, och alla utom ett av de regionala museerna uppgav att de hade särskild verksamhet för unga. De museer som uppgett att de hade särskild verksamhet för unga tillfrågades därefter om hur ofta sådana verksamheter förekommer på museet. sett uppgav en tredjedel av dessa att de har daglig verksamhet för unga, en femtedel att det förekommer någon gång vecka. Åtta av tio, 81 procent, av de museer som hade särskild verksamhet för unga uppgav att de har ställt upp särskilda mål för verksamheten och åtta av tio av de museer som satt upp mål hade också utvärderat målen och strategierna som 19

20 satts upp. Sammanfattningsvis kan konstateras att: 19 % har inte särskild verksamhet för unga 54 % har särskild verksamhet med mål som utvärderats 16 % har särskild verksamhet utan mål 11 % har särskild verksamhet med mål som inte utvärderats Tabell 12: Hur ofta förekommer verksamhet för barn och ungdomar? Antal. Table 12: How often do activities for children and youth occur? Number. Någon gång vecka Typ av institutiogen Dagli Någon gång månad Endast under skollov Annan omfattning Centrala museer Övriga statliga museer Regionala museer Kommunala museer Övriga museer Tabell 13: Har museet fastlagda mål för verksamheten för barn och ungdomar? Antal. Table 13: Does the museum have firm goals for activities for children and youth occur? Number. Typ av institution Ja Nej Centrala museer 22 2 Övriga statliga museer 11 1 Regionala museer 24 5 Kommunala museer 37 9 Övriga museer 15 9 Tabell 14: Har verksamheten för barn och ungdomar utvärderats med avseende på mål och strategier? Antal. Table 14: Have the activities for children and youth been evaluated as regards goals and strategies? Number. Typ av institution Ja Nej Centrala museer 19 5 Övriga statliga museer 10 2 Regionala museer 20 9 Kommunala museer Övriga museer Tabell 15: Vilka former för påverkan av verksamheten för barn och ungdomar finns? Antal. Table 15: What forms for influencing activities for children and youth exist? Number. Andra påverkansformer Typ av institution Referensgrupp Fokusgrupp Intervjuer/Enkät Inget organiserat inflytande finns Centrala museer Övriga statliga museer Regionala museer Kommunala museer Övriga museer Möjlighet till påverkan Barns rätt till inflytande över verksamheter som berör dem är tydligt formulerad i FN:s barnkonvention. Under senare år har uppdragen till offentligstödda kulturverksamheter förtydligats på detta område, exempelvis i uppdragen till de centrala museerna. Detta kan vara orsaken till att så många museer redovisade att de använder olika metoder för att säkerställa barns inflytande över verksamheten. Det kan röra sig om mer aktiva former som referensgrup och fokusgrup, 37 procent har använt sådana, eller mer kommenterande, som intervjuer och enkäter, 39 procent använder sig av detta. Ett av fem museer uppgav att de saknade organiserat inflytande för barn och unga. Av dessa återfinns flertalet i gruppen kommunala museer och övriga museer. 20

21 SAMLINGAR Samlingarnas inriktning Drygt hälften av samlingarna på museerna hade 2009 kulturhistoria som huvudsaklig inriktning. Under den senaste femårsioden låg den genomsnittliga andelen på knappt 50 procent. Den näst vanligaste huvudsakliga inriktningen 2009 var design, konst och konsthantverk med cirka 19 procent. Diagram 11: Samlingarnas huvudsakliga inriktning vid museer Figure 11: Focus of collections at museums in % 10% 5% Design, konst, konsthantverk Kulturhistoria Etnografi Teknik- och industri-historia Naturhistoria, ekologi Övrigt 13% 19% 51% Under den senaste femårsioden låg dock den genomsnittliga andelen på cirka 25 procent. Ett av tio museer hade teknik och industrihistoria som huvudsaklig inriktning på sina samlingar Samlingarnas innehåll Hälften, 53 procent, av samlingarna bestod av föremål och 47 procent bestod av fotografier. Arkivalierna mäts i antal hyllmeter och det går därför inte att sammanföra dem med summan av antalet föremål och fotografier. sett fanns drygt 133 miljoner föremål och fotografier på museerna. Detta kan betraktas som en säker ökning sedan 2008 då museerna rapporterade närmare 127 miljoner hade museerna också sammanlagt hyllmeter arkivalier, vilket är en minskning sedan 2008 då drygt hyllmeter rapporterades. Digitalisering En relativt liten del av de totala samlingarna hade hunnit bli digitaliserade Av fotografierna och föremålen var 7 respektive 15 procent digitaliserade och vad gäller arkivalierna var 15 procent digitaliserade Det var främst de övriga museerna som hade en relativt hög andel av samlingarna digitaliserade, i genomsnitt närmare 40 procent. Tabell 16: Samlingarnas storlek, andel digitalt dokumenterade samt tillgång till databaser vid museer efter institutionstyp 2009 Table 16: Size of collections, proportions digitally documented and access to databases at museums galleries in 2009, by institution type Samlingarnas storlek (i %) digitalt dokumenterade Antal tillgängliga för allmänheten via Internet Typ av institution Fotografier Hyllmeter*) Föremål Fotografier Arkivalier Föremål Fotografier Föremål arkivalier Centrala museer Övriga statliga museer Regionala museer Kommunala museer Övriga museer

22 Nio procent av föremålen på museerna var 2009 tillgängliga för allmänheten via Internet. Nästan tre fjärdedelar av samtliga föremål som fanns tillgängliga via Internet fanns på de centrala museerna. Endast tre procent av fotografierna fanns tillgängliga för allmänheten via Internet och av dessa fanns mer än två tredjedelar på regionala museer. Vissa upphovsrättsliga frågor gör att inte alla digitaliserade fotografier kan läggas ut obehindrat. Förutom att museerna besvarade delfrågorna om hur många föremål, fotografier och arkivalier som var digitaliserade ombads de också uppskatta i antal procent hur stor del av deras samlingar som var digitaliserade sista december 2009 samt hur stor andel av samlingarna som är i behov av att digitaliseras. Museernas egna skattningar skiljer sig märkbart från de uppgifter som framkommer av antalsberäkningarna. Huvudresultatet av frågeställningen kan dock tolkas som så att mycket återstår att göra. Mindre än hälften av det som är i behov av digitalisering, är digitaliserat just nu. I genomsnitt uppskattade museerna att 28 procent av deras samlingar var digitaliserade, men att 66 procent av samlingarna är i behov av att digitaliseras. En delförklaring till att de reella uppgifterna om hur stora samlingarna är och hur mycket som är digitaliserat skiljer sig ifrån museernas egna procentuella skattningar är att arkivalierna inte mäts i antal utan i antal hyllmeter. Detta gör viss skillnad i beräkningarna sett till museernas hela bestånd. Skriftlig digitaliseringsplan En minoritet, 25 procent, av de svarande museerna uppgav att de har en skriftlig plan för digitaliseringen. Tabell 18: Har museet någon skriftlig plan för digitalisering? Antal svarande. Table 18: Does the museum have a written plan for digitalisation? Number of museums. Typ av institution Ja Nej Centrala museer Övriga statliga museer 2 19 Regionala museer Kommunala museer Övriga museer 5 30 Tabell 17: Hur stor andel av samlingarna är digitaliserade eller behöver digitaliseras? Procent. Table 17: How large a share of the collections is digitized, or needs to be digitized? Percent. Typ av institution Procentandel digitaliserade, museets skattning i behov av digitalisering Centrala museer Övriga statliga museer Regionala museer Kommunala museer Övriga museer

23 UTSTÄLLNINGAR Antalet utställningar vid de medverkande museerna var Drygt två tredjedelar av dessa anordnades på kommunala och regionala museerna. Hälften, 47 procent, av de utställningar som anordnades var inriktade på design, historisk konst, samtidskonst eller konsthantverk och 29 procent handlade om kulturhistoria eller arkeologi. Diagram 12: Antal utställningar vid museer Kortad skala. Figure 12: Number of museum exhibitions in Tabell 19: Antal utställningar vid museer Table 19: Number of museum exhibitions in Antal utställningar Centrala museer Övr. statliga museer Regionala museer Kommunala museer Övriga museer På de kommunala museerna var 58 procent av utställningarna inriktade på design/konst. Under den senaste femårsioden har andelen utställningar med inriktning på design/konst minskat något och utställningar med inriktning på kulturhistoria och arkeologi har ökat något. I Stockholm var procent av utställningarna inriktade på kulturhistoria eller arkeologi och 28 var design/konst. I både Västra Götaland och i Skåne dominerades däremot utställningarna av design/konst i första hand, 55 respektive 41 procent, och kulturhistoria och arkeologi i andra hand, 22 respektive 29 procent. Sex av tio utställningar, 60 procent, som visades under 2009 var nyproducerade. Under den senaste femårsioden har andelen nyproducerade utställningar minskat med tre procent. Under tiden har också antalet genomförda årsverken minskat. sett var 139 egenproducerade vandringsutställningar i drift under Drygt en tredjedel, 37 procent, av vandringsutställningarna var nyproducerade. Närmare hälften av vandringsutställningarna visades vid de regionala museerna. Vid ett betraktande av det totala antalet utställningar i landet bör hänsyn tas till att vandringsutställningarna förekommer flera gånger i statistiken, en gång för varje museum som visat respektive utställning. De 139 vandringsutställningarna visades på sammanlagt 446 platser. 23

24 Diagram 13: Typ av utställning i procent av samtliga utställningar Figure 13: Type of exhibition as a cent of all exhibitions Design, historisk konst, samtidskonst, konsthantverk 47 Kulturhistoria, arkeologi 29 Övriga inriktningar 20 Teknik- och industrihistoria 5 Naturhistoria, ekologi 4 Etnografi 3 Tabell 20: Antal utställningar efter typ av utställning och län Table 20: Number of exhibitions by type of exhibition and county Antal utställningar Vandringsutställningar Design Kulturhistoria, arkeologi Etnografi Teknikoch industrihistoria Naturhistoria, ekologi Övrigt Antal nyproducerade utställningar Egenproducerade Nyproducerade Utställningsplatser Riket Län Stockholms län Uppsala län Södermanlands län Östergötlands län Jönköpings län Kronobergs län Kalmar län Gotlands län Blekinge län Skåne län Hallands län Västra Götalands län Värmlands län Örebro län Västmanlands län Dalarnas län Gävleborgs län Västernorrlands län Jämtlands län Västerbottens län Norrbottens län

25 PUBLIKA AKTIVITETER Under 2009 anordnades närmare publika aktiviteter på museerna med cirka 2,8 miljoner deltagare. Vid varje publik aktivitet deltog därmed i genomsnitt 28 soner. Visningarna dominerade, de utgjorde 78 procent av aktiviteterna totalt. Vid varje visning deltog i genomsnitt 20 soner. På övriga museer utgjorde visningarna hela 93 procent av de publika aktiviteterna, på de centrala museerna var motsvarande siffra 86 procent samt på de regionala museerna 63 Diagram 14: Procentuell andel av olika publika aktiviteter på museer Figure 14: Övrig programverksamhet inom museet 14% Kurser/studiecirklar 2% Stadsvandringar 3% Visningar 78% Övrig programverksamhet utanför museet 3% procent. Övrig programverksamhet inom museerna utgjorde knappt 15 procent i genomsnitt av museernas publika aktiviteter. Per aktivitet deltog här 55 deltagare i genomsnitt. I övrig programverksamhet utanför museerna deltog i genomsnitt 103 soner tillfälle. Av övrig programverksamhet inom och utanför museerna anordnades närmare hälften av de regionala museerna. Tabell 22: Antal publika aktiviteter vid museer efter typ av aktivitet Table 22: Number of public activities at museums in 2009, by activity type. antal Stadsvandringar Kurser/ studiecirklar Övrig programverks. Övrig programverks. utanför mu- Typ av institution tillfällen Visningar inom museet seet Centrala museer Övriga statliga museer Regionala museer Kommunala museer Övriga museer Tabell 23: Antal deltagare vid publika aktiviteter vid museer efter typ av aktivitet 2009 Table 23: Percent share of various public activities at museums Typ av institution antal deltagare Visningar Stadsvandringar Kurser/ studiecirklar Övrig programverks. inom museet Övrig programverks. utanför museet Centrala museer Övriga statliga museer Regionala museer Kommunala museer Övriga museer

26 Diagram 15: Informationsmaterial efter institutionstyp. Procent av svarande museer Figure 15: Information material by institution type. Percent of museums responding Hemsida Annonser Personliga inbjudningar 78 Nyhetsbrev 55 Sociala medier på nätet På annat sätt Information om verksamheten Samtliga museer har en hemsida, webbplats, för att informera om sin verksamhet. I det närmaste alla museer annonserade också på annan plats om sin verksamhet. Drygt hälften, 55 procent, av museerna skickade på olika sätt ut nyhetsbrev och 78 procent gjorde på olika sätt sonliga inbjudningar. De sociala medierna på nätet blir allt vanligare och 41 procent av museerna uppger att de skickade ut information i eller förekommer på sådana sidor. En tredjedel av museerna uppger också att de på andra sätt informerade om sin verksamhet under 2009, bland annat gjorde de detta genom: Affischer Broschyrer Deltagande i gratismässor och utställningar Digitala vernissageinbjudningar Direktreklam Djungeltelegrafen Fasadvepor Foldrar Forumdeltagande Föreläsningar/information Intranät Kalendarier Kulturtavlor Lokala anslag Mejlutskick till skolor Mun-till-mun-metoden Mässor Nät-inbjudningskort Nätverk Personliga kontakter Pressbearbetning Pressmeddelanden Programblad Programkort Rabatterbjudanden Radio Reklam på spårvagnar Riktad målgruppskommunikation Skolombud Tidningsbilagor Trycksaker Tryckt program Turistbyråernas evenemangskale Utskick till hembygdsrörelsen Vepor Vänföreningar Öppet hus Faktarum, arkiv och bibliotek Två tredjedelar av museerna hade egna bibliotek och en majoritet av dessa var bemannade. Sex av tio museer har också egna arkiv. Det är inte lika vanligt att museerna har faktarum. Tabell 24: Antal faktarum, arkiv och bibliotek på museerna. Bemannade och obemannade Table 24: Number of document centres, archives, and libraries in the museums. Staffed and unstaffed antal Antal bemannade Antal obemannade Faktarum Arkiv Bibliotek I medeltal var öppettiderna drygt 20 timmar vecka. Se vidare tabell 1:12 i tabellbilagan för detaljresultat. 26

27 Svenska/Swedish Engelska/English Svenska/Swedish Engelska/English Aktiebolag Limited company Kommun Municipality Share, rate Kulturhistoria Cultural history Anslag Grant Kurser Courses Anställningsform Form of employment Kvinnor Women Arkiv Archive Kön Sex Arkivalier Archive artifacts Landsting County council Avgiftsfri Free of charge Lokal Premises Barn Children Län County Besök Visits Myndighet Government agency Betalande With charge Män Men Bevakning Surveillance Naturhistoria History of nature Bibliotek Library Nyckeltal Key figure(s) Bidragsfinansiering Financing through public Organisationsform Form of organisation grants Centralmuseer Central museums Programverksamhet Planned activities Deltagare Participants Publika aktiviteter Activities for the general public Ekologi Ecology Regionala museer Regional museums Ekonomisk förening Economic association Samling Collection Entréavgift Admission fee Skolklass School class Etnologi Ethnology Sponsring Sponsorship Faktarum Information room Stadsvandring Organized walks Filial Annex Statliga museer State museums Fotografier Photographies Stiftelse Foundation Föremål Item in collection Studiecirklar Study circle Förskolor/skolor Preschools/schools Teknik- och industrihistoria History of technology and industry Försäljning Sale Trycksaker Printed matters Huvudman Organiser Undervisning Teaching, education Högskoleutbildning Higher education Ungdom Adolescents Ideell förening Non-profit association Uppdragsfinansiering External funding Informationsmaterial Information material Utanför Outside Inom Within Utbildning Education Institutionstyp Type of institution Utställning Exhibition Intäkt Income, revenue Vandringsutställning Exhibition on tour Intäktsslag Type of resource/income Verksamhet Activity Kommunala museer Municipal museums Visning Showing (guided tours) Konst Art Vuxna Adults Konsthall Art gallery Ålder(-sgräns) Age (limit) Konsthantverk Crafts Årsverke Man year Cost Övriga museer Other museums

28 Tabellförteckning Tabell 1:1. Antal institutioner efter huvudman, organisationsform samt institutionstyp Tabell 1:2. Tabell 1:3. Tabell 1:4. Tabell 1:5. Tabell 1:6. Tabell 1:7. Tabell 1:8. Tabell 1:9. Tabell 1:10. Antal årsverken efter kön, utbildning och inriktning samt institutionstyp Intäkter (1000-tals kr) efter intäktsslag och institutionstyp er (1000-tals kr) efter kostnadsslag och institutionstyp Antal institutioner med fri entré, åldersgräns för fri entré samt entréavgifter efter institutionstyp Samlingarnas huvudsakliga inriktning efter institutionstyp Samlingarnas storlek, andel digitalt dokumenterad samt tillgång till databaser efter institutionstyp Antal betalande och avgiftsfria besök, antal besök från skolor/förskolor efter institutionstyp Antal tillfällen av publika aktiviteter efter typ av aktivitet och institutionstyp Antal deltagare i publika aktiviteter efter typ av aktivitet och institutionstyp List of tables Table 1:1. Table 1:2. Table 1:3. Table 1:4. Table 1:5. Table 1:6. Table 1:7. Table 1:8. Table 1:9. Table 1:10. Number of institutions by organiser, organizational form and type of institution Number of man years by sex, education, commitment and type of institution Revenues by type of income and type of institution Costs by type of expenditure and type of institution Admission fees and age limit for free admission by type of institution Main profile of collections by type of institution Size of collections, proportion of collection documented digitally, access to databases by type of institution Paying and free visits, visits from (pre)schools by type of institution Public activities by type of activity and type of institution Participants in public activities by type of activity and type of institution Tabell 1:11. Antal utställningar efter typ av utställning och institutionstyp Table 1:11. Exhibitions by form of exhibition and type of museum Tabell 1:12. Antal institutioner med faktarum, arkiv Table 1:12 Numer of museums with information och bibliotek samt bemanning och öppethållande efter institutionstyp rooms, archives and library. Peronel and openingours. Tabell 1:13. Nyckeltal efter län Table 1:13 Key figures by county Tabell 1:14. Nyckeltal, exklusive centrala museer, Table 1:14 Key figures by county, exlcuding efter län central museums Tabell 1:15. Nyckeltal efter län och respektive institution Table 1:15 Key figures by county and museum Tabell 1:16. Utvalda indikatorer institution Table 1:16 Selected indicators by museum Tabell 1:17. Antalet anställda efter verksamhetsområden och institutionstyp Table 1:17 Numer of employees by museum type Tabell 1:18. Öppethållande efter institutionstyp Table 1:18 Opening hours by museum type Tabell 1:19 Informationsmaterial efter institutionstyp Table 1:19 Information materials by museum type Se också för fler tabeller. See also for more tables. x = ekonomiuppgifter särredovisas inte för privata institutioner,. = uppgift saknas, no answer 28(65)

29 Bilaga 1 resultattabeller Tabell 1:1. Antal institutioner efter huvudman, organisationsform samt institutionstyp Huvudman Organisationsform Typ av institution Museer Filialer Stat Kommun Landsting Annan Myndighet Stiftelse Ideel förening Ekonomisk förening Aktiebolag Annan Centrala museer Övriga statliga museer Regionala museer Kommunala museer Övriga museer Tabell 1:2. Antal årsverken efter kön, utbildning och inriktning samt institutionstyp Årsverken Årsverken utförda av soner med >= 3 års högskoleutbildning Årsverken utförda av övrig sonal Årsverken med särskild inriktning Typ av institution Män Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Barn- och ungdomsverksamhet Uppdragsfinansierade årsverken Centrala museer Övriga statliga museer Regionala museer Kommunala museer Övriga museer Tabell 1:3. Intäkter (1000-tals kr) efter intäktsslag och institutionstyp Typ av institution Bidrag/anslag Totala intäkter Stat Landsting Kommun EU Övriga intäkter Uppdrag Sponsring (likvida medel) Sponsring (varor och tjänster) Försäljning Entréintäkter Fondavkastning Övriga intäkter Centrala museer Övriga statliga museer Regionala museer Kommunala museer Övriga museer

30 Tabell 1:4. er (1000-tals kr) efter kostnadsslag och institutionstyp Typ av institution Personal Lokal Bevakning Övrigt Centrala museer Övriga statliga museer Regionala museer Kommunala museer Övriga museer Tabell 1:5. Antal institutioner med fri entré, åldersgräns för fri entré samt entréavgifter efter institutionstyp Typ av institution Fri entré för samtliga Fri entré under någon dag/timmer vecka Fri entré, men avgift vid utställning Entréavgift Ålder* Fri entré t.o.m. ålder Entréavgift** Vuxna Avgift endast vid utställning/- ar Barn*** Centrala museer Övriga statliga museer Regionala museer Kommunala museer Övriga museer * Medelvärde beräknat för institutioner med fri entre upp till en viss ålder. ** Medelvärde beräknat för institutioner som tar ut entréavgift ** Fram till år 2006 var åldersgränsen för barn/ungdomar 18 år. Åldersgränsen för barn/ungdom specificeras inte Tabell 1:6. Samlingarnas huvudsakliga inritning efter institutionstyp Typ av institution Design, konst, konsthantverk Kulturhistoria Etnografi Teknik- och industrihistoria Naturhistoria, ekologi Blandad inriktning Övrigt Centrala museer Övriga statliga museer Regionala museer Kommunala museer Övriga museer (65)

31 Tabell 1:7. Samlingarnas storlek, andel digitalt dokumenterad samt tillgång till databaser efter institutionstyp Samlingarnas storlek Antal tillgängliga för allmänheten via Internet Typ av institution Fotografier Arkivalier Föremål Fotografier Arkivalier Föremål Fotgrafier Föremål Centrala museer Övriga statliga museer Regionala museer Kommunala museer Övriga museer Tabell 1:8. Antal betalande och avgiftsfria besök, antal besök från skolor/förskolor efter institutionstyp Antal besök (1000-tal) Typ av institution Betalande Avgiftsfria Därav antal besök till utställningar, samlingar Beök från och programverksamhet förskolor/ (inklusive besök till endast skolor butik, café och restaurang) Därav antal besök till utställningar, samlingar och programverksamhet (exklusive besök till endast butik, café och restaurang) Centrala museer Övriga statliga museer Regionala museer Kommunala museer Övriga museer Tabell 1:9. Antal tillfällen av publika aktiviteter efter typ av aktivitet och institutionstyp Antal tillfällen Typ av institution Visningar Kurser/ studiecirklar Övrig progr. verks. inom museet Antal tillfällen för skolor/förskolor Övrig progr. verks. utanför museet Visningar Stadsvandringar Stadsvandringar Kurser/ studiecirklar Övrig progr. verks. inom museet Övrig progr. verks. utanför museet Centrala museer Övriga statliga museer Regionala museer Kommunala museer Övriga museer

32 Tabell 1:10. Antal deltagare i publika aktiviteter efter typ av aktivitet och institutionstyp Typ av institution Visningar Kurser/ studiecirklar Övrig progr. verks. inom museet Antal deltagare från skolor/förskolor Övrig progr. verks. utanför museet Visningar Stadsvandringar Stadsvandringar Kurser/ studiecirklar Övrig progr. verks. inom museet Övrig progr. verks. utanför museet Centrala museer Övriga statliga museer Regionala museer Kommunala museer Övriga museer Tabell 1:11. Antal utställningar efter typ av utställning och institutionstyp Antal utställningar Typ av institution Design Kulturhistoria, arkeologi Etnografi Teknik- och industrihistoria Naturhistoria, ekologi Övrigt Antal nyproducerade utställningar Vandringsutställningar Egenproducerade Nyproducerade Utställnings -platser Centrala museer Övriga statliga museer Regionala museer Kommunala museer Övriga museer Tabell 1:12. Antal institutioner med faktarum, arkiv och bibliotek samt bemanning och öppethållande efter institutionstyp Antal institutioner Faktarum Typ av institution Obemannat Bemannat Antal institutioner Arkiv Timmar/ vecka Obemannat Bemannat Antal institutioner Bibliotek Timmar/ vecka Obemannat Bemannat Timmar/ vecka Centrala museer Övriga statliga museer Regionala museer Kommunala museer Övriga museer (65)

33 Tabell 1:13. Nyckeltal efter län Institutionstyp Entré besök besök Intäkt besök årsverke anslag och bidragsfinansiering (%) Riket ,1 Län Stockholms län ,1 Uppsala län ,9 Södermanlands län ,1 Östergötlands län ,0 Jönköpings län ,7 Kronobergs län ,2 Kalmar län ,0 Gotlands län ,0 Blekinge län ,2 Skåne län ,9 Hallands län ,9 Västra Götalands län ,7 Värmlands län ,3 Örebro län ,2 Västmanlands län ,9 Dalarnas län ,9 Gävleborgs län ,0 Västernorrlands län ,6 Jämtlands län ,3 Västerbottens län ,5 Norrbottens län ,1

34 Tabell 1:14. Nyckeltal, exklusive centrala museer, efter län Institutionstyp Entré besök besök Intäkt besök årsverke anslag och bidragsfinansiering (%) Riket ,1 Län Stockholms län ,0 Uppsala län ,6 Södermanlands län ,1 Östergötlands län ,8 Jönköpings län ,7 Kronobergs län ,2 Kalmar län ,0 Gotlands län ,0 Blekinge län ,2 Skåne län ,9 Hallands län ,9 Västra Götalands län ,6 Värmlands län ,3 Örebro län ,2 Västmanlands län ,9 Dalarnas län ,9 Gävleborgs län ,0 Västernorrlands län ,6 Jämtlands län ,3 Västerbottens län ,5 Norrbottens län ,1 34(65)

35 Tabell 1:15. Nyckeltal efter län och respektive institution Institutionstyp Entré besök besök Intäkt besök årsverke anslag och bidragsfinansiering (%) Riket Stockholms län Botkyrka Ekerö Mångkulturellt centrum..... Tumba Bruksmuseum ,9 Birkamuseet..... Haninge Lidingö Naturum Nationalparkernas hus ,7 Millesgården ,4 Norrtälje Sigtuna Pythagoras Industrimuseum ,9 Roslagsmuseet..... Sigtuna Museum ,1 Stockholm Aquaria Vattenmuseum..... Arkitekturmuseet ,0 Armémuseum ,8 Bergianska trädgården ,7 Dansmuseet ,6 Etnografiska museet ,9 Hallwylska museet ,0 Judiska museet ,4 Konstnärshuset..... Kungl. Myntkabinettet - Sveriges Ekonomiska museum ,8 Leksaksmuseet 3 x x x 62,6 Livrustkammaren ,8 Medelhavsmuseet ,2 Moderna Museet ,9 Museum Tre Kronor ,0 Musikmuseet ,8 Nationalmuseum ,2 Naturhistoriska riksmuseet ,7 Nordiska museet ,1 Observatoriemuseet Polismuseet ,2 Postmuseum ,0 Prins Eugens Waldemarsudde ,8 Spårvägsmuseet ,1

36 Tabell 1:15. Nyckeltal efter län och respektive institution, forts. Institutionstyp Entré besök besök Intäkt besök årsverke anslag och bidragsfinansiering (%) Statens historiska museer ,7 Statens maritima museer - Sjöhistoriska museet ,6 Statens maritima museer - Vasamuseet Stiftelsen Drottningholms teatermuseum , ,6 Stiftelsen Musikkulturens Främjande Stiftelsen Skansen ,7 Stockholms läns museum ,6 Stockholms medeltidsmuseum Stockholms Stadsmuseum ,1 Strindbergsmuseet ,6 Tekniska museet ,2 Thielska Galleriet ,5 Tobaks- och Tändsticksmuseum ,0 Tullmuseum ,3 Vin & Sprithistoriska Museet..... Östasiatiska museet ,8 Södertälje Torekällbergets museum ,3 Vaxholm Vaxholms Fästnings Museum..... Värmdö Gustavsbergs Porslinsmuseum ,0 Uppsala län Enköping Enköpings museum ,7 Håbo Skoklosters slott ,6 Uppsala Bror Hjorths Hus ,3 Evolutionsmuseet ,0 Gamla Uppsala museum..... Museum Gustavianum ,8 Upplandsmuseet ,2 Uppsala Konstmuseum ,9 Uppsala linneanska trädgårdar ,6 36(65)

37 Tabell 1:15. Nyckeltal efter län och respektive institution, forts. Institutionstyp Entré besök besök Intäkt besök årsverke anslag och bidragsfinansiering (%) Södermanlands län Eskilstuna Eskilstuna Konstmuseum ,8 Eskilstuna stadsmuseum ,0 Nyköping Sörmlands museum ,9 Strängnäs Grafikens Hus..... Gripsholms slottsförvaltning..... Strängnäs museum ,0 Östergötlands län Linköping Flygvapenmuseum ,5 Östergötlands länsmuseum ,3 Motala Motala musei- och Hembygdsförening ,1 Norrköping Arbetets museum ,8 Norrköpings Konstmuseum ,3 Norrköpings Stadsmuseum ,4 Jönköpings län Eksjö Eksjö museum ,8 Gnosjö Hylténs industrimuseum ,8 Jönköping Grenna Museum - Andréexpeditionen Polarcenter ,1 Jönköpings läns museum ,0 Tändsticksmuseet ,9 Vetlanda Vetlanda museum ,5 Värnamo Smålands Konstarkiv ,4 Kronobergs län Ljungby Ljungbergmuseet ,2 Växjö Smålands museum..... Utvandrarnas Hus.....

38 Tabell 1:15. Nyckeltal efter län och respektive institution, forts. Institutionstyp Entré besök besök Intäkt besök årsverke anslag och bidragsfinansiering (%) Kalmar län Borgholm Borgholms Slott..... Eketorps borg ,0 Himmelsberga - Ölands museum ,5 Kalmar Kalmar Konstmuseum ,9 Kalmar läns museum ,9 Västervik Västerviks Museum..... Gotlands län Gotland Kulturhistoriska museet i Bunge ,9 Länsmuseet på Gotland ,8 Blekinge län Karlshamn Karlshamns museum ,4 Karlskrona Blekinge Museum ,3 Statens maritima museer - Marinmuseum..... Skåne län Helsingborg Beredskapsmuseet ,9 Fredriksdal museer och trädgårdar ,2 Höganäs Höganäs museum 22 x x x 34,3 Landskrona Landskrona museum ,2 Tycho Brahe museet ,3 Lund Historiska museet (i Lund) ,8 Kulturen i Lund ,0 Skissernas museum ,5 Zoologiska museet..... Malmö Malmö konstmuseum Malmö museer ,3 38(65)

39 Tabell 1:15. Nyckeltal efter län och respektive institution, forts. Institutionstyp Entré besök besök Intäkt besök årsverke anslag och bidragsfinansiering (%) Simrishamn Autoseum..... Glimmingehus ,7 Österlens museum..... Skurup Svaneholms slottsmuseum..... Tomelilla Hasse & Tage-Museum ,1 Trelleborg Trelleborgen..... Trelleborgs museum ,1 Vellinge Fotevikens museum ,2 Ystad Klostret i Ystad ,0 Ystads konstmuseum ,0 Hallands län Falkenberg Falkenbergs museum..... Halmstad Kulturmiljö Halland ,9 Länsmuseet Halmstad ,4 Mjellby Konstmuseum ,8 Kungsbacka Stiftelsen Tjolöholm ,3 Laholm Teckningsmuseet i Laholm Varberg Länsmuseet Varberg ,1 Västra Götalands län Ale Glasbruksmuseet i Surte..... Repslagarmuseet..... Alingsås Alingsås museum ,4 Borås Borås Konstmuseum ,4 Borås museum ,0 museet.då.nu..... Textilmuseet ,9

40 Tabell 1:15. Nyckeltal efter län och respektive institution, forts. Institutionstyp Entré besök besök Intäkt besök årsverke anslag och bidragsfinansiering (%) Falköping Falbygdens museum ,5 Göteborg Aeroseum ,5 Göteborgs Konstmuseum ,0 Göteborgs Naturhistoriska Museum ,9 Göteborgs Stadsmuseum ,0 Idrottsmuseet ,8 Röhsska museet ,8 Sjöfartmuseet i Göteborg ,1 Världskulturmuseet ,1 Karlsborg Forsviks Industriminnen ,0 Karlsborgs fästningsmuseum ,8 Lidköping Rörstrand Museum ,3 Vänermuseet ,8 Mariestad Vadsbo Museum / Mariestads Industrimuseum ,7 Mark Rydals museum ,3 Mellerud Dalslands Konstmuseum ,3 Mölndal Mölndals museum ,1 Skara Västergötlands museum ,1 Skövde Skövde stadsmuseum..... Tidaholm Tidaholms museum ,3 Tjörn Nordiska Akvarellmuseet ,9 Uddevalla Bohusläns museum och Konsthall ,8 Vänersborg Regionmuseum Västra Götaland ,4 40(65)

41 Tabell 1:15. Nyckeltal efter län och respektive institution, forts. Institutionstyp Entré besök besök Intäkt besök årsverke anslag och bidragsfinansiering (%) Värmlands län Arvika Rackstadmuseet ,6 Filipstad Lesjöfors Museum ,4 Museet Kvarnen..... Karlstad Värmlands museum ,5 Kristinehamn Kristinehamns konstmuseum ,0 Sunne Mårbacka minnesgård ,4 Örebro län Kumla Skoindustrimuseet..... Lindesberg Lindesbergs museum Örebro Örebro läns museum ,2 Västmanlands län Arboga Arboga museum ,5 Köping Köpings Museum ,9 Norberg Norbergs kommuns museer..... Sala Aguélimuseet..... Väsby Kungsgård ,3 Västerås Vallby Friluftsmuseum ,1 Västerås konstmuseum ,9 Västmanlands läns museum ,1 Dalarnas län Borlänge Framtidsmuseet ,8 Geologiska museet ,3 Jussi Björlingmuseet ,8

42 Tabell 1:15. Nyckeltal efter län och respektive institution, forts. Institutionstyp Entré besök besök Intäkt besök årsverke anslag och bidragsfinansiering (%) Falun Carl Larsson gården..... Gruvmuseet i Falun ,4 Stiftelsen Dalarnas museum ,0 Leksand Leksands kulturhus ,9 Mora Zornsamlingarna Smedjebacken Ekomuseum Bergslagen ,1 Säter Mentalvårdsmuseet..... Gävleborgs län Bollnäs Bollnäs museum ,9 Gävle Länsmuseet Gävleborg ,5 Sveriges Järnvägsmuseum..... Hudiksvall Hälsinglands museum ,7 Ljusdal Ljusdalsbygdens museum..... Ovanåker Edsbyns museum..... Västernorrlands län Härnösand Länsmuseet Västernorrland ,6 Sundsvall Hantverks- och Sjöfartsmuseum Medelpads Fornminne..... Sundsvalls museum ,9 Örnsköldsvik Örnsköldsviks museum och konsthall..... Jämtlands län Härjedalen Härjedalens fjällmuseum ,6 Östersund Jamtli Jämtlands läns museum ,9 42(65)

43 Tabell 1:15. Nyckeltal efter län och respektive institution, forts. Institutionstyp Entré besök besök Intäkt besök årsverke anslag och bidragsfinansiering (%) Västerbottens län Lycksele Skogsmuseet i Lycksele ,2 Skellefteå Museum Anna Nordlander ,8 Skellefteå museum ,7 Umeå Bildmuseet ,6 Västerbottens museum ,6 Norrbottens län Arjeplog Silvermuseet i Arjeplog ,6 Boden Försvarsmuseum Boden ,1 Gällivare Gällivare museum..... Jokkmokk Ájtte svenskt fjäll- o samemuseum ,0 Kiruna Hjalmar Lundbohmsgården ,6 Luleå Norrbottens museum ,6 Teknikens hus ,2 Piteå Piteå museum ,5 x = dold uppgift. = värde saknas

44 Tabell 1:16. Utvalda indikatorer institution och län. Antal visningar Entré Personal Intäkter er Institutionstyp Från förskolor/ skolor Från förskolor/ skolor För vuxna För barn Entré besök Antal årsverken årsverken utförda av kvinnor från entréavgifter (%) Intäkt besök från bidrag (%) besök årsverke Stockholms län Botkyrka Mångkulturellt centrum Tumba Bruksmuseum Ekerö Birkamuseet Haninge Naturum Nationalparkernas hus Lidingö Millesgården Norrtälje Pythagoras Industrimuseum Roslagsmuseet Sigtuna Sigtuna Museum Stockholm Aquaria Vattenmuseum Arkitekturmuseet Armémuseum Bergianska trädgården Dansmuseet Etnografiska museet (65)

45 Tabell 1:16. Utvalda indikatorer institution och län, forts. Antal visningar Entré Personal Intäkter er Institutionstyp Från förskolor/ skolor Från förskolor/ skolor För vuxna För barn Entré besök Antal årsverken årsverken utförda av kvinnor från entréavgifter (%) Intäkt besök från bidrag (%) besök årsverke Hallwylska museet Judiska museet Konstnärshuset Kungl. Myntkabinettet - Sveriges Ekonomiska museum Leksaksmuseet x x x 63 x x x Livrustkammaren Medelhavsmuseet Moderna Museet Museum Tre Kronor Musikmuseet Nationalmuseum Naturhistoriska riksmuseet Nordiska museet Observatoriemuseet Polismuseet Postmuseum Prins Eugens Waldemarsudde Spårvägsmuseet Statens historiska museer Statens maritima museer - Sjöhistoriska museet Statens maritima museer - Vasamuseet Stiftelsen Drottningholms teatermuseum Stiftelsen Musikkulturens Främjande (65)

46 Tabell 1:16. Utvalda indikatorer institution och län, forts. Antal visningar Entré Personal Intäkter er Institutionstyp Från förskolor/ skolor Från förskolor/ skolor För vuxna För barn Entré besök Antal årsverken årsverken utförda av kvinnor från entréavgifter (%) Intäkt besök från bidrag (%) besök årsverke Stiftelsen Skansen Stockholms läns museum Stockholms medeltidsmuseum Stockholms Stadsmuseum Strindbergsmuseet Tekniska museet Thielska Galleriet Tobaks- och Tändsticksmuseum Tullmuseum Vin & Sprithistoriska Museet Östasiatiska museet Södertälje Torekällbergets museum Vaxholm Vaxholms Fästnings Museum Värmdö Gustavsbergs Porslinsmuseum Uppsala län Enköping Håbo Enköpings museum Skoklosters slott (65)

47 Tabell 1:16. Utvalda indikatorer institution och län, forts. Antal visningar Entré Personal Intäkter er Institutionstyp Från förskolor/ skolor Från förskolor/ skolor För vuxna För barn Entré besök Antal årsverken årsverken utförda av kvinnor från entréavgifter (%) Intäkt besök från bidrag (%) besök årsverke Uppsala Bror Hjorths Hus Evolutionsmuseet Gamla Uppsala museum Museum Gustavianum Upplandsmuseet Uppsala Konstmuseum Uppsala linneanska trädgårdar Södermanlands län Eskilstuna Eskilstuna Konstmuseum Eskilstuna stadsmuseum Nyköping Sörmlands museum Strängnäs Grafikens Hus Gripsholms slottsförvaltning Strängnäs museum Östergötlands län Linköping Flygvapenmuseum Östergötlands länsmuseum (65)

48 Tabell 1:16. Utvalda indikatorer institution och län, forts. Antal visningar Entré Personal Intäkter er Institutionstyp Från förskolor/ skolor Från förskolor/ skolor För vuxna För barn Entré besök Antal årsverken årsverken utförda av kvinnor från entréavgifter (%) Intäkt besök från bidrag (%) besök årsverke Motala Motala musei- och Hembygdsförening Norrköping Arbetets museum Norrköpings Konstmuseum Norrköpings Stadsmuseum Jönköpings län Eksjö Gnosjö Eksjö museum Hylténs industrimuseum Jönköping Grenna Museum - Andréexpeditionen Polarcenter Jönköpings läns museum Tändsticksmuseet Vetlanda Vetlanda museum Värnamo Smålands Konstarkiv Kronobergs län Ljungby Ljungbergmuseet (65)

49 Tabell 1:16. Utvalda indikatorer institution och län, forts. Antal visningar Entré Personal Intäkter er Institutionstyp Från förskolor/ skolor Från förskolor/ skolor För vuxna För barn Entré besök Antal årsverken årsverken utförda av kvinnor från entréavgifter (%) Intäkt besök från bidrag (%) besök årsverke Växjö Smålands museum Utvandrarnas Hus Kalmar län Borgholm Borgholms Slott Eketorps borg Himmelsberga - Ölands museum Kalmar Kalmar Konstmuseum Kalmar läns museum Västervik Västerviks Museum Gotlands län Gotland Kulturhistoriska museet i Bunge Länsmuseet på Gotland Blekinge län Karlshamn Karlshamns museum Karlskrona Blekinge Museum (65)

50 Tabell 1:16. Utvalda indikatorer institution och län, forts. Antal visningar Entré Personal Intäkter er Institutionstyp Från förskolor/ skolor Från förskolor/ skolor För vuxna För barn Entré besök Antal årsverken årsverken utförda av kvinnor från entréavgifter (%) Intäkt besök från bidrag (%) besök årsverke Statens maritima museer - Marinmuseum Skåne län Helsingborg Beredskapsmuseet Fredriksdal museer och trädgårdar Höganäs Höganäs museum x 36 x 34 x x x Landskrona Lund Landskrona museum Tycho Brahe museet Historiska museet (i Lund) Kulturen i Lund Malmö Skissernas museum Zoologiska museet Malmö konstmuseum Malmö museer Simrishamn Skurup Autoseum Glimmingehus Österlens museum Svaneholms slottsmuseum (65)

51 Tabell 1:16. Utvalda indikatorer institution och län, forts. Antal visningar Entré Personal Intäkter er Institutionstyp Från förskolor/ skolor Från förskolor/ skolor För vuxna För barn Entré besök Antal årsverken årsverken utförda av kvinnor från entréavgifter (%) Intäkt besök från bidrag (%) besök årsverke Tomelilla Hasse & Tage-Museum Trelleborg Trelleborgen Trelleborgs museum Vellinge Fotevikens museum Ystad Klostret i Ystad Ystads konstmuseum Hallands län Falkenberg Falkenbergs museum Halmstad Kulturmiljö Halland Länsmuseet Halmstad Mjellby Konstmuseum Kungsbacka Stiftelsen Tjolöholm Laholm Teckningsmuseet i Laholm Varberg Länsmuseet Varberg (65)

52 Tabell 1:16. Utvalda indikatorer institution och län, forts. Antal visningar Entré Personal Intäkter er Institutionstyp Från förskolor/ skolor Från förskolor/ skolor För vuxna För barn Entré besök Antal årsverken årsverken utförda av kvinnor från entréavgifter (%) Intäkt besök från bidrag (%) besök årsverke Västra Götalands län Ale Glasbruksmuseet i Surte Repslagarmuseet Alingsås Borås Alingsås museum Borås Konstmuseum Borås museum museet.då.nu Textilmuseet Falköping Falbygdens museum Göteborg Aeroseum Göteborgs Konstmuseum Göteborgs Naturhistoriska Museum Göteborgs Stadsmuseum Idrottsmuseet Röhsska museet Sjöfartmuseet i Göteborg Världskulturmuseet Karlsborg Forsviks Industriminnen Karlsborgs fästningsmuseum (65)

53 Tabell 1:16. Utvalda indikatorer institution och län, forts. Antal visningar Entré Personal Intäkter er Institutionstyp Från förskolor/ skolor Från förskolor/ skolor För vuxna För barn Entré besök Antal årsverken årsverken utförda av kvinnor från entréavgifter (%) Intäkt besök från bidrag (%) besök årsverke Lidköping Rörstrand Museum Vänermuseet Mariestad Vadsbo Museum / Mariestads Industrimuseum Mark Rydals museum Mellerud Mölndal Skara Skövde Dalslands Konstmuseum Mölndals museum Västergötlands museum Skövde stadsmuseum Tidaholm Tjörn Tidaholms museum Nordiska Akvarellmuseet Uddevalla Bohusläns museum och Konsthall Vänersborg Regionmuseum Västra Götaland Värmlands län Arvika Rackstadmuseet (65)

54 Tabell 1:16. Utvalda indikatorer institution och län, forts. Antal visningar Entré Personal Intäkter er Institutionstyp Från förskolor/ skolor Från förskolor/ skolor För vuxna För barn Entré besök Antal årsverken årsverken utförda av kvinnor från entréavgifter (%) Intäkt besök från bidrag (%) besök årsverke Filipstad Lesjöfors Museum Museet Kvarnen Karlstad Värmlands museum Kristinehamn Kristinehamns konstmuseum Sunne Mårbacka minnesgård Örebro län Kumla Skoindustrimuseet Lindesberg Lindesbergs museum Örebro Örebro läns museum Västmanlands län Arboga Köping Arboga museum Köpings Museum Norberg Norbergs kommuns museer (65)

55 Tabell 1:16. Utvalda indikatorer institution och län, forts. Antal visningar Entré Personal Intäkter er Institutionstyp Från förskolor/ skolor Från förskolor/ skolor För vuxna För barn Entré besök Antal årsverken årsverken utförda av kvinnor från entréavgifter (%) Intäkt besök från bidrag (%) besök årsverke Sala Aguélimuseet Väsby Kungsgård Västerås Vallby Friluftsmuseum Västerås konstmuseum Västmanlands läns museum Dalarnas län Borlänge Falun Framtidsmuseet Geologiska museet Jussi Björlingmuseet Carl Larsson gården Gruvmuseet i Falun Stiftelsen Dalarnas museum Leksand Mora Leksands kulturhus Zornsamlingarna Smedjebacken Säter Ekomuseum Bergslagen Mentalvårdsmuseet (65)

56 Tabell 1:16. Utvalda indikatorer institution och län, forts. Antal visningar Entré Personal Intäkter er Institutionstyp Från förskolor/ skolor Från förskolor/ skolor För vuxna För barn Entré besök Antal årsverken årsverken utförda av kvinnor från entréavgifter (%) Intäkt besök från bidrag (%) besök årsverke Gävleborgs län Bollnäs Bollnäs museum Gävle Länsmuseet Gävleborg Sveriges Järnvägsmuseum Hudiksvall Hälsinglands museum Ljusdal Ljusdalsbygdens museum Ovanåker Edsbyns museum Västernorrlands län Härnösand Länsmuseet Västernorrland Sundsvall Hantverks- och Sjöfartsmuseum Medelpads Fornminne Sundsvalls museum Örnsköldsvik Örnsköldsviks museum och konsthall (65)

57 Tabell 1:16. Utvalda indikatorer institution och län, forts. Antal visningar Entré Personal Intäkter er Institutionstyp Från förskolor/ skolor Från förskolor/ skolor För vuxna För barn Entré besök Antal årsverken årsverken utförda av kvinnor från entréavgifter (%) Intäkt besök från bidrag (%) besök årsverke Jämtlands län Härjedalen Härjedalens fjällmuseum Östersund Jamtli Jämtlands läns museum Västerbottens län Lycksele Skogsmuseet i Lycksele Skellefteå Umeå Museum Anna Nordlander Skellefteå museum Bildmuseet Västerbottens museum Norrbottens län Arjeplog Silvermuseet i Arjeplog Boden Försvarsmuseum Boden Gällivare Gällivare museum Jokkmokk Ájtte svenskt fjäll- o samemuseum Kiruna Tabell 1:16. Utvalda indikatorer institution och län, forts. 57(65)

58 Antal visningar Entré Personal Intäkter er Institutionstyp Från förskolor/ skolor Från förskolor/ skolor För vuxna För barn Entré besök Antal årsverken årsverken utförda av kvinnor från entréavgifter (%) Intäkt besök från bidrag (%) besök årsverke Hjalmar Lundbohmsgården Luleå Norrbottens museum Teknikens hus Piteå Piteå museum Tabell 1:17. Antalet anställda efter verksamhetsområden och institutionstyp Typ av institution Administration Kommunikation Samling/Bevarande/ Konservering Utställningar/ Förmedling/ Pedagogisk verksamhet Teknik/ Transport IT Säkerhet Forskning Arkiv/Bibliotek Centrala museer Övriga statliga museer Regionala museer Kommunala museer Övriga museer (65)

59 Tabell 1:18. Öppethållande efter institutionstyp Typ av institution Öppetdagar Färre än 100 dagar dagar dagar dagar Fler än 250 dagar Dagar med kvällsöppet Färre än dagar dagar dagar dagar Fler än 250 dagar Centrala museer Övriga statliga museer Regionala museer Kommunala museer Övriga museer Tabell 1:19. Informationsmaterial efter institutionstyp Typ av institution Hemsida Annonser Nyhetsbrev Personliga inbjudningar Sociala medier på nätet På annat sätt Centrala museer Övriga statliga museer Regionala museer Kommunala museer Övriga museer (65)

60 Bilaga 2 tillfrågade institutioner Centrala museer Arbetets museum Arkitekturmuseet Armémuseum Etnografiska museet Flygvapenmuseum Hallwylska museet Kungl. Myntkabinettet Sveriges Ekonomiska museum Livrustkammaren Medelhavsmuseet Moderna museet Nationalmuseum Naturhistoriska riksmuseet Prins Eugens Waldemarsudde Skoklosters slott Statens historiska museum (i Stockholm) Statens maritima museer Marinmuseum Statens maritima museer Museifartygen S:t Erik & Finngrundet Statens maritima museer Sjöhistoriska museet Statens maritima museer Vasamuseet Statens musiksamlingar/musikmuseet Stiftelsen Nordiska museet Stiftelsen Skansen Tekniska museet Världskulturmuseet Östasiatiska museet Övriga statliga museer Bergianska trädgården Bildmuseet Birkamuseet Dansmuseet Eketorps borg Evolutionsmuseet Gamla Uppsala museum Glimmingehus Gripsholms slottsförvaltning Historiska museet (i Lund) Karlsborgs fästningsmuseum Linnéminnena och Botaniska trädgården Millesgården Museum Gustavianum Museum Tre Kronor Naturum Nationalparkernas hus Polismuseet Postmuseum Skissernas museum Stiftelsen Drottningholms teatermuseum Sveriges Järnvägsmuseum Teknikens hus Thielska Galleriet Tullmuseum Tumba Bruksmuseum Vaxholms Fästnings Museum Zoologiska museet Zornsamlingarna Regionala museer Blekinge museum Bohusläns museum och Konsthall Gotlands museum Jamtli Jämtlands läns museum Jönköpings läns museum Kalmar Konstmuseum Kalmar läns museum Kulturen i Lund Länsmuseet Gävleborg Länsmuseet Västernorrland Malmö Museer Naturhistoriska Museet (i Göteborg) Nordiska Akvarellmuseet Norrbottens museum Regionmuseet Kristianstad/Landsantikvarien i Skåne Regionmuseum Västra Götaland Röhsska museet Sjöfartsmuseet i Göteborg Smålands museum Stiftelsen Dalarnas museum Stiftelsen Hallands länsmuseer Stockholms läns museum Sörmlands museum Upplandsmuseet Värmlands museum Västerbottens museum Västergötlands museum Västmanlands läns museum Örebro läns museum Östergötlands länsmuseum Kommunala museer Alingsås museum Bollnäs museum Borgholms Slott Borås museum Bror Hjorths Hus Dalslands konstmuseum Eksjö museum Enköpings museum Eskilstuna konstmuseum Eskilstuna stadsmuseum Falbygdens museum Falkenbergs museum Forsviks industriminnen Framtidsmuseet Fredriksdal museer och trädgårdar Friluftsmuseet Gamla Linköping Försvarsmuseum Boden Glasbruksmuseet i Surte Göteborgs Konstmuseum Göteborgs Stadsmuseum Hasse&Tage-museum Idrottsmuseet Klostret i Ystad Kristinehamns konstmuseum Krusenstiernska gården Köpings museum Landskrona museum 60(65)

61 Leksands kulturhus Lindesbergs Museum Ljusdalsbygdens museum Malmö Konstmuseum Motala Musei- och hembygdsförening museet.då.nu Museet Kvarnen Museum Anna Nordlander Mölndals museum Norbergs kommuns museer Norrköpings Konstmuseum Norrköpings Stadsmuseum Piteå museum Rydals museum Sigtuna Museum Silvermuseet Skellefteå museum Skogsmuseet i Lycksele AB Skövde stadsmuseum Stiftelsen Roslagsmuseet Stockholms Stadsmuseum Stockholms medeltidsmuseum Strängnäs museum Sundsvalls museum Teckningsmuseet Textilmuseet Tidaholms museum Torekällbergets museum Trelleborgen Trelleborgs museum Tycho Brahe museet Tändsticksmuseet Uppsala Konstmuseum Vadsbo Museum/Mariestads Industrimuseum Vallby Friluftsmuseum Vetlanda museum Vänermuseet Västerås Konstmuseum Ystads konstmuseum Örnsköldsviks museum och konsthall Österlens museum Övriga museer Aeroseum Autoseum Aguélimuseet Aquaria Vattenmuseum Arboga museum Bungemuseet Carl Eldhs Ateljémuseum Carl Larsson-gården Centrum för Fotografi Edsbyns museum Ekomuseum Bergslagen Fotevikens museum Geologiska museet Grafikens Hus Grenna Museum Andréexpeditionen Polarcenter Gruvmuseet Gustavsbergs Porslinsmuseum Gällivare museum Hantverks- och Sjöfartsmuseum; Medelpads Fornminne Himmelsberga Ölands museum Hjalmar Lundbohmsgården Hyltens industrimuseum Hälsinglands museum Härjedalens Fjällmuseum Höganäs museum Jussi Björlingmuseet Karlshamns museum Konstnärshuset Leksaksmuseet Lesjöfors Museum Ljungbergmuseet Mentalvårdsmuseet Mjellby Konstmuseum Mångkulturellt centrum Mårbacka minnesgård Observatoriemuseet Pythagoras Industrimuseum Rackstadmuseet Repslagarmuseet Rörstrand Musuem Skoindustrimuseet Smålands Konstarkiv Spårvägsmuseet Stiftelsen Judiska Museet i Stockholm Stiftelsen Musikkulturens Främjande Strindbergsmuseet Svaneholms slottsmuseum Stiftelsen Tjolöholm Tobaks- och Tändsticksmuseum Utvandrarnas Hus Vin & Sprithistoriska Museet Vuollerim 6000 år Väsby Kungsgård Västerviks Museum Ájtte svenskt fjäll- och samemuseum

62 BILAGA 3 KVALITETSDEKLARATION SAMMANFATTNING Statens kulturråd är statistikansvarig myndighet för statistik om museer i Sverige. Action Dialog Partner AB har på uppdrag av Statens kulturråd genomfört en undersökning av museernas verksamhet år Undersökningen har genomförts i form av en webbenkät med möjlighet att besvara enkäten på pap. STATISTIKENS INNEHÅLL Statistiska målstorheter Undersökningen omfattar ett flertal frågeområden rörande museernas verksamhet. Tabell 1 redovisar de olika frågeområdena samt en kort beskrivning av områdets innehåll. Baserat på varje frågeområde och de specifika frågorna finns associerade målstorheter specificerade. Ett exempel är målstorheten totalt antal besök på museer år Tabell 3:1: Frågeområden Område Beskrivning Organisation Öppethållande Entréavgifter Personal Ekonomi Samlingar Antal besök Utställningar Publika aktiviteter Information Faktarum Museets institutionstyp, huvudman samt organisationsform Antal öppetdagar och antal dagar med kvällsöppet Entréavgifter för vuxna och barn Antal årsverken totalt samt könsuppdelat m.m. Museets intäkter och kostnader totalt samt uppdelat på delposter Samlingarnas inriktning, storlek och tillväxt uppdelat på fotografier, arkivalier och föremål samt antal föremål respektive arkivalier som finns tillgängliga för allmänheten via Internet Antal betalande, avgiftsfria besök och besök från skolor Antal utställningar totalt samt uppdelat på utställningens inriktning Antal visningar, stadsvandringar, kurser och övrig programverksamhet uppdelat på antal tillfällen och deltagare Hur museet informerar om sin verksamhet Huruvida museet har för allmänheten tillgängligt faktarum, arkiv, bibliotek eller ej, samt antal öppettimmar för dessa Undersökningsenhet och population Museidefinitionen som statistiken bygger på är den som the International Council of Museums (ICOM) använder. Enligt denna definition är ett museum en institution som genom förvärv och bevarande, forskning och dokumentation, förmedling och undervisning ska främja förståelsen av det kulturella arvet och fördjupa kunskana om samhällets framväxt och dess situation idag. För att ingå i undersökningen ska institutionen ha anställd yrkesutbildad sonal där sonalens sammanlagda arbete uppgår till minst ett årsverke under år Museer som inte haft öppet för allmänheten under år 2009 (t.ex. på grund av ombyggnation) har exkluderats ur årets undersökning. Populationen omfattar sammanlagt 203 institutioner, se Tabell 3. Variabler I Tabell 1 redovisas frågeområden översiktligt. Inom varje frågeområde finns ett flertal enskilda frågor vilka ger upphov till en rad variabler. I bilaga 3 i rapporten redovisas enkäten. Statistiska mått I tabellerna redovisas i första hand totaler, genomsnitt och andelar och dessutom ett antal nyckeltal. Redovisningsgrup Statistiken redovisas på totalnivå, fördelat efter län och institutionstyp. Vissa centrala variabler redovisas för varje institution. Referenstider Uppgifterna avser år Fullständighet Alla delar av museernas verksamhet omfattas inte av enkäten. Till exempel så saknas museernas elektroniska tjänster, besök på institutionernas webbplatser och tillgänglighet till databaser. STATISTIKENS TILLFÖRLITLIGHET Tillförlitlighet totalt Statistiken baseras på en totalundersökning av 62(65)

63 museer där minst ett årsverke utfördes under år Svarsandelen i undersökningen är 82 procent. Utöver objektsbortfall förekommer även bortfall på enskilda frågor (partiellt bortfall). För vissa av variablerna har saknade svar imputerats. Osäkerhetskällor Urval och skattningsförfarande Undersökningen är en totalundersökning varför det inte föreligger något urvalsfel. Ramtäckning Med osäkerhetskällan ramtäckning avses att den urvalsram som används antingen saknar institutioner som ingår i populationen (s.k. undertäckning) eller innehåller institutioner som inte ingår i målpopulationen (s.k. övertäckning). Mätning Uppdatering av kontaktuppgifter Några veckor innan datainsamlingen påbörjades sände Kulturrådet ett brev via e-post till samtliga institutioners kontaktsoner enligt föregående års datainsamling för att ge institutionerna möjlighet att uppdatera sina kontaktuppgifter. Datainsamling Datainsamlingen har genomförts från mitten av mars till slutet av april år Datainsamling har skett genom en webbenkät. Ett introduktionsbrev (via e-post) med en uppmaning om att logga in på en hemsida sändes ut till samtliga institutioner. I brevet fanns lösenord och anvisningar om hur man skulle logga in. Efter cirka två veckor skickades ett första påminnelsebrev till de institutioner som ännu inte besvarat enkäten. Därefter skickades ytterligare två påminnelser ut kombinerat med telefonpåminnelser. Telefonpåminnelserna genomfördes av Kulturrådet. Tabell 3:2 redovisar vissa tidpunkter under datainsamlingen. Tabell 3:2: Fältarbetsiod Tidpunkt Aktivitet 26 feb. Datainsamlingen inleds. Utsändning av introduktionsbrev. 5 mars Påminnelsebrev 1 15 mars Påminnelsebrev 2 29 mars Påminnelsebrev 3 28 april Datainsamlingen stängs. Uppgiftslämnare Enkäten är ställd till museichef eller myndighetschef. Mätfel Med mätfel avses fel som kan ha uppstått genom att frågor och svar missuppfattats av den svarande. Mätfelens omfattning är okänd, men kan antas ha en viss betydelse för undersökningens resultat. I de fall orimliga svar angivits har institutionen återkontaktats och svaren har vid behov rättats. Exempel på orimliga svar är när det lämnade svaret avviker kraftigt från föregående års uppgifter, på ett sätt som inte kan antas vara rimligt, t.ex. att samlingarnas storlek förändrats mycket. Återkontakter med berörda institutioner har i dessa fall gett svar på sådana oklarheter/felaktigheter. En källa till att mätfel uppkommer kan vara att uppgifter som efterfrågas inte finns tillgängliga. Det finns också exempel på institutioner som har flera olika verksamheter inom samma organisation och där det för uppgiftslämnaren inte är entydigt definierat för vilken del av verksamheten uppgifter ska lämnas. Ett exempel på sådana problem är när uppgifter om entréavgifter ska lämnas. Olika verksamheter inom en institution kan ha olika entréavgifter. Svarsbortfall Objektsbortfallet, det vill säga att svar helt saknas från en institution, i undersökningen är 18 procent. Därtill förekommer partiellt bortfall, vilket innebär att svar saknas för en eller flera frågor i undersökningen. I vissa fall har saknade svar imputerats med i första hand föregående års värden, i andra fall har ingen imputering gjorts. I tabell 3 redovisas undersökningspopulation och svarsandel efter institutionstyp.

64 Tabell 3:3: Population och svarsandel Centrala museer Övriga statliga museer Regionala museer Kommunala museer Övriga museer Population - Svar - Bortfall Svarsandel % 96% 78% 97% 82% 67% Bearbetning Data har bearbetats i flera steg. Webbenkäten innehöll logiska kontroller, automatiska summeringar och jämförelser med tidigare års svar vilket gjorde att databearbetningen underlättades. Det var till exempel inte möjligt att mata in ett värde som skiljde sig mycket från föregående år utan att lämna en kommentar till skillnaden. Rimlighetskontroller av lämnade uppgifter gjordes också i efterhand och ett antal institutioner återkontaktades därefter för att korrigera/kommentera de lämnade uppgifterna. Eftersom museernas verksamhet kan skilja sig mycket mellan två år har imputeringen med föregående års värden begränsats till några få, centrala variabler, nämligen antal besök och samlingarnas storlek. Någon statistisk imputeringsmetod har inte använts utan saknade värden har imputerats med värden från föregående år. För de institutioner som inte heller besvarade frågorna om antal besök respektive samlingar föregående år (2008) har imputering inte kunnat göras. Flera av variablerna i undersökningen redovisas i form av genomsnitt (t.ex. entréavgifter, antal öppetdagar och antal dagar med kvällsöppet vecka). Saknade värden i dessa variabler har inte imputerats. I det totala antalet besök i riket för 2009 ingår alltså de imputerade värdena i beräkningen. Detta betyder att de redovisade totalerna i rapporten är uppskattade, snarare än sanna, värden. Metoden att imputera med föregående års be sökssiffror när värde saknas torde dock leda tillen god uppskattning av det sanna värdet. Nackdelen är att besökssiffror på riksnivå för 2009 och 2003 och tidigare inte är helt jämförbara. I rapporten som redovisar 2003 års besökssiffror har inte någon imputering av saknade värden genomförts. Detta betyder att orsaken till att 2004 års besökssiffror är större än för 2003 antingen är att antalet besök har ökat eller att saknade värden har imputerats, eller både och. Inte heller är 2009 års uppgifter helt jämförbara med års statistik eftersom Kulturrådet beslutat att i årets undersökning inte längre inkludera konsthallar, som tidigare varit en del av populationen. Av det totala antalet besök på museer (år 2009) på 17,9 miljoner besök har omkring imputerats. Antalet besök för 2009 baseras på 193 svar från institutioner, varav 27 är imputerade. I redovisningen av samlingarnas storlek har bortfallet på motsvarande sätt imputerats med föregående års värden. Av sammanlagt drygt 70 miljoner föremål år 2009 är ca 10 miljoner imputerade. För fotografierna är 1,4 miljoner av sammanlagt 62,9 miljoner fotografier imputerade. Slutligen, för arkivalier har drygt av sammanlagt drygt hyllmeter imputerats. Samtliga värden som rättats eller imputerats med föregående års värden har markerats i databasen. Rättade värden redovisas på institutionsnivå, medan imputerade värden endast ingår i summor 64(65)

65 i tabeller och diagram på en aggregerad nivå. Modellantaganden För variablerna besök och samlingar har imputering med föregående års uppgifter gjorts. I de fall antal besök av skol-/förskoleelever saknas har imputering gjorts under antagandet att andelen besökande skol-/förskoleelever var likadant bland bortfallet som bland de svarande. Fördelningen från de svarande institutionerna har använts för att imputera antalet besök för de med partiellt bortfall. Redovisning av osäkerhetsmått Ingen redovisning av osäkerhetsmått görs i undersökningen. STATISTIKENS AKTUALITET Frekvens och framställningstid Undersökningen av museer återkommer årligen. Framställningstid för statistiken är cirka 6 månader. Punktlighet Publiceringen följer inte publiceringsplanen JÄMFÖRBARHET OCH SAMANVÄND- BARHET Jämförbarhet över tiden Statistik om verksamheten vid landets museer har gjorts sedan Sedan 1946 finns uppgift om antal besök. I 2009 års undersökning ingår åter enbart museer i undersökningen. Sedan 1984 ingår statistiken i Sveriges officiella statistik. Vissa av institutionerna i undersökningen har en komplex organisation bestående av flera olika verksamheter. I avsnitt Mätning, beskrivs några exempel på detta. I vissa fall avser inte de lämnade uppgifterna samma verksamhet som föregående år, vilket försvårar jämförbarheten över tiden. I årets undersökning har några centrala variabler imputerats för att få en fullständighet i resultaten. Detta gäller antal besök och samlingarnas storlek (se vidare avsnitt Bearbetning). Syftet med imputeringen är att få ett mer korrekt mått på dessa storleksmått. Jämförbarhet mellan åren försämras dock i och med detta. Jämförbarhet mellan grup Tabellerna bygger endast på data som samlas in i undersökningen, det vill säga det finns inga andra källor eller mätningar för den presenterade statistiken vilka kunde haft annorlunda definitioner. I det avseendet är statistiken enhetlig. TILLGÄNGLIGHET OCH FÖRSTÅELIG- HET Spridningsformer Resultaten från undersökningen finns publicerade i rapporten Museer 2009 i Kulturrådets rapportserie Kulturen i siffror. Rapporten finns tillgänglig både i tryckt form och på Kulturrådets webbplats Presentation Rapporten innehåller en textdel där resultaten från undersökningen samt den historiska utvecklingen beskrivs. I en tabellbilaga redovisas resultaten på riks- och länsnivå samt på institutionsnivå och efter typ av institution. Tabellerna innehåller dels en redovisning av totaler och andelar, dels ett antal nyckeltal. Dokumentation I denna kvalitetsdeklaration beskrivs samtliga aspekter av undersökningens genomförande. I Bilaga 2 i rapporten Museer 2009 finns en kortare beskrivning av undersökningens genomförande. Tillgång till primärmaterial Tillgång till primärmaterial kan erhållas efter prövning från Kulturrådet. Upplysningstjänster Upplysningar om statistiken kan fås av Kulturrådet, telefon eller e-post: [email protected]. Action Dialog Partner AB har genomfört fältarbetet och tabellsammanställningen.