museer 2009 Kulturen i siffror 2010:6

Transkript

1 museer 2009 Kulturen i siffror 2010:6

2 Museums 2009 Museer 2009 Swedish Arts Council Ansvarig utgivare: Statens kulturråd Förfrågningar: Cecilia Ranemo, tel Printed in Sweden by Elanders Omslag: Dagisbarn gräver för nya Lill-Skansen. Foto: Linn Sandgren ISSN ISBN Statens kulturråd 2010 Kulturrådet, Box 27215, Stockholm Besök: Borgvägen 1 5 Tel: Fax: E-post: kulturradet@kulturradet.se Webbplats:

3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING SAMMANFATTNING... 4 SUMMARY... 5 INLEDNING... 6 MUSEERNAS VERKSAMHET... 8 ORGANISATION... 8 PERSONALKATEGORIER... 9 ÅRSVERKEN... 9 EKONOMI BESÖK BARN OCH UNGDOM ENTRÉAVGIFTER FÖR BARN PERSONAL FÖR BARN- OCH UNGDOM BESÖK AV BARN I FÖRSKOLA OCH SKOLA PUBLIKA AKTIVITETER FÖR FÖRSKOLOR/SKOLOR VERKSAMHET FÖR BARN OCH UNGA UNGA MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING SÄRSKILD VERKSAMHET FÖR UNGA MÖJLIGHET TILL PÅVERKAN SAMLINGAR SAMLINGARNAS INRIKTNING SAMLINGARNAS INNEHÅLL DIGITALISERING SKRIFTLIG DIGITALISERINGSPLAN UTSTÄLLNINGAR PUBLIKA AKTIVITETER INFORMATION OM VERKSAMHETEN FAKTARUM, ARKIV OCH BIBLIOTEK Swedish/English glossary BILAGA 1 TABELLBILAGA BILAGA 2 LISTA PÅ TILLFRÅGADE MUSEER BILAGA 3 KVALITETSDEKLARATION Övriga bilagor, frågeformulär och resultattabeller återfinns på

4 SAMMANFATTNING Museistatistiken brukar vanligtvis samredovisas i en årlig rapport där även statistiken för landets konsthallar ingår, men i år redovisas konsthallarna istället i en särskild undersökning som publicerades under våren 2010 (Bild och form 2009 Kulturen i siffror 2010:5). sett tillfrågades 203 museer och 166 svarade. Svarsfrekvensen är därmed 82 procent. Kriteriet för att ingå i undersökningen är att respektive museum har minst en årsarbetare anställd. Antalet besök på svenska museer ökade med sex procent 2009 och därmed bröts de senaste årens negativa trend. Mellan 2008 och 2009 ökade antalet museibesök med närmare en miljon till 17,9 miljoner besök. Inte sedan 2006 har antalet besök varit fler. Innan försöket med fri entré på statliga museer infördes 2005 låg besökstalen i genomsnitt på 15,4 miljoner besök år under ioden Drygt hälften av de svarande museerna ligger i någon av de tre storstadsregionerna Stockholm, Västra Götaland eller Skåne och två av tre museibesök gjordes där. Närmare hälften, 46 procent, av samtliga museibesök gjordes i Stockholmsområdet. Samtidigt som antalet museibesök ökat så minskade antalet årsverken som museernas sonal utför. På ett år har antalet årsverken minskat med cirka nio procent till totalt årsverken. Under ioden låg antalet utförda årsverken i genomsnitt på år. Jämförs genomsnittet med 2009 års siffra ligger antalet utförda årsverken 2009 nästan åtta procent lägre. Sex av tio årsverken utfördes av kvinnor och hälften av antalet årsverken 2009 utfördes av soner med minst tre års högskoleutbildning. Museerna finansieras i genomsnitt till två tredjedelar av bidrag. Staten var 2009 den största finansiären och svarade för 42 procent av museernas intäkter. De näst största bidragsgivarna var kommunerna och de tredje största bidragsgivarna var landstingen/regionerna. Kommunala museer hade 2009 störst bidragsfinansiering med 82 procent medan kategorin övriga museer hade lägst bidragsfinansiering med 49 procent. Entréavgifterna utgjorde i genomsnitt tio procent av museernas totala intäkter. Av dessa togs 75 procent ut på centrala museer. erna för sonalen utgjorde 50 procent av museernas totala utgifter. I årets undersökning har ett särskilt avsnitt ägnats åt museernas verksamhet för barn och ungdom. Entréavgiften för barn har ökat med drygt nio procent mellan 2008 och 2009 på de museer som tar betalt. Antalet besök från skolor och förskolor ökade med två procent mellan 2008 och Flest antal besök från skolor och förskolor hade Naturhistoriska riksmuseet med drygt besök. Drygt 86 procent av de publika aktiviteterna för barn och ungdom utgjordes av visningar under En tredjedel av museerna, 37 procent, har verksamhet inom ramen för Skapande skola. en museer med verksamhet anpassad för unga med behov av särskilt stöd var 46 procent och 66 procent av museerna hade fastlagda mål för de delar av verksamheten som hade inritning mot barn och ungdom. Museernas samlingar bestod till mer än hälften av kulturhistoriska objekt. Föremålen utgjorde cirka 53 procent av samlingarna medan andelen fotografier utgjorde 47 procent. Drygt nio procent av föremålen och tre procent av fotografierna var tillgängliga för allmänheten via Internet. Museerna bedömer att totalt 66 procent av samlingarna behöver digitaliseras. sett hade museerna dessutom 47 tusen hyllmeter arkivalier. Antalet utställningar på museerna minskade 2009 för femte året i rad. Sedan 2004 är minskningen drygt elva procent anordnades cirka utställningar totalt, varav 996 var nyproducerade. Vid museerna anordnades närmare publika aktiviteter under 2009, 78 procent av dem var visningar. Antalet deltagare i museernas publika aktiviteter uppgick till 2,8 miljoner. 4

5 SUMMARY Museum statistics are usually shown all together in a yearly report where statistics for the country s art galleries are also included, but this year the art galleries were instead shown in a special report published in spring 2010 (Bild och form 2009, Kulturen i siffror 2010:5). In total, 203 museums were consulted, and 166 responded. The centage of responses was thus 82 cent. The criteria for being included in the study was that the respective museums have at least one yearly worker employed. The number of visits to Swedish museums increased six cent in 2009 and thus broke with the negative trend of the last few years. Between 2008 and 2009, the number of museum visits increased by almost one million to 17.9 million visits. The number of visits had not gone up since Before the state museums introduced the trial program of free admission in 2005, the number of visits stood on average at about 15.4 million visits year between 2000 and Just over half of the museums that responded are located in one of the three metropolitan areas: Stockholm, Västra Götaland, or Skåne, and two of every three museum visits occurred there. Almost half, 46 cent, of all museum visits occurred in Stockholm. At the same time as the number of museum visits increased, the number of full-time equivalents carried out by the museums sonnel decreased. In one year, the number of full-time equivalents decreased approximately nine cent to a total of 4,199. In the iod from 2000 to 2009, the number of fulltime equivalents carried out stood on average at 4,550 year. The number of full-time equivalents carried out in 2009 is almost eight cent lower compared to the average. Six of every ten full-time equivalents were carried out by women, and half of the number of fulltime equivalents in 2009 were carried out by people with at least three years of university education. On average, two-thirds of the museums finances come from subsidies. The state was the largest sponsor in 2009, responsible for 42 cent of the museums revenue. The next largest contributors were the municipalities, and the third largest were the county and regional councils. Municipal museums had the most financing from subsidies in 2009, with 82 cent, while the category of other museums had the lowest financing from subsidies, with 49 cent. Admission fees made up, on average, ten cent of the museums total revenue. 75 cent of this was collected by the central museums. Staff costs made up 50 cent of the museums total expenditures. In this year s study, a special section was devoted to the museums activities for children and youth. Admission fees for children in museums that took payment increased just over nine cent between 2008 and The number of visits from schools and preschools increased two cent between 2008 and The Swedish Museum of Natural History had the most visits from schools and preschools, with just over 100,000 visits. Just over 86 cent of public activities for children and youth was made up of exhibitions during One-third of the museums, 37 cent, had activities within the Skapande skola project. The share of museums with activities adapted to youth with special needs was 46 cent, and 66 cent of the museums had firm goals for the parts of their activities that were aimed at children and youth. More than half of the museums collections consisted of cultural and historical objects. The objects made up approximately 53 cent of the collections, while the share of photographs made up 47 cent. Just over nine cent of the objects and three cent of the photographs were available to the public on the Internet. The museums estimated that a total of 66 cent of the collections needed to be digitized. In total, the museums additionally had 47 thousand running metres of archives. The number of exhibitions at the museums decreased in 2009, for the fifth year in a row. The decrease has been just over eleven cent from In 2009, approximately 1,650 exhibitions in total were organized, of which 996 were new productions. Almost 100,000 public activities were organized in the museums during 2009; 78 cent of them were exhibitions. The number of participants in the museums public activities totalled 2.8 million. 5

6 INLEDNING Museerna har till uppgift att samla, vårda och visa kulturarvet. Genom forskning, dokumentation, förmedling och undervisning ska museerna främja förståelsen av det immateriella och materiella kulturarvet och fördjupa kunskana om samhällsutvecklingen. I syfte att kartlägga verksamheten vid museerna tar Kulturrådet fram årlig statistik. Museistatistiken är sedan 1985 en del av Sveriges officiella statistik och innehåller bland annat uppgifter om besöksantal, samlingars storlek, publika aktiviteter, öppethållanden samt uppgifter om museernas sonal och ekonomi. Sammanställningar av verksamheten vid ett urval av landets museer har gjorts ända sedan Uppgifter om antal besök på museer finns sedan Sedan en rad år har museistatistiken samredovisats tillsammans med statistiken om landets konsthallar, men under 2010 redovisades konsthallarna separat i rapporten Bild och form 2009, Kulturen i siffror 2010:5. Undersökningens genomförande Enligt The International Council of Museums (ICOM) är ett museum en institution som genom förvärv och bevarande, forskning och dokumentation samt förmedling och undervisning ska främja förståelsen av det kulturella arvet och fördjupa kunskana om samhällets framväxt och dess situation i dag. Samlingar och verksamhet ska garanteras ett framtida bestånd. För att tillfrågas om den officiella statistiken ska museerna ha anställd yrkesutbildad sonal där sonalens sammanlagda arbete uppgår till minst ett årsverke, det vill säga arbetstid motsvarande minst en heltidstjänst (cirka arbetade timmar) under året. Denna avgränsning gör att många av de mindre museerna inte finns med i den officiella statistiken, bland annat hembygdsgårdar och arbetslivsmuseer. I Sverige finns fler än hembygdsgårdar och arbetslivsmuseer. En lista över de 203 museer som tillfrågades om verksamheten 2009 återfinns i bilaga 2. Många museer har organisatoriska förhållanden som gör det svårt att exakt specificera och klassificera vissa av uppgifterna som efterfrågas i denna kartläggning. Kulturrådet och uppgiftslämnarna arbetar kontinuerligt med att försöka förbättra statistiken genom att förtydliga vilka uppgifter som efterfrågas. Statistiken förbättras ständigt och uppgifter som lämnas kvalitetsgranskas varefter återkoppling ibland görs till uppgiftslämnarna. I förlängningen innebär detta att de uppgifter som enskilda museer lämnat kan skilja sig åt mellan åren, vilket man bör vara uppmärksam på om man granskar materialet i detalj. I årets undersökning har relativt stora förändringar genomförts av frågeformuläret men i huvudsak har det ändå varit möjligt att jämföra årets resultatutfall mot tidigare års. Ett flertal frågeställningar om museernas verksamhet inom barn- och ungdomsområdet ingår i årets undersökning. En analys har därför kunnat genomföras med utgångspunkt från dessa frågor. I årets undersökning har dessutom tydligare anvisningar vid ifyllandet av enkäten prioriterats, vilket är ett led i att göra de nu redovisade uppgifterna tillförlitligare än tidigare. Presentation I redovisningen indelas museerna i fem olika kategorier: Centrala museer (statliga myndigheter och stiftelser) Övriga statliga museer Regionala museer (museer med region, landsting och/eller kommun som huvudsaklig huvudman) Kommunala museer (museer med kommun som huvudsaklig huvudman) Övriga museer 6

7 År 2008 redovisades två av de centrala museerna i en annan kategori. Detta gör att kategorin centrala museer i år automatiskt uppvisar högre värden jämfört med 2008 oavsett om det skett en faktisk ökning eller inte. I bilaga 1 presenteras resultat i tabeller som till exempel är uppdelade i museikategorier och resultatsiffror för enskilda museer. Av bilaga 2 framgår vilka museer som ingår i urvalet för statistiken. En mer ingående beskrivning av statistiken finns i kvalitetsdeklarationen i bilaga 3. På Kulturrådets webbplats finns det fullständiga frågeformuläret i bilaga 4 och samtliga tabeller redovisade efter län och institution i bilaga 5. Tabellerna finns tillgängliga i xls- och pdf-format. Insamlingen av uppgifterna samt sammanställningen av tabellerna har på uppdrag av Kulturrådet genomförts av Action Dialog Partner AB. Kulturrådet har sammanställt rapporten. Kulturrådet vill rikta ett stort tack till alla museer som medverkat i årets statistikinsamling! 7

8 MUSEERNAS VERKSAMHET Det totala antalet museer i Sverige uppgår till mer än men en majoritet av dessa ingår inte i den officiella statistiken eftersom de inte uppfyller kriteriet att yrkesutbildad sonal ska ha genomfört minst ett årsverke vid museet under året. De museer som inte uppfyller kriteriet är främst hembygdsgårdar och arbetslivsmuseer. Den officiella statistiken om museernas verksamhet för 2009 bygger på svar från 166 av 203 tillfrågade museer. Svarsfrekvensen är därmed 82 procent. Högst svarsandel 2009 hade regionala och centrala museer medan museer i gruppen övriga hade lägst svarsandel. I den sistnämnda gruppen saknades svar från vart tredje museum. Under den senaste femårsioden har antalet tillfrågade museer legat på en relativt konstant nivå men svarsandelen har en något nedåtgående trend. Bortfallet av svarande försvårar beräkningar av utvecklingen över tid och jämförelser mellan olika museikategorier. Organisation Av samtliga de medverkande museerna hade var tredje en kommun som sin huvudman under procent av de kommunala museerna hade kommunal huvudman. De centrala museerna hade med några få undantag staten som huvudman. Landstingen var 2009 huvudman för vart tredje regionalt museum. Två tredjedelar av de övriga statliga museerna hade staten som huvudman. sett var 58 procent av museerna antingen en stiftelse eller myndighet. De 166 svarande museerna hade tillsammans 263 filialer, det vill säga en plats eller ett hus utanför huvudbyggnaden där museet bedriver manent verksamhet under hela eller delar av verksamhetsåret. Drygt hälften av samtliga museer låg i något av de tre storstadslänen Stockholm, Västra Götaland eller Skåne. Var fjärde museum låg i Stockholms län. Tabell 1: Antal tillfrågade respektive svarande museer Table 1: Numbers of museums, polled and responding, in Tillfrågade, antal Svarande, antal Svarsandel, procent 93% 88% 89% 88% 82% Diagram 1: Antal museer i den officiella statistiken efter typ av institution, antal svarande Figure 1: Number of museums in the official statistics by type of institution, number of responses Centrala museer Övriga statliga museer Regionala museer Kommunala museer Övriga museer

9 Personalkategorier Frågan om hur museernas sonal fördelar sig på olika ty av arbetsuppgifter var ny i årets undersökning. Eftersom frågan var ny kunde inte samtliga museer besvara den. De efterfrågade uppgifterna sammanställs normalt sett inte alltid på de olika museerna. Sammanställningen av uppgifterna får ses gälla endast de museer som besvarat frågan och endast gälla de sonalkategorier som efterfrågades. Omkring åtta av tio soner som arbetar på museerna uppskattas ingå i redovisningen. De lämnade uppgifterna ger i varje fall viss vägledning till hur stor andel av sonalen på de olika svarande museerna som hade olika inriktning på sitt arbete. En fjärdedel av sonerna som var anställda på museerna arbetade med frågor som rör samling, bevarande och konservering. Bevarande är till skillnad från konservering endast att upprätthålla befintligt skick medan konservering innebär att förbättra skicket. En annan fjärdedel av sonalen på museerna arbetade med det som kan beskrivas som att sammanställa utställningar, förmedling samt olika former av pedagogiska verksamheter. En tiondel av de anställda arbetade med administration och en tiondel med teknik och/eller transport. Mindre än en tiondel av sonalen arbetade inom antingen forskning, kommunikation, arkiv eller bibliotek. Diagram 2: Procentuell andel soner som arbetar med olika arbetsuppgifter på museerna Figure 2: Percentage share of sons working in various job assignments at museums, Samling/Bevarande/Konservering Utställningar/Förmedling/Pedagogisk verksamhet Administration Teknik/Transport Kommunikation Forskning Arkiv/Bibliotek IT Säkerhet Årsverken Antalet utförda årsverken vid museerna fortsatte under 2009 att minska. Det totala antalet årsverken uppgick 2009 till Sex av tio årsverken utfördes av kvinnor. Antalet årsverken har minskat med nio procent sedan Under det senaste året är det bara vid centrala museer som antalet årsverken ökat med sex procent. Under den senaste tioårsioden var antalet årsverken vid museerna som högst 2006, årsverken och 2007, årsverken. Detta kan förklaras av det så kallade accessprojektet som varade mellan 2006 och 2009 och som syftade till att öka sysselsättningen inom kulturområdet genom att anställa extra sonal som till exempel började digitalisera museernas samlingar. Som mest under accessioden var närmare tusen soner anställda samtidigt, med hjälp av accessmedel, varav närmare hälften tidvis arbetade inom musei- och kulturmiljöområdet. 9

10 För att justera för det faktum att olika många museer besvarat frågan om årsverken olika år gjordes en specialberäkning. sett besvarade 145 museer frågan om årsverken komplett både 2008 och Av dessa uppgav 52 procent att antalet genomförda årsverken minskat under ioden, 21 procent svarar oförändrat och 27 procent av museerna har ökat antalet genomförda årsverken. Den sammanlagda minskningen var drygt fyra procent för dessa museer. Tabell 2: Antal utförda årsverken vid museer institutionstyp. Table 2: Number of full-time equivalents completed at museums in , by institution type Årsverken, all sonal Centrala museer Övriga statliga museer Regionala museer Kommunala museer Övriga museer Museer totalt Antal årsverken är avrundat till heltal, därför summerar totalen ibland inte till delsummorna. Diagram 3: Antal årsverken vid museer institutionstyp och kön 2009 Figure 3: Number of full-time equivalents completed at museums in 2009, by institution type and gender Män Kvinnor Centrala museer Övriga statliga museer Regionala museer Kommunala museer Övriga museer Drygt hälften av samtliga årsverken 2009 utfördes av sonal med minst tre års högskoleutbildning. 56 procent av de årsverken som utfördes av kvinnor var soner som hade minst tre års högskoleutbildning. Motsvarande värde för de årsverken som utfördes av män var 47 procent. Vid nedbrytning av resultaten efter könstillhörighet dominerar kvinnorna i alla avseenden. Lägst andel årsverken utförda av sonal med minst tre års högskoleutbildning hade centrala museer och övriga museer med 47 procent jämfört med 57 procent för resterande kategorier. Vilket troligen kan förklaras av att dessa på grund av publikgenomströmningen behöver mycket servicesonal. Av det totala antalet årsverken hade cirka 15 procent särskild inriktning. Nio procent av års- 10

11 verkena var uppdragsfinansierad verksamhet och sex procent var inriktade på barn- och ungdomsverksamhet. En majoritet, 54 procent, av de årsverken som hade särskild inriktning utfördes vid de regionala museerna. Vid övriga statliga museer och vid kommunala museer dominerade barn- och ungdomsverksamheten årsverken med Museer 2009 särskild inriktning medan uppdragsverksamheten dominerade vid resterande museer. Se vidare tabell 1:2 i tabellbilagan för uppgifter om antal årsverken uppdelat efter kön, utbildning och inriktning samt institutionstyp. Diagram 4: Antal årsverken vid museer under ioden Kortad skala. Figure 4: Number of FTEs in museums, Reduced scale Ekonomi I genomsnitt bestod två tredjedelar av museernas intäkter av bidrag. Både staten, landstingen och kommunerna och EU bidrar ekonomiskt till de olika museernas verksamhet. EU:s bidragsandel av intäkterna var dock mindre än en procent. Under 2009 var staten den absolut största bidragsgivaren till museerna, 42 procent av museernas intäkter var statsbidrag. Av de statliga bidragen till museer utgick 75 procent till de centrala museerna. Kommunerna är den näst största bidragsgivaren, 15 procent av museernas totala intäkter var kommunala bidrag. sett gick 62 procent av de kommunala bidragen till de kommunala museerna. Landstingen bidrog med drygt tio procent av museernas totala intäkter, 85 procent av landstingens bidrag gick till de regionala museerna. 11

12 Diagram 5: Genomsnittlig bidragsfinansiering i procent 2009 totalt och institutionstyp. Figure 5: Average subsidy financing in cent, 2009, total and by institution type. Övriga museer 49 Övriga statliga museer 62 Regionala museer 68 Centrala museer 70 Kommunala museer Tabell 3: Museernas intäkter och kostnader kategorivis i procent Table 3: Museum revenues and expenses in 2009, as centages, by category. Intäkter er Stat Landsting Kommun EU Entréavgifter Försäljning 1) Uppdrag 2) Egna fonder Övriga intäkter Lokal Sponsring Personal Bevakning Övrigt 42,3 10,4 14,6 0,7 9,7 6,4 4,8 1,3 0,9 8,8 50,3 21,2 1,9 26,7 1) Butik, café, restaurang, programverksamhet, bildförsäljning. 2) Ersättning från extern beställare för exempelvis konservatorstjänster, arkeologiska undersökningar m.m. Sex procent av museernas totala intäkter kom från försäljning. De centrala statliga museerna stod för nästan hälften av samtliga försäljningsintäkter. Två tredjedelar, 68 procent av museernas intäkter var från bidrag. De kommunala museerna hade högst andel bidragsfinansiering under de senaste fem åren och de övriga museerna hade lägst, 77 respektive 49 procent under Den totala bidragsfinansieringsgraden har under de senaste åren varierat mellan 67 och 70 procent. Entréavgifterna utgjorde 2009 i genomsnitt tio procent av de totala intäkterna. Tre fjärdedelar, 75 procent, av de totala entréavgifterna togs ut på de centrala statliga museerna vilket kan förklaras av den höga publikgenomströmningen som dessa har. en museer som hade helt fri entré var totalt 25 procent Av de regionala museerna hade närmare 40 procent helt fri entré 2009 och motsvarande siffra för kommunala museer var 32 procent. Däremot var det bara en mindre andel av centrala museer, övriga statliga museer samt övriga museer som hade helt fri entré I genomsnitt var entréavgiften för vuxna 53 kronor 2009 på de museer som tog ut avgift, vilket är 10 kronor mer än fem år tidigare. Centrala museer hade högst avgift med 71 kronor i genomsnitt för vuxna. Lägst avgift hade kommunala museer och regionala museer med en avgift på 43 respektive 45 kronor. Entréavgifterna för barn (till och med 18 års ålder) var i genomsnitt 35 kronor Kommunala museer och övriga museer hade lägst entréavgifter med i genomsnitt 31 kronor. 19 statliga museer omfattades under 2005 och 2006 av den s.k. frientréreformen. Dessa museer ska enligt uppdrag fortfarande ha fri entré för besökare under 19 år. Utöver dessa 19 ska även Prins Eugens Waldemarsudde samt Vasamuseet ha fri entré för besökare under 19 år. De centrala museer som inte har detta uppdrag är Arbetets museum, Skansen samt Tekniska museet. Arbetets museum har trots detta fri entré för samtliga besökare. Se vidare kapitel Barn och ungdom. 12

13 Diagram 6: Procentuell andel sponsringsintäkter av museernas totala intäkter Figure 6: Percent share of sponsorship income of the museums total revenue, centrala statliga övr regionala kommunala övriga Hälften av museernas totala kostnader var sonalkostnader och 21 procent var lokalkostnader. Det fanns inga stora skillnader mellan olika institutionsty vad gäller kostnaden för sonalen i förhållande till de totala kostnaderna. Lokalkostnaderna är relativt sett lägre för regionala museer än för till exempel de centrala museerna som till stor del är lokaliserade i Stockholm. Sponsring utgör en mindre del av museernas totala intäkter och uppgår vanligtvis till högst två procent under åren. Under 2009 var andelen en procent. Som framgår av Kulturrådets rapport Kulturens icke offentliga finansiering (2010:4) fick 2008 ca 60 procent av de centrala museerna samt gruppen övriga museer sponsring. Vid de kommunala och regionala museerna uppgick andelen till omkring 30 procent. I denna undersökning uppger en tredjedel av samtliga svarande museer att de fått intäkter från sponsring under sett uppgår värdet på sponsringen till drygt 48 miljoner kronor varav 78 procent utgör likvida medel och resten är i form av varor och/eller tjänster. För ett mindre antal av museerna utgjorde sponsringen en betydande andel av finansieringen. Vanligtvis är sponsringen knuten till särskilda utställningar och kan vara avgörande för om dessa ska vara möjliga att genomföra. Fyra museer redovisar att mer än en fjärdedel av inkomsterna kom från sponsring under Dessa är Sjöhistoriska museet, Idrottsmuseet, Hälsinglands museum och Historiska museet i Lund. Moderna museet var det museum som fick mest sponsorintäkter i reella tal, totalt 6,6 miljoner kronor under Tabell 4: Antal museer med fri entré Table 4: Number of museums with free admission in Fri Fri entré, men med avgift vid entré tillfällig utställning Entréavgift År Centrala museer Övriga statliga museer Regionala museer Kommunala museer Övriga museer

14 Under 2009 inträffade ett trendbrott i utvecklingen av kostnad besök. en besök minskade till 216 kronor mot 231 kronor Detta är en minskning med drygt sex procent och i nivå med Under de senaste åren har kostnaden besök ökat varje år med undantag för det senaste året. en besök har annars ökat med 25 procent sedan en för centrala museer har ökat mest, 46 procent, medan kostnaden besök vid regionala museer har varit i stort sett oförändrad. Detta kan förklaras av förändringen i antalet årsverken och besök. en för museiverksamheten omräknat i kronor besökare varierar mellan några kronor till som mest kronor, se vidare tabell 5:14 på Besök Efter tre års nedgång i antal besök vid museer bröts den nedåtgående trenden Ökningen var närmare en miljon besök, vilket motsvarar en ökning på sex procent jämfört med Mellan 2008 och 2009 minskade dock besöksantalet något vid de övriga statliga museerna. Under de senaste tio åren har antalet besök totalt legat på i genomsnitt 16,7 miljoner besök årligen. Besökstalet 2009 ligger därmed drygt sju procent över detta genomsnitt. Tabell 5: i kronor besök, Medelantal. Table 5: Average cost in SEK visit, Typ av institution Centrala museer Övriga statliga museer Regionala museer Kommunala museer Övriga museer Diagram 7: Antal besök i tal vid museer Kortad diagramaxel. Figure 7: Number of visits (in thousands) to museums in

15 Tabell 6: Antal besök efter institutionstyp, Table 6: Number of visits (in thousands), Typ av institution Centrala museer Övriga statliga museer Regionala museer Kommunala museer Övriga museer De museer som hade högst antal besök under 2009 inom respektive museikategori listas i tabell 7a e. Stiftelsen Skansen och Vasamuseet, är de museer som vanligen har flest besökare och så var det även detta år. Eftersom antalet svarande museer varierar varje år i undersökningen så påverkas det totala antalet rapporterade besök naturligt nog av detta. För att kontrollera att utvecklingen inte bara består av varierande antal svarande museer gjordes en specialberäkning avseende besök. Beräkningen grundar sig på de 148 museer som lämnade uppgifter om antalet besökare både 2008 och 2009 och sett till endast dessa var ökningen i antalet besök åtta procent. Detta styrker det faktum att antalet besökare på museerna generellt sett har ökat sedan Tabell 7a e: Besökstal topp tre, museikategori. Table 7a-e: Top three visit figures, by museum category. Centrala museer Antal besök totalt Stiftelsen Skansen Vasamuseet Moderna museet Övriga statliga museer Antal besök totalt Uppsala linneanska trädgårdar Postmuseum Bergianska trädgården Regionala museer Antal besök totalt Bohusläns museum och Konsthall Värmlands museum Malmö museer Kommunala museer Antal besök totalt Stockholms Stadsmuseum Göteborgs Konstmuseum Fredriksdals museer och trädgårdar Övriga museer Antal besök totalt Ekomuseum Bergslagen Rörstrand Museum Gruvmuseet i Falun

16 BARN OCH UNGDOM Nytt för årets undersökning var att en rad specifika frågor om museernas verksamhet för barn och ungdom ställdes. Frågorna berörde museernas arbete med barns inflytande, med målformuleringar och uppföljning samt verksamhetsanpassning för unga som är i behov av särskilt stöd. I årets undersökning ingick också de traditionella frågorna om entréavgifter samt om sonal med inriktning på barn och ungdom. Entréavgifter för barn Diagram 8 visar vilken den genomsnittliga entréavgiften är på de museer som tar ut avgift för barn och unga under 19 år. Flertalet museer hade dock fri entré för denna åldersgrupp. Vid vilken ålder man börjar ta entré kan dock variera. År 2007 beslutade regeringen att de centrala museerna, med några undantag, ska ha fri entré för barn och unga upp till 19 år. sett uppger 28 procent av de svarande museerna att de alltid eller ibland tar entréavgift för barn och/eller ungdom. Av de regionala museerna var det endast två som anger att de tar ut entréavgift för barn och unga under 19 år. Även bland de kommunala museerna hade flertalet fri entré för barn. I kategorin övriga museer tog 16 museer ut entréavgift för barn under 19 år och bland övriga statliga museer tog åtta museer ut avgift. Personal för barn och ungdom en årsverken med inriktning mot barn och ungdom skiljer sig åt mellan de olika museikategorierna. Lägst andel hade centralmuseerna med tre procent, att jämföra med de regionala och kommunala museerna som låg på sju respektive elva procent. Det verkar dock inte finnas något direkt samband mellan andelen besök från förskolor och skolor och andelen sonal med inriktning på målgruppen. Antalet anställda med inriktning mot barn och unga tycks inte heller vara relaterat till antalet unga besökare. Som exempel kan anges Stockholms stadsmuseum, med besökare från förskola/skola, som anger att de hade ett årsverke med inriktning på denna målgrupp medan Göteborgs stadsmuseum hade tre årsverken avsatta för de dryga besökarna som kom från förskolor och skolor. När det gäller gruppen övriga statliga museer ger resultaten intrycket att denna kategori har en avsevärt högre andel årsverken med inriktning på barn och ungdom än övriga museer. Detta förklaras av att Teknikens hus i Luleå enbart arbetar med verksamhet för barn och ungdomar. Därmed fick samtliga 25 årsverken sägas vara med inriktning mot barn och ungdom. Diagram 8: Entréavgifter för barn (beräknat som ett genomsnitt för institutioner som har entréavgift), Kronor. Figure 8: Admission fees for children (calculated as an average for institutions that have admission fees), SEK Övriga museer Kommunala museer Regionala museer Övriga statliga museer Centrala museer * Medelvärde beräknat för institutioner med fri entré upp till en viss ålder **Medelvärde beräknat för institutioner som tar ut entréavgift 16

17 Besök av barn i förskola och skola Det totala antalet besökare från förskolor och skolor har ökat med två procent sedan 2008 och låg 2009 på totalt besökare. Antalet unga besökare har ökat för samtliga kategorier av museer utom för övriga statliga museer som såg ut att minska. Minskningen kan förklaras av att uppgifter saknas från sex av de museer som rapporterade om antalet besök 2008, samt på att Prins Eugens Waldemarsudde och Världskulturmuseet har flyttats till kategorin centrala museer. Tio av museerna hade mer än besök från förskolor/skolor under I toppen låg tre centrala museer: Naturhistoriska riksmuseet med drygt besök, Skansen med drygt besök och Tekniska museet med drygt besök. Högst besöksantal av unga bland de regionala museerna hade Sjöfartsmuseet i Göteborg med nära besök, tätt följt av kommunala Stockholms stadsmuseum med besök. Diagram 9: Procentuell andel årsverken med inriktning mot barn- och ungdomsverksamhet, Diagram 5: Proportion of full-year equivalents at museums focusing on children and youth in , by institution type Två konstmuseer fanns med bland de tio mest besökta: Bohusläns museum och konsthall med besök och Moderna museet med dryga besök av barn och ungdom. Om man istället ser till andel besök från förskolor/skolor av museernas totala antal besökare får man fram en annan rangordning. Här ligger Zoologiska museet i Lund på första plats, med 57 procent besök från förskola och skola. Högst bland centralmuseerna ligger Armémuseum, med 30 procent av besökarna från förskola/skola. Av de kommunala museerna var det endast 10 av 68 som hade 20 procent eller fler besökare från förskola/skola. Drygt 30 stycken hade mindre än tio procent besökare från förskola/skola. Bland dessa fanns både museer som saknar särskild sonal för barn- och ungdomsverksamhet och sådana som hade sådan sonal. Diagram 10: Antal besök vid museerna från förskola/skola Tusental. Figure 6: Number of visits to museums from preschool/school in Thousands Övriga museer Kommunala museer 3,60 2,86 9,14 4,70 6,72 11,05 9,72 10,67 8,91 8,48 Övriga museer Kommunala museer Regionala museer Övriga statliga museer Centrala museer 7,27 7,30 6,86 6,86 6,38 15,44 11,29 3,67 14,68 15,21 3,00 3,11 2,09 1,93 1,92 Regionala museer Övriga statliga museer Centrala museer

18 Publika aktiviteter för förskolor/skolor Visningar var den vanligaste publika aktivitet som arrangerades av museerna för förskole- och skolpublik, av totalt aktiviteter för unga var visningar sett var 44 procent av samtliga visningar på museerna särskilt för förskole- och skolpublik. Antalet visningar har kontinuerligt ökat något varje år sedan Övrig programverksamhet inom museet är den näst vanligaste aktiviteterna och dessa ägde rum vid totalt tillfällen riktade till barn och ungdom, en liten minskning jämfört med året innan. Även antalet stadsvandringar för unga har minskat jämfört med året innan. Den största minskningen står dock kategorin kurser/studiecirklar för, med en nedgång från drygt till knappt 400 tillfällen. Kurser och studiecirklar arrangerades huvudsakligen av kommunala och regionala museer, liksom stadsvandringar. De regionala museerna noterade ett stort antal aktiviteter utanför museet. Vid nära tillfällen arrangerade de regionala museerna sådan verksamhet, som till exempel kan vara besök vid arkeologiska utgrävningar. Tabell 8: Publika aktiviteter på museerna för barn och unga från förskolor/skolor Table 8: Public activities at museums for children and youth from preschools/schools Visningar Stadsvandringar Kurser/ studiecirklar Övrig programverksamhet inom museet Övrig programverksamhet utanför museet De regionala museerna stod för den största andelen besökare från förskolor och skolor, drygt 43 procent. Den vanligaste aktiviteten var en visning och även här stod de regionala museerna för den största andelen, 37 procent. Verksamhet för barn och unga För första gången ställdes en fråga om museerna har verksamhet inom ramen för Skapande skola ett statligt stöd till kulturverksamhet i skolorna runt om i hela landet. Tabell 9: Har museet verksamhet inom ramen för Skapande skola? Antal. Table 9: Does the museum have activities within the Skapande skola project? Number. Typ av institution Ja Nej Centrala museer Övriga statliga museer 3 18 Regionala museer Kommunala museer Övriga museer 5 30 Sammanlagt 166 museer svarade på frågan och en tredjedel av dessa, 37 procent, svarade att de hade verksamhet inom ramen för Skapande skola. En femtedel av museerna som inte hade verksamheter inom ramen för Skapande skola svarade med egna ord att detta berodde på bristande resurser, främst sonella. Nio museer rapporterade att de på olika sätt tagit initiativ till samarbeten med skolor men att detta inte resulterat i något samarbete kring Skapande skola-projekt under Tre museer uppgav att de inte vet vad Skapande skola är. Citat från några svarande: - Vi har tagit kontakt med skolorna i kommunen, där vi verkar, och försökt etablera samarbete. Hittills har det inte lett till något resultat. - Vi har inte fått kontakt med skolor som vill använda natur och naturarvet inom Skapande skola. Vi har haft svårt att hitta ut till skolorna med förfrågan om behov eller med färdigt utbud. Försöker jobba med det via pedagogisk teatergrupp som vi har "inhouse". - Vi har haft flera möten med representanter för skolan och på olika sätt försökt inspirera dem att komma igång med en verksamhet inom ramen för Skapande skola. Ännu har det dock ej resulterat i någon oativ verksamhet. 18

19 De regionala museerna framstår som mest aktiva, två tredjedelar svarade att de har verksamhet inom Skapande skola. Av centralmuseerna hade hälften deltagit i Skapande skola-projekt. Av de kommunala museerna svarade flertalet, 60 procent, att de saknade verksamhet inom Skapande skola. Det är värt att notera att stödet inom Skapande skola går till skolorna och att museerna utan att känna till det kan ha tagit emot skolor som fått stöd. Unga med funktionsnedsättning På frågan om museet har speciell verksamhet för barn och ungdomar med behov av särskilt stöd, det vill säga barn och ungdomar med fysisk eller psykisk funktionsnedsättning, svarade 54 procent nej. Av resultaten framgår att de centrala och regionala museerna har kommit längst när det gäller att tillgängliggöra sin verksamhet för barn och unga med behov av särskilt stöd. Tabell 10: Har museet speciell verksamhet för barn och ungdomar med behov av särskilt stöd? Table 10: Does the museum have special activities for children and youth with special needs? Typ av institution Ja Nej Centrala museer 18 6 Övriga statliga museer 5 16 Regionala museer 23 7 Kommunala museer Övriga museer 5 30 Museer 2009 och ekonomiska resursbrister. Det finns också andra förklaringar. Citat från svarande museer: - Vi har ingen särskild verksamhet men heller inga begränsningar för grup med särskilda behov. Alla är välkomna. - Museets skolverksamhet utförs på beställning av Utbildningskontoret i kommunen och de har inte beställt denna typ av verksamhet. - Alla barn är välkomna men vi har ingen specifik verksamhet. - Bristande intresse från skolan. Särskild verksamhet för unga Kulturrådet ställde också en bredare fråga om huruvida museet har någon form av verksamhet för barn och ungdomar, hur ofta verksamheten i så fall förekommer, om det finns fastställda mål eventuell verksamhet samt om dessa mål följs upp. Åtta av tio, 81 procent, av museerna uppgav att de hade särskild verksamhet för barn och unga under Table 11: Har museet särskild verksamhet för barn och ungdomar upp till 18 år? Antal. Table 11: Does the museum have special activities for children and youth up to the age of 18? Number. Typ av institution Ja Nej Centrala museer 24 0 Övriga statliga museer 12 9 Regionala museer 29 1 Kommunala museer Övriga museer De centrala museerna har tydliga statliga uppdrag att tillgängliggöra sina samlingar för soner med funktionsnedsättning och dessa uppdrag ska årligen återrapporteras till regeringen. Av de centrala och regionala museerna uppgav tre fjärdedelar att de har anpassad verksamhet. När det gäller de kommunala museerna svarade hälften att de saknar sådan verksamhet. I gruppen övriga museer var det endast en sjundedel som erbjuder någon verksamhet för barn och unga med behov av särskilt stöd. En fjärdedel av museerna som saknar speciell verksamhet för unga med funktionsnedsättning uppger att anledningen är att de har sonella Samtliga centrala museer, och alla utom ett av de regionala museerna uppgav att de hade särskild verksamhet för unga. De museer som uppgett att de hade särskild verksamhet för unga tillfrågades därefter om hur ofta sådana verksamheter förekommer på museet. sett uppgav en tredjedel av dessa att de har daglig verksamhet för unga, en femtedel att det förekommer någon gång vecka. Åtta av tio, 81 procent, av de museer som hade särskild verksamhet för unga uppgav att de har ställt upp särskilda mål för verksamheten och åtta av tio av de museer som satt upp mål hade också utvärderat målen och strategierna som 19

20 satts upp. Sammanfattningsvis kan konstateras att: 19 % har inte särskild verksamhet för unga 54 % har särskild verksamhet med mål som utvärderats 16 % har särskild verksamhet utan mål 11 % har särskild verksamhet med mål som inte utvärderats Tabell 12: Hur ofta förekommer verksamhet för barn och ungdomar? Antal. Table 12: How often do activities for children and youth occur? Number. Någon gång vecka Typ av institutiogen Dagli Någon gång månad Endast under skollov Annan omfattning Centrala museer Övriga statliga museer Regionala museer Kommunala museer Övriga museer Tabell 13: Har museet fastlagda mål för verksamheten för barn och ungdomar? Antal. Table 13: Does the museum have firm goals for activities for children and youth occur? Number. Typ av institution Ja Nej Centrala museer 22 2 Övriga statliga museer 11 1 Regionala museer 24 5 Kommunala museer 37 9 Övriga museer 15 9 Tabell 14: Har verksamheten för barn och ungdomar utvärderats med avseende på mål och strategier? Antal. Table 14: Have the activities for children and youth been evaluated as regards goals and strategies? Number. Typ av institution Ja Nej Centrala museer 19 5 Övriga statliga museer 10 2 Regionala museer 20 9 Kommunala museer Övriga museer Tabell 15: Vilka former för påverkan av verksamheten för barn och ungdomar finns? Antal. Table 15: What forms for influencing activities for children and youth exist? Number. Andra påverkansformer Typ av institution Referensgrupp Fokusgrupp Intervjuer/Enkät Inget organiserat inflytande finns Centrala museer Övriga statliga museer Regionala museer Kommunala museer Övriga museer Möjlighet till påverkan Barns rätt till inflytande över verksamheter som berör dem är tydligt formulerad i FN:s barnkonvention. Under senare år har uppdragen till offentligstödda kulturverksamheter förtydligats på detta område, exempelvis i uppdragen till de centrala museerna. Detta kan vara orsaken till att så många museer redovisade att de använder olika metoder för att säkerställa barns inflytande över verksamheten. Det kan röra sig om mer aktiva former som referensgrup och fokusgrup, 37 procent har använt sådana, eller mer kommenterande, som intervjuer och enkäter, 39 procent använder sig av detta. Ett av fem museer uppgav att de saknade organiserat inflytande för barn och unga. Av dessa återfinns flertalet i gruppen kommunala museer och övriga museer. 20

21 SAMLINGAR Samlingarnas inriktning Drygt hälften av samlingarna på museerna hade 2009 kulturhistoria som huvudsaklig inriktning. Under den senaste femårsioden låg den genomsnittliga andelen på knappt 50 procent. Den näst vanligaste huvudsakliga inriktningen 2009 var design, konst och konsthantverk med cirka 19 procent. Diagram 11: Samlingarnas huvudsakliga inriktning vid museer Figure 11: Focus of collections at museums in % 10% 5% Design, konst, konsthantverk Kulturhistoria Etnografi Teknik- och industri-historia Naturhistoria, ekologi Övrigt 13% 19% 51% Under den senaste femårsioden låg dock den genomsnittliga andelen på cirka 25 procent. Ett av tio museer hade teknik och industrihistoria som huvudsaklig inriktning på sina samlingar Samlingarnas innehåll Hälften, 53 procent, av samlingarna bestod av föremål och 47 procent bestod av fotografier. Arkivalierna mäts i antal hyllmeter och det går därför inte att sammanföra dem med summan av antalet föremål och fotografier. sett fanns drygt 133 miljoner föremål och fotografier på museerna. Detta kan betraktas som en säker ökning sedan 2008 då museerna rapporterade närmare 127 miljoner hade museerna också sammanlagt hyllmeter arkivalier, vilket är en minskning sedan 2008 då drygt hyllmeter rapporterades. Digitalisering En relativt liten del av de totala samlingarna hade hunnit bli digitaliserade Av fotografierna och föremålen var 7 respektive 15 procent digitaliserade och vad gäller arkivalierna var 15 procent digitaliserade Det var främst de övriga museerna som hade en relativt hög andel av samlingarna digitaliserade, i genomsnitt närmare 40 procent. Tabell 16: Samlingarnas storlek, andel digitalt dokumenterade samt tillgång till databaser vid museer efter institutionstyp 2009 Table 16: Size of collections, proportions digitally documented and access to databases at museums galleries in 2009, by institution type Samlingarnas storlek (i %) digitalt dokumenterade Antal tillgängliga för allmänheten via Internet Typ av institution Fotografier Hyllmeter*) Föremål Fotografier Arkivalier Föremål Fotografier Föremål arkivalier Centrala museer Övriga statliga museer Regionala museer Kommunala museer Övriga museer

22 Nio procent av föremålen på museerna var 2009 tillgängliga för allmänheten via Internet. Nästan tre fjärdedelar av samtliga föremål som fanns tillgängliga via Internet fanns på de centrala museerna. Endast tre procent av fotografierna fanns tillgängliga för allmänheten via Internet och av dessa fanns mer än två tredjedelar på regionala museer. Vissa upphovsrättsliga frågor gör att inte alla digitaliserade fotografier kan läggas ut obehindrat. Förutom att museerna besvarade delfrågorna om hur många föremål, fotografier och arkivalier som var digitaliserade ombads de också uppskatta i antal procent hur stor del av deras samlingar som var digitaliserade sista december 2009 samt hur stor andel av samlingarna som är i behov av att digitaliseras. Museernas egna skattningar skiljer sig märkbart från de uppgifter som framkommer av antalsberäkningarna. Huvudresultatet av frågeställningen kan dock tolkas som så att mycket återstår att göra. Mindre än hälften av det som är i behov av digitalisering, är digitaliserat just nu. I genomsnitt uppskattade museerna att 28 procent av deras samlingar var digitaliserade, men att 66 procent av samlingarna är i behov av att digitaliseras. En delförklaring till att de reella uppgifterna om hur stora samlingarna är och hur mycket som är digitaliserat skiljer sig ifrån museernas egna procentuella skattningar är att arkivalierna inte mäts i antal utan i antal hyllmeter. Detta gör viss skillnad i beräkningarna sett till museernas hela bestånd. Skriftlig digitaliseringsplan En minoritet, 25 procent, av de svarande museerna uppgav att de har en skriftlig plan för digitaliseringen. Tabell 18: Har museet någon skriftlig plan för digitalisering? Antal svarande. Table 18: Does the museum have a written plan for digitalisation? Number of museums. Typ av institution Ja Nej Centrala museer Övriga statliga museer 2 19 Regionala museer Kommunala museer Övriga museer 5 30 Tabell 17: Hur stor andel av samlingarna är digitaliserade eller behöver digitaliseras? Procent. Table 17: How large a share of the collections is digitized, or needs to be digitized? Percent. Typ av institution Procentandel digitaliserade, museets skattning i behov av digitalisering Centrala museer Övriga statliga museer Regionala museer Kommunala museer Övriga museer