MUSEER OCH KONSTHALLAR 2002 KULTUREN I SIFFROR 2003:5

Transkript

1 MUSEER OCH KONSTHALLAR 2002 KULTUREN I SIFFROR 2003:5

2 Museums and Art Galleries 2002 Museer och konsthallar 2002 Swedish National Council for Cultural Affairs / Ansvarig utgivare: Kulturrådet Förfrågningar: Erik Åström, Kulturrådet, tel eller Olof Widmark, Kulturrådet, tel Printed in Sweden by scb Tryck, Örebro 2003 issn isbn Kulturrådet, Box 7843, Stockholm Besök: Långa raden 4, Skeppsholmen Tel: Fax: Webbplats: Grafisk form omslag: Liedgren Design Kulturrådet

3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Inledning och sammanfattning... 4 Summary... 6 Planering och genomförande... 7 Resultat... 9 Organisation... 9 Filialer Besök Publika aktiviteter Öppethållande Entréavgifter Informationsmaterial IT-användning Tillfälliga utställningar Samlingar Personal Intäkter Kostnader Tabell- och diagramförteckning

4 Inledning och sammanfattning Sammanställningar av verksamheten vid landets museer har gjorts sedan 1932 då Svenska museiföreningen började publicera museirapporter i tidskriften Svenska museer. Sedan 1946 finns uppgifter om antal besök och från och med 1984 ingår även konsthallar i statistiken. Den publiceras sedan 1985 i Sveriges officiella statistik och producerades av Statistiska centralbyrån (SCB) fram till Kulturrådet övertog detta år ansvaret för den officiella kulturstatistiken i vilken statistik om museerna ingår, men SCB fortsatte efter upphandling av Kulturrådet att producera statistiken fram till och med Därefter har Kulturrådet även stått för produktionen och från och med 1998 ingår statistiken över museer och konsthallar i Kulturrådets serie Kulturen i siffror. I denna rapport redovisas statistik för verksamhetsåret Den innehåller uppgifter från 198 museer och 30 konsthallar. Totalt antal besök på institutionerna rapporterades till ca 16,4 miljoner, 15,2 miljoner på museerna och 1,1 miljoner på konsthallarna. Fri entré gavs av 27 procent av museerna och 80 procent av konsthallarna. Antal visningar för grupper under året var ca Drygt 40 procent gjordes för grupper från förskolor och skolor. Stadsvandringar och kulturhistoriska exkursioner anordnades av 74 museer och 4 konsthallar vid tillfällen med omkring deltagare. Av dessa gjordes 40 procent för förskolor och skolor. Kurser och studiecirklar anordnades av 84 institutioner vid tillfällen med knappt deltagare. Andelen deltagare från förskola eller skola var 20 procent. Övrig programverksamhet som anordnades på museerna och konsthallarna hade deltagare. Institutionerna var i genomsnitt öppna 273 dagar under året, museerna 276 dagar och konsthallarna 250 dagar. Drygt publikationer trycktes vid 136 museer och 24 konsthallar. Antalet institutioner som hade egen webbplats på internet var 196, vilket motsvarar en andel på 86 procent. En konsthall och 24 museer hade databaser över de egna samlingarna tillgängliga för allmänheten via internet. Under året visades tillfälliga utställningar på museerna och konsthallarna. Samlingarna utökades under året med omkring 1,4 miljoner fotografier, föremål och hyllmeter arkivalier. 4

5 Antal utförda årsverken vid institutionerna var 4 672, vid museerna och vid konsthallarna 208. Museernas totala intäkter rapporterades vara miljoner kronor och konsthallarnas 95 miljoner kronor. Mer än 60 procent utgjordes av bidrag från stat, landsting eller kommun. EU-bidrag svarar för mindre än en procent av institutionernas totala intäkter men vissa museer och konsthallar är till stor del finansierade av EU. Museernas totala kostnader rapporterades vara miljoner kronor och konsthallarnas 163 miljoner kronor. Närmare 50 procent var kostnader för personal. 5

6 Summary The statistic contains data from museums in Sweden which have an annual personnel who together works at least one man-year. Since 1988 the data collection includes art galleries without permanent collections, in this report called art galleries. This report presents data for year 2002 from 228 units, 198 museums and 30 art galleries. Main results Visits, open hours and entrance fees In 2002 there were 16.4 million visits to the museums and the art galleries, 15.2 million to the museums and 1.1 million to the art galleries. The institutions were open for the public 273 days during the year on the average or 33 hours a week, the museums 29 hours and the art galleries 34 hours a week. About 27 per cent of the museums and 80 per cent of the art galleries gave free admission to the public. Exhibitions The museums and art galleries showed temporary exhibitions. The most frequent type of exhibitions were those which displayed design, art and art handicraft, 54 per cent. The art galleries showed 370 temporary exhibitions. During 2002 the museums and art galleries arranged 268 travelling exhibitions, which were shown at different places. Information About publications were produced by the museums and art galleries. Of those, 23 per cent were exhibition catalogues. About 80 per cent of the publications were produced by the museums. 197 of the 228 institutions had a webpage on the internet. Collections The growth of the number of photos at the museums was about 1.4 million, the growth of objects of archives about running meter and the growth of other objects was per cent of the collections of photos, 29 per cent of the objects of archives, and 54 per cent of the other objects were avialable in digital format. Personnel In 2002 there were man-years done at the museums and 208 at the art galleries. 57 per cent of the man-years were done by women. Current incomes The museums current incomes were million SEK and the art galleries current incomes were 95 million SEK. More than 60 per cent of the incomes were provided by the public sector. Incomes from the European Union accounted for less than one per cent of the total incomes but some institutions recieve a large proportion of their incomes from the EU. Current costs The total current costs of the museums were million SEK and of the art galleries 163 million SEK. Out of the total costs, 48 per cent were personnel costs. 6

7 Planering och genomförande Den officiella statistiken behandlar museer och konsthallar men definitionerna av vad som räknas som ett museum och konsthall kan variera. Museidefinitionen som här används bygger på den som ICOM, the International Council of Museums, använder. ICOM är en internationell organisation för museer och yrkesverksamma inom museiområdet. Enligt deras definition är ett museum en institution som genom förvärv och bevarande, forskning och dokumentation, förmedling och undervisning ska främja förståelsen av det kulturella arvet och fördjupa kunskaperna om samhällets framväxt och dess situation i dag. Samlingar och verksamhet ska vara garanterade ett framtida bestånd. En lika tydlig definition av konsthallar finns inte men kan definieras som en organisation med huvudsyfte att i permanent lokal ställa ut konst för allmänheten. Till skillnad från museer behöver konsthallar inte ägna sig åt insamling och bevarande av föremål. Sedan 1997 särredovisas konsthallar i denna statistik. Vidare omfattar den officiella statistiken museer och konsthallar som har anställd yrkesutbildad personal och den har även avgränsats till att endast omfatta institutioner där personalens sammanlagda arbete uppgår till minst ett årsverke, det vill säga arbetstid motsvarande minst en heltidsanställd (100%) under året. Dessa avgränsningar gör att många mindre museer faller utanför statistiken. Det finns till exempel omkring tusen hembygdsgårdar och över två tusen arbetslivsmuseer som utför ett värdefullt arbete lokalt men som inte kommer med i denna sammanställning. Det gäller även öppna konstnärshem, fornbyar, konstgallerier, herrgårdar och industriminnen som alla ger sitt bidrag till det svenska musei- och konstlandskapet. Kvalitet I mars 2003 skickade Statens kulturråd en uppmaning till 243 museer och konsthallar att fylla i en webbaserad enkät på Kulturrådets hemsida eller skriva ut en papperskopia av enkäten och fylla i den manuellt. Institutionerna ombads lämna statistikuppgifter avseende verksamhetsåret I rapporten redovisas 228 institutioner, 198 museer och 30 konsthallar. Tretton institutioner har inte besvarat enkäten. För nio av dessa redovisas uppgifter avseende tidigare år som används som en approximation för verksamheten år Totalredovisningen och jämförelser med tidigare års statistik blir därmed mer rättvisande. För en av dessa institutioner har vissa siffror hämtats från institutionens årsredovisning för I tabellerna 20 till 24 som visar data för respektive museum och konsthall anges om tidigare års värden eller andra källor använts. Fyra mindre institutioner av de tretton som inte besvarat enkäten har inte lämnat uppgifter på flera år. Dessa har tagits bort ur statistiken för 2002 då tillgängliga uppgifter anses vara alltför inaktuella. Sex av de 243 institutioner som ingick i urvalet medtas inte i rapporten beroende på att personalens sammanlagda arbete uppgick till mindre än ett årsverke. Två museer har utgått ur statistiken då de haft stängt under verksamhetsåret. Tre museer som ingick i utskicket och som tidigare särredovisats ingår numera som filialer till annat museum. Linneminnena ingår detta år som en filial till Uppsala botaniska trädgård, Löfstad slott ingår Östergötlands länsmuseums organisation och Eketorps borg är numera filial till Kalmar läns museum. Noterbart är även att Hallands länsmuseer, som har verksamhet i såväl Halmstad som Varberg, räknas som en enhet och att Skansen och Biologiska museet i Stockholm räknas som en enhet. Statens sjöhistoriska museer (numera Statens maritima museer), det vill säga Sjöhistoriska museet, Vasamuseet inklusive museifartygen St:Erik och Finngrundet samt Marinmuseum i Karlskrona, har när det gäller 7

8 utställningar, personal och ekonomi lämnat en totalsumma för samtliga enheter. Dessa uppgifter redovisas under Sjöhistoriska museet i rapporten. Då en institution inte besvarat en fråga går det vanligtvis inte att avgöra om det beror på att värdet är noll eller att ett värde förekommer men att institutionen inte kan redovisa detta. Vid beräkningarna i rapporten har ett utelämnat svar betraktats som att inget finns att redovisa för denna fråga. I varje tabell redovisas hur många svar som ligger till grund för olika beräkningar i syfte att underlätta bedömningen av redovisade data. 8

9 Resultat Organisation Genomgående i rapporten redovisas museerna och konsthallarna fördelade efter typ. Hur denna fördelning ser ut för de institutioner som ingår i statistiksammanställningen visas i tabell 1. Tabell 1. Museer och konsthallar fördelade efter typ Table 1. Museums and art galleries distributed according to type Typ Antal institutioner Centralmuseer 24 Övriga statliga museer 27 Regionala museer 25 Kommunala museer 70 Övriga museer 52 Konsthallar 30 Summa 228 Centralmuseerna är en benämning som används om museer som valts ut av riksdagen att ha ett centralt riksintresse. Förutom de traditionella uppgifterna att samla, vårda, visa och utveckla verksamheten inom sina specialområden ska de bedriva forskning, samarbeta med regionala och lokala museer och bistå dem med service, rådgivning, vandringsutställningar och depositioner. De ska även upprätthålla internationella kontakter. De är till stor del organiserade i gemensamma övergripande myndigheter: Statens Historiska museer med Historiska museet och Kungliga myntkabinettet; Nationalmuseum med Prins Eugens Waldemarsudde; Statens Försvarshistoriska museer med Armémuseum och Flygvapenmuseum i Linköping; Statens maritima museer (tidigare Statens sjöhistoriska museer) med Sjöhistoriska museet, Vasamuseet med museifartygen S:t Erik och Finngrundet och Marinmuseum i Karlskrona; Statens museer för världskultur med Etnografiska museet, Medelhavsmuseet, Världskulturmuseet och Östasiatiska museet. Dessutom har Livrustkammaren, Skoklosters slott och Hallwylska museet gemensam organisation. Musikmuseum lyder under Statens musiksamlingar. Arkitekturmuseet, Naturhistoriska riksmuseet med Cosmonova, Nordiska museet, Skansen och Tekniska museet är däremot fristående institutioner. Från och med 1998 särskiljs i statistiken en ny typ av museer, övriga statliga museer, vilken innefattar statligt förvaltade museer som inte är centralmuseer. Hit räknas till exempel verksoch universitetsmuseer som Postmuseum och Museum Gustavianum samt museerna vid de kungliga slotten. I kategorin regionala museer behandlas samtliga länsmuseer, tidigare ett i varje län. Genom sammanslagningen 1997 av Malmöhus län och Kristianstad län till Skåne län har det nya länet två regionala museer, Kulturen i Lund och Regionmuseet i Skåne. Västra Götalands län bildades 1998 av Göteborgs och Bohus län, Skaraborgs län och Älvsborgs län. Det nya länet har därför flera regionala museer, Bohusläns museum, Regionmuseum Västra Götaland (tidigare Älvsborgs läns museum) samt Västergötlands museum. Även Naturhistoriska museet i Göteborg har regionen som huvudman. 9

10 Museernas och konsthallarnas fördelning efter typ och huvudman framgår av tabell 2. Kategorin övriga huvudmän omfattar de som angett annan huvudman än stat, kommun eller landsting eller flera huvudmän. Institutionerna har även tillfrågats om hur de är organiserade vilket kan vara som myndighet, stiftelse, ideell förening, ekonomisk förening, aktiebolag eller i annan organisationsform. De regionala museerna är oftast organiserade som stiftelser med antingen landstinget ensamt eller både landsting och kommun som huvudman eller med annan huvudman. Två regionala museer är organiserade som ideella föreningar och ett drivs i aktiebolagsform. Institutioner definierade som kommunala museer har vanligtvis ett kommunalt eller lokalt avgränsat ansvarsområde som till exempel stadens historia eller ortens konstnärer. De är ofta enheter inom kommunen. Konsthallar infördes som egen kategori i statistiken De är institutioner som producerar och/eller visar konstutställningar och saknar vanligen egna samlingar. De drivs ofta som enheter inom kommunal förvaltning. Införandet av kategorierna konsthallar och övriga statliga museer har gjort att gruppen övriga museer minskat. Till den räknas numera de företags-, förenings-, arbetslivs- och ekomuseer som ingår i statistiken. De övriga museerna är oftast organiserade som ideella föreningar eller stiftelser. Hur museerna och konsthallarna fördelar sig geografiskt visas i figur 1 på nästa sida. Tabell 2. Museer och konsthallar 2002 fördelade efter typ och huvudman Table 2. Museums and art galleries 2002 distributed according to type and ownership Huvudman Centralmuseer Övriga statliga Regionala Kommunala Övriga Summa museer Konsthallar Summa museer och konsthallar Stat Kommun Landsting Kommun och landsting Övriga Summa

11 Figur 1. Museer och konsthallar 2002, länsvis fördelning (antal museer/konsthallar) Filialer I tabell 3 redovisas antalet filialer som tillhör museerna och konsthallarna. Ungefär 40 procent av museerna och 10 procent av konsthallarna har rapporterat att de har en eller flera filialer. En institution, Ekomuseum i Bergslagen har rapporterat 49 filialer, medan övriga museer som mest har rapporterat 11 filialer. De flesta institutioner har rapporterat mellan 1 och 3 filialer. Tabell 3. Filialer 2002 Table 3. Multiple stores 2002 Antal institutioner Antal filialer med filialer Museer totalt central övriga statliga regionala kommunala övriga Konsthallar 4 3 Summa museer och konsthallar För 4 institutioner avser uppgifterna tidigare verksamhetsår. 11

12 Besök Antal besök kan variera kraftigt för enskilda museer från år till år, oftast på grund av att olika utställningssatsningar tillfälligt kan locka många besökare. Antalet besök på museer och konsthallar under 2002 uppskattas till 16,4 miljoner vilket innebär en ökning jämfört med 2001 då antalet besök uppgick till 15,9 miljoner. År 2000 var antalet besök 16,4 miljoner år och året innan 16,3 miljoner. Som framgår av diagram 1 visar trenden de senaste tio åren på relativt stabila besöksantal. Tillfälliga toppår var 1993 då Den svenska historien visades på landets museer och 1998 som var kulturhuvudstadsår samtidigt som Moderna museet öppnade. Av besöken 2002 gjordes 15,2 miljoner på museer och 1,1 miljoner på konsthallar. Fördelningen av besök per institutionstyp visas i tabell 4 på nästa sida. Antalet besök vid landets centralmuseer har ökat med 3 procent sedan föregående år. Detta trots att Moderna museet hade stängt under en stor del av året. De har minskat sitt besöksantal med personer till Ökningen beror framför allt på att Nationalmuseum och Naturhistoriska riksmuseet haft respektive fler besökare under året jämfört med De har därmed ökat antalet besökare i samma storleksordning som de tappade besökare från 2000 till De regionala museerna redovisar en ökning med 12 procent, till stor del beroende på att Kalmar läns museum rapporterat fler besökare under 2002 än Ökningen beror till viss del på att Eketorps borg som tidigare var ett övrigt statligt museum numera ingår som filial till länsmuseet samt att en utställning om regalskeppet Kronan dragit många besökare. Cirka en fjärdedel av de regionala museerna har dock uppvisat ett minskat antal besökare. De övriga statliga museerna har redovisat ett minskat antal besök med 11 procent, delvis på grund av att Eketorps borg som nämnts försvunnit ur denna museikategori. Besöken vid de kommunala museerna har ökat med 7 procent, till stor del beroende på att Strängnäs museum numera är beläget i bibliotekets lokaler och inte kan särredovisa museibesökare från besökare till biblioteket. Om Strängnäs museum undantas från beräkningen har de kommunala museibesöken inte ökat. Besöken vid övriga museer har minskat med 6 procent trots att Aqvaria vattenmuseum med ca besökare tillkommit i statistiken jämfört med föregående år. De största minskningarna av besök har skett vid Tobaks- och tändsticksmuseum och Gustavsbergs porslinsmuseum. Konsthallarna redovisar 7 procent fler besök 2002 än under Många konsthallar anger minskade besökantal men på grund av att flera stora konsthallar uppvisar ett kraftigt ökat antal besök blir de totala siffrorna positiva. Malmö konsthall uppger en ökning på drygt besök eller 31 procent vilket innebär att besökssiffrorna ökar igen efter att minskat med personer under 2001 jämfört med året innan. 12

13 Tabell 4. Besök 2002 (tusental) Table 4. Visits 2002 (thousands) Museer Central Övriga statliga Regionala Kommunala Övriga Summa museer Konsthallar Summa museer och konsthallar Antal besök varav från förskolor/skolor varav avgiftsfria Antal besök per institutionstyp För 11 institutioner avser redovisade besöksuppgifter tidigare verksamhetsår. För två konsthallar, ett övrigt museum och ett kommunalt museum saknas besöksuppgifter helt. Dessa är dock små. Uppgift om fria besök och besök från förskolor/skolor saknas från 42 respektive 51 institutioner. Diagram 1. Antal besök (tusental) Museerna och konsthallarna har rapporterat ungefär 1,2 miljoner besök från förskolor och skolor. Detta motsvarar 8 procent av samtliga besök på museerna och 4 procent av besöken på konsthallarna. Antalet rapporterande museer var 158 och antalet konsthallar var 19. Fördelningen av besök från förskolor och skolor i förhållande till totalt antal besök på olika typer av museer samt konsthallar framgår av diagram 2. 13

14 Diagram 2. Antal besök från förskolor/skolor 2002 (tusental) Centralmuseer Övr. statliga museer Regionala museer Kommunala museer Övriga museer Konsthallar Från förskolor/skolor Övriga besök I diagram 3 visas fördelningen av avgiftsfria besök. Av besöken vid museerna var 38 procent avgiftsfria mot 65 procent av besöken vid konsthallarna. Diagram 3. Antal avgiftsfria besök 2002 (tusental) Centralmuseer Övr. statliga museer Regionala museer Kommunala museer Övriga museer Konsthallar Avgiftsfria besök Övriga besök 14

15 I tabell 5 visas den länsvisa fördelningen av det totala antalet besök på museer och konsthallar under de senaste fyra åren. Tabell 5. Besök per län i tusental Table 5. Visits per county in thousands Län Stockholm Uppsala Södermanland Östergötland Jönköping Kronoberg Kalmar Gotland Blekinge Skåne Halland Västra Götaland Värmland Örebro Västmanland Dalarna Gävleborg Västernorrland Jämtland Västerbotten Norrbotten Summa Publika aktiviteter Antal visningar för grupper under året har rapporterats vara ungefär , varav 4 procent gjordes på konsthallar. Det totala antalet visningar 2002 minskade något i jämförelse med Andelen av samtliga visningar som gjordes för grupper från förskolor och skolor var drygt 40 procent. Antalet deltagare på visningarna uppgick till 1,2 miljoner. Det är en minskning med 4 procent jämfört med föregående år. Antalet deltagare från förskolor/skolor uppgick 2002 till Visningarnas fördelning på olika typer av museer samt konsthallar framgår av diagram 4. 15

16 Tabell 6. Visningar 2002 Table 6. Viewings 2002 Museer Central- Övr. statliga Regionala Kommunala Övriga Summa museer Konsthallar Summa museer och konsthallar Antal tillfällen varav för förskolor/skolor Visningar per museum/konsthall Antal deltagare varav från förskolor/skolor Antal deltagare per museum/konsthall Antal museer/konsthallar med visningar För 5 institutioner avser uppgifterna tidigare verksamhetsår. Diagram 4. Visningar för förskolor/skolor 2002 (antal) Centralmuseer Övr. statliga museer Regionala museer Kommunala museer Övriga museer Konsthallar Visningar för förskolor/skolor Övriga visningar 16

17 Som framgår av tabell 7 har 78 institutioner rapporterat att de genomfört stadsvandringar och kulturhistoriska exkursioner för deltagare vid tillfällen under Antalet inrapporterade tillfällen som stadsvandringar och kulturhistoriska exkursioner har genomförts har minskat med ca 450 jämfört med Även totalt antal inrapporterade deltagare på dessa har minskat. Framför allt centralmuseerna och de kommunala museerna har rapporterat färre antal tillfällen medan antalet tillfällen vid övriga institutionstyper ökat något. Minskningen vid centralmuseernas rapporteras framför allt från Moderna museet och Nationalmuseum. Tabell 7. Stadsvandringar/kulturhistoriska exkursioner 2002 Table 7. City guidings 2002 Museer Central- Övr. statliga Regionala Kommunala Övriga Summa museer Konsthallar Summa museer och konsthallar Antal tillfällen varav för förskolor/skolor Stadsvandringar per museum/konsthall Antal deltagare varav från förskolor/skolor Antal deltagare per museum/konsthall Antal museer/konsthallar med stadsvandringar För 1 institution avser uppgifterna tidigare verksamhetsår. I tabell 8 visas antalet kurser och studiecirklar ledda av museernas och konsthallarnas personal som anordnades under Vid 80 museer och 4 konsthallar anordnades kurser och studiecirklar vid respektive 24 tillfällen. Antalet deltagare på dessa uppgick totalt till ca Tabell 8. Kurser/studiecirklar 2002 Table 8. Given courses/study circles 2002 Museer Central- Övr. statliga Regionala Kommunala Övriga Summa museer Konsthallar Summa museer och konsthallar Antal tillfällen varav för förskolor/skolor Kurser/studiecirklar per museum/konsthall Antal deltagare varav från förskolor/skolor Antal deltagare per museum/konsthall Antal museer/konsthallar med kurser/studiecirklar För 1 institution avser uppgifterna tidigare verksamhetsår. 17

18 I tabell 9 visas övrig programverksamhet som anordnats vid museerna och konsthallarna. Denna kan omfatta till exempel föreläsningar eller andra tillfälliga evenemang. Då denna fråga är ny för 2002 kan inga jämförelser med tidigare år göras. Tabell 9. Övrig programverksamhet 2002 Table 9. Other public activities 2002 Museer Central- Övr. statliga Regionala Kommunala Övriga Summa museer Konsthallar Summa museer och konsthallar Inom museet/konsthallen Antal tillfällen varav för förskolor/skolor Programverksamhet per museum/konsthall Antal deltagare varav från förskolor/skolor Antal deltagare per museum/konsthall Antal museer/konsthallar med kurser/studiecirklar Utanför museet/konsthallen Antal tillfällen varav för förskolor/skolor Programverksamhet per museum/konsthall Antal deltagare varav från förskolor/skolor Antal deltagare per museum/konsthall Antal museer/konsthallar med programverksamhet Öppethållande Det genomsnittliga antalet dagar som museerna hade öppet under 2002 var 276. Konsthallarna hade öppet 250 dagar. Öppethållandet vid olika typer av institutioner visas i diagram 5. Huvudmuseerna hade öppet 29 timmar per vecka och konsthallarna 34 timmar per vecka i genomsnitt. Museernas filialer hade öppet 26 timmar per vecka i genomsnitt och filialer till konsthallarna 49 timmar per vecka. Få konsthallar har dock rapporterat att de har filialer. 88 institutioner rapporterade att de haft öppet en eller flera kvällar per vecka under året. 34 huvudmuseer/-konsthallar har haft säsongsöppet. Dessutom har 46 institutioner någon filial som har haft säsongsöppet. 12 museer och 19 museifilialer har haft öppet efter överenskommelse. De institutioner som angett att de både har säsongsöppet och öppet efter överenskommelse redovisas i kategorin öppet efter överenskommelse (6 huvudinstitutioner och 7 filialer). 18

19 Tabell 10. Öppethållande 2002 Table 10. Hours and days of opening 2002 Museer Central- Övr. statliga Regionala Kommunala Övriga Medeltal museer Konsthallar Medeltal museer och konsthallar Öppethållande, antal dagar per institution Öppethållande, antal timmar per vecka och institution Huvudmuseum Filial Kvällsöppet, antal institutioner Summa Summa En kväll per vecka Mer än en kväll per vecka Ej kvällsöppet/uppgift saknas Säsongsöppet, antal institutioner Huvudmuseum Någon filial Öppet efter överenskommelse, antal institutioner Huvudmuseum Någon filial För 8 institutioner avser uppgifterna tidigare verksamhetsår. Diagram 5. Genomsnittligt öppethållande 2002 (antal dagar) Centralmuseer Övr. statliga museer Regionala museer Kommunala museer Övriga museer Konsthallar 19

20 Entréavgifter Under 2002 hade 78 institutioner fri entré vilket motsvarar 34 procent av samtliga. Under 2001 hade 27 procent av institutionerna fri entré och 2000 var andelen 24 procent. I genomsnitt var entréavgiften för vuxna 26 kronor per institution. Ungefär 22 procent av institutionerna hade entréavgifter på 50 kronor eller mer för vuxna. Det är samma andel som 2001 och 3 procent mer än procent av museerna och konsthallarna tog inte ut någon avgift för barn och ungdomar upp till 18 års ålder. Medianvärdet för när institutionerna började ta ut avgifter för barn och ungdomar var 15 år. Tabell 11. Entréavgifter 2002 Table 11. Entrance fees 2002 Museer Central- Övr. statliga Regionala Kommunala Övriga Summa museer Konsthallar Summa museer och konsthallar Fri entré för samtliga Vuxna, normal entréavgift Kronor per institution (medelvärde) Entréavgift 1-24 kr Entréavgift kr Entréavgift 50 kr eller mer Uppgift saknas Barn Avgift from 5-6 år Avgift from 7-10 år Avgift from år Avgift from år Uppgift saknas För 9 institutioner avser uppgifterna tidigare verksamhetsår. Diagram 6. Genomsnittlig entréavgift för vuxna 2002 (kr) Centralmuseer Övr. statliga museer Regionala museer Kommunala museer Övriga museer Konsthallar 20

21 Informationsmaterial Museerna och konsthallarna har under 2002 framställt tryckta publikationer. Utställningskataloger utgjorde 23 procent av det totala informationsmaterialet och studie- och undervisningsmaterial 18 procent. Museerna producerade 81 procent av informationsmaterialet. Omkring 60 procent av deras publikationer var andra publikationer än utställningskataloger och studie/ undervisningsmaterial. Motsvarande andel för konsthallarna var 53 procent. Omkring 74 procent av samtliga 228 institutioner uppger att de framställde någon form av informationsmaterial. I genomsnitt framställdes 7,3 publikationer per museum/konsthall under 2002 mot 3,5 under I diagram 7 visas hur fördelningen ser ut mellan olika typer av institutioner. Tabell 12. Informationsmaterial framställt under 2002 (antal) Table 12. Publications of information issued during 2002 (number of publications) Museer Central- Övr. statliga Regionala Kommunala Övriga Summa museer Konsthallar Summa museer och konsthallar Utställningskataloger Studie/undervisningsmaterial Andra tryckta publikationer Summa publikationer Antal museer/konsthallar med någon publikationsframställning Fördelning av publikationer, andel per institutionstyp För 4 institutioner avser uppgifterna tidigare verksamhetsår. Diagram 7. Informationsmaterial 2002, publikationer per museum/konsthall (antal i genomsnitt) Centralmuseer Övr. statliga museer Regionala museer Kommunala museer Övriga museer Konsthallar 21

22 IT-användning Andelen museer och konsthallar som har egen hemsida på internet var 82 respektive 89 procent vilket är i princip oförändrad andel jämfört med de senaste åren. På 35 institutioner har allmänheten möjlighet att söka i museets databaser via internet. Det är något färre institutioner än föregående år. I diagram 8 visas IT-användningens utveckling under åren 1999 till 2002 vid museer och konsthallar. 57 av 228 institutioner har lämnat uppgifter om besök på hemsidan. Tabell 13. IT-användning 2002 Table 13. Use of IT 2002 Museer Central- Övr. statliga Regionala Kommunala Övriga Summa museer Konsthallar Summa museer och konsthallar Har hemsida Hemsidan uppdaterad under året Antal besök på hemsida (tusental) Antal institutioner som rapporterat antal besök på hemsida Genomsnittligt antal besök per institutionstyp (tusental) Databas över egna samlingar tillgänglig via internet För 6 institutioner avser uppgifterna tidigare verksamhetsår. Diagram 8. IT-användning (procent) Hemsida på Internet Databaser tillgängliga för allmänheten 22

23 Basutställningar På grund av osäkerhet i svaren om antal basutställningar i enkäten för 2002 kan dessa uppgifter inte användas som det var tänkt och antalet basutställningar redovisas därför ej. Tillfälliga utställningar Antalet tillfälliga utställningar under 2002 har rapporterats till 1 713, vilka visats vid 155 museer och 27 konsthallar. Det är en ökning med 105 sedan Antalet institutioner som rapporterat tillfälliga utställningar är relativt oförändrat under de senaste tre åren. Av de tillfälliga utställningarna under 2002 visades 22 procent på konsthallar. Drygt hälften av de tillfälliga utställningarna på museerna behandlar konst och konsthantverk och omkring en fjärdedel var inriktade på kulturhistoria och arkeologi. Det var samma andelar som under På konsthallarna var 88 procent av de tillfälliga utställningarna inriktade på konst och konsthantverk. I diagram 10 visas antalet tillfälliga utställningar under perioden Antalet institutioner som rapporterat om anordnade tillfälliga utställningar under åren varierar dock. I början av 1990-talet var antalet drygt 40 färre än Under 2002 var 268 vandringsutställningar i drift, vilka visades på olika platser (antal nedslag). Av dessa färdigställdes 53 procent under Tabell 14. Tillfälliga utställningar 2002 Table 14. Temporary exhibitions 2002 Museer Central- Övr. statliga Regionala Kommunala Övriga Summa museer Konsthallar Summa museer och konsthallar Tillfälliga utställningar Design, konst, konsthantverk Kulturhistoria, arkeologi Etnografi Teknik- och industrihistoria Naturhistoria, ekologi Övrigt Summa tillfälliga utställningar Antal museer/konsthallar med tillfälliga utställningar Egna vandringsutställningar Antal utställningar varav producerade under Antal nedslag (samtl. vandringsutst.) Antal museer/konsthallar med egna vandringsutställningar På grund av att några museer endast uppgett totalt antal utställningar utan att precisera vilken typ av utställning det rör sig om överensstämmer inte alltid totalt antal utställningar med summan av delarna. För 4 institutioner avser uppgifterna tidigare verksamhetsår. 23

24 Diagram 9. Tillfälliga utställningar (antal) Samlingar Frågorna om museernas och konsthallarnas samlingar har utökats för Nytt för i år är uppgifter om samlingarnas sammanlagda storlek samt hur stor andel av samlingarna som finns tillgängliga i digital form. Samlingarna av fotografier finns till största delen på de regionala och kommunala museerna, 45 respektive 31 procent. Arkivalier och föremål finns däremot till största delen på centralmuseerna, 95 respektive 57 procent. Samlingarna av föremål är de som finns dokumenterade i digital form i störst utsträckning, drygt 50 procent. Noterbart är att få museer har arkivalier dokumenterade digitalt. Ungefär hälften av institutionerna rapporterar någon tillväxt i samlingarna år Det är 10 procent färre än föregående år och samma andel som Institutionernas samlingar av fotografier växte med 1,4 miljoner under 2002 vilket är ungefär detsamma som Arkivaliernas tillväxt uppgår till hyllmeter vilket är ungefär dubbelt så mycket som Antalet föremål uppskattas ha ökat med omkring vilket är ca färre än under 2001 och ca färre än år

25 Tabell 15. Samlingar 2002 Table 15. Collections 2002 Museer Central- Övr. statliga Regionala Kommunala Övriga Summa museer Konsthallar Summa museer och konsthallar Fotografier (antal) Samlingarnas storlek Tillväxt Andel i digital form (procent) Antal museer/konsthallar som angett digital form Arkivalier (hyllmeter) Samlingarnas storlek Tillväxt Andel i digital form (procent) Antal museer/konsthallar som angett digital form Föremål (antal) Samlingarnas storlek Tillväxt Andel i digital form (procent) Antal museer/konsthallar som angett digital form Antal museer/konsthallar som angett någon tillväxt Personal Personalen räknas i antal årsverken. Ett årsverke skall motsvara arbetstid för en heltidstjänst (100%). En halvtidstjänst (50%) utgör således 0,5 årsverken. Antal redovisade årsverken 2002 uppgår till av vilka museernas andel uppgick till 96 procent. Ca 5 procent av årsverkena utfördes inom barn- och ungdomsverksamhet. Diagram 12 visar andel personal i årsverken fördelade på olika typer av museer och konsthallar årsverken utfördes av kvinnor och årsverken av män vilket innebär att 57 procent av antalet årsverken utfördes av kvinnor. För 267 årsverken eller 6 procent av samtliga, saknas uppgift om kön. Andelen årsverken som utfördes av anställda med mer än tre års högskoleutbildning var för kvinnorna 42 procent och för männen 36 procent. 25

26 Tabell 16. Personal, antal årsverken 2002 Table 16. Personnel, number of man-years 2002 Museer Central- Övr. statliga Regionala Kommunala Övriga Summa museer Konsthallar Summa museer och konsthallar Tillsvidareanställda totalt varav med lönebidrag Annan anställningsform totalt varav med lönebidrag Anställda i annan arbetsmarknadspolitisk åtgärd Könsfördelning anställda Kvinnor varav med >3 år högskolestudier Män varav med >3 år högskolestudier Uppgift saknas kön Antal årsverken, samtliga anställda varav personal för BoU verksamhet Av samtliga institutioner saknas uppgift om totalt antal anställda från 5 museer och 1 konsthall. Ett antal institutioner har ej specificerat anställningsform utan endast angett totalt antal årsverken. Det totala antalet årsverken stämmer därför inte alltid överens med summan av delarna. För 13 institutioner avser uppgifterna om personal tidigare verksamhetsår. Diagram 10. Personal vid museer och konsthallar 2002, årsverken (procent) Centralmuseer 29% Övr. statliga museer 8% Regionala museer 33% Kommunala museer 19% Övriga museer 7% Konsthallar 4% 26

27 Intäkter Museernas och konsthallarnas totala intäkter 2002 rapporterades till miljoner kronor. Museernas andel var 97 procent, miljoner kronor, och konsthallarnas 3 procent, 95 miljoner kronor av de totala intäkterna. Uppgifter saknas dock från 24 museer och 3 konsthallar. Ca 67 procent av centralmuseernas intäkter är bidrag från staten. Intäkterna för de regionala museerna utgörs till 29 procent av bidrag från landsting, till 22 procent av bidrag från staten och till 13 procent av kommunala bidrag. 63 procent av de kommunala museernas intäkter och 54 procent av konsthallarnas intäkter utgörs av kommunala bidrag. Intäkterna till övriga museer kommer från flera olika källor, men är till största delen (ungefär en femtedel) statliga bidrag. EU-bidrag svarar för mindre än en procent av institutionernas totala intäkter men vissa museer och konsthallar är till stor del finansierade av EU (se tabell 24). Av museernas intäkter utgör sponsring drygt 1 procent, för konsthallarna är siffran 9 procent. Sponsorintäkterna på landets museer och konsthallar uppgick till 47,6 miljoner under 2002 att jämföra med samma siffror för 2001 och 2000 som var 26,8 miljoner respektive 37,3 miljoner. Entréavgifterna står för 9 procent av de totala intäkterna. Andelen som kommer från egna intäkter (entréavgifter, uppdrag, sponsring, försäljning, avkastning av egna fonder och övriga intäkter) utgjorde för museerna 34 procent och för konsthallarna 36 procent. Tabell 17. Intäkter 2002 Table 17. Current incomes 2002 Museer Central- Övr. statliga Regionala Kommunala Övriga Summa museer Konsthallar Summa museer och konsthallar Intäkter (tkr) Bidrag från stat Bidrag från landsting Bidrag från kommun EU-bidrag Entréavgifter Uppdrag Sponsring Försäljning Avkastning av egna fonder Övriga intäkter Totala intäkter Andel (procent) Bidrag från stat 66,7 36,9 22,2 5,2 19,0 38,8 6,2 37,8 Bidrag från landsting 0,1 0,3 28,7 8,3 11,3 9,9 2,9 9,6 Bidrag från kommun - 1,4 12,9 62,8 15,9 15,5 53,7 16,7 EU-bidrag 0,3 0,7 1,2 0,9 1,1 0,7 1,3 0,8 Entréavgifter 13,4 12,5 2,9 4,5 8,3 8,7 8,6 8,7 Uppdrag 2,1 2,1 17,5 4,2 4,4 6,7 1,0 6,6 Sponsring 1,0 6,5 0,7 0,3 2,3 1,3 7,8 1,5 Försäljning 7,1 15,0 5,3 3,6 7,0 6,6 10,3 6,8 Egna fonder 0,6 5,2 0,8 1,9 0,2 1,2-1,2 Övrigt 8,8 13,0 7,8 8,0 25,2 9,6 8,2 9,6 Totala intäkter 100,0 93,4 100,0 99,7 94,7 99,1 100,0 99,1 Uppgift saknas, antal museer/konsthallar Alla institutioner har inte kunnat särredovisa intäkterna utan endast lämnat en totalsumma. I tabellen blir därför summan av delarna ej alltid lika med det totala beloppet. På raden för andel totala intäkter kan utläsas hur stor andel av de totala kostnaderna som det inte finns delredovisning för. För 8 institutioner avser uppgifterna tidigare verksamhetsår. 27

28 Diagram 11. Intäkter 2002 (procent) Centralmuseer 40% Övr. statliga museer 8% Regionala museer 26% Kommunala museer 17% Övriga museer 5% Konsthallar 3% Kostnader Museernas och konsthallarnas totala kostnader 2002 uppgick till miljoner kronor, varav museernas var miljoner kronor eller 95 procent och konsthallarnas 163 miljoner kronor eller 5 procent. Uppgifter saknas från 28 museer och 5 konsthallar. Den procentuella fördelningen på olika kostnadsslag framgår av diagram 14. Personalkostnaderna utgjorde den största andelen av museernas och konsthallarnas kostnader under 2002, 48 procent eller miljoner kronor. Lokalkostnader utgjorde 21 procent av de totala kostnaderna. Bevakningskostnaderna var 2 procent. Flera museer har meddelat att de inte har möjlighet att särredovisa bevakningskostnaderna. De kan ingå i lokalkostnader eller personalkostnader. Tabell 18. Kostnader 2002 Table 18. Current costs 2002 Museer Central- Övr. statliga Regionala Kommunala Övriga Summa museer Konsthallar Summa museer och konsthallar Kostnader (tkr) Personalkostnader Lokalkostnader Bevakningskostnader Övriga kostnader Totala kostnader Andel (procent) Personalkostnader 44,7 44,0 56,9 47,1 42,5 48,1 37,7 47,6 Lokalkostnader 24,4 23,5 12,7 22,6 11,0 20,1 31,2 20,7 Bevakningskostnader 3,3 1,5 1,7 1,0 2,4 2,3 2,7 2,3 Övriga kostnader 27,6 25,5 28,7 29,1 43,1 28,9 28,2 28,9 Totala kostnader 100,0 94,5 100,0 99,9 98,9 99,5 99,8 99,5 Uppgift saknas, antal museer/konsthallar Alla institutioner har ej kunnat särredovisa kostnaderna utan endast lämnat en totalsumma. I tabellen blir därför summan av delarna ej alltid lika med det totala beloppet. På raden för andel totala kostnader kan utläsas hur stor andel av de totala kostnaderna som det inte finns delredovisning för. För 8 institutioner avser uppgifterna tidigare verksamhetsår. 28

29 Diagram 12. Kostnader 2002 (procent) Personalkostnader 48% Lokalkostnader 20% Bevakningskostnader 2% Övriga kostnader 29% 29

30 Tabell- och diagramförteckning List of tables and graphs Tabeller Tables 1. Museer och konsthallar 2002 fördelade efter typ 1. Museum and art galleries 2002 distributed according to type 2. Museer och konsthallar 2002 fördelade efter huvudman 2. Museum and art galleries 2002 distributed according to ownership 3. Filialer Multiple stores Besök 2002 (tusental) 4. Visitors 2002 in thousands 5. Besök per län i tusental Visits per county in thousands Visningar Viewings Stadsvandringar/kulturhistoriska exkursioner City guidings Kurser/studiecirklar Given courser/study circles Övrig programverksamhet Other public activities Öppethållande Hours and days of opening Entréavgifter Entrance fees Informationsmaterial framställt under Publications of information issued during IT-användning Use of IT Tillfälliga utställningar Temporary exhibitions Samlingarnas tillväxt Number of acquisitions Personal, antal årsverken Personnel, number of man-years Intäkter Current incomes Kostnader Current costs Centralmuseer 2002: Besök, personal och intäkter 19. Central museums 2002: Visits, personnel and current incomes 20. Regionala museer 2002: Besök, personal och intäkter 20. County museums 2002: Visits, personnel and current incomes 21. Museer och konsthallar : Besök, utställningar, personal m.m. 21. Museums and art galleries :Visitors, exhibitions, personnel etc. 22. Museer och konsthallar 2002: Besök, publika aktiviteter, öppethållande, entréavgifter etc. 22. Museums and art galleries 2002: Visitors, public activities, days of opening, entrance fees etc. 23. Museer och konsthallar 2002: Intäkter 23. Museums and art galleries 2002: Current incomes 30

31 Diagram Graphs 1. Besök Visits Besök från förskolor/skolor Visits from preschools/schools Avgiftsfria besök Visits free of charge Visningar för förskolor/skolor Viewings for preschools/schools Genomsnittligt öppethållande i dagar Average number of days of open Genomsnittlig entréavgift för vuxna Average entrance fee for adults Informationsmaterial 2002, genomsnittligt antal publikationer per museum/konsthall 7. Publications of information 2002, average number of publications per museum/art gallery 8. IT-användning Use of IT Antal tillfälliga utställningar Number of temporary exhibitions produced Personal i årsverken vid museer och konsthallar Personnel in man-years at museums and art galleries Intäkter Current incomes Kostnader Current costs 2002 Typ av museum/konsthall Type of museum/art gallery Sc Sö R K Ö Ko Centralmuseer Övriga statliga museer Regionala museer Kommunala museer Övriga museer Konsthallar Teckenförklaring Explanation of symbols - Inget finns att redovisa eller uppgift saknas o Mindre än 0,5 av enheten.. Uppgift inte tillgänglig eller alltför osäker för att anges. Uppgift kan inte förekomma 31

32 Tabell 19. Centralmuseer 2002: Besök, personal och intäkter Table 19. Central Museums 2002: Visits, personnel, and current incomes Centralmuseer Antal besök totalt Antal besök från förskolor/skolor Personal, antal årsverken Intäkter, tkr Arbetets museum Arkitekturmuseet Armémuseum Etnografiska museet Flygvapenmuseum Hallwylska museet Historiska museet Kungliga myntkabinettet Livrustkammaren Marinmuseum Medelhavsmuseet Moderna museet Museifartygen S:t Erik och Finngrundet Musikmuseet Nationalmuseum Naturhistoriska riksmuseet Nordiska museet Sjöhistoriska museet Skansen Skokloster slott Tekniska museet Vasamuseet Världskulturmuseet Östasiatiska museet Summa centralmuseer ) Uppgifter om personal och intäkter redovisas totalt för Statens sjöhistoriska museer (där Marinmuseum, Vasamuseet och museifartygen S:t Erik och Finngrundet ingår) under Sjöhistoriska museet. 2) Tidigare Etnografiska museet i Göteborg. Öppet under 2002 endast i begränsad omfattning. Öppnar i full skala under