MYNDIGHETEN FÖR KULTURANALYS. Museer Kulturfakta 2016:3

Transkript

1 MYNDIGHETEN FÖR KULTURANALYS Museer 2015 Kulturfakta 2016:3

2 Postadress: Box , Stockholm Besöksadress: Fleminggatan 20, 6 tr Telefon: E-post: info@kulturanalys.se Webbplats: Myndigheten för kulturanalys 2016 Omslag: Ubåtshallen, Marinmuseum i Karlskrona, Årets museum Omslagsfoto: Hanna Marcolin Formgivning: Bazooka Tryck: Taberg Media Group AB, 2016 ISBN:

3 MYNDIGHETEN FÖR KULTURANALYS Museer 2015 Kulturfakta 2016:3

4

5 Innehåll Sammanfattning...5 Summary...6 Inledning...7 Besök Om besöksräkning Totalt antal besök Besök av barn och unga Samlingarnas inriktning Personal Årsarbetskrafter Ekonomi Totala intäkter och kostnader, utveckling över tid Intäkter efter intäktsslag Kostnader efter kostnadsslag Referenser Bilaga I. Tabeller Bilaga II. Besök per museum Bilaga III. Kvalitetsdeklaration Bilaga IV. Metodbeskrivning uppräkning Bilaga V. List of terms... 46

6

7 Sammanfattning Museer 2015 är en sammanställning av uppgifter om de svenska museernas besök, årsarbetskrafter och ekonomi. Statistiken baseras på en enkätundersökning som har gått ut till de museer som uppfyller ICOM:s museidefinition. I 2015 års undersökning har 305 museer med minst en årsarbetskraft svarat på undersökningen, vilket motsvarar en svarsfrekvens på 82 procent. Vidare har 441 museer med mindre än en årsarbetskraft samt museer och botaniska trädgårdar som det saknas uppgift om årsarbetskrafter för svarat på enkäten, vilket utgör en svarsfrekvens på 32 procent. År 2015 utfördes årsarbetskrafter på landets museer med mer än en årsarbetskraft vardera. Ytterligare minst 147 årsarbetskrafter utfördes på museer med mindre än en årsarbetskraft. Det är dock betydligt fler individer som arbetar på museerna, eftersom det finns personal som arbetar heltid, deltid eller har en visstidsanställning. Bland personalen på museer med minst 10 årsarbetskrafter har alla museikategorier fler årsarbetskrafter som utförs av kvinnor än män. I genomsnitt utförs 59 procent av årsarbetskrafterna av kvinnor respektive 41 procent av män. Flest årsarbetskrafter utfördes 2015 vid de centrala museerna. År 2015 övergick Riksantikvarieämbetets arkeologiverksamhet till Historiska muséet, vilket utgör större delen av ökningen i årsarbetskrafter för de centrala museerna år Sett över längre tid ökade antalet årsarbetskrafter för de centrala museerna under 2006, vilket sammanfaller med Accessprojektets inledning och även med den då pågående fri entréreformen. Access avslutades 2009 och fri entréreformen avslutades Antalet årsarbetskrafter minskade i de flesta museikategorier under perioden för att därefter öka igen. Minskningen sammanfaller med den under perioden rådande lågkonjunkturen. De samlade intäkterna för museer med mer än en årsarbetskraft uppgick 2015 till 5,5 miljarder kronor och kostnaderna uppgick till 5,6 miljarder kronor. Över perioden har alla museikategorier en stigande utveckling av både intäkter och kostnader. De centrala museerna har dock haft den procentuellt största ökningen av både intäkter och kostnader. År 2015 övergick Riksantikvarieämbetets arkeologiverksamhet till Historiska muséet, vilket är den huvudsakliga orsaken till ökningen av intäkter för de centrala museerna år År 2015 gjordes cirka 26,5 miljoner museibesök i Sverige på museer med mer än en årsarbetskraft, vilket är en ökning av besök jämfört med föregående år. Ökningen av besök beror på flera faktorer, dels att en handfull museer ökat sina besök, vilket kan beror på att de haft särskilt publikdragande utställningar, dels på att några museer har förändrat rapporteringen av besök från verksamhetsbesök till anläggningsbesök. Ytterligare minst 2 miljoner besök gjordes vid landets mindre museer, det vill säga museer med mindre än en årsarbetskraft samt botaniska trädgårdar. Vid de centrala museerna gjordes under ,2 miljoner besök. Vid museer som kategoriseras som Övriga museer gjordes sammanlagt 7,9 miljoner besök. Kategorierna Kommunala museer och Regionala museer har haft långsamt ökande besökstal ända sedan Kommunala museer hade 5,2 miljoner besök och Regionala museer hade drygt 4,5 miljoner besök år Kategorin Övriga statliga museer har små förändringar av besök över tid och rapporterade cirka 1,8 miljoner besök under Besök av barn och unga uppgick till 28 procent av det totala antalet besök på museer med mer än en årsarbetskraft. Museerna använder olika metoder för att mäta besök, vilket påverkar jämförbarheten mellan museerna. I de fall där museer har ändrat besöksräkningsmetod under tidsserien kan det även påverka jämförbarheten av museets besöksantal över tid. I årets undersökning har två gemensamma besöksräkningsmått (anläggningsbesök respektive verksamhetsbesök) införts för alla museer. Syftet är att öka kvalitén och säkerställa att statistiken blir jämförbar framöver. Förändringen av besöksmåtten innebär även att det blir en större osäkerhet mot föregående år, eftersom olika mått kan ha använts tidigare år. På sikt stärks dock statistiken i takt med att museerna redovisar besök på samma sätt. 5

8 Summary Museums 2015 (Museums 2015) is a compilation of Swedish museum data concerning numbers of visits, full-time equivalents and finances. The statistics are based on a survey study conducted using a questionnaire that is sent out to those museums that meet ICOM's definition of what constitutes a museum, and for which the total work by the staff amounts to at least one full-time equivalent (FTE). A total of 305 museums responded to the survey in the 2015 study, which corresponds to an 82 percent response rate. In addition, 441 museums with less than one FTE and museums and botanical gardens for which data on person-years worked are lacking also responded to the survey, corresponding to a response rate of 32 percent. In 2015, FTEs were worked at Swedish museums with more than one FTE. At least an additional 147 FTEs were worked at museums with less than one FTE. However, significantly more individuals do actually work in these museums, as there are people who work full time, part time or hold temporary positions. Among the staff at museums with at least 10 FTEs, all museum categories reported more FTEs by women than by men. On average, 59 percent of the FTEs were worked by women, 41 percent by men. The most FTEs in 2015 were worked at the central museums. In 2015 the division of archaeology of the Swedish National Heritage Board were transferred to the Swedish History Museum, which accounts for a large share of the increase in FTEs for the central museums in From a longer time perspective, the number of FTEs worked increased for the central museums in 2006, which coincided with the launch of the Access Project, as well as with the free admission reform. Access ended in 2009, the free admission reform in The number of FTEs worked decreased in most museum categories from 2007 to 2010, and then subsequently increased. The decrease coincided with the prevailing economic downturn during the period. Revenues for museums with more than one FTE worked totalled SEK 5.5 billion in 2015, while their expenses totalled SEK 5.6 billion. All museum categories saw a rising trend in both revenues and expenses from 2003 to However, the central museums experienced the greatest percentage increases in both revenues and expenses. The transfer of the division of archaeology of the Swedish National Heritage Board to the Swedish History Museum in 2015 was the main reason for the increase in revenues for the central museums in that year. Roughly 26.5 million visits were made to Swedish museums with more than one FTE worked in 2015, an increase compared to the year before. The increase in visits is attributable to a number of factors, including that a handful of museums saw an increase in visits, which could be due both to their having had exhibits that were particularly attractive to the public, and to the fact that several museums changed the metric used for counting visits from exhibition visits to facility visits. At least 2 million more visits were made to Sweden's smaller museums, i.e. those with less than one FTE worked, and to botanical gardens. A total of 7.2 million visits were made to the central museums in 2015, and 7.9 million visits were made to museums categorised in the report as "Other museums". The categories "Municipal museums" and "Regional museums" have been seeing slowly increasing visit counts since Municipal museums had just over 4.5 million visits in The "Other national museums" category has seen small changes in the number of visits over time, and reported some 1.8 million visits in Visits by children and young people accounted for 28 percent of the total number of visits to museums with more than one person-year worked. The museums used diverging methods for measuring visits. These factors probably led to differences between the museums in terms of their numbers of visits. This may also have had impact on the growth or decline in those figures. In this year's study, two common metrics for counting visits (i.e. facility visits and exhibition visits) have been introduced for all central museums. The aim is to improve quality and ensure that the statistics will be capable of comparison moving forward. 6

9 Inledning Myndigheten för kulturanalys ansvarar sedan den 1 januari 2012 för officiell statistik inom ämnesområdet kultur och fritid. I denna rapport publicerar Kulturanalys officiell statistik för museer för år Kulturanalys har tidigare publicerat statistik om museer för åren Under perioden ansvarade Statens kulturråd för statistiken. Museistatistiken har genom åren framställts med ambitionen att den ska omfatta alla Sveriges museer som faller inom ICOM:s (International Council of Museums) definition (se nedan) och som har anställd personal motsvarande minst en årsarbetskraft. Denna definition omfattade 373 museer år Från och med 2013 har undersökningen utökats för att även omfatta museer med mindre än en årsarbetskraft samt museer där antalet årsarbetskrafter är okänt, vilket är museer. Dessutom ingår 56 botaniska trädgårdar. Totalt har alltså museer och botaniska trädgårdar tillfrågats i årets undersökning. I årets undersökning har åtskilliga museer kompletterat saknade uppgifter i tidsserien på besök, årsarbetskrafter, intäkter eller kostnader. Museerna har även haft möjlighet att korrigera tidigare uppgifter som varit felaktiga. Sammantaget innebär det en kvalitetsförbättring av museistatistiken. Den största förbättringen av uppgifter har gjorts av de centrala museerna, där rättnings- och kompletteringsarbetet varit omfattande. Därför ersätter denna rapport alla motsvarande uppgifter från och med 2003 som tidigare har publicerats. Insamling av uppgifterna har gjorts med hjälp av en webbenkät som har sänts ut till museerna och genomförts av Action Dialog Partner AB på uppdrag av Kulturanalys. Kulturanalys har tagit fram tabellerna och sammanställt rapporten. Definitioner Museum Kulturanalys använder ICOM:s definition av ett museum. Vi har dock valt att inte exkludera något museum enbart på grundval av ett eventuellt vinstintresse. ICOM:s definition av ett museum: En permanent institution utan vinstintresse som tjänar samhället och dess utveckling, som är öppen för allmänheten, som förvärvar, bevarar, undersöker, förmedlar och ställer ut i studiesyfte, för utbildning och förnöjelse materiella och immateriella vittnesbörd om människan och hennes omvärld. 2 Museikategorier 1. Centrala museer: En benämning som används om ett bestämt antal museimyndigheter och stiftelsemuseer som har ett centralt riksintresse enligt riksdagen. Förutom de traditionella uppgifterna att samla, vårda, visa och utveckla verksamheten inom sina specialområden, ska de bedriva forskning, samarbeta med regionala och lokala museer och bistå dem med service, rådgivning, vandringsutställningar och depositioner. De ska även upprätthålla internationella kontakter. 2. Övriga statliga museer: innefattar statligt förvaltade museer som inte räknas som centrala museer. Hit räknas till exempel verksmuseer och universitetsmuseer. 3. Regionala museer: har en regional huvudman, som ett landsting eller en region. Huvudmannaskapet för ett regionalt museum kan vara delat med till exempel en kommun. 4. Kommunala museer: har enbart en kommunal huvudman. 5. Övriga museer: där ingen offentlig instans har något huvudmannaskap. Ett övrigt museum kan fortfarande ha bidrag eller anslag från en offentlig instans. 6. Museer med mindre än en årsarbetskraft: omfattar alla museer som har anställd personal och där arbetet uppgår till mindre än en årsarbetskraft, oavsett huvudman. 7. Botaniska trädgårdar: anläggning där växter eller träd odlas för vetenskapliga studier och visning för allmänheten. 1 Myndigheten för kulturanalys 2011, 2012, 2013 och ICOM Statutes,

10 Årsarbetskraft Arbetstid som motsvarar minst en heltidssysselsatt person under året (cirka arbetstimmar). Om två personer arbetar halvtid motsvarar det en årsarbetskraft. Alla sysselsatta personer ingår, oavsett anställningsform eller finansieringsform. I tidigare rapporter har årsarbetskraft benämnts årsverke. Vilka museer ingår i studien? Kulturanalys arbetar fortlöpande med att få en heltäckande population, det vill säga att alla museer i Sverige som uppfyller definitionen för ett museum ska vara med i undersökningen. I detta arbete ingår att förtydliga definitionen för vilka museer som ska ingå i statistiken, hur de ska delas in i kategorier samt lämpliga redovisningsformer. Inför årets undersökningar har ICOM:s definition brutits ner och förtydligats i ett antal delfrågor. Dessa frågor har tagits fram i samverkan med Svenska ICOM, Riksförbundet Sveriges museer, Arbetsam och Hembygdsförbundet. När det varit tveksamt om ett museum ska klassas som museum har samråd skett mellan Kulturanalys, Svenska ICOM och Arbetsam. För att arbeta mot en statistik som är mer jämförbar med andra länder har vi valt att särredovisa botaniska trädgårdar då dessa inte ingår i museistatistiken i många andra länder. Av samma skäl redovisas inte arbetslivsmuseerna som en egen kategori. Populationen har under lång tid bestått av museer som uppfyller ICOM:s definition på ett museum och som har anställd yrkesutbildad personal där personalens sammanlagda arbete uppgår till minst en årsarbetskraft (kategorierna 1 5). I praktiken har det innefattat museer som erhållit bidrag eller som ingått i Riksförbundet Sveriges museers medlemsregister samt andra museer som Kulturrådet eller Kulturanalys på annat sätt fått kännedom om. För att få en mer heltäckande bild av museiverksamheten i Sverige har statistiken från och med 2013 kompletterats med museer från Arbetsams register över arbetslivsmuseer. Under år 2014 utökades registret med museer från Tillväxtverkets besöksmålsdatabas. Både Arbetsams och Tillväxtverkets uppgifter har utökat museiregistret med i första hand museer som har mindre än en årsarbetskraft. Det har även medfört att ett antal museer med minst en årsarbetskraft har tillförts till Kulturanalys museiregister. Kulturanalys har även inlett ett samarbete med Hembygdsförbundet om att inkludera hembygdsmuseerna i Kulturanalys museiregister. Noterbart är att flera hembygdsmuseer redan finns med i Kulturanalys register, då de även varit med i Arbetsams och Tillväxtverkets sammanställningar. Museer som har mindre än en årsarbetskraft, eller som aldrig svarat på frågan om årsarbetskrafter har ett mycket högt bortfall i undersökningen och därför särredovisas de utan bortfallskompensation, vilket även gäller för Botaniska trädgårdar. I Tabell 1 visas antalet tillfrågade och svarande museer för åren 2014 och Motsvarande uppgifter för tidserien finns redovisat i Bilaga I. 8

11 Tabell 1. Antalet museer som har tillfrågats och svarat samt svarsfrekvens , per museikategori. Table 1. Number of museums surveyed and responding including response rate , by museum category Museikategori Antal tillfrågade museer Antal svarande museer (%) Antal tillfrågade museer Antal svarande museer (%) Centrala museer* Övriga statliga museer Regionala museer Kommunala museer Övriga museer Summa Botaniska trädgårdar och arboretum Museer med mindre än 1 årsarbetskraft Museer som aldrig svarat på antal årsarbetskrafter Summa Samtliga *Antalet centrala museer är mindre 2014 och 2015 än 2013 på grund av att Scenkonstmuseet varit stängt och inte ingått i populationen. Antalet tillfrågade museer i kategorierna Centrala museer, Övriga statliga museer och Regionala museer förändras inte särskilt mycket mellan åren. Variationen kan bero på att museerna för vissa år svarat på enkäten var för sig, och vissa år samlat för en hel museiorganisation. I kategorierna Kommunala museer och Övriga museer är variationen större. Variationen kan bero på att nystartade museer har tillkommit eller att andra museer som har stängt eller förändrat sin verksamhet har uteslutits ur populationen. Frågor om intäkter efter intäktsslag, kostnader efter kostnadsslag och årsarbetskrafter efter kategori ställdes endast till museer med fler än tio årsarbetskrafter. Anledningen till detta var att underlätta för de mindre museerna när det gällde att besvara enkäten. I praktiken innebär det att alla centrala museer har svarat på hela enkäten. I kategorierna Övriga statliga museer respektive Regionala museer har majoriteten fått samtliga frågor. Omkring en tredjedel av de kommunala museerna har fått samtliga frågor och en tiondel av dem i kategorin Övriga museer. Alla museer med mindre än en årsarbetskraft har fått en ytterligare förkortad enkät, där inga frågor om ekonomi har ställts. Svarsfrekvenser För kategorierna 1 5 har årets undersökning besvarats av 305 museer, vilket ger en svarsfrekvens på 82 procent (Tabell 1). Svarsfrekvensen var högst bland Centrala museer och Regionala museer där nästan samtliga har svarat. Bland Övriga statliga museer har 84 procent besvarat enkäten och bland de Kommunala museerna har 86 procent svarat. I kategorin Övriga museer var svarsfrekvensen 75 procent, det vill säga lägre än i de övriga kategorierna som nämns ovan. Svarsfrekvensen bland museer med mindre än en årsarbetskraft, botaniska trädgårdar och museer som aldrig svarat på frågan om årsarbetskrafter, var totalt 32 procent. I denna grupp är majoriteten arbetslivsmuseer som ofta sköts av ideella krafter. För de mindre museerna kan enkäten upplevas som komplicerad att besvara, även om den är förkortad. Det är också svårare att nå fram till rätt person, särskilt vid ideellt drivna museer. Dessutom har de endast fått enkäten under de tre senaste åren och har inte någon vana av att lämna uppgifter till officiell statistik. 9

12 Tolkning av data och tidsserier I uppgifter från år 2003 och framåt har Kulturanalys kompenserat för svarsbortfall för de år då det saknas uppgifter för ett visst museum. Att uppgifterna saknas kan bero på att museerna inte ingått i populationen tidigare, eller att de inte besvarat enkäten just det aktuella året. Kompenseringen för svarsbortfall sker genom imputering av saknade värden för fyra uppgifter: totalt antal besök, årsarbetskrafter, intäkter och kostnader. Imputeringen tar hänsyn till när ett museum startat eller stängts permanent. En detaljerad beskrivning av denna metod finns i Bilaga IV. Uppräkningar har inte gjorts för kategorierna Museer med mindre än en årsarbetskraft, Botaniska trädgårdar samt Museer som aldrig svarat på frågan om årsarbetskrafter. Anledningen är att dessa kategorier inte har funnits med under hela tidsserien och att svarsfrekvensen är mycket låg. Museerna har haft möjlighet att komplettera saknade uppgifter från år 2003 och framåt, för uppgifter om totalt antal besök, årsarbetskrafter, intäkter och kostnader, samt att rätta felaktiga värden. Antalet kompletteringar och rättningar har varit så betydande att det har medfört vissa förändringar i de tidigare publicerade tidsserierna. Sammantaget har det inneburit en förbättring av kvaliteten jämfört med tidigare publicerade data. De uppgifter som publiceras i denna rapport ersätter därför alla motsvarande tidigare publicerade uppgifter för åren 2003 till och med Tillförlitligheten för uppgifter om besök, årsarbetskrafter, intäkter och kostnader är mycket god för Centrala museer där tidsserierna helt bygger på inrapporterade uppgifter och utan bortfallskompensation. Uppgifterna för museikategorierna Övriga statliga museer, Regionala museer och Kommunala museer har även de en god tillförlitlighet. För dessa kategorier bygger omkring 80 procent av uppgifterna på inrapporterade värden och omkring 20 procent av uppgifterna är imputerade värden. I kategorin Övriga museer har många museer lagts till i registret under de två senaste undersökningsåren. Att museer inte svarat på enkäten under hela tidsperioden innebär att en större del av värdena imputeras, särskilt för åren i början av tidsserien Över hela den tidsperioden är 27 procent av värdena inrapporterade värden och 63 procent är imputerade värden. I kategorierna Botaniska trädgårdar, Museer med mindre än en årsarbetskraft och Museer som inte svarat på antalet årsarbetskrafter är osäkerheten mycket stor. Dels finns det nästan inga svar längre tillbaka i tidsserien, dels var det endast 32 procent som svarade på museienkäten för år Därför har det inte utförts någon bortfallskompensation för dessa museers uppgifter, utan det är endast de inrapporterade svaren som summerats. Läsanvisning för tabeller och figurer Uppräknade värden: de rapporterade uppgifterna har kompletterats med data för de år som saknas. Dessa uppräknade värden ger en god uppskattning av totalvolymerna. Se bilaga IV. Rapporterade men inte uppräknade siffror: de värden som har rapporterats respektive år. Ger en underskattning på grund av bortfall då alla museer inte har svarat på enkäten. Rapporterade men inte uppräknade siffror för museer med mer än tio årsarbetskrafter: de värden som har rapporterats respektive år. Beskriver endast den del av museisektorn som har mer än tio årsarbetskrafter. Underskattning på grund av bortfall. Korrigerade siffror: omräknade värden på grund av uppräkningen. Ersätter tidigare publicerade siffror. Teckenförklaring/Key to symbols Följande tecken används i tabellerna för att särskilja när: det inte finns något att redovisa ett resultat inte redovisas på grund av för hög osäkerhet en uppgift inte är tillgänglig en uppgift inte kan förekomma. 10

13 Inget finns att redovisa, noll En uppgift är inte tillgänglig eller alltför osäker för att anges En uppgift kan inte förekomma 0 Nothing to report, zero.. Data not available or too uncertain to report. Not applicable 11

14 Besök Om besöksräkning Museerna använder olika metoder för att mäta besök, vilket påverkar jämförbarheten mellan museerna. I de fall där museer har ändrat besöksräkningsmetod under tidsserien kan det även påverka jämförbarheten av museets besöksantal över tid. I årets undersökning har två gemensamma besöksräkningsmått (anläggningsbesök respektive verksamhetsbesök) införts för alla museer: Anläggningsbesök; omfattar alla besök på museets inomhus- eller utomhusanläggning. Till dessa besök räknas även de inte besökt museets avgiftsbelagda områden som ofta utgörs av själva utställningarna, till exempel besök på museets restaurang, butik, toalett eller foajé. Verksamhetsbesök; besök på de områdena på museet med entréavgift eller motsvarande delar på ett museum med fri entré. Syftet är att öka kvalitén och säkerställa att statistiken blir jämförbar framöver. Förändringen av besöksmåtten innebär även att det blir en större osäkerhet mot föregående år, eftersom olika mått kan ha använts tidigare år. På sikt stärks dock statistiken i takt med att museerna redovisar besök på samma sätt. För vissa museer är det en stor skillnad mellan antalet anläggnings- och verksamhetsbesök. Om ett museum exempelvis har en mycket populär restaurang tenderar anläggningsbesöken att bli betydligt högre än verksamhetsbesöken. Olika besöksräkningstekniker kan också ge olika resultat. I årets undersökning, för att uppskatta museernas totala besöksvolym, har anläggningsbesök använts som den totala besökssiffran. Om museet inte redovisat anläggningsbesök har verksamhetsbesöken redovisats som den totala besökssiffran. Om museet för 2014 och tidigare redovisat verksamhetsbesök och för 2015 anläggningsbesök så kan det ge en ökning i besökstal för det museet som enbart beror på ändrad redovisning. Sammantaget är besöksutvecklingsstatistiken behäftad med viss osäkerhet och skillnader i nivåer mellan museer och skillnader i utveckling över tid bör tolkas försiktigt, vilket speciellt gäller utvecklingen mellan åren 2014 och 2015 I syfte att öka transparensen redovisar Kulturanalys museibesöken per besöksräkningsmått, och besöksräkningsmetod per museum över hela tidsserien i separat dokument på vår webbplats. I publikationen Besöksutveckling för de centrala museerna 2015, 3 finns en ingående detaljbeskrivning för respektive centralt museums besöksräkningsmetod. Totalt antal besök Under år 2015 gjordes 26,9 miljoner museibesök i Sverige, vilket är en ökning jämfört med 2014, men på ungefär samma nivå som under de senaste sex-sju åren. Ytterligare minst 2 miljoner besök gjordes vid landets museer med mindre än en årsarbetskraft. Besökssiffrorna har tagits fram genom uppräkning av saknade värden och flera museer har reviderat sina uppgifter retroaktivt. Uppgifterna i denna rapport ska därför inte jämföras med äldre statistik. Besökssiffror för kategorierna Museer med mindre än en årsarbetskraft och Botaniska trädgårdar har inte uppräknats (Tabell 3). I Figur 1 visas utvecklingen av museibesök per museikategori. I och med att allt fler museer i kategorin Övriga museer besvarat enkäten, är det nu den kategori som står för flest besök, vilka 2015 var 7,9 miljoner. Uppräkningar har gjorts retroaktivt för tidigare år så att uppgifterna ska vara jämförbara mellan åren. Kategorin Övriga museer består av museer som har minst en årsarbetskraft och som inte har offentligt huvudmannaskap, det vill säga som inte styrs av uppdrag från stat, landsting eller kommun. De centrala museerna stod för 7,2 miljoner av 2015 års museibesök. Under åren 2005 och 2006 ökade besöken kraftigt vid de centrala museerna, vilket berodde på den fri entré-reform som pågick vid 19 av museerna. Året efter minskade besöken betydligt för att sedan öka successivt till att hamna på omkring 7 miljoner besök per år. Minskningen av besök vid de centrala museerna 2013 förklaras 3 Kulturanalys

15 av att två av de stora museerna, Vasamuseet och Nationalmuseum, hade stängt under delar av året. Tydliga ökningar i besök mellan åren för enskilda museer beror främst på om museet har haft en särskilt populär utställning som har lockat många besökare. Besöksutvecklingen för de centrala museerna har beskrivits mer detaljerat i en särskild rapport från Kulturanalys. 4 Kommunala museer och Regionala museer har haft långsamt ökande besökstal ända sedan Kommunala museer hade 5,2 miljoner besök och Regionala museer hade drygt 4,5 miljoner besök år Kategorin Övriga statliga museer har små förändringar av besök över tid och rapporterade cirka 1,8 miljoner besök Centrala museer Övriga statliga museer Regionala museer Kommunala museer Övriga museer Figur 1. Antalet besök Figure 1. Number of visits Tabell 2. Antalet besök vid museer , per museikategori. Table 2. Number of visits to museums , by museum category. Museikategori Centrala museer Övriga statliga museer Regionala museer Kommunala museer Övriga museer Summa Uppräknade värden. Uppgifter för tidserien redovisas i Bilaga I. 4 Myndigheten för kulturanalys

16 Tabell 3. Antal besök vid museer , per museikategori. Table 3. Number of visits to museums , by museum category. Museikategori 2014 Antal museer som svarat 2015 Antal museer som svarat Museer med mindre än en årsarbetskraft Botaniska trädgårdar ** Summa Rapporterade men inte uppräknade siffror. ** För få svarande. En fråga om antalet deltagare på publika aktiviteter utanför museet ställdes också till samtliga museer (Tabell 4). Det kan exempelvis vara stadsvandringar, konserter eller deltagande i festivaler. Den stora ökningen i deltagare på publika aktiviteter beror både på att det är fler museer som svarat på frågan och att de museer som svarat på frågan har redovisat högre besökstal år Tabell 4. Publika aktiviteter utanför museet, antal deltagare Table 4. Public activities outside of the museum, number of participants År 2014 År 2015 Museikategori Antal deltagare Antal svar Antal deltagare Antal svar Centrala museer Övriga statliga museer Regionala museer Kommunala museer Övriga museer Summa Museer med mindre än en årsarbetskraft Botaniska trädgårdar Summa Samtliga Rapporterade men inte uppräknade siffror. Besök av barn och unga Instruktionen om att barn och unga ska räknas från verksamhetsbesöken innebär att siffrorna inte är helt jämförbara mot tidigare år, då det saknats definition på hur Barn och unga-besöken ska räknas År 2015 var barn och unga 28 procent av det totala antalet verksamhetsbesök (Tabell 5). Talen presenteras som en andel av det totala antalet besök och inte som antal besök. Dels för att uppgifterna inte är uppräknade till en totalvolym, dels för att en påtaglig andel av museerna inte mäter verksamhetsbesöken så att de går att dela upp på barn och unga samt skolbesök. Till exempel har museer med fri entré ofta svårt att dela upp verksamhetsbesöken på vuxna samt barn och unga, då det kräver extra personalresurser till besöksräkningen. 14

17 Tabell 5. Andelen besök av barn och unga av verksamhetsbesök år 2015, procent. Table 5. Proportion of museum visits by children and adolescents in fee area 2015, percent. Museikategori Andel Barn och unga besök Antal svar Centrala museer Övriga statliga museer Regionala museer Kommunala museer Övriga museer Summa Samlingarnas inriktning Museerna har tillfrågats om vilka områden som deras samlingar täcker. De huvudsakliga områdena har delats in i följande kategorier: Konst Arkeologi och historia Naturhistoria och naturvetenskap Vetenskap och teknik Etnografi och antropologi Botanisk trädgård (anläggning där växter och träd odlas för vetenskapliga studier och visning för allmänheten) Friluftsmuseum (en samling av byggnader och föremål utomhus för att skapa historiska miljöer och landskap) Ekomuseum (museum som visar upp och skyddar ett områdes kultur- och naturarv, är oftast inte inrymt i en byggnad) Arbetslivsmuseum (museum som berättar om ett yrke eller en arbetsplats med huvudsaklig inriktning på industrisamhällets kulturarv) Specialinriktat museum (museum som speglar ett tema som inte omfattas av någon av ovanstående kategorier) Allmänt museum (museum som har blandade samlingar som inte kan identifieras genom ett huvudsakligt fält) Övrigt (ingen av ovanstående kategorier). Tabell 6 visar andel museer inom respektive huvudinriktning på samlingarna. Konst samt Historia och arkeologi är störst bland Centrala, Övriga statliga och Kommunala museer. Bland Regionala museer har nästan hälften svarat att de huvudsakligen har en allmän inriktning, men kategorin Historia och arkeologi är också ett vanligt svar. Bland Övriga museer och Museer med mindre än en årsarbetskraft dominerar kategorin Arbetslivsmuseum som inriktning på samlingarna. 1

18 Tabell 6. Samlingarnas huvudsakliga inriktning 2015 som procentandel per museikategori. Table 6. The main focus of the collections 2015, percent. Centrala museer Övriga statliga Regionala Kommunala museer museer museer Museer med Övriga mindre än 1 museer årsarbetskraft Botaniska trädgårdar och arboretum Konst Historia och arkeologi Naturhistoria och naturvetenskap Vetenskap och teknik Etnografi och antropologi Djurpark och akvarium Botanisk trädgård och arboretum Friluftsmuseum Ekomuseum Arbetslivsmuseum Specialinriktade museer Allmänna museer Övrigt Totalt Antal svar

19 Personal Årsarbetskrafter Under 2015 utfördes årsarbetskrafter på landets museer. Det är dock betydligt fler individer som arbetar på museerna eftersom det finns personal som arbetar heltid, deltid eller har en visstidsanställning. I årets undersökning har många museer retroaktivt kompletterat och reviderat uppgifter om årsarbetskrafter. Främst är det museer i kategorierna Centrala museer, Regionala museer och Övriga museer som har svarat för dessa korrigeringar. Det medför att utvecklingen av tidsserier förändras något för dessa kategorier, samtidigt som kvalitén i statistiken har förbättrats. Figur 2 nedan och Tabell 21 (Bilaga 1) visar utvecklingen av antalet årsarbetskrafter för de olika museikategorierna. Flest årsarbetskrafter utfördes vid Centrala museer. Figuren visar en ökning av antalet årsarbetskrafter vid de centrala museerna under 2006, vilket sammanfaller med Access-projektets inledning och även med fri entré-reformen. Access avslutades 2009 och fri entré-reformen avslutades Antalet årsarbetskrafter minskade i de flesta museikategorier under perioden Minskningen sammanfaller med den rådande lågkonjunkturen under perioden. År 2015 övergick Riksantikvarieämbetets arkeologiverksamhet till Historiska muséet, vilket utgör större delen av ökningen i årsarbetskrafter för de centrala museerna år Antalet årsarbetskrafter för kategorierna Museer med mindre än en årsarbetskraft samt Botaniska trädgårdar har inte räknats upp. Museerna i dessa kategorier som svarat på årets undersökning har rapporterat totalt 147 årsarbetskrafter Centrala museer Övriga statliga museer Regionala museer Kommunala museer Övriga museer Figur 2. Antalet årsarbetskrafter per museikategori Figure 2. Number of full-time equivalents by museum category

20 Tabell 7. Antalet årsarbetskrafter per museikategori Table 7. Number of full-time equivalents by museum category Museikategori Centrala museer Övriga statliga museer Regionala museer Kommunala museer Övriga museer Summa Uppräknade värden. Motsvarande uppgifter för tidsserien redovisas i Bilaga I. Tabell 8. Antalet årsarbetskrafter per museikategori Table 8. Number of full-time equivalents by museum category Museikategori 2014 Antal museer som har svarat 2015 Antal museer som har svarat Museer med mindre än en årsarbetskraft Botaniska trädgårdar Summa Rapporterade men inte uppräknade siffror. Könsfördelning i personalen Bland personalen på museer med minst 10 årsarbetskrafter har alla museikategorier fler årsarbetskrafter av kvinnor än män. I genomsnitt utgörs 59 procent av årsarbetskrafterna av kvinnor och 41 procent av män. Möjligheten att få en ledande position på museet är relativt lika mellan könen. Av kvinnorna är det 10 procent som har en ledande ställning och bland männen är det 11 procent. Variationen mellan de olika museikategoriernas andelar av respektive kön i ledande ställning är påtaglig. För Centrala museer, Övriga statliga museer och Regionala museer är det vanligare för en man att inneha en ledande ställning medan det är oftare förekommande att en kvinna innehar en ledande ställning på Kommunala museer och Övriga museer. Av de sistnämnda kategorierna med fler än 10 årsarbetskrafter är det dock bara en liten andel som svarat på denna fråga. Resultatet bör därför tolkas försiktigt och inte som ett generellt resultat för alla museer i dessa två museikategorier. 18

21 Tabell 9. Personalens könsfördelning 2015, procent. Table 9. Gender balance of staff 2015, percent. Museikategori Antal svarande museer Kvinnor Män Centrala museer Övriga statliga museer Regionala museer Kommunala museer Övriga museer Totalt Beräknat utifrån museer som har minst tio årsarbetskrafter och som svarat på frågan. Tabell 10. Könsfördelning för personal i ledande ställning 2015, procent. Table 10. Gender balance of staff in a leading position 2015, percent. Museikategori Kvinnor Män Centrala museer 8 10 Övriga statliga museer Regionala museer Kommunala museer 11 8 Övriga museer Totalt Beräknat utifrån rapporterade siffror för museer med mer än tio årsarbetskrafter. 1

22 Ekonomi Totala intäkter och kostnader, utveckling över tid Uppgifter om intäkter och kostnader, fördelade per intäktsslag och kostnadsslag, har samlats in för alla museer i kategorin Centrala museer. För museerna i de övriga kategorierna har sådana uppgifter endast samlats in för museer med tio eller fler årsarbetskrafter. Museernas samlade intäkter uppgick år 2015 till 5,5 miljarder kronor och de samlade kostnaderna uppgick till 5,6 miljarder kronor. I årets undersökning har många museer retroaktivt kompletterat och reviderat uppgifter om årsarbetskrafter. Främst är det museer i kategorierna Centrala museer, Regionala museer och Övriga museer som har svarat för dessa korrigeringar. Utvecklingen av tidsserier förändras därmed något för dessa kategorier, samtidigt som kvalitén i statistiken förbättras. Figur 3 nedan och Tabell 23 (Bilaga 1) visar utvecklingen av museernas totala intäkter för de olika musei-kategorierna. Efter att flera museer justerat sina uppgifter retroaktivt beskriver nu graferna i Figur 3 en mycket jämnare utveckling för museernas intäkter än vad tidigare års museistatistik har gjort. År 2015 övergick Riksantikvarieämbetets arkeologiverksamhet till Historiska muséet, vilket är den huvudsakliga orsaken till ökningen av intäkter för de centrala museerna år Centrala museer Övriga statliga museer Regionala museer Kommunala museer Övriga museer Figur 3. Totala intäkter , tusental kronor. Figure 3. Total revenues , SEK thousands. 20

23 Tabell 11. Totala intäkter , tusental kronor. Table 11. Total revenues , SEK thousands Centrala museer Övriga statliga museer Regionala museer Kommunala museer Övriga museer Summa Uppräknade värden. Motsvarande uppgifter för tidsserien redovisas i Bilaga Centrala museer Övriga statliga museer Regionala museer Kommunala museer Övriga museer Figur 4. Totala kostnader per museikategori, tusental kronor. Figure 4. Total costs by museum category, SEK thousands. 21

24 Tabell 12. Totala kostnader per museikategori, tusental kronor. Table 12. Total costs by museum category, SEK thousands. Museikategori Centrala museer Övriga statliga museer Regionala museer Kommunala museer Övriga museer Summa Uppräknade värden. Korrigerade uppgifter Motsvarande uppgifter för tidsserien redovisas i Bilaga I. Intäkter efter intäktsslag Av museernas totala intäkter kommer 63 procent från bidrag eller anslag och 37 procent från övriga intäktskällor (Tabell 13 och Tabell 14). Intäkter från bidrag och anslag Tabell 13 och Figur 5 nedan visar museernas intäkter fördelade på dels olika typer av offentliga bidrag, dels olika slag av egenintäkter. Figur 5 beskriver bidragsfinansieringens andel av de totala intäkterna. De samlade bidragen till de centrala museerna utgjorde 58 procent av de totala intäkterna. Nästan samtliga bidrag kom från staten och endast en liten andel från landsting, kommun och EU. Övriga statliga museer hade en högre grad av bidragsfinansiering, cirka 82 procent. Denna kategori hade en stor andel bidrag från staten och även en viss andel från framför allt kommuner och EU. För de regionala museerna utgjorde bidragen 68 procent av intäkterna. De hade sin största bidragsandel från landstingen, men även staten och kommunerna bidrog till de regionala museerna. I kategorin Kommunala museer utgjorde bidragen 77 procent av intäkterna. Merparten av bidragen kom från kommunerna men en relativt stor andel kom även från landstingen. I kategorin Övriga museer utgjorde bidragen, främst från stat och kommuner, 43 procent av de totala intäkterna. I denna kategori finns flera enskilt drivna museer. Tabell 13. Intäkter från bidrag eller anslag 2014, procent av totala intäkter. Table 13. Revenues from grants 2014, SEK thousands, percent of total revenues. Museikategori Stat exkl. arb.förmedl. Arbetsförmedlingen Landsting Kommun EU Summa bidrag och anslag Centrala museer Övriga statliga museer Regionala museer Kommunala museer Övriga museer Totalt Beräknat från rapporterade siffror för museer med mer än tio årsarbetskrafter. 22

25 Centrala museer Övriga statliga museer Regionala museer Kommunala museer Övriga museer Stat Arbetsförmedlingen Landsting/region Kommun EU Figur 5. Andelen bidrag av de totala intäkterna 2015, procent. Figure 5. Grant share of total revenues 2015, percent. Entréavgifter, sponsring och donationer Som Tabell 14 visar utgjorde entréavgifterna cirka 11 procent av de totala intäkterna Kategorin Övriga museer hade den största intäktsandelen från entréavgifter, cirka 19 procent, följt av Centrala museer med 17 procent. För kategorierna Övriga statliga, Regionala och Kommunala museer var entréavgifterna mellan 2 och 5 procent av intäkterna. Sponsring svarade för cirka en procent av museernas totala intäkter under I enkätfrågan beskrivs sponsring som likvida medel, varor och tjänster eller båda delar. Donationer stod för tre procent av intäkterna. Tabell 14. Övriga intäkter 2015, procent av totala intäkter. Table 14. Other revenues 2015, percent of total revenues. Museikategori Entréavgifter Försäljning Sponsring Donationer Övriga intäkter Fondavkastning Uppdragsverksamhet Summa övriga intäkter Centrala museer Övriga statliga museer Regionala museer Kommunala museer Övriga museer Totalt Beräknat från rapporterade siffror för museer med mer än tio årsarbetskrafter. 23

26 Centrala museer Övriga statliga museer Regionala museer Kommunala museer Övriga museer Entréavgifter Försäljning Sponsring Donationer Fondavkastning Övriga intäkter Uppdragsverksamhet Figur 6. Andelen övriga intäkter av de totala intäkterna 2015, procent. Figure 6. Other revenues share of total revenues 2015, percent. Kostnader efter kostnadsslag Hälften av de totala kostnaderna för samtliga museer var personalkostnader och cirka 20 procent var lokalkostnader, vilket visas i Tabell 15. Kategorierna Kommunala, Centrala och Övriga statliga museer hade den högsta andelen lokalkostnader, medan kategorierna Regionala och Övriga museer hade den lägsta. Personalkostnaderna stod för en relativt större andel av kostnaderna för de regionala museerna än för de övriga kategorierna. För de centrala museerna var närmare 45 procent av de totala kostnaderna personalkostnader och cirka 23 procent lokalkostnader. I genomsnitt utgjordes ungefär 2 procent av kostnaderna av inköp av föremål till samlingarna. För de centrala museerna var denna andel cirka 3 procent. Tabell 15. Kostnader 2015, procent av de totala kostnaderna. Table 15. Costs 2015, percent of total costs. Museikategori LÖPANDE KOSTNADER Personal Lokaler Övriga löpande Inköp av föremål till kostnader samlingarna KAPITALKOSTNADER Investeringar* Övriga kapitalkostnader Totala kostnader Centrala museer Övriga statliga museer Regionala museer Kommunala museer Övriga museer Totalt Beräknat från rapporterade siffror för museer med mer än tio årsarbetskrafter. *Investering i byggnader och platser som är kopplade till museet (avskrivningskostnader). 24

27 Centrala museer Övriga statliga museer Regionala museer Kommunala museer Övriga museer Totalt Personal Lokaler Övriga löpande Inköp av föremål till samlingarna Investeringar* Övriga kapitalkostnader Figur 7. Kostnader 2015 i procent av de totala kostnaderna.* Figure 7. Costs 2015, percent of total costs. *I kapitalkostnader ingår kostnader för investeringar och övriga kapitalkostnader. 25

28 Referenser International Council of Museums, ICOM ICOM Statutes. Paris: ICOM. Myndigheten för kulturanalys Museer 2011, Kulturfakta 2012:2. Stockholm: Kulturanalys. Myndigheten för kulturanalys Museer 2012, Kulturfakta 2013:1. Stockholm: Kulturanalys. Myndigheten för kulturanalys Museer 2013, Kulturfakta 2014:1. Stockholm: Kulturanalys. Myndigheten för kulturanalys Museer 2014, Kulturfakta 2015:1. Stockholm: Kulturanalys. Myndigheten för kulturanalys Besöksutveckling för de centrala museerna Redovisning av ett regeringsuppdrag Stockholm: Kulturanalys. 26

29 Bilaga I. Tabeller Tabell 16. Antal tillfrågade museer per museikategori 2015, orsak till bortfall respektive övertäckning. Table 16. Number of museums surveyed by museum category 2015, reason of non-responses and duplicates. Antal svar Bortfall Övertäckning Totalt antal svar Svar på alla nyckelfrågor Svar, men inte på alla nyckelfrågor Ingen museial verksamhet under året Ej tillräckligt många svar för fullständig intervju Inga svar i enkäten Ej öppet för allmänheten Filial/ besöksmål till annat museum Ej museum enligt ICOM:s definition Nedlagt museum Dubblett Totalt antal museer Centrala museer Övriga statliga museer Regionala museer Kommunala museer Övriga museer Museer med mindre än 1 årsarbetskraft Botaniska trädgårdar och arboretum Museer som aldrig svarat på årsarbetskrafter Summa Tabell 17. Antal tillfrågade museer per museikategori. Table 17. Number of museums surveyed by museum category Centrala museer Övriga statliga museer Regionala museer Kommunala museer Övriga museer Museer med mindre än 1 årsarbetskraft Botaniska trädgårdar och arboretum Museer som aldrig svarat på årsarbetskrafter Totalt Uppgifterna är uppdaterade baserat på kompletteringar och rättningar över hela tidsserien. Korrigerade uppgifter

30 Tabell 18. Antal museer som har besvarat frågorna per museikategori. Table 18. Number of museums responding by museum category Centrala museer Övriga statliga museer Regionala museer Kommunala museer Övriga museer Museer med mindre än 1 årsarbetskraft Botaniska trädgårdar och arboretum Museer som aldrig svarat på årsarbetskrafter* Totalt Uppgifterna är uppdaterade baserat på kompletteringar och rättningar över hela tidsserien. *Museer som aldrig svarat på antal årsarbetskrafter under något år kan inte klassificeras i en museikategori. Tabell 19. Svarsfrekvens i procent för museer per museikategori. Table 19. Response rate in percent for museums by museum category Centrala museer Övriga statliga museer Regionala museer Kommunala museer Övriga museer Museer med mindre än 1 årsarbetskraft Botaniska trädgårdar och arboretum Museer som aldrig svarat på årsarbetskrafter Totalt Uppgifterna är uppdaterade baserat på kompletteringar och rättningar över hela tidsserien. *Museer som aldrig svarat på antal årsarbetskrafter under något år kan inte klassificeras i en museikategori. 28