And. Append. AppendTo. Apply. BarChart. Binomial. Samma sak som && a=true; b=false; And[a,b] False a && b False. a={1,2,3}; Append[a,9] {1,2,3,9}

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "And. Append. AppendTo. Apply. BarChart. Binomial. Samma sak som && a=true; b=false; And[a,b] False a && b False. a={1,2,3}; Append[a,9] {1,2,3,9}"

Transkript

1 And Samma sak som && a=true; b=false; And[a,b] False a && b False Append AppendTo a={1,2,3}; Append[a,9] {1,2,3,9} Lägger till ett element sist i listan Apply a={3,4,5} AppendTo[a,6] {3, 4, 5, 6} Tillämpar en funktion med en lista som parametrar Apply[Plus,{1,2,3,4,5}] 15 Skillnaden mellan Map och Apply Map[f,{a,b,c}] {f[a], f[b], f[c]} Apply[f,{a,b,c}] f[a, b, c] BarChart Plottar stapeldiagram data taget från lista Binomial BarChart[{3,5,6,3,1}] För att erhålla en binomialkoefficient, till exempel ( ) 8 3 Binomial[8,3] 56 Håkan Strömberg 1 KTH STH

2 Block Inleder en flerradig funktion f[n_]:=block[{i,s=0}, For[i=1,i<=10,i++, s=s+i; ]; s ] BooleanMinimize Förenklar ett logiskt uttryck BooleanMinimize[(!a b)&&(!b&&a) (a&&b)] a && b BooleanTable Ger en sanningstabell för ingående variabler Break f1 = p && (Implies[!q,r]); BooleanTable[{p, q, r} -> f1, {p, q, r}] {{True,True,True}->True,{True,True,False}->True, {True,False,True}->True,{True,False,False}->False, {False,True,True}->False,{False,True,False}->False, {False,False,True}->False,{False,False,False}->False} Bryter loopen i vilken Break finns Clear i=0; While[True, i++; If[i>10,Break[]]; ]; i 11 [Clear[" *"] glömmer alla definitioner och tilldelningar. Lämpligt att starta ett nytt problem med Combinatorica Bibliotek med kombinatoriska funktioner. Inkluderas genom: << Combinatorica Håkan Strömberg 2 KTH STH

3 CompleteGraph Genererar en komplett graf, en graf med alla bågar bågar på plats g2=completegraph[5] Complement Bestämmer de element som ingår i den första mängden men inte i den andra Complement[{1,2,3,4,5,6},{1,3,5}] {2, 4, 6} ConnectedQ Tar reda på om en graph är sammanhängande Cos ConnectedQ[g] True Bestämmer cosinus för en vinkel v, given i radianer Cos[-Pi] -1 CostOfPath Tar reda på vad en tur i en graf kostar, summan av bågarnas vikter Count CostOfPath[g,{{1,2},{2,4}}] 25 Räknar antalet förekomster av ett givet element a={kalle,pelle,kalle,curt,adam,kalle}; Count[a,kalle] 3 Hur många sexor bland 100 tärningskast a=table[random[integer,{1,6}],{i,1,100}]; Count[a,6] 16 Håkan Strömberg 3 KTH STH

4 ChromaticNumber Tar reda på hur många färger som behövs för att färga noderna utan att två grannoder får samma färg ChromaticNumber[g] 3 DegreeSequence Listar gradtalen hos grafens noder DegreeSequence[g] {3, 2, 2, 2, 2, 2, 1, 0} DeleteDuplicates Tar bort element ur en lista så att inga dubbletter finns kvar a={1,4,2,3,2,1,4,3,2,1}; DeleteDuplicates[a] {1, 4, 2, 3} DigitCount Gör upp en frekvenstabell över talets ingående siffror Dijkstra DigitCount[ ] {3, 4, 1, 0, 0, 0, 0, 0, 0, 0} Beräknar kortaste avståndet från noden v till samtliga noder i grafen g Dijkstra[g,v] Den första listan i resultatet innehåller numret på den nod som just föregår målet. Den andra listan innehåller kortaste avståndet, eller lägsta priset från v, till noderna i grafen. Divisors Ger samtliga delare till talen n Divisors[1024] {1,2,4,8,16,32,64,128,256,512,1024} Håkan Strömberg 4 KTH STH

5 Do Do[expr,{i,list}] Det finns flera varianter av Do, här den mest användbara s=0; b={1,2,3,4,5}; Do[s=s+i,{i,b}] s Vi summerar talen i en lista. i antar alltså alla tal som finns i listan. Ibland kan dessa tal användas som index till en annan lista. a={3,5,6,8,9,2}; b={1,3,5}; s=0; Do[s=s+a[[i]], {i,b}] s Ser du hur s tills sist får värdet 18? Drop För att ta bort element ur en lista Equivalent a={7,8,9,10,11}; Drop[a,{3,5}] {7,8} a=true; b=false; Equivalent[a,b] False Expand Expanderar ett uttryck Expand[(x+y)^2] ger x 2 +2xy+y 2 Håkan Strömberg 5 KTH STH

6 FactorInteger Faktoriserar heltal FactorInteger[1960] {{2, 3}, {5, 1}, {7, 2}} Som tolkas som = 1960 Fibonacci Ger det n:te finonaccitalet Fakultet Fibonacci[100] Fakultet skrivs som förväntat med ett utropstecken First 30! Plockar ut första elementet från en lista Fit First[{7,9,10}] 7 Med hjälp av minsta kvadratmetoden anpassa en funktion till en mängd punkter Fit[{1,4,9,16,25},{1,x,x^},x] *10^ *10^-15 x + 1. x^2 Av allt att döma handlar det om f(x) = x 2 Flatten Funktionen plattar till en lista, vilket betyder att måsvingarna på underlistor försvinner Flatten[{1,2,{3,4},{5,{6},7}}] {1, 2, 3, 4, 5, 6, 7} Genom en extra parameter kan man bestämma hur många nivåer som ska plockas bort Flatten[{1, 2, {3, 4}, {5, {6}, 7}}, 1] {1, 2, 3, 4, 5, {6}, 7} Håkan Strömberg 6 KTH STH

7 For For[Start,Test,Increment,Body] Ett exempel på en For-sats s=0; For[i=1,i<=100,i++, a=integerdigits[i]; Apply[Plus,a]; ] s Observera att komma används för att skilja for-satsens fyra dela åt. Inom varje del använder man sedan semikolon för att skilja satserna åt. Här ett meningslöst exempel som visar detta sum=0 For[i=1;j=2,j<20,i=i+2;j=j+3, sum = sum+i+j Print[i," ",j] ] sum FromDigits Översätter en lista med siffror till ett heltal FromDigits[{1, 2, 3, 4, 5}] FromOrderedPairs Bildar en graf utifrån listan av bågar b = {{1,3},{2,4},{1,5},{1,4}}; g2 = FromOrderedPairs[b, Type -> Undirected] Vi har skapat en oriktad graf med 4 bågar och 5 noder. GCD Bestämmer största gemensamma delaren till m och n GCD[4646,3462] 2 GraphDistance Returnerar kortaste avståndet eller billigaste vägen mellan noderna u och v i grafen g GraphDistance[g,u,v] Håkan Strömberg 7 KTH STH

8 GraphicQ Tar reda på om talen i en lista är en grafisk sekvens GraphPlot GraphicQ[{1,2,3,4,2,4}] True För att Plotta en graph If << GraphUtilitiesŚ g = {1->2,2->3,4->2,5->1}; GraphPlot[g, VertexLabeling -> True] Ett exempel på en If-sats med else Implies a=2; If[a>4, c=6; b=7, c=5; b=8; ] {c,b} {5,8} a=true; b=false; Implies[a,b] False Infinity Uttrycker oändligheten, Insert Sätter in ett element på önskad plats i en lista a={10,11,13,14}; Insert[a,12,3] {10, 11, 12, 13, 14} Håkan Strömberg 8 KTH STH

9 IntegerDigits Lägger in ett heltals siffror i en lista IntegerDigits[12345] {1, 2, 3, 4, 5} IntegerDigits[123,2] {1, 1, 1, 1, 0, 1, 1} I sista satsen ges resultatet i basen 2 IntegerLength Antalet siffror i talet n IntegerLength[123456] 6 Många andra varianter finns IntegerPartition Ger samtliga sätt att bilda summan n med hjälp av heltal IntegerPartition[4] {{4},{3,1},{2,2},{2,1,1},{1,1,1,1}} IntegerString Kan användas till att uttrycka ett tal n i basen 10 i en annan bas. Resultatet lagras som en sträng. IntegerQ IntegerString[123,2] " " För att testa om ett uttryck har ett heltalsvärde IntegerQ[1/3] False Intersection Bestämmer snittet hos givna mängder Intersection[{2,3,5,6},{2,6,7,3}] {2, 3, 6} Håkan Strömberg 9 KTH STH

10 IsomorphicQ Tar reda på om två, till synes olika, grafer är isomorfa (identiska). Join IsomorphicQ[g1,g2] True Slår ihop listor KSubsets a={2,3,4}; Join[{1},a,{5,6,7}] {1, 2, 3, 4, 5, 6, 7} Tar ut en delmängd med bestämd storlek ur en given mängd utan att ta hänsyn till ordningen LCM KSubsets[{1,2,3,4},2] {{1,2},{1,3},{1,4},{2,3},{2,4}, {3,4}} Bestämmer den minsta gemensamma multipeln Length LCM[5216,6464] För att ta reda på längden av en lista Limit a={{1,2},{3,4}}; Length[a] 2 Length[Flatten[a]] 4 För att bestämma gränsvärdet till en funktion Limit[Sin[x]/x,x->0] 1 Håkan Strömberg 10 KTH STH

11 ListPlot Här kastar vi två tärningar 100 gånger, summerar antalet ögon och samlar resultatet i en lista, som vi sedan sorterar. Därefter skapar vi ett graf av resultatet kast[]:=random[integer,{1,6}]+random[integer,{1,6}] a=sort[table[kast,{i,1,100}] ListPlot[a] Observera att (0,2) ligger i origo Log Log[20] översatt till matematiskt språk ln20 Log[20]//N Log[10,1000] 3 I den andra satsen uttrycker 10 basen. Map Tillämpar en funktion på en lista f[x_]:=x^2 a={1,4,7}; Map[f,a] {1,16,49} Map[#^2&,a] {1,16,49} Map[Sqrt,{4,9,16,25}] {2,3,4,5} Skillnaden mellan Map och Apply Map[f,{a,b,c}] Håkan Strömberg 11 KTH STH

12 MemberQ {f[a], f[b], f[c]} Apply[f,{a,b,c}] f[a, b, c] Funktionen returnerar True om ett element kan återfinnas i en lista a={3,2,8,7,6,9,1}; MemberQ[a,8] True MinimumSpanningTree Bestämmer det kortaste (billigaste) nätet av bågar som sammanbinder grafen h=minimumspanningtree[g] MinimumVertexColoring Visar hur nodernas ska färgas med det minsta antalet färger utan att två grannoder har samma färg Mod MinimumVertexColoring[g] {1, 2, 2, 1, 1, 2, 1, 2} Bestämmer modulo, resten vid division, till exempel 123 mod 34 N Mod[123,34] 21 Skriver värdet hos ett uttryck på decial form N[1/3] N[Sqrt[2],10] Det andra argumentet bestämmer antalet siffror Not Samma sak som! a=true; Not[a] False Håkan Strömberg 12 KTH STH

13 Or Samma sak som Position a = True; b = False; Or[a, b] True a b True Bestämmer den position ett givet element har i listan Partition Position[{3, 7, 4, 5, 3, 1}, 5] {{4}} Delar upp en lista i smålistor a={1,2,3,4,5,6,7,8,9} Partition[a,3] {{1,2,3},{4,5,6},{7,8,9}} Många andra varianter finns Permutations Genererar en lista av listor. Varje underlista består av en permutation av elementen i den givna listan Permutations[{1,2,3}] {{1,2,3},{1,3,2},{2,1,3},{2,3,1},{3,1,2},{3,2,1}} Permutations[{1,2,1}] {{1,2,1},{1,1,2},{2,1,1}} Permutations[{1,2,3,4},2] {{},{1},{2},{3},{4},{1,2},{1,3},{1,4},{2,1},{2,3}, {2,4},{3,1},{3,2},{3,4},{4,1},{4,2},{4,3}} Permutations[{1,2,3,4},{2}] {{1,2},{1,3},{1,4},{2,1},{2,3},{2,4},{3,1},{3,2}, {3,4},{4,1},{4,2},{4,3}} Den näst sista satsen plockar ut alla delmängder med storleken 2 och med hänsyn tagen till ordningen. Den sista satsen plockar ut alla delmängder med exakt 2 element och med hänsyn till ordningen. π För att uttrycka π använder man Pi Håkan Strömberg 13 KTH STH

14 PlanarQ Tar reda på om en graf kan ritas utan korsande bågar Plot PlanarQ[g] False För att plotta en funktion Plot[Sin[x]+Cos[x],{x,-Pi/2,Pi/2}] Funktionen plottas i intervallet [ π 2, π 2 ] Position För att i en lista söka upp på vilka platser ett element finns a={2,6,5,9,7,3,2,1}; Position[a,2] {{1},{7}} Talet 2 finns på platserna 1 och 7. Prepend Lägger till ett element först i listan Prime Prepend[{2,3,4},1] {1, 2, 3, 4} Anger det n:te primtalet Prime[168] är det 168:e primtalet PrimePi Tar reda på hur många primtal det finns som är n PrimePi[10000] 1229 Håkan Strömberg 14 KTH STH

15 PrimeQ Blir True då n är ett primtal Print Prime[ ] True Skriver ut värdet av ett uttryck Product Print["Hejsan"] "Hejsan" Multiplicerar de genererade talen Random Product[i^2,{i,1,3}] 16 För att ta fram slumptal med olika egenskaper Random[Integer,{1,52}] 6 Random[Real,{0,1}] RandomGraph Genererar en graph med n noder och given sannolikhet för att två noder ska vara förbundna g=randomgraph[8,0.3] Graph : <7,8,Undirected> RandomSample För att till exempel blanda en kortlek med korten numrerade RandomSample[Range[52],52] {10,9,25,33,3,22,51,46,29,20,27,32,6, 35,31,5,1,12,24,23,49,48,37,40,52,7, 17,38,36,4,45,13,14,47,19,41,43,18, 39,50,44,2,15,34,28,16,42,21,30,11,26,8} Håkan Strömberg 15 KTH STH

16 Range Skapar en lista Range[5] {1,2,3,4,5} Range[0,15,3] {0,3,6,9,12,15} I den senare varianten anger man start, stopp och steg Reduce Ett tuffare sätt att lösa ekvationer. Vi använder det oftast till att lösa diofantiska ekvationer Reduce[x^2-y^2==12,Integers] (x == -4 && y == -2) (x == -4 && y == 2) (x == 4 && y == -2) (x == 4 && y == 2) Den diofantiska ekvationen ovan har fyra lösningar Rest Plockar ut allt utom det första elementet till en ny lista Return Rest[{3,4,5}] {4,5} Hoppar ur funktion och returnerar värdet av uttrycket Reverse Return[a^3] Vänder en lista bak och fram Riffle a={1,2,3,4,5}; Reverse[a] {5,4,3,2,1} Blandar två listor, ungefär som man blandar en kortlek Håkan Strömberg 16 KTH STH

17 a={1,2,3,4,5}; b={x,y,z,u,w}; Riffle[a,b] {1, x, 2, y, 3, z, 4, u, 5, w} Finns varianter Round Avrundar till heltal RSolve Round[3.5] 4 Round[3.49] 3 Funktion för att lösa rekursionsformel Select RSolve[{a[n]==a[n-1]+n,a[0]==0},a[n],n] {{a[n]->1/2n(1+n)}} Att med hjälp av ett kriterium välja ut element ur en lista Select[{1,2,3,4,5,6},PrimeQ] {2, 3, 5} a={6,2,4,7,9,2,1}; Select[a,#>5&] {6,7,9} SetEdgeWeights Sätter vikter på grafens bågar g=setedgeweights[g,{10,12,15,12,13,15}] SetVertexWeights Sätter vikter på grafens bågar g=setvertexweights[g,{10,12,15}] ShortestPath Bestämmer kortaste avståndet mellan två noder i en graf ShortestPath[g,2,7] 207 Håkan Strömberg 17 KTH STH

18 ShowGraph Plottar graph av typ Combinatorica Simplify ShowGraph[g] För att förenkla uttryck Sin Simplify[(x - y)^2/(x^2 - y^2)*(x + y)] x-y Bestämmer sinus för en vinkel v given i radianer Solve Sin[Pi/2] 1 För att lösa ekvationer och ekvationssystem Sort Solve[x^2 + x - 2 == 0] {{x -> -2}, {x -> 1}} Solve[{x+y==10,x-y==2}] {{x -> 6, y -> 4}} Sorterar en lista Sqrt a={3,5,1,4,6,2}; Sort[a] {1,2,3,4,5,6} Bestämmer kvadratroten ur n Sqrt[10]//N //N ger ett närmevärde StirlingS2 Beräknar Stirlig-tal av an andra ordningen StirlingS2[4,2] 7 Håkan Strömberg 18 KTH STH

19 Subsets Genererar alla delmängder till en mängd m={1,2,3,4}; Subsets[m] {{},{1},{2},{3},{4},{1,2},{1,3},{1,4},{2,3},{2,4}, {3,4},{1,2,3},{1,2,4},{1,3,4},{2,3,4},{1,2,3,4}} Här finns de med allihop från tomma mängden till hela mängden m Sum Summerar genererade tal Sum[1/i^2,{i,1,Infinity}] ger summan π 2 /6 Table För att skapa listor Take Table[i^2+i,{i,1,5}] {2, 6, 12, 20, 30} För att plocka ut en del ur en lista Tally a={6,5,4,3,2,1}; Take[a,{3,5}] {4,3,2} Genererar en frekvenstabell över listans innehåll a={1,2,3,2,4,4,4,5,7,7}; Tally[a] {{1,1},{2,2},{3,1},{4,3},{5,1},{7,2}} Det finns bland annat 1 etta och 3 fyror TautologyQ Bestämmer om ett logiskt uttryck alltid är sant TautologyQ[a && b!a &&! b] False Håkan Strömberg 19 KTH STH

20 ToCombibatoricaGraph Föra att konvertera graph till Combinatorica som hanterar grafer annorlunda Total ToCombibatoricaGraph[g] Summerar talen i en lista. Observera andra exemplet a={1,2,3,4,5}; Total[a] 15 b={{1,2},{3,4}}; Total[b] {4,6} TravelingSalesman Bestämmer den kortaste (billigaste) turen som besöker samtliga noder och återvänder till startnoden. Union TravelingSalesman[g] {1, 5, 7, 3, 4, 8, 2, 6, 1} Bestämmer unionen av mängder. Funktionen plockar även bort dubbletter och sorterar lista While Union[{2,3,4,1},{7,3,2,6}] {1, 2, 3, 4, 6, 7} Union[{3,4,3,2,5,5}] {2, 3, 4, 5} While[test,body] Här ett exempel x=1; n=0; While[x<10000, x=2x; n++; ] n Håkan Strömberg 20 KTH STH

Lathund Maple. abs. add. Append (lägga till element) Funktionen för att bestämma absolutbeloppet. adderar en sekvens av tal

Lathund Maple. abs. add. Append (lägga till element) Funktionen för att bestämma absolutbeloppet. adderar en sekvens av tal Lathund Maple abs Funktionen för att bestämma absolutbeloppet abs(23-134); 111 add adderar en sekvens av tal add(i^2,i=1..5); 55 add(i^2,i in [1,4,6]); 53 sum(i,i=1..10); f:=x->x^2; add(f(i),i=1..3); 14

Läs mer

Dagens Teori. Figur 12.1:

Dagens Teori. Figur 12.1: Dagens Teori 12.1 Grafer Del II 12.1.1 Grafer i Mathematica Definition Genom paketen Combinatorica och GraphUtilities får vi tillgång till en mängd rutiner och fördefinierade grafer för lösandet av problem

Läs mer

ÖVNINGSTENTAMEN. HF1002, 6H3120, 6H3117 Diskret Matematik. Skrivtid 10:15-13:15. Torsdagen 20 maj Tentamen består av 4 sidor.

ÖVNINGSTENTAMEN. HF1002, 6H3120, 6H3117 Diskret Matematik. Skrivtid 10:15-13:15. Torsdagen 20 maj Tentamen består av 4 sidor. ÖVNINGSTENTAMEN HF1002, 6H3120, 6H3117 Diskret Matematik Skrivtid 10:15-13:15 Torsdagen 20 maj 2010 Tentamen består av 4 sidor Hjälpmedel Den kurslitteratur som använts under kursen, samt egna anteckningar,

Läs mer

Laboration 3: Rekursiva definitioner, listor och ett olöst problem

Laboration 3: Rekursiva definitioner, listor och ett olöst problem Laboration 3: Rekursiva definitioner, listor och ett olöst problem I detta arbetsblad finns ett antal exempel på hur man kan använda Mathematica för att få översikt över listor och dessutom ett antal exempel

Läs mer

1, 2, 3, 4, 5, 6,...

1, 2, 3, 4, 5, 6,... Dagens nyhet handlar om talföljder, ändliga och oändliga. Talföljden 1,, 3, 4, 5, 6,... är det första vi, som barn, lär oss om matematik över huvud taget. Så småningom lär vi oss att denna talföljd inte

Läs mer

a = a a a a a a ± ± ± ±500

a = a a a a a a ± ± ± ±500 4.1 Felanalys Vill man hårddra det hela, kan man påstå att det inte finns några tal i den tillämpade matematiken, bara intervall. Man anger till exempel inte ett uppmätt värde till 134.78 meter utan att

Läs mer

MATLAB. Python. Det finns flera andra program som liknar MATLAB. Sage, Octave, Maple och...

MATLAB. Python. Det finns flera andra program som liknar MATLAB. Sage, Octave, Maple och... Allt du behöver veta om MATLAB: Industristandard för numeriska beräkningar och simulationer. Används som ett steg i utvecklingen (rapid prototyping) Har ett syntax Ett teleskopord för «matrix laboratory»

Läs mer

Språket Python - Del 1 Grundkurs i programmering med Python

Språket Python - Del 1 Grundkurs i programmering med Python Hösten 2009 Dagens lektion Ett programmeringsspråks byggstenar Några inbyggda datatyper Styra instruktionsflödet Modulen sys 2 Ett programmeringsspråks byggstenar 3 ETT PROGRAMMERINGSSPRÅKS BYGGSTENAR

Läs mer

Allmänt om Mathematica

Allmänt om Mathematica Allmänt om Mathematica Utvecklades av Wolfram Research (Stephen Wolfram) på 80-talet Programmet finns bl.a. till Windows, Mac OS X, Linux. Finns (åtminstone) installerat i ASA B121 (Stansen), i matematik

Läs mer

TDIU01 - Programmering i C++, grundkurs

TDIU01 - Programmering i C++, grundkurs TDIU01 - Programmering i C++, grundkurs Sammanfattning period 1 Eric Elfving Institutionen för datavetenskap 1 oktober 2013 Översikt Ett C++-programs uppbyggnad Variabler Datatyper Satser Uttryck Funktioner

Läs mer

TENTAMEN. HF1002, 6H3120, 6H3117 Diskret Matematik. Skrivtid 13:15-18:00. Fredag 28 maj Tentamen består av 4 sidor.

TENTAMEN. HF1002, 6H3120, 6H3117 Diskret Matematik. Skrivtid 13:15-18:00. Fredag 28 maj Tentamen består av 4 sidor. TENTAMEN HF1002, 6H3120, 6H3117 Diskret Matematik Skrivtid 13:15-18:00 Fredag 28 maj 2010 Tentamen består av 4 sidor Hjälpmedel Den kurslitteratur som använts under kursen, samt egna anteckningar, programlistningar

Läs mer

TENTAMEN. HF1002, 6H3120, 6H3117 Diskret Matematik. Skrivtid 8:15-13:15. Måndag 8 juni Tentamen består av 4 sidor.

TENTAMEN. HF1002, 6H3120, 6H3117 Diskret Matematik. Skrivtid 8:15-13:15. Måndag 8 juni Tentamen består av 4 sidor. TENTAMEN HF1002, 6H3120, 6H3117 Diskret Matematik Skrivtid 8:15-13:15 Måndag 8 juni 2009 Tentamen består av 4 sidor Hjälpmedel Den kurslitteratur som använts under kursen, samt egna anteckningar, programlistningar

Läs mer

, S(6, 2). = = = =

, S(6, 2). = = = = 1 Matematiska Institutionen KTH Lösningar till tentamensskrivning på kursen Diskret Matematik, moment A, för D2 och F, SF161 och SF160, den 17 april 2010 kl 09.00-14.00. Examinator: Olof Heden. DEL I 1.

Läs mer

Funktioner. Räta linjen

Funktioner. Räta linjen Sidor i boken 14-143, 145-147 Funktioner. Räta linjen Här följer en dialog mellan studenten Tor-Björn (hädanefter kallad TB) och hans lärare i matematik Karl-Ture Hansson (nedan kallad KTH). När vi möter

Läs mer

Talmängder. Målet med första föreläsningen:

Talmängder. Målet med första föreläsningen: Moment 1..1, 1.., 1..4, 1..5, 1.. 1..5, 1..6 Viktiga exempel 1.7, 1.8, 1.8,1.19,1. Handräkning 1.7, 1.9, 1.19, 1.4, 1.9 b,e 1.0 a,b Datorräkning 1.6-1.1 Målet med första föreläsningen: 1 En första kontakt

Läs mer

TAIU07 Matematiska beräkningar med Matlab

TAIU07 Matematiska beräkningar med Matlab TAIU07 Matematiska beräkningar med Matlab Datorlektion 2. Villkor och Repetition 1 Logiska uttryck Uppgift 1.1 Låt a=3 och b=6 Vad blir resultatet av testerna ab? Uppgift 1.2 Låt a, b,

Läs mer

18 juni 2007, 240 minuter Inga hjälpmedel, förutom skrivmateriel. Betygsgränser: 15p. för Godkänd, 24p. för Väl Godkänd (av maximalt 36p.

18 juni 2007, 240 minuter Inga hjälpmedel, förutom skrivmateriel. Betygsgränser: 15p. för Godkänd, 24p. för Väl Godkänd (av maximalt 36p. HH / Georgi Tchilikov DISKRET MATEMATIK,5p. 8 juni 007, 40 minuter Inga hjälpmedel, förutom skrivmateriel. Betygsgränser: 5p. för Godkänd, 4p. för Väl Godkänd (av maximalt 36p.). Förenkla (så mycket som

Läs mer

Lösningsförslag till Tentamen i 5B1118 Diskret matematik 5p 11 april, 2002

Lösningsförslag till Tentamen i 5B1118 Diskret matematik 5p 11 april, 2002 Institutionen för matematik, KTH Mats Boij och Niklas Eriksen Lösningsförslag till Tentamen i 5B1118 Diskret matematik 5p 11 april, 2002 1. Bestäm det minsta positiva heltal n sådant att 31n + 13 är delbart

Läs mer

Polynomekvationer. p 2 (x) = x x 3 +2x 10 = 0

Polynomekvationer. p 2 (x) = x x 3 +2x 10 = 0 Moment.3.,.3.3,.3.5,.3.6, 2.4., 2.4.2 Viktiga exempel.2,.4,.8,.2,.23,.25,.27,.28,.29, 2.23, 2.24 Handräkning.2,.3,.8,.24,.25,.27,.29 ab,.30,.3 ac, 2.29 abc Datorräkning.6-.3 Ett polynom vilket som helst

Läs mer

Dagens Teori. 2.1 Talteori Största gemensamma delaren. Vilket är det största tal som samtidigt är delare till de båda talen.

Dagens Teori. 2.1 Talteori Största gemensamma delaren. Vilket är det största tal som samtidigt är delare till de båda talen. Dagens Teori 2.1 Talteori 2.1.1 Största gemensamma delaren Vilket är det största tal som samtidigt är delare till de båda talen 67320 och 7344 Utan elektroniska hjälpmedel är detta inget enkelt problem.

Läs mer

Polynomekvationer. p 2 (x) = x x 3 +2x 10 = 0

Polynomekvationer. p 2 (x) = x x 3 +2x 10 = 0 Moment.3.,.3.3,.3.5,.3.6, 2.4., 2.4.2 Viktiga exempel.2,.4,.8,.2,.23,.25,.27,.28,.29, 2.23, 2.24 Övningsuppgifter.2,.3,.8,.24,.25,.27,.29 ab,.30,.3 ac, 2.29 abc Ett polynom vilket som helst kan skrivas

Läs mer

TANA17 Matematiska beräkningar med Matlab

TANA17 Matematiska beräkningar med Matlab TANA17 Matematiska beräkningar med Matlab Datorlektion 4. Funktioner 1 Egna Funktioner Uppgift 1.1 En funktion f(x) ges av uttrycket 0, x 0, f(x)= sin(x), 0 < x π 2, 1, x > π 2 a) Skriv en Matlab funktion

Läs mer

MAPLE MIKAEL STENLUND

MAPLE MIKAEL STENLUND MAPLE MIKAEL STENLUND. Introduktion I dina inlämningsuppgifter skall ett program som heter Maple användas för att lösa ett antal matematiska problem. Maple är ett symbolhanterande program som har ett antal

Läs mer

TAIU07 Matematiska beräkningar med Matlab

TAIU07 Matematiska beräkningar med Matlab TAIU07 Matematiska beräkningar med Matlab Datorlektion 3. Avbrott och Funktioner 1 Repetionssatsen while Uppgift 1.1 Skriv ett program som skriver ut det minsta tal av formen 3 n som är större än 5000.

Läs mer

2 Tillämpad Matematik I, Övning 1 HH/ITE/BN. De objekt som finns G men inte i H.

2 Tillämpad Matematik I, Övning 1 HH/ITE/BN. De objekt som finns G men inte i H. HH/ITE/BN Tillämpad Matematik I, Övning 0 3 Tillämpad Matematik I Övning Allmänt 0 Övningsuppgifterna, speciellt Typuppgifter i första hand, är exempel på uppgifter du kommer att möta på tentamen. På denna

Läs mer

Problemlösning Lösningar

Problemlösning Lösningar Problemlösning Lösningar Lösning Problemlösning 1. Dela bröd och pengar (0) Luffarna åt 8/3 bröd var. Luffare A gav bort 3 8/3 = 1/3 bröd till C och luffare B gav bort 5 8/3 = 7/3 bröd till C. Alltså ska

Läs mer

Lösning till tentamensskrivning i Diskret Matematik för CINTE, CL2 och Media 1, SF1610 och 5B1118, onsdagen den 17 augusti 2011, kl

Lösning till tentamensskrivning i Diskret Matematik för CINTE, CL2 och Media 1, SF1610 och 5B1118, onsdagen den 17 augusti 2011, kl Matematiska Institutionen KTH Lösning till tentamensskrivning i Diskret Matematik för CINTE, CL och Media, SF60 och 5B8, onsdagen den 7 augusti 0, kl 4.00-9.00. Examinator: Olof Heden Hjälpmedel: Inga

Läs mer

729G04 Programmering och diskret matematik. Python 3: Loopar

729G04 Programmering och diskret matematik. Python 3: Loopar 729G04 Programmering och diskret matematik Python 3: Loopar Översikt Labbar Punktnotation och strängmetoder Loopar Labb 3 Labbar? Punktnotation Punktnotation Ni har stött på punktnotation tidigare - kapitel

Läs mer

Variabler. TANA81: Beräkningar med Matlab. Matriser. I Matlab skapas en variabel genom att man anger dess namn och ger den ett värde:

Variabler. TANA81: Beräkningar med Matlab. Matriser. I Matlab skapas en variabel genom att man anger dess namn och ger den ett värde: TANA81: Beräkningar med Matlab - Variabler och Matriser - Logiska uttryck och Villkor - Repetitionssatser - Grafik - Funktioner Variabler I Matlab skapas en variabel genom att man anger dess namn och ger

Läs mer

För att få första och sista elementet i en lista kan man använda First och Last

För att få första och sista elementet i en lista kan man använda First och Last Arbetsblad 3 I det tredje arbetsbladet tar vi upp rekursiva definitioner, listor och primtal. Precis som det tidigare arbetsbladet är detta en mindre modifiering av en text skriven av Rikard Bögvad för

Läs mer

Sidor i boken f(x) = a x 2 +b x+c

Sidor i boken f(x) = a x 2 +b x+c Sidor i boken 18-151 Andragradsfunktioner Här ska vi studera andragradsfunktionen som skrivs f(x) = ax +bx+c där a, b, c är konstanter (reella tal) och där a 0. Grafen (kurvan) till f(x), y = ax + bx +

Läs mer

Fråga 13. Skriv en loop som fyller arrayen int v[100] med talen

Fråga 13. Skriv en loop som fyller arrayen int v[100] med talen Håkan Strömberg KTH STH 1 Fråga 1. Vilken är den största respektive minsta värde variabeln SUM kan erhålla genom följande rutin? srand(time(0)); for(k=1;k

Läs mer

Dagens program. Programmeringsteknik och Matlab. Administrativt. Viktiga datum. Kort introduktion till matlab. Övningsgrupp 2 (Sal Q22/E32)

Dagens program. Programmeringsteknik och Matlab. Administrativt. Viktiga datum. Kort introduktion till matlab. Övningsgrupp 2 (Sal Q22/E32) Programmeringsteknik och Matlab Övning Dagens program Övningsgrupp 2 (Sal Q22/E2) Johannes Hjorth hjorth@nada.kth.se Rum 458 på plan 5 i D-huset 08-790 69 02 Kurshemsida: http://www.nada.kth.se/kurser/kth/2d2

Läs mer

Kapitel 2. Grundläggande sannolikhetslära

Kapitel 2. Grundläggande sannolikhetslära Sannolikhetslära och inferens II Kapitel 2 Grundläggande sannolikhetslära 1 Att beräkna en sannolikhet I många slumpförsök gäller att alla utfall i S är lika sannolika. Exempel: Tärningskast, slantsingling.

Läs mer

Dagens Teori. 1.1 Talteori Några olika talmängder. Definition 1 Heltal kallas de tal som ingår i mängden Z = {..., 3, 2, 1,0,1,2,3,...

Dagens Teori. 1.1 Talteori Några olika talmängder. Definition 1 Heltal kallas de tal som ingår i mängden Z = {..., 3, 2, 1,0,1,2,3,... Dagens Teori 1.1 Talteori 1.1.1 Några olika talmängder Definition 1 Heltal kallas de tal som ingår i mängden Z = {..., 3, 2, 1,0,1,2,3,...} Definition 2 Naturliga tal kallas de tal som ingår i mängden

Läs mer

729G74 IT och programmering, grundkurs. Tema 3. Föreläsning 2 Jody Foo,

729G74 IT och programmering, grundkurs. Tema 3. Föreläsning 2 Jody Foo, 729G74 IT och programmering, grundkurs Tema 3. Föreläsning 2 Jody Foo, jody.foo@liu.se Föreläsningsöversikt Repetition: syntax-quiz Fler for-loopar (över listor och dictionaries) range() Nästlade strukturer

Läs mer

Tentamen TANA17 Matematiska beräkningar Provkod: DAT1 Godkänd: 9p av totalt 20p Hjälpmedel: MATLAB

Tentamen TANA17 Matematiska beräkningar Provkod: DAT1 Godkänd: 9p av totalt 20p Hjälpmedel: MATLAB MAI/Linköpings universitet Fredrik Berntsson Tentamen TANA17 Matematiska beräkningar Provkod: DAT1 Godkänd: 9p av totalt 20p Hjälpmedel: MATLAB Redovisning Lös först uppgifterna i Matlab. Då du har en

Läs mer

Lösning till tentamensskrivning i Diskret Matematik för CINTE och CMETE, m fl, SF1610, tisdagen den 2 juni 2015, kl

Lösning till tentamensskrivning i Diskret Matematik för CINTE och CMETE, m fl, SF1610, tisdagen den 2 juni 2015, kl 1 Matematiska Institutionen KTH Lösning till tentamensskrivning i Diskret Matematik för CINTE och CMETE, m fl, SF1610, tisdagen den juni 015, kl 1.00-19.00. Examinator: Olof Heden Hjälpmedel: Inga hjälpmedel

Läs mer

Tentamen i. TDDC67 Funktionell programmering och Lisp

Tentamen i. TDDC67 Funktionell programmering och Lisp 1 Linköpings tekniska högskola Institutionen för datavetenskap Anders Haraldsson Tentamen i TDDC67 Funktionell programmering och Lisp och äldre kurser TDDC57 Programmering, Lisp och funktionell programmering

Läs mer

Sidor i boken 110-113, 68-69 2, 3, 5, 7, 11,13,17 19, 23. Ett andragradspolynom Ett tiogradspolynom Ett tredjegradspolynom

Sidor i boken 110-113, 68-69 2, 3, 5, 7, 11,13,17 19, 23. Ett andragradspolynom Ett tiogradspolynom Ett tredjegradspolynom Sidor i boken 110-113, 68-69 Räkning med polynom Faktorisering av heltal. Att primtalsfaktorisera ett heltal innebär att uppdela heltalet i faktorer, där varje faktor är ett primtal. Ett primtal är ett

Läs mer

TANA17 Matematiska beräkningar med Matlab

TANA17 Matematiska beräkningar med Matlab TANA17 Matematiska beräkningar med Matlab Datorlektion 3. Repetitionssatser och Programmering 1 Introduktion Denna övning syftar till att träna programmering med repetitionssatser och villkorssatser. Undvik

Läs mer

Lösning till tentamensskrivning i Diskret Matematik, SF1610 och 5B1118, torsdagen den 21 oktober 2010, kl

Lösning till tentamensskrivning i Diskret Matematik, SF1610 och 5B1118, torsdagen den 21 oktober 2010, kl Matematiska Institutionen KTH Lösning till tentamensskrivning i Diskret Matematik, SF6 och 5B8, torsdagen den 2 oktober 2, kl 4-9 Examinator: Olof Heden Hjälpmedel: Inga hjälpmedel är tillåtna på tentamensskrivningen

Läs mer

Anmälningskod: Lägg uppgifterna i ordning. Skriv uppgiftsnummer (gäller B-delen) och din kod överst i högra hörnet på alla papper

Anmälningskod: Lägg uppgifterna i ordning. Skriv uppgiftsnummer (gäller B-delen) och din kod överst i högra hörnet på alla papper Tentamen Programmeringsteknik II 2018-10-19 Skrivtid: 8:00 13:00 Tänk på följande Skriv läsligt. Använd inte rödpenna. Skriv bara på framsidan av varje papper. Lägg uppgifterna i ordning. Skriv uppgiftsnummer

Läs mer

Lösning till tentamensskrivning på kursen Diskret Matematik, moment A, för D2 och F, SF1631 och SF1630, den 10 januari 2011 kl

Lösning till tentamensskrivning på kursen Diskret Matematik, moment A, för D2 och F, SF1631 och SF1630, den 10 januari 2011 kl 1 Matematiska Institutionen KTH Lösning till tentamensskrivning på kursen Diskret Matematik, moment A, för D2 och F, SF131 och SF130, den 10 januari 2011 kl 14.00-19.00. Examinator: Olof Heden, tel. 0730547891.

Läs mer

Dagens Teori Grafer Vad är en graf? Figur 11.1: En enkel graf med fem noder och sex bågar

Dagens Teori Grafer Vad är en graf? Figur 11.1: En enkel graf med fem noder och sex bågar Dagens Teori 11.1 Grafer 11.1.1 Vad är en graf? Figur 11.1: En enkel graf med fem noder och sex bågar Definition: En graf består av två ändliga mängder V och E där V är mängden av noder (hörn, vertices)

Läs mer

Programmering II (ID1019) :00-17:00

Programmering II (ID1019) :00-17:00 ID1019 Johan Montelius Programmering II (ID1019) 2014-03-10 14:00-17:00 Förnamn: Efternamn: Instruktioner Du får inte ha något materiel med dig förutom skrivmateriel. Mobiler etc, skall lämnas till tentamensvakten.

Läs mer

y y 1 = k(x x 1 ) f(x) = 3 x

y y 1 = k(x x 1 ) f(x) = 3 x Räta linjen på olika former Här ska vi bara påpeka att förutom k-form, den som vi är mest vana vid y = k y + m finns också allmän form: ax + by + c = 0 där a och b är konstanter, som inte någon står för

Läs mer

Dagens Teori. x A. x A x B. Då mängden har ett ändligt antal element kan de räknas upp och vi skriver den till exempel

Dagens Teori. x A. x A x B. Då mängden har ett ändligt antal element kan de räknas upp och vi skriver den till exempel Dagens Teori 3.1 Mängder Många matematiska tankar kan formuleras med hjälp mängdlärans språk. Mängdläran uppfanns av den tyska matematikern GEORG CANTOR (1845 1918) En stor satsning på mängdläran gjordes

Läs mer

Programmera i C Varför programmera i C när det finns språk som Simula och Pascal??

Programmera i C Varför programmera i C när det finns språk som Simula och Pascal?? Programmera i C Varför programmera i C när det finns språk som Simula och Pascal?? C är ett språk på relativt låg nivå vilket gör det möjligt att konstruera effektiva kompilatorer, samt att komma nära

Läs mer

Introduktion till MATLAB

Introduktion till MATLAB 29 augusti 2017 Introduktion till MATLAB 1 Inledning MATLAB är ett interaktivt program för numeriska beräkningar med matriser. Med enkla kommandon kan man till exempel utföra matrismultiplikation, beräkna

Läs mer

Föreläsning 4: Kombinatorisk sökning

Föreläsning 4: Kombinatorisk sökning DD2458, Problemlösning och programmering under press Föreläsning 4: Kombinatorisk sökning Datum: 2009-09-25 Skribent(er): Kristina Nylander, Dennis Ekblom, Marcus Öman Föreläsare: Fredrik Niemelä 1 Introduktion

Läs mer

Uppsala Universitet Matematiska Institutionen Thomas Erlandsson

Uppsala Universitet Matematiska Institutionen Thomas Erlandsson Uppsala Universitet Matematiska Institutionen Thomas Erlandsson LÄSANVISNINGAR VECKA 36 VERSION 1. ARITMETIK FÖR RATIONELLA OCH REELLA TAL, OLIKHETER, ABSOLUTBELOPP ADAMS P.1 Real Numbers and the Real

Läs mer

Föreläsning Datastrukturer (DAT036)

Föreläsning Datastrukturer (DAT036) Föreläsning Datastrukturer (DAT036) Nils Anders Danielsson 2013-11-18 Idag Mer om grafer: Minsta uppspännande träd (för oriktade grafer). Prims algoritm. Kruskals algoritm. Djupet först-sökning. Cykel

Läs mer

A-del. (Endast svar krävs)

A-del. (Endast svar krävs) Lösningar till tentamen i Matematik grundkurs den 7 juni 011. A-del. (Endast svar krävs) 1. Förenkla så långt som möjligt. Svar: 1 1 1 1 +1. Skriv talet på formen a + ib. Svar: 1 + i 3. Beräkna 10 + 5i

Läs mer

Hela tal LCB 1999/2000

Hela tal LCB 1999/2000 Hela tal LCB 1999/2000 Ersätter Grimaldi 4.3 4.5 1 Delbarhet Alla förekommande tal i fortsättningen är heltal. DEFINITION 1. Man säger att b delar a om det finns ett heltal n så att a Man skriver b a när

Läs mer

Tentamen i Introduktion till programmering

Tentamen i Introduktion till programmering Tentamen i Introduktion till programmering Kurskod: Skrivtid: D0009E 09:00-13:00 (4 timmar) Totalt antal uppgifter: 7 Totalt antal poäng: 38 Tentamensdatum: 2014-05-17 Jourhavande lärare: Tillåtna hjälpmedel:

Läs mer

DEL I. Matematiska Institutionen KTH

DEL I. Matematiska Institutionen KTH 1 Matematiska Institutionen KTH Lösning till tentamensskrivning i Diskret Matematik för CINTE, CL2 och Media 1, SF1610 och 5B1118, tisdagen den 21 oktober 2008, kl 08.00-13.00. Examinator: Olof Heden.

Läs mer

Platser för att skriva och testa kod online. Workshop om programmering i matematikkurser, version 0.7 senast sparat

Platser för att skriva och testa kod online. Workshop om programmering i matematikkurser, version 0.7 senast sparat Cheat sheets Nedan finns referensblad för fyra olika programmeringsspråk, som kan bli aktuella att använda i matematikundervisning. MATLAB är en välkänd programvara för att göra matematiska beräkningar,

Läs mer

Dugga Datastrukturer (DAT036)

Dugga Datastrukturer (DAT036) Dugga Datastrukturer (DAT036) Duggans datum: 2012-11-21. Författare: Nils Anders Danielsson. För att en uppgift ska räknas som löst så måste en i princip helt korrekt lösning lämnas in. Enstaka mindre

Läs mer

Logik och Jämförelser. Styrsatser: Villkorssatsen if och repetitonssatsen for. Scriptfiler. Kommentarer. Tillämpningar: Ett enkelt filter.

Logik och Jämförelser. Styrsatser: Villkorssatsen if och repetitonssatsen for. Scriptfiler. Kommentarer. Tillämpningar: Ett enkelt filter. TAIU07 Föreläsning 3 Logik och Jämförelser. Styrsatser: Villkorssatsen if och repetitonssatsen for. Scriptfiler. Kommentarer. Tillämpningar: Ett enkelt filter. 27 januari 2016 Sida 1 / 21 Logiska variabler

Läs mer

Dagens Teori. 1.1 Talteori Några olika talmängder. Definition 1 Heltal kallas de tal som ingår i mängden Z = {..., 3, 2, 1,0,1,2,3,...

Dagens Teori. 1.1 Talteori Några olika talmängder. Definition 1 Heltal kallas de tal som ingår i mängden Z = {..., 3, 2, 1,0,1,2,3,... Dagens Teori 1.1 Talteori 1.1.1 Några olika talmängder Definition 1 Heltal kallas de tal som ingår i mängden Z = {..., 3, 2, 1,0,1,2,3,...} Definition 2 Naturliga tal kallas de tal som ingår i mängden

Läs mer

Föreläsning 5: Grafer Del 1

Föreläsning 5: Grafer Del 1 2D1458, Problemlösning och programmering under press Föreläsning 5: Grafer Del 1 Datum: 2006-10-02 Skribent(er): Henrik Sjögren, Patrik Glas Föreläsare: Gunnar Kreitz Den här föreläsningen var den första

Läs mer

TATM79: Föreläsning 1 Notation, ekvationer, polynom och summor

TATM79: Föreläsning 1 Notation, ekvationer, polynom och summor TATM79: Föreläsning 1 Notation, ekvationer, polynom och summor Johan Thim 22 augusti 2018 1 Vanliga symboler Lite logik Implikation: P Q. Detta betyder att om P är sant så är Q sant. Utläses P medför Q

Läs mer

Dagens Teori. a 1,a 2,a 3,...a n

Dagens Teori. a 1,a 2,a 3,...a n Dagens Teori 10.1 Summor och talföljder 10.1.1 Talföljder En talföljd är en uppräkning av tal a 1,a,a 3,...a n här n stycken. Ofta kan talföljder skrivas på ett mer kompakt sätt, som dessa oändliga talföljder

Läs mer

Föreläsning 8 SLUMPTAL, SIMULERING + INTRODUKTION TILL VEKTORER

Föreläsning 8 SLUMPTAL, SIMULERING + INTRODUKTION TILL VEKTORER Föreläsning 8 SLUMPTAL, SIMULERING + INTRODUKTION TILL VEKTORER Från laboration 3 till 4 I laboration 3 har du implementerat klasser implementerat metoder i klasserna I laboration 4 kommer du att implementera

Läs mer

Tentamen TAIU07 Matematiska beräkningar med MATLAB för MI

Tentamen TAIU07 Matematiska beräkningar med MATLAB för MI TEKNISKA HÖGSKOLAN I LINKÖPING Matematiska institutionen Beräkningsmatematik/Fredrik Berntsson Tentamen TAIU07 Matematiska beräkningar med MATLAB för MI Tid: 14-18, 14:e Mars, 2017 Provkod: TEN1 Hjälpmedel:

Läs mer

Mathematica. Utdata är Mathematicas svar på dina kommandon. Här ser vi svaret på kommandot från. , x

Mathematica. Utdata är Mathematicas svar på dina kommandon. Här ser vi svaret på kommandot från. , x Mathematica Första kapitlet kommer att handla om Mathematica det matematiska verktyg, som vi ska lära oss hantera under denna kurs. Indata När du arbetar med Mathematica ger du indata i form av kommandon

Läs mer

Talmängder N = {0,1,2,3,...} C = {a+bi : a,b R}

Talmängder N = {0,1,2,3,...} C = {a+bi : a,b R} Moment 1..1, 1.., 1..4, 1..5 Viktiga exempel 1., 1.4, 1.8 Övningsuppgifter I 1.7, 1.8, 1.9 Extrauppgifter 1,,, 4 Den teori och de exempel, som kommer att presenteras här, är normalt vad jag kommer att

Läs mer

i LabVIEW. Några programmeringstekniska grundbegrepp

i LabVIEW. Några programmeringstekniska grundbegrepp Institutionen för elektroteknik Några programmeringstekniska grundbegrepp 1999-02-16 Inledning Inom datorprogrammering förekommer ett antal grundbegrepp som är i stort sett likadana oberoende om vi talar

Läs mer

Iteration while-satsen

Iteration while-satsen Datatypen double TDA143 I1 Programmerade system Föreläsning 3 (OH-bilder 3) Iteration while-satsen Christer Carlsson I en dator kan man inte lagra hur stora eller hur små tal som helst. De enkla datatyperna,

Läs mer

Lektion Kapitel Uppgift Lösning med programmering

Lektion Kapitel Uppgift Lösning med programmering 1 Print 1 Tal, Prioriteringsregler 3 Procent, Procentuella förändringar 2 Variabler Teckna och tolka uttryck Ekvationslösningens grunder 1236 Beräkna utan räknare. a) 6 + 4 3 b) 9 4 12 3 c) 7 (3 + 12)

Läs mer

Repetition i Python 3. Exemplen fac. Exemplen fac motivering. Exemplen fac i Python

Repetition i Python 3. Exemplen fac. Exemplen fac motivering. Exemplen fac i Python Repetition i Python 3 Exemplen fac Orginalet I Scheme använde vi rekursion för all slags repetition. Efterom Scheme är ett funktionellt språk återsänder alla språkkonstruktioner ett värde men i Python

Läs mer

Föreläsning 9: Talteori

Föreläsning 9: Talteori DD2458, Problemlösning och programmering under press Föreläsning 9: Talteori Datum: 2009-11-11 Skribent(er): Ting-Hey Chau, Gustav Larsson, Åke Rosén Föreläsare: Fredrik Niemelä Den här föreläsningen handlar

Läs mer

Sats 2.1 (Kinesiska restsatsen) Låt n och m vara relativt prima heltal samt a och b två godtyckliga heltal. Då har ekvationssystemet

Sats 2.1 (Kinesiska restsatsen) Låt n och m vara relativt prima heltal samt a och b två godtyckliga heltal. Då har ekvationssystemet Avsnitt 2 Tillägg om kongruensräkning Detta avsnitt handlar om två klassiska satser som används för att förenkla kongruensräkning: Kinesiska restsatsen och Fermats lilla sats. Den första satsen används

Läs mer

Föreläsning 8 Datastrukturer (DAT037)

Föreläsning 8 Datastrukturer (DAT037) Föreläsning 8 Datastrukturer (DAT037) Fredrik Lindblad 1 2016-11-23 1 Slides skapade av Nils Anders Danielsson har använts som utgångspunkt. Se http://www.cse.chalmers.se/edu/year/2015/course/dat037 Förra

Läs mer

TSBB14 Laboration: Intro till Matlab 1D

TSBB14 Laboration: Intro till Matlab 1D TSBB14 Laboration: Intro till Matlab 1D Utvecklad av Maria Magnusson med mycket hjälp av Lasse Alfredssons material i kursen Introduktionskurs i Matlab, TSKS08 Avdelningen för Datorseende, Institutionen

Läs mer

Variabler och konstanter

Variabler och konstanter Variabler och konstanter Deklareras automatisk när man stoppar in data i dem. X = 7 Y = A Z = Kalle Definieras av att de har: ett namn (X) en datatyp (Integer) ett värde (t.ex. 7) Lagras i datorns minne!

Läs mer

Erfarenheter från labben

Erfarenheter från labben Erfarenheter från labben Bra Jobbat! Lite ont om plats... Parprogrammering? Skillnad mellan program och funktion! Skillnad mellan uttryck och kommando! Välj bra variabelnamn! Vad göra om det blir fel?

Läs mer

Moment 1.15, 2.1, 2.4 Viktiga exempel 2.2, 2.3, 2.4 Övningsuppgifter Ö2.2ab, Ö2.3. Polynomekvationer. p 2 (x) = x 7 +1.

Moment 1.15, 2.1, 2.4 Viktiga exempel 2.2, 2.3, 2.4 Övningsuppgifter Ö2.2ab, Ö2.3. Polynomekvationer. p 2 (x) = x 7 +1. Moment.5, 2., 2.4 Viktiga exempel 2.2, 2.3, 2.4 Övningsuppgifter Ö2.2ab, Ö2.3 Ett polynom vilket som helst kan skrivas Polynomekvationer p(x) = a 0 +a x+a 2 x 2 +...+a n x n +a n x n Talen a 0,a,...a n

Läs mer

Signalflödesmodellen. Två (gamla) exempel: Kvadratera alla jämna löv.

Signalflödesmodellen. Två (gamla) exempel: Kvadratera alla jämna löv. Strömmar (streams) De sista dagarna objekt med tillstånd modellerades som beräkningsobjekt med tillstånd. Isådana modeller är tiden modelerad (implicit) som en sekvens av tillstånd. För att kunna modellera

Läs mer

Förkortning och förlängning av rationella uttryck (s. 29 Origo 3b)

Förkortning och förlängning av rationella uttryck (s. 29 Origo 3b) 1 Print 1 Algebraiska 2 Variabler 1 Algebraiska 3 Input 1 Algebraiska 4 For 1 Algebraiska uttryck, Rationella uttryck Förkortning och förlängning av rationella uttryck (s. 29 Origo 3b) Eleverna kan träna

Läs mer

Laboration 4: Integration på olika sätt

Laboration 4: Integration på olika sätt Laboration 4: Integration på olika sätt I detta arbetsblad finns dels ett antal exempel på hur man kan använda Mathematica för att beräkna integraler och sedan ett exempel på Monte-Carlo integration. Exempel

Läs mer

Imperativ programmering. Imperativ programmering konstruktioner i Lisp. Datastrukturer (kap ) arraystruktur poststruktur

Imperativ programmering. Imperativ programmering konstruktioner i Lisp. Datastrukturer (kap ) arraystruktur poststruktur Imperativ programmering konstruktioner i Lisp Imperativ programmering I den imperativa programmeringen skriver vi program satsvist. Datastrukturer (kap.-.) aystruktur poststruktur Iterativa uttryck (avs.)

Läs mer

Tentamen TANA17 Matematiska beräkningar Provkod: DAT1 Godkänd: 8p av totalt 20p Hjälpmedel: MATLAB

Tentamen TANA17 Matematiska beräkningar Provkod: DAT1 Godkänd: 8p av totalt 20p Hjälpmedel: MATLAB MAI/Linköpings universitet Fredrik Berntsson Tentamen TANA17 Matematiska beräkningar Provkod: DAT1 Godkänd: 8p av totalt 20p Hjälpmedel: MATLAB Redovisning Lös först uppgifterna i Matlab. Då du har en

Läs mer

Algoritmer, datastrukturer och komplexitet

Algoritmer, datastrukturer och komplexitet Algoritmer, datastrukturer och komplexitet Övning 6 Anton Grensjö grensjo@csc.kth.se 4 oktober 2017 1 Idag Algoritmkonstruktion (lite blandat) Redovisning och inlämning av labbteori 3 2 Uppgifter Uppgift

Läs mer

Programmering i C, 7,5 hp

Programmering i C, 7,5 hp Programmering i C, 7,5 hp Föreläsning 4 VÄLKOMNA! 31 switch-satsen Antag att vi har en heltalsvariabel a som skall styra programflödet Antag vidare att a kan anta tex 5 olika värden 1,2,3,4,5 printf( Mata

Läs mer

Föreläsning 7 Datastrukturer (DAT037)

Föreläsning 7 Datastrukturer (DAT037) Föreläsning 7 Datastrukturer (DAT037) Fredrik Lindblad 1 2016-11-21 1 Slides skapade av Nils Anders Danielsson har använts som utgångspunkt. Se http://www.cse.chalmers.se/edu/year/2015/course/dat037 Förra

Läs mer

Rekursion. Rekursiv lösningsstrategi. Algoritmkonstruktion. Exempelproblem Hitta största elementet i en sekvens v i där i 1... n.

Rekursion. Rekursiv lösningsstrategi. Algoritmkonstruktion. Exempelproblem Hitta största elementet i en sekvens v i där i 1... n. Rekursion Dubbel Algoritmkonstruktion Rekursiv lösningsstrategi Vanliga strategier Brute-Force (ren råstyrka) Gå igenom alla fall Greedy (girig strategi) Välj nästa steg efter vad som lokalt verkar bäst

Läs mer

Tentamen TANA17 Matematiska beräkningar Provkod: DAT1 Godkänd: 8p av totalt 20p Tid: 14:e januari klockan

Tentamen TANA17 Matematiska beräkningar Provkod: DAT1 Godkänd: 8p av totalt 20p Tid: 14:e januari klockan MAI/Linköpings universitet Fredrik Berntsson Tentamen TANA17 Matematiska beräkningar Provkod: DAT1 Godkänd: 8p av totalt 20p Tid: 14:e januari klockan 8.00-12.00 Redovisning Lös först uppgifterna i Matlab.

Läs mer

f(x) = 1 x 1 y = f(x) = 1 y = 1 (x 1) = 1 y x = 1+ 1 y f 1 (x) = 1+ 1 x 1+ 1 x 1 = 1 1 =

f(x) = 1 x 1 y = f(x) = 1 y = 1 (x 1) = 1 y x = 1+ 1 y f 1 (x) = 1+ 1 x 1+ 1 x 1 = 1 1 = Moment.5,.5.,.5.,.5. Viktiga eempel.0,.,.,.,.,.5,.,.7 Övningsuppgifter.8,.0 abc Inversfunktioner Givet: y = f(), y uttryckt i Sökt : = g(y), uttryckt i y När kan man lösa ut som funktion av y? Sats. Om

Läs mer

Fråga 11. Vad skrivs ut? Fråga 12. Vad skrivs ut? Fråga 13. Vad skrivs ut? x=x+y; y=x-y; x=x-y;

Fråga 11. Vad skrivs ut? Fråga 12. Vad skrivs ut? Fråga 13. Vad skrivs ut? x=x+y; y=x-y; x=x-y; Håkan Strömberg KTH STH 1 Fråga 1. Vilka värden har c, e och f efter att de tre tilldelningssatserna har exekverats? int a=3, b=10; float c,d=2.0,e,f; c=b/a; e=b/a+d; f=d*b/a; Fråga 2. Skriv ett logiskt

Läs mer

Lösning till tentamensskrivning i Diskret Matematik för CINTE och CMETE, SF1610 och 5B1118, tisdagen den 7 januari 2014, kl

Lösning till tentamensskrivning i Diskret Matematik för CINTE och CMETE, SF1610 och 5B1118, tisdagen den 7 januari 2014, kl 1 Matematiska Institutionen KTH Lösning till tentamensskrivning i Diskret Matematik för CINTE och CMETE, SF1610 och 5B1118, tisdagen den 7 januari 2014, kl 14.00-19.00. Examinator: Olof Heden Hjälpmedel:

Läs mer

SF1661 Perspektiv på matematik Tentamen 24 oktober 2013 kl Svar och lösningsförslag. z 11. w 3. Lösning. De Moivres formel ger att

SF1661 Perspektiv på matematik Tentamen 24 oktober 2013 kl Svar och lösningsförslag. z 11. w 3. Lösning. De Moivres formel ger att SF11 Perspektiv på matematik Tentamen 4 oktober 013 kl 14.00 19.00 Svar och lösningsförslag (1) Låt z = (cos π + i sin π ) och låt w = 1(cos π 3 + i sin π 3 ). Beräkna och markera talet z11 w 3 z 11 w

Läs mer

Introduktion till algoritmer - Lektion 4 Matematikgymnasiet, Läsåret 2014-2015. Lektion 4

Introduktion till algoritmer - Lektion 4 Matematikgymnasiet, Läsåret 2014-2015. Lektion 4 Introduktion till algoritmer - Lektion 4 Matematikgymnasiet, Läsåret 014-015 Denna lektion ska vi studera rekursion. Lektion 4 Principen om induktion Principen om induktion är ett vanligt sätt att bevisa

Läs mer

Lösningar Datastrukturer TDA

Lösningar Datastrukturer TDA Lösningar Datastrukturer TDA416 2016 12 21 roblem 1. roblem 2. a) Falskt. Urvalssortering gör alltid samma mängd av jobb. b) Sant. Genom att ha en referens till sista och första elementet, kan man nå både

Läs mer

Tillämpad Matematik I Övning 1

Tillämpad Matematik I Övning 1 HH/ITE/BN Tillämpad Matematik I, Övning 0 3 Tillämpad Matematik I Övning Allmänt 0 Övningsuppgifterna, speciellt Typuppgifter i första hand, är exempel på uppgifter du kommer att möta på tentamen. På denna

Läs mer

TENTAMEN. HF1002, 6H3120, 6H3117 Diskret Matematik. Skrivtid 13:15-18:15. Torsdagen 7 juni Tentamen består av 5 sidor.

TENTAMEN. HF1002, 6H3120, 6H3117 Diskret Matematik. Skrivtid 13:15-18:15. Torsdagen 7 juni Tentamen består av 5 sidor. TENTAMEN HF00, 6H0, 6H7 Diskret Matematik Skrivtid :5-8:5 Torsdagen 7 juni 0 Tentamen består av 5 sidor Hjälpmedel Den kurslitteratur som använts under kursen, samt egna anteckningar, programlistningar

Läs mer

SF1661 Perspektiv på matematik Tentamen 20 oktober 2011 kl Svar och lösningsförslag

SF1661 Perspektiv på matematik Tentamen 20 oktober 2011 kl Svar och lösningsförslag Hans Thunberg KTH Matematik SF66 Perspektiv på matematik Tentamen 0 oktober 0 kl 08.00.00 Svar och lösningsförslag () Bestäm ekvationen för den cirkel som passerar genom punkten (, 4) och har sin medelpunkt

Läs mer

TANA17 Matematiska beräkningar med MATLAB för M, DPU. Fredrik Berntsson, Linköpings Universitet. 9 november 2015 Sida 1 / 28

TANA17 Matematiska beräkningar med MATLAB för M, DPU. Fredrik Berntsson, Linköpings Universitet. 9 november 2015 Sida 1 / 28 TANA17 Matematiska beräkningar med MATLAB för M, DPU Fredrik Berntsson, Linköpings Universitet 9 november 2015 Sida 1 / 28 Föreläsning 3 Linjära ekvationssystem. Invers. Rotationsmatriser. Tillämpning:

Läs mer

TENTAMEN. HF1002, 6H3120, 6H3117 Diskret Matematik. Skrivtid 13:15-17:15. Måndag 19 december Tentamen består av 5 sidor.

TENTAMEN. HF1002, 6H3120, 6H3117 Diskret Matematik. Skrivtid 13:15-17:15. Måndag 19 december Tentamen består av 5 sidor. TENTAMEN HF1002, 6H3120, 6H3117 Diskret Matematik Skrivtid 13:15-17:15 Måndag 19 december 2011 Tentamen består av 5 sidor Hjälpmedel Den kurslitteratur som använts under kursen, samt egna anteckningar,

Läs mer