RESTAURERING AV FASADER GIDEÅ KYRKA OCH GRAVKAPELL

Transkript

1 RESTAURERING AV FASADER GIDEÅ KYRKA OCH GRAVKAPELL Gideå församling, Örnsköldsviks kommun, Ångermanland Murberget Länsmuseet Västernorrland, Kulturmiljöavdelningen, Rapport 2010: 19, Bodil Mascher

2 2 Innehåll: Sid. Inledning 3 Objekt / dnr. Länsstyrelsens tillståndsärende Beställare Beställarombud Entreprenör Projektledning KA-ansvarig Arbetsbeskrivning Antikvarie Objektbeskrivning 3 Beskrivning / Historik 3 Kulturhistorisk status 8 Åtgärder och genomförande 8 Planerade åtgärder 8 Aktuella åtgärder 9 Foton före restaurering 9 Genomförda åtgärder 17 Material / produktbeskrivning. Kyrka och gravkapell 17 KYRKA 18 Ommålning, långhus och sakristia 18 Träarbeten 26 Ommålning, torn 30 Träarbeten 30 Kors och glob 38 Inskriptionstavlan 42 Plåtarbeten 42 GRAVKAPELL 43 Källor 47 BILAGOR Åtgärdsprogram, Gideå kyrka och Ljusets Kapell , Byggkultur Mittkonsult AB David Pettersson. KF 2, Gideå kyrka, Fasadrestaurering , Byggkultur Mittkonsult AB David Pettersson.

3 3 Inledning Objekt / dnr. Gideå kyrka, Gideå socken, Örnsköldsviks kommun. Länsmuseets dnr. 2009/5. Länsstyrelsens tillståndsärende Beslut dnr Beställare Arnäs, Gideå och Trehörningsjö kyrkliga samfällighet. Beställarombud Inger Sellgren, Arnäs, Gideå och Trehörningsjö kyrkliga samfällighet. Entreprenör Renmarks Måleri AB, Örnsköldsvik. Ue: Kyrkans fönster: Nybergs Måleri AB, Örnsköldsvik, Byggtjänst AB, Örnsköldsvik, Plåtteamet, Örnsköldsvik. Projektledning Nordmalings Byggtjänst AB, Sune Lundström. KA-ansvarig Peder Sjöström, TM Konsult, Örnsköldsvik. Arbetsbeskrivning Byggkultur Mittkonsult AB David Pettersson , rev. KF 2, Gideå kyrka, Fasadrestaurering Underkonsult Lars Sjögren, Målarcentrum. Antikvarie Murberget Länsmuseet Västernorrland, Bodil Mascher. Objektbeskrivning Beskrivning / Historik Gideå kyrka byggd i tätorten ca fyra km från Gideåbruk har rektangulärt långhus, sakristia i öster och nuvarande huvudingång i ett västtorn präglas av den klassicistiska 1700-talstraditionens tydligt strama stil som Anders Stjernbergs uttrycker det (Kyrkokaraktäriseringar , Härnösands Stift), dock gäller detta även för kyrkans nybyggnadstid Stommen är i timmer, fasaderna är klädda med den för nyklassicismen typiska stenimiterande slätpanelen. En rad rundbågiga fönster sitter på vardera långfasad. Arkitekten är okänd. Simon Geting besökte Gideå 1814 men det är

4 4 osäkert om han var anlitad vid uppförandet eller om byggmästaren kan ha varit någon av brukspatronen utsedd person. Tornet byggdes på 7 veckor under av byggmästaren Simon Geting, som 1815 fick 85 Rd i lön för arbetet år 1815, varav 65 Rd fört arbete och 10 Rd för resekostnad och resan till Gideå 1814, samt kost och logi under arbetstiden. På grund av missväxt, krig och fattigdom blev arbetena på kyrkan fördröjda och kyrkan kunde inte invigas förrän Man hade köpt blyvitt, mönja, kimrök, krita, lim, limborstar, penslar, järnplåtar för kyrkobygget (LA, kyrkoräkenskaper). Det järn som behövde till bygget levererades av Gideå bruk. Enligt Telhammer var kyrkan 1831 målad med gul oljefärg utvändigt och vit vattenbaserad färg invändigt, 1870 målades kyrkan med vit oljefärg utvändigt och vitlimning invändigt, 1877 rosa med vita knutar och 1907 tegelröd utvändigt. Tornet hade ursprungligen flackt tak. Ett vykort från fotoarkivet, Örnsköldsviks museum, visar det tidigare utförandet med kort spira. Det byggdes om efter ritning av arkitekt Fredrik Falkenberg med karnisformad takhuv och bredare lanternin i trä. Samtliga takytor klädda med falsad kopparplåt, tornet troligen i slutet av 1950-talet, långhuset omlagt Hög rödgranitsockel, låg bröstning med stående bred vitmålad panel, kopparklädd vattlist, där-över gulmålad bred träpanel, kopparklätt sadeltak valmat i öster på både långhus och sakristian. Förkroppade pilastrar med dorisk fason på långhusfasad och i hörnen stående på bröstningen, lisener på sakristian, kraftig takfotslist stöttad av klena och glesa konsoler, vit målning. Pilastrarna delar in de fyra långhusfönstren i symmetriska avsnitt. Treluftsfönster med rundbågeavslut, okopplade bågar, utågående respektive inåtgående, tolv spröjsade glas i de båda nedre, gotikiserad spröjs i det övre, brun målning.vitmålade foder Ingång i söder med sex steg i granit återupptogs 1984 då en handikappramp i trä uppfördes från väster, kompletterad med granitskärm framför. Entré med pardörr i trä, helfransk fason med en nedre utskjutande fyllning, de två övre infällda i ramen, brun målning. Vitmålad kolonett-pilasteromfattning med högt sittande kornisch. I fältet under denna en målad minnestavla "Under konung Carl XIV Johans regering invigd år MDCCCXVIII Huvudentré genom tornet, trappa med sex plansteg i granit upp till kopparklädd pardörr i trä. ( Stjernbergs beskrivning, ).

5 Kvitton på Simon Getings arvode, LA, Kyrkoarkivet, Gideå församling. 5

6 6 Interiör före Ur fotoarkivet, Örnsköldsviks museum. Invändigt präglas kyrkorummet av 1950-talets restaurering. Kyrkorummets väggar är ljusmålade på den gamla breda panelen. Kyrkorummets flacka tunnvälvda tak i trä är målat i brutet vitt. På korväggens timmer fanns ursprungligen en draperimålning och däröver Jehova inom strålsol mot ett blått himlafäste. På altaret stod ett förgyllt kors med törnekrona och under detta ett memento morimotiv samt en urtavla med texten Tron gör salig infogad i kullen vid korsfoten (foto ovan). Uret skänkt av bruksägaren H.W. Eckhoff 1826 hängdes senare på norra korväggen. Kyrkan fick ordentliga bänkar 1816, snickrade av Jon Arnström o Erik Söderlind, Norrgidsjö samt Jonas Svahlberg och Erik Persson i Västangidsjö. Den troligen ursprungliga altartavlan "Törnekröningen hänger idag på södra väggen och utfördes 1765 av Nils Lindström. Gideå kyrka hörde samman med det jämförelsevis sent anlagda Gideå järnbruk och fungerade som brukskyrka. Jacob Efraim Clason fick privilegium 1805 och bruket anlades vid Hålforsen i Gide älv. Under dåliga konjunkturer från 1825 fram till en konkurs 1845 ägdes bruket av Hans Wilhelm Eckhoff från Gävle uppfördes herrgården i trä klädd med slätpanel efter ritningar av David Rosenbaum, Gävle, med tillhörande åttkantiga paviljonger och den likaså åttkantiga sk Prins Carls Paviljong lite längre norrut i en skogssluttning. Denna paviljong står kvar idag i den tidigare parkliknande romantiska trädgården, där det även fanns en kägelbana. Efter Eckhoffs tid förvärvade James Dickson & Company i Göteborg bruket. Smidet upphörde 1873 och

7 7 bruket såldes till Gideå och Husum AB Av ekonomibyggnaderna finns endast en kvarn kvar. Kyrkstallar stod förr mellan kyrkan och församlingshemmet från 1933 ritat av arkitekten Johan Andersson, Örnsköldsvik. Restaureringshistorik uppfördes tornet ritat av Simon Geting målades kyrkan med gul oljefärg och invändigt med vit vattenbaserad färg reparerades och ommålades kyrkan utvändigt med vit oljefärg och vitlimmades invändigt, läktare byggdes och en ny predikstol tillkom tillverkad av Carl Erik Holmström målades kyrkan i rosa kulör med vita knutar monterade man in en ny värmeugn köptes en ny mindre kyrkklocka fick kyrkan sin första orgel, som byttes ut mot en ny 1871, vilken 1907 ersattes med ännu en orgel med fasad ritad av Fredrik Falkenberg målades den nu gula kyrkan tegelfärgad exteriört. Ny tornöverbyggnad. Innerväggarna fick en cederfärgad målning. På väggar och korvägg målades motiv ur Jesu liv av konstnären Sven Linnborg från Ås, Jämtland. Nytt altarkors tillkommer. Målningar föreställande stora blomsterurnor på korväggens sidor målades över, liksom tunnvalvets målade himlavalv med fältindelning och stora stjärnor med trådsmala uddar försvann. Öppna bänkar med profilerade gavlar tillkom, utförda av Felix Holmström efter ritningar av arkitekt Fredrik Falkenberg, Stockholm inköptes tornuret från Sehlbergs Urhandel i Gävle lades kopparplåt på taket kyrkan restaureras och målas i ljust rosa med vita lisener under arkitekt Georg Rudner, korväggens dekormålning övermålades. Den stora altartavlan med den välsignande Kristus centralt, målad av Karl Erik Häggblad tillkom och en sexsidig dopfunt skuren av gideåfödde William Marklund. Sven Linnborgs målningar från 1907 demonterades för förvaring. Läktaren i väster togs bort. Stigporten Stigporten ritades och uppfördes år 1907 av Felix Holmström. Den består av fyra kolonner med kvadratisk grundplan, klädda med slätpanel med skurna kannelyrer. Kolonnerna kröns av korintiska kapitäl bärande tre profilerade rundbågar krönta med förgylld skulptur: Centralt sitter kors och glob, på flankerande rundbågar sitter urnor. På

8 8 den mittersta rundbågen vilar en profilerad arkitrav med skulpterat överstycke föreställande målade molnformationer och uppåtgående förgylld sol i skuret trä. Rundbågar och arkitrav är avtäckta med kopparplåt. Gravkapellet Gravkapellet byggt på 1890-talet står strax nordost om kyrkans sakristia. Kapellbyggnaden i trä är rektangulär med sadeltak täckt av cementpannor. Fasaderna är klädda med stående fasspontpanel och har sex rutors rundbågefönster på långsidorna. Huvudentrén finns på södra gavelfasaden och en enkeldörr på den norra. Kulturhistorisk status Kyrkan åtnjuter skydd enligt Kulturminneslagen kap. 4. Åtgärder och genomförande Planerade åtgärder Tillstånd före restaurering Slätpanel är i grunden en stenimiterande fasadbeklädnad och så är det även tänkt att vara på Gideå kyrka. Det finns gammalt kitt med äldre färglager mellan panelbräderna för att fasaden ska verka slät. På något enstaka ställe med bred spalt finns infälld trälist. Det förekommer krackelerade färgskikt. Spalter mellan stående spontad panel är efter den senaste restaureringen igenkittade dels med oljekitt (innerst), dels med latex. På vissa ställen är spalten så bred att sponten inte håller tätt utan vatten har trängt igenom. Rötskador förekommer partiellt på nederdelen av panel och list, exempelvis ovanför rullstolsrampen på södra fasaden. Där träet inte kan röra sig eftersom panelbräderna sitter fast i fogarna bågnar vissa väggytor. Skräp och löv har lagt sig i stuprören som så småningom har spruckit av issprängning. Utanpå kyrkans fasader sitter en vattlist ovanför bröstning och stenfot. Vatten rinner in och stannar på den utbyggda bröstningspanelen och orsakar röta på den gulmålade panelens nederdelar.

9 9 Aktuella åtgärder Färgborttagning på kyrkans fasader och fönsterbågar utvändigt och gravkapellets södra fasad. Utvändig ommålning av kyrka och gravkapell i befintliga kulörer; samtliga fasader och utvändigt fönster. Justering och komplettering av plåtavtäckningar. Justering och komplettering av takavvattning. Rostskyddsmålning av smide, plåt och järn. Förgyllning av tornspiran och inskriptionstavlan ovanför södra porten. Foton före restaurering Norra fasaden. Utanpåliggande vattlist av koppar utmed hela kyrkan.

10 Färgskador på södra tornfasaden Mitt på långhusets södra fasad. 2 4 meters höjd före skrapning Gammalt linoljekitt i spalt mellan Gammal infälld trälist, västra panelbräder, södra långhusfasaden. tornfasaden.

11 Gammalt kitt mellan panelbräder på västra tornfasaden. Virket är mycket kådrikt och har sugit olja från tidigare oljefärg Färgskador under rampen på långhusets södra fasad.

12 Färgskador på och kring södra porten Färgskador på inskriptionstavla ovanför södra porten.

13 Ljudlucka mot söder före rengöring Ljudlucka mot öster före rengöring. Större skada på norra dörrbladet.

14 Issprängd stuprörsfals på norra fasadens östra del Stuprörsstift som lossnat vid tornets SO hörn.

15 Gravkapell före ommålning. Södra gavelfasaden Gravkapell före ommålning. Västra långfasaden.

16 Detalj av fönster före ommålning, gravkapellets östra fasad Stuprör mot SO.

17 detalj av södra gavelfasaden. Genomförda åtgärder Material / produktbeskrivning för kyrka och gravkapell Fasader har ommålats i befintlig kulör med linoljefärg från Engwall & Claesson (Beckers Tradition) för fasader i kulör Guldocker Raä 5A-94. Pilastrar, takfot, fönster- och dörromfattningar ommålades i befintlig kulör med linoljefärg från Engwall & Claesson (Beckers Tradition) i brutet vitt NCS S0502Y. Portar och ljudluckor ommålades i befintlig kulör med linoljefärg från Engwall & Claesson (Beckers Tradition) NCS S5030Y60R. Fönster ommålades i befintlig kulör med Alcros linoljefärg från Engwall & Claesson NCS S5030Y60R.

18 18 Inskriptionstavla: linoljefärg från Engwall & Claesson (Beckers Tradition). Ljusblå bottenkulör NCS S2502B. Brun ram NCS S5030Y60R. Dubbelförgyllning enl. arbetsbeskrivning. Kemisk rengöring: Beckers Färgborttagning. Rostskydd spikskallar, plåt och smide: Wibos Rostskydd. Linoljekitt är av märket Åffa. En avvikelse från arbetsbeskrivning gällande grundfärgen var, att förtunningen skulle göras med balsamterpentin. I stället förtunnades färgen med alifatnafta eftersom man använde sig av kemisk rengöring av fasaderna. Avvikelse var även Wibos rostskyddsfärg på spikskallar i stället för blymönja enligt arbetsbeskrivning, på grund av blymönjans giftighet. KYRKA Ommålning, långhus och sakristia Fasader Färgborttagning har utförts enligt bygghandling på kyrkans fasader samt utvändig ommålning av kyrkans fasader. Ommålning av långhus och sakristia gjordes under Grundning och mellanstrykning förtunnades 40% (grund) och 20 % (mellanstrykning) med alifatnafta i stället för balsamterpentin eftersom man kom att använda kemisk rengöring. Färdigstrykning gjordes utan förtunning. Såriga ytor har handslipats med sandpapper efter rengöring och mellan strykningarna. Inför rengöring av fasaderna gjordes provytor för rengöring med 1. Infraröd värme och skrapning. 2. Kemisk rengöring från Beckers med alkohol som verksam beståndsdel (ej ammoniak), som visade sig mest effektivt och skonsamt mot underlaget. Man dränkte in fasaden rikligt med rengöringsmedlet som plastades. Sedan fick medlet verka 1 2 dygn under inplastning, därefter skrapades fasaderna. Långhuset krävde ett flertal indränkningar.

19 pågick mellanstrykning av södra fasaden. Panelen målades tre gånger men den vita färgen, exempelvis på fodren och fotlisten närmast bröstningen, var tunnare och behövde fyra strykningar. Södra och östra fasaden var färdigmålad och färgborttagning / skrapning av norra fasaden hade påbörjats. Rengöring av norra fasaden påbörjades v. 32 efter semestrar. Fönster På kyrkfönstren gjordes rengöringsgrad 1 på ytterbågar och rengöringsgrad 2 (till fast underlag) på insidan ytterbågar. Utvändig ommålning av kyrkans fönster har utförts av Nybergs Måleri i Örnsköldsvik, eftersom arbeten drog ut på tiden år Rengöring av långhusets södra fasad.

20 Prov efter kemiskt rengöring och skrapning Rengöringsprov med infraröd värme och skrapning.

21 Grundmålad ej kittad panel med två infällda passbitar, snedskarvade för att underlätta vattenavrinning. Långhusets östra gavelfasad Knappt en vecka gammal grundmålning på långhusets södra fasad. Grundmålad därefter kittad panel. Grundmålad kittremsa.

22 Mellanstruken panel. Grundmålad och kittad panel. Därefter grundmålad kittremsa, sist mellanstrykning. Långhusets södra fasad Tidigare färgskikt på södra delen av östra fasaden. Den rosa kulören är 1877 års fasadfärg målades fasaderna tegelröda.

23 Färdigmålade södra och östra fasaderna (sockelpanel på sakristian ännu omålad) Färdigmålat och monterat fönster på södra fasaden.

24 Nymålad del av södra fasaden och porten Nymålade fönsterbågar efter grundning och en strykning på verkstad, Nybergs Måleri.

25 Fönsterbågar efter grundning och kittning på verkstad, Nybergs Måleri Nymålade fönsterbågar på verkstad, Nybergs Måleri.

26 26 Träarbeten Infällning av träribbor Enligt arbetsbeskrivning skulle man fälla in trälist / passbitar mellan panelbräderna där spaltbredden översteg 5 mm. Kittet skulle tas bort med hjälp av speed heater och spalten fyllas igen med en list av tättvuxen fura. Springan mellan list och spontsida skulle sedan kittas igen före målning. En provyta på infälld list gjordes på långhusets gavelvägg mot väster, där man ännu ej handhyvlat för rätt passform. Man fräste ur en spalt och fällde in en trälist enligt handling. På plats efter rengöring upptäckte man att det överlag fanns bredare spalter mellan panelerna. Detta skulle innebära att smala lister skulle fällas in mellan merendelen av kyrkans fasadytor, vilket man ej hade kalkylerat med. Befintlig panel var gammal och okantad med topp och rotsida och att handhyvla lister för att passa in mellan alla panelbräder bedömdes som orimligt kostsamt. Raksågade lister kunde också ge intrycket av en sentida rak panel, vilket inte var önskvärt ur antikvarisk synvinkel. Därför togs beslutet att fälla in list/passbit endast i spalter som översteg 10 mm mellan panelbräderna och kitta springor under 10 mm. (KF 2, Gideå kyrka, Fasadrestaurering , Byggkultur Mittkonsult AB). Det fälldes in 6-7 trälister / passbitar på långhuset, främst på södra fasaden men även något på den östra. De limmades enligt arbetsbeskrivning endast på en sida. Det fanns sedan tidigare kitt i spalterna, dels gammalt oljekitt, dels latexfog på flertalet ställen över hela kyrkans fasad. Kittning gjordes med Åffa linoljekitt enligt arbetsbeskrivning. Nackdelen med att använda kitt är, att kittet är statiskt och rör sig inte när träet i panelbräderna torkar och expanderar med årstiderna. Färg och kitt kan spricka upp, vilket man ibland kan se på gammal slätpanel. Iskarvningar Det gjordes även iskarvningar av rötskadad panel på ett tjugotal ställen, främst på södra fasaden längst ner mot vattlisten över bröstningen. På sådana ställen har man handhyvlat in en passbit i sprickans form. Iskarvningar av rötskadat trä gjordes även på en takfotsbräda och på panel längst ner på dörrbladet på sakristians norra fasad. På tornet gjordes ilagningar av rötskadat virke ca 6 x 30 cm på norra fasaden ovanför sockeln närmast långhuset samt ca 5 x 30 cm på knutlådan bakom stupröret strax ovanför sockeln. Man ersatte även ett stycke halvmåneformad dropplist som saknades över en nedre fyllning på kyrkans södra port med friskt virke. Rötskador på ljudluckor är ersatta med likvärdigt virke.

27 Prov på ilagning med trälist, (ännu ej handhyvlad för rätt passform) Rengjord port mot söder med iskarvade lister.

28 Ilagad längre list i panel på östra fasaden (yta med med nyare panel), söder om sakristian Nedre delen av panel på södra fasaden med iskarvad list.

29 Ilagad skada på takfotsbräda, sakristians norra fasad Ilagad panel på dörrblad, sakristians norra fasad.

30 30 Ommålning, torn Målningsarbeten på tornet utfördes under sommarsäsongen 2010 samtidigt som ommålning av gravkapellet. På tornets fasader har man, liksom på kyrkans övriga fasader, enligt arbetsbeskrivning skrapats bort all färg (rengöringsgrad 1) före ommålning var tornfasaderna mot väster och norr så gott som renskrapade utom lanterninen. Rengöringen gjordes liksom tidigare med färgborttagningsmedel och inplastning, därefter renskrapades fasaderna. På tornet var alla vita ytor färdigmålade, en strykning återstod av det gula. Tornet färdigmålades påföljande vecka. På något ställe (på knutlåda mot NV) kunde man se, att både igenkittade och okittade spalter hade målats över utan att komplettera bortfallet kitt vid senaste ommålningen. Träarbeten På tornet gjordes ilagningar av rötskadat virke särskilt kring gångjärn på ljudluckor mot öster, söder och norr. Det gjordes även ilagningar med friskt virke ca 6 x 30 cm på norra fasaden ovanför sockeln närmast långhuset samt ca 5 x 30 cm på knutlådan bakom stupröret strax ovanför sockeln. Rengöringen av tornet vid takgesimsen. Foto: Renmarks Måleri.

31 Tornets norra fasad, rengjord yta Inplastad yta på södra tornfasaden färdig för skrapning.

32 Skrapning efter behandling med kemisk rengöring, södra tornfasaden Märken efter två igensatta fönster, tornets västra fasad.

33 Tornets norra fasad, rengjord yta på del av ljudlucka Färdigmålade vita ytor, tornets NV hörn, del av kapitäl och takgesims. På det gula återstår en strykning.

34 Tornets norra fasad, träskada på vardera dörrblad på ljudluckan Tornets norra fasad. Skada på ljudluckans östra dörrblad.

35 En av flera trälagningar på södra ljudluckans västra dörrblad Trälagning på norra ljudluckans östra dörrblad ovanför gångjärn, gammal trälagning överst t v.

36 Trälagning på norra ljudluckans västra dörrblad Ilagad kil längs ner på östra ljudluckans södra dörrblad.

37 Tornets NV hörn, ribba överst på hörnkapitäl närmast takgesims utbytt Ilagningar ovanför stensockeln på tornets norra (gult) och södra fasad (vitt).

38 38 Kors och glob Kulorna av tunn koppar hade skador som trycktes ut och skarvar som gått upp igenlöddes. Korset har behandlats med Wibos rostskyddsgrund i stället för blymönja enligt arbetsbeskrivning. Underarbetet med dubbelförgyllningen av korsets kulor hade redan utförts innan besiktning kunde göras och kors och glob var ej färdiga vid slutbesiktning. Enligt entreprenören, som efter förfrågan skickade foton av arbetet, hade förgyllningen fortlöpt efter arbetsbeskrivning. Man hade lagat sprickorna i kulorna, som var tillverkade av tunn kopparplåt. Arbetet efterbesiktades från mark Förgyllningsarbetena utfördes ej på Renmarks måleriverkstad i Örnsköldsvik. Ommålat kors och förgyllda detaljer. Foto ovan och nedan Renmarks Måleri.

39 En av korsets kulor före resp. efter förgyllning. Foto ovan och nedan Renmarks Måleri. 39

40 40 Foto ovan och nedan Renmarks Måleri Foto efterbesiktning.

41 Foto efterbesiktning Foto efterbesiktning.

42 42 Inskriptionstavlan Inskriptionstavlan ovanför södra porten har ommålats och omförgyllts. Ommålningen gjordes med linoljefärg från Engwall & Claesson (Beckers Tradition). Ljusblå bottenkulör NCS S2502B. Brun ram NCS S5030Y60R. Dubbelförgyllning enl. arbetsbeskrivning. Förgyllningsarbeten är utförda av Renmarks Måleri. Målnings- och förgyllningsarbeten hade redan utförts på annan verkstad innan besiktning kunde göras men tavlan var ännu ej uppsatt vid slutbesiktning. Plåtarbeten Smärre underhållsarbeten på taket har genomförts. I samband med ommålningen upptäcktes sprickor i utkastare till ränndalar och i fotrännan. Enligt plåtslagarens besiktning av takytorna fanns även behov av översyn av beslag till takluckorna. Man bytte ut de trasiga förzinkade bultar som man kunde komma åt. Övriga bultar sitter under takplåten och kunde ej lossas. Dessa bultar hade endast smärre rostskador som skrapades, rostskyddades och målades. Sprickor i utkastarna till ränndalarna har också lagats. Kyrkans alla stuprör ersattes med nya i koppar, som målades med linoljefärg likt befintliga och skarven vänd utåt enligt arbetsbeskrivning. Arbetet var färdigt vid byggmöte Delar av gamla skarpvinklade rör, vattkupor och utkastare har sparats i förrådet norr om kyrkan. Stuprören hade så omfattande rostskador att de inte kunde återanvändas Nertagna stuprör från kyrkan.

43 43 GRAVKAPELL På gravkapellet skrapades och fläckgrundades på norra gaveln och östra långfasaden Övriga fasader samt fönster, portar, takdetaljer och takavvattning ommålades under Målningsarbetena slutbesiktades På gravkapellets södra gavelfasad med omfattande färgskador har enligt arbetsbeskrivning all färg skrapats bort (rengöringsgrad 1) före ommålning med linoljefärg i befintlig kulör (se Material / produktbeskrivning). Övriga fasader har rengjorts till fast underlag före ommålning, liksom portar, vindskivor, stuprör och hängrännor. Smidesräcken behandlades med Wibos rostskyddsfärg. Fönstren har endast ommålats enligt utvändig ommålning ( bågens utsidor och stående kanter samt karmen fram till inre fönsterfals) med linoljefärg i befintlig kulör (se Material / produktbeskrivning). Fönsterbågarna demonterades och ska ommålades på verkstad. På lunettfönstret ovanför södra porten gjordes en trälagning i bågen på östra sidan. Vid slutbesiktningen upptäcktes några smärre fel, vilka åtgärdades samma dag. Under en hängkrok mot väster var hängrännan omålad, liksom en skruvskalle, vindskivans ände mot väster och en omålad fläck ca 1,5 x 1 cm (spår av fågel?) på kanten av östra hängrännan. Man hade ej hunnit rengöra fönsterglas eller stensockeln från färgspill Södra gavelfasaden, grundmålad ej slipad yta.

44 Gravkapellets östra och norra fasader rengjorda och fläckgrundade Södra gavelfasaden och östra fasaden färdigmålade.

45 Östra och norra fasaderna färdigmålade Västra fasaden färdigmålad.

46 Fönsterbågen på södra portens överljus efter trälagning och ommålning Ommålat fönster på kapellets östra fasad.

47 47 Källor Berglund, Manfred: Gideå Hembygdsbok, Örnsköldsvik Kyrkobyggnader Del 4, Riksantikvarieämbetet. Telhammer, Ingrid: Kyrkor och Kapell Nolaskogs, CW-förlaget Bjästa, Arkiv Landsarkivet, Härnösand; Kyrkoarkivet. Murberget Länsmuseet Västernorrlands arkiv: inventeringar och karaktäriseringar av länets kyrkor utförda av Anders Stjernberg, ADL Creative AB Sundsvall, (ur Stiftets förvaltningsplaner). Fotoarkivet, Örnsköldsviks museum.