BÄSTA FEST UNIVERSUMS. SHS surfresa VINSÄLLSKAPET VEM BÄR SKULDEN? HÖGSKOLEPOLITIK HANKENDAGEN HANKENS NYA

Transkript

1 Hankeiten 03-04//2008 Svenska Handelshögskolans Studentkår VINSÄLLSKAPET VEM BÄR SKULDEN? HÖGSKOLEPOLITIK SHS surfresa HANKENDAGEN FOR DUMMIES HANKGOLFS MÄSTERSKAP HANKENS NYA VISUELLA IDENTITET Studier och arbete samtidigt i St Petersburg ÅRHUNDRADETS OCH UNIVERSUMS BÄSTA FEST Välj något som du tycker är roligt!

2 Du som studerar får 50 % studierabatt på Västra Nyland, Hufvudstadsbladet, Borgåbladet och Östra Nyland. Nu kan du prenumerera skilt på Volt! Som studerande får du 35 % rabatt på Volt. För att få studierabatten ska du studera, bo i eget hushåll och vara högst 29 år gammal. Vi begränsar rättigheten till studierabatt till sex år. Ange läroanstalt, numret på ditt studentkort samt födelsedatum när du tecknar din prenumeration. Utnyttja studierabatten fast någon annan betalar din prenumeration! 2 Hankeiten 03-04/08

3 Redaktionen AKTUELLT Detta är din chans! Hankeiten söker redaktionsmedlemmar. Är du intresserad av att bidra med text, foto eller flummiga idéer vill vi gärna höra av dig! Maila och kom med på vårt nästa möte. Redaktionen Sara Brännäs Max Edin Adeline Jennische Michaela Lipkin Maria Sandberg Pia Tennilä Övriga medverkare Erica Candolin Pauliina Dravantti Wilhelm Ehrnrooth Heidi Erä-Esko Kaj Grüssner Jonatan Höglund Emil Korhonen Benedict Landtman Oliver Lindholm Astrid Mangs Isabell Mattsson Oskar Storsjö Catarina Söderström Johannes Tervo Jennie Wåge Ansvarig utgivare Svenska Handelshögskolans Studentkår Sanduddsgatan 7 A II vån Helsingfors Upplaga Try c k e r i TT-Urex Redaktionen förbehåller sig rätten att redigera insänt material. Hankeiten önskar sina läsare en riktigt god jul! Pä r m Maria Sandberg Hankeiten 03-04/08 3

4 Taking a moment to enjoy success. Just another day at the office for a Tiger Accenture. All rights reserved. Choose Accenture for a career where the variety of opportunities and challenges allows you to make a difference every day. A place where you can develop your potential and grow professionally, working alongside talented colleagues. The only place where you can learn from our unrivalled experience, while helping our global clients achieve high performance. If this is your idea of a typical working day, then Accenture is the place to be. Visit accenture.fi/tyopaikat 4 Hankeiten 03-04/08

5 INNEHÅLL Hankeiten 03-04/2008 AKTUELLT 3 Redaktionen 6 Ordförande har ordet 7 Vem bär skulden? HANKEIT 8 Hankens nya visuella identitet 11 Att studera och arbeta i St Petersburg STUDIELIV 12 Planeras: Århundradets Fest 17 Högskolepolitik för dummies 18 HankGolfs mästerskap 19 Hankens vinsällskap 21 SHS Surfresa 24 Är det här en provo!? KARRIÄR 25 Hankendagen 26 Hankenambassadör Maria Österåker 29 Hälsningar från Niord 30 SEFE:s förmåner 11 Att studera och arbeta i St Petersburg Kårföretag 2008: Hankeiten 03-04/08 5

6 » AKTUELLT Ordförande har ordet I början av november var jag i St Petersburg för att hålla ett tal på Svenska dagen för ryska studenter som studerar svenska. Eftersom publiken bestod av studerande och jag var där för att marknadsföra Hanken så berättade jag också om hurdant det är att studera på svenska i Finland och om Helsingfors som studiestad. Efter talet fick publiken ställa frågor. Frågorna handlade främst om studieförutsättningarna i Finland och många frågor var knepiga att svara på eftersom så mycket håller på att förändras. Här är några av de mest centrala frågorna som ställdes efter talet. Hur ordnar sig boendet i Finland? Har Hanken bostäder för sina studenter? Jag svarade att det finns en studentbostadsstiftelse i Helsingfors, HOAS, som erbjuder studenter billiga bostäder i huvudstadsregionen. Vad jag inte berättade var att man verkligen har tur om man får tag på en lägenhet via stiftelsen - det lär stå tusentals studerande i bostadskön bara i huvudstadsregionen. Jag svarade också att man själv kan hyra lägenhet på den uppgifterna går ut på att uppdatera webbsidor, assistera tjänstemän med olika politiska rapporter samt sköta andra uppgifter som ingen annan vill göra. Det är alltså inte precis några hankeitjobb. De ryska studenterna ställde också frågor som var betydligt lättare att svara på, t.ex. vad terminsavgiften är på Hanken. Svaret att studierna inte kostar studenterna något var en stor nyhet för många i publiken. Jag fick senare höra att terminsavgiften är ca 6000 per år för motsvarande studier i Ryssland. Tyvärr vet jag inte hur det kommer att vara med avgiftsfriheten i Finland om några år. Som det ser ut nu så kommer den nya universitetslagen göra det möjligt för universiteten att ta terminsavgift av magisterstuderanden som kommer ifrån länder utanför EU/EES-området. Eftersom jag var där för att marknadsföra studierna i Finland så hamnade jag skönja verkligheten genom att betona de positiva sidorna i att studera i Finland och på Hanken. Faktum är ändå att finländska universitet har många utmaningar framför sig Foto: Isabell Mattsson fria hyresmarknaden om man är beredd att betala lite mera. Som tur frågade ingen om hyresnivån i Helsingfors. Den andra frågan gällde möjligheten att praktisera i arbetslivet i samband med studierna på Hanken. Jag svarade naturligtvis att det är möjligt eftersom Hanken har praktikplatser, men fick också här dåligt samvete. Praktikplatserna som erbjuds av Hanken är ju inte precis några höjdare. I Finland består platserna av underbetalda assistentjobb hos olika myndigheter. Lönen för praktikplatserna i Finland är 1000 när SEFE:s lönerekommendationer ligger emellan (2008) beroende på hur långt man framskridit i studierna. Men praktikplatserna i Finland är ändå bara en del av det som erbjuds, en stor del av praktikplatserna finns trots allt utomlands. Tyvärr verkar de platserna inte heller vara mycket bättre. Så gott som alla arbetsgivare är ambassader eller konsulat och om man vill attrahera utländska studerande. Universitetens internationalisering kan alltså inte bara betyda att man startar engelskspråkiga magisterprogram och förväntar sig att duktiga utländska studenter skall ställa sig på kö för att få komma hit. Lite kundinriktning skulle inte skada då man rekryterar utländska studenter. Universitet i alla länder påstår att de är ledande, internationella och på andra sätt framstående för att locka studenter till sina program, men hur många bryr sig om vad studenterna på riktigt förväntar sig? Jag kan slå vad om att studiemiljön, tillgång till förmånliga bostäder och goda förutsättningar att hitta bra arbete efter studierna är det som i första hand intresserar studenterna. Oskar Storsjö Studentkårens styrelseordförande 6 Hankeiten 03-04/08

7 AKTUELLT Text: Kaj Grüssner Foto: Privat VEM BÄR SKULDEN? Dagens amerikanska finanskris har, i likhet med alla andra kriser, på allvar satt igång pekafinger-leken. När kriser inträffar är den första reaktionen alltid att utse syndabockar. Föga överraskande har de flesta fingrar pekats mot de privata aktörerna, det vill säga bankerna, försäkringsbolagen och andra aktörer på finansmarknaden. Media har krävt ökad reglering, ett krav som givetvis fått bifall av politiker och tjänstemän. De få parter som hävdat att staten är den stora boven har snabbt och inte sällan brutalt tystats ner. Naturligtvis är krisen inte statens fel. Ingen kris är någonsin statens fel. Åtminstone inte om tror på det som skrivs och sägs i media. Föga osökt kommer jag att tänka på Enron-skandalen. Ni minns säkert den. De giriga och omoraliska Ken Lay, Jeff Skilling samt några andra höjdare i bolaget hade med revisorns hjälp gömt undan en massa skulder i så kallade special entities, som inte behövde redovisas i bokslutet. Dessutom hade man lurat de anställda att pensionsspara i bolagets aktier. När Enron sedan gick omkull förlorade arbetarna inte bara sina jobb, utan även sina pensioner. Det var då som helvetet brakade lös. I en hittills omotsvarad häxjakt utsågs revisionssamfundet Arthur Andersen till den stora syndabocken, eftersom det inte hade rapporterat Enronhöjdarnas skandalösa sätt att gömma undan bolagets skulder och på så sätt hålla värdet på aktien uppe. I en summarisk rättegång i bästa Moskvaprocessanda fanns revisionssamfundet skyldigt. Kort efteråt var Arthur Andersen, då en av de så kallade Big 5 och enligt många det bästa och pålitligaste revisionssamfundet i USA, ett minne blott. På några månader försvann ett bolag med över anställda globalt. Det verkligt hemska, upprörande och tragiska i den här historien är att Arthur Andersen var helt oskyldigt. USA:s högsta domstol upphävde genom enhälligt beslut domen från den federala domstolen. Bland annat konstaterade högsta domstolen att AA funnits skyldigt utan några som helst bevis, de federala åklagarna hade brutit mot flera processregler och dessutom skrämt vittnen. Men så går det när folk tror att ett privat företag inte går att lita på. Det försvinner på ett ögonblick, även om det de facto inte gjort någonting fel. Naturligtvis slapp de federala åklagarna och domstolen straff för detta justitiemord, som utan tvekan är det värsta i modern, västerländsk historia. Ingen ägare, anställd eller kund hos Arthur Andersen fick den minsta kompensation. Låt oss då titta på staten och dess prestation som övervakare. Det finns över personer på federal nivå i USA som inte gör något annat än övervakar och reglerar. För ändamålet finns flertalet federala myndigheter med övervakning och reglering som enda uppgift. Av dessa är SEC (Securities and Exchange Comission) den absolut mäktigaste. Det är den federala staten som stiftat den speciallagstiftning som utgör den juridiska grunden för finansmarknadens aktörers verksamhet. Centralbanken, som skapades genom att kongressen antog lagen the Federal Reserve Act, förser aktörerna (och staten) med en ändlös mängd kredit, pengar som skapas ur tomma intet. Vi har alltså ett system som både är skapat, reglerat, upprätthållet och övervakat av den federala staten. Utan all denna speciallagstiftning skulle den juridiska grunden för verksamheten inte finnas. Utan centralbanken skulle inte de faktiska förutsättningarna för verksamheten finnas. Tusentals människor i flertalet myndigheter gör inget annat än övervakar och reglerar. Vad jag vill veta är följande: Om Enron-skandalen var Arthur Andersens fel, eftersom det i egenskap av revisor inte satte stopp för ledningens kreativa bokföring, hur kan då någon i hela världen påstå att dagens kris inte är den amerikanska statens fel? Kom ihåg att enligt den då gällande lagstiftningen i USA begick varken Enron eller Arthur Andersen något brott (vem var det nu som ansvarade för lagstiftningen, förresten?). Arthur Andersen hade varken juridisk grund eller formell befogenhet att anmäla Enron-ledningen för fiffel. Staten å sin sida har bevisligen all juridisk grund och formella befogenhet den skapar åt sig själv. Ändå upplever amerikanarna den värsta krisen sedan Depressionen, med alla möjligheter att bli den värsta någonsin. Så jag frågar igen: Om det skall utses en bov i det här dramat, hur kan någon påstå att det inte skulle vara den amerikanska staten? Hankeiten 03-04/08 7

8 » HANKEIT Text & Foto: Isabell Mattsson HANKENS NYA VISUELLA IDENTITET Irriterande löv, sorgekant och epilepsiframkallande bildspel. Diskussionen om Hankens webbsidors nya utseende har varit livlig bland både hankeiter och personal, men efter några månader verkar de flesta ha vant sig. Men varför har Hanken gått in för att göra denna förändring? Då höstterminen inleddes i år var det många hankeiter som uttryckte sig i ShsWebs diskussionsforum om Hankens nya hemsidor. Åsikterna som yttrades var kanske inte till hemsidornas fördel men Camilla Sågbom vid Hankens enhet för marknadsföring och kommunikation menar att detta är typiskt då det sker en förändring: Man hör mest de som är negativt inställda. Frågar man runt så finns det de som uttrycker sig positivt eller åtminstone tycker att det är ok. Förnyelsen av Hankens hela visuella identitet har för oss studerande uttryckts i form av väskor som delats ut åt gulisar, nya webbsidor och deviser på klistermärken som finns utsatta runtom i skolan. Tanken bakom förändringarna är dock inte bara att förnya logotypen, högskolans namn och hemsidorna, utan också att förenhetliga Hankens olika enheters identiteter: Vi ville fundera på Hankens brand som helhet, vad Hanken står för och vill stå för, och på så sätt bättre skilja ut Hanken från våra konkurrenter både internationellt och i Finland, berättar Nina Olin som var med då processen inleddes hösten En orsak till att man behöver få Hanken att stå ut från övriga högskolor är den kommande universitetsreformen och den pågående internationaliseringen samt den fundraising som kommer att göras: Det kommer att bli konkurrens om finansiering och studenter högskolorna emellan. För att näringslivet ska vara beredd att stöda Hanken måste högskolan ha en profil som syns och hörs, förklarar Camilla Sågbom. Näringslivet och alumner har uttryckt sig positivt om den nya logotypens och hemsidornas utseende: De tycker att den är klar och enkel, säger Camilla. Även om det har framförts en hel del klagomål från både personalens och studerandes sida så har båda grupper fått säga sin åsikt under arbetets gång: Det har funnits en referensgrupp bestående av personal, en studerande och två alumner. De förslag som tagits fram under processen har dessutom testats på prefektmöten och i ledningsgruppen, berättar Nina Olin. 100 år av framtid För att utveckla den nya visuella identiteten anlitade Hanken företaget Grow i Sverige. Ett delmoment i arbetet var att utreda vilka färger som används i branschen och man fann då att blått är en gemensam nämnare för handelshögskolor. För den nya identiteten valde man svart som grundfärg, då den skiljer sig från mängden, men en del har uppfattat att svart är för sorgligt. Den svarta färgen är vald för att det är en akademisk och neutral färg, men vad gäller webbsidorna har vi inte gått in för så mycket svart som det från början var planerat, förklarar Camilla. Förutom det svarta har man även valt ut sju kompletterande färger som enligt 8 Hankeiten 03-04/08

9 HANKEIT Grows representant Andreas Rosenlew ska kunna kombineras med det svarta för att lyfta fram olika sidor av Hanken: Färgerna, som är inspirerade av den nordiska naturen, är dynamiska element som signalerar Hankens olika erbjudanden. För att exemplifiera detta används de olika färgerna i olika sammanhang: en för fortbildning, en för forskning, en för företagstjänster och så vidare. För oss studenters del har man reserverat en av de gröna färgerna. Förutom nya färger har högskolans logotyp fått en uppfräschning, men med inspiration från Hankens historia och byggnadens arkitektur: Den bygger på den gamla logotypen. Vi ville kommunicera Hankens långa, 100- åriga traditioner men ändå modernisera den och visa att Hanken också kommer att finnas i framtiden. Att Hanken är 100 år av framtid, säger Nina Olin. Vad är tanken bakom klisterlapparna på golven i skolan? Det är ett sätt att väcka intresse för Hanken och dess nya identitet genom att de berättar små saker ur Hankens historia och vad Hanken är, berättar Nina. Gallup: Hankens nya visuella identitet 1. Vad tycker du om Hankens nya visuella identitet, dvs. hemsidorna, logotypen osv.? 2. Vad tycker du att den nya stilen signalerar? 3. Hur länge tror du det tar innan Hanken byter visuell identitet igen? Marianne Cederberg, 21 år, Finansiell ekonomi 1. Jag tycker den är helt lyckad. I början kändes de lite svåra, men nu tycker jag att den är fräsch. 2. Just något fräscht och dynamiskt. Det är energiskt då det är färggrant. 3. Åtminstone fem år, man behöver inte byta så ofta. Tom Åkerberg, 26 år, Finansiell ekonomi 1. Den enda skillnaden jag lagt märke till vad gäller hemsidorna är att de ser mer gammalmodiga ut än de förra. 2. Kanske man sökt en mer trovärdighet för Hanken som högskola, och stärka dess image. 3. Den ska ju inte bytas Men jag säger tio år. Robin Löfstedt, 22 år, Marknadsföring 1. Logotypen är stilig, sen vet jag väl inte med hemsidorna Jag förstår inte vad meningen med löven är. Men i övrigt är de fungerande och annars bra designmässigt. 2. Jag kan inte riktigt koppla ihop de olika delarna Å ena sidan finns den svart-vita logon som kanske står för modernitet och stilighet, men jag kan inte koppla samman det med hemsidorna där det finns en massa grönt osv. 3. Kanske fem år. Jannica Enlund, 21 år, Företagsledning och organisation 1. Jag tycker att det var lättare förr, den var mer tydlig och såg mer universitetsaktig ut. Jag tyckte att den passade bättre in med Hankens image. De nya skrivblocken som gjorts är helt oanvändbara. 2. Jag tycker inte att den signalerar något. 3. Vad jag har förstått har den fått mycket dålig kritik men jag tror inte att den kommer att bytas på länge. Robson Lindberg, 22 år, Öppna Hanken 1. De gamla hemsidorna var bättre. Jag har emellanåt haft problem med att ladda bilder och så med de nya sidorna. 2. Den nya logotypen är lite mer ungdomlig men den gamla var mer högtidlig. 3. När man anser att den är föråldrad. Jag har ingen aning. Hankeiten 03-04/08 9

10 » Genväg till drömjobbet! Känns det svårt att hitta ditt drömjobb? Academic Work kan vara lösningen till problemet! Academic Work söker nu för kunds räkning en deltids projekt-assistent till Helsingfors centrum Är du? Bra på att hantera och koordinera projekt Energisk och får saker att hända En person som känner till den digitala branschen väl Vi erbjuder dig En teamwork-orienterad arbetsmiljö i en ungdomlig organisation Möjlighet att utvecklas till en expert i projektstyrning Kontakter inom branschen Ett intressant och utmanade arbete i digitalbranschens kreativa värld Academic Work söker nu för kunds räkning en IT- Försäljare till Helsingfors. Är du? Flexibel, social och försäljningsinriktad En person som är intresserad av IT- branschen och förstår hur datasystem fungerar Språkkunnig och van att hantera kunder Vi erbjuder dig En möjlighet att vara med i utvecklingen av försäljningen Möjlighet att arbeta självständigt i ett rörligt och dynamiskt arbete Värdefull arbetserfarenhet i en intressant organisation Academic Work är Nordens största bemannings- och rekryteringsföretag för studerande och nyutexaminerade. Vår mission är att skapa möjligheter för studerande att få arbetslivserfarenhet vid sidan av studierna samt hjälpa dem få ett fast jobb efter utexaminering. Vi erbjuder del- och heltidsjobb samt rekrytering inom de flesta områden och branscher. Academic Work grundades 1998 av studenter förstås! För tillfället finns Academic Work i Sverige, Norge, Tyskland, Finland och Danmark. Hittills har vi hjälpt över studerande och nyutexaminerade att hitta ett jobb. I januari 2008 öppnade Academic Work sina dörrar i Helsingfors, där det nu arbetar 30 stycken unga, energiska och ambitiösa experter och gruppen fortsätter att växa. Oberoende om du nyss har börjat studera eller är på slutändan av dina studier, kan vi ha ett jobb som passar just dig. Läs mera på registrera din CV så är du ett steg närmare ditt drömjobb! 10 Hankeiten 03-04/08

11 HANKEIT Text & Foto: Isabell Mattsson Studier och arbete samtidigt i St Petersburg För hankeiter är det inte en främmande tanke att arbeta vid sidan om studierna. Men hur skulle det vara att göra det i ett främmande land, exempelvis Ryssland? Det finns de som vågar pröva. Fredrik Relander är en 22-årig hankeit som efter ett impulsivt beslut för tillfället befinner sig i Ryssland för att arbeta och studera i ett års tid. Han hade bara läst ryska i ett år på Hanken när han fick höra om en plats som praktikant på Finlandsinstitutet i Sankt Petersburg. - Egentligen ska man ha läst ryska i två år innan man kan söka, men min lärare i ryska frågade ifall det fanns intresse för platsen bland oss på grundkurser, då ingen hade sökt. Jag ringde Anna Franzén och sen var det klart, berättar han. Fredrik arbetar ungefär 20 timmar i veckan på Finlandsinstitutet i St Petersburg. Till hans uppgifter hör bland annat att översätta texter från finska till svenska och ordna olika evenemang. Han arbetar dessutom 50 % av tiden för Hanken, som nu satsar på att rekrytera studenter från Ryssland: - Jag hjälper till med mässor och byråkrati. Jag sköter om ganska mycket av pappersarbetet och hjälper till att skriva tal. Att studera och praktisera samtidigt är något som är nytt för hösten. Fredrik studerar ryska på FINEC - Saint-Petersburg State University of Economics and Finance. Universitetet ligger i stadens centrum och har ungefär studenter. För tillfället läser han bara ryska, men i vår, då han inte längre arbetar på institutet kommer han att ta ämneskurser. - Undervisningen och lärarna i ryska är bra. Vad gäller ämneskurserna så är det i år första året man håller kurserna på engelska och jag har ännu ingen aning om föreläsningarna på engelska är bra, säger Fredrik. Vad tycker du om att studera och arbeta samtidigt? - Det går bra då jag studerar så lite, eller jag kunde inte studera mer på grund av arbetet. På våren kommer jag endast att vara utbytesstudent. Fredrik berättar att det universitet han studerar på inte lär vara det bästa inom ekonomi i Sankt Petersburg, men att det är det bästa om man vill festa: - Det var det enda jag fick höra av de ryska studenter som mötte mig då jag kom hit för första gången. I och med att jag jobbar festar jag sällan mer än en gång i veckan, Bästa universitetet om man vill festa men andra utbytesstudenter festar nog 2-3 gånger i veckan. Man kan festa varje dag om man vill, det är alltid massor med människor på krogarna. Vilka är de största kulturella skillnaderna mellan St Petersburg och Finland? - Man ska vara försiktig i trafiken, det kan lätt hända att man blir påkörd här. Sen går folk rakt på en på gatan, men jag tror inte att man menar något illa med det utan det är bara så man gör. I övrigt är alla väldigt trevliga och hjälpsamma fastän de kanske inte kan engelska. Fredrik säger också att han är mera vaksam på gatorna i Sankt Petersburg och att man alltid ska gå hem från krogen i grupp: - Man ska heller aldrig gå emellan om man ser något bråk på gatan. Dessa råd gäller nog inte bara i Ryssland utan i alla storstäder i världen. Fredrik verkar i övrigt trivas väldigt bra i staden och arbetar på att lära sig språket: - Mitt mål är att jag ska lära mig så mycket att jag kan kommunicera. Vill du arbeta i Ryssland också i framtiden? - Jag vet inte riktigt. Säkert kommer jag att arbeta med Ryssland, men kanske inte i Ryssland. Men man vet ju aldrig. Hankeiten 03-04/08 11

12 STUDIELIV Text: Isabell Mattsson Foto: Max Edin ÅRHUNDRADETS OCH UNIVERSUMS BÄSTA FEST En traditionell årsfest, men mycket större och fylld med överraskningar Det är bråda tider för SHS årsfestkommitté. Studentkårens 100-årsjubiluemsfirande närmar sig och universums bästa fest kommer i år att vara något utöver det vanliga. De första inbjudningarna har redan skickats ut men ännu finns det många detaljer som ska finslipas Högre svenska handelsläroverket inleder sin verksamhet 1911 Dans står på programmet för Niords årsmötet med supé 1927 Detta år skrivs 86 studerande in, av dessa är 21 flickor 1910 Hankens första dokumenterande studentkårsfest äger rum samtidigt som kamratföreningen Niord (idag Svenska handelshögskolans studentkår) börjar fira sina årsmöten med supé 1914 Ett eget föreningsband i vit-svart-vitt anskaffas 1937 Den första egna sångboken trycks 12 Hankeiten 03-04/08

13 STUDIELIV Årets ÅFK har nu arbetat med årsfesten i ett par månader. Årets kårvärdinna och ledare av årsfestkommittén heter Corinne Lauritzon. Hon har varit aktiv inom flera organ inom studentkåren men faktiskt inte inom ÅFK. Hur har du upplevt de första månaderna, har det varit svårt då du själv inte varit med i kommittén tidigare? Nej, jag har fått mycket hjälp av förra och förrförra årets kårvärdinna och andra före detta ÅFK-medlemmar. Och sen har jag ju marskalkerna som varit med tidigare. Dessutom får jag stöd från Jubileumskommittén, och Oskar och Johanna (styrelseordförande resp. generalsekreterare red.anm.). Hur skiljer sig planeringen av festen i år från tidigare år? Tidigare har inbjudningar gått ut senare, kårpampar brukar få sina i januari, men i år håller vi redan nu på att skicka ut dem. Allting sker några månader tidigare än vanliga år. Hemskt mycket är redan färdigt, exempelvis festställe, restauranger, teknikföretag, program och företag som levererar dekorationer. Senare måste man börja finslipa detaljer och planera minutprogrammet, vilket det är för tidigt att göra nu. Biljettsläpp någonstans i Helsingfors Den kommande 100-årsjubileumsfesten kommer att vara stor, antalet gäster kommer att vara just över tusen stycken. Många överraskningar utlovas men Corinne är mycket förtegen om vad dessa överraskningar riktigt innebär. Vem är årets festtalare? Vi har försökt hitta en värdig talare, en stor talare som folk ser upp till. Huruvida denna talare är från Finland eller inte vill Corinne inte kommentera. Årsfesttalaren offentliggörs vid biljettsläppet den 26 januari För studerande kommer det riktiga biljettsläppet INTE att ske på Casa utan någon annanstans i Helsingfors: Det kommer att bli ett eget evenemang, berättar Corinne. Hur många studerandebiljetter kommer det att finnas? Vi kommer nog att ha ganska många i år. De är levande hela tiden de här kvoterna, men cirka biljetter, så dubbelt upp från förra året. En del kanske tycker att detta antal är relativt litet jämfört med den totala mängden gäster. Corinne förklarar att man skickar ut inbjudningar till alla som genom tiderna haft en förtroendepost inom studentkåren (totalt 600 inbjudningar) och att ministrar, VIP-gäster och alumner bjuds in: Det kommer att vara så många som vill vara med och fira studentkårens hundraårsjubileum. Alumner får köpa sina biljetter på Internet, men det finns kvoter för alla grupper så detta betyder inte att studerande blir utan biljetter. Är det svårt att hitta de hankeiter som ska ta del i själva programmet, exempelvis vara sångledare? Jo, nog kommer det att vara en utmaning att hitta de som ska hålla tal för över tusen personer. Fin gåva åt damerna Ifall du inte visste om det så kan vi berätta att jubileumsfesten hålls på Finlandiahuset. Hela programmet kommer att äga rum där, det vill säga hälsningar, solenna akten, middagen och möjligtvis även jatkona enligt den hemlighetsfulla kårvärdinnan. Kommer det inte att ordnas jatkon på Casa? Jatkostället är ju traditionellt alltid Casa. Det kommer att bli jatkonas jatkon på Casa kan vi säga, man ska nog sluta årsfesten där. Vi räknar med att kanske hälften av gästerna ramlar bort till dessa men vi hoppas ändå att så många som möjligt vill komma och uppleva Casa på nytt. Enligt traditionen pyntas KPMG-salen även i år enligt ett särskilt tema, men själva årsfesten på Finlandiahuset kommer att vara enligt 100-årstemat. Planerar ni något annat program under årsfestveckan? Vi planerar bara årsfesten, studentkåren ska planera årsfestveckan. Organen kommer säkert att ha en dag var som de sköter om. Det är ett gemensamt arbete, som ännu är under construction. Hur stor är budgeten för årsfesten? Det vågar jag inte gå ut med men den är mycket större än tidigare. Vi har varit tvungna att hyra stället medan vi tidigare har kunnat vara på en restaurang och sedan åka till Casa. Supékortet kommer att vara dyrare än tidigare på grund av att matpriset har stigit så pass mycket. Corinne tror dock inte att detta kommer att hindra människor från att vilja komma på festen: Det kommer att bli en super -årsfest som folk inte vill missa. Jubileumsårsfesten har tre stora huvudsponsorer, men Corinne berättar att det också finns en hel del andra företag som bidrar till att göra festen ännu bättre, bl.a. i form av de gåvor som ges åt gästerna: 1943 Årsfesten - som firades på Stockmanns restaurang i varuhusets översta våning - avbryts av ett fientligt bombanfall och kvällen tillbringas i Fazers källare (på Glogatan) 1954 Första årsfesten i egen kårlokal 2008 SHS firar 100 år. Studentkåren arrangerar en jubileumsårsfest, som egentligen är den 99:e årsfesten eftersom man inte firade någon årsfest år 1909 då verksamheten inleddes Kåren får egna lokaliteter i den nya (alltså nuvarande) högskolebyggnaden 1988 Kari Kairamo talar på SHS årsfest Hankeiten 03-04/08 13

14 STUDIELIV ÅFK ÅFK Det kommer att bjudas på mycket mer än tidigare år och i mycket större skala. Vi försöker satsa på produktsponsoreringen och jatkopåsen, kvinnorna ska exempelvis få en fin gåva. Jag försöker luska ut mera: vad kommer det att bjudas på? Vissa små evenemang, vissa tillslag vid cocktailen och vid solenna akten kanske Vid själva middagen kommer det också några överraskningar och bandet som spelar är något extra. Det kommer att komma överraskningar under hela kvällen. Trots att jag trugar håller Corinne dessa hemligheter för sig själv, med rätta eftersom det annars inte skulle vara överraskningar. Vad skulle du säga att den här jubileumsårsfesten har för betydelse för SHS? Vad vill man uppnå genom att göra den så stor? Vi kommer definitivt att ha möjlighet att synas i media och sätta SHS på kartan. Vi ger många gamla hankeiter en möjlighet att komma och fira studentkåren. Vi får se tillbaka på gamla tider och samtidigt träffa nya studerande och se hur det är nu. Vi önskar att alla har det roligt tillsammans på universums bästa fest. En extraordinär kommitté för jubileumsfesten Kårvärdinnan Corinne nämnde att större saker såsom festställe, restaurang och festtalare redan är färdiga. Faktum är att dessa var bokade redan innan årets årsfestkommitté ens var sammansatt. Studentkåren insåg att man måste börja tidigare än ett halvår före festen då studentkårens 100- årsjubileum ska firas, så redan hösten 2006 tillsattes en särskild kommitté för planeringen av den stora festen. Till denna så kallade jubileumskommitté valdes några före detta kåraktiva med erfarenhet av att planera och delta i studentkårens årsfester: Man ville ha en grupp som inte skulle vara beroende av de människor som idag är aktiva på kåren, och var ute efter att få ett samarbete mellan olika typer av människor, berättar kommitténs ordförande Konsta Saarela. Förutom Konsta så består gruppen av Christoffer Poffer Rönnblad, Janina Jansson, Annika Mesimäki och Tobias Niemi. De tre senaste har varit med i årsfestkommittén, under 2000-talet., Jag har fungerat som ordförande och hjälpt Tobias, som ansvarat för företagskontakter, Poffer är vår mediakille, Janina har haft kontakt med restauranger och Annika har koordinerat att arbetet går över till Årsfestkommittén på ett bra sätt, berättar Konsta. Jubileumskommitténs främsta uppgift var att i ett tidigt skede göra de stora linjedragningarna och boka sådant som inte kunde vänta till endast ett halvår före festen: Vi har skapat en ram som ÅFK sedan slipar till en diamant, säger Konsta. Eftersom SHS årsfest är känd för att vara så bra har människor alltid höga förvänt- 14 Hankeiten 03-04/08

15 STUDIELIV ningar. Enligt en annan av jubileumskommitténs medlemmar, Tobias Niemi, har en grundtanke i planeringen varit att man ska överträffa förväntningarna, som är högre än vad de vanligen brukar vara: Festen ska bli oförglömlig. Bland gästerna kommer det att finnas många som har ett hjärta för SHS och som vill minnas sin tid på kåren. Det gäller att festen har en traditionell prägel, samtidigt som den ändå får en egen 100-årsprägel. Jubileumskommittén har haft ganska fria händer att fundera på allt som kunde tänkas göra årsfesten till en oförglömlig upplevelse och de har lagt ner många timmar på att planera och kontakta alla parter: Framför allt har förberedelserna av proffsiga företagssamarbetspaket tagit mycket tid, berättar Konsta. Jubileumskommitténs medlemmar var alla så gott som utexaminerade då de inledde arbetet. Vad har sporrat dem att göra detta oavlönade arbete för studentkåren? Huvudsakligen har det varit en glädje att få vara med i SHS verksamhet. Vi har dessutom lärt oss att arbeta i ett team och bygga ihop förslag åt företag, menar Konsta. Av egen vilja och lust. Då jag tidigare har varit med i ÅFK och därmed spenderat min fritid med att göra saker för andra, vet jag hur roligt det är då festen väl ordnas. Det är en bra erfarenhet som man själv kan ha nytta av exempelvis vid jobbintervjuer, säger Tobias. Jubileumskommittén räknar med att festen kommer att få mycket publicitet och ha en stor betydelse för studentkåren. Vi har försökt hitta på sätt så att inte bara hankeiter vet om att festen äger rum, säger Tobias. Vi har en möjlighet att framhäva det som SHS gjort och visa upp människor inom näringslivet som är hankeiter. Festen är en möjlighet för oss att bygga brand value för Hanken och hankeiter, tillägger Konsta. För att förverkliga dessa tankar har man anlitat proffs för att utveckla en visuell identitet och planera kommunikationen. Också studentkåren har aktiverat sig för att skapa en profil för hankeiter, särskilt ur rekryteringsperspektiv. SHS har tagit ett steg uppåt vad gäller företagskontakter och medelanskaffning, berättar Tobias. Man kan konstatera att studentkåren på alla sätt och vis under en längre tid har arbetat med den kommande jubileumsårsfesten. Den utlovas att bli större och bättre än vanligt och fylld av överraskningar. Vad detta löfte innebär återstår att upptäckas av alla dem som köper en biljett till århundradets bästa fest! 1. Fullständigt namn 2. Ålder 3. Kårerfarenhet 4. Särskild uppgift inom åfk/ansvarsområde 5. Ser mest fram emot gällande 100- årsfesten 6. Mest rädd för gällande årsfesten 1.Corinne Lauritzon år 3. Styrelsen -07, en hel del andra utskott 4. Kårvärdinna 5. Ser fram emot en massa saker och har en hel del förväntningar. Mest ser jag kanske fram emot att få se slutresultatet och att få njuta av hela kvällen tillsammans med yngre och äldre hankeiter. 6. Att inte uppfylla alla förväntningar. 1. Patrik Serén ÅFK 4. Teknikansvarig 5. Att få se helheten av det man gjort 6. Problemen som uppstår p.g.a. att festen är så mycket större än tidigare år 1. Karolina Alexandra Teir år 3. EAG-ordförande 07, Idrottsuttskottet h 07 & v 08, halarteam Ansvarig för Solenn Akt, med i dekoteamet 5. Sprutande champagne och alla underbart vackra människor! 6. Att klänningen skall spricka. Nej, nej, ingen rädsla alls, allt är under kontroll! 1. Jenny Störling år Media, inbjudningar, bordsplacering och dekoration av jatkoplats 5. Att njuta av spektaklet tillsammans med hankeiter genom tiderna 6. Att allt blir ett enda kaos. Men nä, det skulle nog inte kunna hända Eller? 1. Jenny Holming år 3. Halarteamet Jatkonas jatkon 5. Hela festen i sin helhet 6. Att något går på tok som skulle minska fiilisen under festen. (Detta händer förstås inte) 1. Joachim Dannberg år 3. En hel del 4. Samarbetspartners 5. Att få se flera års planering av jubileumskommittén och ÅFK bära frukt. Det blir ett huisigt party! 6. Ingenting ännu, men kanske det kommer när festen närmar sig! 1. Viktor Kockberg år Ansvarig för biljettsläppet och tryckta materialet. 5. Ser mest framemot att ha lyckats ordna en årsfest som man förhoppningsvis kommer ihåg som den största och bästa. 6. Ingen rädsla. Shack, snack och snaps brukar vara ett vinnarkoncept. 1. Viktoria Petrell år 3. EAG, tutor, nu Åfk 4. Dekoration av Finlandiahuset 5. Slutresultatet och hela planeringstiden före själva festen, att alla kommer att vara nöjda och att vi får njuta och vara stolta över århundradets bästa fest 6. Att inte möta alla förväntningar 1. Paul Wasastjerna år 3. Medlem i ShsWebs redaktion Ansvarar för webben 5. Jag tror att det kommer att bli en oförglömlig fest, bara allt blir färdigt tills dess 6. Tidtabellen 1. Frida Strömsholm år 3. Ingen tidigare erfarenhet 4. Inbjudningarna och sittordningen 5. Gästernas reaktioner till festen och att få pusta ut efter mycket hårt arbete 6. Att någon tycker att årsfestkommittén har misslyckats med årsfesten Hankeiten 03-04/08 15

16 16 Hankeiten 03-04/08

17 STUDIELIV HÖGSKOLEPOLITIK FOR DUMMIES Pauliina Dravantti Högskolepolitik, Styrelsen 2008 Högskolepolitik. Vad är det? Rektorn talar i sitt inskriptionstal om en strukturell utveckling. Bolognaprocessen förorsakade examensreformen och FSF håller på att få studentkårsobligatoriet inskrivet i den nya universitetslagen. Okej, det låter fint men vad fan betyder detta? Högskolepolitik Strukturell utveckling Universitetslagen Studetkårsobligatoriet Aalto-universitet Dualmodellen Bologna-processen Finlands studentkårers förbund (FSF/SYL) Inte ens Wikipedia ger någon bra beskrivning på denna definition. Högskolepolitik betyder ungefär alla de saker och åtgärder som påverkar högskoleutbildningen och dess struktur. För att lite klargöra denna fascinerande värld av jargon, förkortningar och utlåtanden förklaras nu några viktiga bergrepp till er med hjälp av Håkan Hankeit. Finland vill vara konkurrenskraftigt och innovativt. Undervisningsministeriet anser att vi blir konkurrenskraftiga genom att minska antalet högskolor. Håkans kompis, Åsa Åbobo, studerar vid Åbo kauppis, som slås samman med Åbo Universitet Då är undervisningsministeriet nöjt. Många tycker att även Håkans högskola, Hanken, borde slås samman med något annat universitet men Håkan tycker inte om idén. Han är ju trots allt en äkta hankeit. I undervisningsministeriets fina utvecklingsplaner finns bara ett problem: de strider mot lagen. Därför skall lagen ändras. Den nya universitetslagen tillåter de nya sammanslagna universiteten och gör flera andra förändringar, bl.a. ger mera makt till universitetens styrelser och ändrar universitetpersonalens tjänsteförhållande till arbetsförhållande (ni som har gått arbetsrätt-kursen känner till skillnader mellan dem, men jag tänkte inte gå in på dem här ) Universitet får även lättare att skaffa extern finansiering och kan bli en stiftelse. Kanske den viktigaste saken för studerande i den nya lagen är studentkårsobligatoriet. Finlands studentkårers förbund (FSF eller på finska SYL) har arbetat flitigt att obligatoriet kvarhålls. Detta betyder att Håkan hör till studentkåren och betalar kåravgiften så länge han studerar på Hanken. Detta är en bra sak i och med att då kan studentkåren bevaka Håkans intressen och erbjuda service åt honom. Håkan får även fina studeranderabatter med studiekortet. Det största projektet som ingår i universitetsreformen och den nya universitetslagen heter Aalto-universitet, tidigare kallats också för topp- och innovationsuniversitet. Detta universitet blir en stiftelse. Undervisningsminister Sari Sarkomaa & co. ger 500 miljoner euro för att få kauppisar, teknologer och konstnärer leva på samma campus och hitta på innovationer tillsammans. Håkan vill inte vara med i och med att han vill innovera bara med andra hankeiter inte med teknologer. Till alla räcker de här förändringarna inte till. Några vill strukturera och utveckla ännu mera. De tycker att Finland skulle bli ännu mera konkurrenskraftigt om dualmodellen slopades. Dualmodellen betyder att det finns universitet och yrkeshögskolor. Håkan vill hålla kvar dualmodellen och tycker att hans kandidatexamen inte är jämförbar med yrkeshögskoleexamen. Han har svårt att tro att Portfolio management-kursen som han gick nyligen skulle motsvara kurser som hans kompis Anssi Arcada studerar på en yrkeshögskola. För att hela Europa skulle vara mera konkurrenskraftigt ingick europeiska undervisningsministrar det s.k. Bologna-avtalet Främst försöker avtalet skapa enhälligare utbildningssystem i Europa. Håkans utbildning består nu av två skilda examina, kandidat- och magisterexamen. Eftersom processens övergångsperiod slutade i juni, hamnade även Håkan byta från studieveckor till studiepoäng (ECTS) som används nu i alla avtalsländer. Håkan kan även byta sin studieinriktning efter kandidatexamen. En organisation som sysslar med alla de här frågorna dagligen heter FSF. Där jobbar människor som har ägnat hela sitt liv åt högskolepolitiken. FSF är en takorganisation till alla Finlands studentkårer och även SHS är medlem i förbundet. Även om man inte ägnar hela sitt liv åt högskolepolitiken kan man uppleva verkliga äventyr i denna värld. Ju mera man vet om saken desto intressantare blir det. Denna artikel kan användas som en ordbok när man går i den högskolepolitiska djungeln och jag hoppas att efter den här förstår du lite mera vad högskolepolitiken egentligen betyder! Hankeiten 03-04/08 17

18 STUDIELIV HANKGOLFS MÄSTERSKAP Årets mästerskap, som spelades på Kurk Golf, lockade ett trettiotal ivriga hankeiter. Spelarna hälsades välkomna av Olli-Pekka Nissinen, VD för Kurk Golf, och Riku Aaltonen, representant för Mumm. Enligt tradition bjöd Mumm Champagne alla spelare på ett glas pärlande champagne. Scratch Caius Colin 73 Camilla Schwensson 85 Joachim Dannberg 87 Poängbogey herrar Rainer Luojala 41p Jan Langenskiöld 36p Christian Seege 35pp Poängbogey damer Annika Syrjänen 11p Srixon Longest Drive Viktor Kockberg, långt på fairwayn... Mumm Closest To Pin 1. Camilla Schwensson 2,21 m Sedan körde årets roligaste tävling igång. Vädret var än en gång på vår sida och hankeiterna fick spela i solsken. Caius Collin som vann mästerskapet år 2006 och år 2004 var förhandsfavorit. Även detta år tog Caius hem segern med 73 slag. På andra plats kom Camilla Schwensson med 85 slag och på tredje plats kom Joachim Dannberg med 87 slag. I herrarnas poängbogey tävling segrade Rainer Luojala med 41 poäng. På andra plats kom Jan Langenskiöld med 36 poäng och på tredje plats Christian Seege med 35 poäng. I damernas poängbogey segrade Annika Syrjänen med fina 11 poäng Sedan hade vi också några tävlingar där vinnarna, förutom äran, blev tilldelade fina priser. Srixon Longest Drive-tävlingen besegrades av Viktor Kockberg med en helt suverän drive på ca 250 meter, medan Mumm Closest To Pin-tävlingen vanns av Camilla Schwensson med ett avstånd på 2,21 m från flaggan. Efter bastu och prisutdelning styrde bussen tillbaka mot Helsingfors. På HankGolfs vägnar vill jag tacka våra sponsorer Flinkenberg, Mumm Champagne, Diswest Golf, och Hartwall som tillsammans möjliggjort tävlingen med sitt stöd. Mumm Champagne som i år var med sjunde gången i rad har redan blivit en tradition i mästerskapet, och vi hoppas att alla våra sponsorer kan vara med och göra detta till årets roligaste tävling även i framtiden. Tack också till Olli-Pekka Nissinen som så varmhjärtat har tagit emot oss hankeiter såväl på Kotojärvi som på Kurk Golf. HankGolf tackar alla som igen i år var med och gjorde tävlingen till årets roligaste tävling. Vi hoppas ni trivdes och att ni alla är med igen nästa år. Text: Wilhelm Ehrnrooth, Foto:HankGolf P.S. alla som är intresserade av att vara med i HankGolfs verksamhet kan ta kontakt per e-post, hankgolf@shs.fi 18 Hankeiten 03-04/08

19 STUDIELIV Text & Foto: Emil Korhonen VINSÄLLSKAPET Varför finns det bara ett whiskysällskap på Hanken och öl på Legenda, jag vill dricka bara vin! sade Stefanie efter sitt andra glas Malbec på Bar9. Vi borde grunda en vinklubb! Så här började grundandet av Hankens vinsällskap. Idén att starta ett vinsällskap kom egentligen på våren då två av de grundande medlemmarna, Emil Korhonen och Stefanie Brandt märkte deras gemensamma intresse för vin. Stefanie visste också om två andra vinintresserade, Rickard Varis och Anna Strömberg. Grundandet skedde i början av hösten, naturligtvis efter några glas vin. Det krävdes bara att gå från ord till agerande, med lite uppmuntring av ett gott rödvin. Det var dagen före kårmässan så nu blev det bråttom. Mailet om klubbens grundande åkte iväg samma natt och svaret var ja, go for it! Idag, efter bara några månaders verksamhet har Hankens vinsällskap över 70 medlemmar, alla på ett eller annat sätt vinintresserade. Till verksamheten hör att främja vinkulturen och vinvetskapen bland sällskapets medlemmar genom winetastings, föredrag, besök hos vinagenturer och resor. Sällskapet upprätthåller en egen blogg med vintips, matrecept och allt om viner, dessutom ordnar sällskapet winetastings som är öppna för alla på Hanken en gång om året. Sällskapets första träff var en succé, det provades tre olika viner och sedan röstade medlemmarna fram månadens vin, som den här gången blev en Chablis. Den andra träffen var ännu bättre, med en tre rätters fransk middag med 4 viner att gå med maten och lite bubblande som fördrink. Alla var väldigt nöjda och gick mätta och belåtna och smått salongsberusade hemåt. Till näst på listan står vinsällskapets lillajul och hoppeligen ännu en kväll före medlemmarna åker iväg på jullov. På våren kommer Vinsällskapet att ha äran att ha agenter med olika inriktningar på besök med deras viner, en vin- och ostkväll liksom champagnetasting lämpligt före vappen. Dessutom planeras en resa till Vinernas Frankrike på våren. När det kommer till de grundande medlemmarna skapar de en power-fyra. Som ordförande fungerar Stefanie, som växt upp med viner och helt enkelt inte kan leva utan dem. Som viceordförande fungerar Emil som har otroliga kunskaper om vin och själva branschen, och ger väldigt mycket och mångsidig information åt hela sällskapet. Som ledamöter och stödpelare fungerar Anna som är superduktig på att organisera och har en förkärlek för italienska viner och Richard som är den som håller oss andra nere på jorden och är riktigt hungrig på mera kunskap och ställer frågor som de andra styrelsemedlemmarna Hankeiten 03-04/08 19

20 STUDIELIV glömmer bort. In vino veritas, i vinet finns sanningen. På Hanken finns det många som älskar vin och god mat. Att njuta av gott sällskap, att trivas med varandra och få diskutera viner och vinernas värld, finns det något bättre? Och kanske, kanske, senare mot kvällen, kommer en del sanningar fram... Varför vin? När du befinner dig på Alko nästa gång, stanna för en stund och ta dig en titt omkring. Gå inte raka vägen för att hämta samma som förra fredagen eller för att plocka med dig månadens vin som står på en stor pall nära ingången. Låt dig inte heller dras till bekanta märken som du genast känner igen utan kolla i lugn och ro igenom utbudet. Ifall det bor ens en liten vinälskare i dig, vilket jag tror det bor i de flesta av oss, märker du snabbt att alla de flaskor som står radade på hyllorna innehåller en helt unik smak, doft och arom. Det enda du behöver göra är att välja en flaska och starta en färd mot en värld av upplevelser. Om ditt val baserar sig på etikettens bild, en bekant druva, en rekommendation från en vän, eller något annat spelar i det här skedet ingen roll. Det enda du nu behöver göra är att våga pröva. Naturligtvis kan du också fira veckoslutet eller kattens namnsdag med din favoritöl från närbutiken, men tänk hur mycket du då går miste om. Vore det inte härligt att färdas bland alla fina smaker, aromer och dofter istället för att gång på gång välja en finsk lager eller cider av något slag? Men har det egentligen någon betydelse vilken flaska du väljer? Förstås har det! Ju mera du vet om viner, desto mera får du ut av dem. Till en början räcker det bra om du vet ens lite vad du gillar. Torrt, lätt, fylligt eller kryddigt? En dryck till förfesten eller sällskap till en saftig biff? Redan små bitar av kunskap är till stor hjälp för att hitta sin egen smak och de viner man själv gillar, men tänk så mycket lite mera kunskap kan ge dig? Det behövs inte komplicerade kurser, extremt bra luktsinne, eller tiotals vinböcker för att kunna njuta av viner. Det räcker med ett intresse, lite nyfikenhet och kanske några sidor av en vinbok. Nästa gång du planerar att äta pizza, antingen fryst, köpt, eller självgjord, ta tillfället i akt och pröva en Italiensk Chianti eller en Carménere från Chile. Vi tror, och hoppas att det får din pizza att smaka bättre än senast du kanske åt den med någon annan dryck eller vin och uppmuntrar dig till nya färder i smakernas värld. Vin är absolut inte något svårt eller komplicerat, utan en värld av möjligheter som det vore rena vansinnet att inte ta del av. Välkommen med! 20 Hankeiten 03-04/08

21 STUDIELIV SHS surfresa Dag 1 Söndag En lång dag med trötta hankeiter Text: Heidi Erä-Esko Erica Candolin Foto: Benedict Landtman Jonatan Höglund Oliver Lindholm Söndagen den 21 september 2008 var det dags för den efterlängtade SHS-surfresan. 26 ivriga hankeiter träffades på Helsingfors-Vanda flygfält söndag morgon klockan 10. De flesta av resedeltagarna tyckte dock att detta var olidligt tidigt eftersom gårdagens Casa-fest hade tärt rätt hårt på krafterna. Vi mellanlandade i Oslo där vi möttes av som sig bör, en hel del glada, hurtiga norrmän på väg på tur helt enkelt! Resan fortsatte därifrån med det portugisiska flygbolaget TAP som serverade förvånansvärt god mat med riktiga bestick! När vi landade i Lissabon möttes vi av vår brasilianske busschaufför. Det var meningen att vår chaufför skulle köra oss till Peniche som ligger ca 70 km utanför Lissabon. Kreativt nog tänkte chauffören ta oss på en lite annorlunda rundtur som resulterade i att vi missade Peniche avtaget och fick åka iväg till ett café för att fråga efter råd. Slutligen kom vi dock fram till Peniche där surfcentrets ägare João gästvänligt tog emot oss. Vi delades in i tre olika lägenheter som samtliga var i fint och fräscht skick. Här träffade vi också vår otroligt sympatiska finska kontaktperson, Perttu, som aktivt hade deltagit i att möjliggöra resan för oss. Som slut på den långa dagen hade João styrt upp en middag på restaurangen Sardinho. Väggarna var fint kaklade så det påminde om en simhall och fönstren var pyntade med härliga ljusröda duschgardiner. Det finurliga valet av inredning till trots var maten mycket god och bestod av lokala fiskar; makrill, sardin samt svärdfisk som alla serverades i ett häktiskt tempo. De två som inte åt fisk serverades kött. Vi är än idag ytterst osäkra på vad för kött det var, men vi såg åtminstone inte hunden Fido mera efter den middagen... Efter middagen var det bums i säng eftersom vår första surflektion stundade dagen därpå. Dag 2 måndag Surfandet börjar! Klockan 10 på måndag morgon var alla på stranden. Där mötte vi våra surfinstruktörer som kanske inte så förvånande hade de klassiska namnen Pedro, Ricardo och Mario! Efter en kort introduktion fick vi alla var sitt bräde i handen och fick bege oss ut i atlanten. Här var dock vågorna inte särdeles gästvänliga utan gav oss alla ett prov på hur det känns att vara inne i en tvättmaskin. Under förmiddagen var det redan många som tappert kom upp på sina bräden. Dessa fick för några sekunder känna sig som havets kungar för att sekunden efter slungas i vattnet och slukas upp av havet igen. Klockan var det dags för batatas fritas som kom att vara vår lunch under de kommande dagarna. Snabbt fick vi rutin på dagarna, vi infann oss på stranden kl. 10 och surfade hela förmiddagen avnjöt vi delikata batatas fritas och därefter smälte vi maten i solen en stund med solande, badande, beachvolley, sandslottsbyggning och allmänt latande på agendan. På måndags kvällen kockade vi ihop läckra måltider i våra lägenheter. Den kvällen kom John Blund tidigt och tog med oss alla till drömmarnas land. Hankeiten 03-04/08 21