1(35) Miljöbokslut Täby
|
|
- Lars-Erik Lundqvist
- för 9 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 1(35) Miljöbokslut 2014 Täby
2 2(35) Innehållsförteckning Inledning... 4 Begränsad klimatpåverkan... 4 God vattenmiljö... 5 Halva Täby grönt... 6 God bebyggd miljö... 6 Sammanfattande analys... 7 Bilaga Indikatorer och måluppfyllelse i tabell... 8 Teckenförklaring... 8 Begränsad klimatpåverkan... 8 Oljeanvändningen i de kommunala byggnaderna ska minska... 8 Elanvändningen i de kommunala byggnaderna ska minska med 5 % år 2014 jämfört med % förnybar el i kommunens verksamhet år Kommunen ska år 2014 ha en uppdaterad förteckning över sitt fordonsbestånd samt antalet miljöbilar enligt gällande statlig miljöbilsdefinition Alla tjänsteresor (exkl. bil) ska vara klimatneutrala år Alla tjänsteresor ska vara klimatneutrala år Samtliga verksamheter har förutsättningar att källsortera matavfall, förpackningsoch tidningsmaterial år % förnybar energi (el och värme) i kommunens verksamhet år Elanvändningen i kommunens byggnader ska minska med 10 % år 2020, jämfört med % av kommunens personbilar ska vara miljöklassade år 2020, enligt gällande statlig miljöbilsdefinition % av kommunens lätta lastbilar (< 3,5 ton) ska vara miljöklassade år Minst 50 % av kommunens fordonsflotta ska år 2020 bestå av miljöbilar drivna på förnybara bränslen ellerförnybar el Samtliga verksamheter källsorterar matavfall, förpacknings- och tidningsmaterial år De klimatpåverkande utsläppen är 25 % lägre per invånare år 2020 jämfört med De klimatpåverkande utsläppen som energianvändningen (el och värme) ger upphov till minskar med 30 % per invånare år 2020 jämfört med Energianvändningen (el och värme) har minskat med 20 % per invånareår 2020 jämfört med År 2020 ska andelen förnybart bränsle i transportsektorn uppgå till 20 % God vattenmiljö Belastning av näringsämnen och föroreningar till sjöar, kustvatten och vattendrag i Täby genom mänskliga aktiviteter ska minska... 23
3 3(35) Samtliga sjöar och vattendrag i kommunen ska ha god vattenstatus enligt EUs vattendirektiv Grundvattnets kvalitet får inte försämras genom mänsklig aktivitet som markanvändning, tilldörsel av föroreningar, klorider m.m Halva Täby grönt Naturen ska förvaltas så att de rekreations- och kulturhistoriska värden och den biologiska mångfalden gynnas God bebyggd miljö Den bebyggda miljön ska utgöra en god och hälsosam livsmiljö och medverka till en god regional och global miljö Den bebyggda miljön ska ge trevnad, trygghet och vara rik på positiva upplevelser. Utbudet av bostäder, arbetsplatser, service, kultur och friluftsaktiviteter ska vara stort och varierande Täby ska byggas och förvaltas så att resurssnåla lösningar främjas Avfall ska vara rätt sorterat Avfallsmängden ska minska Inget farligt avfall ska finnas blandat med annat avfall Återanvändning av varor och produkter ska stimuleras Materialåtervinningen ska öka Täby är en hållbar kommun Täbys miljöprofil är god (2012: placering bland de 21 % bästa) Förutsättningar finns för ett hållbart byggande Andel olja som källa för uppvärmning avkommunens fastigheter ska minska Övriga indikatorer Miljö... 33
4 4(35) Inledning Miljöarbetet i Täby kommun utgår i huvudsak från Miljöplanen, Klimat- och energistrategin och Verksamhetsplanen. För varje inriktningsmål inom Miljöplanen finns handlingsplaner och policys som kopplar till målområdet. Miljöbokslutet syftar till att beskriva hur vi uppnår satta mål och genomför planerade aktiviteter samt att ge en samlad bild av utvecklingen på miljöområdet inom hela kommunens geografiska område. Miljöbokslutet ger en lägesrapport för de fyra inriktningsmålen i miljöplanen: minskad klimatpåverkan, god vattenmiljö, halva Täby grönt och god bebyggd miljö. För inriktningsmålet minskad klimatpåverkan baseras lägesrapporten mera specifikt på de mål och åtgärder som tagits fram i Täbys Klimat- och energistrategi. Utöver uppföljning mot kommunens mål och aktiviteter redovisas även utvecklingen på miljöområdet genom ett antal nyckeltal och indikatorer som syftar till att ge en mer heltäckande bild av miljötillståndet i kommunen. Miljöbokslutet blir därmed ett verktyg för den årliga uppföljningen av verksamheten, speciellt för planeringen inför kommande års miljöarbete. Miljöbokslutet utgår från inrapporterad miljödata och övrig rapportering från de kommuninterna verksamheterna och bolagen, samt från regional och nationell miljöstatistik inom främst områdena energi, avfall och transporter. Miljödata är uppmätta, beräknade eller uppskattade. Uppskattade data redovisas endast i undantagsfall då mera exakta mätningar eller beräkningar saknas. Begränsad klimatpåverkan En av de mest genomgripande miljösatsningarna i Täby är den fjärrvärmeutbyggnad som nu pågår i samverkan mellan EON och kommunen. Utbyggnaden av ett fjärrvärmenät som på sikt ska bli tillgängligt för leverans från olika leverantörer i konkurrens har fortsatt enligt planerna. Den påbörjade planeringen av en kraftvärmeanläggning i Hagby har däremot stoppats dels på grund av lokal opinion i Täby, dels på grund av Länsstyrelsens synpunkter på förslaget till lokalisering. Ett omtag i utredning och planeringen sker till Syftet med fjärrvärmeutbyggnaden är att lokalt minska utsläppen genom att ersätta lokala oljepannor. Den sammanlagda minskningen av klimatbelastningen beräknas motsvara ton koldioxid som en följd av fjärrvärmesatsningen i Täby. Samtidigt är tanken att man får en ökad och mer hållbar värmeoch elförsörjning i regionen. Energieffektivisering och konvertering av kommunens eget fastighetsbestånd till förnybara bränslen fortsätter. Energianvändningen har minskat med 60 % sedan 2009 i den kommunala verksamheten och oljeberoendet har minskat.
5 5(35) Inom stadsplaneringen av nya bostadsområden har energieffektivitet och effektivt trafikutnyttjande fått stort fokus bland annat genom Hållbarhetsprogrammet för Västra Roslags-Näsby. Hållbarhetsprogrammet formulerar ambitiösa mål för planeringen och den nya bebyggelsen inom en rad hållbarhetsaspekter från social trygghet till krav på gröna miljöer. Området ska utgöra förebild för andra stora nybyggnadsområden i Täby. I kommunens eget fastighetsbestånd satsas det på energieffektivt byggande bland annat genom miljöklassningar av större byggnadsprojekt. I de tre nu pågående stora projekten (Näsbyparkskolan, nytt kommunhus i Täby Centrum och en ny skola i Västra Täby) tillämpas miljöbyggnad silver. Kommunens verksamheter försörjs med förnybar el till 100 % Andelen miljöklassade personbilar i den kommunala organisationen är 65 % enligt 2007 års miljöbilsdefinition. Däremot drivs endast ett fåtal av fordonen med förnybara bränslen. En upphandling av matavfallsinsamling har genomförts och hämtning av matavfall erbjuds till alla hushåll I dag kan inte ett sammanvägt resultat av dessa klimatsatsningar avläsas i statistiken eftersom det finns en fördröjning i energistatistiken på 2-3 år. Utgående från beräkningar av pågående aktiviteter bedöms kommunens egna verksamheter ligga i fas för att uppnå visionen om ett fossilfritt Täby Däremot pekar trenden åt fel håll för kommunen som helhet. Visionen om ett klimatneutralt Täby 2050 kan vara svår att uppnå om de senaste årens trend vad gäller ökade växthusgasutsläpp fortsätter. God vattenmiljö EU:s vattendirektiv som numera implementerats i Svensk lag ställer höga krav på kommunen att medverka i arbetet med att förbättra den kemiska och ekologiska statusen i våra sjöar och vattendrag. En vattenplan, som ska vägleda i arbetet med att förbättra vattenkvaliten i våra vattenförekomster och skydda våra grundvatten, har antagits i Stadsbyggnadsen. Åtgärder har påbörjats för att rena Täbys största dagvattenutsläpp genom projektering och nyanläggning av Sveriges största sjöförlagda skärmbassäng samt flytande våtmarker utanför Sjöängen i recipienten Stora Värtan. Renoverings- och förbättringsarbeten på befintliga reningsanläggningar pågår, t ex i Runborg och Hägernäs,. Aktiv planering och projektering för god dagvattenhantering genomförs inom pågående stadsbyggnadsprojekt. Bortsett från höga kvicksilverhalter klarar sjöar och vattendrag god kemisk status
6 6(35) i Täby. För att nå målet om god vattenstatus enligt EU:s vattendirektiv krävs ytterligare satsningar, då endast två av tretton sjöar och vattendrag i Täby når upp till god ekologisk status i dagsläget. Halva Täby grönt Utredning om förutsättningar för Mörtsjö-Käringsjöområdet som naturreservat färdigställdes Arbete med inrättandet av Skålhamra och Prästgården som naturreservat pågår. Ett kontinuerligt arbete görs för att upprätthålla det öppna landskapet genom slåtter och landskapsvårdande röjning av kommunens ängs- och hagmarker, samt frihuggning av ekar för att skydda Täbys skogar och bevara biologisk mångfald och ekologiska spridningssamband. Vidare pågår en kontinuerlig skötsel av kommunens fornminnesområden enligt fornminnesplanen. Grönkilssamverkan mellan Stockholm nordostkommunerna pågår löpande för att verka för grönkilssambandens bevaring och utveckling. Under 2014 har bl a inventering av de gröna kilarna samt vandringsleder utförts. I marknadsföringssyfte har naturappen "Naturkarta.se" tagits fram. Det har även utförts en pilotstudie i Täby stadsskog "Natur på recept" vilket inneburit guidade turer för personer med stressrelaterade besvär. För att bevara grönstrukturen planeras ny bebyggelse på redan ianspråktagen mark, men idag finns inga användbara nyckeltal för hur biologisk mångfald kan mätas varför läget vad gäller biodiversitet i kommunen inte kan fastställas. God bebyggd miljö Täby har under 2014 fortsatt arbetet med hållbarhetsperspektiv i stadsplaneringen av Västra Roslags-Näsby och Täby Park (tidigare Galoppfältet). Stor vikt kommer läggas vid miljö- och hållbarhetsperspektiv i dessa projekt genom satsningar på energieffektivt byggande, infrastrukturlösningar, miljöcertifiering av byggnader och arbete med grönytefaktor. Genom att bygga i kollektivtrafiknära lägen skapas förutsättningar för ökad kollektrafikresande, och därmed en minskad andel biltransporter, för arbetspendling. Att bygga täta bostadsområden med stadskaraktär skapar också förutsättningar för att behålla den gröna strukturen och minska utsläppen från korta bilresor i närområdet. Vidare möjliggör detta en servicetät struktur som höjer livskvaliteten för kommunens invånare. Avfallsåtervinningen i kommunen fortsätter att öka och andelen felsorterat avfall minskar enligt plockanalyser från 2009 och Möjligheten för matavfallsinsamling erbjuds nu till i hela kommunen.
7 7(35) Sammanfattande analys Många utsläppstrender är positiva och miljön i Täby är generellt sätt god. Miljöarbetet i kommunens organisation har sedan antagandet av miljöplanen fått en successivt ökad prioritet och miljöarbetet bedrivs allt mer systematiskt. Miljöplanen och Klimat- och energistrategin har fått ett tydligt genomslag i verksamheternas planering. Alla er och bolag (Lantmäterien undantagen) har i sina verksamhetsplaner formulerat egna miljömål utgående från sin verksamhet. Merparten (över 77%) av alla planerade aktiviteter i Miljöplanen och Klimat- och energistrategin har genomförts enligt plan. Miljöplanen och de kompletterande strategierna och handlingsplanerna behöver göras än mer kända inom kommunen för att genomslagskraften ska ytterligare förbättras. Trots att en förhållandevis stor andel av de planerade aktiviteter genomförts, nås inte alla målen som avser planperioden. Av de 14 mål som skulle uppnås 2014 är 10 stycken uppnådda. För de 17 mål som ska uppnås efter 2020 eller för vilka aktuell utfallsdata saknas, går måluppfyllelse i dagsläget inte att fastställa. För några av dessa mål bedöms kommunen dock ligga i fas enligt prognosen. Mål där kommunens rådighet är begränsad (t ex mål som berör utsläpp av växthusgaser och vattenkvalitet) bedöms svåra att nå. Kommunens arbete har varit effektivt avseende att minska den kommunala verksamhetens utsläpp av växthusgaser inom speciellt det egna fastighetsbeståndet, men åtgärder för att minska belastningen från transporter, inköp och avfallshantering bör bli bättre. En analys av övriga indikatorer och nyckeltal, som speglar olika miljöaspekter på en mer övergripande nivå, visar på en risk för en ständigt ökande exponering för olika typer av kemikalier och miljögifter bland annat i våra konsumentprodukter. De största miljöproblemen bedöms sammanfattningsvis vara relaterade dels till klimatutsläppen, dels till utsläpp av kemikalier och potentiella miljögifter. Trenderna pekar på en ökning av växthusgasutsläpp samtidigt som en ständigt ökande mängd kemikalier släpps ut på marknaden. Visionen om ett klimatneutralt Täby 2050 kan vara svår att uppnå om de senaste årens trend fortsätter. För att motverka hälso- och miljöriskerna med den ökade kemikalieexponeringen, behöver utökade åtgärder vidtas.
8 8(35) Bilaga Indikatorer och måluppfyllelse i tabell Nedan följer en presentation av de mål, mått och aktiviteter som finns uppsatta i Miljöplanen, klimat- och energistrategin och kommunens verksamhetsplan. Här beskrivs i tabellform hur Täby når upp till målen samt status och kommentarer på de olika aktiviteter som pågår inom miljö- och klimatområdet. Teckenförklaring Målen i miljöbokslutet bedöms med följande färgkoder: en i miljöbokslutet genererar en av följande färger: Dessa färger baseras på måluppfyllelsegraden (utfall/målvärde) i procent med intervallet: Begränsad klimatpåverkan Beskrivning Utsläpp av växthusgaser ska minskas genom ett aktivt arbete med ökad resurshushållning samt övergång till förnyelsebara bränslen. Oljeanvändningen i de kommunala byggnaderna ska minska Minskning av oljeanvändning i kommunala byggnader relativt år % 50% 120% År 2014
9 9(35) En handlingsplan ska tas fram hur de klimatpåverkande utsläppen kan minskas. Krav ska ställas på låga utsläpp av klimatgaser vid upphandling av entreprenader. Pågående med avvikelse Elanvändningen i de kommunala byggnaderna ska minska med 5 % år 2014 jämfört med Minskning av elanvändningen i kommunala byggnader (Antal kwh/kvm) relativt år ,4% 5% 488% År 2014 Målet om 5 % minskning av elanvändningen 2014 uppnås med råge redan år % förnybar el i kommunens verksamhet år Andel förnybar el i kommunens verksamhet - 100% 100% 100% År genomfördes en upphandling som säkerställer el från 100 % förnybara energikällor i den kommunala verksamheten. Utfasning av fossila bränslen i kommunal verksamhet.
10 10(35) Kommunen ska år 2014 ha en uppdaterad förteckning över sitt fordonsbestånd samt antalet miljöbilar enligt gällande statlig miljöbilsdefinition. Alla tjänsteresor (exkl. bil) ska vara klimatneutrala år Andel klimatneutrala tjänsteresor, exkl bil (%) <100% 100% År 2014 En utredning planeras under hösten 2014 för att undersöka hur kommunens tjänsteresor kan klimatkompenseras. Innan utredningen är klar kan ej prognos göras. Uppdatera kommunens resepolicy med hänsyn till klimatpåverkan. Avslutad med avvikelse Resepolicyn uppdaterades Enligt den uppdaterade resepolicyn ska färdsätt väljas så att miljöbelastning minimeras. Resepolicyn stödjer dock inte fullt ut målet om att alla tjänsteresor ska vara klimatneutrala. Till exempel saknas krav på klimatkompensation då klimatneutralt alternativ inte är tillgängligt. Utbilda nyckelpersoner som kör mycket i tjänsten i Eco-driving. Upphandling av konsult genomförd. Utbildning genomförd under hösten Alla tjänsteresor ska vara klimatneutrala år Utredning påbörjad men inte avslutad. Målet kan vara svårt att uppnå utan klimatkomensation. Andel klimatneutrala tjänsteresor, inkl bil (%). 0% <10% 40% År 2014
11 11(35) Uppdatera kommunens resepolicy med hänsyn till klimatpåverkan. Avslutad med avvikelse Resepolicyn uppdaterades Enligt den uppdaterade resepolicyn ska färdsätt väljas så att miljöbelastning minimeras. Resepolicyn stödjer dock inte fullt ut målet om att alla tjänsteresor ska vara klimatneutrala. Till exempel saknas krav på klimatkompensation då klimatneutralt alternativ inte är tillgängligt. Utbilda nyckelpersoner som kör mycket i tjänsten i Eco-driving. Upphandling av konsult genomförd. Utbildning genomförd under hösten Samtliga verksamheter har förutsättningar att källsortera matavfall, förpacknings- och tidningsmaterial år Andel verksamheter med förutsättning att sortera ut matavfall - 38% 100% 38% År 2014 Det finns inget underlag som anger i hur stor utsräckning sortering av matavfall sker, men med största sannorlikhet har alla verksamheter förutsättningen att sortera ut matavfall. Andel verksamheter med förutsättning att sortera ut förpackningar (plast, metall,glas, papper) - 89% 100% 89% År 2014 Det finns inget underlag som anger i hur stor utsräckning sortering av papper och tidningar sker. Innan utredningen är gjord kan inga slutsatser göra i frågan om sortering av förpackningar. Andel verksamheter med förutsättning att sortera ut papper (inkl tidningar) - 100% 100% 100% År 2014
12 12(35) Det finns inget underlag som anger i hur stor utsträckning sortering av papper och tidningar sker, men med största sannorlikhet har alla verksamheter förutsättningen att sortera ut papper och tidningar. 100 % förnybar energi (el och värme) i kommunens verksamhet år Andel förnybara energikällor i kommunal verksamhet (%) 13,5% 81% 40% 202,5% År 2014 OBS! Värden ej färdiga, uppskattade. År 2013 startade kommunen en upphandling för 100% förnybar el inom kommunens verksamhet_ när trädde detta in? Kan det räknas med under 2013, eller vänta till 2014? Minskning av oljeanvändning i kommunala byggnader relativt år % 50% 120% År 2014 Ersätta all oljeuppvärmning i kommunens fastigheter med förnybart alternativ, till exempel fjärrvärme. Pågående med avvikelse Försenat. Omprojektering angående Hagby pågår. Utfasning av fossila bränslen i kommunal verksamhet. Elanvändningen i kommunens byggnader ska minska med 10 % år 2020, jämfört med 2009.
13 13(35) Minskning av elanvändningen i kommunala byggnader (Antal kwh/kvm) relativt år ,4% 5% 488% År 2014 Målet om 5 % minskning av elanvändningen 2014 uppnås med råge redan år Ersätta all oljeuppvärmning i kommunens fastigheter med förnybart alternativ, till exempel fjärrvärme. Pågående med avvikelse Försenat. Omprojektering angående Hagby pågår. Ha en uppdaterad handlingsplan för energieffektiviserande åtgärder för det kommunala fastighetsbeståndet. Vid större ombyggnationer eller renoveringar av kommunala byggnader se över möjlighet till närvarostyrd belysning samt timer för övrig elektronik. Vid utbyte av armaturer i kommunala fastigheter byta till LED-armaturer och LEDbelysning. Förbättra klimatskalen i kommunala byggnader för att optimera driften. Ventilationssystem med dålig återvinning byts ut mot nya system med hög återvinningsgrad. Utbildning av driftspersonal kring energieffektiviseringsfrågor. / Krav på kompetens inom energieffektivisering och energioptimering vid upphandling av drift för kommunens fastigheter. Skapa incitament för hyresgästen att minska sin energianvändning. Formulera energikrav, till exempel genom miljöklassningssystem, när kommunen själv bygger nytt. Utbyte av gatubelsyning, ca 2300 kvicksilverlampor (125W) till LED-belysning (28W)
14 14(35) Alla är utbytta. Nedsäkring av belysningscentraler samt kontinuerligt utbyte till energieffektivare ljuskällor och armaturer vid utbyte av belysning. 100 % av kommunens personbilar ska vara miljöklassade år 2020, enligt gällande statlig miljöbilsdefinition. Andel miljöklassade personbilar i den kommunala organisationen 31,3% 64,9% 40% 162,2% År 2014 På grund av förändrad miljöbilsdefinition har andelen miljöbilar minskat från 70 % till 5.4 % Uppdatera kommunens resepolicy med hänsyn till klimatpåverkan. Avslutad med avvikelse Resepolicyn uppdaterades Enligt den uppdaterade resepolicyn ska färdsätt väljas så att miljöbelastning minimeras. Resepolicyn stödjer dock inte fullt ut målet om att alla tjänsteresor ska vara klimatneutrala. Till exempel saknas krav på klimatkompensation då klimatneutralt alternativ inte är tillgängligt. 60 % av kommunens lätta lastbilar (< 3,5 ton) ska vara miljöklassade år Andel av kommunens lätta lastbilar som är miljöklassade (%) 0% 5,6% 30% 18,7% År 2014
15 15(35) Uppdatera kommunens resepolicy med hänsyn till klimatpåverkan. Avslutad med avvikelse Resepolicyn uppdaterades Enligt den uppdaterade resepolicyn ska färdsätt väljas så att miljöbelastning minimeras. Resepolicyn stödjer dock inte fullt ut målet om att alla tjänsteresor ska vara klimatneutrala. Till exempel saknas krav på klimatkompensation då klimatneutralt alternativ inte är tillgängligt. Minst 50 % av kommunens fordonsflotta ska år 2020 bestå av miljöbilar drivna på förnybara bränslen eller förnybar el. Andel av kommunens totala fordonsflotta som drivs på förnybar el eller bränslen. (%) 3,6% 20% 2 av totalt 55 fordon drivs med förnybara bränslen eller el. 18% År 2014 Uppdatera kommunens resepolicy med hänsyn till klimatpåverkan. Avslutad med avvikelse Resepolicyn uppdaterades Enligt den uppdaterade resepolicyn ska färdsätt väljas så att miljöbelastning minimeras. Resepolicyn stödjer dock inte fullt ut målet om att alla tjänsteresor ska vara klimatneutrala. Till exempel saknas krav på klimatkompensation då klimatneutralt alternativ inte är tillgängligt. Samtliga verksamheter källsorterar matavfall, förpacknings- och tidningsmaterial år Andel verksamheter med förutsättning att sortera ut matavfall - 38% 100% 38% År 2014
16 16(35) Det finns inget underlag som anger i hur stor utsträckning sortering av matavfall sker, men med största sannorlikhet har alla verksamheter förutsättningen att sortera ut matavfall. Andel verksamheter med förutsättning att sortera ut förpackningar (plast, metall,glas, papper) - 89% 100% 89% År 2014 Det finns inget underlag som anger i hur stor utsträckning sortering av papper och tidningar sker. Innan utredningen är gjord kan inga slutsatser göra i frågan om sortering av förpackningar. Andel verksamheter med förutsättning att sortera ut papper (inkl tidningar) - 100% 100% 100% År 2014 Det finns inget underlag som anger i hur stor utsträckning sortering av papper och tidningar sker, men med största sannorlikhet har alla verksamheter förutsättningen att sortera ut papper och tidningar. Möjliggöra källsortering i kommunens byggnader samt upphandla hämtning av källsorterat material. Mäta och följa upp mängden avfall från kommunens verksamhet, såväl sorterat som osorterat. Ej påbörjad Frågan har ej utretts. Mätning ingår inte i uppdraget till entreprenören som hämtar källsorterat material. Avtalet gäller till och med mars Etablerad återbruksverksamhet för kommunens interna verksamhet ska finnas, till exempel via intranätet som idag. En annonsplats för internt återbruk av inventarier m.m. finns på kommunens nya intranät Insidan.
17 17(35) De klimatpåverkande utsläppen är 25 % lägre per invånare år 2020 jämfört med Data ej tillgänglig för Utifrån senaste årens utfall ( : 1,94 ton/inv) bedöms att målet bli svårt att uppnå. Minskning av de klimatpåverkande utsläppen, jämfört med % År 2014 Data ej tillgänglig för Utifrån tidigare värden kan en uppskattning göras där målet om en 7,5 % minskning för 2013 inte kommer kunna uppnås. Utbyggnad av fjärrvärmenätet tillsammans med Eon. I samråd med Eon ta fram system för uppföljning av minskad klimatpåverkan vid fastigheters konvertering till fjärrvärme. Fortlöper enligt plan. Inventera samtliga fastigheters källor till uppvärmning för att få en heltäckande bild av energianvändning för uppvärmning i kommunen. Detta för att sedan undersöka möjligheten att ersätta fossila bränslen med andra, förnybara alternativ. I ett första steg görs en inventering av uppvärmningsform via fastighetsregistret. Pågår inom ramen för energirådgivningen. Ta fram en riktlinje för byggande av solcelller och solpaneler i kommunen, för att underlätta bygglovsökning och bygglovgivning. Arbete med förslaget pågår. Ska remissas och anmälas till SBN våren Använda hållbarhetsprogram eller motsvarande för att i varje större planprocess in-
18 18(35) kludera tydliga mål för energi, bra materialval, låg klimatpåverkan, hög återvinningsgrad samt hållbara transporter i såväl bygg som drifskede. Ett principbeslut finns om att hållbarhetsplan ska prövas för alla stadsbyggnadsprojekt. Höja ambitionen för deltagande i energioch klimatrådgivningen (EKR). Utbilda kommunens miljöinspektörer inom energitillsyn. Fortsätta samarbetet inom Stockholm nordost och dialog med SL för mer attraktiv kollektivtrafik. Trafikstrategi- som inkluderar biltrafik, kollektivtrafik, trafiksäkerhet samt cykeltrafik. Ta fram en strategi för infartsparkering i Täby. SRMHN En parkeringsstrategi (inkluderad till viss del i infartsparkering) togs fram Infartsparkeringsutredning togs fram under 2013 men behöver kompletteras. Enligt plan ska detta utföras under Översyn och anpassning av kommunens parkeringsnorm samt införande av parkeringsnorm för cykel. Kontinuerlig uppdatering av befintliga resvaneundersökningar i kommunen. Ta fram cykelplan för Täby. Ej påbörjad Cykelplan beslutad i kommunfullmäktige Utredning av möjlighet till snabbcykelväg, sk cykelstrada, för cykelpendling från Arninge till Stockholm tillsammans med Danderyd och trafikverket. Pågående enligt aktivitetsplan. Utreda möjligheten till bilpool i nya utbyggnadsområden i Täby. Koppla klimat- och energistrategin till skolvägsprojektet för att genom olika aktiviteter uppmuntra barn och föräldrar att gå, cykla och åka kollektivt till skolan. Kommer inbegripas i Trafikstrategin som pågår (klar ) och eventuellt peka på att en plan kring Mobility Management måste tas fram för kommu-
19 19(35) nen. Årligen ta fram en kommunikationsplan för miljö- och klimatfrågor för att utveckla och tydliggöra kommunens miljöprofil inom den interna verksamheten samt externt mot kommuninvånare, verksamhetsutövare samt andra externa aktörer. Kommunikationsplan upprättad för 2014 Ha en uppdaterad handlingsplan för energieffektiviserande åtgärder för det kommunala fastighetsbeståndet. Vid större ombyggnationer eller renoveringar av kommunala byggnader se över möjlighet till närvarostyrd belysning samt timer för övrig elektronik. Vid utbyte av armaturer i kommunala fastigheter byta till LED-armaturer och LEDbelysning. Förbättra klimatskalen i kommunala byggnader för att optimera driften. Ventilationssystem med dålig återvinning byts ut mot nya system med hög återvinningsgrad. Utbildning av driftspersonal kring energieffektiviseringsfrågor. / Krav på kompetens inom energieffektivisering och energioptimering vid upphandling av drift för kommunens fastigheter. Skapa incitament för hyresgästen att minska sin energianvändning. Formulera energikrav, till exempel genom miljöklassningssystem, när kommunen själv bygger nytt. Utbyte av gatubelsyning, ca 2300 kvicksilverlampor (125W) till LED-belysning (28W) Alla är utbytta. Nedsäkring av belysningscentraler samt kontinuerligt utbyte till energieffektivare ljuskällor och armaturer vid utbyte av belysning. Uppdatera kommunens resepolicy med hänsyn till klimatpåverkan. Avslutad med avvikelse
20 20(35) Resepolicyn uppdaterades Enligt den uppdaterade resepolicyn ska färdsätt väljas så att miljöbelastning minimeras. Resepolicyn stödjer dock inte fullt ut målet om att alla tjänsteresor ska vara klimatneutrala. Till exempel saknas krav på klimatkompensation då klimatneutralt alternativ inte är tillgängligt. Utbilda nyckelpersoner som kör mycket i tjänsten i Eco-driving. Upphandling av konsult genomförd. Utbildning genomförd under hösten Uppdatera upphandlingspolicy för att tydliggöra Täbys miljöambition. Utöka miljökrav samt krav på miljö- och klimatredovisning i Täbykonceptet vid omförhandling av avtal/ny upphandling. Konsekvent dokumentation av miljökrav i upphandling via Visma Tendesign. Utreda hur miljökrav, inom ex. energianvändning och transporter, kan ställas på privata utförare av kommunalt finansierad verksamhet, till exempel hemtjänst, förskola och skola. Vid behov samråda med andra kommuner kring miljökrav inom LOV. Utbildning för personal som upphandlar om miljökrav i upphandling. Utbildning sker löpande. Möjliggöra källsortering i kommunens byggnader samt upphandla hämtning av källsorterat material. Etablerad återbruksverksamhet för kommunens interna verksamhet ska finnas, till exempel via intranätet som idag. Avslutad med avvikelse Ej påbörjad Ej påbörjad En annonsplats för internt återbruk av inventarier m.m. finns på kommunens nya intranät Insidan. De klimatpåverkande utsläppen som energianvändningen (el och värme) ger upphov till minskar med 30 % per invånare år 2020 jämfört med Data ej tillgänglig för Utifrån tillgänglig statistik bedöms målet bli svårt att
21 21(35) uppnå. Minskning av klimatpåverkande utsläpp från energianvändningen (el och värme) jämfört med (%) - 12% År 2014 Utbyggnad av fjärrvärmenätet tillsammans med Eon. I samråd med Eon ta fram system för uppföljning av minskad klimatpåverkan vid fastigheters konvertering till fjärrvärme. Fortlöper enligt plan. Inventera samtliga fastigheters källor till uppvärmning för att få en heltäckande bild av energianvändning för uppvärmning i kommnen. Detta för att sedan undersöka möjligheten att ersätta fossila bränslen med andra, förnybara alternativ. I ett första steg görsen inventering av uppvärmningsform via fastighetsregistret. Pågår inom ramen för energirådgivningen. Ta fram en riktlinje för byggande av solcelller och solpaneler i kommunen, för att underlätta bygglovsökning och bygglovgivning. Arbete med förslaget pågår. Ska remissas och anmälas till SBN våren Använda hållbarhetsprogram eller motsvarande för att i varje större planprocess inkludera tydliga mål för energi, bra materialval, låg klimatpåverkan, hög återvinningsgrad samt hållbara transporter i såväl bygg som drifskede. Ett principbeslut finns om att hållbarhetsplan ska prövas för alla stadsbyggnadsprojekt. Höja ambitionen för deltagande i energi-
22 22(35) och klimatrådgivningen (EKR). Utbilda kommunens miljöinspektörer inom energitillsyn. SRMHN Energianvändningen (el och värme) har minskat med 20 % per invånareår 2020 jämfört med Om man jämför hushållens energianvändning mellan åren kan man konstatera en viss ökning (-0,6%). Målet kan vara svårt att uppnå. Minskning av energianvändningen (el och värme) jämfört med (%) Tillgänglig data ej jämförbar mellan åren. - 7% År 2014 Använda hållbarhetsprogram eller motsvarande för att i varje större planprocess inkludera tydliga mål för energi, bra materialval, låg klimatpåverkan, hög återvinningsgrad samt hållbara transporter i såväl bygg som drifskede. Ett principbeslut finns om att hållbarhetsplan ska prövas för alla stadsbyggnadsprojekt. Höja ambitionen för deltagande i energioch klimatrådgivningen (EKR). Utbilda kommunens miljöinspektörer inom energitillsyn. SRMHN År 2020 ska andelen förnybart bränsle i transportsektorn uppgå till 20 %.
23 23(35) Utgående från tillgänglig utsläppstatistik bedöms målet svårt att uppnå. Andel förnybart bränsle av den totala mängden sålt fordonsbränsle i Täby. (%) - År 2014 Använda hållbarhetsprogram eller motsvarande för att i varje större planprocess inkludera tydliga mål för energi, bra materialval, låg klimatpåverkan, hög återvinningsgrad samt hållbara transporter i såväl bygg som drifskede. Ett principbeslut finns om att hållbarhetsplan ska prövas för alla stadsbyggnadsprojekt. Trafikstrategi- som inkluderar biltrafik, kollektivtrafik, trafiksäkerhet samt cykeltrafik. Kontinuerlig uppdatering av befintliga resvaneundersökningar i kommunen. Utreda möjligheten till bilpool i nya utbyggnadsområden i Täby. God vattenmiljö Beskrivning Ej påbörjad Belastningen av föroreningar på sjöar, vattendrag, kustvatten och grundvatten sla minska. Samtliga sjöar och vattendrag skall ha god vattenstatus enligt Eu:s vattendirektiv. Belastning av näringsämnen och föroreningar till sjöar, kustvatten och vattendrag i Täby genom mänskliga aktiviteter ska minska Utgående från tillgänglig utsläppstatistik bedöms målet svårt att uppnå.
24 24(35) Andel sjöar och vattendrag med god kemisk vattenstatus (exklusive kvicksilver). 87,5% 20% 437,5% År 2014 Andel sjöar och vattendrag med god ekologisk status. 7,7% 30% 25,7% År 2014 Omhändertagande och rening av dagvatten 1. Åtgärdande av Täbys största dagvattenutsläpp genom projektering och nyanläggning av Sveriges största sjöförlagda skärmbassäng samt flytande våtmarker utanför Sjöängen i recipienten Stora Värtan. 2. Renoverings- och förbättringsarbeten på ett par befintliga reningsanläggningar, framför allt i Runborg och Hägernäs. 3. Aktivt arbete med strategi- och policydokument rörande dagvattenhanteringen i kommunen. 4. Aktiv planering och projektering för god dagvattenhantering inom pågående stadsbyggnadsprojekt. Samtliga sjöar och vattendrag i kommunen ska ha god vattenstatus enligt EUs vattendirektiv Utgående från tillgängliga uppgifter bedöms målet svårt att uppnå. Andel sjöar och vattendrag med god kemisk vattenstatus (exklusive kvicksilver). 87,5% 20% 437,5% År 2014 Andel sjöar och vattendrag med god ekologisk status. 7,7% 30% 25,7% År 2014
25 25(35) Åtgärdsplaner för god vattenstatus i sjöar och vattendrag ska upprättas. En vattenplan som ska ligga som underlag för åtgärdsplanerna har tagits fram. Handlingsplan för vattenåtgärder i sjöar och vattendrag på internremiss. Grundvattnets kvalitet får inte försämras genom mänsklig aktivitet som markanvändning, tillförsel av föroreningar, klorider m.m. Grundvattentäkter ska skyddas. Täby har inte några grundvattentäkter. Dock ska grundvatten skyddas i planering och tillståndsgivning. Detta hanteras i handlingsplanen för vattenåtgärder. Halva Täby grönt Naturen ska förvaltas så att de rekreations- och kulturhistoriska värden och den biologiska mångfalden gynnas Ett målinriktat arbete pågår och tydliga politiska beslut finns om att bevara och utveckla natur-, kultur och rekreationsvärdena i kommun. Andel ekologiskt odlad åkermark Antal naturreservat i Täby Nationalparker, naturreservat och kulturreservat, skyddad area (ha) ökar År ökar År ökar År 2014
26 26(35) Grönkilssambanden ska bevaras och utvecklas. Grönkilssamverkan mellan STONO pågår löpande för att verka för grönkilssambandens bevaring och utveckling. Under 2014 har bl a inventering av de gröna kilarna samt vandringsleder utförts. I marknadsföringssyfte har naturappen "Naturkarta.se" har tagits fram. Det har även utförts en pilotstudie i Täby stadsskog "Natur på recept" vilket inneburit guidade turer för personer med stressrelaterade besvär. Ekologiskt särskilt värdefull skogsmark (exempelvis nyckelbiotoper, Natura 2000) ska bevaras och skyddas. En utredning gjordes för att utreda NR: Hagby-Mörtsjöskogen. Skålhamra kvighage ska inrättas som kommunalt naturreservat. Arbetet pågår med inrättande av Skålhamra kvighage som NR. Förutsättningarna för att inrätta naturreservat för Mörtsjö-Käringsjöområdet ska utredas. Utredning om förutsättningar för att inrätta naturreservat för Mörtsjö- Käringsjöområdet färdigställdes Ett förslag till reservat påbörjas 2015/2016. Täbys skogar ska skötas utifrån rekreativa värden, biologisk mångfald och ekologiska spridningssamband. Täbys värdefulla ängs- och hagmarker ska bevaras och skötas så att natur- och kulturvärden bevaras. Odlingslandskapet ska bevaras och utvecklas. Det öppna landskapet ska bevaras. Kulturhistoriska värden såsom alléer, fornminnen, åkerholmar, torp o dyl ska vårdas. God bebyggd miljö Beskrivning Den bebyggda miljön i Täby skall utgöra en god och hälsosam livsmiljö. Naturvärden och kulturvärden skall tas tillvara och utvecklas. Planeringen skall bygga på en långsiktigt god hushållning med mark, vatten och andra resurser.
27 27(35) Den bebyggda miljön ska utgöra en god och hälsosam livsmiljö och medverka till en god regional och global miljö Målvärden och utfallsdata saknas varför bedömning av måluppfyllelse inte är möjlig. Antal befogade bullerklagomål. 14 År 2014 Utsläpp av kväveoxider (NOx), kg/inv Utsläpp av partiklar till luft (PM10) kg/inv 4,9 - År ,1 - År 2014 Eftersläpning av data, senaste tillgängliga data 2010 Utsläpp av svaveloxid (SOx). kg/inv 0,2 - År 2014 Eftersläpning av data, senaste tillgängliga data 2010 Utsläpp av växthusgaser inom kommunens gränser, ton CO2-ekv/inv 1,84 - År 2014 Data släpar efter, senaste inrapporterd data 2010 Totala utsläpp av inandningsbara partiklar (PM10), ton År 2014 Eftersläpning av data, senast tillgänglig data 2010 Totala utsläpp av kväveoxid (NOx), ton År 2014
28 28(35) Eftersläpning av data, senaste tillgängliga data 2010 Totala utsläpp av Svaveloxid (SO2), ton 15 - År 2014 Eftersläpning av data, senast tillgänglig data 2010 Totala utsläpp av växthusgaser inom kommunens gränser (CO2), ton År 2014 Eftersläpning av data, senaste tillgängliga data 2010 Stor vikt skall lläggas vid utformning av bebyggelsen. God arkitektur och omsorgsfull planering skall möjliggöra väl utformade privata, halvprivata och offentliga rum. Åtgärder för att minska trafikbuller ska genomföras löpande vid behov. Under 2014 har fönsteråtgärder genomförts i 112 lägenheter vilket sänkt bullernivåerna från trafik och minskat bullerstörningen. Sju hushåll har fått utbetalt bullerbidrag för utförda och inspekterade åtgärder enligt bullerskyddsprogrammet. Den bebyggda miljön ska ge trevnad, trygghet och vara rik på positiva upplevelser. Utbudet av bostäder, arbetsplatser, service, kultur och friluftsaktiviteter ska vara stort och varierande Andel av befolkning med högst 300 m till grönområde 100% 100% 100% År 2014 Andel av befolk- 69% 106,2% År 2014
29 29(35) ningen som upplever att de känner sig trygga i Täby. 65% Täby ska byggas och förvaltas så att resurssnåla lösningar främjas. Använda hållbarhetsprogram eller motsvarande för att i varje större planprocess inkludera tydliga mål för energi, bra materialval, låg klimatpåverkan, hög återvinningsgrad samt hållbara transporter i såväl bygg som drifskede. Ett principbeslut finns om att hållbarhetsplan ska prövas för alla stadsbyggnadsprojekt. Avfall ska vara rätt sorterat 100 % rätt sorterat avfall har inte uppmätts, däremot uppmäts en minskning i 2012 års plockanalys jämfört med Om detta är en trend avgörs vid sammanställningen av resultat från nästa plockanalys Andel farligt avfall i säck- och kärlsopor, inklusive elektronikavfall. Mängd förpackningar och returpapper i hushållsavfallet. Kg/inv) 1,17% År År 2014
30 30(35) Årlig handlingsplan och uppföljning av avfallsplanens mål. Årlig handlingsplan tas fram och uppföljning sker vart fjärde år av målen, nästa gång Avfallsmängden ska minska Farligt avfall från hushåll (kg/inv) Insamlat kärloch säckavfall, inklusive matavfall (kg/inv) Grovavfall (kg/inv) 9,6 3,2 År År ,4 År 2014 Inget farligt avfall ska finnas blandat med annat avfall Andel farligt avfall i säck- och kärlsopor, inklusive elektronikavfall. 1,17% År 2014 Återanvändning av varor och produkter ska stimuleras Antal återbruksverksamheter inom Täbys geografiska område % År 2014
31 31(35) Etablerad återbruksverksamhet för kommunens interna verksamhet ska finnas, till exempel via intranätet som idag. En annonsplats för internt återbruk av inventarier m.m. finns på kommunens nya intranät Insidan. Materialåtervinningen ska öka Mängd förpackningar och returpapper i hushållsavfallet. Kg/inv) Andel hushållsavfall som återvinns inkl biologisk behandling av matavfall. Mängd insamlat matavfall (ton). Producentansvar pappersförpackningar Producentansvar glas Producentansvar metall Producentansvar plast Producentansvar tidningar År 2014 År År ,28 9,11 År ,21 24,31 År ,47 0,88 År ,99 3,01 År ,82 40,37 År 2014 Möjliggöra källsortering i kommunens byggnader samt upphandla hämtning av källsorterat material.
32 32(35) Täby är en hållbar kommun Täbys miljöprofil är god (2012: placering bland de 21 % bästa) Period Målvärde Måluppfyllnad % Placering bland de 20 % bästa kommunerna i Miljöaktuellts kommunranking. 27% År 2014 Ja Förutsättningar finns för ett hållbart byggande Period Målvärde Måluppfyllnad % Andel detaljplaner med hållbarhetsprogram samordnat med exploateringsavtal och handlingsplaner från byggarna och andra aktörer inom planområdet <100% År % Andel olja som källa för uppvärmning avkommunens fastigheter ska minska Period Målvärde Måluppfyllnad % Andel olja som källa för uppvärmning av kommunens fastigheter (2012: 31 %) År 2014 högst 20%
33 33(35) Övriga indikatorer Miljö Indikatorer Period Andel ekologiskt odlad åkermark (%) Utsläpp av växthusgaser inom kommunens gränser, ton CO2- ekv/inv Andel förnybara drivmedel i kommunens bilar enl EES (%) Andel miljöbilar av totalt antal bilar i helda den geografiska kommunen (%) Miljöbilar, andel av kommunens personbilar och lätta lastbilar (%) Insamlat kärl- och säckavfall, kg/inv Avfall till central biogasanläggning och reningsanläggning (kg) - - År ,84 1,94 År ,6% 5 År ,3% 17,2% År ,7% 64,9% År År ,4 År 2014 Farligt avfall från hushåll, kg/inv 9,6 8,9 År 2014 Elektriska och elektroniska produkter, kg/inv Antal återbruksverksamheter i Täbys geografiska område. Utsläpp av svaveloxid (SOx). kg/inv Utsläpp av partiklar till luft (PM10) kg/inv Hushållens energianvändning totalt i Täby, (kwh/inv) 13,1 År År ,2 10 År ,1 2,3 År År 2011 Miljökrav i upphandlingen År 2011 Totala utsläpp av kväveoxid År 2011
34 34(35) Indikatorer Period (NOx), ton Totala utsläpp av Svaveloxid (SO2), ton Totala utsläpp av växthusgaser inom kommunens gränser (CO2), ton Totala utsläpp av inandningsbara partiklar (PM10), ton Vägtrafikens utsläpp av kväveoxd (NOx), ton Vägtrafikens utsläpp av koldioxid (CO2), 1000 ton Vägtrafikens utsläpp av inandningsbara partiklar (PM10), ton Utsläpp av kväveoxider (NOx), kg/inv Energiproduktion vid förbränning av avfall (kwh/inv) År År År År År År ,9 5,9 År ,1 År 2014 Elanvändning totalt (GWh) År 2011 Fjärrvärmeanvändning Täby totalt, GWh Producentansvar pappersförpackningar År ,28 9,11 År 2014 Producentansvar glas 18,21 24,31 År 2014 Producentansvar metall 0,47 0,88 År 2014 Producentansvar plast 0,99 3,01 År 2014 Producentansvar tidningar 45,82 40,37 År 2014 Försäljning av förnybara drivmedel i Täbys geografiska område (%) Tungmetaller i avloppsslammet, Kadmium (mg/kg TS) Tungmetaller i avloppsslammet, Kvicksilver (mg/kg TS) Tungmetaller i avloppsslammet, Bly (mg/kg TS) Utsläpp av BOD7 från Käppala avloppsreningsverk (ton) Utsläpp av Fosfor från Käppala avloppsrenignsverk (ton) - 5 År ,9 År ,6 År År År År 2014
35 35(35) Indikatorer Period Utsläpp av kväve från Käppala avloppsreningsverk (ton) År 2014
BILAGA 5. SAMMANSTÄLLNING AV NATIONELLA OCH
BILAGA 5. SAMMANSTÄLLNING AV NATIONELLA OCH REGIONALA MILJÖMÅL SOM BERÖR AVFALL NATIONELLA MILJÖMÅL Det övergripande målet för miljöarbetet är att vi till nästa generation, det vill säga med sikte på år
KLIMAT- OCH ENERGISTRATEGI
KLIMAT- OCH ENERGISTRATEGI Foto: Olof Holdar www.taby.se Förord Vi i Stockholmsregionen har ett världsrykte för vår miljömedvetenhet och den goda livsmiljön vi skapat. För att regionen och Täby kommun
KOMMUNNÄTVERKET FÖR HÅLLBAR UTVECKLING: Uppföljning av kommunalt miljöarbete 2015. Miljömålsillustrationer illustratör Tobias Flygar
KOMMUNNÄTVERKET FÖR HÅLLBAR UTVECKLING: Uppföljning av kommunalt miljöarbete 2015 Miljömålsillustrationer illustratör Tobias Flygar Inledning I den här rapporten redovisas inrapporterade indikatorer från
Klimatoch energistrategier
www.gislaved.se Klimat- och energi åtgärdsplanen 2011 Antagen av Kommunfullmäktige 2011-09-29 118 Gemensam åtgärdsplan 2011-2014 för Gislaveds kommuns Klimatoch energistrategier Reviderad. juni 2011 Inledning
Koppling mellan de nationella miljökvalitetsmålen och Skellefteå Krafts miljömål
Koppling mellan de nationella en och miljömål Nationella Begränsadklimatpåverkan Halten av växthusgaser i atmosfären ska stabiliseras på en nivå som innebär att människans påverkan på klimat-systemet inte
Beskrivning av ärendet
Planen innehåller mål och åtgärder för områdena: 1. Energihushållning och energieffektivisering 2. Energitillförsel 3. Resor och transporter 4. Fysisk planering Planen innehåller totalt 25 åtgärder. Uppföljningen
Konkretisering av Miljö- och klimatmål för nämnder och förvaltningar
1(5) Datum Diarienummer 2018-10-31 KS/2018/0076/041-16 Upprättad av Julia Nordström Version 1.0 Konkretisering av Miljö- och klimatmål för nämnder och förvaltningar Den här bilagan syftar till att konkretisera
LIDINGÖS MILJÖMÅL 2011-2020
LIDINGÖS MILJÖMÅL 2011-2020 KLOKA VAL ENERGI STAD HÅLLBAR GRÖN KORTVERSION LIDINGÖS MILJÖPROGRAM 2011 2020 1 Lidingö tar ställning för miljön På Lidingö tar vi ställning för miljön och för en hållbar utveckling.
Bilaga 1, Samrådsredogörelse Presentationsmaterial Plan för avfallshantering i ett hållbart samhälle
Bilaga 1, Samrådsredogörelse Presentationsmaterial Plan för avfallshantering i ett hållbart samhälle Nu gör vi en gemensam avfallsplan för SÖRAB kommunerna Ett nytt angreppssätt som är kraftfullt och berör
BILAGA 8 Målbilaga Miljöprogrammet delår 2018
BILAGA 8 Målbilaga Miljöprogrammet delår 2018 Kommunfullmäktige Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Målredovisning Miljöprogrammet... 3 Kommunfullmäktige, Målbilaga Miljöprogrammet delår 2018 2(10)
Lokala miljömål för Tibro kommun Antagna av kommunfullmäktige 2010-02-22
Datum Sida 2010-02-22 1(16) Lokala miljömål för Tibro kommun Antagna av kommunfullmäktige 2010-02-22 2(16) INNEHÅLLSFÖRTECKNING Innehållsförteckning... 2 Bakgrund... 3 Strategiskt miljöarbete... 4 Miljöpolitiskt
Miljöpolicy. Krokoms kommun
Miljöpolicy Krokoms kommun Fastställd av: Kommunfullmäktige Datum: 2013-06-11 Innehåll 1 Inledning... 7 2 Övergripande miljömål för Krokoms kommun... 8 2.1 SamhäIlsplanering och byggande... 8 2.2 Energi...
Inriktningsdokument för miljöpolitiken i Norrköpings kommun
KS 2017/0149 Inriktningsdokument för miljöpolitiken i Norrköpings kommun norrkoping.se facebook.com/norrkopingskommun instagram.com/norrkopings_kommun Inledning Norrköping är en kommun i förvandling och
DECEMBER 2012 KLIMAT- OCH ENERGISTRATEGI FOTO: OLOF HOLDAR. Remissversion. STADSBYGGNADSKONTORET www.taby.se
DECEMBER 2012 KLIMAT- OCH ENERGISTRATEGI FOTO: OLOF HOLDAR Remissversion STADSBYGGNADSKONTORET www.taby.se Förord Framtagen av stadsbyggnadskontoret, Täby kommun www.taby.se Täby Kommun Klimat och energistrategi
2011-03-25 Bilaga 1 Kommunfullmäktige 2011-04-27 64. Handlingsplan till Alvesta kommuns energi- och klimatstrategi
2011-03-25 Bilaga 1 Kommunfullmäktige 2011-04-27 64 Handlingsplan till Alvesta kommuns energi- och klimatstrategi 1 Effektmål för kommunorganisationen Mål att uppnå till och med år 2014 År 2014 skall energiförbrukningen
Bilaga 3 Miljöbedömning av avfallsplanen
Bilaga 3 Miljöbedömning av avfallsplanen Innehåll 1 Inledning...3 1.1 Bakgrund, syfte...3 1.2 Nollalternativ, om planen inte realiseras...3 1.3 Planalternativet...3 2 Nationella, regionala och lokala miljömål
Haparandas miljömål. Antagna av kommunfullmäktige 2007-02-26
Haparandas miljömål Antagna av kommunfullmäktige 2007-02-26 Haparandas lokala miljömål är de övergripande målsättningarna som ska uppnås inom en generation. Av de 16 miljömål som Sveriges riksdag beslutat
Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi.
Pub nr 2008:44 Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi. Vi hushållar med energin och använder den effektivt.
Vision och mål för landstingets miljöarbete, år 2013
2012-10-15 1 (4) Vision och mål för landstingets miljöarbete, år 2013 Landstingets miljövision Landstinget ska medverka till en hållbar utveckling som innebär att östgöten, i nuvarande och kommande generationer,
Delmål för att nå ett hållbart samhälle
: 2016:239 Bilaga till Miljöprogram antaget av kommunfullmäktige 180906, 70 Delmål för att nå ett hållbart samhälle 1. Ett tryggt och hållbart samhälle 2. Hållbart byggande 3. Hållbara transporter, resor
ENERGI- OCH KLIMATPLAN GAGNEFS KOMMUN 2013 2020 mål och åtgärder
ENERGI- OCH KLIMATPLAN GAGNEFS KOMMUN 2013 2020 mål och åtgärder Innehåll 1. SAMMANFATTNING AV PLANENS MÅL OCH ÅTGÄRDER...3 2. LÅNGSIKTIGA OCH ÖVERGRIPANDE MÅL...3 3. DELMÅL OCH ÅTGÄRDER FÖR ENERGI TILL
Tyresö kommuns energiplan Beslutsdel
Tyresö kommuns energiplan Beslutsdel WSP Environmental 30 september 2008 1 1 Bakgrund Enligt lagen om kommunal energiplanering (1977:439) ska det finnas en aktuell plan för tillförsel, distribution och
ETT HÅLLBART VÄRMDÖ TIO DELMÅL INOM MILJÖOMRÅDET
ETT HÅLLBART VÄRMDÖ TIO DELMÅL INOM MILJÖOMRÅDET värmdö kommun har sex övergripande mål samt delmål för olika verksamhetsområden. Ett av de övergripande målen är Ett hållbart Värmdö. Målet utgår från internationella
Uppföljning av Energiplan 2008 Nulägesbeskrivning
Nulägesbeskrivning Lerum 2013-04-10 Innehåll Energiplan 2008 uppföljning 4 Sammanfattning 6 Uppföljning Mål 7 Minskade fossila koldioxidutsläpp... 7 Mål: År 2020 har de fossila koldioxidutsläppen minskat
Mål och handlingsplan för miljöarbete
UFV 2018/1649 Mål och handlingsplan för miljöarbete 2019-2021 Fastställd av rektor 2019-02-26 Innehållsförteckning Utgångspunkt och syfte 3 Lokalt klimatarbete med långsiktiga utmaningar 3 Utmaningar inom
OMVÄRLDSBEVAKNING OCH LAGSTIFTNING ATT FÖRHÅLLA SIG TILL I ARBETET MED KOMMUNAL AVFALLSPLAN FÖR BENGTSFORD, DALS-ED. FÄRGELANDA OCH MELLERUDS KOMMUNER
2013-06-14 OMVÄRLDSBEVAKNING OCH LAGSTIFTNING ATT FÖRHÅLLA SIG TILL I ARBETET MED KOMMUNAL AVFALLSPLAN FÖR BENGTSFORD, DALS-ED. FÄRGELANDA OCH MELLERUDS KOMMUNER Bilaga 1 till avfallsplan för fyra Dalslandskommuner
Gapanalys delmål i miljöprogrammet 2020
Gapanalys delmål i miljöprogrammet 2020 2017-09-11 2017-09-14 Fossilfritt och energieffektivt Falun - Delmål minska energianvändandet med 20% mot snitt 2001-2005 Källa: SCB - Slutanvändning (MWh) efter
Styrdokument för energieffektivisering
1(6) Styrdokument för energieffektivisering 2012-2014 1. Syfte och mål Dokumentet fastställer mål och strategier för energieffektivisering av verksamheter i Danderyds kommun med avseende på byggnader och
Genomförandeplan - beslutade åtgärder 2014
Bilaga 1 Ekohandlingsprogram 2014-2018 Genomförandeplan - beslutade åtgärder 2014 Illustrationer av miljökvalitetsmålen:tobias Flygar HALMSTADS KOMMUN KS 2014 169 Samhällsbyggnadskontoret 2014-05-13 Samhällsbyggnadskontoret
Miljömål för Luleå tekniska universitet
1(7) Miljömål för Luleå tekniska universitet 2017-2020 Luleå tekniska universitet har ett miljöledningssystem för sin verksamhet i enlighet med Förordningen (2009:907) om miljöledning i statliga myndigheter.
miljöprogram den gröna tråden i vårt miljöarbete
Utskriftsversion Göteborgs Stads miljöprogram den gröna tråden i vårt miljöarbete Läs miljöprogrammet i sin helhet på: www.goteborg.se/miljoprogram Foto: Peter Svenson Miljömålen visar vägen Göteborg ska
Klimatpolicy Laxå kommun
Laxå kommun 1 (5) Klimatstrategi Policy Klimatpolicy Laxå kommun Genom utsläpp av växthusgaser bidrar Laxå kommun till den globala klimatpåverkan. Det största tillskottet av växthusgaser sker genom koldioxidutsläpp
SEKOMS gröna nyckeltal miljobarometern.se
SEKOMS gröna nyckeltal 2018 Webbredovisning sekom. Välj kommun uppe till vänster Egen kommunadress t.ex. sekom./karlskrona Webbredovisning Diagram visar utvecklingen Exportera mätdata till Excel Kommunspecifika
AVFALLSPLAN Hudiksvalls kommun 2011-2015
AVFALLSPLAN Hudiksvalls kommun 2011-2015 Kommunal avfallsplan med mål och åtgärdsprogram Kommunfullmäktige 86, 2011-05-02 1 Inledning Avfallsplanen är en kommunal plan för den framtida avfallshanteringen.
Dokumentnamn Övergripande miljömål ISO-bet Sida nr 1. Datum
Miljöhandbok för Högsby Kommun MA 2003:38 Dokumentnamn ISO-bet 4.3.3-1 Sida nr 1 Avsnitt och detaljerade miljömål Sidor tot 3 Datum 2008-02-25 Rev dat. Sign. AG Godk. 4.3.3-1 Högsby kommun har efter den
Upprättad av Godkänd Datum Ver.rev Referens Sekretess HANDLINGSPLAN FÖR MINSKADE UTSLÄPP TILL LUFT
Ton CO2 LFV D-LFV 2009-035287 1(7) HANDLINGSPLAN FÖR MINSKADE UTSLÄPP TILL LUFT Klimatfrågan är av central betydelse för det civila flygets utveckling och LFV arbetar kraftfullt med att minska verkets
Koppling mellan de nationella miljökvalitetsmålen och Skellefteå Krafts miljömål
Koppling mellan de nationella en och miljömål Nationella Begränsadklimatpåverkan Halten av växthusgaser i atmosfären ska stabiliseras på en nivå som innebär att människans påverkan på klimat-systemet inte
Miljöplan 2014-2020. Inledning
Miljöplan 2014-2020 Inledning Timrå kommunkoncern profilerade sig tidigt som ekokommun och har som övergripande mål att skapa en god livsmiljö för nuvarande och framtida invånare i kommunen. För att fortsätta
Miljöbokslut 2006. Höörs kommuns gröna nyckeltal
Miljöbokslut 26 Miljöbokslutet är en redovisning av miljötillståndet i kommunen. Det är också ett sätt att följa upp kommunens eget miljöarbete. Miljöbokslutet med de gröna nyckeltalen ska fungera som
Eskilstunas klimatplan. Så skapar vi en hållbar utveckling
Eskilstunas klimatplan Så skapar vi en hållbar utveckling Vi tar ansvar för framtiden I Eskilstuna är vi överens om att göra vad vi kan för att bidra till en ekologiskt hållbar utveckling. Eskilstuna är
Avfallsplan
Renhållningsordning Avfallsplan 2018-2022 Bilaga 1. Miljöbedömning Datum: 2018-04-20 1 Innehåll Bakgrund... 3 Bedömningsgrunder och avgränsning... 3 Alternativ... 5 Nollalternativ... 5 Planalternativ...
Miljöredovisning. Tio effektmål är uppnådda eller ser ut att uppnås. Tre effektmål osäkert om de kan uppnås. Två effektmål blir svåra att uppnå
Miljöredovisning Ansvarsområde Miljöredovisningen visar utvecklingen inom ett antal prioriterade miljöområden, utpekade i kommunens miljöplan. Redovisningen omfattar Järfälla som geografiskt yta och Järfälla
VI SKAPAR SAMHÄLLSNYTTA I SKÅNE. Avfallsförebyggande och miljömålen Tommy Persson, miljöstrateg Länsstyrelsen Skåne
VI SKAPAR SAMHÄLLSNYTTA I SKÅNE Avfallsförebyggande och miljömålen Tommy Persson, miljöstrateg Länsstyrelsen Skåne Länsstyrelsens miljömålsuppdrag Förordning (2007:825) med länsstyrelseinstruktion: 5
Miljömål och handlingsplan
1 Miljömål och handlingsplan Verksamhet: Bygg och miljöförvaltningen Diplomnivå: Svensk miljöbas Ska vara färdigt: 2016-11-21 Förvaltningens betydande miljöaspekter: Energi, transporter, resor Uppdaterad
Årsrapport Kommunkoncernens energi- och klimatredovisning. Rapport Linköpings kommun linkoping.se
Årsrapport 215 Kommunkoncernens energi- och klimatredovisning Rapport 216-11-14 Linköpings kommun linkoping.se Inledning Linköpings kommun har som mål att kommunen ska vara koldioxidneutral 225. Koldioxidneutralitet
Fastställd av kommunfullmäktige 2013-09-30 90
FÖRFATTNINGSSAMLING Nr MB 31 a 1 (6) MILJÖPLAN 2014-2020 Fastställd av kommunfullmäktige 2013-09-30 90 Inledning Timrå kommunkoncern profilerade sig tidigt som ekokommun och har som övergripande mål att
Miljöprogram 2013-2016
Datum 2012-10-04 Version 12 Upprättare Susanna Andersson, miljöchef Miljöprogram 2013-2016 Miljöpolitiskt måldokument Miljöpolitiskt måldokument för Landstinget Gävleborg Förord Denna skrift utgör ett
Människan i centrum Avfallshanteringen ska utgå från människans behov och vara anpassad både till den som lämnar och den som hämtar avfall.
Människan i centrum Avfallshanteringen ska utgå från människans behov och vara anpassad både till den som lämnar och den som hämtar avfall. Det innebär att insamlingen ska vara enkel, lätt att förstå och
Fossilbränslefritt och. och energieffektivt Borås.
Fossilbränslefritt och energieffektivt Borås Borås Stad minimerar utsläpp av växthusgaser. Förnybara energislag används till kollektivtrafik, person- och godstransporter, uppvärmning och el. Genom resurssnålhet,
Klimat- och miljöpolitiskt program. Bilaga 1: Etappmål och ansvar
Klimat- och miljöpolitiskt program Bilaga 1: Etappmål och ansvar 1 Etappmål och ansvar Det klimat- och miljöpolitiska programmet är ett övergripande styrdokument som ger den samlade bilden av kommunens
Klimatstrategi för Mörbylånga kommun
1 (10) Klimatstrategi för Mörbylånga kommun Antagen av Kommunfullmäktige 2011-06-22 Klimatstrategi för Mörbylånga kommun 2 (10) Innehållsförteckning KLIMATSTRATEGI...3 Vision... 3 Strategi... 3 KLIMATMÅL...5
Miljöbokslut 2014 kortversion
Miljöbokslut 2014 kortversion Fördelningen av måluppfyllelse för delmålen i Miljöstrategiska programmet Energi Transporter Konsumtion och avfall Mark och bebyggd miljö Natur Vatten Information och utbildning
Klimat- och miljöpolitiskt program. Bilaga 1: Etappmål och ansvar Uppdaterad:
Klimat- och miljöpolitiskt program Bilaga 1: Etappmål och ansvar Uppdaterad: 20171213 1 Etappmål och ansvar Det klimat- och miljöpolitiska programmet är ett övergripande styrdokument som ger den samlade
- Nybyggnation av bostäder och lokaler skall utformas så energieffektivt som möjligt. - Energianvändningen per invånare skall minska.
1 (5) Sektorn för samhällsbyggnad Karin Meyer 20101201 Kommunstyrelsen POLITISKA VERKSAMHETSMÅL FÖR MILJÖ Förklaring av politiska verksamhetsmål De politiska verksamhetsmålen skall stödja de politiska
Budget 2016 med plan 2017-2018. Avfall
Budget 2016 med plan 2017-2018 Avfall Innehållsförteckning 1 Avfall... 3 1.1 Inledning... 3 1.2 Mål... 3 1.3 Ekonomi (budget)... 6 1.4 Förslag till budget 2016... 7 1.5 Utmaningar inför framtiden... 7
Miljöpolicy. Miljöpolicy
Miljöpolicy Innehållsförteckning Falköpings kommun som förebild 3 Internt miljöarbete 3 Fokusområden 4 Transporter 4 Lokaler 4 Mat 5 Dokumenttyp Policy Antagen av Kommunfullmäktige 2011-01-31 Dokumentansvarig
Dialogmöten i kommunerna om klimatarbete. Vetlanda 21 maj. Info om Eksjö kommuns klimatarbete Sven-Åke Svensson Kommunekolog
Dialogmöten i kommunerna om klimatarbete Vetlanda 21 maj Info om Eksjö kommuns klimatarbete Sven-Åke Svensson Kommunekolog Sankey-diagrammet Energiplan/klimatstrategi - övergripande mål Förbrukning av
Gröna nyckeltal. för Höörs kommun. Antaget 2009-12-16 KF 106
Gröna nyckeltal för Höörs kommun Antaget 2009-12-16 KF 106 Inledning Gröna nyckeltal är ett sätt att mäta miljötillstånd och visa på trender inom miljöområdet. Den första uppsättningen gröna nyckeltal
Underlag till Länsstyrelsens sammanställning
Bilaga 7 Underlag till Länsstyrelsens sammanställning 1(5) 1 Administrativa uppgifter Kommuner: Nyköping och Oxelösund År: 2010 Datum när planen antogs: 2012-XX-XX (Nyköping) och 2012-XX-XX (Oxelösund)
Åtgärder, bygg och fastighet inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram
Åtgärder, bygg och fastighet inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram Respektive aktör tar själv beslut om åtgärderna skall utföras och i vilken omfattning detta ska ske. Åtgärder märkta med * är
Klimatstrategi Lägesrapport kortversion 2013-02-04
Klimatstrategi Lägesrapport kortversion 2013-02-04 Denna folder presenterar kort hur utsläppen av växthusgaser m.m. har utvecklats under senare år. Klimatredovisningen i sin helhet kan läsas på www.kristianstad.se
Årsrapport Kommunkoncernens energi- och klimatredovisning Linköpings kommun linkoping.se
Årsrapport 216 Kommunkoncernens energi- och klimatredovisning 217-12-1 Linköpings kommun linkoping.se Trend i korthet: Foto: Stångåstaden Energianvändningen i byggnader minskar Koldioxidutsläppen från
Ö vergripande plan fö r miljö - energi öch klimatarbetet i Karlskröna
Ö vergripande plan fö r miljö - energi öch klimatarbetet i Karlskröna Fastställd av: Kommunfullmäktige i Karlskrona kommun Fastställt: 2016-11-24, 324. Giltighetstid: 2016-2018 Ansvarig för revidering:
Styrdokument dagvatten
DANDERYDS KOMMUN 1(7) Styrdokument dagvatten Antaget av kommunfullmäktige 2012-06-11 1. Syfte och mål Syftet med styrdokumentet för dagvatten är att fastställa strategi för dagvattenhantering i kommunen.
Fördjupad utvärdering av miljömålen Forum för miljösmart konsumtion 26 april 2019 Hans Wrådhe, Naturvårdsverket
Fördjupad utvärdering av miljömålen 2019 Forum för miljösmart konsumtion 26 april 2019 Hans Wrådhe, Naturvårdsverket Målet för detta webbinarium Ni som lyssnar ska känna till bedömningen av miljötillståndet
Handlingsplan för miljöstrategin år
Handlingsplan för miljöstrategin år 2017-2020 Inriktning: Fossilbränslefri kommun Målsättning: Effektivisera och minska energiförbrukningen i fastigheter och transporter Åtgärdspaket 2017-2020 för minskad
AVFALLSPLAN. Botkyrka Haninge Huddinge Nynäshamn Salem
AVFALLSPLAN Botkyrka Haninge Huddinge Nynäshamn Salem Antagen av kommunfullmäktige: Haninge 2011-11-17 Huddinge 2011-11-07 Nynäshamn 2011-10-19 Salem 2011-11-24 Botkyrka 2011-09-29 Innehåll INLEDNING 4
Strategi för energieffektivisering. Anna-Karin Olsson, Kommunekolog Höör 2013-01-30 Johan Nyqvist, Energikontoret Skåne
Strategi för energieffektivisering Anna-Karin Olsson, Kommunekolog Höör 2013-01-30 Johan Nyqvist, Energikontoret Skåne Interna miljöregler, 1996 kontorspapper ska vara Svanenmärkt glödlampor byts till
Energi- och miljöplan
Energi- och miljöplan för Lessebo kommun 2014-2020 Energi- och miljöplan för Lessebo kommun 2014-2020 Lessebo kommuns energi- och miljöplan innefattar fem områden: Avfall Byggnation, underhåll och inneklimat
Bilaga 5 Miljöbedömning
Beslutad av: Dokumentansvarig: Renhållningsenheten Dokumenttyp: Välj i listan... Giltighetstid: Välj i listan... Gäller från: Diarienr: KS.2017.203 Ändringsförteckning Datum Ändring Bilaga 5 Miljöbedömning
Förslag till antagande av ny avfallsplan för Norrtälje kommun
TJÄNSTEUTLÅTANDE 2016-12-07 Handläggare: Jan Paymer, tf. renhållningschef Telefon: 0176-716 97 E-post: jan.paymer@norrtalje.se Dnr: Till kommunstyrelsens arbetsutskott Förslag till antagande av ny avfallsplan
Fördjupad utvärdering av miljömålen 2019
Fördjupad utvärdering av miljömålen 2019 En sammanhållen politik för hållbar utveckling Viktiga vägval för att nå miljömålen Sverige kan påverka den globala utvecklingen Förebild hantera våra nationella
Antaget av Regionfullmäktige RS 2016/1414
2017 2019 Antaget av Regionfullmäktige 2016-12-07 RS 2016/1414 Innehåll Ett hållbart Gävleborg 3 Miljöpolicy 4 Våra miljömål 6 Energi & byggnader 7 Kemikalier & läkemedel 8 Möten & transporter 9 Produktval
BILAGA 1 HANDLINGSPLAN MED AKTIVITETER
BILAGA 1 HANDLINGSPLAN MED AKTIVITETER I denna bilaga presenteras aktiviteter för att uppnå målen i avfallsplanen. Syftet med aktiviteterna är bland annat att minska mängden avfall och att omhändertagandet
mer med Förslag till nationellt miljömål.
Bilaga 6 Uppföljning av föregående avfallsplan från år 2010 Detta är en uppföljning och utvärdering av föregående avfallsplan och avser utveckling till och med. Källa: Statistik från Sigtuna kommun och
Miljöprogram , Region Gävleborg
Information Diarienr: Ej tillämpligt 1(5) Dokument ID: 07-182749 Fastställandedatum: 2016-03-16 Upprättare: Marie Helene M Molander Giltigt t.o.m.: 2017-03-16 Fastställare: Susanna Andersson Miljöprogram
DANDERYDS KOMMUN Tekniska kontoret Ruth Meyer
1(6) Förslag till styrdokument för energieffektivisering av verksamheter i Danderyds kommun 1. Syfte och mål Dokumentet fastställer mål och strategier för energieffektivisering av verksamheter i Danderyds
Temagruppernas ansvarsområde
Temagruppernas ansvarsområde För att förtydliga respektive temagrupps ansvarsområde har jag använt de utvidgade preciseringarna från miljömålssystemet som regeringen presenterade under 2011. na utgör en
Riktlinjer för hantering av internt avfall
Riktlinjer för hantering av internt avfall Antaget av kommunstyrelsen 2018-12-17 Ska revideras senast 2020-12-31 Ansvarig tjänsteman: Hållbarhetsstrateg 1 Bakgrund Nybro kommun har fastställt följande
Resultat av regeringens miljö- och klimatsatsningar i Västerbottens län
Resultat av regeringens miljö- och klimatsatsningar i Västerbottens län Förord Regeringens miljö- och klimatpolitik grundar sig i principen att det ska vara lätt att göra rätt. Politiken formas för att
Energistrategier. Vision 2040
Vision 2040 Liv, lust och läge blir livskvalitet i Hjärtat av Bohuslän Energistrategier Strategier Strategisk plan 2010-2014 Strategi för energieffektivisering Uppdrag och planer Uppdrag i strategisk plan
Vad är DalaAvfall - Avfallsplanen - Ny lagstiftning - Vad händer med avfallet, varför sortera?
2019-05-07 - Vad är DalaAvfall - Avfallsplanen - Ny lagstiftning - Vad händer med avfallet, varför sortera? DalaAvfall är ett samverkansorgan mellan kommunernas avfallsverksamheter med ansvar för hushållsavfall
Bilaga 7 Sammanställning till länsstyrelsen
Bilaga 7 Sammanställning till länsstyrelsen Sammanställning till länsstyrelsen 1 (12) Innehåll 1 Administrativa uppgifter... 3 2 Kommunens befolkning och struktur... 4 3 Avfall som kommunen ansvarar för...
ÖVERGRIPANDE MÅL. Nationella miljömål. Miljökvalitetsnormer
ÖVERGRIPANDE MÅL Nationella miljömål Miljökvalitetsnormer Övergripande mål Nationella miljömål Till nästa generation skall vi kunna lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta. De nationella
Miljöplan Miljöplan Timrå kommun
Miljöplan 2014-2020 Miljöplan 2014 2020 1Timrå kommun Inledning Timrå kommunkoncern profilerade sig tidigt som ekokommun och har som övergripande mål att skapa en god livsmiljö för nuvarande och framtida
Bilaga till energiplan för Åtvidabergs kommun 2012-2016
Bilaga till energiplan för Åtvidabergs kommun 2012-2016 Del 1. Exempel på åtgärder för att uppnå energiplanens detaljmål. Bilaga del 1 till energiplan för Åtvidabergs kommun 2012-2016 Transporter i hela
Miljööverenskommelse
Miljööverenskommelse för ett hållbart Värmland Värmland står inför flera miljö- klimatutmaningar! Nu skrivs miljööverenskommelser i Värmland för att driva arbetet framåt synliggöra kommunernas Landstinget
Strategiska vägval för ett fossiloberoende Västra Götaland 2030. Faktaunderlag med statistik och klimatutmaningar
Strategiska vägval för ett fossiloberoende Västra Götaland 2030 Faktaunderlag med statistik och klimatutmaningar Faktamaterialet presenterar 1. Statistik gällande klimatutsläpp i Västra Götaland 2. Det
MILJÖ- OCH KLIMATSTRATEGI
MILJÖ- OCH KLIMATSTRATEGI UPPFÖLJNING I SIFFROR 2013 KARLSTADS KOMMUN Miljö- och klimatstrategin beskriver hur Karlstad ska växa och samtidigt vara en ekologiskt hållbar stad. Den är en av tre hållbarhetsstrategier
På väg mot en hållbar framtid
På väg mot en hållbar framtid Foto: Christiaan Dirksen % 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 Region Skåne blir fritt från fossila bränslen
2. MILJÖKONSEKVENSER AV MÅL I AVFALLSPLANEN
Bilaga till avfallsplaneförslag 2009-09-07 Miljökonsekvensbeskrivning Avfallsplan för Skellefteå kommun BAKGRUND Enligt bestämmelser i miljöbalken (1998:808), kap 6 samt föreskrifter från Naturvårdsverket
Ann-Carin Andersson Avdelningen för byggteknik EKOLOGI Luft, vatten, mark, flora, fauna Miljömål etc EKONOMI Mervärden för.. - Individ - Samhälle - Företaget/motsv Hållbar utveckling SOCIALT Bostad Arbetsmiljö
Långsiktigt klimatarbete i Göteborg. Michael Törnqvist, miljö- och klimatnämnden
Långsiktigt klimatarbete i Göteborg Michael Törnqvist, miljö- och klimatnämnden Göteborgs Stads arbete för att nå de lokala miljömålen Michael Törnqvist, miljö- och klimatnämnden Göteborgs miljömålsarbete
Miljöredovisning. Målet uppnått. Målet kan uppnås. Målet blir svårt att uppnå. Målet kan delvis uppnås. Svårbedömt om målet kan nås
Miljöredovisning Ansvarsområde Miljöredovisningen visar utvecklingen inom ett antal viktiga miljöområden, utpekade i kommunens miljöplan, i form av uppföljning av så kallade gröna nyckeltal. Redovisningen
BILAGA 7 - MILJÖBEDÖMNING
Miljöbedömning av gemensam avfallsplan för Karlshamns, Sölvesborgs och Olofströms kommuner En ny avfallsplan för kommunerna Karlshamn, Olofström och Sölvesborg för perioden 2018 2025 är under framtagning.
Förstudierapport - Energiplan för Österåkers kommun
Förstudierapport - Energiplan för Österåkers kommun Projektbeställare Kent Gullberg Huvudprojektledare Alexander Bergström Datum 2018-06-04 Version 1.0 Diarienummer KS 2018/0171 Godkänd av styrgrupp 2018-06-04
MILJÖ- OCH KLIMATSTRATEGI UPPFÖLJNING I SIFFROR
UP AP PD RI ATE L 20 RAD 15 MILJÖ- OCH KLIMATSTRATEGI UPPFÖLJNING I SIFFROR KARLSTADS KOMMUN Miljö- och klimatstrategin beskriver hur Karlstad ska växa och samtidigt vara en ekologiskt hållbar stad. Den
Redovisning av miljöledningsarbetet 2012 Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut
Redovisning av miljöledningsarbetet 2012 Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut Enligt förordning (2009:907) om miljöledning i statliga myndigheter Del 1 Miljöledningssystemet Miljöcertifiering
SIDAN 1 Färdplan 2050 Ett fossilbränslefritt Stockholm Fossilbränslefritt inom våra systemgränser Transporter Energiproduktion Byggnader Övrig elanvändning och gasanvändning Kompensation av kvarstående
Klimat- och energistrategi för Stockholms län
MILJÖFÖRVALTNINGEN Plan och miljö Tjänsteutlåtande Sida 1 (5) 2013-05-02 Handläggare Emma Hedberg Telefon: 08-508 28 749 Till Miljö- och hälsoskyddsnämnden 2013-05-21 p 19 Remiss från Kommunstyrelsen,