VALFAKTAHÄFTE NR11 MILJÖ & KLIMAT

Transkript

1 VALFAKTAHÄFTE NR11 MILJÖ & KLIMAT

2 INLEDNING Vi befinner oss mitt upp i en omfattande klimatkris som riskerar att få ödesdigra konsekvenser. Idag får de rikas kortsiktiga vinstjakt gå före åtgärder mot miljöproblemen. Det är billigare med skogsskövling, miljöfarliga utsläpp och varutransporter jorden runt än att rädda klimatet. Medan storföretagen fraktar sina produkter över kontinenter för att maximera sin vinst sitter politikerna tysta. Samtidigt tvingas människor att fly från sina hem på grund av naturkatastrofer. Det är ett långsiktigt ohållbart system som både är orättvist och ökar den globala uppvärmningen. Om hela jordens befolkning skulle förbruka lika mycket resurser som vi i Sverige skulle det behövas fyra jordklot. Vårt samhälle är uppbyggt på en ohållbar konsumtion och en orättvis världsordning. Det finns en tydlig konfliktlinje mellan å ena sidan företagens vinstjakt och å andra sidan ett samhälle som sätter människan och klimatet i första rummet. Så länge det ekonomiska systemet gynnar skogsskövling och utarmning av jord och mark kommer företag att utnyttja det på vår bekostnad. Det finns en naturlig koppling mellan miljöproblemen och ett ekonomiskt system som bygger på ständig expansion och vinstmaximering. Under kapitalismen kommer företag alltid att sätta den egna vinsten fram andra hänsynstagande. Om det är billigare för producenten att göra utsläpp än att inte gör det kommer det också att vara rationellt. Därför krävs det en miljöpolitik som begränsar företagens möjlighet att sätta vinstintresset i första rummet. VAD SÄGER UNG VÄNSTER? Klimatproblemen är en ödesfråga. Mänskligheten riskerar en katastrof av globala proportioner. Den globala uppvärmningen riskerar att ödelägga stora områden och människor drabbas redan hårt. Den rika världen måste sluta leva över sina tillgångar och börja betala för den klimatkris man orsakat. 1 Det saknas knappast kunskap om klimatproblemen. I början av mars presenterade EU-kommissionen en så kallad Eurobarometerundersökning om klimatfrågan. Den visar bland annat att nio av tio européer anser att klimatförändringarna är ett allvarligt problem och i Sverige tycker 81 procent att klimatförändringarna är ett av de mest allvarliga problemen i världen. Mängder av forskningsrapporter och vetenskapliga undersökningar pekar på samma sak klimatkrisen är orsakad av mänskligheten och om vi inte gör någonting nu direkt kan det vara för sent. Trots det så görs mycket lite. Istället präglas den miljöpoli-

3 tiska debatten av fokus på individuellt ansvar och lösningar. Men att kompostera i trädgården kommer aldrig att kunna vara lösningen på klimatproblemen så länge som multinationella företag pressar priserna genom storskaliga jordbruk. För att lösa klimatkrisen krävs kollektiva lösningar, där de rika länderna i Väst betalar sin klimatskuld till resten av världen. KLIMATFÖRÄNDRINGARNA Det är naturligt att klimatet varierar och temperaturen har globalt sett växlat många gånger förr. Men de temperaturökningar som nu sker är betydligt snabbare och det råder inte längre några tvivel om att det är på grund av människans påverkan. Sedan början av förra seklet har medeltemperaturen ökat med cirka 0,9 grader, (Naturvårdsverket). Det kanske inte låter så mycket, men även små förändringar får förödande konsekvenser när det gäller klimatet. Det är inte bara temperaturen i luften som stiger, utan även världshaven blir varmare och världens isar smälter. Från högern kan man ofta höra att man ska köpa sig en ny miljöbil eller byta ut sin diskmaskin för att göra någonting åt klimatproblemen. De hävdar gärna att det är konsumtion som driver den miljövänliga tekniken framåt och att det är så vi kan komma till rätta med klimatproblemen. Det är en utbredd föreställning att det går att lösa klimatkrisen genom att handla klimatsmart. Men det är knappast mer konsumtion som kommer att lösa klimatkrisen tvärt om behöver vi förbruka mindre och rätta oss efter det ekologiska utrymme som finns. Det är omöjligt att lösa klimatproblemen på individnivå. Även om det kan vara bra att sopsortera eller handla ekologisk mjölk kan det inte vara upp till var och en att rädda klimatet. För en verklig förändring krävs det kollektiva satsningar. VAD SÄGER UNG VÄNSTER? Klimatproblemen är inget avlägset hot. Redan idag ser vi hur naturkatastrofer och torka breder ut sig som en konsekvens av hur vi i den rika västvärlden sätter vinsterna före ett hållbart klimat. Trots fina ord från politikerna så händer det ingenting så länge marknaden får styra. Det är dags att byta system, inte klimat. När vinstintresset överordnas alla andra faktorer får klimatet gång på gång stå tillbaka, vilket i många fall får rent absurda konsekvenser. Varor som fraktas flera gånger över jorden eller gammal och klimatfarlig teknik vid produktion är vanliga sätt att hålla nere kostnaderna. Ung Vänster kräver att de företag som förstör miljön också måste börja betala för det. 2

4 DEN RIKA VÄRLDENS KLIMATSKULD Vi som lever i den rika delen av världen lever högt över våra tillgångar. Idag förbrukar 20 procent av världens befolkning 85 procent av världens resurser och de fattigaste 20 procenten lever i sin tur på ungefär en procent av resurserna. Det är den rika delen av världen som orsakar den miljökatastrof som hela jorden drabbas av och det är den fattiga delen får ta den största smällen med översvämningar, torka och naturkatastrofer. Klimatförändringarna är inget hot som ligger i framtiden. Varje år drabbas människor av klimatrelaterade naturkatastrofer och idag är det fler som flyr på grund av naturkatastrofer än på grund av krig och sociala problem. VAD SÄGER UNG VÄNSTER? Om hela jordens befolkning skulle förbruka lika mycket resurser som vi i Sverige, skulle nästan fyra jordklot behövas. Klimatproblemen är ingenting som ligger i framtiden. Redan idag drabbas miljontals människor hårt av den klimatkatastrof som vi i den rika delen av världen är orsak till. Vi vill att Sverige avsätter pengar för ett särskilt klimatbistånd och att vi börjar ta emot människor som flyg på grund av klimatproblemen. Ung Vänster menar att det är den rika delen av världen som har störst ansvar för att lösa klimatproblemen. Inte för att vi är snälla eller välvilliga här i Väst, utan helt enkelt för att vi ska betala för de kostnader vår konsumtion får för andra delar av världen. Istället för att köpa oss fria med utsläppsrätter borde vi ge ett särskilt klimatbistånd. Sverige måste också börja ta emot de flyktingar som flytt på grund av klimatproblemen. 3 IPCC:S KLIMATRAPPORT FN:s klimatpanel IPCC kom i höstas med en ny rapport som visade på stora klimatförändringar på grund av mänsklig påverkan. Bland annat konstaterade man att vart och ett av de tre senaste årtiondena på jordytan har varit varmare än samtliga tidigare årtionden sedan På norra halvklotet har perioden sannolikt varit den varmaste trettioårsperioden under åtminstone de senaste 1400 åren. Man visade också att koncentrationen av växthusgaser i atmosfären har stigit till nivåer utan motsvarighet under åtminstone de senaste åren. Koncentrationen av koldioxid har ökat med 40 procent sedan förindustriell tid, i första hand till följd av förbränning av fossila bränslen och i andra hand på grund av förändrad markanvändning.

5 SVERIGES UTSLÄPP Exakt hur stora utsläppen är i Sverige är beror på hur man räknar och vilka intressen som ligger bakom beräkningarna. Det är främst utsläppen av koldioxid som påverkar klimatet, men även till exempel utsläppen av metan och dikväveoxid spelar roll. När man mäter utsläppen räknar man ofta om flera olika sorters växthusgaser till vad de motsvarar om de hade varit koldioxid, bland annat för att det ska bli lättare att jämföra mellan olika länder. Naturvårdsverket menar att våra svenska utsläpp 2012 låg på ungefär 57,6 miljoner ton koldioxid per år, (då räknar man dock inte med den internationella flygtrafiken eller sjöfarten som står för en stor del). Samtidigt menar många att de här siffrorna är alldeles för låga. Anledningen är att de siffrorna bara gäller den svenska produktionen av el, inte själva konsumtionen. Även om utsläppen i Sverige minskar så ökar de nämligen i andra länder till följd av att den svenska konsumtionen ökar. Under perioden har utsläppen till följd av vår konsumtion ökat med 26 miljoner ton och är nästan dubbelt så stora som utsläppen här i Sverige. Skulle man istället räkna på ländernas konsumtion skulle utsläppssiffrorna minska för de flesta av de fattigare länderna. Nuvarande sätt att räkna gynnar alltså oss här i Väst som samtidigt är de som förbrukar allra mest. Jämförelsevis står Sverige för relativt låga utsläpp. Enligt branschorganisationen Svensk Energi står Sverige enbart för 0,2 procent av världens koldioxidutsläpp och sedan 1990 har de svenska utsläppen av växthusgaser dessutom minskat, (Naturvårdsverket). Samtidigt beror utsläppen på hur man räknar och vi lever fortfarande en bra bit över våra tillgångar. INTERNATIONELLA AVTAL Trots att globala konferenser gång på gång slår fast vad som behövs för att stoppa den globala uppvärmningen så händer det alldeles för lite. Varje år håller FN klimatkonferenser för att diskutera och besluta kring globala klimatproblem, men det är bara ibland mötet kommer fram till ett gemensamt avtal. Målsättningarna kring de globala utsläppen av växthusgaser regleras idag av Kyotoprotokollet. Från början var meningen att utsläppen skulle minska med minst 5,2 procent under utsläppsnivån 1990, fram till perioden Planen var att klimattoppmötet i Köpenhamn skulle komma fram vad som skulle ersätta protokollet när de löpte ut 2012, men man lyckades inte enas om några nya målsättningar. Flera medlemsländer vägrade skriva under något bindande avtal och 4

6 istället blev överenskommelsen snarare en lista över ländernas frivilliga åtagande. Inte heller på mötet i Cancún 2010 eller i Durban 2011 lyckades man fatta någon ny överenskommelse. På klimatkonferensen i Doha 2012 beslutades dock att förlänga Kyotoavtalet till år Nästa stora klimattoppmöte äger rum i Paris nästa år. De överenskommelser som idag finns på internationell nivå är alldeles för vaga och det får inga konsekvenser om länder struntar i att följa dem. Det är heller inte länder som är med och skriver under avtalen. Bland annat har USA valt att stå utanför Kyotoprotokollet vilket gör det svårare att nå de globala målsättningarna. Sverige måste gå före och kräva högre mål och en omfördelning från de rika till de fattigare länderna. Ung Vänster kräver ett bindande internationellt klimatavtal. HANDELN MED UTSLÄPPSRÄTTER Utsläppsrätter är ett ekonomiskt styrmedel för att kunna reglera koldioxidutsläppen så att de som förorenar mest också får betala mest. Utsläppsrätterna fördelas enligt nationella fördelningsplaner och alla utsläppsrätterna i ett land uppgår tillsammans till det tak som finns för hur mycket miljögifter och får släppas ut i det landet under en bestämd period. De företag som släpper ut mindre än vad de tilldelats kan sälja rätterna vidare. Systemet med utsläppshandel finns idag inom EU, men har fungerat väldigt dåligt. Merparten av utsläppsrätterna har delats ut gratis bland storföretagen och de som fått generöst med gratisrätter har kunnat göra stora pengar på att sälja vidare dem utan att behöva göra några större minskningar av sina utsläpp. I enlighet med Kyotoavtalet spelar det ingen roll var utsläppen sker, huvudsyftet är att få ner den totala kvoten. Därför kan länder som har svårt att sänka sina utsläpp betala för projekt i andra länder, samtidigt som man slipper göra någonting på hemmaplan. 5 Ibland diskuteras om man ska införa individuella utsläppsrätter. Förespråkarna menar att eftersom att låginkomsttagare släpper ut mindre koldioxid än höginkomsttagare kommer individuella utsläppsrätter fungera omfördelande, från rika till fattiga. Det är dock svårt att tänka sig att svaret på utsläppen skulle vara ytterligare marknadsanpassning. Risken är att man öppnar upp för en handel där fattiga kan tvingas sälja rätten att värma upp sitt hus till högstbjudande eller där småbarnsfamiljer i glesbygden får avstå från semestern för att de ska ha råd att skjutsa barnen till fritidsaktiviteter. Ung Vänster vill istället att alla koldioxidutsläpp ska påläggas kraftiga straffskatter, för att pressa ner utsläppen och samtidigt omfördela pengar från miljöfarlig verksamhet till miljövänlig.

7 DAGS FÖR ENERGIOMSTÄLLNING När elproduktionen sker i privat regi överordnas ägarnas vinstintresse möjligheten att organisera produktionen på ett miljövänligt sätt. För att vi demokratiskt ska kunna styra hur vi vill att produktionen av energi ska vara organiserad krävs det att energiproduktionen sker i offentlig regi. Det sker till stor del redan idag genom att staten äger Vattenfall. Men staten måste också bli en mer aktiv och tydlig ägare. Vattenfall driver kolkraftverk utomlands, och har betydande investeringar i ickeförnyelsebara energikällor. Man har dessutom gjort sig kända genom dåliga affärer i och med köp av det holländska Nuon. I mars rapporterade SVT att Vattenfall kommer att minska sina kommande satsningar på vindkraft i Europa från 19 till 11 miljarder. Anledningen är bristande lönsamhet. En del av pengarna kommer istället att flyttas till andra energislag, däribland fossiltung kolkraft. VAD SÄGER UNG VÄNSTER? Sverige måste ställa om till förnybar energi. Tekniken finns, men är idag dyr, helt enkelt för att man inte väljer att satsa. Istället håller man kvar vid fossila bränslen och låtsas att kärnkraften är ett alternativ. Men vi kan inte vänta med att ställa om, det är dags att satsa på sol- och vindkraft. Ung Vänster kräver att Vattenfalls ägardirektiv ändras så att det blir omöjligt för företaget att fortsätta agera på ett sätt som ökar koldioxidutsläppen. Vi vill också att Vattenfalls vinster används till att snabba på energiomställningen. Vattenfall ska vara ledande när det gäller energiomställning och energieffektivisering. FÖRNYBARA ENERGIKÄLLOR Idag finns tekniken för förnybar energi, men den är fortfarande relativt dyr och inte alltid effektiv. Det råder en uppfattning om att vi i Sverige har ett ganska hållbart energisystem och ungefär 51 procent av energin är förnybar. Men i andra länder har man på många områden kommit betydligt längre. I Tyskland, som har ungefär samma förutsättningar för solenergi som södra Sverige, har man installerat 200 gånger mer solceller per person och i Danmark har man 35 gånger så många solceller. Anledningen till att vi i Sverige ligger efter är helt enkelt att det inte satsas tillräckligt på förnybar energi. 6

8 VAD SÄGER UNG VÄNSTER? Om vi ska klara utsläppsmålen krävs att vi omedelbart ställer om vår energiproduktion. Tenkeniken för förnybar energi finns, men idag är den dyr och inte alltid effektiv. Sverige måste satsa på att utveckla de förnybara energikällorna istället för att lita till gammal skitig kol och olja eller till osäker kärnkraft. I dagsläget gör licensavgifterna för immateriella rättigheter att fattigare länder inte har råd att utveckla förnyelsebar energi. När många utvecklingsländer vill bygga ut vindkraften måste de använda gammal opatenterad teknik för de har helt enkelt inte råd med den moderna och miljövänligaste tekniken. Detta gynnar fåtalet storföretag som sitter på kontrollen över patenten. Ett exempel är vindkraftstekniken, där 75 procent av vindkraftstekniken i världen kontrolleras av fyra företag. Lagarna kring immaterialrätten måste ändras, så att tekniken lättare ska kunna föras över mellan olika länder. Det måste bli lättare att få tillgång till den teknik som finns för förnybar energi. KÄRNKRAFT Kärnkraft används idag i 29 länder och den totala kärnkraftselen som producerades 2011 motsvarade 13,5 procent av den totala mängden producerad el i världen, (World Nuclear Association). I Sverige stod den samma år för ungefär 40 procent, (Energimyndigheten). Ofta framställs kärnkraften som en ren energikälla eftersom utsläppen i förhållande till kol och olja är försumbar. Det finns dock en rad olika anledningar till varför kärnkraften inte är en ett särskilt bra alternativ. Dels ska man komma ihåg att kärnkraften inte är någon förnybar energikälla, uranet är en ändlig resurs och dessutom är brytningen skitig och miljöfarlig. (Exakt när uranet kan ta slut är dock svårt att säga, det beror bland annat på utbyggnadstakten av ny kärnkraft och teknikutveckling och energieffektivisering.) Därutöver tillkommer riskerna med driften. Kärnkraftsförespråkare hävdar gärna att kärnkraften är säker, men genom historien har vi sett ett antal exempel på att säkerheten inte går att garantera. Harrisburg (1979), Tjernobyl (1986) och inte minst Fukoshima (2011), är bra exempel på motsatsen. Slutligen har man fortfarande inte löst frågan om slutförvar. Det finns inget land i världen som idag har någon plan för hur man ska hantera det kärnavfall som uppstår. I Sverige har Svensk Kärnbränslehantering AB lämnat in en ansökan till Strålsäkerhetsmyndigheten om att bygga ett slutförvar i Forsmark i Östhammars kommun, men det finns ännu inga formella beslut på varken plats eller teknik för ett sådant förvar. 7 Efter olyckan i Tjernobyl 1986 infördes en lagstiftning i Sverige, (pop-

9 ulärt kallad tankeförbudet av kärnkraftsförespråkarna), som innebar ett förbud mot all forskning som syftade till att planera för och bygga ny kärnkraft slopades dock förbudet av den borgerliga regeringen och 2012 lämnade Vattenfall in en ansökan till Strålsäkerhetsmyndigheten om att få bygga en eller två nya reaktorer på Ringhals kärnkraftsverk. Sveriges tio reaktorer är idag mellan 28 och 41 år gamla och både International Energy Agency, IEA och Energimyndigheten räknar med att de svenska reaktorerna har en livslängd på 50 år. Ung Vänster är emot att det byggs nya reaktorer och säger nej till uranbrytning i Sverige. Vi kräver att ett slutförvar inte får byggas förrän man grundligt utrett vilken metod och plats som garanterar den långsiktiga säkerheten. Istället ska både fossila bränslen och kärnkraft ersätts med förnybara energikällor och en minskad energiförbrukning. Kärnkraften ska avvecklas gradvis och ytterligare minst en reaktor ska stängas under nästa mandatperiod. Det tyska exemplet Ofta dyker Tyskland upp som exempel när man pratar om kärnkraft och utbyggnaden av förnybar energi. Högern vill gärna få det till att man i och med sitt beslut om att avveckla kärnkraften tvingats ersätta den med smutsig kolkraft istället. Det är dock en beskrivning som inte stämmer. Efter kärnkraftsolyckan i Fukoshima så valde Tyskland att påbörja en direkt avveckling och omställningen fick namnet Energiwende. Planen är att det sista av Tysklands 17 kärnkraftverk ska stängas runt 2022 och att kärnkraften ska ersättas med en utbyggnad av förnybar energi. Det första året, precis i början av omställningen, skedde mycket riktigt en ökning av kolkraft, som i huvudsak berodde på en havererad utsläppshandel och redan planerade byggen, (Finn fem fel på kärnkraften, Naturskyddsföreningen 2013). Jämfört med andra länder är Tyskland idag ett föregångsland både när det gäller vindkraft och solenergi, oavsett om man räknar per person eller i relation till den totala elproduktionen, (De Statictics 2013). ENERGIEFFEKTIVISERING För att uppnå ett långsiktigt hållbart samhälle krävs att vi ersätter miljöfarlig teknik, ställer om transporter och energiproduktion. Men det är inte tillräckligt. Vi kommer också att behöva energieffektivisera och minska vår energikonsumtion totalt sett. Energieffektivisering handlar om att använda den energi vi redan har på ett bättre och mer effektivt sätt och därigenom minska förbrukningen. Men då krävs åtgärder och investeringar. Även om det redan idag finns viktig teknik tillgänglig för att minska energiförbrukningen, så måste det till mer forskning också kring energieffektivisering. 8

10 Ett område där samhället kan göra betydande insatser är bostadssektorn. Bostäder och lokaler står idag för en tredjedel av energianvändningen i Sverige, (Naturskyddsföreningen). Många av de hus som byggdes under miljonprogramsåren är idag i stort behov av renovering. Många fastigheter från 60- och 70-talet drar stora mängder energi och många kräver stambyten. Det är kostsamma renoveringar som kräver stora ingrepp i fastigheterna. Eftersom byggnader står i många år och renoveringar är stora investeringar är det viktigt att det byggs och renoveras med riktlinjer om energieffektivitet, annars kommer det att dröja många år tills den chansen återkommer. Ung Vänster kräver ett statligt investeringsprogram för att minska energiförbrukningen och värmeläckaget ur de lägenheter som byggdes under mitten av 1900-talet. Vi vill ha ett boendeneutralt ROT-avdrag, (Reparation, Ombyggnad, Tillbyggnad), med fokus på att stimulera klimatsmarta investeringar. Det skulle göra renoveringarna av allmännyttan betydligt billigare och möjliggöra klimatanpassning. Läs mer om renoveringarna av miljonprogramsområdena valfaktahäftet om bostad. Också industrin måste minska sin energianvändning. Enbart den elintensiva industrin i Sverige står för en fjärdedel av den totala elkonsumtionen. Hittills har det gjorts alldeles för lite för att tvinga industrin att effektivisera sin elanvändning. Även om koldioxidskatten har höjts för många andra sektorer har industrin en nedsatt koldioxidskatt. Ung Vänster vill att även industrin ska betala sin koldioxidskatt och att hela Sverige halverar sin elkonsumtion genom energieffektivisering fram till TRANSPORTER Transportsektorn står för en stor del av alla miljöfarliga utsläpp. I Sverige står trafik- och transportsektorn för nästan hälften (45 procent) av koldioxidutsläppen, varav ungefär 30 procent kommer från vägtransporterna. Sedan 1990 har utsläppen av koldioxid från vägtrafiken ökat, och även om de minskat sedan ett par år tillbaka pekar Trafikverkets prognoser på att det är tillfälligt. Trots målsättningen om en fossiloberoende fordonsflotta fram till 2030 kommer det inte att kunna uppfyllas enbart genom tekniska åtgärder. I sådana fall krävs en annan typ av infrastruktur och samhällsplanering. 9 Det är främst män som står för den privata bilismen, medan kvinnor i högre utsträckning tenderar att välja kollektivtrafiken. I Sverige ägs 5,2 miljoner av landets 6.9 miljoner bilar av män. Ungefär 10 procent av alla bilförare, (i princip uteslutande män), står för 60 procent av allt bilkörande och räknar man reslängd så står män för nästan cirka 75

11 procent av antalet körda mil. Sedan 1970 har persontransporterna med bil ökat med 70 procent. Om utvecklingen fortsätter i samma takt så kommer de att öka med ytterligare 20 procent fram till Godstransporterna förväntas öka ännu mer. Även om många personbilar och lättare lastbilar blir allt mer energieffektiva så är det inte tillräckligt för att kompensera från den ökande biltrafiken. Mer än 90 procent av det bränsle som används till vägtransporter är av fossilt ursprung. VAD SÄGER UNG VÄNSTER? Ska vi kunna minska utsläppen krävs att vi ersätter skitig biltrafik med kollektivt åkande. Men det är inte alla som har råd att betala månadsavgifter på flera hundra. Det ska gå att åka kollektivt utan en fet plånbok. Ung Vänster vill bygga ut järnvägen och kollektivtrafiken. Vi vill ha en skattefinansierad kollektivtrafik som är till för oss resenärer inte för bolagsdirektörerna. En ökande del av vägtrafiken är transporter med lastbil. Om vi ska klara att ställa om samhället till ett hållbart sådant krävs att vi ställer om transportsektorn och övergår till kollektivt resande och varutransporter via järnvägsnätet eller med båttrafik. Vi är positiva till en så kallad kilometerskatt på tung lastbilstrafik eftersom det kan styra transporterna mot mer miljövänliga alternativ. Ung Vänster tycker att det är en bra idé med höjd bensinskatt. Men det kräver också att det finns alternativ, som en fungerande kollektivtrafik. I vissa delar av landet är det dock svårt att leva utan bil och en höjd bensinskatt kan slå orättvist mot människor som bor i glesbygd. Därför vill vi också se så kallade glesbygdsavdrag för den som till exempel är tvungen att använda bilen till arbetet. KOLLEKTIVTRAFIKEN Idag sker ungefär en fjärdedel av alla resor i Sverige med kollektivtrafik. För de flesta unga finns det inget annat alternativ än att åka kollektivt när man ska ta sig någonstans. Men att betala månadsavgifter på flera hundra svider hårt i plånboken för många. För den som lever på studiemedel eller jobbar på timme, kan det vara precis de hundralapparna som gör att ekonomin inte går ihop i slutet av månaden. Vägtrafiken i Sverige står ensamt för nästan en tredjedel av koldioxidutsläppen. Ska vi kunna möta klimathotet krävs det att vi ställer om 10

12 till ett mer hållbart transportsystem. Skitig biltrafik måste ersättas med miljövänligt kollektivt resande. Det bästa sättet att få fler människor att ta bussen till jobbet eller skolan är att göra den så billig som möjligt, det vill säga: införa nolltaxa. En helt skattefinansierad kollektivtrafik är någonting de allra flesta tjänar på. I Kiruna, där Vänsterpartiet drivit igenom kravet på nolltaxa, har resandet med buss ökat med 70 procent. VAD SÄGER UNG VÄNSTER? Det ska vara möjligt att ta sig där man bor oavsett storleken på plånboken. Vi kräver en utbyggd kollektivtrafik som är skattefinansierad. Det handlar både om rättigheten att kunna röra sig fritt i sin stad och om att vi måste ställa om till ett hållbart samhälle. Idag kostar det olika mycket att åka kollektivt beroende på var i landet man bor. Men gemensamt för många orter är att biljettpriserna skjutit i höjden de senaste 14 åren. Sedan år 2000 har priset för länstrafikens månadskort ökat med 73 procent i hela landet, (SVT, februari 2014). I Norrbotten har till exempel priset för ett månadskort ökat från 1329 kronor till att idag kosta 2310 kronor och i Jämtland har priset på en enkelbiljett stigit från 13 kronor till 29 kronor. Det är landstinget som har huvudansvaret för kollektivtrafiken, men i många landsting har kollektivtrafiken bolagiserat och trafiken sköts i olika delar på entreprenad. När bolag vars främsta uppgift är att göra en så stor vinst som möjligt släpps in i lokaltrafiken är det knappast vi resenärer som gynnas. Istället hamnar pengar som kunde gått till nya turer eller tätare avgångar i aktieägarnas fickor. JÄRNVÄGEN Järnvägen är det i särklass mest miljövänliga transportmedlet vi idag har för person- och godstransport i större skala. Järnvägen svarar för mindre än en procent av transportsektorns samlade utsläpp. Trots det är järnvägstrafiken i Sverige idag kraftigt eftersatt. 11 Tidigare hade det statliga Statens Järnväg monopol på tågtrafiken i landet, (med undantag för de mer lokala järnvägarna som sköttes av länen). Men 2001 bolagiserade Statens Järnvägar och man övergick i ett flertal statliga bolag, bland annat SJ AB och Green Cargo, (som har hand om godstrafik) och Jernhusen, (som sköter stationsbyggnader). Idag är SJ ett statligt bolag som ska verka under så kallat marknadsmässiga villkor och krav och har uppdraget att bedriva lönsam persontrafik. I koncernen ingår också flera olika dotterbolag som gör allt mellan att köra pendeltåg och ha hand om verksamhet-

13 ens försäkringar. Fram tills 2009 hade SJ monopol på fjärrtågslinjerna, men efter avregleringen samma år så är det nu möjligt för andra tågbolag att bedriva järnvägstrafik i Sverige. Det har lett till att Sverige idag har Europas mest avreglerade järnväg. Numera är järnvägen sönderstyckad, uppdelad och såld i smådelar till en mängd olika företag. Det är olika aktörer som sköter städning, spårunderhåll, felsökning och tågreparationer och dessutom ytterligare andra företag som kör tågen. Istället för att vi har en järnväg som fungerar så bra som möjligt har vi en järnväg som ska generera så höga vinster för en mängd olika företag. När driften av järnvägen lämnas över till riskkapitalbolag är det uteslutande vinstintresset som får styra det gynnar varken oss resenärer eller klimatet. På tio år har antalet inställda avgångar stigit med 130 procent. Den enskilt största orsaken till förseningarna beror på fel på spåret, signalsystem eller el-fel. Men genom att ändra sättet för hur man räknar har Trafikverket kunnat snygga till siffrorna utan att det egentligen är fler tåg som kommer i tid. Regeringens satsningar på infrastruktur är långt ifrån tillräcklig för att på allvar rusta upp järnvägsnätet. Banverket (numera Trafikverket) har uppskattat att det fram till 2015 saknas 8 miljoner kronor i banunderhåll om tågförseningarna ska kunna halveras. I regeringens budget saknas hundratals miljoner kronor för att nå upp till kraven, det vill säga det allra mest nödvändiga. Istället har alliansregeringen velat fördubbla banavgifterna och göra det dyrare att köra tåg ett förslag som dock röstades ner i riksdagen. Samtidigt har Trafikverket delat ut bonusar till privata tågbolag. Sedan 2008 har man betalat ut mer än 36 miljoner kronor till bolagen. Dessutom så la man bara under 2011 ut 125 miljoner på att bli av med bolag som inte sköter sig. Samtidigt hamnar SJ i en situation där det kan vara lönsamt att låta ett tåg fullt med passagerare stå stilla eftersom man tjänar mer på att hyra ut snöplogen till någon annan än att använda den själv. Precis som det är orimligt att ha flera parallella järnvägsnät så är det orimligt med privata aktörer inom tågtrafiken. Det blir vi resenärer som inte kan lita på att tågen kommer i tid, eller ens avgår som de ska. Våra järnvägar ska vara stabila, pålitliga och trygga att åka på under hela året. För det krävs stora investeringar långt över regeringens lågt ställda ambitioner. Lägre priser, utbyggda spår och högre turtäthet måste komma i första hand. Ung Vänster vill öka kapaciteten på järnväg för gods- såväl som persontrafik med 50 procent till år 2020 och vi vill att järnvägsnätet byggs ut med höghastighetståg mellan de större städerna. 12

14 FLYGTRAFIKEN Idag är det många gånger billigare att ta flyget än tåget när man ska resa inom Sverige. Det är fullkomligt ohållbart med tanke på de stora, och allt mer ökande, utsläpp av växthusgaser som flygindustrin är skyldig till. Samtidigt står inrikesflyget bara för 2 procent av alla utsläpp i landet. Det är främst den internationella flygtrafiken som står för de stora utsläppen. Ung Vänster kräver att subventionerna av flygtrafiken upphör och att det istället införs en särskild flygskatt som tar regionala hänsyn och gör det olönsamt med flygtrafik där järnvägstrafiken är ett tillräckligt alternativ. Vi vill även se att anslagen till forskningen för ett fossilfritt flyg ökar och att järnvägen byggs ut så att den på sikt kan ersätta inrikesflyget. Vi kräver också att flygtrafiken söder om Sundsvall förbjuds redan idag. EU OCH KLIMATET Ibland framställs EU som lösningen på de globala miljöproblemen. Men EU är en handelsunion som alltid sätter kapitalvinster före klimatansvar och unionen står i grunden i motsättning till ett hållbart samhälle. I och med att den fria marknaden alltid går först omöjliggörs EU som en progressiv kraft i klimatpolitiken. Istället fungerar EU tvärt om som en stoppkloss som förhindrar enskilda länder att gå före och bedriva ett bättre klimatarbete än resten av unionen. EU är en union för marknaden, inte för klimatet. Ung Vänster kräver en omförhandling av villkoren för det svenska medlemskapet så att vi bland annat kan gå före i miljöpolitiken, och inte begränsas av den inre marknaden på det området. VAD SÄGER UNG VÄNSTER? EU är inte en del av lösningen på klimathotet. Det krävs internationella samarbeten för att bekämpa klimatkrisen, men dessa kan inte göra stopp vid Europas gränser. Vi behöver ha globala avtal med bindande utsläppsminskningar och i förhandlingarna om dessa är EU en bromskloss. Sverige ska kunna gå före, ställa hårda krav på utsläppsminskningar och energiomställning. 13 EU:s jordbrukspolitik är står idag för ungefär hälften av EU:s budget som i år ligger på över 135 miljarder euro. Det är enorma summor som framför allt handlar om subventioner som går till de stora jordbruksproducenterna runt om i Europa. Subventionerna gör att det produceras mer mat än vad som faktiskt behövs inom unionen. Överskottet säljs

15 istället till andra, ofta fattiga länder, vilket ofta resulterar i att priserna dumpas och de lokala producenterna slås ut. Samtidigt är den europeiska livsmedelsmarknaden på grund av tullar otillgänglig för producenter utanför unionen. Så som jordbruksstödet är utformat gynnas massproduktion på bekostnad av närodlat, småskaligt och klimatvänlig produktion. Ung Vänster kräver att Sverige undantas bestämmelserna när det gäller jordbrukspolitiken. Vi vill se en åternationaliserad jordbrukspolitik där en större del av den mat vi äter i Sverige också produceras här och att en ökad andel av livsmedelsproduktionen sker ekologiskt. Läs mer om EU och miljön i valfaktahäftet om EU. LIVSMEDELSPRODUKTION I Sverige står livsmedelskonsumtionen för drygt en fjärdedel av de klimatpåverkande utsläppen, (Energirådgivningen). Den livsmedelsproduktion som idag finns är inte hållbar, varken här i Sverige eller sett ur ett globalt perspektiv. Hur vi väljer att organisera livsmedelsförsörjningen har en stor påverkan på vårt klimat och vår miljö. Idag finns egentligen ingen anledning till att människor ska tvingas svälta, världens kapacitet för matproduktion överstiger vida befolkningsunderlaget. Sveriges medlemskap i EU gör det svårare att gå över till en högre andel närproducerade livsmedel. Det är till exempel i regel inte tillåtet att ställa krav på när- eller lokalproducerat vid kommunala upphandlingar av inköp till exempelvis skolkök eller andra offentliga institutioner. Idag transporteras istället livsmedel långa sträckor trots att samma produkt finns på hemmaplan. KÖTTKONSUMTION Idag står världens samlade köttproduktion för 18 procent av världens utsläpp av växthusgaser. Dessutom medför produktionen även utsläpp av metan och diväteoxid som har ännu större påverkan på den globala uppvärmningen. I Sverige har den totala årliga köttkonsumtionen av nöt, gris och kyckling ökat med mer än 50 procent under perioden vilket motsvarar kilo per person och år och 51 procent ökat utsläpp av växthusgaser, (Energirådgivningen). Om vi ska kunna minska utsläppen krävs att vi ställer om vår köttkonsumtion. Dels krävs att vi äter mer närproducerat och ekologiskt, men framför allt att vi äter mindre kött. Ung Vänster är kritiska till dagens köttindustri. Dels förhindrar den en rimlig djurhållning, och dels ha den en mycket negativ påverkan på miljön. Köttindustrin behöver bedrivas mer ekologiskt hållbart. Ung Vänster vill minska bidrag och subventioner 14

16 till köttdjursuppfödningen, ställa hårdare krav på hanteringen och låta köttindustrin bära sina egna kostnader. BIOLOGISK MÅNGFALD Sedan mitten av 1800-talet har drygt 200 arter försvunnit från Sverige, men de flesta av dem var redan från början ovanliga här och alla finns fortfarande kvar, men i andra delar av världen. Under samma tid har ungefär 800 nya växt- och djurarter kommit till Sverige. Några har tagit sig hit av egen kraft, andra har avsiktligt eller oavsiktligt förts in av människan. Det som har påverkat ekosystemen i Sverige mest är istället att många växter och djur som förr var vanliga nu har minskat. Idag är cirka fem procent av den svenska djuren och växterna så hotade att de löper risk att dö ut. Anledningarna är främst förändrade livsmiljöer till följd av miljöförstörelse och att jordbruket, skogsbruket och fisket har rationaliserats. Med regerings nuvarande politik kommer det att ta hundra år innan de övergripande målsättningarna är uppfyllda, (Naturskyddsföreningen). FRÅGOR OCH SVAR Vad tycker ni är den viktigaste miljöfrågan? Vi tror att det finns en massa saker som behöver göras samtidigt för att lösa klimatproblemen. Men så länge företagens vinstintressen tillåts gå före klimatet så kommer man att fortsätta skicka varutransporter över hela jorden eller dumpa farligt avfall i fattiga länder. Vi kräver att de företag som förstör miljön också måste börja betala för det. Alliansen har gjort den största satsningen någonsin på miljöbilar. Den är ni emot! Det är bra om biltrafiken minskar sina utsläpp. Men att putsa lite på ytan räcker inte på långa vägar, den totala bilismen måste minska. Då krävs en utbyggd kollektivtrafik och satsningar på järnvägen och där har regeringen gjort precis tvärt om. Varför är ni mot kärnkraft? Det är ju det enda miljövänliga energislaget. Det är en missuppfattning att kärnkraft skulle vara miljövänligt. Dels är brytningen av uran extremt skitig och miljöfarlig och dessutom har man fortfarande inte någon plan för hur man ska hantera avfallet. Redan nu kan man se att uranet är på väg att ta slut, vilket kommer att driva upp priserna och därtill kommer riskerna med kärnkraften. Det enda långsiktigt hållbara är att satsa på förnyelsebara energikällor som till exempel sol- och vindkraft. 15

17 Vad tycker ni om köttfria måndagar i skolan? Vi tycker att det är bra idé. Vi i västvärlden måste minska vår köttkonsumtion drastiskt, både ur ett klimatperspektiv och ur ett globalt rättviseperspektiv. Att servera pannkakor eller vegetarisk lasagne en gång i veckan är ett bra sätt att göra det på. Vad tycker ni om ekologisk mat? Vi tycker i grund och botten att ekologisk mat är bra, men att privatpersoner ska handla mer klimatsmart är knappast det som kommer att lösa klimatproblemen. Det system som finns idag att man om man vill och har råd kan köpa varor som är producerade ekologiskt, är verkningslöst. För att göra det krävs kollektiva lösningar som till exempel höga krav på alla livsmedel, en energiomställning och bindande internationella avtal. Varför har ni en bättre miljöpolitik än Miljöpartiet? Miljöpartiet har en del bra idéer, men de är inte beredda att på allvar göra upp det ekonomiska system som idag leder till de stora klimatförändringarna. Vi är medvetna om att så länge det lönar sig för företag att köra varor runt halva jordklotet så kommer de att göra det. Då räcker det inte med att handla klimatsmart eller att cykla till jobbet. Vi vill ha ett i grunden annorlunda samhälle som sätter människor och miljö före företagens vinstjakt. EU är bra för att lösa miljöproblemen. Utsläppen stannar inte vid nationsgränserna. Nej, EU är tvärt om dåligt för miljön. EU har alldeles för lågt satta målsättningar och hindrar länder som vill gå före och agera mer miljövänligt. Inom EU är det alltid marknaden som går först och klimat och miljö kommer i andra hand. Internationella samarbeten är helt nödvändigt för att kunna lösa klimatproblemen, men de kan inte stanna vid Europas gränser. Men Sverige är ett så litet land att det spelar ingen roll vad vi gör här. Vi borde hjälpa de fattiga länderna först. De som i särklass påverkar klimatet mest är de rika i världen och i Sverige. Det är därför inte mer än rätt att det också är sådana länder som Sverige som tar ansvar för sina egna utsläpp. De är också de rikare länderna som har ekonomisk möjlighet att göra något åt klimatproblemen. Som det ser ut idag så är det den rika världen som förbrukar resurser men man låter de fattiga länderna ta smällen i form av torka, hunger och naturkatastrofer. Tyskland stängde ner sin kärnkraft och blev istället tvungna att gå till baka till kol och olja. Det stämmer inte. Det skedde en tillfällig ökning precis när man in- 16

18 ledde omställningen, men idag är Tyskland är världsledande när det gäller förnybar energi. Trots att man har ungefär samma förutsättningar för solenergi som södra Sverige har man installerat 200 gånger mer solceller än i Sverige. Vad tycker ni om Nordkalks kalkbrytning i Ojnareskogen på Gotland? Vi är kritiska till att kalkbrytningen sker utan hänsyn till omgivningen. Förutom att området har ett unikt skyddsvärde riskeras också sjön Bästeträsk som ska användas som vattentäkt för stora delar av norra Gotland. En kilometerskatt slår mot alla som bor i glesbygden. Alliansen vill beskatta utsläppen istället, det är mycket mer effektivt. Ung Vänster tycker att det är en bra med höjd bensinskatt, helt enkelt eftersom det ska kosta att skita ner. Men det kräver också att det finns alternativ, som en fungerande kollektivtrafik. Men vi är naturligtvis medvetna om att det är svårt, för att inte säga omöjligt att leva i vissa delar av landet utan bil och därför vill vi också se så kallade glesbygdsavdrag för den som till exempel är tvungen att använda bilen till arbetet. Vadå nolltaxa? Vem ska betala då? Ja, med nolltaxa så betalar man för kollektivtrafiken via skattesedeln istället för som nu, en avgift. Det skulle de allra flesta tjäna ekonomiskt på. Vad tycker ni om trängselavgifter? Vi tycker att det är bra idé. Men vi vill att de avgifter man får in ska gå till att bygga ut kollektivtrafiken inte till att bygga fler eller större vägar. 17